Ekonomisk segregation på bostadsmarknaden: hyresregleringens roll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomisk segregation på bostadsmarknaden: hyresregleringens roll"

Transkript

1 Ekonomisk segregation på bostadsmarknaden: hyresregleringens roll ILIAN DREA PERSSON C-uppsats HT 2010, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Handledare: Bo Söderberg. Examinator: Henry Ohlsson.

2 Sammanfattning Tidigare forskning på hyresreglering har behandlat både teoretiska och empiriska effekter av ett pristak på hyreskontrakt för bostäder. Resultaten har visat att de negativa aspekterna mestadels tycks överväga de positiva. Undersökningar bland nationalekonomer bekräftar detta; flertalet är emot dagens hyresregleringar. Forskningen till trots lever omfattande regleringar inom bostadspolitiken kvar. En anledning är sociala och politiska aspekter. Tanken är att regleringen av hyror på ett rättvist sätt fördelar bostäder och hindrar bostadsmarknaden från att segmenteras i pris. Konsekvensen av detta, resonerar man, blir en mindre inkomstmässigt skiktad stad. Hyresregleringen har utan tvivel uppnått det första målet: att skapa en hyresmarknad som prismässigt är näst intill oberoende av den skiftande efterfrågan vad gäller det geografiska läget för bostäder. Hur den har lyckats med att hindra en ekonomisk segregation är mer ovisst. Jag har därför med aggregerade data om inkomst och boendeyta uppdelat på upplåtelseform i Stockholms församlingar försökt bidra till att besvara frågan huruvida hyresregleringen påverkat den ekonomiska segregationen. Resultatet visar att bostadsmarknaden är segregerad vad gäller inkomst både inom områden beroende på boendeform, men också mellan områden inom en typ av boendeform. Hyresmarknaden verkar till viss del motverka den skiktning som sker på den oreglerade bostadsrättsmarknaden men är fortfarande segregerad enligt ungefär samma mönster som bostadsrättsmarknaden. Vidare kan man av resultaten utläsa att det i samtliga församlingar råder en tydlig skillnad i genomsnittlig inkomst mellan privat ägda och offentligt ägda hyresrätter. Detta trots att hyresregleringen, om än indirekt, omfattar båda bestånden. Tidigare forskning pekar på att orsaken till den fortsatta segmenteringen är den mekanism som ersätter priset i distributionen; ofta är det svarta marknader, kontakter och selektiva hyresvärdar. Denna tes stärks av mina resultat och hyresregleringen tycks på så vis ofta gynna de på bostadsmarknaden redan etablerade hushållen. Vidare finner jag bevis för att hyresregleringen i genomsnitt inte bidragit till den överkonsumtion som befarats. Inledning Som ämne är hyresreglering vältrampad mark inom nationalekonomin. Nobelpristagare längs hela det politiska spektrumet, från Milton Friedman och Friedrich Hayek till Gunnar Myrdal, har kritiserat effekterna. I forskningen har det skrivits mängder om hyresregleringar av olika slag och slutsatserna har ofta varit negativa. Även om tanken, som det heter, varit god har det uppstått ovälkomna 2

3 sidoeffekter som följd. Målen för prisregleringen har dessutom skiftat genom åren och sällan har man kunnat visa tydliga resultat. Enligt en undersökning av Jenkins (2009) tycks det nästan råda en konsensus bland nationalekonomer att nackdelarna med hyresreglering vida överstiger fördelarna. Detta till trots är det ett system som, och detta gäller särskilt Sverige, inte tycks vara direkt hotat. Åtminstone inte rent politiskt. 1 Jag ska behandla en aspekt av hyresregleringen som det inte finns så mycket forskning om och som nog kan sägas vara en av anledningarna till att systemet lever kvar, nämligen ekonomisk segregation. Ekonomisk teori säger inte nödvändigtvis att hyresreglering skulle motverka ekonomisk segregation men ett pristak kan verka indirekt genom att sätta prismekanismen ur spel och ersätta den med en annan allokeringsmekanism. Sättet på vilket ett pristak skapar boende i annars dyra delar av staden kan tänkas öka exempelvis låginkomsttagares möjligheter att skaffa ett boende där. På så vis kan man få mer blandade områden rent inkomstmässigt och som följd en mindre ekonomiskt segregerad stad. Det avgörande för att det ska fungera som tänkt är vad som ersätter prismekanismen vid allokeringen av bostäder på en reglerad marknad. När prisets funktion som allokeringsmekanism sätts ur spel genom en reglering av priserna skapas, om den efterfrågade kvantiteten är högre än utbudet, ett underskott av varor och ett efterfrågeöverskott. I Stockholms stad märks det på marknaden för hyresrätter genom långa kötider till hyreslägenheter. Vissa typer av boende, exempelvis större lägenheter i innerstaden, tycks nästan helt ha försvunnit från hyresmarknaden. Den genomsnittliga väntetiden under 2010 för att få hyra en lägenhet genom bostadsförmedlingen med tre rum och kök på Kungsholmen i Stockholm, en stadsdel med drygt invånare och ca bostäder, var 33 år. Antalet förmedlade lägenheter var mycket litet och förmodligen ligger förklaringen i att de boende inte flyttar när de har ett så fördelaktigt boende. Gör de det lär de försöka antingen realisera det ekonomiska värdet av sin hyresrätt genom att sälja den på den svarta marknaden eller byta till sig en annan hyresrätt på bytesmarknaden för hyresrätter. Följden av en sådan situation är knappast mindre segregering. Snarare cementeras de mönster som redan existerar genom en låg omsättning av lägenheter. Marknaderna för bostadsrätter och hyresrätter skiljer sig åt på flera sätt. Bostadsrätterna är inte prisreglerade och handlas med på en ganska omfattande marknad (bostadsrätt som boendeform är, precis som det svenska systemet för hyresrätter, förhållandevis unikt och förekommer i samma omfattning endast i ett fåtal andra länder). Hyresrätterna regleras av det som kallas bruksvärdessystemet, som består 1 Hyresrätterna har kraftigt krympt som andel av bostadsbeståndet i Stockholm under de senaste tjugo åren som följd av ombildningar till bostadsrätter. Detta är dock en mer indirekt följd av reglerna på bostadsmarknaden. 3

4 av regler som bestämmer förfarandet i hyresförhandlingar och hyresprövningar. Individuellt förhandlade hyror förekommer men vanligen förhandlas hyrorna kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. De allmännyttiga bolagen bestämmer hyrorna utifrån en självkostnadsprincip och har en hyresnormerande roll för de övriga hyresrätterna. Hyrorna ska täcka direkta kostnader och inbegripa skälig förräntning på det insatta kapitalet. Hyresmarknaden är därför reglerad på ett vis som sker indirekt och mellan de olika parterna på hyresmarknaden. I denna uppsats ska jag undersöka hur hyresregleringen påverkat den ekonomiska segregationen i Stockholm. Detta är en svår fråga att besvara eftersom det tillstånd man måste jämföra med, en oreglerad marknad, inte existerar. Men kanske kan man få lite mer klarhet genom att dela upp uppgiften i mindre frågor och ge en beskrivning som gör det möjligt att förstå hur demografin kan tänkas ha påverkats av det svenska bruksvärdesystemet. Detta är värdefullt eftersom konsekvenserna av hyresregleringen måste kunna utvärderas för att se om målen uppnås. Naturligast att undersöka när det gäller ekonomisk segregation är inkomster och hur de skiljer sig mellan områden och olika typer av boende. Om det visar sig att inkomsterna mellan boende i hyresrätter inte skiljer sig mellan områden kan ett mål med hyresregleringen sägas vara uppfyllt. Att det sker utan bieffekter är dock inte troligt. Visar resultaten däremot att inkomster mellan boende i hyresrätter skiljer sig enligt det mönster som uppstår på andra bostadsmarknader måste man fråga sig om dagens konstruktion verkligen främjar målen och till vilken kostnad. Bakgrund I Stockholms inre delar är den mera välsituerade befolkningen särskilt talrik på Östermalm och angränsande stadsdelar samt inom vissa delar av Kungsholmen. Södermalm får sin karaktär av arbetarbefolkningen och de norra stadsdelarna av en befolkning, som till stor del kan anses tillhöra medelklasskikten. Utanför den inre staden är den sociala differentieringen måhända ännu mer utpräglad. Man finner å ena sidan överklassbetonade förorter sådana som Djursholm och Saltsjöbaden samt delar av Lidingö, Bromma och Stocksund och å andra sidan sådana proletärt betonade som Hagalund, Gröndal och Örby. Stycket ovan finns att läsa i Det framtida Stockholm. Skriften författades 1946 på uppdrag av Stockholms stad och kom att bli ett tongivande inlägg i debatten om Stockholms framtida utformning. Redan då framhölls den sociala uppdelningen, eller segregationen om man så vill, som ett problem. Staden som ett sekel tidigare hade bestått av flera klart åtskilda stadsdelar, som i många avseenden levt sitt eget liv, hade nu flutit ihop. I ytterområdena höll luckorna mellan de tidigare skarpt 4

5 avgränsade förortssamhällena på att fyllas ut och gränserna övergick från att vara faktiska geografiska friytor till att vara av helt annan karaktär. Olikheterna mellan skilda delar av staden bottnade nu i en rad andra faktorer bebyggelsens ålder, hustyperna, förekomsten av arbetsplatser och affärer i närheten och, kanske framför allt, befolkningens sociala och ekonomiska förutsättningar. Kommande årtionden fick bostadspolitiken som mål att verka för en mer differentierad social sammansättning på bostadsmarknaden. I Boverkets skrift Bostadspolitiken Svensk politik för boende, planering och byggande under 130 år (2007) beskrivs de olika faserna av den svenska bostadspolitikens problem och mål. De statliga ingreppen på bygg- och bostadsmarknaden grundar sig i en föreställning om att marknaden inte klarar av att fördela bostäder på ett tillfredsställande sätt; de som gynnas är de resursstarka och förlorarna är redan marginaliserade grupper. Låg produktion och bostadsunderskott väntas som följd av att en balans på marknaden endast uppnås i det långa loppet, i vilket vi alla som bekant uttryckts är döda. Bostaden får inte ses endast som en vara utan är bunden till en viss plats och bärare av identitetsskapande värden för den som bor där. Boendet skapar tillsammans med arbete och grannskap ett socialt sammanhang och en miljö där människor utvecklas. Detta anses för betydelsefullt att lämnas åt marknadens krafter. I samband med välfärdsstatens framväxt och det offentligas allt större åtaganden i samhället utvecklades som ett medel i bostadspolitiken regleringar för olika upplåtelseformer. Hyresreglering hade redan förekommit i olika former sedan det första världskriget och bostadsrätter var efter andra världskriget föremål för prisoch hyresreglering. De förhållanden som i stora drag är grunden för dagens system slogs fast under senare delen av 1960-talet och i mitten av 1970-talet. Hyresregleringen av den tidigare varianten avskaffades för hyresrätter och ersattes med bruksvärdessystemet där allmännyttans nya särskilda roll som hyresnormerande definierades. Samtidigt avskaffades prisregleringen av bostadsrätter. Reglering av hyror är bara ett i raden av instrument för att uppnå olika mål inom ramen för bostadspolitiken. För att öka den sociala blandningen på bostadsmarknaden finns det bland annat hyresrabatter, bidrag, subventioner och offentlig inblandning i planering av boendemiljöer och stadens utbredning. Dessa är kanske de instrument som främst präglat bostadspolitikens historia och använts för att uppnå önskade mål. I och med tillbakadragandet av statens inblandning på bostadsmarknaden har dock hyresreglering fått en alltmer framträdande roll. Vetskapen om att pristaket har en social inverkan och överför resurser från en grupp till en annan blir alltmer tydlig efter kraftiga prisuppgångar i storstäderna. I ljuset av detta blir skepsisen ännu större vad gäller oreglerade marknaders förmåga att tillgodose människors behov. Den grundläggande idén om att marknadskrafterna inte fungerar när det kommer till bostäder är därför fortfarande stark. 5

6 Tidigare forskning Tidigare forskning om effekten av hyresregleringar har behandlat en lång rad frågeställningar. Jenkins (2009) sammanfattar en stor del av forskningen om hyresregleringar i olika kategorier. Här berörs regleringars inverkan på rörligheten på arbetsmarknaden; hur underhållet påverkas negativt och hur självunderhållet kan öka; utbudet av bostäder som följd av minskade vinster och vikande incitament; möjliga vägar för hyresvärdar att kringgå regleringar; regleringarnas effekt på ickereglerade bostadsmarknadens priser; överkonsumtion och hemlöshet. Utgångspunkten är ofta en tänkt jämviktssituation och regleringen är per definition ett avsteg från den. Med snedvridningen av pris och incitament kommer effekter att uppstå som inte hade funnits i samma utsträckning utan regleringen. Om dessa är positiva eller negativa beror naturligtvis på vad målet är. Eriksson och Lind (2005) drar slutsatsen att många föreställningar om de eventuella positiva och negativa effekterna av hyresregleringen är överdrivna. De menar att ett reformerat system i Sverige inte i någon större utsträckning skulle förvärra de problem med segregation och heller inte bidra till någon snabb förbättring av situationen med lågt bostadsbyggande i snabbt växande regioner. Problemen med svarta marknader, som visserligen hjälpt till att lindra en del av de möjliga problemen med hyresregleringen, tycker de dock är värda att ta på alvar. Likaså problemen med begränsad rörlighet och möjligheten för outsiders att ta sig in på hyresmarknaden i centrala lägen. De tar även upp en annan intressant poäng: Den ökade svarthandeln ökar toleransen för lagbrott som kan sprida sig till andra sammanhang och förstör på så sätt inte främst bostadsmarknaden utan moralen. I en genomgång av empiriska undersökningar av hyresregleringens effekter finner Turner och Malpezzi (2003) för det första att ämnet är förvirrande. För det andra är effekterna svåra att generalisera det som gäller för Stockholm gäller inte New Dehli. Många av de empiriskt funna sambanden stämmer överens med den teori som förutser inlåsningseffekter och välfärdsförluster. Forskningen om hur hyresregleringar påverkar den sociala sammansättningen är ganska begränsad. Trots det noterar Englund och Ellingsen (2003) att ett av de kanske vanligaste argumenten för hyresregleringar åtminstone i Sverige är att det motverkar ekonomisk segregation genom att integrera rika och fattiga hushåll. Glaeser (2003) gör ett försök att förklara hur hyresreglering kan tänkas motverka segregation i teorin och hur det fungerat i praktiken. Beroende på typen av hyresreglering menar han att man också kan vänta sig olika effekter (Lind (2001) karaktäriserar det svenska systemet som omfattande och i en internationell jämförelse ganska hård och med målet att motverka segregation). Samtliga typer av regleringar skapar incitament för boende att stanna i sina nuvarande lägenheter i stället för att flytta. Detta menar Glaeser är den huvudsakliga mekanism genom vilken hyresregelringen påverkar placeringen av invånarna i en växande stad. 6

7 Orsaken till det är att en flytt innebär en ökad kostnad i form av nytt oreglerat boende alternativt ett sämre boende. Med den slutsatsen är det värt att notera att det i Stockholm finns en andrahandsmarknad för lägenhetsbyten som till viss del bevarar rörligheten för de boende i hyresrätter. Denna orörlighet må vara negativ ur exempelvis arbetsmarknadsaspekter och ineffektiv vad gäller allokering, men den kan också motverka ekonomisk segregation. Om ett område blir rikare över tid säkerställer hyresregleringen att boende som inte skulle ha råd att stanna kvar med högre hyror fortsätter att bo i området. Om utvecklingen är den motsatta kommer effekten givetvis vara obefintlig. Detta argument är kanske det oftast använda för att försvara hyresreglering. Glaeser menar att man givet de dåliga möjligheterna att flytta kan förvänta att regleringen gynnar äldre personer och missgynnar yngre barnfamiljer som är nyinflyttade. Om barnen uppväxt är det som främst påverkas negativt av segregering är detta givetvis problematiskt. Vidare understryks betydelsen av den mekanism som ersätter priset för distribution av bostäder med priser under marknadspris. En något mer utförlig redovisning av förhållandena i Sverige beskriv av Andersson och Söderberg (2002). De menar att få lägenheter i Stockholms innerstad förmedlas genom bostadsförmedlingen, vilket ger utrymme för andra mekanismer vid uthyrningen. De påpekar också att det system som finns inom ramen för bostadsförmedlingen gynnar äldre personer och stänger ute yngre från attraktiva områden. Bostadsförmedlingen bygger ofta på en typ av väntelista där lägenheter förmedlas efter de sökandes kötid. De lägenheter som inte förmedlas via bostadsförmedlingen eller andra kösystem riskerar att förvärra segregationen. Glaeser menar att hyresvärdar som kan välja från ett stort antal hyresgäster kan välja de som ger byggnaden eller värden själv störst fördelar. Ofta är den typen av hyresgäster rikare eller har någon annan anknytning till fastighetsägaren. Möjligheten för fattiga att prioritera boende i ett dyrare område försvinner helt. Utfallet av regleringens effekter blir på så sätt oklart. Glaeser visar att det i New York finns en tydlig överrepresentation av människor med låga inkomster bland dem bor i den reglerade delen av beståndet men att de boende är betydligt äldre, vilket borde motverka syftet med regleringen. Mellan stora amerikanska städer finner han ingen större skillnad vad gäller segregation beroende på om staden har omfattande hyresreglering eller inte. De stora städer med hyresreglering är till synes lika segregerade som den utan och på de platser det möjligtvis finns bevis för att det hjälper är effekterna små och åtgärderna kostsamma. Lind och Hellström (2006) testar med ett naturligt experiment två hypoteser mot varandra. Första hypotesen är att hyresregleringens är verkningslös mot segregation eftersom den ersätts av svarta marknader och selektivt urval av hyresgäster, vilket ger ungefär samma utveckling som på en marknadsmässigt prissatt marknad. Andra 7

8 hypotesen är att graden av segregation vore högre om hyrorna justerades mot marknadsmässiga nivåer. Studien jämför de två olika situationer som uppstått efter att olika principer tillämpats i hyressättningen i Malmö och Stockholm under talet. I Malmö bestämde hyresgästföreningen att låta hyrorna röra sig mot marknadsmässiga nivåer under periodens början. Hyrorna i attraktivare lägen skulle höjas och i mindre attraktivare lägen skulle man låta hyrorna ligga kvar på konstanta nivåer eller till och med sänka dem. I Stockholm tillämpades inte någon sådan princip utan hyrorna höjdes i samma takt i samtliga områden, utan någon hänsyn till den skiftande efterfrågan. Resultaten tyder inte på att hyressättningen påverkade den ökade grad av ekonomisk segregation som observerades i båda städer. Snarare avspeglade bostadsmarknaden den ökade inkomstskillnaden, oberoende av hur hyrorna sätts. De drar slutsatsen att resursstarka individer alltid kommer att få tillgång till de mer efterfrågade bostäderna på hyresmarknaden. Forskningen tyder alltså på att hyresregleringar av olika sorter ibland kan vara kortsiktiga lösningar för att uppnå mer social integration men att de i längden får sidoeffekter som är oönskade. I fallet med Stockholm och Malmö observerades ökad ekonomisk segregation i båda städer och de olika typerna av hyressättning verkade inte ha någon större betydelse för den utvecklingen. Empirisk undersökning Att på ett empiriskt sätt utvärdera olika effekter av företeelser som hyresreglering är alltid svårt och kanske särskilt i Sverige. Det tillstånd man måste jämföra med nämligen ett där regleringarna inte finns eller existerar i annan form är rent hypotetiskt och de verkliga effekterna av ett avskaffat system eller förtjänsterna av dagens blir alltid mer eller mindre osäkra bedömningar. I de fall där det existerar en jämförbar hyresmarknad som går att jämföra den reglerade med blir det något enklare. Troligtvis är det därför New York varit föremål för så många studier genom åren. Redan nämnda Glaeser men även Linneman (1987) har funnit resultat som tyder på att den reglerade sektorn bidragit till att skapa en mer differentierad ekonomisk sammansättning. I Sverige har det tillämpads metoder för att fastställa olika effekter av den typen Lind och Hellström använder sig av i fallet med Malmö och Stockholm. Genom att jämföra en storstad med en annan får man en kontrollgrupp att jämföra mot. Men även då uppstår problem vad gäller resultaten. Är de observerade likheterna i utveckling trots regleringen eller tack vare regleringen? Hade Stockholm varit ännu mer segregerat om man tillämpat samma principer som i Malmö? På frågan om hyresreglering lyckats stävja den ekonomiska segregationen blir därför svårt att få ett svar och något bestämt mål finns inte som vi kan undersöka om det uppfyllts. Det som är uttryckts är ganska diffust och utan direkt stöd i någon 8

9 forskning. Trots det finns några frågor som går att försöka besvara och som därför kan vara intressanta att undersöka. För det första om det finns en tydlig ekonomisk segregation på hyresrättsmarknaden, om den skiljer sig åt mellan andra typer av boende, exempelvis bostadsrätter, och om det finns skillnader inom de reglerade bestånden som kan förklaras av de faktorer som diskuterats i tidigare forskning. Materialet tillåter oss även besvara en aspekt av hyresregleringens befarade effekter som det funnits vissa bevis för vad gäller marknaden i bland annat New York, nämligen överkonsumtion. Bruksvärdessystemet har gjort att hyresstrukturen mellan olika stadsdelar i Stockholm är relativt tillplattad. I en rapport från Stockholms Stads Utredningsoch Statistikkontor (2009) jämförs 2008 års hyror mellan olika delar av Stockholm. Där kan man observera en skillnad på ca fem procent mellan de privatägda fastigheternas hyror och de allmännyttiga bolagens fatigheter. Detta är enligt de principer som följs när hyran sätts med de allmännyttiga bolagen som normerande. Vad gäller de geografiska områden visas att hyresnivån är något högre i innerstaden än i Söderort och Västerort. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är kronor i innerstaden, 951 kronor i Söderort och 952 kronor i Västerort. Dyraste typen av lägenhet per kvadratmeter är små lägenheter i innerstaden medan större lägenheter är billigare. Den högsta hyran har lägenheter med ett rum utan kök. Genomsnittshyran är 1276 kronor per kvadratmeter. Jämfört med bostadsrättsmarknaden är dessa skillnader små. Genomsnittspriset per kvm i Stockholms innerstad var kronor i oktober Enligt statistik från Mäklarstatistik år 2010 var motsvarande siffra för västerort var kronor och för söderort. För att illustrera ett av problemen med bruksvärdesystemet kan man enkelt se till hur hyrorna i Stockholm har utvecklats de tio åren mellan 1998 och Oavsett hyrornas ursprungliga nivå och relation till en eventuell marknadshyra kan man jämföra utvecklingen med inkomstutvecklingen. Den genomsnittliga årshyran för samtliga lägenheter har ökat med 29 procent under perioden. KPI för boende har ökat med 28 procent och konsumentprisindex totalt med 17 procent. Under samma period har den disponibla inkomsten för familjer ökat med 72 procent. Resultatet av låga hyror, som inte tar hänsyn till efterfrågan i olika områden eller till marknadskrafter, blir långa väntetider. I innerstaden är väntetiden för de allra minsta lägenheterna ungefär tio år och blir längre för större lägenheter. En ytterligare förklaring till detta är att hyresrätter som del av Stockholms bostadsbestånd har minskat kraftigt sedan Delvis beror det på att större delen 9

10 av nyproduktionen i Stockholm varit bostadsrättlägenheter men den största förklaringen är ombildning av hyresrätter till bostadsrätter, som varit av särskild omfattning i Stockholms stad. Även inom Stockholms stad råder stora geografiska variationer. Fenomenet är framför allt koncentrerat till innerstaden. Som ett resultat var endast 44 procent av alla bostäder i innerstaden hyresrätter I hela Stockholms stad var 57 procent av alla bostäder i flerfamiljshus hyresrätter. Ombildningen sker sannolikt i attraktiva innerstadsområden främst för att det är där det går att tjäna pengar på ombildning. I dessa områden finns farhågor att hyresrätten helt håller på att försvinna. I många förortsområden är däremot bostadsrätten underrepresenterad, antagligen eftersom det råder osäkerheter om lönsamheten. Det är lätt att förstå utvecklingen om man tar i betänkelse att hyrorna är reglerade medan bostadsrättspriser får sättas fritt enligt marknadens lagar. Detta visas också av Turner och Andersson (2008). De ombildade fastigheterna har signifikant högre taxeringsvärde än genomsnittet. Turner och Andersson visar också i sin studie att den omfattande omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter påverkat den sociala sammansättningen i Stockholms innerstad. De omvandlade fastigheterna har präglats av hög grad av inflyttning av individer med högre inkomst än genomsnittet. På så sätt drar de slutsatsen att ombildningen förstärkt den redan pågående trenden med en utveckling där innerstadsområden bebos av allt mer resursstarka hushåll. Stockholms stad är namnet på det som utgörs av Stockholms kommun. Efter ett beslut i kommunfullmäktige på 1980-talet bestämde man att man skulle använda namnet Stockholms stad i de fall det saknar kommunalrättslig betydelse. Kommunen är uppdelad i olika administrativa och statistiska områden som används vid bland annat politiska val och vid rättsliga instanser. Den högsta statistiska nivån utgörs av begreppen Inre staden och Ytterstaden. Ytterstaden i sin tur är uppdelad i Söderort och Västerort. Dessa uppdelningar är främst statistiska och för den kommunala förvaltningen finns istället 14 stadsdelsområden med tillhörande stadsdelsförvaltning. Svenska kyrkans församlingar har kommit att fylla en funktion eftersom de använts i folkbokföringen vid redovisning av statistik. 14 av församlingarna ligger i innerstaden och resten söder och väster om de centrala delarna. I tabell 1 nedan redovisas de 28 församlingarna som fanns år Från 2010 finns det 27 församlingar sedan man slagit ihop Spånga och Kista till en församling. Den heter numera Spånga-Kista församling. 10

11 01. Stockholms domkyrkoförs. 21. Brännkyrka 04. S:t Johannes 23. Vantör 05. Adolf Fredrik 25. Farsta 06. Gustaf Vasa 27. Bromma 07. S:t Matteus 28. Essinge 09. Engelbrekt 29. Västerled 10. Hedvig Eleonora 31. Vällingby 11. Oscar 34. Enskede-Årsta 13. Maria Magdalena 36. Skarpnäck 14. Högalid 38. Hässelby 15. Katarina 39. Hägersten 17. Sofia 40. Skärholmen 18. Kungsholm 41. Spånga 19. S:t Göran 42. Kista Tabell 1. Stockholms församlingar med tillhörande församlingskod. I kommande delar av uppsatsen kommer jag förutom församlingarna att använda olika stadsdelar för att göra jämförelser mellan områden. Dessa stadsdelar består av ett antal sammanslagna församlingar. De definieras i tabell 2 och på följande sida finns en karta med församlingarna utmärkta av sin respektive kod. Den tvåsiffriga koden används i olika register och är inte något jag konstruerat i samband med uppsatsen. Det är förklaringen till den lite osammanhängande numreringen. Norrmalm-Vasastan Östermalm Kungsholmen Södermalm 01, 04, 05, 06, 07 09, 10, 11 18, 19, 28 13, 14, 15, 17 Västerort närförort Söderort närförort Västerort ytterförort Söderort ytterförort 27, 29 34, 36, 39 31, 38, 41, 42 21, 23, 25, 40 Tabell 2. Stadsdelar i Stockholm med tillhörande församlingar. 11

12 Figur 1. Karta över Stockholms församlingar Stadsdelarna är godtyckligt uppdelade och gjorda för att ge en bättre bild av hur inkomsterna skiljer sig mellan olika områden i staden. De används av bland annat Mäklarstatistik vid redovisning av försäljningsstatistik. Förenklat finns det en viss korrelation mellan avståndet till centrala Stockholm och ett områdes sociala kategori. Detta gäller främst för boende i flerbostadshus, vilket är de bostäder jag ska undersöka närmare. Som illustrerats tidigare är de olika stadsdelarna i Stockholm uppdelade efter mönster som har sett liknande ut under åtminstone sjuttio år. Södermalm skulle man idag knappast kunna säga karaktäriseras av sin arbetarbefolkning, men uppdelningen av stadsdelar med olika inkomstgrupper stämmer alltjämt. Största 12

13 skillnaden i dag är framför allt att samhället är mer ekonomiskt jämlikt än under första halvan av 1900-talet. 3 Församlingarna i Stockholm bygger på kyrkornas placering och tar ingen hänsyn till geografisk storlek eller invånarantal. Som statistiska enheter blir de därför inte helt optimala. Samtliga församlingar är dock så pass stora att endast tre av dem har ett invånarantal som understiger personer och lika många har ett invånarantal som överstiger Samtliga data för inkomst och boendeyta är framtagna ur folkbokföringsregistret, skatteregistret och fastighetsregistret år Alla dessa finns i den statistik SCB varje år för och är baserat på alla folkbokförda personer i Stockholms stad. Totalt var personer folkbokförda som boende i en flerbostadsfastighet i Stockholm. Av dessa var folkbokförda i någon av de församlingar som jag betecknat som Innerstaden. I fastighetsregistret finns data på samtliga beskattningsbara fastigheter i hela landet. I registret finns information om bland annat den totala bostadsytan för varje fastighet, vilken typ av fastighet det rör sig om och vad den juridiska ägarformen är. Folkbokföringsregistret innefattar alla permanent boende i Stockholm. Följande går att läsa i folkbokföringslagen: 6 En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7-13 är att anse som bosatt. 7 En person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. En person skall anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet där han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden. Även om det står i lagen att man ska bo där man är skriven ser det givetvis inte ut så i verkligheten. Men mer precisa data är svåra att få och folkbokföringen borde ge ganska exaktinformation om var människor bor. Vad gäller genomsnittliga inkomster ska man komma ihåg att medelvärdena är framtagna med hjälp av alla 3 Se kap 1 och 2 i Waldenström (2009) för vidare läsning. 13

14 boende i ett område. Det innebär t.ex. att barn är inräknade och påverkar siffrorna. Trots det borde de ge en bra bild av hur inkomsterna är fördelade mellan olika församlingar. Styrkan ligger kanske framför allt i att det inte rör sig om stickprov utan rör hela populationen. Alla inkomster rapporteras inte heller till skattemyndigheten och Sveriges informella ekonomi är enligt siffror från Schneider (2002) högre än genomsnittet för OECD-länderna. SCB:s statistik och material omfattas av sekretesslagstiftning, varför det varit omöjligt för mig att få ta del av data på individnivå. Jag har därför valt att få aggregerade data för Stockholms samtliga församlingar. För varje församling har jag fått ut uppgifter om totalt antal boende, genomsnittsinkomst och total boendeyta i kvm. Uppgifterna är sedan uppdelade på fastighetstyp och genomsnittlig boyta är framräknad för varje församling och för olika upplåtelseformer. Fatighetsregistret sorterar fastigheten efter typ av ägare, av vilka det finns tio. Ägarformen är numrerad enligt tabell Okänd ägare 5. Dödsbo 1. Staten 6. Svenskt AB 2. Borgerlig kommun 7. BRF 3. Kyrkan 8. Allm. nytt. bostftg. 4. Fysisk person 9. Övriga Tabell 3. Juridiska ägarkategorier i fastighetsregistret. Jag har delat upp fastigheterna som är registrerade som hyreshus i tre kategorier: offentligt ägda fastigheter (kategori 1, 2 och 8), privat ägda fastigheter (kategori 3, 4, 5 och 6) och fastigheter ägda av bostadsrättsföreningar (kategori 7). Eftersom alla lägenheter där den boende äger rätten till bostaden i Sverige 2008 är av typen bostadsrätt även om äganderätter är på väg att bli ny ägandeform betyder indelningen att de tre kategorierna förenklat representerar boenden i offentligt ägda hyresrätter, privata hyresrätter och det som kallas bostadsrätter. Idag är den minsta nivå på vilken en person är folkbokförd fastigheten. Det betyder att boende i fastigheter med mer än en bostad hamnar på samma adress i folkbokföringsregistret och det går inte att se vem eller vilka som bor i en specifik lägenhet eller våning. Det gör det svårt att få fram detaljerade uppgifter om 14

15 exempelvis bostadsyta per person mer specifikt. Men det går att räkna fram genomsnittlig bostadsyta genom att använda data ur fastighetsregistret om fastighetens totala bostadsyta och sedan räkna på hur många som bor där. Detta har jag data på för varje församling. För att kunna få en bild av hur attraktiva olika stadsdelar är måste man se till någon form av marknad där priser sätts utifrån utbud och efterfrågan. Vad gäller bostäder är det bara bostadsrätter som inte är prisreglerade när det är frågan om boende i flerbostadsfastigheter. Mäklarstatistik för försäljningsstatistik över större delen av alla överlåtelser som skett genom en fastighetsmäklare och kan dela in statistiken i samma geografiska områden som finns i folkbokföringsregistret. Genom att ta fram medelvärden för alla församlingar kan man skapa ett attraktivitetsindex över Stockholm utifrån priser på bostadsrätter. Resultat Den genomsnittliga förvärvade inkomsten i tusental kronor per person för olika stadsdelar redovisas i tabell 4. Ett par generella observationer kan göras. Vad gäller det offentligt ägda hyresbeståndet är inkomsterna i samtliga områden lägre än för boende i privat ägda hyresrätter och bostadsrätter. Anledningarna till detta kan vara flera. Omvandlingen till bostadsrätter kan ha skett i allmännyttans bostäder där inkomsterna var högre än genomsnittet och på så sätt drivit ned genomsnittsinkomsterna för boende i hyresrätter. Den tesen stärks av Andersson och Turner (2008). Vad gäller segregation är dock den tesen otrolig och skulle även betyda att hyresrätterna i innerstaden beboddes av ännu rikare personer innan omvandling blev ett stort fenomen. Slutsatsen måste bli att genomsnittet för inkomsterna i hyresrätter i innerstaden om något sjunkit i förhållande till bostadsrätter i och med utvecklingen mot det Andersson och Turner kallar social housing, allt annat lika. I samtliga områden är även mönstret med högst inkomster för boende i bostadsrätter intakt. Inte speciellt förvånande då köpet av en bostadsrätt kräver både kapital i form av kontantinsats och lån från banken men också ofta resulterar i högre boendekostnader. Bostadsrättsinnehavare kan förväntas ha högre inkomster även om hyresmarknaden inte är reglerad i den utsträckning som den är idag. För att se hur hyresregleringen motverkar segregation kan man först ställa sig frågan om hyresmarknaden är ekonomiskt segregerad över huvud taget. Är bosättningsmönstret på hyresmarknaden helt oberoende av inkomst? Svaret på den frågan måste bli nej. I stort är mönstret detsamma som vid tidpunkten Det framtida Stockholm skrevs. Innerstadsområden har betydligt högre inkomster än ytterstadsområden och hyresregleringen har på intet sätt vänt på situationen. Frågan blir då naturligtvis om den har lyckats förhindra en hypotetiskt än mer ekonomiskt 15

16 Stadsdel Offentliga hyresrätter Privata hyresrätter Bostadsrätter Norrmalm-Vasastan Östermalm Kungsholmen Södermalm Västerort närförort Söderort närförort Västerort ytterförort Söderort ytterförort Tabell 4. Medelinkomst (tusental kr) segregerad stad. Den frågan är betydligt svårare att svara på. Tydligt är att den mekanism som idag distribuerar hyresrätter tillsammans med alla andra faktorer som påverkar boendemönster gett en tydlig uppdelning mellan olika upplåtelseformer. Det privata hyresrättsbeståndet har hyresgäster som skiljer sig från det offentliga betydligt. Ett sätt att mäta segregationen på varje separat marknad är att se hur mönstret förhåller sig till marknadens värdering av olika områden. Genom försäljningsdata från Mäklarstatistik kan man ordna de olika församlingarna utefter ett attraktivitetsmått. Måttet blir i det här fallet genomsnittspriset. Detta är dock enbart med bostadsrätterna som utgångspunkt. Inom en församling kan geografiska skillnader eller olika typer av fastigheter för olika bestånd medföra att en hyresrätt inte nödvändigtvis behöver vara lika efterfrågad som en bostadsrätt i samma område. Generellt bör det dock ge en fingervisning om vissa karaktäristika för ett område och hur dessa värderas av bostadskonsumenter. Inkomsten i området med högst inkomster (Norrmalm-Vasastan för bostadsrätter och privata hyresrätter; Södermalm för offentliga hyresrätter) är 81 procent högre i offentliga hyresrätter, 90 procent högre för privata hyresrätter och 104 procent högre för bostadsrätter när man jämför med det område som har lägst inkomster (Västerort ytterförort för samtliga upplåtelseformer). Om man med en enkel regression av typ (1) nedan analyserar sambandet mellan ett områdes attraktivitetsindex och hur den genomsnittliga inkomsten förändras kan 16

17 man skatta en funktion för hur en förflyttning mellan olika områden påverkar den genomsnittliga inkomsten. (1) i i = α + βp i Variabeln P står för kvadratmeterpris och är det genomsnittliga priset per kvadratmeter i varje församling. Inkomsten tas från de tre upplåtelseformerna för att skatta koefficienten β för de tre boendeformerna. Koefficienten visar hur inkomsten förändras mellan områden givet en ändring i pris, vilket här blir ett mått på områdets attraktivitet. Om skillnaden mellan två församlingar i pris på bostadsrätter är uppger koefficienten β hur många gånger inkomsten ökar för olika upplåtelseformer. Resultaten i tabell 5 visar att inkomsten för boende i bostadsrätter skiljer sig mest mellan olika områden givet skillnaderna i pris på bostadsrätter. För boende i hyresrätter ändras inkomsten med en lägre faktor givet samma skillnad i pris mellan områden. Offentliga hyresrätter Privata hyresrätter Bostadsrätter α (14 660) (9 842) (11 132) β 1,39 (0,32)* 2,20 (0,21)* 3,83 (0,24)* Tabell 5. Koefficienter från enkel regression. Standardavvikelser inom parentes. * p < 0,001 Koefficienten β är störst för bostadsrätter vilket betyder att inkomsten ökar med högre takt mellan ett område till ett annat. Samtliga β är statistiskt signifikanta på 0,1 procents nivå. Det betyder att risken för att det observerade sambandet är en slump är mycket litet och att sambandet mellan ett områdes prisnivå och inkomsten är starkt både på hyresrättsmarknaden och på bostadsrättsmarknaden. Med det här måttet är bostadsrättsmarknaden mer segregerad än hyresrättsmarknaden. Lättaste sättet att se hur församlingarna förhåller sig till varandra är i en figur av typen som visas nedan. Här har jag ordnat samtliga församlingar efter inkomster på bostadsrättsmarknaden (varje församling börjar med numret 180, detta är koden för Stockholms kommun). Man ser då att hyresmarknaden inte följer samma mönster som för bostadsrätter och att de tre upplåtelseformerna är skiktade på samma sätt i 17

18 Figur 2. Medelinkomst i Stockholms församlingar (tusental kr). samtliga församlingar. Den församling med högst inkomst för boende i bostadsrätter har 168 procent högre inkomst än den församling med lägst inkomst. För offentligt ägda hyresrätter är samma motsvarande siffra 200 procent och för privata hyresrätter 169 procent. Detta visar att det finns lika stora relativa inkomstspridningar mellan församlingarna i hyresrättsbeståndet, men som vi konstaterat i regressionen tidigare ökar de inte i samma absoluta tal. Vilket som är det bästa måttet är en öppen fråga. Att boende i det privata beståndet har genomgående högre inkomster tyder på att det sätt som hyresrätter distribueras sker på olika sätt. De privata aktörerna gynnar på något sätt individer med högre inkomst. Vad gäller de offentligt ägda hyresrätterna tycks det sätt på vilket de fördelas i större utsträckning gynna individer med lägre inkomster. Skillnaderna i pris mellan det privata och offentliga beståndet tycks vara alldeles för litet för att påverka inkomstfördelningen i den utsträckningen som kan observeras. Slutsatserna av resultatet är flera. För det först kan vi med säkerhet säga att det i absoluta termer är mer segregerat på bostadsrättsmarknaden. Vad gäller relativa tal är det mer osäkert. De mycket låga inkomsterna i de fattigaste församlingarna för boende i hyresrätter ger en bild av en lika segregerad hyresrättsmarknad. Om man jämför större delar av staden blir mönstret ett annat. I tabell 6 visas inkomsterna 18

19 indelade i tre olika geografiska områden, Innerstaden, Närförorter och Ytterförorter. Då blir bostadsrätten mer segregerad och hyresrätten framstår som en mindre skiktad upplåtelseform. Anledningen till de olika resultaten är att hyresrätten har mindre områden där inkomsterna är mycket låga. Stadsdel Offentliga hyresrätter Privata hyresrätter Bostadsrätter Innerstaden Närförorter Ytterförorter Tabell 6. Medelinkomst (tusental kr) Vad gäller den genomsnittliga boytan redovisas resultaten i tabell 7 nedan. Skillnaderna i boendeyta per person är inte stora och följer det mönster som inkomsterna indikerar. Lind och Eriksson (2005) menar att det klassiska argumentet säger att låga hyror leder till överkonsumtion genom att den som bor i en billig attraktiv lägenhet inte flyttar därifrån trots att de kanske är för stor. De motsätter sig dock den hypotesen och menar att inlåsningseffekter sker även på friare marknader så fort det finns någon sorts spärr mot hyreshöjningar. Dessutom har omvandlingen till bostadsrätter gjort att många bostäder nu finns på en marknad och kan få rätt utnyttjande. Svarta marknader hjälper ytterligare till att beståndet utnyttjas effektivt. Glaeser finner dock att boende i reglerade hyresrätter i New York i genomsnitt bor större än boende i oreglerade hyresrätter trots att de förstnämnda har lägre inkomster och hyra. Hans slutsats blir att de inte bara bor till ett rabatterat pris utan de bor bekvämare också. Det är svårt att se hur omvandlingen skulle påverka de bostäder som fortfarande är omfattade av hyresregleringen genom att de nu får rätt utnyttjande. Att de mekanismer som fördelar lägenheterna, såsom svarta marknader och kontakter, har stor betydelse är dock säkert riktigt. För den som sitter på en för stor lägenhet är det nog inga svårigheter att byta till sig en mindre. Kanske är den omfattande andrahandsmarknaden nyckeln till att effekten inte är lika stor i Stockholm. Man ska dock komma ihåg att jag precis som Glaeser jämfört två grupper med stora inkomstskillnader. På så vis kan man säga att de boende i hyresrätter bor 19

20 större än vad deras inkomst indikerar. Men det är precis som poängen med hyresregleringen. Precis som att man bor i ett attraktivare område än inkomsten indikerar. Stadsdel Offentliga hyresrätter Privata hyresrätter Bostadsrätter Innerstaden Närförorter Ytterförorter Tabell 7. Boyta per person (kvadratmeter) Avslutande sammanfattning Hur hyresregleringen mer precist påverkat samhället ur olika aspekter lär vi aldrig få veta. Att den inte avskaffat de mönster som fanns på bostadsmarknaden innan den kom till är ett som är säkert. Inte heller tycks utvecklingen gå åt det håll förespråkarna önskar. Aktörerna på bostadsmarknaden tycks alltid hitta omvägar för att få tag på det boende de vill och på så sätt se till att skiktningen av olika bostadsområden fortsätter. I den mån det hindrat en sådan utveckling har kostnaderna varit höga och med oönskade sidoeffekter. Av resultaten drar jag slutsatsen att ju mindre ett bestånd omfattas av regler utöver prisreglering, ju mer utrymme tycks finnas för att olika typer av marknadsmekanismer träder in och allokerar lägenheterna. Det kan röra sig om såväl svarta marknader som bytesmarknader eller det faktum att hyresvärdar kan välja bland hyresgäster och av olika anledningar föredrar dem med högre betalningsmöjligheter. Hyresregleringen förefaller vara ett kostsamt sätt att uppnå små resultat vad gäller ett samhälles ekonomiska segregering. 20

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden

Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand- och köpmarknaden 6 januari 07 Bostadsmarknaden: tydliga skillnader mellan andrahand och köpmarknaden Hyresstatistik framtagen av bostadssajten, tillsammans med data från Svensk Mäklarstatistik, visar var det är som mest

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken

Rapport 6 2008. Miljardrean. - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Rapport 6 2008 Miljardrean - En granskning av den borgerliga bostadspolitiken Innehållsförteckning sida Förord... 3 1. Inledning... 4 2. Metod... 5 3. Resultat... 7 4. Sammanfattning och slutsats... 11

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Debatten om hyressättningen i Stockholms stad har intensifierats under de två år som har gått sedan den första utgåvan

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen

Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen Hyresregleringen och den ekonomiska segregationen 1 Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Rädda hyresrätten! 5 Hyresregleringen 5 Stockholms hyresmarknad fungerar inte 6 Fastighetsägarna Stockholms förslag

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Hur bor man i Stockholm? En boendeundersökning baserad på SCB:s lägenhetsregister Delrapport 1 Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt Bo-Analys och vostra konsulter

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm?

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm? INLÄGG Hanna Fridell är nyutexaminerad civilekonom från Nationalekonomiska institutionen på Handelshögskolan i Stockholm. 19550@student.hhs.se Cecilia Brogren är nyutexaminerad civilekonom från Nationalekonomiska

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder

Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Hur bor man i Stockholm? En rapport om boendetäthet, utrymmesstandard, barnens boende och boendes inkomst och ålder Bo-Analys och vostra konsulter 2015 2 Förord Det har länge funnits ett behov av mer detaljerade

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror

Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror Stockholmarna säger ja till den svenska modellen och nej till marknadshyror 1 DEN SVENSKA MODELLEN FÖR HYRESSÄTTNING När hyresregleringen skulle ersättas i slutet av 1960-talet lanserades bruksvärdessystemet

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar 1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER Bostadsbyggandet. S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER Bostadsbyggandet. S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER Bostadsbyggandet 2010 S 2011:02 2011-03-22 Lina Sjölin 08-508 35 007 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar en samlad statistik

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Bostadsbyggandet 2012 Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion, ombyggnad, rivningar samt nettotillskott

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden Utlåtande 2009:153 RI (Dnr 011-1374/2009) Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden 2010-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Valkretsindelning för perioden 2010

Läs mer

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna rapport tillhör serien Statistik om Stockholm och redovisar samlad statistik över nyproduktion,

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2016. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring

DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN. och vägen till förändring DEN ORÖRLIGA BOSTADSMARKNADEN och vägen till förändring FÖRORD Den svenska bostadsmarknaden, i synnerhet vad gäller hyresrätter, är en av de mer reglerade marknaderna i Sverige. Bostadspolitiken har syftat

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu

EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu EN RAPPORT FRÅN NÄTVERKET www.rädda-hyresrätten.nu 1 1. Inledning Hyresmarknaden i Stockholm har kollapsat. I dag köar tiotusentals människor i åratal för att få tillgång till en hyreslägenhet. Siffror

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Räddningsplan för den privata hyresrätten. En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad

Räddningsplan för den privata hyresrätten. En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad Räddningsplan för den privata hyresrätten En idéskiss för vägen till en balanserad hyresmarknad Fastighetsägarna Stockholm April 2002 Vi som arbetar och bor i Stockholmsregionen har många anledningar att

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1

Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 2014-12-11 Hyror i Stockholm stad 2014 Delrapport 1 STATISTIKGRUPPENS DELRAPPORT BASERAD PÅ HYRESGÄST- FÖRENINGENS HYRESDATABAS INLEDNING... 3 INNERSTAD, INRE YTTERSTAD, YTTRE YTTERSTAD... 4 STADSDELAR...

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Staten och BoStaden. Om den segregerade storstaden och hyresregleringens effekter

Staten och BoStaden. Om den segregerade storstaden och hyresregleringens effekter Staten och BoStaden Om den segregerade storstaden och hyresregleringens effekter FÖRORD Den svenska bostadsmarknaden och i synnerhet marknaden för hyresrätter är en av de mer reglerade marknaderna i Sverige.

Läs mer

Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm. sep 2010-2011. Accelerating success.

Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm. sep 2010-2011. Accelerating success. Marknadsrapport Ombildningar i Stockholm sep 2010-2011 Accelerating success. Ombildningar i Stockholm 2010-2011 De boende hos allmännyttan som under analysperioden sålt sin nybildade bostadsrätt har i

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Vad vet vi om hyresregleringens effekter?

Vad vet vi om hyresregleringens effekter? Vad vet vi om hyresregleringens effekter? nr 4 2005 årgång 33 Hyresreglering framställs ibland som ett säkert sätt att förstöra en bostadsmarknad och ibland som det som räddar oss från att centrala delar

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Förslag till hyror för bostadsrätter för särskilt boende

Förslag till hyror för bostadsrätter för särskilt boende GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-08-20 Handläggare: Kristina Rosqvist Fastighetsförvaltningen AO Sjukhem Tel: 508 270 44 Kristina.rosqvist@gfk.stockholm.se 2002-06-25 Till Gatu- och

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012 Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012 Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna

Läs mer

Till vilket pris som helst!

Till vilket pris som helst! Rapport nr 3 2007 Till vilket pris som helst! Så säljer den moderatledda majoriteten i Stockholm ut allmännyttan 1 Innehållsförteckning Förord 3 1. Sammanfattning.. 4 2. En omfattande ombildning.. 5 2.1

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla Nytt bostadspolitiskt program 30 december 2013 1(7). Nytt bostadspolitiskt program Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla tillräckligt med bostäder högre boendekvalité attraktiv

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS

Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS Bostadsförmedlingen har mycket att erbjuda er som är fastighetsägare. HITTA DIN HYRESGÄST ENKLARE MED HJÄLP AV OSS VI VILL VARA ETT NAV PÅ HYRESMARKNADEN Stockholm växer så det knakar. Regionen utvecklas,

Läs mer

Haveriet på bostadshyresmarknaden. Vår segregerade stad. En rapport om boendesegregationen i mellansvenska städer

Haveriet på bostadshyresmarknaden. Vår segregerade stad. En rapport om boendesegregationen i mellansvenska städer Haveriet på bostadshyresmarknaden Vår segregerade stad En rapport om boendesegregationen i mellansvenska städer Tid för förändring SCB:s siffror talar sitt tydliga språk. I så gott som samtliga av Mellansveriges

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE 78 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE BOSTADSFÖRHÅLLANDEN OCH BYGGANDE Bostadsförhållanden Det finns 1,8 miljoner bostäder i Öresundsregionen fördelade på 1,2 miljoner i den

Läs mer

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm?

Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm? Stockholm School of Economics Department of Economics Master Thesis December 2006 Lyckas hyresregleringen motverka segregation i Stockholm? Abstract The Swedish system of rent control has recieved a lot

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?

Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning? Hur skulle hyresmarknaden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning? Av Maria Kulander, Hans Lind och Stellan Lundström Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer