att sätta kulturpolitiken på plats Innehåll Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "att sätta kulturpolitiken på plats Innehåll Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11"

Transkript

1 att sätta kulturpolitiken på plats 7 Innehåll Sverker Sörlin Förord Helene Egeland & Jenny Johannisson Inledning 11 I KULTUR OCH RÖRLIGHET Maria Wikhall Kultur och regional attraktivitet migrationsbeslut bland högskoleutbildade i Sverige 19 II KULTUR OCH POLITIK Jenny Johannisson Att sätta kulturpolitiken på plats kulturplaneringens roll i Göteborg 43 Veronica Trépagny Att formge regioner identitetsproduktion i kulturpolitisk informationsproduktion 67 Claes Lennartsson Identitet och politik en diskursstudie av svensk filmpolitik 93 Mats Björkin Platser i rörelse industrifilm och mediehistoria 121 Kultur, plats, identitet nr 3 7

2 8 jenny johannisson III KULTUR SOM PRAKTIK Christina Klosterberg Att skapa cirkus entreprenörskap och identitetsarbete inom dagens scenkonst 141 Helene Egeland Innenfor eller utenfor bildet? Innvandrerkunstnere i det svenske kunstfeltet 157 IV MEDIER OCH MOTSTÅND Åsa Wettergren Kulturjam nya vägar till politiskt motstånd i informationssamhället 175 Magnus Andersson Väggar eller vägar? Om mediers betydelse för hemmets gränser 197 Referenser 221 Författarna 238 Kultur, plats, identitet nr 3 8

3 att sätta kulturpolitiken på plats 9 Förord Vi vet för litet om kultur. Påståendet kan förefalla märkligt. Kultur är ju det vi människor skapar skulle vi behöva veta mer om det? Vi har dessutom en mycket livaktig forskning i många kulturvetenskaper. Och vi har en kulturdebatt. Vet vi inte tillräckligt? När jag skriver att vi vet för litet om kultur så tänker jag på kulturen som samhällsföreteelse i stort. Både forskning, kritik och debatt om kultur kretsar i hög grad kring kulturens produkter, böcker, föreställningar, utställningar, konstverk, filmer, och deras upphovsmän och institutioner. Men kulturen är också en företeelse som sysselsätter människor, den exporteras och importeras, den ger framtidstro och lokal energi, den används för att motivera investeringar och för att locka turister. Och den ingår som en vital komponent i en samhällsomvandling som är ständigt pågående, inte minst i form av en kraftig tillväxt inom utbildning och forskning. I alla dessa och många andra avseenden tycks kulturen vara i växande. Därför är det viktigt med forskning om kultur som samhällsföreteelse. Denna bok belyser alldeles särskilt kulturens betydelse för vad man kan kalla identitet eller gemenskap. Fast betydelsen sker i nya former. I traditionell kulturforskning hette det länge att kulturen var själva uttrycket för människors tillhörighet, kulturen var etnisk, lokal, eller klassbaserad. Det är väl fortfarande sant till stora delar. Men relationerna mellan individerna och de platser de bebor, de sammanhang de ingår i, och de sociala gemenskaper som de tillhör (eller passerar genom) håller på att förändras. Kulturen är i detta avseende något som sträcker sig långt bortom platsen och sammanhanget. Det är för den skull inte så att någon annan kultur tar över, exempelvis en globaliserad. Det är snarare relationer och länkar mellan lokalt, nationellt och globalt som upprättas och förhandlas på nya sätt. Kultur, plats, identitet nr 3 9

4 10 jenny johannisson Boken har vuxit fram inom ett forskningsprogram med rubriken Kulturen i kunskapssamhället, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Programmet bedrivs i samverkan mellan forskare vid SISTER (samordnande institution), Kungl. Tekniska Högskolan, Linköpings universitet samt Högskolan i Borås. Syftet med programmet är just att undersöka kulturens plats i ett samhälle som präglas alltmer av kunskapshantering och där kunskapsinnehållet i varor och tjänster fortlöpande ökar. Under förberedelserna av manuskriptet har SISTER stått som värd för tre arbetsseminarier med författarna. Jag vill tacka docent Eva Hemmungs-Wirtén för hennes insatser som seminarieledare och kommentator vid dessa möten. Jag vill också tacka redaktörerna för det arbete de lagt ned på att tålmodigt och konstruktivt stödja författarna på vägen från idéutkast och preliminära versioner fram till en färdig volym. Sverker Sörlin Professor Forskningsledare Kulturen i kunskapssamhället Vetenskaplig ledare, Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) Kultur, plats, identitet nr 3 10

5 inledning 11 HELENE EGELAND & JENNY JOHANNISSON Inledning I de diskussioner om globaliseringens konsekvenser, som pågått under en lång tid, står ofta den lokala platsen och dess roll i en förmodat förändrad värld i fokus. Begreppet globalisering har, i akademiska kretsar och i media, fått en närmast slagordsaktig prägel. Ofta är det svårt att avgöra om vi har förflyttat oss in i ett mer globaliserat vardagsliv, eller om förändringen snarast ligger på ett retoriskt plan, dvs. att det framförallt skett en förändring i hur vi talar och skriver om samhällsfenomen. I diskussionerna om globalisering betonas ofta de ekonomiska aspekterna, men samtidigt är det allt fler som intresserar sig för frågan om hur globaliseringsprocesser påverkar individuell och kollektiv identitetsproduktion. I dessa identitetsbyggen antas kultur spela en viktig roll både kultur i den breda bemärkelse som avser en viss grupps gemensamma tanke- och värderingsmönster och kultur i den mer snäva bemärkelse som avser professionella konstnärliga praktiker och resultaten av dessa. Inom humaniora och samhällsvetenskap blir det allt vanligare att betrakta förmodade globaliseringsprocesser som den viktigaste fond gentemot vilken lokala miljöer strävar efter uppmärksamhet. Både individer och ekonomiska och politiska system antas bli mer mångfacetterade i vad de efterfrågar. Det är med andra ord inte bara på de akademiska arenorna som intresset för kopplingarna mellan kultur, plats och identitet växer, utan även hos aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Exempel på sådana aktörer kan vara näringsliv, politiker, utbildningsinstitutioner och andra kulturproducenter som på olika vis använder kultur som ett sätt att marknadsföra en plats, men också som ett sätt att skapa denna plats identitet. Denna antologi syftar till att belysa konkreta uttryck av dessa förändringsprocesser, utifrån exempel från framförallt en svensk kontext. Kultur, plats, identitet nr 3 11

6 12 helene egeland & jenny johannisson Ett viktigt mål inom det forskningsprogram antologin är ett resultat av är att bidra till återväxten och tillväxten av forskning om kultursektorn genom att skapa nätverk inom forskarsamhället, inte bara mellan etablerade forskare utan också mellan forskare på väg. Därför skickade redaktörerna för denna volym i juli 2002 ut en inbjudan till ett antal doktorander och nydisputerade, som bedriver sin forskning om kulturverksamhet i bred bemärkelse. För att erbjuda så många olika perspektiv som möjligt tillhör de medverkande en rad olika discipliner: biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomisk geografi, filmvetenskap, kulturgeografi, medievetenskap och sociologi. Exempel på de perspektiv och frågeställningar vi ville belysa genom att bjuda in forskare som kunde representera ett mångdisciplinärt spektrum var: Hur formar kultur platsers identitet i samspel med sociala, politiska, tekniska och ekonomiska praktiker? Vilka aktörer och processer bidrar till att skapa föreställningar om en plats? Vilka aktörer dominerar identitetsproduktionen och vilka kulturella uttryck utesluts från dessa processer? Vad betyder etnicitet, genus, kulturella koder och sociala nätverk för möjligheterna att aktivt bidra till identitetsproduktion? Samtliga bidrag i antologin relaterar på något sätt till föreställningar om att vi lever i en värld präglad av globaliseringsprocesser, dvs. ett ökat flöde av människor, varor samt kulturella, politiska och ekonomiska verksamhetsmönster över nationalstatliga gränser. Även om nationalstaten som geografisk och symbolisk plats ifrågasätts av dessa förmodade globaliseringsprocesser, kvarstår nationalstaten som en både materiellt och symboliskt viktig referenspunkt och regleringsinstans. Flera bidrag problematiserar föreställningarna om globalisering genom att studera relationer mellan detinternationella, det nationella, det regionala, det lokala och det individuella. En frågeställning som förenar bidragen är hur förmodade globaliseringsprocesser bidrar till nya relationer och interaktionsmönster mellan platser, som befinner sig på olika rumsliga skalnivåer, oavsett om dessa relationer upprättas inom de politiska och ekonomiska systemen eller mellan enskilda individer och en global omvärld. Globaliseringsprocesser brukar ofta beskrivas som bestående av en rad paradoxer: de antas bidra både till skapandet av större gemenskaper och till skapandet av en högre grad av åtskillnad mellan flera mindre gemenskaper. Kultur, plats, identitet nr 3 12

7 inledning 13 Därutöver menar många också att de bidrar både till att den geografiska platsen minskar i betydelse och till att den geografiska platsen tilldelas en större roll i kampen om uppmärksamhet i en global konkurrensmiljö. 1 Dessa paradoxer diskuteras, och ifrågasätts, i flera av antologins bidrag. Gemensamt för samtliga bidrag är också att de gamla, nya eller nygamla sociala gemenskaper som studeras betraktas just som socialt skapade, dvs. historiskt kontingenta konstruktioner. Politiska, sociala och kulturella gemenskaper är, med Benedict Andersons terminologi, 2 föreställda gemenskaper och inte återspeglingar av objektiva strukturer. Det är socialt skapade representationer av förhållanden mellan kultur, plats och identitet som analyseras i denna antologi. Sammankopplingen mellan dessa tre i sig komplexa storheter bildar underlag för mångfacetterade uttryck avsedda för kommunikation mellan olika aktörer och system. Med betoningen på verklighetens socialt formade dimension följer också antagandet att olika aktörer och system har olika slag, och olika grader, av makt över dessa konstruktionsprocesser. Olika representationer av relationen mellan kultur, plats och identitet skapas från olika positioner som ofta står i konflikt gentemot varandra. Detta gör att den platsbundenhet som diskuteras i bidragen samtliga bär på en politisk aspekt i bred bemärkelse vem eller vilka har makten över den kulturella identitetsproduktion som sker på olika platser? Ovanstående är resonemang som förenar bidragen, men det finns också aspekter som skiljer dem åt. I korta drag kan man säga att antologibidragen problematiserar förhållanden mellan kultur, plats och identitet i tre olika sociala rum, även om dessa rum i praktiken också förhåller sig till varandra. För det första rör sig flera artiklar inom de politiska systemens rum, framförallt det kulturpolitiska, och dessa systems sätt att försöka hantera och utnyttja relationen mellan kultur, plats och identitet. Hur denna relation tar sig uttryck inom olika slags kulturproducerande praktiker inom skilda professionella fält utgör det andra rum som förenar några av bidragen. Det tredje rummet utgör de sammanhang där människor, i ett alltmer medialiserat vardagsliv, förhåller sig till kultur, plats och identitet. I den del av antologin som behandlar detta rum, tematiseras makt, motstånd och förhandlingar om betydelser på olika arenor. Maria Wikhalls inledande bidrag hör till vardagslivets rum. Hon behandlar den specifika aspekt som rör kulturens eventuella betydelse för människans geografiska rörlighet, närmare bestämt för deras val av bostadsort. I en väster- Kultur, plats, identitet nr 3 13

8 14 helene egeland & jenny johannisson ländsk kontext antas kultur spela en allt viktigare roll med avseende på att göra en plats attraktiv, framförallt för de högutbildade som ska bilda grundval för platsens positiva ekonomiska utveckling. På basen av en enkätundersökning som omfattar tre grupper med olika utbildningsbakgrund, visar Wikhall hur kultur för dessa grupper visserligen vägs in i bedömningen av regioners attraktivitet som bostadsort, men att kultur ändå får stå tillbaka för faktorer som vacker natur och goda kommunikationer. På detta sätt bidrar Wikhall till att empiriskt pröva den representation av kultur som ekonomiskt vinstgenererande, som lett till att kultur från ett regional- eller näringspolitiskt men också alltmer från ett kulturpolitiskt perspektiv, tenderar att reduceras enbart till dess ekonomiska effekter. Kulturpolitik tematiseras särskilt i Jenny Johannissons, Veronica Trépagnys, Claes Lennartssons och Mats Björkins artiklar. Jenny Johannisson behandlar platsens betydelse i skapandet av en ny kulturpolitisk strategi för Göteborgs stad under 1990-talet. Hennes analys visar att stadens kulturpolitiska strategi reproducerar ett platslöst kulturpolitiskt tänkande, med rötter i svensk statlig kulturpolitik. Samtidigt rekonstruerar den ett kulturpolitiskt tänkande där platsen betyder allt mer med avseende på demokratiska legitimeringsstrategier, men också med avseende på ekonomisk bärkraft i en global konkurrensmiljö. Med utgångspunkt i två subnationella regioners hemsidor Région Midi-Pyrénées i Frankrike och Västra Götalandsregionen i Sverige studerar Veronica Trépagny hur dessa regioner på olika sätt framställer sina respektive identiteter genom kulturpolitiska uttrycksmedel. Särskilt diskuteras huruvida den förmodade postnationella tendensen resulterar i att regioner erövrar en mer självständig position i förhållande till nationell kulturpolitik, samt huruvida informationsteknik bär på en demokratiseringspotential som kan erbjuda förnyade möjligheter att legitimera regional kulturpolitik inför medborgarna. Claes Lennartssons jämförande studie av svensk filmpolitik på talet och 1990-talet analyserar hur relationen (och ofta konflikten) mellan kvalitetskriterier och ekonomiska villkor hanteras i formandet av en filmpolitisk identitet. Denna nationella identitet, särskilt representerad av Svenska Filminstitutet, befinner sig under ökat tryck i och med den regionalisering av filmpolitiken som fick sitt genomslag under 1990-talet. Mats Björkin diskuterar också svensk filmpolitik i sin artikel, men tar istället utgångspunkt i framväxten av de lokala och regionala filmer som, särskilt på 1950-talet, producerades på beställning av hembygdsföreningar, kommuner och företag. Det är Kultur, plats, identitet nr 3 14

9 inledning 15 intresseväckande att Björkin menar att dagens mediasituation inte skiljer sig speciellt mycket från situationen på 1950-talet. Det är fortfarande i storstäderna som man återfinner den stora filmproduktionen även om beställarna av filmerna är mer geografiskt utspridda. Viktigt är också att Björkin visar att globalisering inte är något nytt, utan att identitetsproduktion länge förutsatt interaktion mellan olika skalnivåer. Christina Klosterberg och Helene Egeland ger varsitt perspektiv på olika professionella kulturarbetares skilda sätt att förhålla sig till relationen mellan kultur, plats och identitet. Christina Klosterberg visar i sin artikel, som utgår från etableringen av ett New Stage Center inom det svenska cirkusfältet, hur den grupp som driver verksamheten uttrycker sin identitet i förhållande till aktörer både inom och utom detta fält. Den symboliska konstruktionen av en yrkesidentitet knyts här samman med den geografiska platsens betydelse såsom denna uttrycks genom lokala aktörer, t.ex. högskolor som följer den trend att starta utbildningar i skapande verksamheter som är kopplad till upplevelseindustrins expansion. Helene Egeland, som liksom Klosterberg utgår från Bourdieus fältbegrepp, studerar invandrade konstnärers karriärmöjligheter inom det svenska kulturområdet. Plats förstås i denna artikel dels som den lokala arena med direkta relationer till internationella sammanhang där konstnären verkar, dels som en arena för symbolisk kamp mellan fältets olika aktörer. Egeland argumenterar för att, utöver etnicitet, även kön, klass och social bakgrund måste beaktas i en analys av denna kamp. Artiklarna av Åsa Wettergren och Magnus Andersson belyser olika perspektiv på förhandlingar mellan människor och platsers identitet i ljuset av ett alltmer upplevelseorienterat och medialiserat samhälle och vardagsliv. Utövandet och användandet av det som med en samlingsbeteckning brukar benämnas culture jamming, eller på svenska kulturjam, står i fokus för Åsa Wettergrens bidrag. Olika uttryck inom kulturjam relateras till politiskt engagemang och delaktighet, något som Wettergren betraktar i ljuset av en ökande individualisering och fragmentering av politisk identitet. Betydelsen av lek ( fun ethic ) och upplevelser lyfts också fram som viktiga element i förståelsen av kulturjammarnas ifrågasättande av rådande maktförhållanden. Wettergren menar att kulturjammare genom att förkasta de stora berättelserna representerar en specifik politisk motståndsform, som är konstruerad av och för den nya medelklassen. I Magnus Anderssons bidrag analyseras människors vardagliga bruk av medier, framförallt TV, som ett led i människors strävan att Kultur, plats, identitet nr 3 15

10 16 helene egeland & jenny johannisson etablera väggar för det hem där vardagslivet till stor del utspelar sig. Samtidigt som TV:n i hemmet bidrar till att skapa trygghet och distansering från omvärlden, erbjuder den också vägar ut ur stabila identiteter genom att öppna upp hemmet mot omvärlden. Mediers plats i våra vardagsliv ses dels som ett exempel på ett ritualbruk som strukturerar vår vardag, dels som ett pausrum i vardagen, dels som en förbindelse mellan vårt vardagsliv och omvärlden och dels som ett medium genom vilket vi kan resa i drömmen och fantasin. En av artikelns viktiga poänger är att våra vardagsliv är en del av den verklighet där kulturer, platser och identiteter kontinuerligt skapas, reproduceras och förändras i ett dialektiskt samspel mellan det lokala och det globala. Sammantaget ger denna antologi en ökad förståelse av hur strategier inom olika sociala praktiker formas och verkställs, strategier som syftar till att stabilisera relationen mellan kultur, plats och identitet i en västerländsk kontext där dessa tre komponenter i hög grad gjorts instabila. Antologin diskuterar dessa utmaningar genom att på olika sätt belysa de konkreta sociala praktiker som människor och institutioner ingår i. Noter 1 Michael Peter Smith, Transnational Urbanism: Locating Globalization (Oxford: Blackwell, 2001). 2 Benedict Anderson, Den föreställda gemenskapen: Reflexioner kring nationalismens ursprung och spridning (1991), sv. övers. (Göteborg: Daidalos, 1993). Kultur, plats, identitet nr 3 16

11 238 referenser Författarna Magnus Andersson är forskarstuderande vid Konst, kultur och kommunikation (K3), Malmö högskola. Mats Björkin är FD i filmvetenskap och universitetslektor i filmvetenskap vid Institutionen för musik- och filmvetenskap, Göteborgs universitet. Helene Egeland är doktorand vid Tema Kultur och Samhälle, Linköpings universitet. Jenny Johannisson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Christina Klosterberg är doktorand i sociologi vid Växjö Universitet och verksam vid forskningsprofilen Entreprenörskap. Claes Lennartsson är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Veronica Trépagny är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Centrum för kulturpolitisk forskning, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås/Göteborgs universitet. Åsa Wettergren är doktorand i sociologi vid Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstad Universitet. Maria Wikhall är FD i kulturgeografi och ekonomisk geografi. Hon har tidigare arbetat som forskarassistent vid SISTER, men är numera Funktionsansvarig på Avdelningen för analys och utvärdering, AMS. Kultur, plats, identitet nr , 15.43

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Mediehistoriens slut mediestudiets början

Mediehistoriens slut mediestudiets början ! Mediehistoriens slut mediestudiets början Prof. Pelle Snickars Institutionen för kultur- och medievetenskaper / HUMlab Kittlers medieteori Kittlers medieteori är på många sätt en mediehistorisk modell

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt.

VISION. Malmö högskola intar en framträdande roll när det gäller kunskapsdelning i Malmö, regionen och internationellt. MALMÖ HÖGSKOLA DÄR MÅNGFALD GÖR SKILLNAD 2006 2015 VISION Malmö högskola har etablerat sig som Europas främsta professionsuniversitet känt som Malmömodellen där gränsöverskridande handlingskompetens inom

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG!

Startvecka DETTA GÄLLER ENDAST OM DU INTE WEB.REG DIG! REGISTRERINGSINFORMATION Kurserna är indelade i ämne efter bokstavsordning OBS: WEBBREGISTRERING SKA ALLTID GÖRAS I FÖRSTA HAND!!! Du kan inte webbregistrera dig om du är villkorligt behörig eller om du

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott Barnets bästa när barn begått allvarliga brott En studie om tolkningen av "barnets bästa" när unga går direkt från sluten ungdomsvård i princip ett straff till vård enligt LVU Kontakt: Michael ärnfalk,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Uppgift 6 Mediernas villkor

Uppgift 6 Mediernas villkor Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta

Läs mer

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR

SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU IDROTTSUTBILDARNA - VI ÄR DÄR NÄR IDROTTEN LÄR SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie- och utbildningsorganisation och vår verksamhet utgår från idrottens behov av utveckling. SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2010 årgång 14 Bokförlaget thales politisk filosofi idag intervju med maud eduards, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet Vilka frågor anser du är de

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer