Verksamhetsplan 2016 för Mälarhöjdens skola

Transkript

1 Mälarhöjdens skola Tjänsteutlåtande Dnr: 002/2016 Sid 1 (23) Handläggare Anne-Marie Julin Telefon: Till Mälarhöjdens skola Verksamhetsplan 2016 för Mälarhöjdens skola Mälarhöjdens skola Hägersten anne-marie.julin@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (23) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Transporter i Stockholm är miljöanpassade Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...20 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...21 Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Trygghetsplan 1516 Bilaga 2: Elevhälsoplan 1516 Bilaga 3: Läsutvecklingsplan Bilaga 4: Fritidshemmen

3 Sid 3 (23) Inledning Mälarhöjdens skola 2016 " Mälarhöjdens skolas värdegrund genomsyras av att alla tar ett personligt ansvar och visar det genom att vi är hjälpsamma, engagerade och har höga förväntningar på varandra." Mälarhöjdens skola är en F- 9 skola med 1186 elever varav 447 elever är inskrivna i skolbarnsomsorgen. Skolans grundorganisation består av totalt 45 klasser och en introduktionsklass för nyanlända. Det finns två fritidshem F-2 och två förskoleklasser, som delas upp i mindre grupper under dagen. År 3 samarbetar med Eftis, där aktiviteter för våra lite äldre fritidsbarn anordnas. Övriga lag arbetar på daglig basis i horisontella lag. Eleverna kommer främst från skolans skolpliktsbevakningsområde. Av eleverna har cirka 10% annat modersmål än svenska. De totala ekonomiska resurserna för Mälarhöjdens skola uppgår till ca 94 miljoner kronor för budgetåret 2016.Det socioekonomiska beloppet uppgår till ca 2,4 miljoner. Skolans chefsgrupp består av rektor och fyra biträdande rektorer. Rektor har det strategiska och övergripande ansvaret medan de biträdande rektorerna, tillsammans med rektor, har det operativa ansvaret för skolan. Skolan arbetar utifrån de styrdokument där skolans formella uppdrag formuleras i skollagen, LGR 11, FN:s barnkonvention och Allmänna råd för fritidshem samt Utbildningsförvaltningens Verksamhetsplan. Utifrån dessa övergripande styrdokument har Mälarhöjdens skola bla tagit fram en egen Verksamhetsplan, Trygghetsplan, Krisplan och Elevhälsoplan och olika handlingsplaner för olika områden i läroplanen. På skolan arbetar ca 150 personal, till största del lärare, förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Utöver de yrkeskategorierna finns en vaktmästare, en mediatekniker, tre expeditionspersonal, två kuratorer, en SYV, två skolsköterskor och åtta kökspersonal, vars arbete leds av en kökschef. Skolan är organiserad i tio pedagogiska arbetslag, där varje arbetslag leds av en arbetslagsledare. Biträdande rektor träffar varje arbetslag vid arbetsplatsträffar, APT, en gång i månaden, där man tillsammans diskuterar och formulerar mål enligt samverkansavtalet. Arbetslagsledarna på varje stadium, träffar resp. biträdande rektor en gång i veckan. På dessa s.k. Lill-All-möten diskuteras frågor om verksamheten och aktuell information ges. Ledningsgruppen (alla arbetslagsledare F-9 och skolledning) träffas var fjärde vecka, då under en halvdag. Femton förstelärare arbetar med samplanering, observation och återkoppling och med olika uppdrag för att utveckla verksamheten och har kontinuerliga möten med skolledningen. Alla arbetslag upprättar en arbetslagsplan med prioriterade mål vid skolstarten, baserad på utvärderingen från föregående läsår. Underlag och dialog kring måluppfyllelse påbörjas redan vid läsårets slut. Varje lag utvärderar sina mål och resultat och analyserar varför resultaten ser ut som de gör. Resultaten följs därefter upp i en resultatdialog på hösten i resp arbetslag med skolledningen. Verksamhetsberättelsen granskas av skolledning, ledningsgrupp och förstelärare, för att därefter kommuniceras ut i organisationen. Verksamhetsberättelsen används i olika sammanhang för att skolan ska "arbeta med rätt saker". En kortversion av Verksamhetsplanen delges alla i organisationen under framtagandet, så att alla kan vara delaktiga i att ta fram nya åtaganden och känna delaktighet verksamhetsutvecklingen. Detta utgör sedan grunden till skolans Verksamhetsplan.

4 Sid 4 (23) Prioriterade åtgärder för utveckling Trygghet och arbetsro I brukarundersökningen framkommer att en del av våra elever inte har tillräckligt med arbetsro därför arbetar vi fortsatt med värdegrundsarbete- trygghet, studiero och förutsägbarhet -handlingsplan framtagen. Främjande och förebyggande rastverksamhet för allas trivsel och trygghet - aktiviteter och verksamhet kring bod och fik- utvecklas vidare. HBT-certifiering - arbetet med RFSU inleds under 2016 Kunskaper I brukarundersökningen framkommer att en del av våra elever inte har klart för sig vad de ska kunna och vad nästa steg är, därför måste elevens delaktighet och inflytande stärkas, synliggöras och metoder utvecklas vidare. Alla ska ges likvärdiga förutsättningar oavsett funktionshinder eller bakgrund IKT- teknikbaserade undervisningsmetoder fortsätter utvecklas så att alla elever får tillgång till alternativa verktyg, som ett naturligt stöd för lärandet. Språkutvecklande arbetssätt inom alla ämnen- Läsutvecklingsplan Kompetensutveckling PRIO fortsätter, för utveckling av det kollegiala lärandet, bla genom Matematiklyftet och Läslyftet som genomförs lå15-16 och Lärandebedömning (egen regi) 15 förstelärare arbetar för samplanering, observation och återkoppling/prio Fortsatt kompetensutveckling inom dyslexi- läs-och skrivsvårigheter/tidiga insatser och upptäckt för yngre elever och återinlärning för de äldre. IKT-kompetenshöjning KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden

5 Sid 5 (23) Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 90 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt 95 % År 98 % År 97 % År 94 % År 98 % År 98 % År 100 År Andel legitimerade lärare i grundskolan 98 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Alla elever förbättrar sina resultat, särskilt i matematik. Alla elever når målen i alla ämnen och fler når de högre målen i matematik.

6 Sid 6 (23) Arbetssätt Gemensamma pedagogiska planeringar, tydliggör mål och kunskapskrav och bedömning. Vad som bedöms tydliggörs också för eleven bla genom arbetet med elevstyrda utvecklingssamtal. Hur elevens ska genomföra och redovisa en uppgift diskuteras med eleven. Bonustid/läxhjälp och resurstid erbjuds. Fritidshemmen deltar vid utvecklingssamtalen i år 1-3 minst en gång per år. Plan för fritidshemmen följs. Resursanvändning Utvecklingssamtal på dagtid Tid avsatt för samplanering, observation och återkoppling för lärarna. Alla matematiklärare genomgår matematiklyftet. Bonus- och resurstid för eleverna. Två studios med tätare bemanning och spec.lärare Fem lärare på fyra klasser i åk 1-5- utökad grundbemanning med inkluderingspedagoger Dubbla mentorer och utökad mentorstid i år 6-9 Inkluderingspedagoger på år 7-9 Undervisning erbjuds på loven. En till två pedagoger samverkar under skoldagen i åk 1-3 Uppföljning Varje årskurs följs upp på individnivå var femte vecka tillsammans med Elevhälsoteamet. Handlingsplaner upprättas för rödmarkerade elever av arbetslaget. Resultaten/betyg analyseras av skolledningen en gång/termin. Utveckling Utveckla arbetssätt så att undervisningen anpassas på olika sätt för alla elever i högre gradlärarna arbetar fram gemensamma strategier i syfte att alla elever ska nå de högre kunskapskraven. Synergieffekter av tematänk mellan olika ämnen. Mindre stress för de äldre eleverna, när olika ämneslärare samverkar kring bedömning ex NO-text sambedöms med SVlärare. Enhetsmål: Alla elever utvecklar fullgod läsförmåga och läsglädje. Eleverna utvecklar sin läs- och språkliga förmåga i enlighet med skolans Läsutvecklingsplan F-9. En god läsförmåga ger förutsättningar för vidare studier. Eleven kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet.

7 Sid 7 (23) Arbetssätt I enlighet med Läsutvecklingsplanen, se bil, Bornholmsmodellen, GLUS och IKT, Inläsningstjänst och Legimus- Pilen- en metod för ökad språklig medvetenhet- En läsande klass- Läshundsprojekt Bravkod Wendickmodellen Resursanvändning Inkluderingspedagoger 1-9 Studios med extra bemanning Bonustid och Reläxen (= läxhjälp) Intensivläsningsperioder Inläsningstjänst Förstelärare med fokus på språkutveckling Skolbibliotek med heltidsanställd bibliotekarie Läsaktiviteter gemensamt på skolan, se Läsutvecklingsplanen Läslyftet genomförs 1516 Uppföljning Var femte vecka på EHT I enlighet med testplanen i svenska, se Elevhälsoplanen Handlingsplaner Betyg Utveckling Ökad fokus på att utveckla kompetensen hos lärarna gällande tidig upptäckt och tidiga insatser för yngre elever. Utveckla strategier och arbetssätt för elever med svag språklig medvetenhet och i behov av återinlärning i de högre åren. Flera lärare utbildas specifikt inom detta i hela F-9 för att skolan ska klara av att göra anpassningar i den dagliga verksamheten. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer.

8 Sid 8 (23) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 87 % År 75 % År 75 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 95 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,5 % År Enhetsmål: Mälarhöjdens skola åtar sig att skapa trygghet och trivsel för alla elever. Fler av Mälarhöjdens skolas elever uppger att de känner trygghet och trivsel. Arbetssätt Skolans Trygghetsplan revideras på årsbasis. Skolan har en systematisk arbetsgång för elevvård vilken beskrivs i dokumentet Elevhälsoplan. Skolan kvalitetssäkrar området genom trygghetsenkäter, elevintervjuer och trygghetsvandringar. Från år 3,5 och 8 finns skolvärdar för raster. Faddersystem för hela skolan. Elevskyddsombud åk 7-9 och deltar i miljöronder Till varje klass år F-3 är en eller två fritidspersonal knuten vilket medför att någon vuxen får möjlighet att följa barnen under hela dagen. Skolan har regler och rutiner som följs vid schemabrytande aktiviteter, såsom idrottsdagar, friluftsdagar och studiebesök. Instruktionen till rastvakterna görs efter en karta som utformats av Trygghetsteamet, där eleverna har fått visa vilka områden på skolgården de känner sig mest otrygga. I den dagliga, gemensamma rutinen för lärare ingår att kontrollera, dokumentera och sammanställa elevernas närvaro i skolwebben. I de fall en elev skolkar tar skolan omgående kontakt med föräldrar. All skolk följs upp. Skolan använder MOOF-ett sms-system till vårdnadshavaren om elevens ogiltiga frånvaro. Skolan har sex normer som arbetats fram gemensamt med elever och personal och revideras varje höst. Ett samarbete har inletts med MENTOR SVERIGE i år 7-9.

9 Sid 9 (23) Till år ett bildas fyra klasser av förskoleklassgrupperna. Pedagogerna i förskoleklasserna arbetar under året i mindre grupper, för att observera vilka barn som utvecklar varandra och samarbetar väl. Detta arbete utgör sedan underlag för klassbildningen till år ett. Ett nära och gott samarbete finns med polis, fältare och socialtjänsten ex i olika projekt som rör droger, sexualfrågor och via BRÅ. Resursanvändning Trygghetsteamet har tid avsatt som resurs för alla elever både i akuta ärenden såväl i det främjande, förebyggande och strategiska arbetet tillsammans med skolledningen. Fritidspersonalen samverkar under förmiddagar i år 1-3. Inkluderingspedagoger (fem lärare på fyra klasser) i år 1-5 skapar förutsättningar för att arbeta inkluderande. Fler delningstillfällen när det gäller musik och idrott, även i andra ämnen om det ges möjlighet. Högstadiet samarbetar med fältassistenter och med socialtjänsten i olika projekt. Normer och ordningsregler revideras varje höst. Ett policydokument " Handlingsplan för studiero..." är framtaget för att skapa samsyn kring förutsägbarhet. Bemannad rastverksamhet hela dagen samt FIKET med skolvärdinna för de äldre eleverna. Uppföljning Skolhälsan: För att följa upp elevernas psykosociala situation utför elevhälsan varje år en hälsoprofil av samtliga elever i år 4 och år 8. Samtliga elever och föräldrar fyller i en enkät om trivseln och tryggheten som skolan själva genomför varje läsår. EHT: I enlighet med den nya skollagen har en elevhälsoplan arbetats fram. Elevhälsoteamet går igenom varje årskurs minst var femte vecka. Elevhälsoteamet består av skolledning, spec.lärare, skolsköterska, kuratorer och en representant från aktuellt lag. Skolan följer upp elevernas frånvaro tillsammans med hemmen och tar fram individuella åtgärder. Skolan särredovisar elevernas skolk över tid. THT: Trygghetsteamet bedriver ett aktivt arbete och träffas regelbundet för genomgång och för att få stöd. I de fall då elevstödjarna misstänker kränkande särbehandling, tar trygghetsteamet/planen vid. Alla indikationer på mobbning rapporteras, dokumenteras och utreds. Ett tillfälle att diskutera elevens trygghet är vid utvecklingssamtalet. Det viktigaste dokumentet för att ha ett bra arbete med normer och värden är vår Trygghetsplan. Planen revideras kontinuerligt vid konferenser och studiedagar och är ett levande och dynamiskt dokument. Den vägledning som den ger diskuteras med utgångspunkt från de rapporter och enkäter skolan genomför. Normer utarbetas och revideras i samarbete med pedagoger, elever och skolledning vid skolstart. Fritidspedagogernas närvaro i de yngre årskurserna under hela dagen, är av central betydelse för att upptäcka och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla mentorer har uppgiften att förankra Trygghetsplanen hos eleverna.

10 Sid 10 (23) Utveckling Trygghetsteamet arbetar kontinuerligt och övergripande mot diskriminering i alla dess former. Trygghetsteamet planerar, följer upp, utvärderar och återkopplar målen varje läsår. Detta arbete, med att ta fram och implementera denna plan i verksamheten, följer ett årshjul där alla delar av arbetet finns beskrivet. Personalen i Trygghetsteamet utbildas kontinuerligt för att tillsammans utvecklas ytterligare inom detta område för att få nya infallsvinklar och redskap i vårt THT-arbete samt att detta kommer gynna hela vår organisation. Målet är naturligtvis att fortsätta utvecklingen av en demokratisk värdegrund som ska vara både hållbar och aktuell men också utvecklas och uppdateras så att den är ett levande dokument. Några arbetsområden är bl.a Fadderverksamhet Målet med fadderverksameten på Mälarhöjdens skola är att öka känslan av gemenskap, ansvar och sammanhållning mellan årskurserna samt öka känslan av trygghet och trivsel. Klasserna är faddrar till lägre årskurs enligt följande system: Åk 9-->1, Åk 8-->6, Åk 7-->4, Åk 5-->3, Åk 2-->FK Skolans val/mentorstid (SVAL) Målet är att eleverna ska göras mer delaktiga via bl.a. övningar och samtal kring attityder, självkänsla, normer, hänsyn samt förhållningssätt till andra, kopplat till diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Skolans val/mentorstid (SVAL) är schemalagd min/v för år 1-9, där även klassråd ska ingå. Målet är också att eleverna ska göras mer delaktiga i planeringen av verksamheten. Skolvärdar Fyra elever i varje klass i åk 3, 5 och 8 är skolvärdar. Deras uppdrag handlar om att planera och leda rastaktiviteter. Gäller samtliga raster under skoldagen Skolvärdarna är även med i arbetet att kartlägga riskområden på skolan. Målen med verksamheten är att bl.a. främja för ökad och mer varierande lek på rasterna, hjälpa eleverna att bygga goda vänskapsrelationer och att minska konflikterna mellan elever samt att främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt Utöver ovannämnda punkter har trygghetsteamet, tillsammans med ledningen på skolan och personalen också, jobbat för att utveckla bl.a.: alla barn i åk fö-klass- åk 3 har könsblandade fasta platser i matsalen. schemabrytande dagar med olika aktiviteter i blandade elevgrupper, ibland över klassgränser. sätta upp brevlådor på skolan där eleverna kan komma med synpunker/information till oss.

11 Sid 11 (23) Handlingsplan om det händer Trygghetsteamet har också under detta läsår lagt ut förslag på remiss, först till skolledningen och sen till all personal i verksamheten för att dels få feedback men även kunna förankra tankar och idéer. Gruppen har också varit mycket noga med, under framställningen av detta jobb, att alla ska dels få kunna ta del av arbetet och ge feedback samt ge synpunkter för att det ska bli ett ännu bättre dokument. Också eleverna har, på olika sätt, deltagit i arbetet. Syftet med detta har varit att få med alla i denna planen. Alla vuxna ansvarar för att direkt stoppa kränkningar och trakasserier. De vuxnas handlingar är ytterst betydelsefulla och vi måste tydligt markera att vi inte accepterar negativa handlingar elever emellan. All personal måste vara uppmärksam och lyhörd och ta varningssignaler på allvar. Enstaka negativa handlingar kan vara pusselbitar som ger just den förståelsen av ett övergrepp, som vi genast måste ta tag i. Enhetsmål: Traditionellt bundna könsroller och mönster motverkas genom ett medvetet normkritiskt förhållningssätt. Ev skillnad i pojkars och flickors meritvärde ska minska. Fritids och fö-klass arbete gör att eleverna deltar och prövar nya aktiviteter. Fler elever ska uppge att de känner sig stimulerade att prova nya saker. Arbetssätt En jämställdhetsintegrerad (L)PP ( lokal pedagogisk planering) utgör grunden för ett arbetsområde där det framgår tydligt vilket centrala stoffet är, vilka förmågor som ska utvecklas, vad som bedöms och vilka olika arbetssätt och metoder som ska användas. Fritids och förskoleklass genomför aktiviteter så att det blir attraktivt att bryta traditionella mönster gällande pojkars/flickors val. Metoder för att ha ett jämställt klassrum används enligt Dylan Williams forskning. Resursanvändning Skolan avsätter resurser till ökad grundbemanning (femlärarsystem/inkluderingspedagoger på fyra paralleller) där alla flickor och pojkar kan utvecklas inom klassens ram och ordinarie undervisning. Två studios arbetar flexibelt och behovsinriktat utifrån aktuellt läge och gör kortare eller längre insatser. Fritidshemmen och förskoleklasserna arbetar främjande med könsneutrala aktiviteter där barnen ska välja utifrån intresse och vägledas i dessa val av personalen.

12 Sid 12 (23) Uppföljning Uppföljning sker varje vecka i lagen. Resultatgenomgångar och elevhälsomöten sker var femte vecka i varje årskurs genom EHT. Där analyseras varje elevs situation, med fokus på flickor och pojkars lika rätt till en jämställd, likvärdig och rättvis utbildning. Under läsårets gång arbetar personalen på våra fritidshem/förskoleklasser kontinuerligt med att utveckla jämställdheten mellan flickor och pojkar genom att diskutera och syna den egna verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv vid bl.a. planeringar och kategorimöten. Vid läsårets slut avsätts en heldag där representanter från alla fritidshem/förskoleklasser utvärderar och analyserar processen/arbetet, vilket utmynnar i åtgärder som förbättrar området. Utveckling Att synliggöra och anpassa aktiviteter och lärande utifrån ett könsneutralt perspektiv och även utifrån olika funktionshinder. Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 85 % År 80 % År 80 % År 75 % År 75 % År

13 Sid 13 (23) Enhetsmål: Eleven förstår hur målen nås och hur man når de högre betygen. Alla elever uttrycker att de vet vad de ska kunna och hur de blir bedömda. Elever och vårdnadshavare uttrycker att kravnivåerna/ målen är väl kända. Arbetssätt Tydliga pedagogiska planeringar, formativ bedömning, elevstyrda utvecklingssamtal, IUP, skriftliga omdömen och betyg. Lärarna utvärderar sin undervisning regelbundet och eleverna deltar i planering och påverkar hur de kan visa sina kunskaper. Resursanvändning Mentorstid Elevledda utvecklingssamtal på dagtid som är väl förberedda av eleven. Föräldraseminarier en gång per läsår, med fokus på ex matematik, språkutveckling, betyg och bedömning. Samarbete med föräldraföreningen. Uppföljning Utvecklingssamtal med anonym utvärdering i direkt anslutning. Resultaten sammanställs och analyseras av skolledningen. Brukarundersökning Egna enkäter Utveckling Att utveckla och anpassa undervisningen så att alla elever verkligen utmanas och utvecklas i ett gott samspel med vårdnadshavaren. Att utveckla mer tematiska arbetssätt där synergieffekterna för eleven och lärarna bidrar till ett bättre resultat och arbetsglädje Enhetsmål: På Mälarhöjdens skola påverkar eleverna sin skolsituation. Fler elever uttrycker att de ges inflytande och möjligheter att påverka sin utbildning. Arbetssätt Klassråd och elevråd är två viktiga forum för eleverna. Särskilda elevskyddsombud finns och deltar i arbetsmiljöronder. Elevskyddsombud utses årligen och utbildas. Matråd med föräldrar, personal och elever, hålls två ggr/termin. I år F-9 planerar eleverna tillsammans med läraren utifrån kunskap och mognad.

14 Sid 14 (23) Schemabrytande verksamheter för förstärkning och fördjupning genomförs i hela organisationen. Syftet är att öka elevens inflytande och delaktighet/elevens val en gång i månaden. Eleverna förbereder och håller i sitt utvecklingssamtal som en del av sin utbildning. Skolans val bidrar också till att eleverna ska göras delaktiga och kan påverka sin utbildning. Alla fritidshem/förskoleklasser har ett gemensamt fastställt underlag för barnmöten där barnen bl.a. ges tillfälle att komma med förslag på aktiviteter inför nästa veckas planering. Varje läsår lämnar skolan ut en enkät till samtliga barn på våra fritidshem där de skriver önskemål om aktiviteter och inköp. På fritidshemmens/förskoleklassens barnmöten förs samtal kring sambandet mellan delaktighet, inflytande och ansvar över fattade beslut. Alla elever deltar i framtagandet och revideringen av gemensamma normer varje höst. Resursanvändning Tid avsatt för klassråd, elevråd på de tre stadierna med vuxenstöd. Utökad mentorstid för SVAL (skolans val och klassråd) 80 min/vecka och mentor. Schemabrytande dagar för helhetssyn och samarbete. Operation dagsverke har gett eleverna möjlighet att ta ansvar och påverka även på ett internationellt plan. Eleven får möjlighet att förstå och se samband mellan sin egen skolsituation i jämförelse med omvärlden, och värderar vad kunskap är och hur den används i olika miljöer och livssituationer. Uppföljning Vid klassråden samt på de tre elevråden följer man upp frågor från föregående möte genom att läsa föregående protokoll. Många av elevernas synpunkter, som framkommit på elevrådsmötena diskuteras vid olika möten med personalen. Ute- och innemiljön diskuteras fortlöpande i möten mellan SISAB och skolledningen där elevernas synpunkter kommer fram. Matråd hålls flera ggr/år Uppföljning sker även genom enkäter som behandlar elevinflytande och trygghet. Utveckling En handlingsplan för elevens delaktighet och inflytande har tagits fram för att synliggöra och förtydliga området och för att skapa samsyn. Under 2016 kommer planen att ligga som grund till diskussioner och samtal inom området.

15 Sid 15 (23) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Kommentar Skapande skola är välkänt bland våra elever och personal. Det bidrar till ett lustfyllt lärande med många olika sinnen. Skolan anordnar bla Litteraturvecka med massor av olika läsaktiviteter och skapande. Faddersystemet används för att äldre läser för yngre osv. Författarbesöken är mycket uppskattat. En kulturdag anordnas också med uppträdanden och eget skapande enligt program. De senaste åren har skolan erhållit ca 250. Alla årskurser utnyttjar Skapande skola på olika sätt och det bidrar också till att skolan kan arbeta ännu mer inkluderande på ett lustfyllt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 95 År 95 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin

16 Sid 16 (23) KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel dubbdäck 0 % År Andel ekologiska livsmedel 30 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling År Enhetsmål: Mälarhöjdens skola arbetar för en ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling. Kostnader för klotter och skadegörelse ska sjunka Matsvinn i restaurangen ska minska Öka användningen av ekologisk mat i restaurangen Skolan ska upplevas fräsch och välkomnande. Arbetssätt Kökschefen följer de råd som finns från Livsmedelsverket och kostchefen. Vi redovisar kostnad mm för skadegörelse mm Aktivt arbeta med värdegrunden och låta eleverna vara med och påverka skolmiljön ex toaletter, korridorer. Elevskyddsombud deltar i arbetsmiljöarbetet Enkäter om trivsel o dyl Gemensam frukost vid ht-starten för varje årskurs Resursanvändning Maten lagas från grunden, all mat tillvaratas och används i nya rätter Kostnaden per portion ska ej öka. Viss upprustning och utsmyckning av lokalerna tillsammans med elevernaelevskyddsombud

17 Sid 17 (23) Uppföljning -hur stor del av maten som är ekologisk, -hur mycket mat som kastas av elever -elever deltar i olika möten med skolledningen, klassråd, elevråd och matråd -resultaten från enkäter analyseras och åtgärder diskuteras Utveckling Mindre svinn Mer ekologisk mat Inomhusmiljön ska utvecklas så att den kan bidra till lärande och utveckling i högre grad. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elbilar 14 % Halvår KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. Enhetsmål: Mälarhöjdens skola har en budget i balans Årets resultat är positivt Arbetssätt Ekonomisk medvetenhet Varje beslut relateras till kostnad och nytta för verksamheten Vikarier används restriktivt Behovsprövat läromedelsanslag

18 Sid 18 (23) Resursanvändning Personalen samarbetar och omfördelar befintliga resurser och hushållar med tilldelade resurser Uppföljning Varje månad följs personalkostnader och vikariekostnader upp, Personalplanering diskuteras i god tid och långsiktigt Budgetmöten med kontoansvariga Utveckling Fonden ska fyllas på. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Årets resultat är positivt År KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 5 % tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag.

19 Sid 19 (23) Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Fler i personalen ska trivas och känna sig respekterade Resultaten på AMI ska öka Arbetssätt Skolan har kafferaster, ibland med innehåll: `En app till kaffet Gemensamma personalkonferenser med goda exempel och olika erfarenhetsutbyten. Lärare-lär-lärare- work-shops- teach-meet Rehabplanen följs i de fall det är aktuellt AMI följs upp på APT. Egen "anonym AMI" med fokus på de tre frågor med lägre resultat. Särskilda möten för nyanställda. Resursanvändning Tid avsatt för olika konferenser Särskild budget för personalbefrämjande insatser: kick-off, korridorsmingel, massagestolar, julklapp, julfest, sommarfest och gemensamma arbetsrum Arbetslagsmöten APT Budget avsatt för kompetensutveckling Uppföljning AMI följs upp genom enkäter och på medarbetarsamtal Kompetensutveckling delges i olika fora. Utveckling Det personalbefrämjande arbetet bidrar till att alla trivs, har en rimlig arbetsbelastning, känner sig respekterade av elever, föräldrar, kollegor och chefer. Kompetensutvecklingen baseras på verksamhetens behov och känns meningsfull för medarbetaren. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet AMI ska öka År

20 Sid 20 (23) KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Enhetsmål: Skolans värdegrund är väl förankrad. Alla elever och personal ska känna trygghet och förutsägbarhet och uppleva ett positivt arbetsklimat. Värdegrunden syns tydligt i den dagliga verksamheten Arbetssätt Nya årliga mål i Trygghetsplanen tas fram utifrån aktuellt läge och utifrån analysen av resultaten på trivselenkäterna. I Trygghetsplanen finns arbetsätt och metoder beskrivna, se bil. Låssystem har installerats för säkrare arbetsmiljö. Receptionen är bemannad hela dagarna för information, råd och stöd.

21 Sid 21 (23) Resursanvändning Trygghetsteamet (fem personer) med avsatt tid Utbildningsinsatser Budget avsatt för arbetet Tydliga ramar och arbetssätt Tid avsatt för olika konferenser och möten med externa aktörer. Utbildningsinsats för all personal tillsammans med polisen ang "Väpnat våld i skolan". Uppföljning Ett särskilt årshjul med aktiviteter och uppföljning är framtaget för skolans trygghetsarbete för att kvalitetssäkra arbetet. Utveckling Arbetet med att trygga skolmiljön sker ständigt utifrån normer och konsekvenser. De vuxna finns tillgängliga för eleverna, griper in och stöttar. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Alla ska uttrycka att arbetsklimatet är gott 95 % År Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Lokaler Skolan har att ta emot elever som "tillhör" skolan, detta får till följd att lokalerna inte räcker till. Klassrummen är för trånga och skolan har brist på grupprum. Vi skulle också vilja att enheten Pärlan blev inkluderad i huvudskolans lokaler. Behov av ändamålsenliga grupp- och klassrum i stora skolan är stort, för att inte säga överhängande. Personal Skolan har ökat grundbemanningen i år 1-5 med fem pedagoger på fyra klasser för att minska på vikarier och skapa en stabil lärmiljö. Detta också för att öka möjligheterna till kollegialt lärande, samplanering, bedömning och ökad inkludering. Två kuratorer bidrar till att skapa avlastning för lärarna och trygghet för eleverna. Även rastverksamheten ät utbyggd med en heltidsanställd fritidspedagog. År sex är också förstärkt med dubbla mentorer. Varje mentor är schemalagd 80 min/vecka i år 6-9. Skolan bedömer att mentorn är viktig för varje elevs utveckling och lärande och bidrar till högre måluppfyllelse.

22 Sid 22 (23) Övrigt Trådlöst nätverk finns i hela skolan och all personal har en egen dator. Dock fungerar detta inte tillfredsställande. Skolan upprustar hela tiden den tekniska och fysiska miljön eftersom den spelar en avgörande roll när det gäller att nå högre måluppfyllelse. Fler och fler önskar också Ipads. Skolan har köpt ett ganska stort antal Ipads och datorer, men behov kvarstår. Hemsida fungerar väl för ökad tillgänglighet och information ges via bloggar mm. Det socioekonomiska bidraget används till elever i behov av olika stöd i den dagliga verksamheten såsom: två kuratorer på 1,6 tj introduktionsgrupp för asylsökande inkluderingspedagoger/ utökad grundbemanning som innebär femlärarsystem på fyra klasser/ tätare bemanning i våra två studios rastverksamheten - eget verksamhetsområde Investeringsmedel preliminär plan: kompletteringar av stolar till matsalen 50 elevskåp upprustning av klassrumsmöbler 200 övriga behov i organisationen ex: expeditionen

23 Sid 23 (23) Budget 2016 Övriga frågor Mälarhöjdens skolas elevhälsoplan heter "Alla ska med" och är ett av våra viktigaste styrdokument. Elevhälsoplanen fungerar som en arbetsbeskrivning för personalen hur olika arbetssätt ska genomföras och kvalitetssäkras i arbetslagen, så att alla elever ska nå sin potential. Var femte vecka går EHT igenom resultat och utveckling för varje årskurs och bokförs i ett screeningssystem. Där markeras elever med rött, gult eller grönt. Rödmarkeras en elev upprättas en handlingsplan, som utvärderas fem veckor senare. Vi arbetar flexibelt och inkluderande, med bla särskilda inkluderingspedagoger. För att få en bättre inblick i vårt arbete med våra elevers utveckling mot målen, läsutveckling, matematikkunskaper, närvarouppföljning mm ta del av bilagan "Elevhälsoplan 1516." Även en Läsutvecklingsplan finns som bilaga för att tydliggöra skolans arbetsätt kring elevernas språkutveckling.