SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek."

Transkript

1 SPRÅKCAFÉ på bibliotek Ett aktionsforskningsinspirerat förändringsarbete på Biskopsgårdens bibliotek. AnnaCarin Elf Kursledare: Kerstin Wockatz Konsulent kultur och lärande, Kultur i Väst Cecilia Gärdén Forskare, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan Eva Fred, Konsulent litteratur barn och unga, Kultur i Väst Dokumentation av kursen Aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete på bibliotek SEPTEMBER 2013

2 Innehållsförteckning 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Förutsättningar för utvecklingsarbetet Biskopsgårdens bibliotek utvecklingshistoria Styrdokument Språkcafé på bibliotek Min frågeställning Process och etiska aspekter Nollmätning Aktion Verktyg Resultat Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Delaktion Reflektion Reflektion Framtiden Källor...10 Muntliga källor...11

3 1. Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Skillnaden mellan aktionsforskning och strikt akademisk forskning är att aktionsforskning startar utifrån ett upplevt problem i en verksamhet. Man vill förändra något i den egna verksamheten och i samarbete med kollegor och en forskare görs en aktion, en förändring. Aktionsforskning är mer vanligt i skolsammanhang och därför används begrepp från skolans värld. Rönnerman (2004) resonerar kring synen på lärande och att det under 90-talet tillkom nya begrepp som livslångt lärande, lärande organisationer, reflekterande praktiker och forskande lärare. De nya begreppen skulle kunna tolkas som att lärande inte enbart är förbehållet en grund- eller yrkesutbildning utan att det vidgats till att även inbegripa själva yrkesutövningen ( s.11). Under senare tid har man lyft fram den egna arbetsplatsen som viktig när man pratar om kompetensutveckling och fortbildning. Inom aktionsforskningsfältet trycker man på att det är i samarbete med kollegor och forskare som man skaffar sig kunskap om den egna verksamheten. Kunskap som i sin tur leder till att man kan genomföra en förändring. Enligt Ögland (2011) krävs också att atmosfären på arbetsplatsen är tillåtande och att man tål att kritiskt granska sin verksamhet. Traditionellt har den akademiska forskningen haft tolkningsföreträde före den praktiska kunskapen men i och med den förändrade synen på lärande och samarbetet med kollegor och forskare kan man säga att maktbalansen har jämnats ut något. Samarbetet mellan bibliotekarien och forskaren innebär att man lär av varandra och Rönnerman (2004) undrar om man inte skulle kunna tala i termer av den forskande läraren [bibliotekarien] och lärande forskaren? (s.17). Ett resultat från en aktion går inte att direkt applicera på en annan verksamhet och Rönnerman menar att innan man gör en aktion måste man... ta reda på hur det förhåller sig i den egna praktiken innan man genomför en förändring, vilket då motstrider generella lösningar (2004, s. 15). Det är genom kunskap om sin egna praktik man kan förändra den. Aktionsforskning innebär olika steg i en process, där fokus ligger på den egna praktiken och på de egna erfarenheterna av arbetet i den (Rönnerman, s.13). Som bibliotekarie ser man ofta problem i den egna verksamheten, man reagerar på det och försöker lägga det på minnet. Tills nästa problem upptäcks. Ofta gör vi ändringar men vi ger oss inte lika ofta tid att reflektera över om det blev bra eller vad det var som gjorde att det blev bra. Det är viktigt att komma ihåg att aktionsforskning ska ske i ett kollektivt sammanhang för att inte reduceras till en modell och där handledning i grupp är centralt (Rönnerman, 2004). Begreppen närhet och distans lyfts fram inom aktionsforskning i betydelsen att praktikern under förändringsprocessen pendlar mellan dessa poler. För att skapa distans till den egna praktiken har man hjälp av olika verktyg; dagbokskrivande/loggbok, handledning i grupp och dokumentation. Loggboken är det redskap man använder för att kunna följa egna tankar och handlingar under aktionen. Skrivandet är också en hjälp att se den egna verksamheten med nya ögon. Genom att bolla sina idéer i en grupp med kollegor och handledare upptäcker man sina tankar och får höra andras perspektiv på samma sak. Att systematisk observera den egna verksamheten, genom observationer och eller samtal, ger kunskap om hur den egna praktiken ser ut. Distansen skapar en djupare kunskap om den egna praktiken. Arbetssättet kan liknas vid en...spiral där de olika stegen planera agera observera reflektera ingår (Rönnerman, 2004, s.14). 2. Förutsättningar för utvecklingsarbetet 2.1 Biskopsgårdens bibliotek utvecklingshistoria Biskopsgården är en så kallad mångspråkig stadsdel på Hisingen i Göteborg. Fram till 2010 var Biskopsgården en av 21 stadsdelar i Göteborg men i januari 2011 omorganiserades så gott som alla stadsdelar och slogs i hop till att bli 10. Biskopsgården och Torslanda blev en stadsdel och heter i dag stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen. 1

4 Biskopsgården är en avlång stadsdel och det är långt mellan den södra och den norra delen. I början av 60-talet öppnades två bibliotek, ett i den södra delen och ett annat i den norra delen. Båda biblioteken användes mycket av invånarna och framförallt barnen var flitiga biblioteksanvändare. Biblioteket i norra Biskopsgården flyttade efter några år in i den närliggande skolans lokaler och fungerade som ett skolrespektive folkbibliotek. I början av 90-talet stängdes, under vilda protester från invånarna, biblioteket i norra delen och både medier och personal flyttade ner till södra Biskopsgården där det fortfarande ligger (Atlestam; Bergmark; Haláz (1997), Fridén; Karnstig; Setterborg ( )). Biblioteket spelar fortfarande en stor roll och fyller flera funktioner för invånarna i Biskopsgården. Det har under flera år funnits läxhjälp för skolbarn och vuxenstuderande, språkcaféer på engelska och svenska för de som vill träna på att samtala på ett nytt språk. Olika kulturarrangemang har anordnats av och för invånarna, lokala konstnärer har möjlighet att visa upp sina alster i Konsthörnan. Barnteatrarna och sagostunderna är välbesökta, tidningsrummet med tidskrifter på flera språk används dagligen och personalen får många frågor som handlar om att orientera sig i Sverige (Fridén; Karnstig; Setterborg, ( )). Anderssons och Skot-Hansens modell (se figur 1) över folkbibliotekets funktioner för lokalsamhället visar på fyra huvudfunktioner: biblioteket som kulturcentrum, som (videncenter) kunskapscentrum, som informationscentrum och som socialt centrum. De olika delarna går in i varandra och spelar olika stor roll för olika människor och i olika skeenden i livet (Rydsjö & Elf, 2007). Applicerad på Biskopsgårdens bibliotek kan man tänka att Konsthörnan och kulturarrangemangen hör till biblioteket roll som kulturcentrum, läxhjälpen till biblioteket som kunskapscentrum, de frågor vi får om myndigheter och blanketter samt vår informationstavla hör till delen där biblioteket används som ett informationscentrum medan tidningsrummet hör till delen där biblioteket används som ett socialt centrum. Språkcaféerna kan höra till både biblioteket som kunskapscentrum och biblioteket som socialt centrum. Figur 1. Modell över det lokala bibliotekets profil. Efter Andersson & Skot-Hansen, (1994) i Rydsjö, K & Elf, AC, (2007) 2

5 Användningen av biblioteket som ett kunskapscentrum har ökat i takt med att vuxenutbildningen i Göteborg avkommunaliserades under 90-talet och de lokala skolbiblioteken stängdes. Det gjorde att fler vuxenstuderande sökte sig till folkbiblioteken för att få hjälp med sina studier. Grund- och gymnasieskolan har också genomgått stora förändringar de senaste åren och kunskapskraven på eleverna har ökat vilket inneburit att fler barn och ungdomar behöver mer hjälp med läxor och andra skolarbeten. I magisteruppsatsen Folkbibliotek och invandrares första tid i Sverige: en explorativ undersökning (Karlsson, 2006) menar författaren att invandrare prioriterar folkbibliotekets funktion som kunskapscentrum före funktionen som kulturcentrum. Allra mest uppskattar invandrarna folkbiblioteks funktion som informationscentrum och att få veta hur det svenska samhället och den svenska demokratin fungerar. 2.2 Styrdokument Folkbibliotekens verksamhet är en kommunal angelägenhet och styrdokument finns på flera nivåer. Ytterst styrs verksamheten utifrån Deklarationen om mänskliga rättigheter och Konventionen om barns rättigheter (Barnrättskonventionen). Artiklarna i de båda dokumenten har sedan brutits ner och finns med i Unescos folkbiblioteksmanifest (folkbiblioteksmanifestet), Bibliotekslagen och ner till den lokala verksamhetsplanen för Biskopsgårdens bibliotek. Flera lagar gäller för all verksamhet: Sveriges grundlag, Kommunallagen, Förvaltningslagen, Sekretesslagen, samtliga arbetsrättsliga lagar, Lagen om offentlig upphandling, Personuppgiftslagen, Lag om kommunal redovisning (Budget och verksamhetsplan Västra Hisingen, 2012, s.11) Min erfarenhet säger mig att både Folkbiblioteksmanifestet och Bibliotekslagen är något vi bibliotekarier kan hålla oss i när vår verksamhet diskuteras eller blir ifrågasatt. Hur styrande folkbiblioteksmanifestet är vet jag egentligen inte men både folkbiblioteksmanifestet och bibliotekslagen fastslår att bibliotekets bastjänster, som att utlån av böcker, skall vara avgiftsfria. Vidare att information skall finnas tillgänglig för alla medborgare i ett samhälle. Tillgång till information och kunskap finns också skrivet i Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnrättskonventionen. Våren 2011 presenterade Kultur i väst en förkortad version av den regionala biblioteksplanen. Den förkortade versionen reder ut bibliotekens roller och man slår fast att biblioteken i regionen spelar en viktig roll i visionen att Västra Götaland skall vara en region som präglas av det goda livet. Den 13 juni 2013 antog Göteborgs stads kommunfullmäktige en biblioteksplan för Göteborgs stad. I biblioteksplanen är människor med annat modersmål än svenska en av de prioriterade grupperna. Biblioteksplanen tar också upp bibliotekens roll i det livslånga lärandet och att vuxenstuderande skall kunna använda biblioteken som studiebibliotek. Bibliotekens roll i det formella- och informella lärandet lyfts fram (Biblioteksplan för Göteborg, 2013). Vid genomläsning av de olika styrdokumenten framkommer det att biblioteken har ett högt förtroende och att politiker av alla färger känner stor respekt för den kompetens som finns på biblioteken. Det är också tydligt att man är medveten om att vi spelar roll för många människor i deras vardag. Jag kan ändå känna en fara i att vi blir så högt värderade mot bakgrund av att vi inte är en lagstadgad verksamhet 1. Att vår kunskap och kompetens skulle tåla lite neddragningar här och där. 2.3 Språkcafé på bibliotek Folkbiblioteken är en resurs för många vuxenstuderande och fungerar som ett komplement till både det personliga och det formella lärandet. Ett exempel på verksamhet som riktar sig till vuxenstuderande är språkcaféer. I dag finns det språkcaféer på många bibliotek i Sverige (se Svensson, C & Wall, J (2012), Peralta, A (2000), Edlund, A (2008), Lovdalen, M (2008)). I Göteborg var Kortedala bibliotek först med att starta ett språkcafé. Under slutet av 1990-talet upptäckte man att datorkursernas fikapauser var 1 Enligt bibliotekslagen skall varje kommun ha ett bibliotek vilket innebär att stadsdelsbiblioteken i Göteborgs kommun kan läggas ned utan att kommunen bryter mot lagen. 3

6 uppskattade eftersom de gav deltagarna tillfälle att få prata och träna sin svenska. Det gjorde att man startade Café Ordbron samtal på lätt svenska, som sedan spridit sig till alltfler bibliotek (Atlestam & Stenberg, 2010). Språkcaféer på bibliotek är ett komplement till det formella lärandet samtidigt också en verksamhet som bidrar till interkulturella möten och ökad integration. Förutom språkcafé på svenska har vi också på engelska och andra bibliotek har även på andra språk, exempelvis Stadsbiblioteket i Göteborg, Internationella biblioteket i Stockholm. Språkcaféerna organiseras på olika sätt, vissa bibliotek väljer att låta frivilligorganisationer såsom Röda Korset, Individuell Människohjälp eller andra frivilliga hålla i samtalen medan det på andra bibliotek är en bibliotekarie som ansvarar för verksamheten, ibland med hjälp från frivilliga. Samtalsämnena varierar men ofta utgår man från en aktuell händelse som man samtalar kring. Exempel på ämnen kan vara Svenska traditioner, Varför är skatten så hög i Sverige? Vad betyder min mobil för mig? Ett ämne som regelbundet återkommer på mitt bibliotek är brandsäkerhet och vi bjuder in Räddningstjänsten som berättar hur vi kan brandsäkra våra hem. Då kommer också många frågor om utbildningen och vad som krävs för att bli brandman. I år bjöd vi in vår närpolis som berättade om sitt uppdrag i området och vad som krävs för att bli polis. Göteborg är ett ämne som vi återkommer till och varje år gör vi två till tre utflykter i stan och till någon av öarna i skärgården. Utflykterna är mycket uppskattade och det blir mer spontana samtal i gruppen under promenaderna samtidigt som vi visar att parkerna är till för alla, att de är kostnadsfria och att man kan komma långt ut i skärgården med ett månadskort. Jag fotograferar och dokumenterar alltid utflykterna och gör en liten reseskildring där jag bland annat tar upp ord och begrepp som vi pratat om. Reseskildringen blir ett fint minne med en text att bearbeta. 2.4 Min frågeställning Under drygt fyra år har jag haft både delat och eget ansvar för språkcaféerna. Sedan ett par år tillbaka delar jag ansvaret med Ti som är en av våra regelbundna biblioteksanvändare. Hon började som deltagare på på det svenska språkcaféet och har successivt tagit mer och mer ansvar till att i dag dela ansvaret med mig. Det senaste året har jag känt att jag vill ändra min roll som ledare. Jag upplever att alltför mycket fokus ligger på mig och att både jag och Ti ibland har det mesta talutrymmet. Jag upplever att jag har tilldelats en roll som Wilson (1983) benämner cognitive authority (kognitiv auktoritet) vilket innebär att deltagarna har tillskrivit mig rollen som auktoritet på det svenska språket och det svenska samhället. Wilson (1983) menar att en kognitiv auktoritet inte nödvändigtvis behöver vara specialist inom området men att andra tillskriver en den rollen. Antal deltagare varierar från gång till gång men snittet ligger på cirka 14 per gång. Det kan vara svårt att komma till tals i en så stor grupp och jag har många gånger sett att deltagare sitter tysta under 1 ½ timme. Vid flera tillfällen har jag föreslagit att vi ska dela upp oss i två grupper för att underlätta samtal och ge alla möjlighet att få prata men jag har mött motstånd med argumentet att det är trevligt när vi sitter alla tillsammans. Uttalandet visar att språkcaféet även är en plats för social gemenskap och inte enbart språkträning för deltagarna. Jag vill hitta en form där både den sociala gemenskapen och språkträningen får plats och där fokus på Ti och mig förskjuts så att det blir tydligare att hela gruppen är ett verktyg för språkträningen. Det sociokulturella perspektivet på lärande innebär att man ser att lärandet sker i ett socialt sammanhang (Säljö, 2000) och i vårt fall är hela gruppen betydelsefull för lärandet. Min frågeställning är Vilken betydelse har formen på språkcaféet för hur språkligt aktiva deltagarna är under samtalen? 4

7 3. Process och etiska aspekter Innan jag startade delaktionerna berättade jag för deltagarna att jag gick en kurs där jag skulle förbättra något på biblioteket och att jag hade valt språkcaféet som mitt förbättringsarbete. Vidare berättade jag att jag ville prova en ny metod för att se om vi kunde hitta andra former för samtal och språkträning. Jag sa att jag skulle skriva en rapport och samtidigt bad jag om deltagarnas medgivande vid varje delaktion, totalt 4 tillfällen. Innan aktionen hade jag gjort tre observationer för mig själv för att se om mina antaganden om att alla inte alltid deltog i samtalen stämde. Eftersom jag inte hade tänkt använda de observationerna i rapporten bad jag inte om deras medgivande. Nu finns en av observationerna med, se avsnitt 3.1 Nollmätning. Jag har fingerat namnen i observationsschemat och inte skrivit när observationen gjordes för att anonymisera deltagarna. 3.1 Nollmätning Som jag skrev ovan hade jag gjort tre observationer före aktionen som inte var tänkta att användas i rapporten. Vid ett handledningstillfälle pratade vi om att det kunde vara bra att använda sig av en observation som gjorts före aktionen för att jämföra med observationerna som gjordes vid delaktionerna, en så kallad nollmätning som visar nuläget. Den observation jag valde att använda var vid ett tillfälle när det var 15 deltagare (jag och Ti ej inräknade). Jag observerade att 5 deltagare pratade till hela gruppen någon gång och att det bildades 4 smågrupper med 2-3 deltagare som samtalade med varandra, se figur 2. De olika typerna av samtal har jag gett olika siffror. Där 1 står för samtal i smågrupp, 2 pratat till hela gruppen och 3 pratat med sin bordsgranne. Tara utmärker sig genom att inte ha pratat med någon i gruppen, hon har presenterat sig men deltar inte i något samtal. Det bekräftar mina aningar om att det vid varje träff är någon eller några som inte deltar i samtalen mer än att de lyssnar aktivt. Eftersom det var en stor grupp lyckades jag inte fånga hur många uttalanden varje person gjorde men jag tycker att man får en bild av hur samtalen går och att det lätt bildas smågrupper när man är i en större grupp. Eftersom smågrupperna bildas mer eller mindre spontant är också risken stor att någon blir utanför samt att ljudnivån gör det svårt att riktigt hänga med i samtalet. Khadija 3 Noor 1,3 Sumaja 1,2,3 1,3 Jakob Ahmed 1,3 bord 3 Anna Sven 1,2,3 2,3 Muna Peter 1,3 bord Tara Dana 1,2,3 3 Sara 2,3 Josef 1,3 Mohammed 1,3 Lars-Johan Figur 2.Nollmätningsobservation. Observationsschema efter Bjørndal, Cato R.(2012). 1= Samtal i smågrupp, 2 = Pratade till hela gruppen, 3 = Pratade med granne. Inte bra skrev jag i loggboken och syftade på att Tara under 1 ½ timme enbart hade presenterat sig men namn och vilket land hon kom ifrån. Vid ett annat tillfälle då vi var 8 deltagare deltog alla i samtalet Det visar att mina tankar är på rätt väg (Loggboken ) kommenterade jag i 5

8 anslutning till observationen och menade att det bekräftade att det är rätt att dela upp gruppen i mindre grupper. 3.2 Aktion Aktionen innebär att jag ändrar formen för språkcaféet. När det är dags att prata om dagens tema / ämne delar vi in deltagarna två och två alternativt tre och tre. Vi börjar med att fika och väntar in sena deltagare. Under tiden småpratar vi om olika saker, som vi brukar göra. När alla har kommit presenterar vi oss med namn och vilket land vi kommer ifrån. Nya deltagare från ett nytt land får sätta en liten gul klisterlapp på världskartan som vi har uppsatt på väggen och berätta kort om landet. Därefter presenteras dagens ämne och vi delar in deltagarna i mindre grupper som sätter sig på olika ställen i biblioteket. Vi avslutar språkcaféet med att i storgrupp berätta för varandra vad vi pratat om i de mindre grupperna. Vi har 1 ½ timma som jag tänker fördela på följande sätt: 30 minuter för fika, småprat och indroppande deltagare minuter för samtal om dagens tema. De sista minuterna samlas vi igen för att delge varandra vad vi har samtalat om. 3.3 Verktyg Den som inte har huvudansvaret för språkcaféet gör en observation liknande modellen i Bjørndal (2012 s.53), där man använder ett så kallat strukturerat observationsschema. Den typen av scheman är enkla att använda när man är intresserad av att observera olika handlingar som människor gör. I min aktion är tanken att få en överblick över hur aktiva deltagarna är i samtalet. Fördelen med schemat i Bjørndals exempel är att det är lätt registrera varje gång en deltagare säger något, vi får en bra överblick över hur mycket talutrymme varje deltagare tar och risken att vi stör samtalet i gruppen är liten. Vi förenklar modellen ytterligare genom att vi sätter ett utropstecken varje gång en deltagare säger något. Nedan är ett exempel på hur en observationsmodell kan se ut. bord NN NN NN NN Figur 3. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Ett utropstecken är ett uttalande. Eftersom deltagarna skiftar från gång till gång ber jag om deras medgivande vid varje observationstillfälle. Jag gör mitt yttersta för att vara tydlig och prata långsamt så att alla skall förstå att inga namn kommer att finnas med i rapporten. Bjørndal (2012) betonar de etiska aspekter man behöver ta hänsyn till när man använder observation som metod och att de som observeras måste få veta att de observeras. 6

9 Loggboken kom till användning eftersom jag skriver ner tankar, frågor och reflektioner direkt efter och mellan språkcaféerna. Rönnerman (2004) och Bjørndal (2012) beskriver loggboken som ett verktyg vilket hjälper mig att få en djupare förståelse och en distans till den egna verksamheten. 4. Resultat Här redovisar jag observationer, som jag har valt att kalla delaktioner, från tre språkcaféer. I anslutning till varje delaktion använder jag delar av loggboken med mina reflektioner. 4.1 Delaktion 1 Det är första tillfället efter ett långt uppehåll och stämningen är glad när vi samlas. Efter presentation med namn och varifrån vi kommer informerade jag om förändringen av språkcaféet och berättade om min kurs som skulle resultera i en rapport där våra observationer skulle finnas med. Jag var noga med att berätta att inga namn skulle finnas med i rapporten. Vi var 13 deltagare plus Ti och jag. Ämnet för dagen var Internet vad betyder det för mig? jag ansvarade för temat och Ti gjorde observationen. Jag delade in deltagarna i grupper om två och två och tre och tre. Det blev lite förvirrat till att börja med när vi skulle byta platser. Ti och jag gick runt till grupperna och satt ner en stund. Samtalen i en av smågrupperna som jag deltog i såg ut så här. Ilham bord Carita Salma Figur 4. Delaktion 1. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Ett utropstecken är ett uttalande. Vid återsamlingen såg samtalen i gruppen ut så här: Utropstecknet står för hur många gånger en deltagare har pratat till gruppen. T och AC är vi samtalsledare. T André Ilham Alfred Sara Kemar bord Peo Salomon Carita Hannele Malin Fahra Salma Bekim Figur 5. Delaktion 1. Observationsschema, fritt efter Bjørndal, Cato R. P. (2012) Vid återsamlingen berättade grupperna vad de samtalat om och alla grupper fick kommentarer och frågor från de andra. bord AC 7

10 4.1.1 Reflektion Första språkcaféet efter jullovet och det blev en succé Wiii... Innan var jag lite spänd inför hur deltagarna skulle reagera på ändringen och hur det skulle gå att dela in deltagarna i grupper. Efteråt skrev jag att det gäller att göra indelningen med fingertoppskänsla för att det skall bli bra. Jag blev förvånad över att alla samtalade. Och jag lade särskilt märke till Ilham som vid tidigare tillfällen sagt att hon inte ville prata utan hellre lyssnade, hon pratade mycket med de två andra i sin grupp. Så pass mycket att jag fick gå och avbryta dem när det var dags för återsamling. Jag antecknade att vi skulle ta med lexikon på olika språk till nästa vecka. Några dagar senare reflekterade jag över om det var en så bra idé med lexikon, syftet med språkcaféet är ju att man skall träna sig i att prata svenska inte slå i lexikon och slippa förklara ett svårt ord. Skrev vidare att vi kanske skulle använda oss av i-pad istället? Ti och jag insåg att det inte gick att göra observationer när vi inte satt med gruppen hela tiden, så vi bestämde att vi i fortsättningen skulle göra observationerna när vi återsamlades. Problemet med att göra observationerna i storgrupp var att vi inte kunde visa samtalen i smågrupperna och att samtalen i storgrupp liknade de vi hade före aktionen. Med den skillnaden att de 30 minuter vi var indelade i smågrupper deltog alla i den lilla gruppen. I figur 4 kan man se att Illham inte deltog i något samtal men i figur 3, i den lilla gruppen, var hon aktiv. Ti och jag kände oss stärkta och båda tyckte det var spännande och roligt med ändringen plus att vi nu mer jämlikt delade på ansvaret. Det nya var också att jag upplevde att alla lyssnade mer uppmärksamt på varandra och ställde följdfrågor i högre utsträckning än man hade gjort tidigare. 4.2 Delaktion 2 14 deltagare och ämnet för dagen var D-vitamin och en artikel från Metro. Ti ansvarade och jag gjorde observationen Reflektion I loggboken skrev jag att det känns som om deltagarna känner sig starka när vi återsamlas i storgrupp och flera pratar mer obehindrat än tidigare. Det är som om den lilla gruppen ger alla en känsla av tillhörighet som gör att de vågar prata även i den större gruppen. En deltagare kom senare och anslöt sig till ett par vilket resulterade i att kvinnan satt tyst när de båda männen började prata om energiförsörjning i deras respektive hemländer. Jag tog med mig kvinnan till en annan grupp för att fortsätta samtalet om D-vitaminer. Det visade återigen hur viktig gruppindelningen är. 4.3 Delaktion 3 14 deltagare och ämnet var Ordspråk /talesätt Reflektion Kände att ämnet var svårt för många. Vad är ett talesätt? Ti och jag hann inte gå runt i alla grupper eftersom det tog tid att förklara talesätt men idag var vi fyra med svenska som modersmål. Vid återsamlingen bekräftade flera att det var mycket svårt i dag men också att det var en rolig utmaning. En deltagare sa Det här var mycket bra, sånt lär vi oss inte i skolan. Känslan av misslyckande minskades hos mig. I-paden kom till användning vid återträffen då vi använde oss av Lexin på persiska och somaliska för att reda ut de större frågetecknen om vad vissa ord betyder på modersmålet. 8

11 4.4 Delaktion 4 19 deltagare och ämnet är Alla hjärtans dag Reflektion Även den här gången var vi fyra stycken med mycket goda svenska-kunskaper I min grupp ville en kvinna ändra på ramarna och föreslog ändringar som skulle likna en skolsituation där jag skulle agera mer som lärare. Precis det jag vill komma bort från. Det blev en diskussion om förslaget men de två andra höll inte med. Ämnet kom alltså i skymundan men pratet på svenska tränades skrev jag i loggboken. Situationen fick mig att fundera på min roll igen och hur jag skall förhålla mig till liknande diskussioner. Här skulle jag kanske gått in och styrt mer? 5. Reflektion Min aktion har gjort att fler deltagare pratar och utmanar sig själva och min syn på ledarrollen har förändrats. Tidigare låg mycket fokus på oss och i samtalen vände sig deltagarna till någon av oss när man undrade över något eller ville få bekräftelse på det man hade sagt. Med Wilsons (1991) term tilldelades vi rollen som kognitiv auktoritet (cognitive authority). En kognitiv auktoritet är en som är...authorities on something... (Wilson,1991) i vårt fall auktoriteter på det svenska språket och det svenska samhället. Och den rollen var jag inte bekväm i. Jag ville se oss i gruppen som jämlika och att vi gav varandra olika erfarenheter. Wilson skriver vidare att vara en kognitiv auktoritet inte innebär att man är bäst eller har den mesta kunskapen inom området utan man tilldelas rollen av andra. Jag har funderat mycket på varför jag inte har varit bekväm i min roll och tänker nu efteråt om det också kan ha att göra med att jag egentligen inte riktigt hade tänkt igenom vilken roll jag hade eller borde ha. Tack vare aktionen har jag accepterat rollen som kognitiv auktoritet i det här sammanhanget och inser att det inte betyder att vi ojämlika. Aktionen visar också att lärpocessen är social och sker i interaktion med andra. Det sociokulturella perspektivet på lärande innebär att man lär sig genom att lyssna, läsa, skriva och tala (Gärdén, 2010, Wockatz ). Genom att jag ändrade formen för språkcaféet, från att enbart sitta i en stor grupp till att en del av tiden sitta i mindre grupper, skapades bättre förutsättningar för deltagarna att samtala med varandra. Den mindre gruppen ger också deltagarna bättre möjligheter att reflektera och ställa följdfrågor och att skriva ner svåra ord. Tidigare skrev jag att språkcaféet är ett komplement till SFI undervisningen och jag har fått veta från både lärare och deltagare att det i dag inte finns så mycket tid till samtal i undervisningen. SFI eleverna tränar mer på att lyssna, skriva och läsa. Jag har visat att förändringen av språkcaféerna har gjort att en del av fokus har förskjutits från mig och Ti till alla deltagare i gruppen. Jag är medveten om och har förlikat mig med att jag och Ti alltid kommer att ses som kognitiva auktoriteter men min förhoppning är att aktionen inneburit att deltagarna också ser varandra som en resurs i resan mot ett nytt språk. Om vi använder Andersen och Skot-Hansens modell (se sid. 2) på språkcaféet så ser jag att en förskjutning från den sociala biten till den lärande biten har skett. Jag tycker inte att förskjutningen har blivit på bekostnad av den sociala biten, utan att det har blivit en mer jämlik tyngd mellan dem. I Karlssons (2006) intervjuer framkommer det att invandrare gärna vill ha information om det svenska samhället och få veta mer om hur den svenska demokratin fungerar och utifrån det kan jag dra slutsatsen att förskjutningen från den sociala till den lärande biten är något som uppskattas av våra deltagare. Jag är förvånad över att aktionen blev så positiv och hade inte väntat mig att se ett så tydligt resultat med en gång. Hur kan en liten förändring göra så stor skillnad? har jag funderat över och kommit fram till att observationerna och loggboksskrivandet har hjälp mig att se vad som händer på språkcaféerna och hur samtalen ser ut. Tidigare antog jag att det såg ut på ett sätt men jag visste inte vilket gjorde att 9

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK

OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK OM BARNS DELAKTIGHET I BIBLIOTEK Britt Dahlström Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist.

Barns uppmärksamhet. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III. Farzaneh Foroghi Examinator: Els-Mari Törnquist. Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur, språk, medier KME kurs 3:2 Barns uppmärksamhet En studie om att fånga barns uppmärksamhet och behålla den. Självständigt arbete på grundnivå, SAG, del III Farzaneh

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016

Prövningsanvisningar Svenska som andraspråk grundläggande nivå våren 2016 prövning svenska som andraspråk grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Innan du anmäler dig till en särskild prövning i Grundläggande

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan skall

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Kursutvärdering Distans

Kursutvärdering Distans HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12

Läs mer

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019

Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 DNR:KN 506/2014 SID 1(14) Biblioteksplan för Helsingborg 2016-2019 PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se SID 2(14) Helsingborgs stads

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet

Plan. Biblioteksplan för Herrljunga kommun KF, Bildningsnämnden, för Herrljunga kommuns verksamhet på biblioteksområdet DIARIENUMMER: UN-10/2016 FASTSTÄLLD: 2016-02-01 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Bibliotekschef Plan Biblioteksplan för Herrljunga kommun 2016-2019 KF, Bildningsnämnden,

Läs mer

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande

Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande Cecilia Gärdén: Med fokus på folkbibliotek och vuxnas lärande Idag: två spår Folkbibliotek och vuxnas lärande - några ord om utvecklingen under tio år Ett empiriskt exempel - vuxenstuderande och informationskompetens

Läs mer

Biblioteksplan 2014-2017

Biblioteksplan 2014-2017 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2014-2017 Version: 3.0 Fastställd: KF 2014-04-16, 29 Uppdateras: 2016 Biblioteksplan 2014-2017 Innehållsförteckning 1. Biblioteksfakta 2. Inledning 3. Uppdrag och roller

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng

PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng 1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016

Biblioteksplan. Köpings kommun 2014-2016 Biblioteksplan Köpings kommun 2014-2016 Köpings kommun Rapporten skriven av: Kultur & Fritid 2013-10-16 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-01-27 5 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35

Biblioteksplan för Sunne kommun KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige , 35 Datum Sida 2016-01-20 1 (5) Biblioteksplan för Sunne kommun 2016-2019 KS2016/64/01 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 35 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax Giro och org.nr Sunne kommun

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande kurs W Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult

Uppdrag Madängen. ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek. Ann Wiklund Konsult Uppdrag Madängen ett diskussionsunderlag för utvecklingsarbete vid Huskvarna bibliotek Ann Wiklund Konsult September - oktober 2014 Folkbiblioteket mitt i byn Det går en röd tråd genom bibliotekens arbete.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun 2016-2019 1 Biblioteksplan för Valdemarsviks bibliotek Bakgrund Enligt bibliotekslagens 17 ska kommuner och landsting anta planer för biblioteksverksamheterna. En

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun

Överkalix bibliotek. Biblioteksplan 2009 2015. Överkalix kommun Överkalix bibliotek Biblioteksplan 2009 2015 Överkalix kommun Vision Biblioteket som mötesplats kunskapscentrum kulturcentrum Överkalix bibliotek är viktig som mötesplats för kommuninnevånare i alla åldrar.

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Nationell värdegrund i äldreomsorgen

Nationell värdegrund i äldreomsorgen Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen

Läs mer

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28

Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Nätverksträff Baby Space i Borås 2014-03-28 Dagen handlade om våra minsta biblioteksanvändare, bebisarna, och fokus för dagen var frågor som -Hur kommer jag igång med aktiviteter på biblioteket för bebisar?

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016-2019 Biblioteksplanen är ett politiskt beslutat styrdokument som anger inriktningen för kommunens biblioteksverksamhet och de områden som prioriteras under perioden 2016-2019. Planen

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

LL-bokcirklar för vuxna invandrare i Strängnäs kommun 2010-2013. www.strangnas.se

LL-bokcirklar för vuxna invandrare i Strängnäs kommun 2010-2013. www.strangnas.se kommun 2010-2013 Bakgrund Medborgarförslag om Språkcafé 2007 Språkcafe i kulturhuset Multeum varje vecka sedan 2008 i samarbete med Medborgarskolan Hur gå vidare med språkcaféerna? Ansökan till Statens

Läs mer

BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK

BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK BOKPRESENTATION FÖR TONÅRINGAR I PARTILLE BIBLIOTEK Ett aktionsforskningsinspirerat arbete Marli Pettersson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Enkäten fylls i anonymt, vi kan alltså inte se vem som har skrivit vad. Du får gärna använda kommentarsrutorna för att utveckla dina svar.

Enkäten fylls i anonymt, vi kan alltså inte se vem som har skrivit vad. Du får gärna använda kommentarsrutorna för att utveckla dina svar. Enkätresultat Enkät: Distans: Kursutvärdering Status: öppen Datum: 2013-02-01 10:09:09 Aktiverade deltagare (HT12 1SJ012 Ledarskap, Grupp: pedagogik samver i sjuksköterss yrkesutövning (7,5hp) V51-03)

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk

Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk 2012-11-06 Kursplan - Grundläggande svenska som andraspråk Grundläggande svenska som andraspråk innehåller fyra delkurser: Del 1, delkurs 1 (200 poäng) GRNSVAu Del 1, delkurs 2 (200 poäng) GRNSVAv Del

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer