Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne"

Transkript

1 Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Juni

2 Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning 3 Utgångspunkter... 3 Policy... 4 Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten... 7 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28)... 7 Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659)... 7 Patientdatalag (SFS 2008:355)... 7 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring (SOSFS 2008:14)... 8 Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584)... 8 Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 2003:11)... 8 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården (SOSFS 2008:1)... 8 Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656)... 8 Lag om offentlig upphandling (SFS 2007:1091)... 8 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)... 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10)... 9 Allmänna riktlinjer Utgångspunkter och förutsättningar Ansvarsfördelning Vem har rätt till hjälpmedel Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel Användarens ansvar Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning uthyrning Utomlänsförskrivning Förskrivning vid vistelse i annan kommun än hemkommunen Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Hjälpmedelsansvar på vård- behandlings- och boendeenheter, i skolan, arbetslivet samt fritid Särskilda hjälpmedel Rapport av olyckor och tillbud Klagomål ISO-koder

3 Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionsnedsättning Syftet med detta policydokument är att skapa en gemensam värdegrund för kommunerna i Skåne och för Region Skånes verksamheter som arbetar med hjälpmedel. Det är viktigt att personer med funktionsnedsättning tillförsäkras samma tillgänglighet till hjälpmedel, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Region Skåne och kommunerna i Skåne har här ett gemensamt åtagande och bör i de lokala samarbetsavtalen verka för att detta mål uppfylls. Policyn utgår från den enskilde individens behov och ska vara vägledande för hur hjälpmedelsförsörjningen ska utvecklas och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst ska användas. Policyn ska också bidra till att öka kunskaperna om hjälpmedlens roll i vårdkedjan och i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen. Policyn utgår från vetskapen om att en god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habiliterings/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället. Policyn gäller oavsett driftform. Utgångspunkter Detta policydokument har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen, i vilken rätten till hjälpmedel regleras. I lagens, 3b och 18b tydliggörs landstingens och kommunernas; sjukvårdshuvudmännens; ansvar att tillhandahålla hjälpmedel åt personer med funktionsnedsättning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska all vård (inklusive tillhandahållande av hjälpmedel) bedrivas så att den uppfyller följande krav: vara av god kvalitet och tillgodose behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Med hjälpmedel avses dels hjälpmedel för att underlätta den dagliga livsföringen, dels hjälpmedel för egen vård och behandling. Följande begränsning gäller dock: Hjälpmedel som inte fordrar medicinsk kompetens för bedömning/utprovning, anpassning eller träning eller som är eller gränsar till konsumentprodukter bekostas av individen. Arbetstekniska hjälpmedel, hjälpmedel för att genomgå yrkesinriktad rehabilitering, pedagogiska hjälpmedel samt förbrukningsartiklar definieras ej som hjälpmedel för den dagliga livsföringen och omfattas därför inte av denna policy. 3

4 Definitioner enligt Socialstyrelsens termbank Funktionstillstånd: tillstånd hos en persons kroppsfunktioner och kroppsstrukturer samt förmåga till aktivitet och delaktighet. Funktionshinder: begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder är således inte en egenskap hos en person, utan ett uttryck för ett förhållande mellan skadan eller sjukdomen och personens omgivning och hur samhället utformas. Funktionshindrad blir personen först när omgivningens krav överstiger funktionsförmågan. Tillhandahållandet av hjälpmedel måste ställas i relation till de prioriteringar som görs av sjukdomar och skador inom övrig hälso- och sjukvård. Kroniska sjukdomar/skador med omfattande funktionshinder och vård i livets slutskede ska ha hög prioritet. Personer med nersatt förmåga till självbestämmande samt barns behov av hjälpmedel ska särskilt beaktas. (prioriteringspropositionen 1996/97:60) FN:s standardregler och Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, Från patient till medborgare (prop 1999/2000:79) samt Region Skånes handikappolitiska program och de lokala kommunala handlingsplanerna utgör också underlag för hjälpmedelspolicyn. Enligt den nationella handlingsplanen ska samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. FN:s fjärde standardregel tar upp behovet av stöd och service och inbegriper i detta sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Det ska, enligt FN, finnas hjälpmedel och utrustning, personlig assistans och tolkservice som uppfyller de behov som personer med funktionsnedsättning har. Policy De som förskriver hjälpmedel ska verka för att: Personer med funktionsnedsättning får möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt Personens möjlighet att leva som icke funktionsnedsatt ska eftersträvas. Hjälpmedlet ska vara individuellt och medicinskt motiverat och ge möjlighet till ett så självständigt 4

5 liv som möjligt. Hjälpmedel för grundläggande behov ska prioriteras. Personen disponerar hjälpmedlet tills behovet upphör. Hjälpmedel/produkter som är konsumentprodukter bekostas av individen. Personer med funktionsnedsättning får en bedömning ur ett helhetsperspektiv Hjälpmedel ska förskrivas utifrån en helhetssyn med personens totala livssituation som utgångspunkt. Personens ansvarige läkare/behandlare ska beakta behovet av hjälpmedel i den långsiktiga planeringen av rehabiliteringen/habiliteringen. Denna planering ska ske i samråd med individen och en skriftlig plan ska upprättas. Hälso- och sjukvården ansvarar för att hjälpmedelsbehovet beaktas och integreras i verksamheten. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas god tillgänglighet Väntetid definieras som den tid som förflyter från det ett dokumenterat behov hos personen uppstått till dess personen har ett fungerande hjälpmedel. Verksamheten ska arbeta så att väntetiden för att erhålla ett hjälpmedel blir kort. Personen ska informeras om hur lång tid inträning, anpassning och leverans av hjälpmedlet tar. I Region Skåne gäller en särskild hjälpmedelsgaranti där målet är att brukaren inte ska vänta längre än 60 dagar från förskrivningstillfället till dess att hjälpmedlet är utprovat. Tiden för träning, anpassning och leverans av hjälpmedlet ligger utanför denna tidsgräns eftersom behoven är mycket individuella. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas en god service Information och utbildning om hjälpmedel är en viktig del av verksamhetens ansvar. Verksamhetens närhet till personen är väsentlig. Personen ska upplysas om öppettider, telefontider, väntetider för erhållande av hjälpmedel och sortiment. Service och reparationer av hjälpmedel som används för dagligt bruk ska ges hög prioritet. Personer med funktionsnedsättning ska möta kvalificerad personal Personens integritet, självbestämmande, inflytande och delaktighet ska vara bärande principer för alla som arbetar med hjälpmedelsfrågor. Kompetensen ska vara hög såväl vad gäller kunskap om funktionsnedsättning som kunskap om hjälpmedel. Berörda verksamheter ska utbilda och fortbilda sina förskrivare så att en hög kompetens bibehålles. En viktig uppgift är också att utveckla och förbättra hjälpmedlen och hjälpmedelsförsörjningen. Det ankommer på förskrivaren att bedöma om hjälpmedel är medicinskt motiverat eller ej. Uppföljning ska göras av förskrivaren för att utvärdera nytta och kostnad. I uppföljningen ligger även att ta ställning till alternativa åtgärder, ompröva behovet och eventu- 5

6 ellt ta tillbaka hjälpmedel. Förskrivaren ska ge stöd och råd samt utbildning för egenvård. Personer med funktionsnedsättning ska erbjudas fungerande vårdkedjor Verksamheten ska sträva efter att personen inte ska märka om det är kommun eller landsting som är vårdgivare. Personens behov i hela vårdkedjan ska beaktas och i den samordnade vårdplaneringen ska hjälpmedelsbehovet integreras. 6

7 Bilaga till Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionshinder Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I lagens 3b och 18b tydliggörs landstingens och kommunernas habiliterings- och rehabiliteringsansvar samt deras ansvar att tillhandahålla hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Föreskrifterna ställer krav på att all verksamhet ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitén i verksamheten, dvs. systematisk egenkontroll. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till tillsynslagen. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Lagen tydliggör hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter, behörighets- och legitimationsfrågor, vårdgivarens skyldigheter att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt Socialstyrelsens tillsyn och vissa straffbestämmelser. Patientdatalag (SFS 2008:355) Patientdatalagen reglerar hur personuppgifter och journalhandlingar ska hanteras inom hälso- och sjukvården. Patientdatalagen innehåller uppgifter om vem som är skyldig att föra journalhandlingar, vad en patientjournal ska innehålla och vilka rättigheter och skyldigheter patienter och sjukvården har rörande patientjournaler. 7

8 Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring (SOSFS 2008:14) Reglerar journalföring, hur den ska ske och vem som är skyldig att föra journal. Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Lagen definierar vad som är medicintekniska produkter. Handikapphjälpmedel är sådana produkter. Läkemedelsverkets föreskrifter om medicintekniska produkter (LVFS 2003:11) Här definieras hur man klassificerar medicintekniska produkter samt kraven för CEmärkning, en form av produktbeskrivning. Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:1) Inom hälso- och sjukvården är varje verksamhetschef skyldig att utse en person som har ansvar för medicintekniska produkter och deras säkerhet. Rutiner som gäller dessa produkter måste dokumenteras. Den som förskriver en medicinteknisk produkt, ett hjälpmedel, är skyldig att kontrollera att produkten är lämplig och att brukaren har tillräckliga kunskaper för att kunna använda den på rätt sätt. Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656) Nämnden har till uppgift att främja kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Brukaren/patienten kan vända sig till förtroendenämnden om problem uppstår i förhållande till hjälpmedelsverksamheten. Lag om offentlig upphandling (SFS 2007:1091) Lagen anger hälso- och sjukvårdshuvudmannens skyldighet att upphandla produkter och tjänster. 8

9 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Lagen anger arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och tar bl.a. upp att arbetsgivaren har skyldighet att se till att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå risker i arbetet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) Föreskrifterna handlar om vad som gäller när någon har behov av samordnade resurser av habilitering och rehabilitering. En skriftlig tillämpning av föreskriften finns för Region Skåne och kommunerna i Skåne. Namn på och/eller länk till tillämpningen? 9

10 Allmänna riktlinjer Utgångspunkter och förutsättningar Hjälpmedelspolicyn utgör värdegrunden för de verksamheter i regionen och kommunerna som arbetar med hjälpmedel. För att få en enhetlig tilllämpning krävs emellertid vissa allmänna riktlinjer. I riktlinjerna regleras såväl regionens/kommunernas som användarnas ansvar och skyldigheter. Riktlinjerna ska i första hand ge vägledning åt personal som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men de ska också tjäna som en allmän information. Ansvarsfördelning Region Skånes ansvar för hjälpmedel kontra kommunernas ansvar regleras i Överenskommelse om reglering av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan kommuner och landsting i Skåne ( ). En uppdatering av överenskommelsen skedde Hjälpmedelsansvaret följer hälsooch sjukvårdsansvaret avseende ortopedtekniska, hörseltekniska och syntekniska hjälpmedel samt vissa definierade medicinska behandlingshjälpmedel. Kommunerna har ansvar för hjälpmedel till personer från och med 20 år med undantag av elektriska rullstolar, drivaggregat, bilanpassningar och vissa kommunikationshjälpmedel, vilka Region Skåne ansvarar för. Region Skåne ansvarar för hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år. Varje huvudman Region Skåne och de enskilda kommunerna fastställer själv vilka enskilda produkter som man tillhandahåller inom sitt ansvarsområde. Samtliga kommuner och Region Skåne har beslutat att följa skrivelsen Förslag till förtydligande/förenkling av gränssnittet vad gäller hjälpmedel mellan Skånes kommuner och Region Skåne daterad Följande principer gäller: Tillbehör till hjälpmedel Grundprincipen är att tillbehör till hjälpmedel skall bekostas av den huvudman som ansvarar för huvudhjälpmedlet. Det som då uppnås är att bedömning, beställning, fakturering m.m. handhas av den huvudman som ansvarar för huvudhjälpmedlet samt att hela ordinations/förskrivningsprocessen blir smidigare. Undantaget från denna grundprincip är drivaggregat till rullstolar där Region Skåne har ansvaret. Överlåtelse av hjälpmedel 10

11 Ungdomar som fyller 20 år skall få behålla sina hjälpmedel (dvs kommunen köper över dem), när de överförs från Region Skånes ansvar till kommunens. Region Skåne skall, innan överlåtelse sker, göra en genomgång av ungdomens hjälpmedel så att dessa är aktuella. I de fall kompetens mm inte finns på den kommunala hjälpmedelsenheten skall denna under en övergångsperiod kunna köpas in från Region Skånes hjälpmedelsverksamhet. När det överlåtna hjälpmedlet är uttjänt gäller kommunens regler för fortsatt förskrivning och val av hjälpmedel. Om t ex trehjulig cykel inte finns i det kommunala sortimentet kan en ny sådan inte förskrivas. I de fall ett överlåtet hjälpmedel återlämnas innan det är avskrivet skall möjligheten finnas till återköp av Region Skåne. Förtydligandet finns att läsa i sin helhet på Region Skånes och Kommunförbundet Skånes hemsidor. Vem har rätt till hjälpmedel Person med funktionsnedsättning som är bosatt i Skåne kan vid behov förskrivas hjälpmedel i enlighet med de regler och avgifter som framgår av dessa riktlinjer. För att erhålla ett hjälpmedel krävs en förskrivning av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan yrkeskategori som har förskrivningsrätt. Vad beträffar utlandssvenskar, utländska medborgare, asylsökande och utomlänspatienter gäller särskilda regler angående vilka som har rätt till hjälpmedel och vem som svarar för kostnaden. Se speciellt avsnitt i längre fram. Kommunernas hjälpmedelsansvar omfattar endast de som är folkbokförda i kommunen. Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Rätten att förskriva hjälpmedel beslutas av respektive region och kommun. Förskrivningsrätt är beviljad för olika yrkesgrupper på grundval av formell kompetens och avser vissa specificerade produktgrupper som framgår av respektive huvudmans hjälpmedelshandbok och lokala riktlinjer. För privata vårdgivare, entreprenörer, bolag osv regleras förskrivningsrätten i avtal med respektive hälso- och sjukvårdshuvudman. 11

12 Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedel är en del av vård och behandling och ska därför dokumenteras i patientjournal. Hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli ett alternativ till aktiv habilitering/rehabilitering. Detta innebär att medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser måste samordnas på ett effektivt sätt och att samarbete måste ske mellan olika kompetenser och yrkeskategorier. Förskrivaren ska tillsammans med personen med funktionsnedsättning och/eller närstående utreda det totala hjälpmedelsbehovet, vilka eventuella alternativ till hjälpmedel som finns samt behov av övriga åtgärder, såsom behandling, annan medicinsk åtgärd eller bostadsanpassning. I helhetssynen innefattas även samverkan med andra berörda yrkeskategorier samt kunskap om och insikt i ekonomiska konsekvenser av förskrivningen. göra en bedömning, utifrån personens medicinska, sociala och psykologiska status, av hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning eller på annat sätt ge stöd och hjälp. I denna bedömning ingår även att göra en riskbedömning för att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. upprätta en individuell skriftlig habiliterings-/rehabiliteringsplan. Av denna ska planerade och beslutade insatser framgå. Vid byte av vårdform ansvarar förskrivaren för att habiliterings- /rehabiliteringsplanen överrapporteras till den nye vårdgivaren (samordnad vårdplanering se: Förskrivaren ska också ansvara för att personen tränas att använda hjälpmedlet enligt de mål som angivits i den individuella planen. Själva träningen kan utföras enligt fastställd plan av annan än förskrivaren, men det övergripande ansvaret kvarstår hos den senare. speciellt ta hänsyn till personer med flera funktionsnedsättningar, t ex nedsättning av rörelseförmågan och synnedsättning/hörselnedsättning, där varje enskild funktionsnedsättning inte berättigar till hjälpmedel. ansvara för att uppföljning sker. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs och om den samlade behovsbedömningen påverkas. ansvara för uppföljning i samband med flyttning av hjälpmedlet. 12

13 ha kännedom om olika aktuella produkter och deras funktionella egenskaper, anpassningsmöjligheter och kostnader. om ett begagnat likvärdigt hjälpmedel finns, se till att detta alltid i första hand lämnas ut. Hjälpmedlet ska vara rekonditionerat så att det uppfyller tekniska och hygieniska krav. ansvara för att personen och/eller närstående får instruktion i hur hjälpmedlet ska användas och skötas. ansvara för att personen informeras om sitt ansvar (se Användarens ansvar) och de förutsättningar som gäller för att erhålla hjälpmedel. Vid förskrivning av vissa hjälpmedel kompletteras förskrivarens anvisningar med en utprovare. Så kan vara fallet om en förskrivare, t ex en läkare, förskriver ett hjälpmedel och en arbetsterapeut/sjukgymnast är utprovare. Ett sådant tillägg anger att bådas kompetens krävs för att förskrivningen ska leda till en optimal och säker lösning. Expertis inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen i Region Skåne kan, inom sitt kompetensområde och på grundval av sin expertkunskap, neka utprovning och/eller utlämning av ett förskrivet hjälpmedel eller kan välja annan produkt som uppfyller önskad funktion. När så sker ska förskrivaren kontaktas. Förskrivning av hjälpmedel utanför sortimentet Om förskrivaren bedömer att en produkt som inte finns i sortimentet är lämpligare ska berörd verksamhetschef/kostnadsansvarig kontaktas för beslut. Om annan beslutsordning finns lokalt så gäller denna. Förskrivaren och personen måste i sådana fall vara medvetna om de konsekvenser som detta innebär, t ex i fråga om servicemöjligheter. Specialanpassning av hjälpmedel Om personens behov inte kan tillgodoses genom val av hjälpmedel eller anpassningar av dessa kan specialanpassning vara ett alternativ. Specialanpassning utförs av personal med särskild kompetens på området. Specialanpassningen kan göras genom att kombinera produkter på ett sätt som tillverkaren/tillverkarna ej avsett, genom att göra förändringar på befintlig produkt, genom tillverkning av ny produkt eller genom att använda ett hjälpmedel på ett sätt som tillverkaren ej avsett. Specialanpassning utförs efter skriftlig anvisning från förskrivare. Förskrivaren ansvarar för den slutgiltiga produkten. 13

14 Vid specialanpassning av ett hjälpmedel krävs att personen informeras om eventuella risker samt att den som utför specialanpassningen gör en riskanalys. Förskrivaren ska avgöra om nyttan med specialanpassningen är så stor att eventuella risker är acceptabla. Användarens ansvar Allmänt om hjälpmedel Hjälpmedlen ägs av Region Skåne eller respektive kommun och är därför lån. Då behovet upphör ska hjälpmedlen återlämnas till den enhet som lämnat ut dem. Lokala undantag förekommer. Kostnader för eget inköp av hjälpmedel ersätts inte av Region Skåne eller kommunerna i efterhand. Konsumentprodukter, som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning, betraktas inte som hjälpmedel om de är tillgängliga i den öppna handeln. Hjälpmedelsanvändaren bekostar själv vissa förbrukningsartiklar som anges i samband med förskrivning. Som förbrukningsartiklar räknas t ex papper, standardbatterier och toner. Elförbrukning, åskskydd, överspänningsskydd, batteribackup och jordfelsbrytare bekostas ej av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Skötsel och reparation Användaren eller personal/anhörig ska följa givna förskrivningsanvisningar och ansvarar för daglig skötsel av hjälpmedlet. Region Skåne eller respektive kommun ansvarar för reparationsservice om inget annat anges. Reparation av hjälpmedel ska beställas genom respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet enligt de instruktioner som getts vid förskrivningstillfället. Vid reparation av ett hjälpmedel kan personen under tiden inte alltid få låna ett reservhjälpmedel. Vid vårdslöshet i hanteringen av hjälpmedlet eller om underhållet har misskötts ska personen betala ersättning för de reparationer på hjälpmedel som föranleds av detta. Förkommet/stulet hjälpmedel 14

15 För hjälpmedel som förkommer eller blir stulna är personen ersättningsskyldig och bör därför i samband med förskrivning se över sitt försäkringsskydd. Hemförsäkring täcker i vissa fall kostnader för förlorat eller skadat hjälpmedel. Eventuella tillkommande försäkringskostnader svarar personen själv för. Flyttning Vid flyttning till annat landsting/region eller annan kommun ska kontakt tas med den enhet som lämnat ut hjälpmedlet för överenskommelse om vad som gäller i det enskilda fallet. Det kan vara praktiskt att individuellt anpassat hjälpmedel får tas med. Principiellt gäller att hjälpmedel ska erbjudas mottagande landsting/region och kommun. Transport vid flyttning ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Resa utomlands Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedlet transporteras till eller från utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Då service, reparation, anpassning eller dylikt krävs vid vistelse i utlandet ansvarar personen för att ta hjälpmedlet till ansvarig verksamhet hos hälso- och sjukvårdshuvudmannen för åtgärd. Service, reparation, anpassning eller dylikt gjorda i utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning uthyrning Korttidslån Hjälpmedel kan i vissa fall vid behov lånas för kortvarigt bruk. Med kortvarigt bruk menas en tidsperiod på högst 3 månader. Korttidslån förskrivs enligt anvisningarna i regelverket. Inmontering eller fastsättning Om ett hjälpmedel kräver inmontering eller fastsättning ska förskrivaren se till att detta blir utfört. Fastighetsägaren måste ge tillstånd till montering av hjälpmedel i bostaden. 15

16 Omkostnader vid nedmontering i samband med flyttning eller renovering ersätts inte t.ex. lagning av hål i vägg eller tak, ommålning m.m. Utbyte av hjälpmedel Lokala riktlinjer förekommer Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då en förändring i personens hjälpmedelsbehov har skett. En ny behovsbedömning krävs. Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då befintligt hjälpmedel bedöms som utslitet. Ett hjälpmedel kan ersättas med annan modell om detta ytterligare väsentligt kompenserar funktionsnedsättningen. En ny behovsbedömning krävs. Dubbelutrustning Generellt rekommenderas ingen dubbelutrustning, men om synnerliga skäl finns kan dubblett förskrivas. Så kan t ex vara fallet om en person har dubbelt boende och hjälpmedlet inte går att flytta eller när det gäller vissa skolhjälpmedel. Beslut fattas enligt lokala riktlinjer utifrån funktionella och tekniska bedömningar. Hälso- och sjukvårdshuvudmannen lämnar inte ut hjälpmedel till fritidsboende. Uthyrning Kommunerna rekommenderas att hyra ut hjälpmedel enligt särskilda rutiner till personer som vistas i en kommun men är bosatt i en annan. Utomlänsförskrivning (gäller endast Region Skåne) Rik- och regionavtalet gäller för person med funktionsnedsättning som inte är bosatt i Skåne. Hjälpmedel till utomlänspatienter ska förskrivas i samråd med personens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga kronor. Dock bör, oberoende av beloppets storlek, hemlandstinget alltid kontaktas innan förskrivning sker, för uppföljning av hjälpmedlen. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation eller måste anpassas till personens bostadsförhållanden eller den vardagliga miljön i övrigt ska det 16

17 förskrivas och betalas av personens hemlandsting. I sådant fall äger personens hemlandsting hjälpmedlet. Ersättning enligt riksavtalet/regionavtalet beräknas enligt det belopp som motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning, fraktkostnad och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet. Förskrivning vid vistelse i annan kommun än hemkommunen Vid förskrivning av hjälpmedel till personer som vistas i annan kommunen än hemkommunen ska kontakt tas med personens hemkommun. Det är hemkommunen som enligt hälso- och sjukvårdslagen har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande (dessa avtal gäller endast regioner/landsting) Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom/nödvändig vård under tillfällig vistelse i Skåne Svensk medborgare bosatt i EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES avtal har rätt till subventionerad medicinsk vård och hjälpmedel som är direkt kopplat till nödvändig vård (inkl akut vård) i samband med sjukdom eller skada som uppkommit under vistelsen här i landet. Nödvändig vård (inkl akut vård) innefattar också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Utifrån ett medicinskt underlag bedömer förskrivaren om det föreligger nödvändig vård inklusive hjälpmedelsbehov eller om förskrivning av hjälpmedel kan vänta tills patienten/brukaren kommer tillbaka till sitt hemland. Dessa svenska medborgare skall kunna visa upp sitt EU-kort eller ett provisoriskt intyg utfärdat av myndighet i deras arbets- eller bosättningsland, som styrker rätten att få nödvändig vård och hjälpmedel i Sverige. För svenska medborgare bosatt i Nordiska länder krävs inget EU-kort, däremot uppvisande av ID-handling samt personens fullständiga adress i hemlandet. Utlandssvenskar bosatta i konventionsländer har samma förmåner som ovan efter uppvisat pass eller intyg. Konventionsländer med avseende hjälpmedel är för närvarande Algeriet, Australien samt för studerande och arbetande från delstaten Québec i Kanada. Den berörda personen betalar samma patientavgift som bosatta inom Region Skåne och innefattas därmed även av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. Kostnadsansvarig enhet skickar en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med kopia på ID-handling eller pass samt i förekommande fall kopia på EU-kort (fram och baksida) eller intyg till Försäkringskassan. 17

18 Utlandssvenskar bosatt utanför EU/EES-land eller utanför Norden, i övriga länder med vilka Sverige saknar konvention, betalar utlandssvensken de verkliga kostnaderna för hjälpmedel i Sverige. Landstinget kan begära tillbaka förskrivna hjälpmedel senast när brukaren lämnar länet. Hjälpmedel till utlandssvenskar vid planerad vård Svenska medborgare, bosatt inom EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtal är hänvisade att söka planerad vård i sitt arbets- eller bosättningsland. Men utlandssvensk som kan styrka med hjälp av ett intyg, S2 eller E112, från myndighet i bosättningslandet kan få planerad vård i Sverige. Vårdlandstinget debiterar Försäkringskassan eventuella hjälpmedelskostnader under vistelsen i Sverige enligt lokala rutiner. Om man som svensk medborgare bor och är försäkrad i ett annat land kan man normalt inte ta med sig hjälpmedel till arbets- eller bosättningslandet. Undantag kan göras om förskrivaren tillsammans med kostnadsansvarig kommer överens därom. Transporter av hjälpmedel till utlandet ersätts inte av hälso- och sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedel som kräver fast installation eller som kräver fortlöpande service ska inte förskrivas till utlandssvensk för användning utomlands. Hjälpmedel för icke-akuta behov ska sökas i bosättningslandet. Pensionärer med svensk pension och som är bosatt i annan EU/EES-stat eller Schweiz Pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land och som reser till Sverige har rätt till all vård till vanlig patientavgift. Det krävs uppvisande av legitimation och EU-kortet, samt Intyg om rätt till vårdformer i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Kostnaden för denna vård debiteras Försäkringskassan. Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom/nödvändig vård under tillfällig vistelse i Skåne Medborgare från EU/EES-land eller Schweiz och konventionsländer (avseende hjälpmedel är det för närvarande Algeriet, Australien och delstaten Québec i Kanada) som tillfälligt vistas i Sverige har rätt till subventionerad medicinsk vård vid akut sjukdom/nödvändig vård och hjälpmedel som är direkt kopplad till detta. Akut sjukdom/nödvändig vård innefattar också vård som orsakas av kronisk sjukdom. Utifrån ett medicinskt underlag bedömer förskrivaren om det föreligger nödvändig vård inklusive hjälpmedelsbehov eller om förskrivning av hjälpmedel kan vänta tills patienten/brukaren kommer tillbaka till sitt hemland. För att styrka sin rätt till nödvändig vård skall personer från EU/EES-land eller Schweiz visa upp ett individuellt EU-kort eller ett provisoriskt intyg 18

19 från socialförsäkringsinstitution i det land där han/hon är bosatt. Saknas detta kan kostnadsansvarig enhet begära att personen betalar hjälpmedelskostnaden (inkl. moms) kontant eller mot faktura. Den vårdsökande bör i dessa fall underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg från sin socialförsäkringsinstitution i sitt hemland. Från de Nordiska länderna krävs endast ID-handling samt att de uppger fullständig adress i hemlandet. Personer från länder där Sverige har särskilda överenskommelser, s.k. konventioner om sjukvårdsförmåner, ska personen kunna styrka att vederbörande är bosatt i ett sådant land med sitt pass eller försäkringsintyg. Vid förskrivning av hjälpmedel skickar kostnadsansvarig enhet en faktura för hjälpmedelskostnader tillsammans med kopia på EU-kort (fram och baksidan)/ pass / intyg eller vid förekommande fall ID-handling till Försäkringskassan i Gotland som har det nationella ansvaret för hantering av denna typ av ärenden. Förskrivning av hjälpmedel görs utifrån gällande regler inom Region Skåne. Patienten/brukaren från EU/EES-land, Norden och konventionsländer betalar till landstinget samma patientavgifter som personer bosatta i Region Skåne för nödvändig vård. Personen omfattas därmed också av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. Den resterande kostnaden för hjälpmedlet debiteras Försäkringskassan. Förskrivna hjälpmedel kan begäras tillbaka när brukaren lämnar landet. För övriga utländska medborgare där det saknas sjukvårdsavtal med Sverige faktureras patienten/brukaren själv hela vårdkostnaden. Detta gäller för såväl akut som planerad vård. Se även Vård av personer från andra länder, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hjälpmedel till utländska medborgare vid planerad vård Patienten kan få subventionerad planerad vård om de uppvisar intyg styrker sådan vård i Sverige. Patienten/brukarens försäkringskassa i hemlandet skall med intyg S2 eller E 112 styrka att det finns tillstånd för vård i Sverige. En del av vården kan också innefatta förskrivning/utlåning av hjälpmedel under vistelsen i Sverige. Regionen debiterar Försäkringskassan för kostnaden för vården, inklusive hjälpmedel. Dessa hjälpmedel kan man normalt inte ta med sig till hemlandet. Undantag kan göras om förskrivaren tillsammans med kostnadsansvarig kommer överens om det. Planerad vård (även hjälpmedel) som inte är styrkt med intyg ska patienten betala hela vårdkostnaden för. Se även Vård av personer från andra länder, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. 19

20 Utländska medborgare som arbetar i Sverige Om en person bor i ett EU/EES-land eller Schweiz och arbetar i Sverige har denna samt familjemedlem till sådan (make/maka och barn upp till 18 år) rätt till hjälpmedel på samma sätt som om personen var bosatt i landstinget och betalar samma patientavgift. Personen ska vara inskriven i den svenska Försäkringskassan vilket ska kunna styrkas med intyg Intyg om rätt till vårdförmåner i Sverige för personer bosatta i ett annat EU/ESSland eller Schweiz eller ett av arbetsgivaren utfärdat giltigt svenskt arbetsgivarintyg. Även personer bosatta i Norden har rätt till hjälpmedel som ovan mot uppvisande av ID-handling samt fullständig hemadress i bosättningslandet. Förutsatt att personen är försäkrad i ett nordiskt land. Försäkringskassan bekostar dessa hjälpmedel. Om en person som arbetat i Sverige slutar sin anställning och flyttar tillbaka till sitt hemland är det huvudmannen som avgör om hjälpmedlet får behållas. Utländska medborgare som arbetar i Sverige och som kommer från andra länder än EU/EES och konventionsländer utan att vara inskrivna i Försäkringskassan i Sverige betalar själv hela vårdkostnaden samt hjälpmedel. Rätt till vård i Sverige för den som studerar i ett annat EU/EES-land och Schweiz Personer, bosatta i Sverige, som lämnar landet för att genomgå en studiestödsberättigad utbildning i ett annat EU/EES-land eller Schweiz och som avregistrerar sig från folkbokföringen samtidigt som de omfattas av svensk socialförsäkring har tillgång till nödvändig och planerad vård i Sverige till svensk patientavgift. Med studerande jämställs personer som har utbildningsbidrag för doktorander. Denna personkrets ska vid vårdtillfället för vårdgivaren visa upp Intyg om rätt till vård i Sverige för personer som studerar i ett annat EU/EES-land eller Schweiz som utfärdas av svensk Försäkringskassa. När det gäller personer som studerar i ett annat nordiskt land och är folkbokförd i det landet räcker det med legitimation och att hemadressen i bosättningslandet uppges vid vårdtillfället. Kostnaden för tillhandahållen vård, efter avdrag för patientavgift, ska faktureras Försäkringskassan tillsammans med kopia av intyget. Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar (dessa avtal gäller endast regioner/landsting) Gäller även för papperslösa (inkl gömda flyktingar) enligt beslut av Regionfullmäktige i Skåne. För dessa gäller samma regler som för asylsökande. Definition av asylsökande: Asylsökande är en person som ansökt om asyl men ännu ej fått ett lagakraftvunnet beslut av Migrationsverket. 20

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer

Allmänna riktlinjer. Innehållsförteckning. Allmänna riktlinjer Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2012-juni Innehållsförteckning Ansvarsfördelning Vem har rätt till hjälpmedel Vem har rätt att förskriva hjälpmedel Vad gäller vid förskrivning av hjälpmedel

Läs mer

Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne September 2005 Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Regelverk för registrering av utländska patienter

Regelverk för registrering av utländska patienter Versionsdatum: 2013-10-18 Regelverk för registrering av utländska patienter Landstingets resurscentrum Patientadministrationen Virdings Allé 26 Landstingets resurscentrum 751 85 Uppsala tfn vx 018-611

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE 1 REV. 2013.02.28/BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4.

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk karaktär i hemmet från landstinget till

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder 1/9 Ledningsstaben Vård av personer från andra länder Personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (gömda och papperslösa) Den 1 juli 2013 trädde en ny lag i kraft gällande hälso- och sjukvård

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Innehållsförteckning RIKTLINJER HJÄLPMEDEL VID FUNKTIONSHINDER...1 Definition av hjälpmedel...1 Medicintekniska produkter...2 - CE-märkning...2 Tillbehör...2

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL

RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV PERSONLIGA HJÄLPMEDEL Innehållsförteckning RIKTLINJER HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING.1 Definition av hjälpmedel...1 Medicintekniska produkter...2 - CE-märkning...2

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder [Skriv text] Vård av personer från andra länder FEMTE OMARBETADE UPPLAGAN [Skriv text] 1 Vård för personer från andra länder Förord till femte upplagan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) informerar

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01. Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-01-01 Personer från andra länder - Regler och avgifter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsstyrning och stöd Vårdersättningssystem patientavgiftsfragor@sll.se

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Generella riktlinjer för förskrivare 2015

Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer 2014 2. Förskrivningsrätt och kostnadsansvar 2014 3. Hjälpmedelsanvändarens ansvar

Läs mer

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01

Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hjälpmedelsguide Landstinget i Östergötland 2013-04-01 Hemsjukvårdsreformen From 2014-01-20 gäller denna hjälpmedelsguide fortsatt för brukare i ordinärt boende (gäller även vissa hjälpmedel till brukare

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Vård av personer från andra länder

Vård av personer från andra länder Vård av personer från andra länder SJÄTTE OMARBETADE UPPLAGAN Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Vård av personer från andra länder Förord till sjätte upplagan

Läs mer

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010

8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 8 Övergripande riktlinjer Hjälpmedelsanvisningar 2015 HNH 130010 Presidiets förslag Hjälpmedelsnämnden beslutar Anta övergripande riktlinjer för samtliga hjälpmedel 2015. Ärendet Enligt Reglemente för

Läs mer

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001

Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik. Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Asylsökanden och fattiga EU-migranter - perspektiv på regelverk och praktik Svensk Samhällsodontologisk förening 20151001 Vem är vi? Birgitta Gunnarsson, Folktandvården VG, verksamhetsutvecklare Gunnar

Läs mer

Region Östergötland och länets kommuner. Hjälpmedelsguiden. Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01

Region Östergötland och länets kommuner. Hjälpmedelsguiden. Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01 Hjälpmedelsguiden Region Östergötland och länets kommuner 2015-05-01 1. Bakgrund... 3 1.1 Utgångspunkt... 3 1.2 Hjälpmedelsguide... 3 1.3 Hälso- och sjukvårdslagen HSL 1982: 763... 3 1.4 Hjälpmedel i sitt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2013 Region Halland 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) SFS 1982:763 två paragrafer 3 b och 18 b, vilka tydliggör

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland

ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 2011 Region Halland 1. Allmänt Hjälpmedelsverksamheten vilar på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagens (HSL) två paragrafer 3 b och 18 b, vilka tydliggör landstingets

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård. BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-08 Beslutad av Ninette Hansson sidan 1(9) Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård.

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 1 Allmän del 1 VÄLKOMMEN TILL HJÄLPMEDELS- HANDBOKEN BOK 1 ALLMÄN DEL Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014. Bok 1 Allmän del

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014. Bok 1 Allmän del Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014 Bok 1 Allmän del Januari 2014 Välkommen till Hjälpmedelshandboken. Bok 1 Allmän del Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler 2016. Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler Bilaga Listningsregler Hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LISTNINGSREGLER 3 1.1 MEDBORGARENS ÅTAGANDE 3 1.2 PRINCIPER FÖR MEDBORGARENS VAL 3 1.2.1 Särskilt boende 3 1.2.2 Rätt

Läs mer

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige

RÄTTSINFORMATION. - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige RÄTTSINFORMATION - till dig som är medborgare i ett annat EU-land än Sverige DIN RÄTT SOM EU-MEDBORGARE ATT VISTAS HÄR Allmän information om uppehållsrätten Du har som EU-medborgare rätt att vistas i

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre 2010-06-15 Bilaga 2 Sammanställning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för kommunal vård och omsorg om äldre I detta dokument redovisas vilka av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Tandvårdslag (1985:125)

Tandvårdslag (1985:125) Tandvårdslag (1985:125) SFS nr: 1985:125 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1985-03-14 Ändrad: t.o.m. SFS 2008:346 Inledande bestämmelse 1 Med tandvård avses i denna lag åtgärder för

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING Hjälpmedelsprogram Innehållsförteckning HJÄLPMEDELSPROGRAM Inledning 2 Lagstiftning 2 Syfte 2 Mål 2 Målgrupp 2 Uppföljning 2 Arbetsgrupp 2 Styrinstrument 3 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING 3 Samverkan 3 Gemensam

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bilaga till SN 50/ 1 av 1 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Bakgrund 2- Definitioner -4 Ansvar och roller Östhammar 4-8 Regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel 8-10 Avgifter 10-11 Andra verksamheters

Läs mer

Regelverk för hjälpmedel

Regelverk för hjälpmedel Regelverk för hjälpmedel Beslutat av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2000-10-30 Dnr HSS 660-19999 Innehållsförteckning Del I - Policy Inledning... 1 POLICY FÖR HJÄLPMEDEL.. 2 Del ll - Regelverk HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2000:630 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 29 juni 2000. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: landsting och kommuner (hälso- och sjukvårdshuvudmän), vårdgivare, samverkansnämnder, sjukhus i Sverige, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer