att sätta kulturpolitiken på plats Innehåll Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11

Transkript

1 att sätta kulturpolitiken på plats 7 Innehåll Sverker Sörlin Förord Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11 I KULTUR OCH RÖRLIGHET Maria Wikhall Kultur och regional attraktivitet migrationsbeslut bland högskoleutbildade i Sverige 19 II KULTUR OCH POLITIK Jenny Johannisson Att sätta kulturpolitiken på plats kulturplaneringens roll i Göteborg 43 Veronica Trépagny Att formge regioner identitetsproduktion i kulturpolitisk informationsproduktion 67 Claes Lennartsson Identitet och politik en diskursstudie av svensk filmpolitik 93 Mats Björkin Platser i rörelse industrifilm och mediehistoria 121 Kultur, plats, identitet nr 3 7

2 8 jenny johannisson III KULTUR SOM PRAKTIK Christina Klosterberg Att skapa cirkus entreprenörskap och identitetsarbete inom dagens scenkonst 141 Helene Egeland Innenfor eller utenfor bildet? Innvandrerkunstnere i det svenske kunstfeltet 157 IV MEDIER OCH MOTSTÅND Åsa Wettergren Kulturjam nya vägar till politiskt motstånd i informationssamhället 175 Magnus Andersson Väggar eller vägar? Om mediers betydelse för hemmets gränser 197 Referenser 221 Författarna 238 Kultur, plats, identitet nr 3 8

3 att sätta kulturpolitiken på plats 9 Förord Vi vet för litet om kultur. Påståendet kan förefalla märkligt. Kultur är ju det vi människor skapar skulle vi behöva veta mer om det? Vi har dessutom en mycket livaktig forskning i många kulturvetenskaper. Och vi har en kulturdebatt. Vet vi inte tillräckligt? När jag skriver att vi vet för litet om kultur så tänker jag på kulturen som samhällsföreteelse i stort. Både forskning, kritik och debatt om kultur kretsar i hög grad kring kulturens produkter, böcker, föreställningar, utställningar, konstverk, filmer, och deras upphovsmän och institutioner. Men kulturen är också en företeelse som sysselsätter människor, den exporteras och importeras, den ger framtidstro och lokal energi, den används för att motivera investeringar och för att locka turister. Och den ingår som en vital komponent i en samhällsomvandling som är ständigt pågående, inte minst i form av en kraftig tillväxt inom utbildning och forskning. I alla dessa och många andra avseenden tycks kulturen vara i växande. Därför är det viktigt med forskning om kultur som samhällsföreteelse. Denna bok belyser alldeles särskilt kulturens betydelse för vad man kan kalla identitet eller gemenskap. Fast betydelsen sker i nya former. I traditionell kulturforskning hette det länge att kulturen var själva uttrycket för människors tillhörighet, kulturen var etnisk, lokal, eller klassbaserad. Det är väl fortfarande sant till stora delar. Men relationerna mellan individerna och de platser de bebor, de sammanhang de ingår i, och de sociala gemenskaper som de tillhör (eller passerar genom) håller på att förändras. Kulturen är i detta avseende något som sträcker sig långt bortom platsen och sammanhanget. Det är för den skull inte så att någon annan kultur tar över, exempelvis en globaliserad. Det är snarare relationer och länkar mellan lokalt, nationellt och globalt som upprättas och förhandlas på nya sätt. Kultur, plats, identitet nr 3 9

4 10 jenny johannisson Boken har vuxit fram inom ett forskningsprogram med rubriken Kulturen i kunskapssamhället, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Programmet bedrivs i samverkan mellan forskare vid SISTER (samordnande institution), Kungl. Tekniska Högskolan, Linköpings universitet samt Högskolan i Borås. Syftet med programmet är just att undersöka kulturens plats i ett samhälle som präglas alltmer av kunskapshantering och där kunskapsinnehållet i varor och tjänster fortlöpande ökar. Under förberedelserna av manuskriptet har SISTER stått som värd för tre arbetsseminarier med författarna. Jag vill tacka docent Eva Hemmungs-Wirtén för hennes insatser som seminarieledare och kommentator vid dessa möten. Jag vill också tacka redaktörerna för det arbete de lagt ned på att tålmodigt och konstruktivt stödja författarna på vägen från idéutkast och preliminära versioner fram till en färdig volym. Sverker Sörlin Professor Forskningsledare Kulturen i kunskapssamhället Vetenskaplig ledare, Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) Kultur, plats, identitet nr 3 10

5 inledning 11 HELENE EGELAND & JENNY JOHANNISSON Inledning I de diskussioner om globaliseringens konsekvenser, som pågått under en lång tid, står ofta den lokala platsen och dess roll i en förmodat förändrad värld i fokus. Begreppet globalisering har, i akademiska kretsar och i media, fått en närmast slagordsaktig prägel. Ofta är det svårt att avgöra om vi har förflyttat oss in i ett mer globaliserat vardagsliv, eller om förändringen snarast ligger på ett retoriskt plan, dvs. att det framförallt skett en förändring i hur vi talar och skriver om samhällsfenomen. I diskussionerna om globalisering betonas ofta de ekonomiska aspekterna, men samtidigt är det allt fler som intresserar sig för frågan om hur globaliseringsprocesser påverkar individuell och kollektiv identitetsproduktion. I dessa identitetsbyggen antas kultur spela en viktig roll både kultur i den breda bemärkelse som avser en viss grupps gemensamma tanke- och värderingsmönster och kultur i den mer snäva bemärkelse som avser professionella konstnärliga praktiker och resultaten av dessa. Inom humaniora och samhällsvetenskap blir det allt vanligare att betrakta förmodade globaliseringsprocesser som den viktigaste fond gentemot vilken lokala miljöer strävar efter uppmärksamhet. Både individer och ekonomiska och politiska system antas bli mer mångfacetterade i vad de efterfrågar. Det är med andra ord inte bara på de akademiska arenorna som intresset för kopplingarna mellan kultur, plats och identitet växer, utan även hos aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Exempel på sådana aktörer kan vara näringsliv, politiker, utbildningsinstitutioner och andra kulturproducenter som på olika vis använder kultur som ett sätt att marknadsföra en plats, men också som ett sätt att skapa denna plats identitet. Denna antologi syftar till att belysa konkreta uttryck av dessa förändringsprocesser, utifrån exempel från framförallt en svensk kontext. Kultur, plats, identitet nr 3 11

6 12 helene egeland & jenny johannisson Ett viktigt mål inom det forskningsprogram antologin är ett resultat av är att bidra till återväxten och tillväxten av forskning om kultursektorn genom att skapa nätverk inom forskarsamhället, inte bara mellan etablerade forskare utan också mellan forskare på väg. Därför skickade redaktörerna för denna volym i juli 2002 ut en inbjudan till ett antal doktorander och nydisputerade, som bedriver sin forskning om kulturverksamhet i bred bemärkelse. För att erbjuda så många olika perspektiv som möjligt tillhör de medverkande en rad olika discipliner: biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomisk geografi, filmvetenskap, kulturgeografi, medievetenskap och sociologi. Exempel på de perspektiv och frågeställningar vi ville belysa genom att bjuda in forskare som kunde representera ett mångdisciplinärt spektrum var: Hur formar kultur platsers identitet i samspel med sociala, politiska, tekniska och ekonomiska praktiker? Vilka aktörer och processer bidrar till att skapa föreställningar om en plats? Vilka aktörer dominerar identitetsproduktionen och vilka kulturella uttryck utesluts från dessa processer? Vad betyder etnicitet, genus, kulturella koder och sociala nätverk för möjligheterna att aktivt bidra till identitetsproduktion? Samtliga bidrag i antologin relaterar på något sätt till föreställningar om att vi lever i en värld präglad av globaliseringsprocesser, dvs. ett ökat flöde av människor, varor samt kulturella, politiska och ekonomiska verksamhetsmönster över nationalstatliga gränser. Även om nationalstaten som geografisk och symbolisk plats ifrågasätts av dessa förmodade globaliseringsprocesser, kvarstår nationalstaten som en både materiellt och symboliskt viktig referenspunkt och regleringsinstans. Flera bidrag problematiserar föreställningarna om globalisering genom att studera relationer mellan detinternationella, det nationella, det regionala, det lokala och det individuella. En frågeställning som förenar bidragen är hur förmodade globaliseringsprocesser bidrar till nya relationer och interaktionsmönster mellan platser, som befinner sig på olika rumsliga skalnivåer, oavsett om dessa relationer upprättas inom de politiska och ekonomiska systemen eller mellan enskilda individer och en global omvärld. Globaliseringsprocesser brukar ofta beskrivas som bestående av en rad paradoxer: de antas bidra både till skapandet av större gemenskaper och till skapandet av en högre grad av åtskillnad mellan flera mindre gemenskaper. Kultur, plats, identitet nr 3 12

7 inledning 13 Därutöver menar många också att de bidrar både till att den geografiska platsen minskar i betydelse och till att den geografiska platsen tilldelas en större roll i kampen om uppmärksamhet i en global konkurrensmiljö. 1 Dessa paradoxer diskuteras, och ifrågasätts, i flera av antologins bidrag. Gemensamt för samtliga bidrag är också att de gamla, nya eller nygamla sociala gemenskaper som studeras betraktas just som socialt skapade, dvs. historiskt kontingenta konstruktioner. Politiska, sociala och kulturella gemenskaper är, med Benedict Andersons terminologi, 2 föreställda gemenskaper och inte återspeglingar av objektiva strukturer. Det är socialt skapade representationer av förhållanden mellan kultur, plats och identitet som analyseras i denna antologi. Sammankopplingen mellan dessa tre i sig komplexa storheter bildar underlag för mångfacetterade uttryck avsedda för kommunikation mellan olika aktörer och system. Med betoningen på verklighetens socialt formade dimension följer också antagandet att olika aktörer och system har olika slag, och olika grader, av makt över dessa konstruktionsprocesser. Olika representationer av relationen mellan kultur, plats och identitet skapas från olika positioner som ofta står i konflikt gentemot varandra. Detta gör att den platsbundenhet som diskuteras i bidragen samtliga bär på en politisk aspekt i bred bemärkelse vem eller vilka har makten över den kulturella identitetsproduktion som sker på olika platser? Ovanstående är resonemang som förenar bidragen, men det finns också aspekter som skiljer dem åt. I korta drag kan man säga att antologibidragen problematiserar förhållanden mellan kultur, plats och identitet i tre olika sociala rum, även om dessa rum i praktiken också förhåller sig till varandra. För det första rör sig flera artiklar inom de politiska systemens rum, framförallt det kulturpolitiska, och dessa systems sätt att försöka hantera och utnyttja relationen mellan kultur, plats och identitet. Hur denna relation tar sig uttryck inom olika slags kulturproducerande praktiker inom skilda professionella fält utgör det andra rum som förenar några av bidragen. Det tredje rummet utgör de sammanhang där människor, i ett alltmer medialiserat vardagsliv, förhåller sig till kultur, plats och identitet. I den del av antologin som behandlar detta rum, tematiseras makt, motstånd och förhandlingar om betydelser på olika arenor. Maria Wikhalls inledande bidrag hör till vardagslivets rum. Hon behandlar den specifika aspekt som rör kulturens eventuella betydelse för människans geografiska rörlighet, närmare bestämt för deras val av bostadsort. I en väster- Kultur, plats, identitet nr 3 13

8 14 helene egeland & jenny johannisson ländsk kontext antas kultur spela en allt viktigare roll med avseende på att göra en plats attraktiv, framförallt för de högutbildade som ska bilda grundval för platsens positiva ekonomiska utveckling. På basen av en enkätundersökning som omfattar tre grupper med olika utbildningsbakgrund, visar Wikhall hur kultur för dessa grupper visserligen vägs in i bedömningen av regioners attraktivitet som bostadsort, men att kultur ändå får stå tillbaka för faktorer som vacker natur och goda kommunikationer. På detta sätt bidrar Wikhall till att empiriskt pröva den representation av kultur som ekonomiskt vinstgenererande, som lett till att kultur från ett regional- eller näringspolitiskt men också alltmer från ett kulturpolitiskt perspektiv, tenderar att reduceras enbart till dess ekonomiska effekter. Kulturpolitik tematiseras särskilt i Jenny Johannissons, Veronica Trépagnys, Claes Lennartssons och Mats Björkins artiklar. Jenny Johannisson behandlar platsens betydelse i skapandet av en ny kulturpolitisk strategi för Göteborgs stad under 1990-talet. Hennes analys visar att stadens kulturpolitiska strategi reproducerar ett platslöst kulturpolitiskt tänkande, med rötter i svensk statlig kulturpolitik. Samtidigt rekonstruerar den ett kulturpolitiskt tänkande där platsen betyder allt mer med avseende på demokratiska legitimeringsstrategier, men också med avseende på ekonomisk bärkraft i en global konkurrensmiljö. Med utgångspunkt i två subnationella regioners hemsidor Région Midi-Pyrénées i Frankrike och Västra Götalandsregionen i Sverige studerar Veronica Trépagny hur dessa regioner på olika sätt framställer sina respektive identiteter genom kulturpolitiska uttrycksmedel. Särskilt diskuteras huruvida den förmodade postnationella tendensen resulterar i att regioner erövrar en mer självständig position i förhållande till nationell kulturpolitik, samt huruvida informationsteknik bär på en demokratiseringspotential som kan erbjuda förnyade möjligheter att legitimera regional kulturpolitik inför medborgarna. Claes Lennartssons jämförande studie av svensk filmpolitik på talet och 1990-talet analyserar hur relationen (och ofta konflikten) mellan kvalitetskriterier och ekonomiska villkor hanteras i formandet av en filmpolitisk identitet. Denna nationella identitet, särskilt representerad av Svenska Filminstitutet, befinner sig under ökat tryck i och med den regionalisering av filmpolitiken som fick sitt genomslag under 1990-talet. Mats Björkin diskuterar också svensk filmpolitik i sin artikel, men tar istället utgångspunkt i framväxten av de lokala och regionala filmer som, särskilt på 1950-talet, producerades på beställning av hembygdsföreningar, kommuner och företag. Det är Kultur, plats, identitet nr 3 14

9 inledning 15 intresseväckande att Björkin menar att dagens mediasituation inte skiljer sig speciellt mycket från situationen på 1950-talet. Det är fortfarande i storstäderna som man återfinner den stora filmproduktionen även om beställarna av filmerna är mer geografiskt utspridda. Viktigt är också att Björkin visar att globalisering inte är något nytt, utan att identitetsproduktion länge förutsatt interaktion mellan olika skalnivåer. Christina Klosterberg och Helene Egeland ger varsitt perspektiv på olika professionella kulturarbetares skilda sätt att förhålla sig till relationen mellan kultur, plats och identitet. Christina Klosterberg visar i sin artikel, som utgår från etableringen av ett New Stage Center inom det svenska cirkusfältet, hur den grupp som driver verksamheten uttrycker sin identitet i förhållande till aktörer både inom och utom detta fält. Den symboliska konstruktionen av en yrkesidentitet knyts här samman med den geografiska platsens betydelse såsom denna uttrycks genom lokala aktörer, t.ex. högskolor som följer den trend att starta utbildningar i skapande verksamheter som är kopplad till upplevelseindustrins expansion. Helene Egeland, som liksom Klosterberg utgår från Bourdieus fältbegrepp, studerar invandrade konstnärers karriärmöjligheter inom det svenska kulturområdet. Plats förstås i denna artikel dels som den lokala arena med direkta relationer till internationella sammanhang där konstnären verkar, dels som en arena för symbolisk kamp mellan fältets olika aktörer. Egeland argumenterar för att, utöver etnicitet, även kön, klass och social bakgrund måste beaktas i en analys av denna kamp. Artiklarna av Åsa Wettergren och Magnus Andersson belyser olika perspektiv på förhandlingar mellan människor och platsers identitet i ljuset av ett alltmer upplevelseorienterat och medialiserat samhälle och vardagsliv. Utövandet och användandet av det som med en samlingsbeteckning brukar benämnas culture jamming, eller på svenska kulturjam, står i fokus för Åsa Wettergrens bidrag. Olika uttryck inom kulturjam relateras till politiskt engagemang och delaktighet, något som Wettergren betraktar i ljuset av en ökande individualisering och fragmentering av politisk identitet. Betydelsen av lek ( fun ethic ) och upplevelser lyfts också fram som viktiga element i förståelsen av kulturjammarnas ifrågasättande av rådande maktförhållanden. Wettergren menar att kulturjammare genom att förkasta de stora berättelserna representerar en specifik politisk motståndsform, som är konstruerad av och för den nya medelklassen. I Magnus Anderssons bidrag analyseras människors vardagliga bruk av medier, framförallt TV, som ett led i människors strävan att Kultur, plats, identitet nr 3 15

10 16 helene egeland & jenny johannisson etablera väggar för det hem där vardagslivet till stor del utspelar sig. Samtidigt som TV:n i hemmet bidrar till att skapa trygghet och distansering från omvärlden, erbjuder den också vägar ut ur stabila identiteter genom att öppna upp hemmet mot omvärlden. Mediers plats i våra vardagsliv ses dels som ett exempel på ett ritualbruk som strukturerar vår vardag, dels som ett pausrum i vardagen, dels som en förbindelse mellan vårt vardagsliv och omvärlden och dels som ett medium genom vilket vi kan resa i drömmen och fantasin. En av artikelns viktiga poänger är att våra vardagsliv är en del av den verklighet där kulturer, platser och identiteter kontinuerligt skapas, reproduceras och förändras i ett dialektiskt samspel mellan det lokala och det globala. Sammantaget ger denna antologi en ökad förståelse av hur strategier inom olika sociala praktiker formas och verkställs, strategier som syftar till att stabilisera relationen mellan kultur, plats och identitet i en västerländsk kontext där dessa tre komponenter i hög grad gjorts instabila. Antologin diskuterar dessa utmaningar genom att på olika sätt belysa de konkreta sociala praktiker som människor och institutioner ingår i. Noter 1 Michael Peter Smith, Transnational Urbanism: Locating Globalization (Oxford: Blackwell, 2001). 2 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning (1991), sv. övers. (Göteborg: Daidalos, 1993). Kultur, plats, identitet nr 3 16

11 238 referenser Författarna Magnus Andersson är forskarstuderande vid Konst, kultur och kommunikation (K3), Malmö högskola. Mats Björkin är FD i filmvetenskap och universitetslektor i filmvetenskap vid Institutionen för musik- och filmvetenskap, Göteborgs universitet. Helene Egeland är doktorand vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Jenny Johannisson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Christina Klosterberg är doktorand i sociologi vid Växjö Universitet och verksam vid forskningsprofilen Entreprenörskap. Claes Lennartsson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Veronica Trépagny är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Åsa Wettergren är doktorand i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstad Universitet. Maria Wikhall är FD i kulturgeografi och ekonomisk geografi. Hon har tidigare arbetat som forskarassistent vid SISTER, men är numera Funktionsansvarig på Avdelningen för analys och utvärdering, AMS. Kultur, plats, identitet nr , 15.43