att sätta kulturpolitiken på plats Innehåll Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "att sätta kulturpolitiken på plats Innehåll Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11"

Transkript

1 att sätta kulturpolitiken på plats 7 Innehåll Sverker Sörlin Förord Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11 I KULTUR OCH RÖRLIGHET Maria Wikhall Kultur och regional attraktivitet migrationsbeslut bland högskoleutbildade i Sverige 19 II KULTUR OCH POLITIK Jenny Johannisson Att sätta kulturpolitiken på plats kulturplaneringens roll i Göteborg 43 Veronica Trépagny Att formge regioner identitetsproduktion i kulturpolitisk informationsproduktion 67 Claes Lennartsson Identitet och politik en diskursstudie av svensk filmpolitik 93 Mats Björkin Platser i rörelse industrifilm och mediehistoria 121 Kultur, plats, identitet nr 3 7

2 8 jenny johannisson III KULTUR SOM PRAKTIK Christina Klosterberg Att skapa cirkus entreprenörskap och identitetsarbete inom dagens scenkonst 141 Helene Egeland Innenfor eller utenfor bildet? Innvandrerkunstnere i det svenske kunstfeltet 157 IV MEDIER OCH MOTSTÅND Åsa Wettergren Kulturjam nya vägar till politiskt motstånd i informationssamhället 175 Magnus Andersson Väggar eller vägar? Om mediers betydelse för hemmets gränser 197 Referenser 221 Författarna 238 Kultur, plats, identitet nr 3 8

3 att sätta kulturpolitiken på plats 9 Förord Vi vet för litet om kultur. Påståendet kan förefalla märkligt. Kultur är ju det vi människor skapar skulle vi behöva veta mer om det? Vi har dessutom en mycket livaktig forskning i många kulturvetenskaper. Och vi har en kulturdebatt. Vet vi inte tillräckligt? När jag skriver att vi vet för litet om kultur så tänker jag på kulturen som samhällsföreteelse i stort. Både forskning, kritik och debatt om kultur kretsar i hög grad kring kulturens produkter, böcker, föreställningar, utställningar, konstverk, filmer, och deras upphovsmän och institutioner. Men kulturen är också en företeelse som sysselsätter människor, den exporteras och importeras, den ger framtidstro och lokal energi, den används för att motivera investeringar och för att locka turister. Och den ingår som en vital komponent i en samhällsomvandling som är ständigt pågående, inte minst i form av en kraftig tillväxt inom utbildning och forskning. I alla dessa och många andra avseenden tycks kulturen vara i växande. Därför är det viktigt med forskning om kultur som samhällsföreteelse. Denna bok belyser alldeles särskilt kulturens betydelse för vad man kan kalla identitet eller gemenskap. Fast betydelsen sker i nya former. I traditionell kulturforskning hette det länge att kulturen var själva uttrycket för människors tillhörighet, kulturen var etnisk, lokal, eller klassbaserad. Det är väl fortfarande sant till stora delar. Men relationerna mellan individerna och de platser de bebor, de sammanhang de ingår i, och de sociala gemenskaper som de tillhör (eller passerar genom) håller på att förändras. Kulturen är i detta avseende något som sträcker sig långt bortom platsen och sammanhanget. Det är för den skull inte så att någon annan kultur tar över, exempelvis en globaliserad. Det är snarare relationer och länkar mellan lokalt, nationellt och globalt som upprättas och förhandlas på nya sätt. Kultur, plats, identitet nr 3 9

4 10 jenny johannisson Boken har vuxit fram inom ett forskningsprogram med rubriken Kulturen i kunskapssamhället, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Programmet bedrivs i samverkan mellan forskare vid SISTER (samordnande institution), Kungl. Tekniska Högskolan, Linköpings universitet samt Högskolan i Borås. Syftet med programmet är just att undersöka kulturens plats i ett samhälle som präglas alltmer av kunskapshantering och där kunskapsinnehållet i varor och tjänster fortlöpande ökar. Under förberedelserna av manuskriptet har SISTER stått som värd för tre arbetsseminarier med författarna. Jag vill tacka docent Eva Hemmungs-Wirtén för hennes insatser som seminarieledare och kommentator vid dessa möten. Jag vill också tacka redaktörerna för det arbete de lagt ned på att tålmodigt och konstruktivt stödja författarna på vägen från idéutkast och preliminära versioner fram till en färdig volym. Sverker Sörlin Professor Forskningsledare Kulturen i kunskapssamhället Vetenskaplig ledare, Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) Kultur, plats, identitet nr 3 10

5 inledning 11 HELENE EGELAND & JENNY JOHANNISSON Inledning I de diskussioner om globaliseringens konsekvenser, som pågått under en lång tid, står ofta den lokala platsen och dess roll i en förmodat förändrad värld i fokus. Begreppet globalisering har, i akademiska kretsar och i media, fått en närmast slagordsaktig prägel. Ofta är det svårt att avgöra om vi har förflyttat oss in i ett mer globaliserat vardagsliv, eller om förändringen snarast ligger på ett retoriskt plan, dvs. att det framförallt skett en förändring i hur vi talar och skriver om samhällsfenomen. I diskussionerna om globalisering betonas ofta de ekonomiska aspekterna, men samtidigt är det allt fler som intresserar sig för frågan om hur globaliseringsprocesser påverkar individuell och kollektiv identitetsproduktion. I dessa identitetsbyggen antas kultur spela en viktig roll både kultur i den breda bemärkelse som avser en viss grupps gemensamma tanke- och värderingsmönster och kultur i den mer snäva bemärkelse som avser professionella konstnärliga praktiker och resultaten av dessa. Inom humaniora och samhällsvetenskap blir det allt vanligare att betrakta förmodade globaliseringsprocesser som den viktigaste fond gentemot vilken lokala miljöer strävar efter uppmärksamhet. Både individer och ekonomiska och politiska system antas bli mer mångfacetterade i vad de efterfrågar. Det är med andra ord inte bara på de akademiska arenorna som intresset för kopplingarna mellan kultur, plats och identitet växer, utan även hos aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Exempel på sådana aktörer kan vara näringsliv, politiker, utbildningsinstitutioner och andra kulturproducenter som på olika vis använder kultur som ett sätt att marknadsföra en plats, men också som ett sätt att skapa denna plats identitet. Denna antologi syftar till att belysa konkreta uttryck av dessa förändringsprocesser, utifrån exempel från framförallt en svensk kontext. Kultur, plats, identitet nr 3 11

6 12 helene egeland & jenny johannisson Ett viktigt mål inom det forskningsprogram antologin är ett resultat av är att bidra till återväxten och tillväxten av forskning om kultursektorn genom att skapa nätverk inom forskarsamhället, inte bara mellan etablerade forskare utan också mellan forskare på väg. Därför skickade redaktörerna för denna volym i juli 2002 ut en inbjudan till ett antal doktorander och nydisputerade, som bedriver sin forskning om kulturverksamhet i bred bemärkelse. För att erbjuda så många olika perspektiv som möjligt tillhör de medverkande en rad olika discipliner: biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomisk geografi, filmvetenskap, kulturgeografi, medievetenskap och sociologi. Exempel på de perspektiv och frågeställningar vi ville belysa genom att bjuda in forskare som kunde representera ett mångdisciplinärt spektrum var: Hur formar kultur platsers identitet i samspel med sociala, politiska, tekniska och ekonomiska praktiker? Vilka aktörer och processer bidrar till att skapa föreställningar om en plats? Vilka aktörer dominerar identitetsproduktionen och vilka kulturella uttryck utesluts från dessa processer? Vad betyder etnicitet, genus, kulturella koder och sociala nätverk för möjligheterna att aktivt bidra till identitetsproduktion? Samtliga bidrag i antologin relaterar på något sätt till föreställningar om att vi lever i en värld präglad av globaliseringsprocesser, dvs. ett ökat flöde av människor, varor samt kulturella, politiska och ekonomiska verksamhetsmönster över nationalstatliga gränser. Även om nationalstaten som geografisk och symbolisk plats ifrågasätts av dessa förmodade globaliseringsprocesser, kvarstår nationalstaten som en både materiellt och symboliskt viktig referenspunkt och regleringsinstans. Flera bidrag problematiserar föreställningarna om globalisering genom att studera relationer mellan detinternationella, det nationella, det regionala, det lokala och det individuella. En frågeställning som förenar bidragen är hur förmodade globaliseringsprocesser bidrar till nya relationer och interaktionsmönster mellan platser, som befinner sig på olika rumsliga skalnivåer, oavsett om dessa relationer upprättas inom de politiska och ekonomiska systemen eller mellan enskilda individer och en global omvärld. Globaliseringsprocesser brukar ofta beskrivas som bestående av en rad paradoxer: de antas bidra både till skapandet av större gemenskaper och till skapandet av en högre grad av åtskillnad mellan flera mindre gemenskaper. Kultur, plats, identitet nr 3 12

7 inledning 13 Därutöver menar många också att de bidrar både till att den geografiska platsen minskar i betydelse och till att den geografiska platsen tilldelas en större roll i kampen om uppmärksamhet i en global konkurrensmiljö. 1 Dessa paradoxer diskuteras, och ifrågasätts, i flera av antologins bidrag. Gemensamt för samtliga bidrag är också att de gamla, nya eller nygamla sociala gemenskaper som studeras betraktas just som socialt skapade, dvs. historiskt kontingenta konstruktioner. Politiska, sociala och kulturella gemenskaper är, med Benedict Andersons terminologi, 2 föreställda gemenskaper och inte återspeglingar av objektiva strukturer. Det är socialt skapade representationer av förhållanden mellan kultur, plats och identitet som analyseras i denna antologi. Sammankopplingen mellan dessa tre i sig komplexa storheter bildar underlag för mångfacetterade uttryck avsedda för kommunikation mellan olika aktörer och system. Med betoningen på verklighetens socialt formade dimension följer också antagandet att olika aktörer och system har olika slag, och olika grader, av makt över dessa konstruktionsprocesser. Olika representationer av relationen mellan kultur, plats och identitet skapas från olika positioner som ofta står i konflikt gentemot varandra. Detta gör att den platsbundenhet som diskuteras i bidragen samtliga bär på en politisk aspekt i bred bemärkelse vem eller vilka har makten över den kulturella identitetsproduktion som sker på olika platser? Ovanstående är resonemang som förenar bidragen, men det finns också aspekter som skiljer dem åt. I korta drag kan man säga att antologibidragen problematiserar förhållanden mellan kultur, plats och identitet i tre olika sociala rum, även om dessa rum i praktiken också förhåller sig till varandra. För det första rör sig flera artiklar inom de politiska systemens rum, framförallt det kulturpolitiska, och dessa systems sätt att försöka hantera och utnyttja relationen mellan kultur, plats och identitet. Hur denna relation tar sig uttryck inom olika slags kulturproducerande praktiker inom skilda professionella fält utgör det andra rum som förenar några av bidragen. Det tredje rummet utgör de sammanhang där människor, i ett alltmer medialiserat vardagsliv, förhåller sig till kultur, plats och identitet. I den del av antologin som behandlar detta rum, tematiseras makt, motstånd och förhandlingar om betydelser på olika arenor. Maria Wikhalls inledande bidrag hör till vardagslivets rum. Hon behandlar den specifika aspekt som rör kulturens eventuella betydelse för människans geografiska rörlighet, närmare bestämt för deras val av bostadsort. I en väster- Kultur, plats, identitet nr 3 13

8 14 helene egeland & jenny johannisson ländsk kontext antas kultur spela en allt viktigare roll med avseende på att göra en plats attraktiv, framförallt för de högutbildade som ska bilda grundval för platsens positiva ekonomiska utveckling. På basen av en enkätundersökning som omfattar tre grupper med olika utbildningsbakgrund, visar Wikhall hur kultur för dessa grupper visserligen vägs in i bedömningen av regioners attraktivitet som bostadsort, men att kultur ändå får stå tillbaka för faktorer som vacker natur och goda kommunikationer. På detta sätt bidrar Wikhall till att empiriskt pröva den representation av kultur som ekonomiskt vinstgenererande, som lett till att kultur från ett regional- eller näringspolitiskt men också alltmer från ett kulturpolitiskt perspektiv, tenderar att reduceras enbart till dess ekonomiska effekter. Kulturpolitik tematiseras särskilt i Jenny Johannissons, Veronica Trépagnys, Claes Lennartssons och Mats Björkins artiklar. Jenny Johannisson behandlar platsens betydelse i skapandet av en ny kulturpolitisk strategi för Göteborgs stad under 1990-talet. Hennes analys visar att stadens kulturpolitiska strategi reproducerar ett platslöst kulturpolitiskt tänkande, med rötter i svensk statlig kulturpolitik. Samtidigt rekonstruerar den ett kulturpolitiskt tänkande där platsen betyder allt mer med avseende på demokratiska legitimeringsstrategier, men också med avseende på ekonomisk bärkraft i en global konkurrensmiljö. Med utgångspunkt i två subnationella regioners hemsidor Région Midi-Pyrénées i Frankrike och Västra Götalandsregionen i Sverige studerar Veronica Trépagny hur dessa regioner på olika sätt framställer sina respektive identiteter genom kulturpolitiska uttrycksmedel. Särskilt diskuteras huruvida den förmodade postnationella tendensen resulterar i att regioner erövrar en mer självständig position i förhållande till nationell kulturpolitik, samt huruvida informationsteknik bär på en demokratiseringspotential som kan erbjuda förnyade möjligheter att legitimera regional kulturpolitik inför medborgarna. Claes Lennartssons jämförande studie av svensk filmpolitik på talet och 1990-talet analyserar hur relationen (och ofta konflikten) mellan kvalitetskriterier och ekonomiska villkor hanteras i formandet av en filmpolitisk identitet. Denna nationella identitet, särskilt representerad av Svenska Filminstitutet, befinner sig under ökat tryck i och med den regionalisering av filmpolitiken som fick sitt genomslag under 1990-talet. Mats Björkin diskuterar också svensk filmpolitik i sin artikel, men tar istället utgångspunkt i framväxten av de lokala och regionala filmer som, särskilt på 1950-talet, producerades på beställning av hembygdsföreningar, kommuner och företag. Det är Kultur, plats, identitet nr 3 14

9 inledning 15 intresseväckande att Björkin menar att dagens mediasituation inte skiljer sig speciellt mycket från situationen på 1950-talet. Det är fortfarande i storstäderna som man återfinner den stora filmproduktionen även om beställarna av filmerna är mer geografiskt utspridda. Viktigt är också att Björkin visar att globalisering inte är något nytt, utan att identitetsproduktion länge förutsatt interaktion mellan olika skalnivåer. Christina Klosterberg och Helene Egeland ger varsitt perspektiv på olika professionella kulturarbetares skilda sätt att förhålla sig till relationen mellan kultur, plats och identitet. Christina Klosterberg visar i sin artikel, som utgår från etableringen av ett New Stage Center inom det svenska cirkusfältet, hur den grupp som driver verksamheten uttrycker sin identitet i förhållande till aktörer både inom och utom detta fält. Den symboliska konstruktionen av en yrkesidentitet knyts här samman med den geografiska platsens betydelse såsom denna uttrycks genom lokala aktörer, t.ex. högskolor som följer den trend att starta utbildningar i skapande verksamheter som är kopplad till upplevelseindustrins expansion. Helene Egeland, som liksom Klosterberg utgår från Bourdieus fältbegrepp, studerar invandrade konstnärers karriärmöjligheter inom det svenska kulturområdet. Plats förstås i denna artikel dels som den lokala arena med direkta relationer till internationella sammanhang där konstnären verkar, dels som en arena för symbolisk kamp mellan fältets olika aktörer. Egeland argumenterar för att, utöver etnicitet, även kön, klass och social bakgrund måste beaktas i en analys av denna kamp. Artiklarna av Åsa Wettergren och Magnus Andersson belyser olika perspektiv på förhandlingar mellan människor och platsers identitet i ljuset av ett alltmer upplevelseorienterat och medialiserat samhälle och vardagsliv. Utövandet och användandet av det som med en samlingsbeteckning brukar benämnas culture jamming, eller på svenska kulturjam, står i fokus för Åsa Wettergrens bidrag. Olika uttryck inom kulturjam relateras till politiskt engagemang och delaktighet, något som Wettergren betraktar i ljuset av en ökande individualisering och fragmentering av politisk identitet. Betydelsen av lek ( fun ethic ) och upplevelser lyfts också fram som viktiga element i förståelsen av kulturjammarnas ifrågasättande av rådande maktförhållanden. Wettergren menar att kulturjammare genom att förkasta de stora berättelserna representerar en specifik politisk motståndsform, som är konstruerad av och för den nya medelklassen. I Magnus Anderssons bidrag analyseras människors vardagliga bruk av medier, framförallt TV, som ett led i människors strävan att Kultur, plats, identitet nr 3 15

10 16 helene egeland & jenny johannisson etablera väggar för det hem där vardagslivet till stor del utspelar sig. Samtidigt som TV:n i hemmet bidrar till att skapa trygghet och distansering från omvärlden, erbjuder den också vägar ut ur stabila identiteter genom att öppna upp hemmet mot omvärlden. Mediers plats i våra vardagsliv ses dels som ett exempel på ett ritualbruk som strukturerar vår vardag, dels som ett pausrum i vardagen, dels som en förbindelse mellan vårt vardagsliv och omvärlden och dels som ett medium genom vilket vi kan resa i drömmen och fantasin. En av artikelns viktiga poänger är att våra vardagsliv är en del av den verklighet där kulturer, platser och identiteter kontinuerligt skapas, reproduceras och förändras i ett dialektiskt samspel mellan det lokala och det globala. Sammantaget ger denna antologi en ökad förståelse av hur strategier inom olika sociala praktiker formas och verkställs, strategier som syftar till att stabilisera relationen mellan kultur, plats och identitet i en västerländsk kontext där dessa tre komponenter i hög grad gjorts instabila. Antologin diskuterar dessa utmaningar genom att på olika sätt belysa de konkreta sociala praktiker som människor och institutioner ingår i. Noter 1 Michael Peter Smith, Transnational Urbanism: Locating Globalization (Oxford: Blackwell, 2001). 2 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning (1991), sv. övers. (Göteborg: Daidalos, 1993). Kultur, plats, identitet nr 3 16

11 238 referenser Författarna Magnus Andersson är forskarstuderande vid Konst, kultur och kommunikation (K3), Malmö högskola. Mats Björkin är FD i filmvetenskap och universitetslektor i filmvetenskap vid Institutionen för musik- och filmvetenskap, Göteborgs universitet. Helene Egeland är doktorand vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Jenny Johannisson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Christina Klosterberg är doktorand i sociologi vid Växjö Universitet och verksam vid forskningsprofilen Entreprenörskap. Claes Lennartsson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Veronica Trépagny är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Åsa Wettergren är doktorand i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstad Universitet. Maria Wikhall är FD i kulturgeografi och ekonomisk geografi. Hon har tidigare arbetat som forskarassistent vid SISTER, men är numera Funktionsansvarig på Avdelningen för analys och utvärdering, AMS. Kultur, plats, identitet nr , 15.43

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola 15-16

Handlingsplan Skapande skola 15-16 Handlingsplan Skapande skola 15-16 1 Culture is the widening of the mind and of the spirit. Jawaharlal Nehru Barnens rätt till kultur globalt Barn har rätt till kultur enligt FNs deklaration om barnets

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT

Utbildningsplan för programmet KULTUR. 180 högskolepoäng. KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Utbildningsplan för programmet KULTUR 180 högskolepoäng KULTUR - Bachelor s Program 180 hec H1KLT Fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden 2009-10-01 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för programmet

Läs mer

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG

TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-672/2006 Sida 1 (7) TURISMPROGRAMMET, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme for Tourism Development, 180 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och utbildningsplanen

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Marknadens gränser och politikens villkor

Marknadens gränser och politikens villkor Marknadens gränser och politikens villkor Inbjudan till konferens 6 maj 2011 Stockholm Var går gränsen mellan marknad och politik i en tid när den finansiella sektorn får allt större betydelse? Gränserna

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Dagordning , kl

Dagordning , kl Dagordning 160115, kl 09.00-12.00 09.00-10.00 Dagens ämne förankrat i dialog och kultur- och bildningsplanen Information kulturpris kulturstipendier projektstöd föreningsstöd Paus 15 min 10.00-11.00 Diskussion

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling

Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt E-post: katrien@arenafortillvaxt.se Tel: 08-4527515 Tillit och tolerans om det sociala kapitalets betydelse för platsens utveckling Arena för Tillväxt En oberoende

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något

Läs mer

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet

ksm Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY linköpings universitet linköpings universitet Vägar till magister och mastersexamen inom kulturområdet vid Linköpings universitet ksm kultur samhälle mediegestaltning LiU EXPANDING REALITY ksm kultur samhälle mediegestaltning

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser

Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg. Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer