SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek."

Transkript

1 SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek. AnnaCarin Elf Kursledare: Kerstin Wockatz Konsulent kultur och lärande, Kultur i Väst Cecilia Gärdén Forskare, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Eva Fred, Konsulent litteratur barn och unga, Kultur i Väst Dokumentation av kursen Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på bibliotek SEPTEMBER 2013

2 Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Förutsättningar för utvecklingsarbetet Biskopsgårdens bibliotek utvecklingshistoria Styrdokument Språkcafé på bibliotek Min frågeställning Process och etiska aspekter Nollmätning Aktion Verktyg Resultat Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Reflektion Framtiden Källor...10 Muntliga källor...11

3 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Skillnaden mellan aktionsforskning och strikt akademisk forskning är att aktionsforskning startar utifrån ett upplevt problem i en verksamhet. Man vill förändra något i den egna verksamheten och i samarbete med kollegor och en forskare görs en aktion, en förändring. Aktionsforskning är mer vanligt i skolsammanhang och därför används begrepp från skolans värld. Rönnerman (2004) resonerar kring synen på lärande och att det under 90-talet tillkom nya begrepp som livslångt lärande, lärande organisationer, reflekterande praktiker och forskande lärare. De nya begreppen skulle kunna tolkas som att lärande inte enbart är förbehållet en grund- eller yrkesutbildning utan att det vidgats till att även inbegripa själva yrkesutövningen ( s.11). Under senare tid har man lyft fram den egna arbetsplatsen som viktig när man pratar om kompetensutveckling och fortbildning. Inom aktionsforskningsfältet trycker man på att det är i samarbete med kollegor och forskare som man skaffar sig kunskap om den egna verksamheten. Kunskap som i sin tur leder till att man kan genomföra en förändring. Enligt Ögland (2011) krävs också att atmosfären på arbetsplatsen är tillåtande och att man tål att kritiskt granska sin verksamhet. Traditionellt har den akademiska forskningen haft tolkningsföreträde före den praktiska kunskapen men i och med den förändrade synen på lärande och samarbetet med kollegor och forskare kan man säga att maktbalansen har jämnats ut något. Samarbetet mellan bibliotekarien och forskaren innebär att man lär av varandra och Rönnerman (2004) undrar om man inte skulle kunna tala i termer av den forskande läraren [bibliotekarien] och lärande forskaren? (s.17). Ett resultat från en aktion går inte att direkt applicera på en annan verksamhet och Rönnerman menar att innan man gör en aktion måste man... ta reda på hur det förhåller sig i den egna praktiken innan man genomför en förändring, vilket då motstrider generella lösningar (2004, s. 15). Det är genom kunskap om sin egna praktik man kan förändra den. Aktionsforskning innebär olika steg i en process, där fokus ligger på den egna praktiken och på de egna erfarenheterna av arbetet i den (Rönnerman, s.13). Som bibliotekarie ser man ofta problem i den egna verksamheten, man reagerar på det och försöker lägga det på minnet. Tills nästa problem upptäcks. Ofta gör vi ändringar men vi ger oss inte lika ofta tid att reflektera över om det blev bra eller vad det var som gjorde att det blev bra. Det är viktigt att komma ihåg att aktionsforskning ska ske i ett kollektivt sammanhang för att inte reduceras till en modell och där handledning i grupp är centralt (Rönnerman, 2004). Begreppen närhet och distans lyfts fram inom aktionsforskning i betydelsen att praktikern under förändringsprocessen pendlar mellan dessa poler. För att skapa distans till den egna praktiken har man hjälp av olika verktyg; dagbokskrivande/loggbok, handledning i grupp och dokumentation. Loggboken är det redskap man använder för att kunna följa egna tankar och handlingar under aktionen. Skrivandet är också en hjälp att se den egna verksamheten med nya ögon. Genom att bolla sina idéer i en grupp med kollegor och handledare upptäcker man sina tankar och får höra andras perspektiv på samma sak. Att systematisk observera den egna verksamheten, genom observationer och eller samtal, ger kunskap om hur den egna praktiken ser ut. Distansen skapar en djupare kunskap om den egna praktiken. Arbetssättet kan liknas vid en...spiral där de olika stegen planera agera observera reflektera ingår (Rönnerman, 2004, s.14). 2. Förutsättningar för utvecklingsarbetet 2.1 Biskopsgårdens bibliotek utvecklingshistoria Biskopsgården är en så kallad mångspråkig stadsdel på Hisingen i Göteborg. Fram till 2010 var Biskopsgården en av 21 stadsdelar i Göteborg men i januari 2011 omorganiserades så gott som alla stadsdelar och slogs i hop till att bli 10. Biskopsgården och Torslanda blev en stadsdel och heter i dag stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen. 1

4 Biskopsgården är en avlång stadsdel och det är långt mellan den södra och den norra delen. I början av 60-talet öppnades två bibliotek, ett i den södra delen och ett annat i den norra delen. Båda biblioteken användes mycket av invånarna och framförallt barnen var flitiga biblioteksanvändare. Biblioteket i norra Biskopsgården flyttade efter några år in i den närliggande skolans lokaler och fungerade som ett skolrespektive folkbibliotek. I början av 90-talet stängdes, under vilda protester från invånarna, biblioteket i norra delen och både medier och personal flyttade ner till södra Biskopsgården där det fortfarande ligger (Atlestam; Bergmark; Haláz (1997), Fridén; Karnstig; Setterborg ( )). Biblioteket spelar fortfarande en stor roll och fyller flera funktioner för invånarna i Biskopsgården. Det har under flera år funnits läxhjälp för skolbarn och vuxenstuderande, språkcaféer på engelska och svenska för de som vill träna på att samtala på ett nytt språk. Olika kulturarrangemang har anordnats av och för invånarna, lokala konstnärer har möjlighet att visa upp sina alster i Konsthörnan. Barnteatrarna och sagostunderna är välbesökta, tidningsrummet med tidskrifter på flera språk används dagligen och personalen får många frågor som handlar om att orientera sig i Sverige (Fridén; Karnstig; Setterborg, ( )). Anderssons och Skot-Hansens modell (se figur 1) över folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället visar på fyra huvudfunktioner: biblioteket som kulturcentrum, som (videncenter) kunskapscentrum, som informationscentrum och som socialt centrum. De olika delarna går in i varandra och spelar olika stor roll för olika människor och i olika skeenden i livet (Rydsjö & Elf, 2007). Applicerad på Biskopsgårdens bibliotek kan man tänka att Konsthörnan och kulturarrangemangen hör till biblioteket roll som kulturcentrum, läxhjälpen till biblioteket som kunskapscentrum, de frågor vi får om myndigheter och blanketter samt vår informationstavla hör till delen där biblioteket används som ett informationscentrum medan tidningsrummet hör till delen där biblioteket används som ett socialt centrum. Språkcaféerna kan höra till både biblioteket som kunskapscentrum och biblioteket som socialt centrum. Figur 1. Modell över det lokala bibliotekets profil. Efter Andersson & Skot-Hansen, (1994) i Rydsjö, K & Elf, AC, (2007) 2

5 Användningen av biblioteket som ett kunskapscentrum har ökat i takt med att vuxenutbildningen i Göteborg avkommunaliserades under 90-talet och de lokala skolbiblioteken stängdes. Det gjorde att fler vuxenstuderande sökte sig till folkbiblioteken för att få hjälp med sina studier. Grund- och gymnasieskolan har också genomgått stora förändringar de senaste åren och kunskapskraven på eleverna har ökat vilket inneburit att fler barn och ungdomar behöver mer hjälp med läxor och andra skolarbeten. I magisteruppsatsen Folkbibliotek och invandrares första tid i Sverige: en explorativ undersökning (Karlsson, 2006) menar författaren att invandrare prioriterar folkbibliotekets funktion som kunskapscentrum före funktionen som kulturcentrum. Allra mest uppskattar invandrarna folkbiblioteks funktion som informationscentrum och att få veta hur det svenska samhället och den svenska demokratin fungerar. 2.2 Styrdokument Folkbibliotekens verksamhet är en kommunal angelägenhet och styrdokument finns på flera nivåer. Ytterst styrs verksamheten utifrån Deklarationen om mänskliga rättigheter och Konventionen om barns rättigheter (Barnrättskonventionen). Artiklarna i de båda dokumenten har sedan brutits ner och finns med i Unescos folkbiblioteksmanifest (folkbiblioteksmanifestet), Bibliotekslagen och ner till den lokala verksamhetsplanen för Biskopsgårdens bibliotek. Flera lagar gäller för all verksamhet: Sveriges grundlag, Kommunallagen, Förvaltningslagen, Sekretesslagen, samtliga arbetsrättsliga lagar, Lagen om offentlig upphandling, Personuppgiftslagen, Lag om kommunal redovisning (Budget och verksamhetsplan Västra Hisingen, 2012, s.11) Min erfarenhet säger mig att både Folkbiblioteksmanifestet och Bibliotekslagen är något vi bibliotekarier kan hålla oss i när vår verksamhet diskuteras eller blir ifrågasatt. Hur styrande folkbiblioteksmanifestet är vet jag egentligen inte men både folkbiblioteksmanifestet och bibliotekslagen fastslår att bibliotekets bastjänster, som att utlån av böcker, skall vara avgiftsfria. Vidare att information skall finnas tillgänglig för alla medborgare i ett samhälle. Tillgång till information och kunskap finns också skrivet i Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnrättskonventionen. Våren 2011 presenterade Kultur i väst en förkortad version av den regionala biblioteksplanen. Den förkortade versionen reder ut bibliotekens roller och man slår fast att biblioteken i regionen spelar en viktig roll i visionen att Västra Götaland skall vara en region som präglas av det goda livet. Den 13 juni 2013 antog Göteborgs stads kommunfullmäktige en biblioteksplan för Göteborgs stad. I biblioteksplanen är människor med annat modersmål än svenska en av de prioriterade grupperna. Biblioteksplanen tar också upp bibliotekens roll i det livslånga lärandet och att vuxenstuderande skall kunna använda biblioteken som studiebibliotek. Bibliotekens roll i det formella- och informella lärandet lyfts fram (Biblioteksplan för Göteborg, 2013). Vid genomläsning av de olika styrdokumenten framkommer det att biblioteken har ett högt förtroende och att politiker av alla färger känner stor respekt för den kompetens som finns på biblioteken. Det är också tydligt att man är medveten om att vi spelar roll för många människor i deras vardag. Jag kan ändå känna en fara i att vi blir så högt värderade mot bakgrund av att vi inte är en lagstadgad verksamhet 1. Att vår kunskap och kompetens skulle tåla lite neddragningar här och där. 2.3 Språkcafé på bibliotek Folkbiblioteken är en resurs för många vuxenstuderande och fungerar som ett komplement till både det personliga och det formella lärandet. Ett exempel på verksamhet som riktar sig till vuxenstuderande är språkcaféer. I dag finns det språkcaféer på många bibliotek i Sverige (se Svensson, C & Wall, J (2012), Peralta, A (2000), Edlund, A (2008), Lovdalen, M (2008)). I Göteborg var Kortedala bibliotek först med att starta ett språkcafé. Under slutet av 1990-talet upptäckte man att datorkursernas fikapauser var 1 Enligt bibliotekslagen skall varje kommun ha ett bibliotek vilket innebär att stadsdelsbiblioteken i Göteborgs kommun kan läggas ned utan att kommunen bryter mot lagen. 3

6 uppskattade eftersom de gav deltagarna tillfälle att få prata och träna sin svenska. Det gjorde att man startade Café Ordbron samtal på lätt svenska, som sedan spridit sig till alltfler bibliotek (Atlestam & Stenberg, 2010). Språkcaféer på bibliotek är ett komplement till det formella lärandet samtidigt också en verksamhet som bidrar till interkulturella möten och ökad integration. Förutom språkcafé på svenska har vi också på engelska och andra bibliotek har även på andra språk, exempelvis Stadsbiblioteket i Göteborg, Internationella biblioteket i Stockholm. Språkcaféerna organiseras på olika sätt, vissa bibliotek väljer att låta frivilligorganisationer såsom Röda Korset, Individuell Människohjälp eller andra frivilliga hålla i samtalen medan det på andra bibliotek är en bibliotekarie som ansvarar för verksamheten, ibland med hjälp från frivilliga. Samtalsämnena varierar men ofta utgår man från en aktuell händelse som man samtalar kring. Exempel på ämnen kan vara Svenska traditioner, Varför är skatten så hög i Sverige? Vad betyder min mobil för mig? Ett ämne som regelbundet återkommer på mitt bibliotek är brandsäkerhet och vi bjuder in Räddningstjänsten som berättar hur vi kan brandsäkra våra hem. Då kommer också många frågor om utbildningen och vad som krävs för att bli brandman. I år bjöd vi in vår närpolis som berättade om sitt uppdrag i området och vad som krävs för att bli polis. Göteborg är ett ämne som vi återkommer till och varje år gör vi två till tre utflykter i stan och till någon av öarna i skärgården. Utflykterna är mycket uppskattade och det blir mer spontana samtal i gruppen under promenaderna samtidigt som vi visar att parkerna är till för alla, att de är kostnadsfria och att man kan komma långt ut i skärgården med ett månadskort. Jag fotograferar och dokumenterar alltid utflykterna och gör en liten reseskildring där jag bland annat tar upp ord och begrepp som vi pratat om. Reseskildringen blir ett fint minne med en text att bearbeta. 2.4 Min frågeställning Under drygt fyra år har jag haft både delat och eget ansvar för språkcaféerna. Sedan ett par år tillbaka delar jag ansvaret med Ti som är en av våra regelbundna biblioteksanvändare. Hon började som deltagare på på det svenska språkcaféet och har successivt tagit mer och mer ansvar till att i dag dela ansvaret med mig. Det senaste året har jag känt att jag vill ändra min roll som ledare. Jag upplever att alltför mycket fokus ligger på mig och att både jag och Ti ibland har det mesta talutrymmet. Jag upplever att jag har tilldelats en roll som Wilson (1983) benämner cognitive authority (kognitiv auktoritet) vilket innebär att deltagarna har tillskrivit mig rollen som auktoritet på det svenska språket och det svenska samhället. Wilson (1983) menar att en kognitiv auktoritet inte nödvändigtvis behöver vara specialist inom området men att andra tillskriver en den rollen. Antal deltagare varierar från gång till gång men snittet ligger på cirka 14 per gång. Det kan vara svårt att komma till tals i en så stor grupp och jag har många gånger sett att deltagare sitter tysta under 1 ½ timme. Vid flera tillfällen har jag föreslagit att vi ska dela upp oss i två grupper för att underlätta samtal och ge alla möjlighet att få prata men jag har mött motstånd med argumentet att det är trevligt när vi sitter alla tillsammans. Uttalandet visar att språkcaféet även är en plats för social gemenskap och inte enbart språkträning för deltagarna. Jag vill hitta en form där både den sociala gemenskapen och språkträningen får plats och där fokus på Ti och mig förskjuts så att det blir tydligare att hela gruppen är ett verktyg för språkträningen. Det sociokulturella perspektivet på lärande innebär att man ser att lärandet sker i ett socialt sammanhang (Säljö, 2000) och i vårt fall är hela gruppen betydelsefull för lärandet. Min frågeställning är Vilken betydelse har formen på språkcaféet för hur språkligt aktiva deltagarna är under samtalen? 4

7 3. Process och etiska aspekter Innan jag startade delaktionerna berättade jag för deltagarna att jag gick en kurs där jag skulle förbättra något på biblioteket och att jag hade valt språkcaféet som mitt förbättringsarbete. Vidare berättade jag att jag ville prova en ny metod för att se om vi kunde hitta andra former för samtal och språkträning. Jag sa att jag skulle skriva en rapport och samtidigt bad jag om deltagarnas medgivande vid varje delaktion, totalt 4 tillfällen. Innan aktionen hade jag gjort tre observationer för mig själv för att se om mina antaganden om att alla inte alltid deltog i samtalen stämde. Eftersom jag inte hade tänkt använda de observationerna i rapporten bad jag inte om deras medgivande. Nu finns en av observationerna med, se avsnitt 3.1 Nollmätning. Jag har fingerat namnen i observationsschemat och inte skrivit när observationen gjordes för att anonymisera deltagarna. 3.1 Nollmätning Som jag skrev ovan hade jag gjort tre observationer före aktionen som inte var tänkta att användas i rapporten. Vid ett handledningstillfälle pratade vi om att det kunde vara bra att använda sig av en observation som gjorts före aktionen för att jämföra med observationerna som gjordes vid delaktionerna, en så kallad nollmätning som visar nuläget. Den observation jag valde att använda var vid ett tillfälle när det var 15 deltagare (jag och Ti ej inräknade). Jag observerade att 5 deltagare pratade till hela gruppen någon gång och att det bildades 4 smågrupper med 2-3 deltagare som samtalade med varandra, se figur 2. De olika typerna av samtal har jag gett olika siffror. Där 1 står för samtal i smågrupp, 2 pratat till hela gruppen och 3 pratat med sin bordsgranne. Tara utmärker sig genom att inte ha pratat med någon i gruppen, hon har presenterat sig men deltar inte i något samtal. Det bekräftar mina aningar om att det vid varje träff är någon eller några som inte deltar i samtalen mer än att de lyssnar aktivt. Eftersom det var en stor grupp lyckades jag inte fånga hur många uttalanden varje person gjorde men jag tycker att man får en bild av hur samtalen går och att det lätt bildas smågrupper när man är i en större grupp. Eftersom smågrupperna bildas mer eller mindre spontant är också risken stor att någon blir utanför samt att ljudnivån gör det svårt att riktigt hänga med i samtalet. Khadija 3 Noor 1,3 Sumaja 1,2,3 1,3 Jakob Ahmed 1,3 bord 3 Anna Sven 1,2,3 2,3 Muna Peter 1,3 bord Tara Dana 1,2,3 3 Sara 2,3 Josef 1,3 Mohammed 1,3 Lars-Johan Figur 2.Nollmätningsobservation. Observationsschema efter Bjørndal, Cato R.(2012). 1= Samtal i smågrupp, 2 = Pratade till hela gruppen, 3 = Pratade med granne. Inte bra skrev jag i loggboken och syftade på att Tara under 1 ½ timme enbart hade presenterat sig men namn och vilket land hon kom ifrån. Vid ett annat tillfälle då vi var 8 deltagare deltog alla i samtalet Det visar att mina tankar är på rätt väg (Loggboken ) kommenterade jag i 5

8 anslutning till observationen och menade att det bekräftade att det är rätt att dela upp gruppen i mindre grupper. 3.2 Aktion Aktionen innebär att jag ändrar formen för språkcaféet. När det är dags att prata om dagens tema / ämne delar vi in deltagarna två och två alternativt tre och tre. Vi börjar med att fika och väntar in sena deltagare. Under tiden småpratar vi om olika saker, som vi brukar göra. När alla har kommit presenterar vi oss med namn och vilket land vi kommer ifrån. Nya deltagare från ett nytt land får sätta en liten gul klisterlapp på världskartan som vi har uppsatt på väggen och berätta kort om landet. Därefter presenteras dagens ämne och vi delar in deltagarna i mindre grupper som sätter sig på olika ställen i biblioteket. Vi avslutar språkcaféet med att i storgrupp berätta för varandra vad vi pratat om i de mindre grupperna. Vi har 1 ½ timma som jag tänker fördela på följande sätt: 30 minuter för fika, småprat och indroppande deltagare minuter för samtal om dagens tema. De sista minuterna samlas vi igen för att delge varandra vad vi har samtalat om. 3.3 Verktyg Den som inte har huvudansvaret för språkcaféet gör en observation liknande modellen i Bjørndal (2012 s.53), där man använder ett så kallat strukturerat observationsschema. Den typen av scheman är enkla att använda när man är intresserad av att observera olika handlingar som människor gör. I min aktion är tanken att få en överblick över hur aktiva deltagarna är i samtalet. Fördelen med schemat i Bjørndals exempel är att det är lätt registrera varje gång en deltagare säger något, vi får en bra överblick över hur mycket talutrymme varje deltagare tar och risken att vi stör samtalet i gruppen är liten. Vi förenklar modellen ytterligare genom att vi sätter ett utropstecken varje gång en deltagare säger något. Nedan är ett exempel på hur en observationsmodell kan se ut. bord NN NN NN NN Figur 3. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Ett utropstecken är ett uttalande. Eftersom deltagarna skiftar från gång till gång ber jag om deras medgivande vid varje observationstillfälle. Jag gör mitt yttersta för att vara tydlig och prata långsamt så att alla skall förstå att inga namn kommer att finnas med i rapporten. Bjørndal (2012) betonar de etiska aspekter man behöver ta hänsyn till när man använder observation som metod och att de som observeras måste få veta att de observeras. 6

9 Loggboken kom till användning eftersom jag skriver ner tankar, frågor och reflektioner direkt efter och mellan språkcaféerna. Rönnerman (2004) och Bjørndal (2012) beskriver loggboken som ett verktyg vilket hjälper mig att få en djupare förståelse och en distans till den egna verksamheten. 4. Resultat Här redovisar jag observationer, som jag har valt att kalla delaktioner, från tre språkcaféer. I anslutning till varje delaktion använder jag delar av loggboken med mina reflektioner. 4.1 Delaktion 1 Det är första tillfället efter ett långt uppehåll och stämningen är glad när vi samlas. Efter presentation med namn och varifrån vi kommer informerade jag om förändringen av språkcaféet och berättade om min kurs som skulle resultera i en rapport där våra observationer skulle finnas med. Jag var noga med att berätta att inga namn skulle finnas med i rapporten. Vi var 13 deltagare plus Ti och jag. Ämnet för dagen var Internet vad betyder det för mig? jag ansvarade för temat och Ti gjorde observationen. Jag delade in deltagarna i grupper om två och två och tre och tre. Det blev lite förvirrat till att börja med när vi skulle byta platser. Ti och jag gick runt till grupperna och satt ner en stund. Samtalen i en av smågrupperna som jag deltog i såg ut så här. Ilham bord Carita Salma Figur 4. Delaktion 1. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Ett utropstecken är ett uttalande. Vid återsamlingen såg samtalen i gruppen ut så här: Utropstecknet står för hur många gånger en deltagare har pratat till gruppen. T och AC är vi samtalsledare. T André Ilham Alfred Sara Kemar bord Peo Salomon Carita Hannele Malin Fahra Salma Bekim Figur 5. Delaktion 1. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Vid återsamlingen berättade grupperna vad de samtalat om och alla grupper fick kommentarer och frågor från de andra. bord AC 7

10 4.1.1 Reflektion Första språkcaféet efter jullovet och det blev en succé Wiii... Innan var jag lite spänd inför hur deltagarna skulle reagera på ändringen och hur det skulle gå att dela in deltagarna i grupper. Efteråt skrev jag att det gäller att göra indelningen med fingertoppskänsla för att det skall bli bra. Jag blev förvånad över att alla samtalade. Och jag lade särskilt märke till Ilham som vid tidigare tillfällen sagt att hon inte ville prata utan hellre lyssnade, hon pratade mycket med de två andra i sin grupp. Så pass mycket att jag fick gå och avbryta dem när det var dags för återsamling. Jag antecknade att vi skulle ta med lexikon på olika språk till nästa vecka. Några dagar senare reflekterade jag över om det var en så bra idé med lexikon, syftet med språkcaféet är ju att man skall träna sig i att prata svenska inte slå i lexikon och slippa förklara ett svårt ord. Skrev vidare att vi kanske skulle använda oss av i-pad istället? Ti och jag insåg att det inte gick att göra observationer när vi inte satt med gruppen hela tiden, så vi bestämde att vi i fortsättningen skulle göra observationerna när vi återsamlades. Problemet med att göra observationerna i storgrupp var att vi inte kunde visa samtalen i smågrupperna och att samtalen i storgrupp liknade de vi hade före aktionen. Med den skillnaden att de 30 minuter vi var indelade i smågrupper deltog alla i den lilla gruppen. I figur 4 kan man se att Illham inte deltog i något samtal men i figur 3, i den lilla gruppen, var hon aktiv. Ti och jag kände oss stärkta och båda tyckte det var spännande och roligt med ändringen plus att vi nu mer jämlikt delade på ansvaret. Det nya var också att jag upplevde att alla lyssnade mer uppmärksamt på varandra och ställde följdfrågor i högre utsträckning än man hade gjort tidigare. 4.2 Delaktion 2 14 deltagare och ämnet för dagen var D-vitamin och en artikel från Metro. Ti ansvarade och jag gjorde observationen Reflektion I loggboken skrev jag att det känns som om deltagarna känner sig starka när vi återsamlas i storgrupp och flera pratar mer obehindrat än tidigare. Det är som om den lilla gruppen ger alla en känsla av tillhörighet som gör att de vågar prata även i den större gruppen. En deltagare kom senare och anslöt sig till ett par vilket resulterade i att kvinnan satt tyst när de båda männen började prata om energiförsörjning i deras respektive hemländer. Jag tog med mig kvinnan till en annan grupp för att fortsätta samtalet om D-vitaminer. Det visade återigen hur viktig gruppindelningen är. 4.3 Delaktion 3 14 deltagare och ämnet var Ordspråk /talesätt Reflektion Kände att ämnet var svårt för många. Vad är ett talesätt? Ti och jag hann inte gå runt i alla grupper eftersom det tog tid att förklara talesätt men idag var vi fyra med svenska som modersmål. Vid återsamlingen bekräftade flera att det var mycket svårt i dag men också att det var en rolig utmaning. En deltagare sa Det här var mycket bra, sånt lär vi oss inte i skolan. Känslan av misslyckande minskades hos mig. I-paden kom till användning vid återträffen då vi använde oss av Lexin på persiska och somaliska för att reda ut de större frågetecknen om vad vissa ord betyder på modersmålet. 8

11 4.4 Delaktion 4 19 deltagare och ämnet är Alla hjärtans dag Reflektion Även den här gången var vi fyra stycken med mycket goda svenska-kunskaper I min grupp ville en kvinna ändra på ramarna och föreslog ändringar som skulle likna en skolsituation där jag skulle agera mer som lärare. Precis det jag vill komma bort från. Det blev en diskussion om förslaget men de två andra höll inte med. Ämnet kom alltså i skymundan men pratet på svenska tränades skrev jag i loggboken. Situationen fick mig att fundera på min roll igen och hur jag skall förhålla mig till liknande diskussioner. Här skulle jag kanske gått in och styrt mer? 5. Reflektion Min aktion har gjort att fler deltagare pratar och utmanar sig själva och min syn på ledarrollen har förändrats. Tidigare låg mycket fokus på oss och i samtalen vände sig deltagarna till någon av oss när man undrade över något eller ville få bekräftelse på det man hade sagt. Med Wilsons (1991) term tilldelades vi rollen som kognitiv auktoritet (cognitive authority). En kognitiv auktoritet är en som är...authorities on something... (Wilson,1991) i vårt fall auktoriteter på det svenska språket och det svenska samhället. Och den rollen var jag inte bekväm i. Jag ville se oss i gruppen som jämlika och att vi gav varandra olika erfarenheter. Wilson skriver vidare att vara en kognitiv auktoritet inte innebär att man är bäst eller har den mesta kunskapen inom området utan man tilldelas rollen av andra. Jag har funderat mycket på varför jag inte har varit bekväm i min roll och tänker nu efteråt om det också kan ha att göra med att jag egentligen inte riktigt hade tänkt igenom vilken roll jag hade eller borde ha. Tack vare aktionen har jag accepterat rollen som kognitiv auktoritet i det här sammanhanget och inser att det inte betyder att vi ojämlika. Aktionen visar också att lärpocessen är social och sker i interaktion med andra. Det sociokulturella perspektivet på lärande innebär att man lär sig genom att lyssna, läsa, skriva och tala (Gärdén, 2010, Wockatz ). Genom att jag ändrade formen för språkcaféet, från att enbart sitta i en stor grupp till att en del av tiden sitta i mindre grupper, skapades bättre förutsättningar för deltagarna att samtala med varandra. Den mindre gruppen ger också deltagarna bättre möjligheter att reflektera och ställa följdfrågor och att skriva ner svåra ord. Tidigare skrev jag att språkcaféet är ett komplement till SFI undervisningen och jag har fått veta från både lärare och deltagare att det i dag inte finns så mycket tid till samtal i undervisningen. SFI eleverna tränar mer på att lyssna, skriva och läsa. Jag har visat att förändringen av språkcaféerna har gjort att en del av fokus har förskjutits från mig och Ti till alla deltagare i gruppen. Jag är medveten om och har förlikat mig med att jag och Ti alltid kommer att ses som kognitiva auktoriteter men min förhoppning är att aktionen inneburit att deltagarna också ser varandra som en resurs i resan mot ett nytt språk. Om vi använder Andersen och Skot-Hansens modell (se sid. 2) på språkcaféet så ser jag att en förskjutning från den sociala biten till den lärande biten har skett. Jag tycker inte att förskjutningen har blivit på bekostnad av den sociala biten, utan att det har blivit en mer jämlik tyngd mellan dem. I Karlssons (2006) intervjuer framkommer det att invandrare gärna vill ha information om det svenska samhället och få veta mer om hur den svenska demokratin fungerar och utifrån det kan jag dra slutsatsen att förskjutningen från den sociala till den lärande biten är något som uppskattas av våra deltagare. Jag är förvånad över att aktionen blev så positiv och hade inte väntat mig att se ett så tydligt resultat med en gång. Hur kan en liten förändring göra så stor skillnad? har jag funderat över och kommit fram till att observationerna och loggboksskrivandet har hjälp mig att se vad som händer på språkcaféerna och hur samtalen ser ut. Tidigare antog jag att det såg ut på ett sätt men jag visste inte vilket gjorde att 9

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN

NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Angelica Holm Johansson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete

Läs mer

SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA

SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA SAMARBETE MELLAN BARNBIBLIOTEK OCH FÖRSKOLA Hanna Franzén Antelid Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier.

Läs mer

BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER

BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER BARN TIPSAR VARANDRA OM BÖCKER ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på Bollebygds bibliotek Pernilla Wakman Sjögren Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete

Läs mer

På vilken sida står biblioteket?

På vilken sida står biblioteket? På vilken sida står biblioteket? Folkbibliotekets uppdrag är att överbrygga klyftor vare sig de är geografiska, språkliga, eller sociala. Nu har vi ett samhälle med snabbt och radikalt växande klyftor.

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet

En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Lilla Edet 2015-06-02 En biblioteksflytt ger sämre verksamhet Med anledning av majoritetens förslag till biblioteksflytt till Folkets Hus vill oppositionen lämna följande yttrande. Barn och ungdomsverksamhet

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun

Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun 1 (7) Förslag till strategi för folkbibliotek i Nacka kommun Inledning Riksdagen har antagit nationella kulturpolitiska mål som vilar på grundläggande demokratiska värderingar med yttrandefriheten som

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun

Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Kultur- och fritidsplan samt Biblioteksplan 2013-2015 Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-13 5. Dnr BUN 2012007 012 Innehållsförteckning... 2 Gemensamma mål... 3 Övergripande fokusområden...

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket

IB inspirerar till mångspråkigt arbete. Mångspråkiga skolbiblioteket Det mångspråkiga skolbiblioteket Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skol-

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Medsittning Innehållsförteckning

Medsittning Innehållsförteckning Medsittning Innehållsförteckning Sida Om medsittning 4 Aspekter på ömsesidig medsittning. Fortbildning i FQ-grupper 5 Utgångspunkten 5 Vad är allmänläkares medsittning? 5 Varför medsittning? 5 Förutsättningar

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande 20061127 20061210 53 svar 1) Man eller kvinna? 9 män 44 kvinnor 2) a) Typ av utbildning? Kommunal vuxenutbildning 14 st 26,9 % Högskoleutbildning

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017

Biblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017 Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav

Reflektioner kring bibliotekens utveckling. Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Reflektioner kring bibliotekens utveckling Slutrapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för verksamhet och användarkrav Innehåll Förord 3 Verksamhet och användarkrav reflektioner kring bibliotekens

Läs mer

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16

Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Kommunens författningssamling Biblioteksplan 2012-2015 ÖFS 2012:16 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-10-01, 155 Dnr KS 2012/310-880 1 Biblioteksplan för Österåker 2012-2015 2 Inledning I december 2004

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN

BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KT 30 a 1 (7) BIBLIOTEKSPLAN 2008 2015 FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2008-03-31, 34 (vision och mål) Inledning och uppdrag Enligt Bibliotekslagen (SFS 1996:1597

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö

Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer