Visättraskolans arbetsplan

Transkript

1 Visättraskolans arbetsplan Planen omfattar förskoleklass, skola & fritidshem Visättraskolan - En helt (o)vanlig skola

2 Innehållsförteckning Visättraskolans vision 2 Syftet med Visättraskolans arbetsplan 3 Analys och uppföljning 3 Ansvarig 3 Sammanfattning av läsåret 2020/ Visättraskolan i korthet 4 Medarbetarenkäten 4 Elevenkäten 5 Kunskap 8 Förskoleklass 8 Skola 9 Fritidshemmet 14 Trygghet & Trivsel 17 Avslutningsvis 20 Utvecklingsområden och planering för läsåret 2021/ Utvecklingsområden och insatser för läsåret Kunskap 23 Utvecklingsområden och insatser för läsåret Trygghet & Trivsel 26 1

3 Visättraskolans vision Visättraskolans vision är att varje elev ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, att alla elever ska känna sig trygga, och att alla elever ska trivas. Vi arbetar utifrån en helhetssyn på varje elevs lärande och utveckling. Kunskap, Trygghet och Trivsel. Tre ledord som visar oss riktningen och är beroende av varandra. Kunskap Alla elever på Visättraskolan ska lyckas nå läroplanens mål! För att nå dit ska vi utifrån beprövad erfarenhet och forskning prova olika vägar för att ge eleverna undervisning som håller hög kvalitet, är varierad och anpassad utifrån deras erfarenheter, intressen och förutsättningar. Målen och kriterierna ska vara tydliga, och vi ska ha höga förväntningar på våra elever. Trygghet Alla elever ska känna sig trygga på Visättraskolan! För att nå dit så ska vi erbjuda eleverna en stödjande, utmanande och stimulerande miljö. Varje elev på Visättraskolan ska ha minst en förtroendefull relation till en vuxen på skolan. Vi ska ha gemensamma och implementerade ordningsregler för att uppnå ordning och reda, samt studiero. Trivsel Alla elever ska trivas på Visättraskolan! För att nå dit så ska vi arbeta för att skolans klimat ska präglas av glädje, gemenskap, tolerans och respekt för medmänniskor, en Visättraanda. 2

4 Syftet med Visättraskolans arbetsplan Arbetsplanen omfattar Visättraskolans samtliga verksamheter, förskoleklass, skola och fritidshem. Vår arbetsplan syftar till att ge struktur till vårt dagliga arbete, ett stöd i att hålla riktningen i vårt fortsatta förbättrings- och utvecklingsarbete. Arbetsplanen innehåller en beskrivning av verksamhetens mål, våra prioriterade utvecklingsområden för det här läsåret. Dokumentet beskriver även hur vi ska arbeta för att målen ska kunna uppnås. Våra utvecklingsområden inom trygghet & trivsel lyfts in i skolans gemensamma plan mot diskriminering och kränkande behandling, vilken omfattar Visättraskolans samtliga delar, förskoleklass, skola och fritidshem. Analys och uppföljning Arbetsplanens måluppfyllelse analyseras och redovisas i Stratsys, vilket är Huddinge kommuns digitala verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig Visättraskolans rektor, Semira Vikström 3

5 Sammanfattning av läsåret 2020/2021 Visättraskolans ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel ligger till grund för det dagliga arbetet. Vi utgår ifrån våra ledord när vi sätter våra mål, och de visar riktningen. Ledorden är väl implementerade i verksamheten, vilket gör att medarbetarna, eleverna och vårdnadshavarna är insatta i vad vi strävar efter i vårt arbete. Vi ser hela verksamheten som en helhet och våra ledord går som en röd tråd genom alla delar av verksamheten, från förskoleklass till åk 6 och i fritidshemmet. Visättraskolan i korthet Idag finns det 415 elever inskrivna på Visättraskolan. Av dessa 415 elever, så är det 34 elever dvs 8,2 % som definieras som nyanlända och ca 85 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska, där ca 75 % av våra elever inte talar svenska hemma. Vi kan också se att andelen elever med språkliga svårigheter ökar, och likaså andelen elever med NPF diagnoser. Utifrån skolsköterskans hälsosamtal med varje enskild elev så kan vi se att 95,3 % av eleverna trivs bra, eller mycket bra på Visättraskolan, och att 99,5 % av våra elever uppger att de har en förtroendefull relation till minst en vuxen. Precis som många andra verksamheter så har vi på grund av pandemin haft ett tufft år. Här har vår organisation verkligen fått bekänna färg, och valet av att ha en utökad grundbemanning istället för att ta in utomstående vikarier har i denna pandemi verkligen utgjort ett stort stöd då personalfrånvaron med jämna tillfällen varit hög. Trots en tuff arbetsbelastning i verksamheten, så har vi kunnat hålla fortsatt goda resultat i medarbetarenkäten och i den kommunövergripande elevenkäten. Medarbetarenkäten I början på vårterminen 2021 så var det dags för personalen att igen besvara den årliga medarbetarenkäten, och denna gång mitt i en pågående pandemi. Här skulle vi på riktigt få svar på om de ledstänger och strukturer som vi tagit fram under åren och utifrån analysen av föregående enkät, hade gett resultat. Enkäten besvarades av 98 % av personalen, vilket gör att resultatet speglar personalens faktiska upplevelse av arbetsmiljön på Visättraskolan. Vi fick totalt sett ett något förbättrat resultat i jämförelse med den enkät som besvarades året innan, vilket så klart kändes smått fantastiskt med tanke på omständigheterna med en pågående pandemi. I medarbetarenkäten fick vi 87,3 i prestationsnivå, vilket faktiskt är en förbättring från 2020 resultat på 86,8. En marginell förbättring, men dock en förbättring, och då under ett 4

6 år i en pågående pandemi. Ett fantastiskt resultat. Där vi kan se en skillnad från 2020 enkät till årets enkät är lärargruppens arbetsrelaterade utmattning var siffran röd, och visade på ett värde om 38. Siffror som vi på olika sätt under året har arbetat med. Inför 2021 så gjordes det också en förändring i ledningsgruppen, vilket gör att resultatet för lärarna nu finns uppdelade i två svarsresultat, och glädjande nog så kunde vi se att vi lyckats vända den negativa trend som vi kunde se i föregående års resultat. Vi kan se att den ena gruppen har en lägre arbetsrelaterad utmattning, högre effektivitet, och en något högre arbetstakt, medan den andra gruppen i jämförelse har en högre arbetsrelaterad utmattning, lägre effektivitet och en lägre arbetstakt. Så här bli det fortsatta arbetet att förstå vad olikheterna beror på och sedan arbeta för en ökad likvärdighet. Framgångsfaktorer i det här arbetet har varit att vi har avsatt tid för att arbeta med resultat, och att vi har vågat ställa och diskutera de här lite svårare frågorna. Helt enkelt att vi har lyft på locket och arbetat för en tillåtande och öppen samtalskultur. Det är när vi kan dra slutsatser om varför resultatet ser ut som det gör, som vi kan dra lärdomar av det och använda det till att förbättra och utveckla arbetsmiljön. Elevenkäten Sett till den kommunövergripande elevenkäten som genomfördes i årskurs 3-6 så får vi mot bakgrund av omständigheterna känna oss nöjda med resultatet, för det här året. Vi ser att vi har kategorier där resultatet har förbättrats från föregående år, men vi ser också kategorier där resultatet har sjunkit något. Förändringarna är överlag marginella, vilket innebär att det inte är några allt för stora förändringar från föregående läsår, utan att resultatet känns stabilt. Vi ligger över kommungenomsnittet på samtliga områden, vilket sammanfattningsvis måste ses som ett mycket gott kvitto på vårt arbete. Om vi ska titta på det resultatet som har stuckit ut som mest åt ett positivt och negativt håll, så kan vi positivt se att kategorin Fritidshemmet Lärande har ökat från 78,8 till hela 85,2, vilket känns oerhört positivt sett till det arbete som görs på fritidshemmet för att synliggöra arbetet och lärandet, och där ett viktigt utvecklingsområde har varit att utveckla lovverksamheten. Den kategori som har sjunkit mest sedan föregående läsår är Kost där resultatet sjönk från 87,0 till 76,8. Här handlade det om frågan Jag har tillräckligt med tid för att äta i skolan, för eleverna på Visättraskolan är i högre grad mer nöjda med skolmaten än Huddinge kommuns elever i genomsnitt, och Visättraskolan har trots det sjunkande resultatet högst resultat av alla skolor just sett till kost. Intressant med tanke på att vi köper in mat från Annerstaskolan, som i sin tur har lägst resultat i elevenkäten. Ska dock tilläggas att vi på Visättraskolan, utifrån elevinflytande, tillsammans med Annerstaskolan har tagit fram en specialmeny om 5 veckor som rullar. 5

7 Men, när det kommer till att elevernas upplevelse om att de inte har lika mycket tid, så menar vi att det är en direkt effekt av pandemin. Schemamässigt är det ingen skillnad sedan tidigare, utan vi avsätter 30 minuter för lunchen, men då vår skolmatsal är trång, så har vi på grund av avståndsbehovet behövt organisera köerna på ett sådant sätt, så att det kan ha tagit längre tid för eleverna att få sin mat. En annan kategori som har sjunkit är Nöjdhet, från 97,3 till 91,9 som trots att den har sjunkit fortfarande ligger långt över kommungenomsnittet. Vi kan se att vi under året på grund av pandemin har behövt ställa in allt det där som vi menar är det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, tomterocken och våra årliga discon. Aktiviteter som bidrar till Vi-känslan. Vi kan se att det främst är årskurs 4 och 5 där resultatet skiljer sig åt från övriga årskurser. Årskurs 4 har inför läsåret bytt klasslärare, vilket så klart är en stor förändring och man ska i arbetet hitta varandra. Höstterminen var svajig i årskurs 4, och vi kunde se många incidentrapporter kopplade till de här klasserna och det var många möten med vårdnadshavare. Under våren kunde vi se att mer stabilt läge, och vi har därför goda förhoppningar om en bättre start i årskurs 5. Vi kunde som sagt också se en högre andel elever som inte är nöjda i årskurs 5 än övriga årskurser. Här har det varit många konflikter att hantera, vilka har tagit sin början utanför skolan i sociala medier. Det här med sociala medier är ett viktigt utvecklingsområde där vi måste få med oss vårdnadshavarna i arbetet framåt. Vi ser att en högre grad av våra elever på Visättraskolan än på andra skolor i kommunen upplever sig bli utsatta i sociala medier, vi kommer att berätta mer om det här längre fram i arbetsplanen. 6

8 7

9 Kunskap Förskoleklass Vi kan se att det har varit en god progression i båda klasserna från höstterminen till vårterminen. Utifrån den nivå som eleverna befann sig i sett till kartläggningen när de började hos oss så har vi sett en fantastisk utveckling på kort tid i både matematik och i språk, framförallt elevernas språkliga förmåga har utvecklats enormt och de flesta eleverna har börjat ljuda och har antingen knäckt, eller är på väg att knäcka läskoden i slutet av förskoleklasstiden. En framgångsfaktor är att vi har två två lärare och en fast klassresurs i båda förskoleklasserna. Vi ser också en styrka i att förskoleklasserna kollegialt har utvecklat och utökat sitt samarbete, och att de för det har haft mycket tid i form av gemensam planeringstid. Tid som de bland annat har kunnat använda för att utveckla sina ämnesövergripande planeringar, och anpassa sin undervisning utifrån elevernas förutsättningar och behov. För att ge eleverna möjlighet att utvecklas ytterligare ser vi ett utvecklingsområde i att arbeta för att processen kring kartläggningarna ska klaras av snabbare. Då kan vi ännu mer skyndsamt komma igång att anpassa undervisningen utifrån resultatet, och således ge oss mer tid att ytterligare arbeta för barnens kunskapsutveckling utifrån resultatet. Vi behöver arbeta för att kartläggningarna ska vara genomförda så snart som möjligt på höstterminen och att analyserna görs tillsammans med speciallärarfunktion. Likaså att planeringen av anpassningar, utifrån resultatet av kartläggningen, av undervisningen görs tillsammans med speciallärarfunktion. I år kunde vi se att kartläggningen drog ut på tiden sett till att vi fortfarande försökt hitta rätt strukturer i genomförandet. För att lyckas i arbetet, ska vi i högre utsträckning dela upp arbetet mellan berörda pedagoger, och att se över dokumentationen så att den hamnar på en adekvat och rimlig nivå. Kartläggningen kommer att genomföras av berörda pedagoger i klassen och speciallärarfunktion kommer att finnas med som ett stöd i analysen, och i planeringen av åtgärder. Vi är mycket stolta över den verksamhet som vi erbjuder våra elever i förskoleklassen. Vi vill framöver i högre utsträckning synliggöra detta arbete till resten av kollegiet inom vår verksamhet men även utåt, detta i syfte att dela med oss av goda exempel samt att våra pedagoger i övriga årskurser ska få en ökad insyn i elevernas tidiga skolgång på Visättraskolan. 8

10 Skola Vi kan se att eleverna på Visättraskolan når goda resultat i så gott som alla ämnen. Detta gäller i samtliga årskurser även om vi kan se att resultaten sjunker något i senare årskurser jämfört med de tidigare årskurserna. Vi kan se att våra elever har genomgående goda resultat i SO-ämnena NO-ämnena samt de i de praktiskt estetiska ämnena. De ämnen där vi kan se störst skillnader i måluppfyllelsen mellan tidigare, och senare årskurser är matematik och svenska som andraspråk. Dessa ämnen är också de som vi har lägst måluppfyllelse i främst i de senare årskurserna. Svenska som andraspråk är det ämne som sticker ut mest sett till måluppfyllelse på ett negativt sätt. Måluppfyllelsen i ämnet är betydligt lägre än övriga ämnen. Dock kan vi i ämnet svenska som andraspråk se att vi har betydligt färre som läser ämnet jämfört med övriga ämnen, och att det inom ämnet därför finns en hög koncentration av elever som är nyanlända, likväl kan vi när vi tittar på individnivå se att elever med språksvårigheter, och språkliga funktionsnedsättningar i större utsträckning läser SVA istället för SV. Vi kan se ett samband att elever som inte uppnår kunskapskraven ofta också har en språkdiagnos, oftast någon form av språkstörning och ibland i kombination med andra diagnoser inom NPF. Vi ser också att även nyanlända elever inte når kunskapskraven i lika hög utsträckning som övriga elever. Men här kan vi se att nyanlända elever som kommer i lågstadiet eller senast i åk 4 som vi får följa ett tag uppvisa en god progression, och ofta går de ut med jämförbara resultat som övriga elever. På individnivå ser vi också ett samband mellan språkliga svårigheter och brist på måluppfyllelse i matematik. Samma samband ses inte med exempelvis SO och NO ämnena. Att dessa elever lyckas bättre i SO och NO än i matematik tycker vi är en intressant iakttagelse. Om vi ska försöka se orsaker till detta så ser vi att det är möjligt att det ämnesövergripande arbetet kan ha påverkan på elevernas resultat på ett positivt sätt. Här ser vi att vi NO och SO är en del av det ämnesövergripande arbetet i högre utsträckning än vad ämnet matematik är. Vi har haft större utmaningar med att få in matematiken i våra ämnesövergripande teman jämfört med övriga ämnen. Vi tror att det bredare sammanhang som ämnesövergripande arbete erbjuder gynnar elever med språkliga svårigheter. Här ser vi att matematiken i hög utsträckning läses separat och utanför dessa sammanhang jämfört med övriga ämnen. Vi ser också att lärarna i SO och NO, i hög utsträckning arbetar med en stor variation av bedömningsformer och redovisningsformer och att elever i hög utsträckning också får vara med och ha inflytande över redovisnings- och bedömningsformerna. Man har möjlighet att kompensera för brister i exempelvis den skriftliga förmågan eller i läsförmågan genom alternativa undervisnings- och redovisningsformer på ett annat sätt än vad man kan göra i exempelvis ämnet svenska som andraspråk där dessa förmågor ska 9

11 bedömas och inte kan "anpassas bort" på samma sätt. Något annat som sticker ut är simningen. En stor andel av våra elever börjar åk 6 utan att kunna simma. Vi kan se att flickor och nyanlända elever är överrepresenterade när det kommer till brist i simkunskaper. Eleverna möter inte bad och simning i sin hemmiljö i särskilt hög utsträckning, och här har vi som skola ett viktigt uppdrag i att kompensera för detta. Vi har dock år efter år haft utmaningar i att få simtider i den utsträckning som våra elevers förutsättningar kräver. Vi ser att vi i år genom ett intensivt arbete med att få så mycket simtid som möjligt trots rådande pandemi, har lyckats få de flesta av våra elever att klara simkravet. Men även i år kan vi se att elever i åk 6 som annars skulle haft höga betyg i idrott och som har godkända betyg i alla andra ämnen, går ut åk 6 med F i idrott och hälsa på grund av att de inte klarat simkravet. När det kommer till våra klasstorlekar om elever/klass och våra elevers förutsättningar, så ser vi det som en styrka och en framgångsfaktor att vi har klasslärare i samtliga årskurser. Undantag sett till elevantalet är årskurs 6 där ett antal elever varje år slutar för att börja på IES, ett elevtapp som vissa läsår måste bäras upp ekonomiskt med större klasstorlekar i de övriga årskurserna. Många av våra elever söker sig till IES för det är deras närmsta högstadieskola. Det finns tyvärr ingen skola i vår närhet som är Visättraskolans elevers "naturliga" högstadieskola, vilket innebär att eleverna sprids över hela Huddinge. Det här vet vi är orsaken till att många söker sig till IES, och vi vet också att det här är en stor orosfaktor för både vårdnadshavare och elever. Att vi har klasslärare förenklar det ämnesövergripande arbetet. Det underlättar för ansvarig lärare att få ett helhetsgrepp kring elevernas kunskapsutveckling, och möjligheten att se elevernas kunskaper i flera olika sammanhang. Det är också utifrån detta en framgångsfaktor att vi i de flesta klasserna har en fast klassresurs som arbetar i klassen under hela skoldagen. Vi ser att detta är en absolut nödvändighet sett till våra elevers förutsättningar i kombination med våra stora klasstorlekar. Likaså ser vi att det ämnesövergripande arbetet med fasta ämnesövergripande teman i varje årskurs, som varje år revideras och vässas till, bäddar för en ökad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet. Vi ser även att vår mångåriga satsning på att öka kompetensen i språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen, och vår senaste satsning under de två senaste läsåren kring tillgänglig undervisning, har varit framgångsfaktorer som bidragit till den goda måluppfyllelsen. När i tittar på analysen av måluppfyllelsen så kan vi se några utvecklingsområden. Ett tydligt utvecklingsområde är simning, att behöver arbeta för att vi i slutet av åk 6 inte ska ha lika många elever som inte kan simma. Vi har i år sett en tydlig i effekt när det kommer till värdet av minst E i lästa ämnen pga. brist på simkunskaper. Vi ser också ett tydligt 10

12 utvecklingsområde i ämnet SVA och här ser vi även ett fortsatt utvecklingsområde i att fortsätta arbeta med att tillgängliggöra undervisningen och skapa likvärdighet i undervisningsstrukturen. Detta då vi kan se att måluppfyllelsen i SVA har ett tydligt samband med elever som har språkliga svårigheter av olika slag. Här ser vi att det inte räcker med språkutvecklande undervisning i största allmänhet, utan att vi behöver bredda detta till att arbeta riktat med hur vi bäst utvecklar språket för elever som har olika språkdiagnoser, framförallt språkstörning. Samma utvecklingsområde ser vi i ämnet matematik. Det handlar om hur vi kan få elever med språkliga svårigheter och språklig sårbarhet att lyckas i sin kunskapsutveckling i högre utsträckning. Sedan behöver vi arbeta ytterligare med att säkerställa bedömningarna i vilka elever som ska läsa ämnet SVA för att öka säkerheten att bedömningen görs på rätt grunder. Vi kommer att ha två förstelärare i pedagogisk utveckling, som också kommer att utgöra speciallärarfunktion, där en ska arbeta riktat mot lågstadiet och en ska arbeta riktat mot mellanstadiet. De kommer att arbeta riktat mot både elever och lärare för att stötta i att öka kunskapsutvecklingen. Detta genom speglingar, handledning och direkt arbete med eleverna. En av dessa lärare har också ett riktat uppdrag i att utveckla arbetet med SVA, både sett till undervisning och bedömning av vilka elever som är i behov av att läsa ämnet. Vi kommer även att fortsätt det kollegiala lärandet kring SPSM:s tillgänglighetsmodell, där vi även ska försöka komma åt hur vi kan arbeta för att stötta elever med exempelvis språkstörning i deras kunskapsutveckling. Likaså kommer vi inom ramen för det kollegiala lärandet att arbeta med fokus på pedagogiskt ledarskap, och exempelvis vidareutveckling av likvärdiga undervisningsstrukturer. Likväl som vi kommer att arbeta vidare med att utveckla våra ämnesövergripande teman och anpassa dessa utifrån de nya kursplanerna, och även arbeta för att öka likvärdigheten i bedömningen utifrån dessa teman. Sammanfattningsvis så kan vi vara väldigt nöjda med vårt arbete sett till kunskap, utveckling och lärande. Vi ser att eleverna på Visättraskolan lyckas väldigt väl sett till deras förutsättningar. Viktiga och direkt avgörande faktorer i det här arbetet är att vi har en robust organisation där vi under många år har haft en stabil ledning, och framför allt att vi har haft en låg personalomsättning bland våra lärare. Lärarna har nu under många år arbetat tillsammans, och inom ramen för det kollegiala lärandet så har de utvecklat sina arbetssätt och undervisningsmetoder för att i allt högre grad matcha de behov som finns hos just oss på Visättraskolan. Här har vårt arbetssätt med klasslärare och fasta ämnesövergripande teman i samtliga delar av verksamheten, förskoleklass, skola och fritidshemmet, varit tydliga framgångsfaktorer i det här arbetet. En viktig framgångsfaktor är vår valda organisation av att inte ta in utomstående vikarier, utan att istället satsa på att ha en utökad grundbemanning och med det satsa på klassresurs i varje 11

13 klass. En klassresurs som utgör ett viktigt och avgörande stöd i arbetet med eleverna. Meritvärde årskurs 6 I årskurs 6 hade vi i slutet på läsåret 48 elever, 24 flickor och 24 pojkar. 96 % av eleverna hade minst en vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. 7 av eleverna, 14,6 % definierades i slutet på läsåret som nyanlända. Tre var flickor, och fyra var pojkar. Tre av de nyanlända eleverna kom till Sverige det senaste halvåret, och två av eleverna kom till oss från Annerstaskolan under läsåret. Två av de nyanlända eleverna uppnådde minst E i samtliga ämnen. Utöver förutsättningarna ovan så har 15 elever, 31 % i årskurs 6 minst en konstaterad diagnos. Meritvärdet för årets årskurs 6:or var våren ,2. Höstterminens meritvärde var 177,4. Meritvärdet är högt sett till elevernas förutsättningar, och progressionen från höstterminen till vårterminen har varit god. Det finns en diskrepans mellan flickor och pojkar sett till meritvärdet, där meritvärdet för flickorna är 225,2 och 207,2 för pojkarna, 12

14 men sett till elevernas förutsättningar så har både pojkarna och flickorna lyckas väl i sin kunskapsutveckling. Vi kan se att det är pojkarna som har haft starkast progression i jämförelse med höstterminens resultat, då de gått från ett meritvärde på 167,7 till vårterminens 207,2. En ökning med 40,2 enheter, vilket är en något bättre ökning än flickornas 38. Sammanfattningsvis så ser vi att både flickor och pojkar har haft en mycket god kunskapsprogression under året, och att de har presterat högt sett till deras förutsättningar. Ämnen som sticker ut och som har påverkat meritvärdet är Idrott och hälsa och svenska som andraspråk. Läs mer under nästa rubrik, Minst E i lästa ämnen i årskurs 6. Minst E i lästa ämnen i årskurs 6 I år var det 75 % av eleverna som hade minst E i lästa ämnen. Det är ett något lägre resultat än föregående läsår, men sett till förutsättningarna så ska vi vara nöjda med det här resultatet. Att resultatet ser ut som det gör beror främst på kunskapskravet simning i idrott och hälsa. Vi hade i slutet på höstterminen 18 elever i årskurs 6 som inte uppnådde kunskapskravet i simning. Inför vårterminen så hade vi 20 elever som inte kunde simma, detta då det tillkom två nya elever, en ny elev från en annan kommun, och en nyanländ elev som inte kunde simma. På grund av pandemin så blev många simlektioner inställda, men när vi fick klartecken för att återgå till simningen, så har vår lärare i idrott och hälsa bokat in flertal tider och verkligen gjort sitt yttersta för att eleverna skulle ges möjlighet att uppnå kunskapskravet, men framför allt att få livräddande kunskap. I slutet på läsåret så hade vi fortfarande 7 elever som inte uppnådde kravet. Alla flickor. Tre av flickorna är nyanlända och hade inga simkunskaper sedan tidigare. Totalt var det 75 % av eleverna som nådde minst E i lästa ämnen. Av pojkarna så var det 79,2 % som nådde minst E, vilket är ett högre resultat än flickornas 73,9. Det var 7 flickor som inte nådde kunskapskravet i simning, 5 av dessa elever hade om de klarat simkravet fått minst E i samtliga ämnen. Två av de 5 eleverna hade nått C i betyg i idrott och hälsa om de klarat simkravet, två elever hade fått D och en av eleverna hade fått E. Betyg som både hade påverkat meritvärdet positivt, men också så klart andelen elever som når lägst E i lästa ämnen. Hade de klarat simkravet så hade siffran för minst E i lästa ämnen varit 85,4 % på totalen och 87,5 % av flickorna hade nått minst E. Vi kan också se att ämnet svenska som andraspråk sticker ut där det vårterminen 2021 var 53,8 % av eleverna som nådde minst E i ämnet. Höstterminen 2020 så låg resultatet på 41,7 %. Det var 13 elever som under föregående läsår läste enligt kursplanen svenska som 13

15 andraspråk i årskurs 6. Under vårterminen så var det 7 av dessa elever som inte uppnådde målen, varav 5 av dessa elever som under läsåret definierades som nyanlända. Sammanfattningsvis så kan vi se att pandemin slog extra hårt mot våra elever som inte uppnått simkravet i idrott och hälsa, men vi ser också en problematik att vi i årskurs 6 år efter år har en så stor andel elever som inte kan simma och att simtiderna, dvs förutsättningarna inte riktigt lirar med behoven. Vi behöver se över möjligheten att ordna andra simtider, och kanske erbjuda simskola under loven. Vi behöver helt enkelt hitta lösningar för att eleverna tidigare ska kunna nå simkravet, och för att vi, och dem inte ska kännas stress i årskurs 6. Kanske kan tidigare simundervisning göra att fler flickor vill delta, vi har upplevt att det är en allt större utmaning att få flickorna att delta under alla simlektioner. Vi ser att vi, om vi hade kunnat bortse från simkravet, hade nått ett mycket gott resultat sett till minst E i lästa ämnen. Så mot bakgrund av förutsättningarna, så måste vi vara väldigt nöjda med årets resultat. Fritidshemmet Fritidshemmets verksamhet på Visättraskolan har mot bakgrund av pandemin fått ställa om sin verksamhet, i betydligt högre grad än övriga delar av verksamheten. Vi har behövt anpassa verksamheten utifrån rådande rekommendationer, vilket inneburit att vi inte har kunnat blanda grupperna i lika hög utsträckning som vi brukar, och vi har heller inte kunnat åka till platser som krävt kommunala färdmedel under loven. Utöver det så har vi i hela skolans verksamhet, precis som övriga delar av världen drabbats av en hög personalfrånvaro. Trots det så har personalen varit vid gott mod, och vi kan se att fritidshemmets verksamhet fortsätter att blomstra och utvecklas. En viktig del i detta är att vi i högre utsträckning avsätter tid för fritidshemmets utvecklingsgrupp att träffas. Att vi lägger större vikt på innehållet i verksamheten, än att lägga tid, kraft och fokus på att 14

16 prata om dagliga strukturer. Strukturer som är viktiga, men som kan ta för mycket tid från kärnuppdraget, och därför har just utvecklingsgruppen fokus på det pedagogiska innehållet. Framgångsfaktor i att fritidsverksamheten utvecklas i allt högre takt är att fritidsansvarig planerar in gemensam planeringstid under loven. Under loven har vi färre elever i verksamheten, vilket då skapar möjligheter för personalen att avdelningsvis sitta ner och planera sin verksamhet. Det här har gett ökade möjligheter för kollegialt lärande som vi ser har haft en mycket positiv effekt. Sett till kärnuppdraget, så har just Lärande varit ett av fritidshemmets prioriterade utvecklingsområden under läsåret Att genom en ökad elevdelaktighet, och tydligare planeringar kopplade till styrdokumenten än mer öka förståelsen för lärandet på fritidshemmet. För att förbättra resultatet och förståelsen för lärandet på fritidshemmet så har vi arbetat med två specifika mål: Ökad delaktighet Temaplaneringar som än tydligare synliggör lärandet, för både personal och elever Ett viktigt uppdrag i vårt utvecklingsarbete på fritidshemmet har varit att synliggöra fritidshemmets mål för både elever och personal. Våra temaplaneringar, med tydliga kopplingar till styrdokumenten har i det här arbetet varit till stor hjälp i arbetet med att synliggöra lärandeprocessen. Fritidshemmets personal uppger i samtal att de pedagogiska planeringarna med ett tydligare innehåll kring vad, när, hur, varför, har gett en ökad struktur i verksamheten, en struktur som i sin tur lett till ett ökat lärande. Fritidshemmet arbetar sedan några läsår tillbaks utifrån övergripande teman som är framtagna och utformade utifrån elevernas önskemål och behov. Den pedagogiska utvecklingsgruppen har vi nu under läsåret arbetat med att justera, finputsa och tydliggöra temaplaneringarna. Personalen på fritidshemmet har under läsårets gång på olika sätt arbetat för att eleverna i högre utsträckning ska förstå att lärandet är en central del av fritidshemmets uppdrag, och med det arbetat för att synliggöra och tydliggöra våra temaplaneringar. I början på det här läsåret tog fritidshemmets pedagogiska utvecklingsgrupp fram en gemensam mall som personalen sedan har använt sig av vid genomgång och utvärdering innan och efter aktiviteterna inom temat. Mallen har bidragit till en ökad tydlighet och en ökad likvärdighet i verksamheten, vi arbetar på samma sätt, och alla elever, på alla avdelningar ges möjlighet att vara med och påverka, givetvis anpassat utifrån ålder och mognad. För att arbeta med elevdelaktigheten så inledde vi läsåret med att först göra en kartläggning där vi startade upp med storsamling på fritidshemmet. Under den här 15

17 samlingen fick eleverna möjlighet att påverka innehållet i fritidsverksamheten, samt en möjlighet att lyfta fram sina synpunkter kring verksamheten. Varje avdelning på fritidshemmet har i sin tur sedan arbetat med att göra en egen kartläggning. Här har man genom samtal och synpunkter från klass- och elevråden, och klassanalysen kartlagt elevernas behov och intressen, och därefter anpassat innehållet utifrån det. Fritidshemsverksamhetens olika avdelningars aktivitetsscheman har utifrån dessa kartläggningar utvärderats och anpassats, men har också under läsårets gång tillsammans med eleverna varit föremål för utvärdering och finjustering. Avdelningsansvariga har i uppdrag att ha en kontinuerlig och inlyssnande kommunikation med eleverna, för att tillsammans med dem utvärdera elevernas upplevelser av verksamheten. I våra utvärderingar med eleverna så ser vi att tydligheten i våra planeringar har ökat elevernas förståelse för lärandet i fritidshemmet. De uppger också att de tycker att de lär sig nya saker av aktiviteterna vi erbjuder, och att det finns roliga saker att göra. Det här är en bild som vi sedan kan se i den kommunövergripande elevenkäten. När det kommer till just lärandet på fritidshemmet så ser vi att resultatet från föregående läsår på 79 % har förbättrats till årets resultat på 85,2 %. Ett resultat som står sig väldigt starkt i jämförelse med det kommunövergripande resultatet på 69,6 %. Arbete framåt för fritidshemmet under nästa läsår är att vidareutveckla det kollegiala lärandet för att i fortsatt utsträckning förbättra resultaten i elevenkäten. Vi ser också att vi behöver få till en ökad samverkan mellan förskola och fritidshemmet och mellan skolan och fritidshemmet, detta i syfte att skapa förutsättningar för fritidshemmet att i ännu högre utsträckning kunna ge stöd i arbetet med att fördjupa och utveckla elevernas kunskaper. Här ser vi särskilt att skolan och fritidshemmet behöver hitta samverkansformer när det kommer till simundervisningen, matematik och läsning. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att trygghetsteamet tillsammans med fritidshemmet ska koppla trygghetsteamets arbete till fritidshemmets verksamhet. Vi har flera som arbetar i fritidshemmet som ingår i trygghetsteamet, vilket möjliggör att vi på ett bredare plan ska kunna koppla värdegrundsarbetet som sker i klasserna under skoltid till fritidshemmet, och med det få till en ökad effekt. Sammanfattningsvis är vi väldigt nöjda och stolta över fritidshemmets verksamhet, och det arbete som gjorts under detta tuffa läsår. Det finns en kraft och en vilja i verksamheten. Inför nästa läsår så kommer vi slipa på den organisation som vi har tagit fram med vår utvecklingsgrupp, och planeringstid för respektive avdelning, och med det är ambitionen att ta fortsatta kliv framåt i vårt fortsatta utvecklingsarbete. 16

18 Trygghet & Trivsel Att skapa en skolmiljö som präglas av trygghet och trivsel är viktiga förutsättningar för alla elevers kunskapsutveckling. Utifrån resultat av vår interna elevenkät som genomförts under vårterminen med elever i årskurser F-2, kommunens elevenkät för årskurser 3-6 och med stöd av skolsköterskans sammanställning av hälsosamtal med samtliga elever på skolan kan vi se att vi har lyckats med vårt förebyggande och trygghetsfrämjande arbete på skolan. På Visättraskolan arbetar vi utifrån en grundtanke att den samlade elevhälsans arbete ska prioriteras. Vi har organiserat den samlade elevhälsan på ett sätt som möjliggör att vi kan möta det behov vi ser i verksamheten. Den samlade elevhälsan består av två team; skolans elevhälsoteam och trygghetsteam. Tack vare vår organisation skapar vi förutsättningar att få ett helhetsgrepp kring elevernas utveckling på skolan. Vi har sedan flera läsår tillbaka även arbetat för en rastverksamhet som erbjuder eleverna en varierad, lärorik och framförallt rolig rast. #roligareraster har kommit att utvecklas till en av skolans främsta trygghetsfrämjande insats. Arbetet med en tydlig organisation tillsammans med tydliga och väl implementerade ordningsregler, samt vårt arbete med förtroendefulla relationer har gett goda resultat i ovanstående mätningar. Visättraskolan upplevs överlag som trygg av eleverna, och 85 % av eleverna uppger i den kommungemensamma enkäten att de har en förtroendefull relation till minst en vuxen. I vår interna enkät för årskurser F-2 uppger 92 % av eleverna att de har en förtroendefull relation till en vuxen på skolan. I skolsköterskans sammanställning av hälsosamtal med samtliga elever på skolan kan vi se att 99,5 % av eleverna har en förtroendefull relation till en vuxen. Vårt resultat vad gäller aktuellt område står sig bra i jämförelse med kommungenomsnittet som är 72,5 %. På frågan om eleverna känner sig trygga på skolan svarar 90 % i årskurser 3-6 att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande siffra för årskurs F-2 är 87 %. I skolsköterskans sammanställning av hälsosamtalen med eleverna på skolan uppger 95 % av eleverna att de trivs bra eller mycket bra på skolan. Här har resultatet sjunkit från 99,5 % föregående läsår. Vi kan se ett samband med något försämrade resultat i elevenkäten i årskurs 3-6 avseende området trygghet och studiero. Resultatet för årets elevenkät på området är 85 % medan motsvarande siffra 2020 var 88,5 %. Vi kan dock konstatera att resultatet står sig bra mot kommungenomsnittet på 76 %, trots detta kan vi inte vara nöjda med resultatet. Särskilt mot bakgrund av att vi hade som delmål att nå 90 % 2021 inom aktuellt område. 17

19 En siffra som dock utmärker sig i positiv bemärkelse under området trygghet och studiero är den upplevda studieron på skolan. I årets enkät svarade 81 % av eleverna i årskurs 3-6 att de kan arbeta på lektionerna utan att bli störd, motsvarande siffra för 2020 var 76 %. Försämringen av föregående läsårs resultat kan tänkas bero på flera aspekter såsom att vi har haft ett år där vi, precis som alla andra verksamheter blivit drabbade av effekter av Covid-19. På grund av Covid-19 har vi inte haft lika hög personaltäthet som vi brukar (vilket också oroar på lång sikt sett till nya budgetförutsättningarna), och vi har heller inte kunnat ge eleverna det som vi brukar beskriva som det "lilla" extra såsom exempelvis Visättraskolans dag, disco och vår julavslutning Tomterocken. En annan anledning till de något försämrade resultaten kan vara att våra elever som har full koll på skolans vision och våra ledord, med all rätt, ställer höga krav på Visättraskolan vad gäller just tryggheten. Vi ser även att vi har backat i andel elever som uppger att de är nöjda med Visättraskolan. Där har vi gått från 97 % föregående läsår till 92 % Om vi ser över en period om tre år så resultaten svängt rejält där vi för 2019 fick 87 % för att sedan året efter få 97%. En rimlig slutsats är att resultatet i år har stabiliserats, och att vi är en av de tre skolor med högst resultat i kommunen gällande nöjdhet får vi vara väldigt nöjda med. Viktigt att i sammanhanget poängtera att vi i vår vision strävar att nå varje enskild elev på skolan. Vi är nöjda med resultatet, men behöver dock fortsätta att arbeta främjande med bland annat med vår rastverksamhet, #roligareraster och arbetet med förtroendefulla relationer. I skolsköterskans kvalitetsrapport för 2021 kan vi konstatera att 24 % av skolans elever är överviktiga och knappt 10 % lider av fetma. I samma rapport uppger ca 70 % av skolans elever att de inte har en schemalagd aktivitet på fritiden. Således kan vi se ett samband mellan elevernas fritidsvanor och övervikt/fetma. Här ser vi att det är viktigt att vi arbetar vidare med #roligareraster där vi får möjlighet att erbjuda eleverna fysiska aktiviteter och även spontan rörelse. Inom ramen för vår rastverksamhet har vi även etablerad samverkan med det lokala föreningslivet såsom fotbollsförening och friidrottsförening. Vi ser även ett behov av att i större utsträckning involvera vårdnadshavare i skolans hälsofrämjande arbete. Resultat från likabehandlingsenkäten som sticker ut i negativ bemärkelse i år är våra elever i årskurs 3-6 internetvanor. På frågan om elever upplever sig ha blivit retade eller på annat sätt illa behandlade när de varit på Internet svarar 35 % av eleverna i aktuella årskurser att de har blivit utsatta på nätet medan motsvarande siffra är ca 16 % i kommunen. På frågan om eleverna har fått ett sms eller meddelande där eleven blivit 18

20 retad eller om meddelandet har väckt obehag svarar ca 30 % på Visättraskolan ja medan motsvarande siffra i kommunen är drygt 15 %. Här kan vi tydligt se att vi behöver intensifiera värdegrundsarbetet i skolans klasser på mellanstadiet angående skärmanvändande. Vi arbetar systematiskt med lektionsupplägg från skolans trygghetsteam avseende möjligheter och risker med användande av digitala verktyg såsom mobiltelefoner och tv-spelskonsoler. Vi har under läsårets gång informerat vårdnadshavare genom rektors månadsbrev på Unikum om att vårdnadshavare bör kräva insyn i sitt barns vardag på nätet. Den samlade elevhälsan har även genomfört riktade insatser gentemot vårdnadshavare avseende aktuellt område, exempelvis har den samlade elevhälsan ringt till samtliga vårdnadshavare i årskurs 5 och informerat om att elevernas skärmanvändande påverkar skolgången negativt. Vi kan med stöd av resultatet i likabehandlingsenkäten konstatera att vi behöver arbeta med riktade insatser gentemot vårdnadshavare till elever i samma årskurser under kommande läsår. En god samverkan mellan skola och vårdnadshavare anser vi är av yttersta vikt för att förebygga kränkningar på nätet och för att främja goda rutiner för elevers användande av digitala verktyg. Som vi har skrivit tidigare har vi en organisation av skolan och av skolans samlade elevhälsa som möjliggör att vi kan fortsätta arbetet med att skapa en god skolkultur som främjar kunskap, trygghet och trivsel. Tack vare vår organisation har vi även beredskap att möta de behov som uppstår i verksamheten och vi kan därigenom sätta in riktade insatser såsom exempelvis värdegrundsarbete i klass för att förebygga kränkningar på nätet. 19

21 Avslutningsvis Läsåret har på många sätt varit ett ovanligt läsår, och det har det varit för oss alla. Vi har trots ett mycket tufft utgångsläge lyckats ta oss i mål med resultat som vi ska vara nöjda med. Igen har vi sett hur våra ledord kunskap, trygghet och trivsel har visat oss vägen, och hjälpt oss att hålla riktningen i ett mycket ansträngt läge. En viktig utmaning för oss framåt är nu att orka hålla i och hålla ut, att orka nöta och finputsa det arbete som vi har satt igång. Att inte tappa några bollar längs med vägen, utan att hela tiden arbeta för att förfina och putsa. Att lägga fokus på att göra det vi gör bra ännu bättre. Vi hade 2020 en budget i balans, och har på många olika sätt organiserat för att möta de ekonomiska utmaningar som vi står inför. En trygghet i detta är att vi utifrån medarbetarenkätens resultat ser att vi har en stabil, robust och trygg organisation, en organisation som faktiskt står pall när det blåser rejält. Vi har hittat en väg och vi gläder oss åt att så många i verksamheten aktivt väljer att vara kvar och fortsätta framåt. Inför kommande läsår har vi en förändring i ledningsorganisationen då Tor efter 6 år ska påbörja en ny tjänst till hösten. Hans tjänst kommer främst av ekonomiska skäl inte att ersättas, utan tanken är nu att övriga ledningen ska dela på hans arbetsuppgifter. Vi står i ett något osäkert läge ekonomiskt för 2022, och vi behöver landa i vår nya kostym för att veta hur vi ska använda våra resurser på bästa sätt. Visättraskolans resultat står sig starkt i jämförelse med våra egna resultat och i jämförelse med kommungenomsnittet, vi har fortsatta höga och stabila resultat på elevenkäten, och sett till trygghet och trivsel. När det kommer till kunskapsresultaten så ser förutsättningarna så olika ut från år till år, och därför kan det inte alltid vara rättvist att jämföra ett läsårs resultat med ett annat, utan att det viktigaste är att se till de faktiska elevernas progression. Rent kunskapsmässigt så har det dock med tanke på omständigheterna och elevernas förutsättningar varit ett bra år, där personalen och eleverna tillsammans har gjort en fantastisk insats. Vi ser att vi i år ligger något högre på andelen elever som når lägst E där Visättraskolans 75,0 med minsta marginal ligger över kommungenomsnittets 74,9. Vi har enligt förväntningarna ett något lägre genomsnitt i år sett till meritvärdet, där kommunens genomsnitt är 224 i jämförelse med Visättraskolans 216. Här ser vi dock att kravet i simning tydligt hade kunnat ge en förändrad bild för Visättraskolans resultat, och här måste vi hitta vägar för att fler elever inte bara ska få betyg, utan för att de ska få sina livsviktiga kunskaper. 20

22 Vi är väldigt stolta över den skola som Visättraskolan är idag. Nu ser vi fram emot ett där vi förhoppningsvis kan återgå till det härliga normala, och fortsätta att möjliggöra en skola som genomsyras av kunskap, trygghet och trivsel för våra elever, och för vår personal! 21

23 Utvecklingsområden och planering för läsåret 2021/2022 Här följer en redogörelse för de utvecklingsområden vi på Visättraskolan kommer att fokusera extra på under läsåret 2021/2022. Ytterst ansvarig: Rektor Kunskap: Ansvarig för att i det dagliga arbetet följa upp, dokumentera och utvärdera arbetet: Biträdande rektor med pedagogiskt utvecklingsansvar. Trygghet och Trivsel: Ansvarig för att i det dagliga arbetet följa upp, dokumentera och utvärdera arbetet: Biträdande rektor med ansvar för elevhälsan. Fritidshemmet: För fritidshemmets arbete utifrån kunskap, trygghet och trivsel: Fritidsansvarig följer i det dagliga arbetet upp, dokumenterar och utvärderar arbetet. Utvärdering: Sker löpande under läsåret och följs upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentation: Dokumentation av arbetet görs i kommunens digitala verktyg för systematiskt kvalitetsarbete, Stratsys. 22

24 Utvecklingsområden och insatser för läsåret Kunskap Utvecklingsområde Vad: Ökad andel elever som får minst E i idrott och hälsa Ökad andel elever som svarar positivt på frågan "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer" Öka lusten till läsning i skolan och på fritidshemmet Verksamhet: Skola Fritidshemmet (Hur) Förskoleklass Skola Förskoleklass Skola Fritidshemmet Syfte Varför: Fler elever på Visättraskolan ska nå minst E i lästa ämnen. Ett viktigt utvecklingsområde för att lyckas i det här arbetet är att eleverna på Visättraskolan i högre grad ska lyckas nå kunskapskravet i idrott och hälsa. Att eleverna är inspirerade och motiverade till skolarbetet är viktigt, och de måste känna nyfikenhet. Fler elever ska upptäcka böckernas magiska värld, och med det utveckla sitt språk. Ett viktigt arbete framåt blir därför att väcka elevernas läslust. Insats Hur: Ett stöd i det här arbetet är att få till en ökad samverkan mellan skolan och fritidshemmet, detta i syfte att skapa förutsättningar för fritidshemmet att i ännu högre utsträckning kunna ge stöd i arbetet med att fördjupa och utveckla elevernas kunskaper. Här ser vi exempelvis en möjlighet att samverka kring simning. Pedagogisk utvecklingsledare ska bjuda in fritidsansvarig och lärare i idrott och hälsa till ett möte i början av läsåret för att där och då planera hur simundervisningen ska genomföras, och hur vi inom ramen för fritidshemsverksamheten ska kunna erbjuda kompletterande undervisning. Ett viktigt fortsatt arbete är att eleverna ska möta en varierad undervisning, en undervisning som är anpassad efter deras förutsättningar och intressen. Här kommer vi med stöd av förstelärarna kvalitetssäkra våra ämnesövergripande teman, där vi har en förstelärare som arbetar på respektive stadie, en med fokus på IT och en på tillgänglig undervisning. Utifrån faktiska behov så ska innehållet i det kollegiala lärandet utformas, eller individuellt stöd och handledning. Pedagogisk utvecklingsledare planerar tillsammans med fritidsansvarig och skolans förstelärare i pedagogisk utveckling (åk 4-6 med skolbiblioteksansvar) olika insatser som ska kopplas till att öka läslusten. Utvärderas: Mätbart - Hur vet vi om vi har lyckats? Att andelen elever som når minst E i idrott och hälsa ökar. Andelen VT-21 var 85 %. Att andelen elever som svarar positivt på frågan "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer ökar. VT-21 var andelen 77 % Unikum - Måluppfyllelse Läsårsanalys - Lärarna informerar om hur elevernas läsning utvecklas, hur arbetar man med läsning i undervisningen, hur används skolbiblioteket som en pedagogisk resurs, hur ser läsningen ut hemma?förstelärarna återkopplar till ledningen utifrån deras kartläggningar 23

25 Individanpassa undervisningen så den blir tillgänglig för alla elever Förskoleklass Skola Fritidshemmet Ett tydligt utvecklingsområde är att vi i ämnet SVA och matematik behöver fortsätta arbetet med att tillgängliggöra undervisningen och skapa likvärdighet i undervisningsstrukturen. Detta då vi kan se att måluppfyllelsen i SVA och matematik har ett tydligt samband med elever som har språkliga svårigheter av olika slag. Här ser vi att det inte räcker med språkutvecklande undervisning i största allmänhet utan att vi behöver bredda detta till att arbeta riktat med hur vi bäst utvecklar språket för elever som har olika språkdiagnoser, framförallt språkstörning. Kollegialt lärande - Tillgänglig undervisning Sedan behöver vi arbeta ytterligare med att säkerställa bedömningarna i vilka elever som ska läsa ämnet SVA för att öka säkerheten att bedömningen görs på rätt grunder. Fritidshemmets planeringar tydliggör hur vi arbetar språkutvecklande och med fokus på matematik. Vi kommer särskilt titta på resultaten för matematik och svenska som andraspråk i årskurs 4-6 där vi kan se att resultaten inte är lika goda som på lågstadiet. Kollegialt lärande Fritidshemmet Att än tydligare koppla fritidshemmets utvecklingsarbete till styrdokumenten för att i ännu högre utsträckning utveckla det pedagogiska innehållet i planeringarna. Viktigt i det här arbetet blir att ha med arbetsplanens innehåll för att på så sätt forma innehållet så att det i högre utsträckning bidrar till att fördjupa och utveckla elevernas kunskaper. Nästa läsår med fokus på att simningen, matematiken, språket och läsningen ska ha en tydlig plats i arbetet. Fritidsansvarig leder utvecklingsgruppen i det här arbetet. Tre gånger/läsår, i början på läsåret, i början på vårterminen och i slutet på vårterminen trä as fritidshemmets utvecklingsgrupp tillsammans med skolans fyra förstelärare. Fokus för mötet är samtliga verksamheters temaplaneringar, röd tråd och hur:et för att stötta varandra i elevernas kunskapsutveckling. Här kommer vi använda oss av elevenkätens olika frågor för att stämma av hur väl det kollegiala lärandet har varit för fritidshemmets verksamhet. Vi kommer att titta på samtliga frågor. Vi kommer också titta på fritidspersonalens fria skrivningar om det kollegiala lärandet, hur de har upplevt det under läsåret, och hur/om innehållet har bidragit till att utveckla verksamheten i läsårsanalysen. Kollegialt lärande Förskoleklass Skola Fritidshem Att det kollegiala lärandet av lärarna ska upplevas som meningsfullt, inspirerande och utvecklande. Att det kollegiala lärandet ska bidra till att lärarna reflekterar kring sin undervisning, och med stöd av det de tar med sig från arbetet vågar prova nya arbetssätt och metoder i arbetet för att så många elever som möjligt ska lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Att än tydligare koppla det kollegiala lärandet till verksamhetens identifierade utvecklingsområden, och i detta hitta en tydlig röd tråd. Viktigt för att lärarna ska uppleva att arbetet inom det kollegiala lärandet är fortsatt motiverande, inspirerande och meningsfullt. En viktig del att utveckla är också hur de olika gruppernas arbete Ytterst så ska det kollegiala lärandet bidra till att fler elever når målen, och minst E i årskurs 6. För att mäta av om det kollegiala lärandet har varit meningsfullt, inspirerande och utvecklande, så tittar vi på staplarna Lärande i arbetet och Målkvalitet i medarbetarenkäten, men också på lärarnas fria skrivningar om det kollegiala lärandet, hur de har upplevt det 24