Radhusliv. Det var ett kanonläge tyckte vi. Barnen kunde bara öppna dörborde. Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radhusliv. Det var ett kanonläge tyckte vi. Barnen kunde bara öppna dörborde. Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 1"

Transkript

1 Radhusliv Text: Erik Jondelius OM JAG SKA vara ärlig så tycker jag att det var en större gemenskap förr. Nu är det mer att var och en håller på sitt. Elisabet i nummer 82 hörs genom ett svagt brus i telefonlinjen. Hon är i sitt sommarhus på Bohuskusten. Den här sommaren är inte som tidigare somrar eftersom Elisabet är nybliven pensionär. Men någon brist på sysselsättning verkar inte finnas, just denna dag är hennes son Martin med familj på besök. Vädret är grått och dassigt, berättar hon och jag tittar ut genom fönstret i mina föräldrars hus i Skara och tänker att beskrivningen stämmer lika bra här; det här är ännu en sommardag utan sommarväder. Jag har ringt Elisabet för att boka en intervju med henne i hennes radhus i Skara. Hon har bott i radhuset sedan det byggdes Själv växte jag upp i radhuslängan som Elisabets hus är en del av under slutet av 80- och stora delar av 90-talet. Att Elisabet är på kusten balkonger. Från altanerna sträcker trädgårdarna ut sig, var och en cirka nio meter lång och fem meter bred. De är avskiljda från varandra med häckar. I änden där de nio metrarna tar slut reser sig en högre och bredare häck, som löper parallellt med längans långsida, sedan följer en trottoar och en gata. På den andra långsidan finns husens entréer med en för varje hus egen liten yta bredvid de små trapporna. Längs med denna yta löper en smal uppfartsväg utmed hela längan som är förbunden med husens bilparkeringar och garage, som i sin tur återfinns på ena kortsidan av längan. På entrésidan finns också en lekplats med gungor, rutschkana och en klätterställning i järn som har konturerna av ett flygande tefat. Och bortom lekplatsen, på kommunägd mark, finns en fotbollsplan, en landhockeyplan och en jordkulle. Det var ett kanonläge tyckte vi. Barnen kunde bara öppna dörborde jag ha anat. Hon och hennes familj tillbringade somrarna där redan när jag var barn. Min planerade intervju får istället genomföras per telefon. Först och främst var det en dröm om att ha något eget som fick oss att flytta ifrån lägenheten vi bodde i. Vi ville även ha lite trädgård men det skulle heller inte vara för mycket att sköta. Redan då hade vi huset här på kusten, säger Elisabet. Radhuset som Elisabet och hennes familj flyttade in i består av fyra rum och kök samt gillestuga utspridda på en källarvåning, bottenvåning och ovanvåning och med en total yta om 118 kvadratmeter. I gillestugan finns en dörr till en källargång som förenar radhuslängans alla åtta hus och som leder till ett eget förråd, en gemensam tvättstuga och en liten utvidgning av gången där cyklar kan parkeras. Utanför husen finns på längans ena långsida altaner och ovan dem Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 1

2 ren och springa ut och leka, säger Elisabet. Samtidigt som hon och hennes familj flyttade in i sitt hus gjorde sex andra barnfamiljer samt en äldre ensamstående kvinna detsamma i radhuslängans övriga hus. Barnfamiljerna bestod alla av mamma, pappa och barn. En av mammorna var hemmafru. Barnen var i olika åldrar där en stor del av dem, drygt tio stycken, ännu inte fyllt sju år. Det fanns alltid något för barnen att göra. Alltid någon kamrat som de kunde leka med, konstaterar Elisabet. De inflyttade i radhuslängan lärde känna varandra. På de små trapporna framför dörrarna hände det ofta att de slog sig ned och pratade. I gången i källaren uppstod också samtal. Några av de vuxna motionerade ibland tillsammans, en gång deltog de i ett stafettlopp. Tillsammans med barnen spelade de fotbollsturneringar på fotbollsplanen. Flera av männen i längan träffades för regelbundna tipskvällar men högsta vinsten kom när en av fruarna fick ansvar för tippandet. På lucia ordnade de gemensamt firande i gången i källaren. Cyklarna rullades ut i decembermorgonens kyla och bord och stolar ställdes fram i dess ställe. De vuxna slog sig ned till lussekatt och nybryggt kaffe innan barnen gjorde entré med sång. I det lilla utrymmet i källaren ordnade hushållen också gemensamma fester. Barnen fick äta först eftersom platserna inte räckte till. När barnen ätit klart brukade de springa iväg och leka lite varstans, dörrarna till allas gillestugor stod öppna. Elisabet skrattar när hon minns festerna. De var riktigt roliga. Barnen sprang in och ut till varandra och vi vuxna hade det trevligt nere i källaren. PER-ALBIN HANSSON gjorde det. Olof Palme likaså. Och Ingvar Carlsson. De bodde i radhus. Våren 2012 köpte Fredrik Reinfeldt ett. Radhuset är en bostadsform som i olika storlekar och i olika utföranden funnits långt tillbaka i historien och över skilda platser på jorden. För svensk del är radhuset däremot en sen företeelse, de första moderna radhusen byggdes i mitten av 1800-talet. Dessa var av så kallad engelsk typ och syftet med dem var att bygga billigare och mindre markkrävande enfamiljshus. I samband med industrialiseringen kom ambitionerna i många fall att ändras och radhuset kom istället att ses som ett alternativ till flerbostadshuset med fler kvaliteter än vad ett sådant kunde erbjuda. Trots statsministrarnas val av radhus som bostad har radhuset aldrig haft en stor plats i den svenska bostadsdebatten. Inte ens inom egnahemsrörelsen under början av 1900-talets första hälft, en rörelse som genom en statlig fond gav lån till dem som ville skaffa sig ett egnahem, diskuterades radhuset seriöst. Man förhöll sig snarare avvisande. Inte heller småstugerörelsen under till 1940-talet, som syftade till att bygga billiga egnahem för arbetare och lägre tjänstemän med stöd från staten, var till en början, förutom i Göteborg, positivt sinnad till radhuset. Den första folkrörelse som kom att stödja ett ökat radhusbyggande var istället Kooperativa Förbundet, KF. På och 40-talen lyckades deras arkitektkontor introducera radhuset som folkbostad. De främsta förespråkarna var just arkitekterna som utifrån rationella och estetiska värderingar propagerade för radhuset framför småstugan. Svaret på varför många under denna tid hade en avog inställning till radhuset beror på vad radhuset har jämförts med; som alternativ till det friliggande enfamiljshuset eller som alternativ till flerbostadshuset. Att radhuset inte vann gehör som alternativ till enfamiljshuset beror främst på en kulturfråga. Inom den folkliga egnahemsrörelsen eller arbetarrörelsen var det friliggande enfamiljshuset, småstugan, ett djupt förankrat bostadsideal. Radhuset saknade en liknande kulturell rotning. Arbetarna förknippade istället radhuset med en ofri och underordnad ställning eftersom det påminde om de radhusliknande bostäderna vid bruken och storgodsen; statarlängorna. Inom medelklassen verkar däremot radhuset tidigt ha blivit omtyckt som ett alternativ till enfamiljshuset, det första stora genombrottet för bostadsformen kom när radhus byggdes som medelklassbostäder i Änggårdsområdet i Göteborg år Radhuset rimmade bra med medelklassens bostadsvanor och behov; att ha en stor och representativ bostad var viktigt medan trädgårdens storlek var av underordnad betydelse. För arbetarklassen var vanorna och behoven nästintill de omvända. De var vana att bo litet, många gånger i ett rum och kök, och de efterfrågade en stor trädgård eftersom de ville förbättra sin levnadsstan- 2 Landskapsobservatorium.se - Radhusliv

3 dard genom att odla köksväxter. Att radhuset inte började byggas som alternativ till flerbostadshuset är svårare att förklara. Framförallt två faktorer tycks ha varit betydelsefulla bromsklossar. Den ena faktorn handlar om arbetarklassens låga bostadsstandard. Först i slutet av 1950-talet var den gängse lägenhetsstandarden för en familj tre rum och kök. Ända sedan radhuset började diskuteras som alternativ till flerbostadshuset verkar det ha funnits en medvetenhet om att tvåvåningsformen av radhus är den mest ekonomiskt lönsamma. Men för att göra det möjligt att ha två plan behöver bostaden åtminstone bestå av tre rum och kök. Allt som allt gjorde detta att radhuset först i slutet av 1950-talet kunde börja konkurera med flerbostadshuset på allvar. Den andra faktorn gäller bristen på mark, som framförallt var påtaglig i de större städerna. Fram till 1960-talet planerades radhusbebyggelsen nästan alltid efter trädgårdsstadens ideal. En stadsdel med radhus planlagda efter detta ideal fick lägre exploatering än om området bebyggts med flerbostadshus, och därmed blev stadsplanekostnaderna per bostad högre. Det här gynnade givetvis inte radhusbyggandet. Arkitekternas och planerarnas förslag för att lösa problemet blev en mer koncentrerad bebyggelse, låg och tät. Tillsammans med en ökad opinion under slutet av 1960-talet mot höghusmiljön som 50- och 60-talets flerbostadshusbyggboom skapat, gav förslaget förutsättningar att under 70-talet ersätta flerbostadshusbyggandet med bland annat radhus. Någon exakt uppgift om hur många radhus som finns i Sverige är svår att få fram. Statistiska centralbyrån gör i sin statistik ingen skillnad på rad-, par- och kedjehus. Istället kan man konstatera att det år 1970 fanns lite mindre än rad-, par- och kedjehus i landet var antalet cirka och 2011 drygt Högst byggnadstakt rådde under 1970-talet. Det var ju under detta årtionde det låga och täta byggnadssättet blev aktuellt. Ungefär rad-, par- och kedjehus byggdes då, uppdelat årsvis blir antalet stod 1447 nya rad-, par- och kedjehus färdiga för inflyttning. Henrik Persson, utvecklingschef för småhus på Sveriges största byggnadsföretag Peab, uppskattar att ungefär av dessa var radhus. Statistiken är inte så tydlig. Förutom att rad-, par- och kedjehus klumpas samman beror oklarheten också på radhusets upplåtelseform. Om radhuset är en bostads- eller hyresrätt klassas det som ett flerbostadshus medan det räknas som ett småhus om de boende har äganderätt. Sammantaget gör detta det svårt att ta fram en siffra som enbart gäller radhus och som samtidigt omfattar alla former av faktiska radhus, säger Henrik Persson. Radhusets upplåtelseform får stor betydelse för dess utformning och underhåll. Om det upplåts som bostads- eller hyresrätt kan en rad problem lösas lättare jämfört med äganderätt. Bland annat kan ledningar dras friare och källarplanet utformas och nyttjas oberoende från de som bor ovanför. Detta kan också göras vid äganderätt men förutsätter i så fall att särskilda servitut upprättas eller att samfälligheter som tar ansvar för drift och skötsel av gemensamma anläggningar bildas. Äganderätten ger å sin sida en direkt kontroll över bostadens ekonomi och skötsel och det tycker många är positivt. ELISABET ÄGER SITT radhus. Det är en del av en samfällighet. Totalt består samfälligheten av fem radhuslängor. På ena kortsidan av Elisabets länga spänner en annan ut sig och sedan följer de andra tre. Någon gång har jag hört att hela komplexet kallas för kinesiska muren. Tillsammans delar radhusägarna på de gemensamma kostnaderna. I dem ingår bland annat försäkringsavgifter, sophämtning och utgifter för yttre underhåll. Värmekostnaderna har också delats mellan de boende i alla fem längorna. Det var när en gemensam oljepanna fanns i en av längorna som sände ut värmen till de andra. Men i slutet av 1990-talet installerades fjärrvärme direkt till varje länga. Nu delar de boende inom varje radhuslänga på värmekostnaden. Denna förändring har medfört att hela samfällighetens värmeförbrukning minskat till drygt hälften. Även vattenförbrukningen har halverats. För fem år sedan sattes vattenmätare upp vid varje hus, tidigare delades också vattnet lika mellan alla boende i samfälligheten. Det nya systemet tycker de boende känns klart rättvisare. Samfällighetens styrelse består av sju boende från radhusen, fem Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 3

4 ledamöter och två suppleanter. Styrelsens uppgift är att leda underhåll och drift av radhuslängorna. Under många år bestod styrelsen av äldre herrar, berättar Elisabet. Dessa lade ned mycket tid och arbete ideellt. När de efterhand lämnade sina uppdrag tog nya och yngre boende vid. Elisabet säger att de hade en annan inställning till arbetet, de ville ha betalt för tiden de satsade. Det hade vi aldrig funderat på förut. Tidigare frågade man bara någon om man behövde hjälp och så fick man det. Vid sidan av kostnaderna har de boende också gemensamma sysslor att sköta. Bland annat ska tvättstugan och gången i källaren städas och gräsytor vid lekplatsen och runt garagen klippas. Arbetet är fördelat mellan de boende i tvåveckorsperioder. Förut var perioden bara en vecka men sedan det började slarvas med sysslorna för några år sedan, förlängdes den. På en vecka syns det inte så mycket om man missat att klippa eller städa. Men det syns på två, förklarar Elisabet. För att alla ska veta när det är deras ansvarsperiod finns en kalender i gången i källaren. Numera har man också infört en stafettpinne för att påminna varandra, när man är klar med sin period lägger man pinnen i brevlådan till den som ska överta ansvaret. Varje år har de åtta hushållen också en gemensam städdag. Den sker på våren och då utför de lite extra arbete, bland annat grovstädar de tvättstugan, kantbeskär gräsmattan och rensar ogräset i lekplatsens sandlåda. Efteråt fikar de tillsammans. De som inte kan delta i arbetet brukar bidra med fika. Ett par gånger de senaste åren har fikat ersatts med knytkalas. Förr brukade vi också prata samman oss om när var och en skulle klippa sina häckar. Vi kunde exempelvis säga att nu klipper alla sin häck i maj och så gjorde man det. Eller så kom det en lapp från styrelsen om det. På ett sätt blev det kanske lättare för alla att hålla ordning och reda då, tror Elisabet. Elisabet berättar att hela radhuslängan sågs som en enhet förr. Idag tycker hon att den synen inte längre finns kvar, hon säger att det blivit mer uppdelat, att var och en sköter sig själv och att det medfört en sorts revirtänkande. Ändå känner Elisabet att grannarna finns nära. Det gör henne trygg. Efter att jag blivit änka tänker jag väldigt mycket på att det är skönt att jag bor i ett radhus och inte i en villa. Bara att veta att det finns någon på andra sidan väggen känns tryggt. Så även om jag är ensam känner jag mig inte så ensam. Grannarna hörs ju ibland och det tycker jag bara är mysigt. ELISABETS SON MARTIN har hunnit ge sig iväg till familjens sjöbod när jag ringer honom. Det svaga bruset i telefonlinjen låter högre nu, som om havsvindarna förstärker det. Martin berättar att han tänkt ge sig iväg och fiska men den grå väderleken gör att han avvaktar. Vi får tid att prata. Jag tror barnen sammanband de vuxna. Därför är dagens gemenskap inte i närheten av vad den var då. Åldern hos de boende varierar ju betydligt mer nu, säger Martin. Han börjar prata om en, som han själv kallar det, otrolig gemenskap. Vi barn umgicks ju med varandra oavsett ålder. Jag minns en gång, det var -79 när jag hade brutit benet. Vi spelade brännboll och jag gick på kryckor men var ändå med. Jag fick slå bollen och sedan lyfte de andra mig och sprang med mig runt. Martin är född Han var ett av de yngsta barnen i radhuslängan under 1970-talet. Det gjorde att han blev omhändertagen säger han, samtidigt som han snabbt mer eller mindre tvingades att lära sig det de äldre redan kunde. Barnen i längan lekte röda-vitarosen och en lek som i denna del av landet kallas dunken. De spelade landhockey och fotboll. Från husen bar de ut mattor och hoppade höjdhopp. Lekplatsens sand användes som längdhoppsgrop. På vintrarna åkte de längdskidor på åkrarna bortom landhockeyplanen och skridskor på en damm någon kilometer ifrån längan. Inomhus spelade de coronne och bräd- och kortspel. Och de hade turneringar i Yatzy. Det fanns en påhittighet hela tiden. Utan datorns värld var det enormt vilken kreativitet som föddes, säger Martin. En lek som Martin inte nämner men som jag senare får berättad för mig från en annan person som var barn i radhuslängan under denna tid, var influerad av Ingemar Stenmark. Tillsammans brukade barnen se Stenmarks åk. Efteråt gjorde de upp egna slalombanor. Inte utomhus och nedför en backe utan inomhus. Utlagda tröjor i olika rum fick agera slalompinnar och sedan åkte (sprang) varje unge hela banan 4 Landskapsobservatorium.se - Radhusliv

5 medan de andra tog tid. När Martin och de andra barnen inte kunde enas om vad de skulle sysselsätta sig med röstade de. Sysslan som inte blev vald gjorde de ofta nästa gång. Det är ju helt makalöst hur bortskämda vi var. Inte materiellt sett utan socialt med alla barnfamiljer som bodde där. Det var bara att gå ut och knacka på hos grannen. Eller så gick man i gången i källaren och hälsade på hos varandra. Om någon fick för sig att flytta blev det ju ett ramaskri. Den materialistiska bristen kompenserade barnen genom att bland annat ordna ett gemensamt bibliotek. Hos en av pojkarna i längan lämnade de in sina egna böcker och lånade sedan andras. Pojken som tog emot och lånade ut böckerna registrerade allt i en särskild bok. Ungdomsböckerna med grön pärm var populära, Bröderna Hardy och Vi fem. Vi samlades ofta hos honom. Det var själva gettot. Exempelvis möttes vi där en gång i veckan i flera år för att rösta på vilka tio musikgrupper som var bäst. Pojken som registrerade allas bibliotekslån bokförde också musikgruppsröstningarna. Något av en evighetslista uppstod. Kiss var nummer ett, Judas Priest tvåa. Att bilarna hölls längs radhuslängans ena kortsida och inte framför entréerna har Martin reflekterat över som vuxen. Det var så genomtänkt utifrån ett barnfamiljsperspektiv. Idag är jag nästan livrädd när mina barn ska ut och leka. I radhusen behövde man inte vara orolig för där fanns inga bilar. Det gjorde det väldigt tryggt, säger Martin. Å andra sidan känner han inte igen samma trygghet inuti husen. Om man tänker efter så är ju själva radhuset helt vansinnigt byggt ur ett barnperspektiv. Vem bygger ett hus i tre våningar med två jättetrappor? Det är ju katastrof egentligen. Men man ramlade ner en gång och sen lärde man sig. Jag minns nästan traumatiskt hur jag ramlade ner för trappan till gillestugan som fyraåring. Martin berättar att hans föräldrar inte hade några grindar eller staket framför trapporna. När han själv däremot kom på besök med sina egna barn fanns grindar uppsatta. Det är intressant hur inställningen till att skydda har ändrats med tiden. När jag frågar Martin om han tror att de vuxna kan ha känt en press från varandra om de sett att något av husen klippt gräsmattan eller häcken eller liknande säger han nej. Han pratar långsammare och gör små pauser som om han noga tänker efter när han förklarar varför. På den tiden var ju socialdemokratin nästan kommunistisk. Allt skulle vara lika. Alla hade likadant inne hos sig. Alla hade de här plastmattorna, det var ju inget val. Med den lilla gräsmattan kunde du inte göra så mycket. Om du ville bräscha någon så var det väl med en bil kanske. Det fanns en socialdemokratisk anda där alla skulle kunna leva gott på ett eller annat sätt. Så nej, jag kan inte tänka mig att det fanns någon press bland de vuxna. Idag är möjligheterna till att göra som man vill och därmed sticka ut så många fler menar Martin. Det är ju trender i allt nu. Inredning och trädgård med mera plus att utbudet är enormt. Och dessutom är det billigare mot förr. På den tiden var ju urvalet begränsat. Man köpte några stolar till en uteplats, först var de i trä och sedan kom de i plast på 80-talet. Idag är det ju rotting och allt möjligt. Valen är så himla många nu. Min son ska köpa en cykel, han vet inte vad han ska välja bland alla sorter. Förr var det Crescent, Monark eller DBS. På något sätt tycker jag att det var mycket lättare då. Men om det betyder att det var bättre kan jag inte svara på. Martin flyttade hemifrån och därmed ifrån radhuslängan Idag bor han i villa. När han och hans fru köpte den tog de hjälp av samma tankesätt som hans föräldrar haft när de köpte radhuset. Vi sökte efter ett litet hus med tegelfasad och med liten gräsmatta. Det skulle inte vara för mycket att sköta. Vi vill kunna tillbringa tiden här ute vid kusten istället, säger Martin. Att bo i radhus igen skulle han inte kunna tänka sig. Han tror, och han låter lite förvånad när han säger det, att det beror på att han inte vill kunna höra grannarna. Han vill vara mer självständig. Men jag ångrar inte för en sekund att jag bott i ett. Varenda sten utanför det där radhuset har jag ett förhållande till. Det var en fantastisk uppväxt. DET KÄNNS LITE pirrigt när jag rör mig mot radhuslängan. Även om jag åkt förbi den många gånger sedan jag flyttade därifrån, kan jag Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 5

6 inte minnas när jag senast var där. Egentligen är det märkligt med flyttar, hur man lämnar en plats som varit en del av en och sedan sällan eller aldrig återvänder. Innan jag kommer fram åker jag förbi platsen där kiosken stod. Idag kan man inte se några spår av den, byggnaden är borttransporterad och ytan fylld med jord till en liten kulle där buskar och träd växer. Både Elisabet och Martin nämnde kiosken. Den var ju service för alla oss som bodde i området, menade Elisabet. Det var standard att cykla dit. Vi köpte bugg, konstaterade Martin slog kiosken igen. Att livsmedelsbutikerna i Skara först började med söndagsöppet och sedermera kvällsöppet till var de främsta orsakerna till stängningen. Den första sidan av längan jag ser är den där altanerna, balkongerna och trädgårdarna finns. På två av balkongerna hänger tvätt. Panelen på husfasaden verkar nymålad. Den är grå nu, förut var den röd. Det grå känns behagligt och inte lika alarmerande som det röda. Ovanför balkongerna har den drygt meterhöga fasadplåten, som löper som en bård runt längans kropp, däremot kvar samma gulgröna färg som jag minns. Två av husen har satt upp staket där trädgårdarna angränsar till trottoaren och gatan. De flesta andra har bytt ut den tidigare höga men något risiga kornellhäcken mot en mer kompakt och lågväxande måbärshäck. Jag ser också att ett av husen fått en utbyggd altan sedan jag bodde där. Vid garagen har en stor förändring skett. Ny panel har satts upp och garagedörrarna bytts ut. De ger ett modernt och robust uttryck; en stor skillnad mot plåtdörrarna som fanns när jag var barn. En av de boende i den intilliggande längan är i färd med att stänga sin garagedörr. Jag minns honom sedan min tid här och efter att jag presenterat mig och han förstått vem jag är byter vi några ord. Det visar sig att han och hans fru bott i sitt hus sedan radhuslängorna byggdes. När jag frågar honom hur trädgårdarna såg ut när de flyttade in svarar han att de var gräsytor som i många fall snabbt kom att planteras med fruktträd. Han är tyst en stund och säger sedan att det är skillnad i tillgången till trädgårdsredskap idag jämfört mot förr. Nu har många av de boende sina egna uppsättningar, tidigare lånade alla redskapen som man köpt in gemensamt och som förvarades i ett förråd i källaren. Utmed uppfartsvägen står en rad med brevlådor. Den sattes upp någon gång under andra halvan av 90-talet när Posten effektiviserade. Varje hus har fortfarande kvar sin gamla brevlåda. Den står närmre respektive dörr och däri läggs morgontidningarna. Att Posten effektiviserar är inget specifikt för radhuslängan men det visar ändå, precis som kioskens försvinnande, på saker som påverkat livet i radhuset. När längan var alldeles nybyggd delades posten inte ut i, de idag gamla, brevlådorna utan då klev brevbäraren av sin cykel och la in den genom varje dörrs brevinkast. På entrésidan har den putsade lättbetongen på fasaden fortfarande samma gula färg. Den målades på 90-talet, innan dess var den vitbeige. Ovanför varje dörr finns ett litet betongtak och under taket är väggen täckt med klinker i antingen gulbrun eller grön färg. Det känns 70-tal. Dörrarna däremot är nya och vita, till skillnad mot de gamla, som var oljade. Nummer 72:s dörr står öppen. De små ytorna bredvid dörrarna som tillhör varje hus är täckta av markbetong. Betongens kulörer skiftar mellan ytorna, några är grå, någon har stänk av rött. När jag bodde i husen var de flesta av dessa ytor gräsbevuxna. Från början var de rabatter. På lekplatsen ligger tre plasthinkar, två små lekspadar och en sandkaksform i sandlådan. Jag sätter mig på en av gungorna. Kvinnan i nummer 72 kommer ut. Hon bodde i längan när jag bodde där. Nu tittar hon på mig, hejar kort och går mot raden med brevlådor. Det är något dröjande och avvaktande i hennes uppträdande och jag förstår att hon inte känner igen mig. Jag förklarar vem jag är. Jaså är det du, säger hon, tittar i brevlådan och tar upp en bunt post. Rösten är annorlunda nu, mer familjär. Hon går tillbaka mot sin dörr. Tittar du inte på OS-simningen? fortsätter hon. Den är igång. Jag håller på och målar så jag måste in förstår du. Hon försvinner, men dörren förblir på vid gavel. Jag reser mig från gungorna och tar de få stegen till fotbollsplanen. Där växer gräset högt, hundäxing och timotej når mig till midjan. 6 Landskapsobservatorium.se - Radhusliv

7 Fotbollsmålens nät är sedan länge borta, kommunen slutade sätta upp dem på vårarna redan när jag var barn i början av 90-talet. Framför varje mål har gräset växt över de tidigare nednötta ytorna. Det skulle min pappa se, tänker jag. Han brukade strö ut jord och så gräs över dessa ytor för att planen skulle bli jämn och fin för mig och mina fotbollsspelande kompisar. Vid landbandyplanen är träplanket och basketkorgen som fanns längs dess ena kortsida borta. Också trästaketet som omgärdade planen är borta. Kvar är däremot två järnramar till landhockeymål som saknar stålnät. Det ena av målen ligger slängt en bit ut i gräset vid sidan av planen. Bredvid landbandyplanen fanns förut en stor lekplats med bland annat gungor och klätterställningar. Den revs Dagmammorna i området samlades då i protest och kallade lokaltidningen till sig. Något stopp på rivningen blev det inte men kommunen lät bygga en sandlåda under förutsättningen att dagmammorna ansvarade för dess skötsel. Då dagmammorna antingen kom att flytta ifrån området eller gå i pension upphörde skötseln. Nu ser jag att sandlådans träram är borta. I den växer hög björksly och en liten tallplanta. Bortom landbandyplanen och ytan där lekplatsen stod breder slätten ut sig, allra närmast i form av ett fält med korn. Deras långa spröt svajar sakta i vinden. MAN MÅSTE VARA på ett visst sätt för att bo i radhus. Marika säger meningen i ett stim av formuleringar. Min penna väser när jag hastigt tecknar ned orden. Från 1995 till 2011 bodde hon, hennes man Patrik och deras två döttrar i nummer 70. Nu bor de i villa. Vi tyckte att radhuset passade som ett bra första boende. Vi ville inte dra på oss för mycket utan det var lagom med en liten täppa och egen dörr. Och planlösningen var bra, säger Marika. Både Marika och Patrik var med i samfällighetens styrelse. De turades om att delta och deras gemensamma tid kan summeras till femton år, bara ett år mindre än den totala tiden de bodde i radhuslängan. Patrik var med i styrelsen först. Då, i mitten på 1990-talet, var det en brytningstid. Det var många gubbar som var med. De hade suttit länge och flera av dem hade bott i huset ända sedan det byggdes. Att komma in där och ge nya åsikter var svårt, berättar Marika. Flyttar och dödsfall gjorde att de äldre männen byttes ut. Att skaffa nya styrelsemedlemmar var inte det lättaste. När kassören skulle sluta frågade vi en kvinna som vi visste hade erfarenhet av liknande arbete. Men hon svarade nej. Hon ville inte boka upp den fritid hon hade sa hon. Själv hade jag småbarn och la ner en massa tid på styrelsearbetet, säger Marika. Kvinnans svar gjorde Marika irriterad. Så hon skrev en motion om att styrelsen skulle få en mindre ersättning för arbetet de la ner. På årsstämman, då inte bara styrelsen utan alla boende samlades, togs motionen upp. Det blev ju gnöl såklart. Men då sa jag varsågoda, ställ upp. Vi måste ha en styrelse, ska vi köra rullande schema? Att ge ersättning för styrelsens arbete var enda möjligheten Marika såg för att få nya medlemmar till den. Tanken med samfälligheten är ju att vi som bor här ska göra området och boendet trevligt. Det är allas gemensamma intresse att det blir så. Och då gäller det att alla jobbar mot samma mål och att alla ställer upp. Tyvärr så har det urholkats lite med tiden. Många av de som flyttar in skiter i det, det är nästan så de tror att det är en hyresrätt. De bryr sig inte om de yttre områdena eller så mutar de in och stänger in sig i sitt eget. Marika berättar om häckarna. Att det sedan länge fanns ett gemensamt beslut om att ha en enhetlig häck. Men några av de boende började sätta upp staket. Till slut togs staketens vara eller icke vara upp på årsstämman. Det var för två år sedan. Majoriteten av de boende röstade för att var och en själv fick välja häck- eller staketsort. Det ser ju snart ut som Villa Villekulla, säger Marika. Styrelsearbetet beskriver Marika som en balansgång. Samtidigt som styrelsen måste försöka behålla grundstommen för vad en samfällighet är måste den också vara lyhörd för de åsikter som kommer in. I takt med att fler nya flyttade in i längorna kom fler nya och annorlunda åsikter och önskemål in. Vi lyckades ju hålla fast vid att varje länga ska målas enhetligt. För det var flera som ville måla sina hus i egna färger. Det är sådana som Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 7

8 bara ser till sitt egna lilla och inte till helheten. Ofta är det de nyinflyttade som inte förstår detta, säger Marika. Hon tror inte att alla nyinflyttade inser innebörden av att bo i en samfällighet. Hon tror att många likställer det med en bostadsrätt. Men så är det inte. Vi äger vår del i fastigheten, vi har lagfart, det har du aldrig för en bostadsrätt. Att byta ut dörrarna togs inte som ett beslut av samfällighetens styrelse. Det togs som ett beslut av de boende i längan. Marika berättar att de åtta hushållen samlades i källaren för att rösta om byte eller inte. Majoriteten av rösterna föll på byte och en dörrmodell som är vit med runda fönster. När Skaras stadsarkitekt såg dem tyckte hon inte att de passade. Egentligen får du inte ändra något utan att ha bygglov när du bor i en samfällighet och husen ser likadana ut. Men eftersom bytena redan gjorts hos några kunde de inte göras ogjorda. Samtidigt kan jag förstå stadsarkitekten för de nya dörrarna harmoniserar inte alls med resten av entrépartiet. Under de sexton år Marika och Patrik bodde i längan upplever de att gemenskapen förändrades. Patrik, som lyssnat till samtalet, delar med sig av sina erfarenheter. Det var mycket öppnare när vi flyttade in. Vi kom in bra i längan, kanske berodde det på våra döttrar som var små då. Men allteftersom det byttes ägare kände jag att den här vi-känslan försvann. Det blev en ny vi-känsla som var mer att vi har det gemensamt men ändå eget, att vi exempelvis städar en gång om året och har det trevligt då. Men även den känslan tyckte jag ebbade ut. Marika ser också en förändring i barnens aktivitet i området. Hon säger att den avtog med åren och att det bara var några enstaka barn som spelade på landbandybanan de sista åren hon bodde i längan. Men förändringen tycker hon främst hör ihop med att kommunen slutade sköta landbandyplanen och upphörde med att klippa gräset på fotbollsplanen. Vi skrev skrivelser till kommunen men det var blankt nej. Det var tråkigt för fotbollsplanen var ett bra ställe för barnen att vara på, säger Marika. MARIKAS OCH PATRIKS äldsta dotter Michelle, född 1994, berättar att hon och hennes kompisar brukade spela brännboll på fotbollsplanen. Men när gräset blev för högt sa jag till dem att det inte gick längre, säger Michelle. Ibland hängde hon och hennes kompisar i fotbollsmålen istället. Det gick lätt eftersom det inte fanns några nät att fastna i berättar hon. Annars brukade de leka på lekplatsen framför längan och på uppfartsvägen vid husdörrarna där de spelade ett bollspel som kallas King. När Michelle pratar om sina första år i längan minns hon bland andra mig och mina syskon. Vid denna tid fanns det barn i tre av de åtta husen. Michelle berättar att jag och de andra äldre barnen bland annat lärde henne cykla och att hon brukade få följa med någon av oss till kiosken. Hon minns också att hon och hennes syster ofta sprang och hälsade på hos min familj och den andra barnfamiljen. Och att hon och systern ibland knackade på hos ett medelålders par för att få lite sällskap om föräldrarna inte var hemma. Till en början ville inte Michelle flytta från radhuset till villan. Det var för att jag tyckte om gemenskapen. Men när vi till slut ändå flyttade var det skönt för de sista åren var det bara min familj och de boende i tre av de andra husen som kunde sätta sig ned utomhus och prata med varandra. Michelle blir tyst en stund och säger sedan: Jag tycker det blev lite instängt och ensamt de sista åren. De nya som kom från villor och lägenheter kanske inte var vana vid att man hjälps åt lite mer i radhus, att man gör saker tillsammans. Helhetsmässigt tycker Michelle ändå att radhuset var ett väldigt bra boende. Precis som hon gillar villaboendet. Hon säger att det är lika bra. I framtiden kan hon tänka sig att bo i radhus igen. Det är bra om man har barn för det kan vara rätt skyddat. Man har många omkring sig och om de är öppna av sig kan man prata med dem. Och göra saker tillsammans. MED TANKE PÅ att statistiken för radhusbyggandet är vag är det svårt att ta stöd mot den i syfte att se hur framtiden kan te sig för bostadsformen. Peab, och även Sveriges andra respektive tredje största byggföretag: Skanska och NCC, för ingen egen statistik över 8 Landskapsobservatorium.se - Radhusliv

9 hur många radhus de bygger. Men inom företaget har vi en uttalad tro på radhuset, säger Henrik Persson på Peab. Behovet av radhus kommer enligt Henrik Persson främst att öka i landets tre storstadsområden plus Norrköpings - Linköpingsområdet. Radhuset är yteffektivt, det ger billigare uppvärmningskostnader och skapare en tätare stad som kortar ned sträckor till exempelvis skola och dagis och på så sätt gynnar cykling och promenader. Därför kommer radhuset behövas för att nå de uppsatta miljömålen. Henrik Persson berättar att morgondagens radhus utvändigt kommer att påminna om de äldre, men att de invändigt kommer att ha en helt annan teknik och detaljeringsgrad. De radhus som byggs idag gör inte av med mer än en fjärdedel av den energi som ett 70-talsradhus förbrukade. Framtidens radhus kommer att bli ännu mer energieffektiva, de kommer att bli riktiga lågenergihus, säger Henrik Persson innan han avslutar: Så radhuset står helt klart inför en renässans. NÄR MELKER FÖDDES i februari 2010 kände Jesper och Emelie att deras hyreslägenhet på två rum och kök blev för liten. De letade först boende i Skövde eftersom det var där de bodde, men alternativen var för dyra. Istället blev det i Emelies barndomsstad Skara de fann sitt hus. Ingen av oss är någon stor trädgårdsmänniska men en liten gräsplätt och en uteplats ville vi ha så att vi bland annat kan gå ut och grilla, säger Jesper. Under sommaren 2010 flyttade familjen in i nummer 76 i radhuslängan. Vi sitter i deras kök och pratar. På golvet leker Melker med leksaksbilar som han parkerar i ett bilgarage av plast. Ytterdörren är öppen och utanför fläktar en loj sensommarvind över lekplatsen och fotbollsplanen. Jesper tycker att det är skönt att få sätta sin egen prägel på sitt boende. Som hyresgäst kände han att han inte gjorde omtapetseringar och andra förnyelser riktigt åt sig själv. Han trivs bra i radhuslängan och han tycker att han fått en mycket bättre kontakt med de boende i längan jämfört med grannarna han hade i hyreshuset. Dels flyttar människor oftare i hyreslägenheter. Dels ser vi varandra så mycket mer i radhuset. Emelie och jag är ju ofta utomhus med Melker och då stöter vi på de andra och så blir det att man pratar lite. I trädgården har Jesper och Emelie satt upp ett staket längs kortändan för att förhindra att Melker springer ut på gatan. Emelie minns grannarnas reaktioner på staketet som positiva och kommentarerna löd ofta att det var bra med tanke på Melker. Hon minns också att det inte dröjde lång tid förrän ett annat hus i längan kopierade. Fast de byggde ett som är högre än vårt, säger Emelie. Jesper berättar att de nog inte vågat sätta upp staketet om de först inte gått en promenad längs alla längorna. Under promenaden såg de nämligen att det fanns två andra hus som hade staket. Också när Emelie och Jesper byggde ut trädäcket på sin altan, gick de längs de andra längorna för att se hur andras uteplatser såg ut. En kvinna i en annan länga sa att hon tyckte att det ser illa ut med alla olika altaner. Och att det skulle se väldigt illa ut om alla fick välja egen fasadfärg. Men det beror ju på, säger Emelie. Emelie berättar att hon har en kusin som är designintresserad. För ett tag sedan träffade kusinen samfällighetens ordförande och passade då på att föreslå några förändringar för längorna. Min kusin sa att de skulle bli väldigt fina om man målar plåten i mörkgrått och sätter plexiglas framför och sedan målar resten av fasaden vit. Han svarade aldrig i livet att vi förstör så. Och jag som skulle tycka att det vore jättefint, säger Emelie och suckar innan hon fortsätter: Det finns verkligen olika viljor i samfälligheten. Även om Jesper och Emelie tycker att stämningen är bra i längan - båda betonar att alla hejar på alla - känner de att flera av hushållen saknas i gemenskapen. Sedan de flyttade in har det hållits ett källarknytkalas. Då deltog ungefär hälften av hushållen i längan. De som deltog då har Jesper och Emelie lärt känna bra, bland annat brukar de ta in posten åt paret i 78:an när de är bortresta. Och ibland skottar de åt varandra. Att det finns en annan trygghet i radhus än hyreshus känner Jesper tydligt av. I radhuslängan berättar de boende för varandra när de ska resa bort så att de andra kan hålla koll på de bortrestas hus. Här i radhuset har jag också blivit mer nyfiken på vad de andra Radhusliv - Landskapsobservatorium.se 9

10 gör. Det kanske hör ihop med att man kommer varandra lite närmre, säger Jesper. Radhuslängornas placering har Emelie och Jesper funderat kring. De tror att det hade varit bättre om längorna placerats i ett rektangulärt eller cirkelformat mönster och inte som nu med kortsidorna mot varandra i en lång rad. Ett annat mönster hade gett möjlighet att placera en lekplats och gräsmatta centralt som därmed kunde ha varit samlingspunkt för alla i längorna. Som det är nu vet jag inte vilka som bor i de tre bortre längorna, säger Jesper. Det finns ju lekplatser framför två av de andra fyra längorna också. Så nu är det nästan som att vi har en egen lekplats här eftersom vi är enda barnfamiljen i vår länga, fyller Emelie i. I ett närliggande område bor Emelies föräldrar. De bor i villa. Emelie berättar att hennes mamma sagt att hon gärna skulle vilja bo i radhus eftersom det innebär mindre skötsel. Men att där ändå finns en liten trädgård. Om tio år tror jag det kommer vara annorlunda här. Många yngre tror jag har flyttat in. Fast å andra sidan kanske det blir äldre som mina föräldrar. De har ju råd, säger Emelie. Att man idag behöver betala 15 procent i kontantinsats av totalkostnaden för en bostad tror både Emelie och Jesper gör det svårt för många unga att ha råd att köpa radhus. När jag frågar dem om de har kompisar som skulle kunna tänka sig att bo i radhus men saknar pengar till insatsen svarar de ja. Dessutom kan nog inte många unga, eller så vill de inte, renovera själva. Och att anställa folk till det kostar ju också, säger Emelie. Emelie och Jesper hoppas ändå på fler barnfamiljer i framtiden. Att fotbollsplanen inte klipps tycker de är väldigt tråkigt. Jag får försöka klippa själv nästa år, jag blir ju tvungen. Framför ett av målen i alla fall. Grabben tycker ju det är kul att sparka lite boll, säger Jesper och tittar ut på fotbollplanens höga gräs. EFTER SAMTALET MED Emelie och Jesper dröjer jag mig kvar vid radhuslängan. Jag skrapar lite lätt med foten i lekplatsens sand innan jag går över fotbollsplanen till landbandyplanen. Där är målen borta. Jag letar efter dem. Jag går till och med ut i det höga kornfältet för att se om de ligger där. Det gör de inte. På jordkullen sätter jag mig ned och tittar ut över alltsammans, på bandy- och fotbollsplanen, på lekplatsen, uppfartsvägen och garaget. Och på radhuslängan. Några pojkar, kanske sju eller åtta år gamla, kommer gående från en villa. De ser mig inte där jag sitter i skydd av det höga gräset. Pojkarna går förbi landbandyplanen och stannar framför en rönn mellan fotbollsplanen och bandyplanen. Den har ett märkligt växtsätt med en stam som först är rak och upprätt och som sedan sprider sig i grenar som tvärt ändrar riktning och drar sig ner mot marken. Rönnen ger inget behagligt intryck, den ser nästan missbildad ut. Som om den ständigt är utsatt för stormvindar som trycker ner grenarna mot marken. När jag var barn var rönnen bara något jag passerade på väg till eller från landbandyplanen. Nu är stammen riktigt grov och från min skyddade plats ser jag att pojkarna klättrar upp i trädet. Där grenarna tvärt vänder är det som att en avsats bildats. Där ställer sig pojkarna. De greppar de böjda grenarna och drar i dem. Det verkar som att de leker att de är på en farkost. De gör olika ljud, trycker på låtsasknappar och fortsätter att dra i grenarna. En av pojkarna hoppar plötsligt ner från trädet och går in genom draperiet av grenar. Det är nästan som ett rum därinnanför. Han slår på något och det låter metalliskt och jag ser att det är bandymålen han slår på. Bandymålen! Efter en lång stund har pojkarna lekt färdigt. Den ena av dem klättrar ned från trädet och den andre kommer ut från grenrummet. De börjar gå tillbaka mot villan de kom ifrån. En av pojkarna gräver i sin shortsficka och tar fram en mobiltelefon. Den andre hänger sig över kompisens ena axel, tittar på skärmen och skrattar. Båda skrattar. Koncentrerade på den lilla svarta apparaten försvinner pojkarna bort från rönnen och radhusområdet. Erik Jondelius är landskapsarkitekt. Källor radhusets historia och upplåtelseformer: Hans Arén Radhuset som folkbostad (1980). 10 Landskapsobservatorium.se - Radhusliv

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något. Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Julia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 8 år, jag tycker om att ha vänner. Min favoritfärg är turkos och svart.jag har många kompisar på min skola. Mina kompisar heter Albin,

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

CAMILLA CEDER & SANNA MANDER

CAMILLA CEDER & SANNA MANDER CAMILLA CEDER & SANNA MANDER 1 Jag heter Sally och alla som känner mig vet att jag älskar djur. Mer än allt annat i hela världen. Ja, till och med sådana möss som övervintrar i väggarna i gamla hus

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 1(5) PM Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden 2013-09-10 2(5) Dialog om Ursviks västra delar NAI Svefa och Sundbybergs kommun träffade elevråden och pratade om Ursvik idag

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Enkätsvar. Barnkonsekvensanalys Utsäljeskolan. Atkins

Enkätsvar. Barnkonsekvensanalys Utsäljeskolan. Atkins Enkätsvar Barnkonsekvensanalys Utsäljeskolan Atkins 2017-03-28 Platser på skolgården som ni har berättat om Fotbollsplanen Pulkabacken Klätterställning Utanför fritidsgården Centrala delen av skolgården

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Lillhamra Trädgårdsstad

Lillhamra Trädgårdsstad Lillhamra Trädgårdsstad Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Bybladet. Maj 2014. Bybladet innehåller:

Bybladet. Maj 2014. Bybladet innehåller: Bybladet Maj 2014 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Nya styrelsen och ansvarsområden Städdagen den 10/5 Fasadprojektet Takprojektet Ventilationsprojektet Nya skyltar till p-platserna Information

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Thomas i Elvsted Kap 3.

Thomas i Elvsted Kap 3. Kap 3 Nu börjar träningen Imre, inte Ymre När kommer din pappa, frågar jag Lappen, vi kanske ska dela upp innan. Han är redan hemma, han jobbar på Metallen med datorer, säger Lappen, så vi ska nog strax

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

s e c o Martin Widmark Christina Alvner

s e c o Martin Widmark Christina Alvner å m s e d h c o under jorden Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Om de bara vattnade och hackade lite Valle och jag satt på bussen. Vi skulle hälsa på hans gammelfarfar som hade fyllt år. Bussen

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Det finns en konstig dörr på skolan och ingen har gått in där på 70 år. Den vill jag gärna gå in i för nästan ingen vet vad som finns där inne.

Det finns en konstig dörr på skolan och ingen har gått in där på 70 år. Den vill jag gärna gå in i för nästan ingen vet vad som finns där inne. Gjord av Axel Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Alex. Jag är 9 år och gillar fotboll och judo. Jag går i Laxskolan som ligger i Göteborg Mitt hår har jag färgat grönt. Jag gillar färgen grön och har ett grönt

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum

Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum Berättelsen om Molly Victoria von Bubbelgum Stella Lindbäck Molly Victoria von Bubbelgum vaknade av att det lät som att ett fönster krossades. Hon vågade inte gå ner och kolla. Men hon sprang ner för trappan

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Kapitel 2 Övernattning

Kapitel 2 Övernattning Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.

Läs mer

Checklista för trädgårdsdesign

Checklista för trädgårdsdesign Denna checklista är tänkt att vara en inspirationskälla och ge mer vidgade vyer, inom ett område som man inte nödvändigtvis är insatt i. I de fall då man vill ha en designad trädgård, skall den också ligga

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

ENSAM. Av Matilda Jerkvall

ENSAM. Av Matilda Jerkvall 1 ENSAM Av Matilda Jerkvall Hennes steg ekar där hon går genom den tysta staden. Hon är alldeles ensam där hon skyndar förbi de stängda butikerna. Hur kan hon vara alldeles ensam där det annars brukar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

Värden hjälpte dem att skiljas

Värden hjälpte dem att skiljas Värden hjälpte dem att skiljas När Eva och Jake Palm skulle skiljas fick de hjälp av sin hyresvärd. Jake kunde flytta till en trea ett stenkast bort medan Eva bodde kvar. Det gjorde skilsmässan lättare.

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Annette Peltonen 2015

Annette Peltonen 2015 DEN BLYGA NINJAN Annette Peltonen DEN BLYGA NINJAN Annette Peltonen Fotografier Annette Peltonen Färgläggning Annette Peltonen Pärmbilder Annette Peltonen Teckningar Annette Peltonen Text Annette Peltonen

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar.

Brogårdsbladet. Skanska etablerar sig. På Gång. Nr 3, februari 2008. Februari: Planeringen av mini-tvåorna i hus 35 blir klar. Nr 3, februari 2008 Brogårdsbladet Gemensamt nyhetsbrev från Alingsåshem och Hyresgästföreningen till hyresgästerna på Brogården i Alingsås. Skanska etablerar sig Nu är det snart dags att dra igång ombyggnationen

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Inledning. Övning 1: Frågestund

Inledning. Övning 1: Frågestund Kamratskap Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av Bilaga 2 Sammaställningen av dialogen med Böleängsskolans personal och elever 13, 14 och 20 oktober 2016. Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter.

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET

STADSLEDNINGSKONTORET Sommarkollo 2012-Granliden Barnens ö SIDAN 1 Det fanns alltid någon ledare till hands som du kunde prata med om du behövde A. Aldrig 1 1,5 B. Sällan 0 0 C. Ibland 2 3 D. Oftast 17 25,4 E. Alltid 47 70,1

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer