LÄRARMATERIAL. TEMA 1 JOBBEN SÖKER DIG 1. Ett yrke för alla 2. Jobb igår, idag och imorgon 3. Varför är arbetsgivarna intresserade av mig?

Transkript

1 LÄRARMATERIAL

2 LÄRARMATERIAL TEMA 1 JOBBEN SÖKER DIG 1. Ett yrke för alla 2. Jobb igår, idag och imorgon 3. Varför är arbetsgivarna intresserade av mig? TEMA 2 VILKA UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB 1. Varför ska jag plugga det här? 2. Utbildningsresan 3. Konsten att välja TEMA 3 JOBBEN OCH OMVÄRLDEN 1. Så funkar arbetsmarknaden 2. Jobb i min närhet 3. Vad finns utanför Sverige? TEMA 4 SÖKA JOBB 1. Vem är jag och vad är jag bra på? 2. Vad vill jag jobba med i framtiden? 3. Hur får jag ett jobb? Lärarmaterialet är producerat av Arbetsmarknadskunskap Sverige, den nationella verksamheten inom konceptet AMK. Lärarmaterialet är fritt att använda, kopiera och hänvisa till. Nämn projektet Arbetsmarknadskunskap vid citat och referens Copyright Jobba i Västerås med ensamrätt. Björn Nordén Verksamhetsansvarig Sidan 1 av 3

3 LÄRARMATERIAL Lärarmaterialet är skrivet för lärare i årskurs 7-9 på grundskolan. Materialet ska ses som ett inspirationsmaterial i syfte att öka kunskapen om arbetsmarknaden hos eleverna, i första hand genom att tydliggöra kopplingen mellan arbetsliv och skola. Detta för att eleverna ska bli bättre rustade för framtida studie- och yrkesval. Det är upp till den enskilde läraren att använda materialet utifrån sin professionella roll och kunskap om elevernas behov. Materialet är uppdelat på fyra teman: 1. Jobben söker dig 2. Vilka utbildningar leder till jobb 3. Jobben och omvärlden 4. Söka jobb Varje tema innehåller tre lektioner, som i sin tur innehåller två aktiviteter. Lektionerna är byggda utifrån att varje tema börjar på en allmän och övergripande nivå för att sedan specificeras eftersom. Det är viktigt att alla lärare på skolan pratar ihop sig om hur Arbetsmarknadskunskap skall användas på skolan och det kan vara en idé att i respektive årskurs fokusera på olika infallsvinklar på arbetsmarknaden. Varje aktivitet är till för att genomföras under en lektion som är cirka 50 minuter lång. Eftersom materialet innehåller fyra teman, som i sin tur innehåller tre lektioner och varje lektion innehåller två aktiviteter, så består materialet av 24 lektioner. De enskilda lektionerna eller aktiviteterna kan även enkelt förlängas om så skulle önskas. I utformningen av lärarmaterialet har hänsyn tagits till Läroplan för grundskolan (2011), som adresserar till hela skolans ansvar för studie- och yrkesvägledning. Detta material kan ses som en del i det arbetet. Att Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola, kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. (Läroplan för grundskolan, 2011, s ). Arbetsmarknadskunskap kan inkluderas i alla ämnen på grundskolan och det är av vikt att alla skolämnen kopplas till arbetslivet. Som ett exempel kan lärare i alla ämnen genomföra lektion 2:1. På nästa sida följer en tabell för hur lärare kan få en snabb ingång i materialet utifrån sitt ämne. Sidan 2 av 3

4 LÄRARMATERIAL Ämne Centralt innehåll (Läroplan 2011) Tema:Lektion Bild Bildframställning 1:2, 2:2, 3:2 Biologi Biologin och världsbilden 1:2 Natur och samhälle 3:3 Engelska Kommunikationens innehåll Se Svenska, men Tala, skriva och samtala byt språk Fysik Fysiken i naturen och samhället 3:3 Fysiken och världsbilden 1:2 Geografi Livsmiljöer 3:3 Miljö, människor och 3:3 hållbarhetsfrågor Hem- och Konsumtion och ekonomi 3:1 konsumentkunskap Historia Industrialisering, samhälls- 1:2, 2:2 omvandling och idéströmningar, cirka Hur historia används och 3:2 historiska begrepp Idrott och hälsa Hälsa och livsstil 1:3 Kemi Kemin i vardagen och samhället 3:1, 3:2, 3:3 Kemin och världsbilden 1:2, 2:2 Matematik Sannolikhet och statistik 3:2 Problemlösning 3:1 Moderna språk Tala, skriva och samtala Se Svenska, men byt språk Musik Musikens sammanhang 1:1 och funktioner Religion Etik 1:3, 2:3 Samhällskunskap Individer och gemenskaper 1:3 Information och kommunikation 4:1 Rättigheter och rättskipning 1:3 Samhällsresurser och fördelning 1:1, 2:3, 3:1 Slöjd Slöjdens estetiska och kulturella 4:1 uttrycksformer Slöjden i samhället 3:3 Svenska Läsa och skriva 1:2, 1:3, 3:2 Tala, lyssna och samtala 1:3, 4:3 Språkbruk 1:2, 4:1, 4:2 Informationssökning och 1:1, 2:3 källkritik Teknik Teknik, människa, samhälle och 2:3, 3:3, 4:2 miljö Sidan 3 av 3

5 TEMA 01 JOBBEN SÖKER DIG

6 TEMA 01 LEKTION 01 JOBBEN SÖKER DIG ETT YRKE FÖR ALLA HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 1 Syftet med detta tema är att öka kunskapen hos eleverna om att de inom en snar framtid kommer att jobba. Många elever ser yrkeslivet som ganska avlägset och bortkopplat från skolans värld. Med utgångspunkt i att det finns en massa lediga jobb bidrar temat till att inspirera eleverna att se ett framtida yrkesliv som positivt och spännande, fullt av möjligheter och utmaningar. Temat ger eleverna möjlighet att tänka till om hur de bäst rustar sig för arbetsmarknaden och en inblick i hur arbetsmarknaden förändras med tiden. Hur många yrken finns det egentligen? Vilka jobb tillkommer och vilka försvinner? SYFTE MED LEKTION 1 Syftet med denna lektion är att upplysa eleverna om att det finns många olika yrken och bredda deras kunskap om denna mångfald. Vad gör en fritidspedagog? Hur utbildar man sig till ingenjör? Hur behöver man vara för att jobba som lots? Hur många olika yrken finns det egentligen? Finns det ett drömjobb för alla? INTRODUKTION TILL LEKTION 1 I Sverige finns det enligt Svensk Standard för Yrkesklassificering (SSYK12) omkring 9000 registrerade yrkesroller. Skillnaden mellan ett jobb och ett yrke är att ett jobb är något man utför medan ett yrke är något man utbildar sig till. Ett yrke behåller därför en person trots byte av arbetsgivare eller om den utbildar sig till något annat. Utifrån mångfalden av antalet yrken finns det sannolikt ett yrke som passar varje enskild persons egenskaper, förmågor och intresse. Problemet är att kunskapen om antalet yrken och vad de innefattar oftast saknas bland elever. Denna lektion fokuserar alltså på hur många yrken det finns och vad dessa innebär.

7 Metoden för denna aktivitet är tävling om antalet yrken. Börja med att dela in klassen i mindre grupper och låt dem under några minuter (ca 10-20) skriva ned alla yrken de kommer på. Ge gärna ett exempel på yrken, som lärare, biolog eller psykoterapeut. Varje grupp får sedan skriva upp sina svar på tavlan. Den grupp som kommer på flest antal yrken under den utsatta tiden, vinner tävlingen. Utifrån svaren för en dialog med klassen om likheter och skillnader mellan grupperna. - Finns det några ovanliga yrken? - Hur många är uniformsyrken eller så kallade igenkänningsyrken? - Känner alla till alla yrkesförslag? - Om inte, slå upp dessa yrken tillsammans på internet för att visa hur man kan ta reda på vad ett yrke innebär? Avrunda med en kort diskussion om det finns ett yrke som matchar allas förmågor och intressen. Enligt Svensk Standard för Yrkesklassificering 2012 (SSYK12) finns det omkring 9000 registrerade yrkesroller. Sidan 1 av 3

8 Metoden för denna aktivitet är informationssökning om olika yrken. Låt eleverna enskilt eller i grupp välja ut ett antal yrken (2-4 st) som de inte har så mycket kännedom om, men som de önskar veta mer om. Om eleverna har svårt att komma på yrken kan följande lista användas som underlag: Applikationsutvecklare Automationstekniker Begravningsentreprenör Biomedicinsk analytiker Byggnadsingenjör Civilingenjör i mekanik CNC-tekniker Controller Dramapedagog Forensiker Geriatriksjuksköterska Hjullastarförare Hortonom Logistiker Livsmedelsingenjör Medicinsk sekreterare Sommelier Studie- och yrkesvägledare Systemutvecklare Testledare Toxikolog Uroterapeut Visual Merchandiser Webbstrateg Be eleverna exempelvis besvara följande frågor om de yrken de har valt: - Hur ser en arbetsdag ut? - Vilka arbetstider har man? - Hur lång utbildning behöver man? - Finns yrket representerat över hela Sverige? - Hur ser arbetsmarknaden ut? - Vilken lön har man? - Hur behöver man vara för att jobba med detta? - Arbetar man med specifika arbetsuppgifter eller kan man jobba med lite vad som helst? Sidan 2 av 3

9 Som ytterligare uppgift kan eleverna välja ut ett av de yrken de valt för att sedan skatta detta yrke utifrån följande påståenden: Håller helt med Håller inte alls med Ansvarsfulla arbetsuppgifter Arbeta dagtid Arbeta mest enskilt Arbeta mest praktiskt Goda karriärmöjligheter Hög lön Kunna arbeta kreativt Möjlighet att resa mycket Varierande arbetsuppgifter För en diskussion med eleverna om hur de har tänkt i sina skattningar om respektive yrke. Sidan 3 av 3

10 TEMA 01 LEKTION 02 JOBBEN SÖKER DIG JOBB IGÅR, IDAG OCH IMORGON HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 1 Syftet med detta tema är att öka kunskapen hos eleverna om att de inom en snar framtid kommer att jobba. Många elever ser yrkeslivet som ganska avlägset och bortkopplat från skolans värld. Med utgångspunkt i att det finns en massa lediga jobb bidrar temat till att inspirera eleverna att se ett framtida yrkesliv som positivt och spännande, fullt av möjligheter och utmaningar. Temat ger eleverna möjlighet att tänka till om hur de bäst rustar sig för arbetsmarknaden och en inblick i hur arbetsmarknaden förändras med tiden. Hur många yrken finns det egentligen? Vilka jobb tillkommer och vilka försvinner? SYFTE MED LEKTION 2 Syftet med denna lektion är att öka elevernas kunskap om att jobb och yrken förändras över tid. Dagens moderna tekniksamhälle med fokus på specifika kompetenser skapar ständigt nya yrkeskategorier, som i sin tur leder till mer komplexa valsituationer för eleverna. Vilka jobb fanns på 1950-talet och vilka kommer finnas 2050? Vilka yrken har funnits sedan stenåldern och vilka har funnits sedan början på 2000-talet? Inom vilka branscher växer antalet jobb och inom vilka sjunker det? INTRODUKTION TILL LEKTION 2 Antalet yrken är inte konstant utan förändras över tid. Som ett exempel kan nämnas applikationer ( appar ) till smartphones. För några år sedan fanns det inget som hette appar. De kom med den första iphonen som lanserades i juni Nu, bara några år senare, går det att försörja sig genom att programmera och utveckla appar. Denna lektion behandlar frågan: Hur såg arbetsmarknaden ut förr, hur ser den ut idag och hur kommer den se ut i framtiden?

11 Metoden för denna aktivitet är grupparbete om yrken från förr. Dela in eleverna i grupper. Ge sedan varje grupp ett yrke (inklusive beskrivning) från listan nedan. Gruppens uppgift blir nu att söka ytterligare information, utöver beskrivningen, om yrket och sätta in det yrket i den samhällskontext som rådde när yrket var aktuellt. Som hjälp på vägen kan eleverna använda frågorna nedan. Om eleverna inte kan finna svar får de resonera sig fram till vad de tror gällde. - Under vilken tidsperiod var yrket aktuellt? - Vad fyllde yrket för funktion i samhället? Alltså, varför kunde man tjäna pengar på detta? - Vem utförde yrket? Man, kvinna? Ung, gammal? - Från vilken samhällsklass kom yrkesutövarna? - Var arbetet frivilligt? - Fick man ersättning och var det bra betalt? - Hur var samhället uppbyggt då yrket var aktuellt? - Vem hade makten under tiden då yrket fanns? Följ upp grupparbetet med en diskussion i helklass om dessa yrken utifrån frågorna: - Finns några av dessa yrken finns kvar idag? - Finns det några kopplingar mellan dessa yrken och nutida yrken? - Hur har de i så fall förändrats? - Kan yrkesnamnet härledas till det svenska språket? Lista på yrken som försvunnit: 1. Biografpianist - under stumfilmens dagar hade de flesta biografer en pianist, som med sin musik beledsagade det som visades på duken. 2. Borstbindare - är en person som binder borstar eller kvastar. 3. Bödel - skarprättare eller bövel var en av samhället anställd person, utsedd att verkställa dödsstraff, prygel och andra kroppsstraff. 4. Färgare - är en hantverkare som arbetar med att färga tyger och andra textila material. 5. Färjeman - och en färjkarl var att de transporterade människor, vagnar, djur och gods till sjöss och över vattendrag. Transportmedlen var segelbåt, roddbåt, linfärja eller helt enkelt en flotte. Sidan 1 av 3

12 6. Gladiatrix - var benämningen på en kvinnlig gladiator, en slagskämpe under antikens Rom, som i underhållningssyfte tvingades kämpa på liv och död mot andra gladiatorer eller vilda djur inför publik. 7. Gråterska - är en kvinna anställd för att gråta på begravningar. 8. Gycklare - (eller lekare) var under medeltiden en kringvandrande spelman och underhållare. 9. Iskarl - var en person som levererade is till hushåll, framför allt till isskåp. 10. Kalaskokerska - eller kokfru, är en kvinna som har som huvud- eller bisysselsättning att laga mat på beställning till större kalas och middagar. 11. Knalle - var ursprungligen en gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden i Västergötland. 12. Korv (vakt) - kallades under och 1700-talet de större städernas stadsvakter i Sverige. 13. Kusk - är den person som kör med häst och vagn. Förr i världen fanns många yrkeskuskar, både privatanställda i välbärgade familjer och de som körde droska. 14. Lykttändare - kallades förr den som yrkesmässigt tände och släckte gatubelysningen. 15. Mursmäcka - (även bruksmäcka och smäcka) är en äldre benämning på en murarhantlangerska, en kvinnlig byggnadsarbetare vars arbetsuppgift var att bära murbruk till murarna på en byggarbetsplats. 16. Polissyster - var ett yrke som utövades mellan 1908 och 1954 i Sverige. Det var föregångaren till att öppna polisyrket för kvinnor. 17. Portvakt - hade förr i tiden som huvudsaklig uppgift att elda i värmepannan, eller pannorna. 18. Rackare - var bödelns dräng. 19. Skrivare - var under antiken ett yrke som omfattande skrivande, särskilt i samhällen med bristfällig läskunnighet. Skrivare ägnade sig framför allt åt bokföring och registrering. 20. Sockerbagare - är ett hantverksyrke som numera har förlorat sin avgränsade funktion. Under skråtiden förekom ett flertal olika bagaryrken och man tvingades därför att utarbeta noggranna regler för vad de olika kategorierna fick tillverka och sälja. 21. Spiksmed - är en smed som smider spik för hand med en slägga och ett städ. 22. Sumprunkare - är en äldre yrkesbeteckning för en person som syresätter fisksumpar genom att skaka dem så att vattnet i dem byts ut. 23. Telegrafist - är ursprungligen en person som betjänar en optisk eller trådbunden telegraf av något slag. 24. Trubadur - en sångare, låtskrivare och kompositör som oftast framträder solo med visor och ballader. 25. Vågmästare - var "en person som förestod allmän våg och svarade för vägningens riktighet". För ytterligare förslag, sök på internet på frasen yrken som försvunnit. Sidan 2 av 3

13 Metoden för denna aktivitet är rita och skapa om framtida yrken. Berätta kortfattat för eleverna om de vanligaste yrkena i Sverige (sök information på eller på frasen vanligaste yrken ). För en dialog med eleverna om hur framtidens jobb kommer se ut. Ge sedan eleverna i uppdrag att gruppvis göra en skapelse av hur de tror man kommer jobba i framtiden och vilka yrken som kommer att behövas. Skapelsen kan presenteras i form av skulptur, kollage, teckning, dataanimering eller liknande. Låt eleverna använda följande frågor för att beskriva sin skapelse: - Vad löser detta yrke för problem? - Hur underlättar yrket för oss människor? - Vilken funktion har yrket i framtidens samhälle? - Kommer det vara ett vanligt yrke som många ägnar sig åt? - Vad är det som gör att detta yrke inte finns idag? Sidan 3 av 3

14 TEMA 01 LEKTION 03 JOBBEN SÖKER DIG VARFÖR ÄR ARBETSGIVARNA INTRESSERADE AV MIG? HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 1 Syftet med detta tema är att öka kunskapen hos eleverna om att de inom en snar framtid kommer att jobba. Många elever ser yrkeslivet som ganska avlägset och bortkopplat från skolans värld. Med utgångspunkt i att det finns en massa lediga jobb bidrar temat till att inspirera eleverna att se ett framtida yrkesliv som positivt och spännande, fullt av möjligheter och utmaningar. Temat ger eleverna möjlighet att tänka till om hur de bäst rustar sig för arbetsmarknaden och en inblick i hur arbetsmarknaden förändras med tiden. Hur många yrken finns det egentligen? Vilka jobb tillkommer och vilka försvinner? SYFTE MED LEKTION 3 Syftet med denna lektion är att poängtera för eleverna att de är mycket intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv. Arbetsgivarna ser dagens ungdom som morgondagens anställda varpå det ligger i deras intresse att ungdomarna skaffar sig kompetens och erfarenhet utifrån kommande behov på arbetsmarknaden. Frågan blir då hur ska ungdomar idag rusta sig för att matcha framtidens arbetsmarknad? INTRODUKTION TILL LEKTION 3 Det finns tusentals lediga jobb på arbetsmarknaden, men det finns också arbetslöshet. Detta beror på att det finns ett glapp mellan vad arbetsgivarna söker och vad arbetstagarna har att erbjuda. Det gäller för eleverna att ta reda på vad som krävs och vad som efterfrågas på arbetsmarknaden för att kunna anpassa sina egna drivkrafter efter arbetsgivarnas behov. En kompetens som eleverna redan besitter som är intressant för arbetsgivarna, är att de kan handha och hålla sig uppdaterad kring modern teknik. Vad mer behövs?

15 Metoden för denna aktivitet är informationssökning om arbetsmarknadsläget nu och i framtiden. Eleverna ska enskilt eller i grupp söka information om vilka yrken som har/kommer ha brist på arbetskraft. Det första steget är att låta eleverna söka efter jobbannonser i tidningar eller på internet. Eleverna ska välja ut några jobbannonser (2-3 st) som intresserar dem och undersöka vilka krav som ställs för att få dessa jobb. Dela upp kraven i följande tre grupper; utbildning, erfarenhet och attityd/egenskaper. Ta reda på om det behövs körkort. Som nästa steg kan eleverna även söka på frasen bristyrken, alternativt överskottsyrken på valfri sökmotor på internet. Utifrån dessa sökningar ska eleverna skapa sig en bild av inom vilka branscher det kommer finnas störst möjlighet att få ett jobb. Eleverna kan även gå in på Yrkeskompassen via Arbetsförmedlingens hemsida för att se prognoser om var de framtida jobben kommer att finnas. Avslutningsvis hålls en diskussion i helklass med eleverna om deras framtida arbetsliv och hur de kan anpassa sina egna drivkrafter efter arbetsmarknadens behov. Metoden för denna aktivitet är debatt om intresse kontra arbete. Dela in eleverna i ett jämt antal grupper, förslagsvis två eller fyra grupper. Meningen är nu att eleverna gruppvis ska inhämta information och skapa sig argument för att kunna hålla en konstruktiv debatt om deras framtida gymnasieval. Den ena gruppens ståndpunkt är att valet ska vara intressestyrt och att man ska göra det man vill utifrån den fria viljan. Den andra gruppens ståndpunkt är att valet ska vara arbetsstyrt och att man ska göra det som behövs för samhället för kollektivets bästa. Sidan 1 av 2

16 Efter att eleverna insamlat argument genom dels att diskutera, men även genom att inhämta information från exempelvis internet, ska dessa två ståndpunkter ställa emot varandra i en debatt enligt följande modell: Hobby eller jobb? Den fria viljan Kollektivets bästa Hobby VS Jobb Göra det man tycker om Göra det som behövs Exempel på frågor som kan krydda debatten är: - Varför utbildas det, för skattemedel, många fler frisörer eller hästskötare än vad det finns arbeten till? - Varför har samhället så stora problem att hitta personal till vård och omsorg så att Sverige bjuder in familjer från Ryssland att flytta till Sverige för att börja arbeta inom vården? - Vad blir konsekvensen av att många strävar efter att vinna en talangtävling eller bli programledare på tv? - Ska man utbilda sig till något som man inte riktigt tycker är roligt? - Är det samhället som är till för individen eller individen som gör så att ett samhälle kan bestå? Se till att debatten hålls på en schysst och konstruktiv nivå där argument motiveras med genomtänkta anledningar och konfrontera elever som på något sätt lägger in kränkande eller nedvärderande debattinlägg. Sidan 2 av 2

17 TEMA 02 VILKA UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB

18 TEMA 02 LEKTION 01 VILKA UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB VARFÖR SKA JAG PLUGGA DET HÄR? HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 2 Syftet med detta tema är att flytta fokus från utbildning till jobb och skapa en grundläggande bild av de framtida utbildningsval som eleverna kommer ställas inför. Detta för att utöka elevernas möjligheter till medvetna val baserade på tillräcklig information. Utbildning är i sig inte ett mål utan ett medel för att få ett jobb som motsvarar individens önskemål och behov. Vilka utbildningar kommer öka chanserna att i framtiden få ett jobb? Vad är en bra och långsiktigt hållbar utbildningsväg? SYFTE MED LEKTION 1 Syftet med denna lektion är att ge eleverna insikt om varför de olika skolämnena finns med i den svenska läroplanen. Att få eleverna att förstå att de läser de olika ämnena i syfte att i framtiden jobba och bidra till samhället. Varför pluggar man engelska, musik och kemi? Vad ska man kunna räkna procent för? INTRODUKTION TILL LEKTION 1 Den svenska grundskolan har utvecklats under lång tid och det finns en anledning till att den innehåller det den gör. Den grundläggande anledningen till att barn och ungdomar går i skolan är att de ska ha goda förutsättningar för att i framtiden kunna bidra till samhället genom att jobba och vara aktiva medborgare. Grundskolan ger en grundläggande kunskapsbas till alla elever, som är användbar i samhället. Men varför ser det svenska skolsystemet ut som det gör och varför innehåller läroplanen de ämnen som svenska, matematik och slöjd till exempel? Läroplanen för grundskolan 2011 innehåller kursplaner för 20 skolämnen. Denna lektion relaterar dessa skolämnen till elevernas framtida arbetsliv, i syfte att skapa en förståelse för anledningen till varför man studerar just dessa ämnen.

19 Metoden för denna aktivitet är grupparbete om skolämnenas koppling till arbetslivet. Dela in klassen i åtta grupper och ge dem varsitt av följande ämnen. - Estetik (Bild, Musik, Slöjd) - Hem- och konsumentkunskap - Idrott och hälsa - Matematik - NO (Biologi, Fysik, Kemi, Teknik) - SO (Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap) - Språk (Engelska, Moderna språk, Modersmål) - Svenska (Svenska, Svenska som andraspråk, Teckenspråk för hörande) Låt eleverna sedan gruppvis fundera kring varför man behöver läsa dessa ämnen i syfte att som vuxen jobba och be eleverna ta fram argument varför dessa ämnen är viktiga. Avsluta med att gå igenom varje ämne där eleverna får försvara sin ämneskategori utifrån sina argument. Om tid finns kan de få hitta på nya ämnen de tycker ska ingå i skolan. Sidan 1 av 2

20 Metoden för denna aktivitet är tävling om skolämnenas koppling till vanliga yrken. Ge eleverna tid till att gruppvis, i samma grupp som aktivitet ett, sortera in nedanstående yrken under respektive skolämne från föregående aktivitet. Arkitekt Designer Ekonom Fotograf Frisör Försäljare Ingenjör Journalist Jurist Kock Lagerarbetare Läkare Lärare Meteorolog Mäklare Pilot Polis Programmerare Präst Psykolog Servitör Snickare Städare Tolk Vissa yrken kommer kunna placeras under flera skolämnen, vilket kan skapa en diskussion kring yrket och ämnets relevans i det svenska skolsystemet. Vinnare i tävlingen är exempelvis den grupp som snabbast lyckas hitta ett yrke till varje skolämne, och kan förklara varför det ämnet är viktigt just inom det yrket. Sidan 2 av 2

21 TEMA 02 LEKTION 02 VILKA UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB UTBILDNINGSRESAN HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 2 Syftet med detta tema är att flytta fokus från utbildning till jobb och skapa en grundläggande bild av de framtida utbildningsval som eleverna kommer ställas inför. Detta för att utöka elevernas möjligheter till medvetna val baserade på tillräcklig information. Utbildning är i sig inte ett mål utan ett medel för att få ett jobb som motsvarar individens önskemål och behov. Vilka utbildningar kommer öka chanserna att i framtiden få ett jobb? Vad är en bra och långsiktigt hållbar utbildningsväg? SYFTE MED LEKTION 2 Syftet med denna lektion är att öka elevernas kunskap om det svenska utbildningssystemet. Ju mer kunskap de har om framtida utbildningsmöjligheter desto större förutsättningar att göra medvetna och väl underbyggda val som leder till jobb. Hur länge måste man gå i skolan i Sverige? Kan man plugga hela livet? Får man högre lön ju mer man pluggar? Hur många utbildningsnivåer finns det i Sverige? INTRODUKTION TILL LEKTION 2 Enligt Sveriges Rikes Lag har medborgare skolplikt under nio år och därefter är skolan frivillig. Däremot råder det högre akademiska krav än tidigare för att få ett arbete. Ett exempel på det är barnomsorgen, där det tidigare räckte det med att utbilda sig på gymnasiet till barnskötare, medan det nu efterfrågas förskollärare med tre års högskolestudier. Anledningen är att det efterfrågas högre pedagogisk kompetens och mer specialistkunskaper. Denna akademisering leder till att ungdomar oftast behöver stanna kvar längre i skolsystemet varpå det är av vikt att de känner till dess uppbyggnad. Därav behandlar denna lektion frågan; hur ser det svenska utbildningssystemet ut?

22 Metoden för denna aktivitet är rita och skapa om det svenska skolsystemet. Nedanstående bild är ett exempel på en illustration av det svenska skolsystemet. Dela in eleverna i par eller grupper och ge dem i uppgift att skapa en illustration av det svenska skolsystemet utifrån en tidsaxel. Tidsaxeln bör innehålla antal år per utbildnings nivå och inom vilket åldersspann utbildningarna sker. Ge eleverna följande underlag att utgå ifrån i sin illustration: Förskola Universitet Grundskola Folkhögskola Gymnasium Yrkeshögskola Högskola Forskning* *Nästa aktivitet syftar till att behandla forskning, så detta behöver inte beröras under denna aktivitet. Sidan 1 av 2

23 Metoden för denna aktivitet är informationssökning om det svenska utbildningssystemet. Ge eleverna följande frågeställningar och be dem komplettera tidsaxeln från föregående aktivitet med hjälp av svaren, antingen genom att skriva eller rita. - Hur länge måste barn gå i skolan i Sverige? - Hur många utbildningsnivåer finns det i Sverige? - Får man högre lön ju längre man går i skolan? Motivera ditt svar. - Blir det lättare eller svårare att hitta jobb ju längre man går i skolan? Motivera ditt svar. - Kan man gå i skolan hela livet? Den sista frågan är inriktad på forskning. Diskutera med eleverna om vad forskning är, varför det finns och vad det fyller för syfte. Berätta för eleverna om några svenska uppfinningar (t ex blixtlåset, dynamit, pacemaker, solvatten, propeller eller tändstickan). Lyft fram en kvinnlig och en manlig förebild från regionen. Låt eleverna själva hitta på något de vill forska om och måla in på tidsaxeln. Varför vill de forska om detta? Vilket problem löser forskningen? Sidan 2 av 2

24 TEMA 02 LEKTION 03 VILKA UTBILDNINGAR LEDER TILL JOBB KONSTEN ATT VÄLJA HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 2 Syftet med detta tema är att flytta fokus från utbildning till jobb och skapa en grundläggande bild av de framtida utbildningsval som eleverna kommer ställas inför. Detta för att utöka elevernas möjligheter till medvetna val baserade på tillräcklig information. Utbildning är i sig inte ett mål utan ett medel för att få ett jobb som motsvarar individens önskemål och behov. Vilka utbildningar kommer öka chanserna att i framtiden få ett jobb? Vad är en bra och långsiktigt hållbar utbildningsväg? SYFTE MED LEKTION 3 Syftet med denna lektion är att stärka elevernas förmåga att kunna göra väl underbyggda och medvetna val. Anledningen är att gymnasievalet närmar sig och det gäller att ha kunskap om vad man väljer, men också vad man väljer bort. Att eleverna får en förståelse för vad deras val grundar sig på och att finna en balans mellan lust och behov gällande framtida val av utbildning och yrke, är essentiellt för att nå sina mål. INTRODUKTION TILL LEKTION 3 Under senare delen av grundskolan (åk 7 9) börjar det bli aktuellt med gymnasieval. Den första frågan att ta ställning till är vad som händer om jag inte går gymnasiet och vad har jag då för möjligheter att få jobb? Det finns enligt GY11 arton olika gymnasieprogram att välja på och inom dessa ungefär 60 olika inriktningar. Har eleven inte kunskap om dessa så kan den inte heller veta om den väljer det som den egentligen vill. Att få eleverna engagerade i sitt eget gymnasieval och uppmuntra dem att söka information om sin egen framtid, lägger grunden för ett genomtänkt val. Vilka jobbförutsättningar finns efter vilka program?

25 Metoden för denna aktivitet är eget arbete om sitt kommande gymnasieval. Ge eleverna i uppgift att enskilt fundera över sitt gymnasieval genom att besvara följande frågor skriftligen. Be eleverna noggrant tänka igenom svaren för att kunna motivera sina funderingar inför övriga klassen. Kopiera upp nästkommande sida och dela ut till eleverna. - Har du tänkt gå på gymnasiet? - Om det var gymnasieval idag, vad skulle du då välja för program? - Varför vill du gå detta program? - Vad vill du uppnå, få ut av just det programmet? Vad är målet med att gå programmet? - Vilka ytterligare program skulle du kunna tänka dig att gå? Välj minst två och motivera varför. - Vad är viktigast när du ska välja gymnasieprogram och gymnasieskola? - Skulle du kunna tänka dig att pendla till en annan ort? För sedan en diskussion med eleverna i helklass om just val. Diskutera dess framtida val med utgångspunkt att det är viktigt att de har gott om information för att göra medvetna och väl underbyggda val, och det är endast eleverna själva som kan skaffa sig denna kunskap. Gymnasievalet kan skapa oro bland eleverna, för en dialog om att kunna känna sig nöjd med sitt val och inte älta sitt beslut Sidan 1 av 2

26 Metoden för denna aktivitet är informationssökning om möjligheten till jobb efter gymnasiet. Utifrån aktivitet ett ska eleverna sätta sina potentiella gymnasieval i ett arbetsmarknadsperspektiv. Grundfrågan som ska besvaras är: Vad vill jag jobba med efter gymnasiet? Be eleverna enskilt tänka över vad de vill jobba med i framtiden. Med detta yrke som utgångspunkt ska eleverna nu besvara följande frågor. - Är ditt gymnasieval överensstämmande med framtida yrkesval? - Finns det andra alternativa gymnasieprogram om du ska bli det du önskar bli? - Vilka är drivkrafterna till att du vill bli det du vill bli? - Finns det andra yrken som kan vara ett alternativ till ditt förstahandsval? Vilka? - Behöver du studera vidare på högskola eller annan eftergymnasial utbildning? Vad i så fall? - Hur ser arbetsmarknaden ut i framtiden för ditt yrkesval? - Finns det några alternativa yrken där arbetsmarknaden ser bättre ut i framtiden? Syftet med denna aktivitet är att eleverna ska få förståelse för vart deras gymnasieval ska leda och att vidga deras perspektiv. Sidan 2 av 2

27 TEMA 03 JOBBEN OCH OMVÄRLDEN

28 TEMA 03 LEKTION 01 JOBBEN OCH OMVÄRLDEN SÅ FUNKAR ARBETSMARKNADEN HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 3 Syftet med detta tema är att eleverna ska förstå hur ett samhälle och dess arbetsmarknad fungerar. Hur ser den lokala och regionala arbetsmarknaden ut? Vad är vi bra på? Likaså kommer temat beröra omvärldens påverkan på Sveriges arbetsmarknad och dess parter, såväl arbetsgivare som arbetstagare. Hur påverkas jobben i hemkommunen av att det är kris i övriga Europa? Leder den ökade globaliseringen och mobiliteten till möjligheter eller begränsningar? Vad kan man lära av historien? SYFTE MED LEKTION 1 Syftet med denna lektion är att eleverna ska förstå hur ett samhälle och dess arbetsmarknad är uppbyggt. Vad är det som skapar jobb? Måste vi jobba för att samhället ska gå runt? Hur hänger hushållen, företagen och det offentliga samman? Vilka krav finns på en anställd och vad måste arbetsgivaren uppfylla? Vilka lagar och regler gäller för respektive part? INTRODUKTION TILL LEKTION 1 Vårt samhälle är till mångt och mycket uppbyggt kring det ekonomiska kretsloppet. Ett ekonomiskt kretslopp kan beskriva hur summor av olika resurser (natur, människor och pengar) i ett samhälle rör sig. I kretsloppet ingår de privata hushållen, företag, banker, offentlig sektor och andra länder. I ett ekonomiskt kretslopp är det arbetsgivarna som skapar produktion av antingen varor eller tjänster genom att ha arbetstagare som utför arbete. Hushållen konsumerar dessa varor och tjänster och har möjlighet att via banker ta lån till sina investeringar. Handel sker även med utlandet genom import och export. Lektionens huvudfokus är att beskriva hur arbetsmarknaden fungerar utifrån det ekonomiska kretsloppet och dess aktörer.

29 Metoden för denna aktivitet är rita och skapa om relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Dela ut en bruttolön (före skatt) på AMK-pengar, genom att kopiera upp ett exemplar av nästa sida till varje elev och be dem själva klippa ut sina pengar. Dessa illustrerar att varje elev har utfört ett arbete i samhället som motsvarar en heltidsanställning under en månad. Med dessa pengar ska eleverna göra en budget för månaden. Budgeten består av sju olika kategorier. Eleverna får själva skriva upp dessa kategorier på ett papper och därefter ska de med sin lön fylla kategorierna utifrån egna önskemål. Visa eleverna de olika kostnadsalternativen utifrån nedanstående matris och gå igenom samtliga kategorier och beskriv vad som ingår. Skatt Boende Transport Mat Kläder Sparande Övrigt* Hög Villa Bil Äta ute Lyx Mycket Hög Mellan Radhus Buss Fika ute Medel Lite Mellan Låg Lägenhet Cykel Matlåda Budget Inget Låg *Personförsäkring, mobil, nöjen, fritid, godis, läsk, spel med mera. Avsluta aktiviteten med en genomgång och diskussion kring hur de har tänkt, exempelvis gällande kategorin skatt. Sidan 1 av 4

30 A ELEMENT pel samt färkoder. Multiplicerad 90r 195g y 0r 175g 21 Multiplicerad 90r 195g y 0r 175g y 5 Multiplicerad Multiplicerad 8 20y 5 0r 105g 13 0r 105g 13 öna 3grafiska olika färgen. Därefter är grafiska den vi gröna element; 3 olika färgen. stödjande Därefter grafiska har vi element; 3 olika stödjande grafiska eleme Tonplattor 10 stödjande % element Svart 20 har % Svart 30 % Svart 40 % Svart treckade attor, nde pilrutmönster som linjen pekar med på och avslutande något den streckade viktigt pil innehåll. som linjen pekar med på avslutande något viktigt pil innehåll. som pekar på något viktig 32c 80y 32c 80y pel samt färkoder. 190r 220g 8 190r 220g k 155r 185g 13b 4 15k 155r 185g 13b 4 5 ad rad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad 120r Multiplicerad 150g 1 Tonplattor Tonplattor t % Svart % Svart 2040% %Svart Svart 30 % Svart 40 % Svart FEMTUSEN 61 10y 255r 215g 90r 195g y 240r 180g 0r 175g 21 Tonplattor 500 FEMHUNDRA 61 10y 255r 215g 90r 195g FEMTUSEN A ELEMENT r 150g y 240r 180g 0r 175g eleme öna 3grafiska olika färgen. stödjande element Därefter är grafiska har den vi gröna element; 3 olika färgen. stödjande Därefter grafiska har vi element; 3 olika stödjande grafiska 500 A ELEMENT y 5 175r 140g 0r 105g y 5 175r 140g 0r 105g k 240r 155r 100g 185g 13b treckade attor, nde pilrutmönster som linjen pekar med på och avslutande något den streckade viktigt pil innehåll. som linjen pekar med på avslutande något viktigt pil innehåll. som pekar på något viktig 32c 55m 32c 55m FEMHUNDRA FEMHUNDRA FEMHUNDRA 80y 80y pel samt färkoder. 250r 250r 190r 135g 220g 8 190r 135g 220g k 240r 155r 100g 185g 13b ad rad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad 165r Multiplicerad 75g 165r 150g 75g 120r 150g 1 120r 1 öna grafiska olika färgen. stödjande Därefter är grafiska har den vi gröna element; 3 olika färgen. stödjande Därefter grafiska har vi element; 3 olika stödjande grafiska eleme Tonplattor Tonplattor Tonplattor t % Svart % element Svart 2040 % %Svart Svart 30 % Svart 40 % Svart A ELEMENT y y 205r 45g r 180g 0r 175g treckade attor, nde pilrutmönster som linjen pekar med på och avslutande något den streckade viktigt pil innehåll. som linjen pekar med på9 avslutande något viktigt pil innehåll. som pekar på9 något viktig 0y 0y ETT TUSEN ETT TUSEN ETT TUSEN 6 10y 6 10y 215r 40g r 40g 14 pel samt färkoder. 255r 215g 255r 215g 90r 195g 23 90r 195g y y 205r 45g r 180g 0r 175g y y y y 5 ad rad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad 135r 25g 9 135r 25g 9 175r 140g 175r 140g 0r 105g 13 0r 105g 13 öna grafiska olika färgen. stödjande Därefter är grafiska har den vi gröna element; 3 olika färgen. stödjande Därefter grafiska har vi element; 3 olika stödjande grafiska eleme Tonplattor Tonplattor Tonplattor t % Svart % element Svart 2040 % %Svart Svart 30 % Svart 40 % Svart A ELEMENT 4 15k 87 20y 240r 100g 155r 185g 13b 0r 175g treckade attor, nde pilrutmönster som linjen pekar med på och avslutande något den streckade viktigt pil innehåll. som linjen pekar med på avslutande något viktigt pil innehåll. som pekar på något viktig 55m 55m 80y ETT TUSEN ETT TUSEN ETT TUSEN 32c 6 80y 10y 32c y GRAFISK GUIDE AREBETSMARKNADSKUNSKAP GRAFISK GUIDE AREBETSMA 250r 135g 250r 135g pel samt färkoder. 190r195g 220g r195g 220g r 90r 4 15k 87 20y 240r 100g 155r 185g 13b 0r 175g y 8 20y ad rad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad 165r 75g 165r 75g 120r 150g 1 120r 150g 1 0r 105g 13 0r 105g 13 öna grafiska olika färgen. stödjande Därefter är grafiska har den vi gröna element; 3 olika färgen. stödjande Därefter grafiska har vi element; 3 olika stödjande grafiska eleme Tonplattor Tonplattor Tonplattor t % Svart % element Svart 2040 % %Svart Svart 30 % Svart 40 % Svart treckade attor, nde pilrutmönster som linjen pekar med på och avslutande något den streckade viktigt pil innehåll. som linjen pekar med på avslutande något viktigt pil innehåll. som pekar på något viktig 1 9 0y 1 9 0y c 80y 32c 80y ETT TUSEN ETT TUSEN ETT TUSEN 6 10y 6 10y 215r 40g 215r 40g 255r 215g 255r 215g pel samt färkoder. 190r195g 220g r195g 220g r 23 90r 23 ETT TUSEN 55m 1 9 0y k 8 20y 205r 45g r 180g 155r 185g 13b 0r 175g y y 5 135r 25g 9 175r 140g 120r 150g 1 0r 105g 13 Tonplattor 55m c 80y 32c 12 80y TUSEN TUSEN 6 10y 6 10y GRAFISK GUIDE ETT AREBETSMARKNADSKUNSKAP GRAFISK GUIDE ETT AREBETSMA 250r 135g 250r 135g 255r 215g 255r 215g y k 8 20y 205r 45g r 180g 155r 185g 13b 0r 175g y y 5 135r 25g 9 ad rad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad Multiplicerad 175r 140g 120r 150g 1 0r 105g 13 Tonplattor Tonplattor t % Svart % Svart 2040% %Svart Svart 30 % Svart 40 % Svart 190r195g 220g r y 15k 8 240r 100g 240r 180g 155r 185g 13b 0r 175g y 5 165r 75g 175r 140g 120r 150g 1 0r 105g y 55m 1 32c 80y 215r 40g 250r 135g 255r 220g 215g14 190r y k 205r 45g 240r 100g 240r 185g 180g13 155r 13b 1 9 0y r 25g 9 165r 75g 175r 140g 120r 150g y 190r195g 220g r y 15k 8 240r 100g 240r 180g 155r 185g 13b 0r 175g y 5 165r 75g 175r 140g 120r 150g 1 0r 105g y 55m 1 32c 80y 215r 40g Sidan 2 av 250r 135g 255r 220g 215g r y k 205r 45g 240r 100g 240r 185g 180g13 155r 13b 1 9 0y r 25g 9 165r 75g 175r 140g 120r 150g y

31 Metoden för denna aktivitet är grupparbete om aktörerna i ett samhälle. Dela in eleverna i grupper och låt varje grupp beskriva följande begrepp: Arbete Arbetsgivare Arbetstagare Banker Export Företag Hushåll Import Lån Lön Offentlig sektor Pengar Produktion Ränta Skatt Tjänst Utlandet Vara Elevernas uppgift blir att utifrån begreppen skapa en karta över ett ekonomiskt kretslopp. Som hjälp kan nedanstående bild ritas upp, utan att fylla i respektive ruta. Eleverna ska finna de fem huvudaktörerna (fetmarkerade i listan ovan) och beskriva relationen mellan dessa med övriga ord. Offentlig sektor Utlandet Företag Hushåll Banker Sidan 3 av 4

32 Pilarna mellan offentlig sektor och hushåll samt mellan företag och hushåll symboliserar det arbete som arbetstagarna utför åt sina arbetsgivare. Avsluta aktiviteten med att i helklass diskutera följande frågor utifrån tidigare uppgift: - Varför betalar vi skatt? - Vad ger tillskott i kassan och vad lever vi av som medborgare i ett land? - Vilka bestämmer om vad ett lands resurser ska gå till? - Hur påverkar valet av jobb samhällsekonomin? - Hur påverkar människors hälsa arbetsmarknaden och samhället i stort? - Vilka rättigheter och skyldigheter har arbetstagare respektive arbetsgivare? - Vilka för- respektive nackdelar finns det med att arbeta inom den offentliga sektorn och den privata ur ett samhälleligt respektive personligt perspektiv? - Är detta ett hållbart system? Motivera ditt svar. Sidan 4 av 4

33 TEMA 03 LEKTION 02 JOBBEN OCH OMVÄRLDEN JOBB I MIN NÄRHET HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 3 Syftet med detta tema är att eleverna ska förstå hur ett samhälle och dess arbetsmarknad fungerar. Hur ser den lokala och regionala arbetsmarknaden ut? Vad är vi bra på? Likaså kommer temat beröra omvärldens påverkan på Sveriges arbetsmarknad och dess parter, såväl arbetsgivare som arbetstagare. Hur påverkas jobben i hemkommunen av att det är kris i övriga Europa? Leder den ökade globaliseringen och mobiliteten till möjligheter eller begränsningar? Vad kan man lära av historien? SYFTE MED LEKTION 2 Syftet med denna lektion är att öka kunskapen om jobben i elevernas hemkommun. Detta för att väcka intresset hos eleverna för den närliggande arbetsmarknaden. Vilka är de största arbetsgivarna? Vilka yrkeskategorier finns representerade där? Inom vilka sektorer är regionen framgångsrik? Finns det en stark företagaranda? Hur många är småföretagare? INTRODUKTION TILL LEKTION 2 Den första kontakten med arbetslivet fås ofta via sin närhet. Generellt finns det betydligt fler arbetsplatser i närheten av hemmet än vad man känner till. I Sverige arbetar ungefär hälften av alla invånare. De flesta företagen har mellan 1-9 anställda, medan bara några få procent har fler än 50 anställda. I och med att det ekonomiska läget i världen ständigt förändras, påverkar det den lokala arbetsmarknaden. I praktiken kan det betyda att arbetsgivarna kan anställa fler eller att de blir tvungna att varsla personal. Då uppstår det brist eller överskott för en viss yrkeskategori. Fokus i denna lektion är att lära känna sin lokala arbetsmarknad.

34 Metoden för denna aktivitet är intervju om jobb i elevernas närhet. Dela in eleverna i smågrupper. Låt eleverna ta reda på en arbetsplats i sin närhet och kontakta dem för att boka en intervjutid eller om möjlighet finns, gå och besöka arbetsplatsen. Eleverna kan ta fram egna frågor eller utgå från följande: - Vad har du för yrke idag? - Vilka yrken är vanligast på din arbetsplats? - Vad säljer ni? Till vem/vilka? - Vilken utbildning behövs för att jobba här? - Inom vilken bransch ingår företaget? - Är det ett jobb inom privat eller offentlig sektor? - Finns företaget på andra platser i Sverige eller utomlands? - Hur påverkar företaget naturen och miljön? - Hur ser framtiden ut för branschen? - Vad är det bästa med jobbet? - Är detta ditt drömjobb? Varför, varför inte? Eleverna ska förbereda ett intervjumaterial och ta med kamera till arbetsplatsen för att ta några bilder till redovisningen i nästa aktivitet. Om arbetsplatsen inte tillåter fotografering får de söka relevant bildmaterial på internet. Sidan 1 av 2

35 Metoden för denna aktivitet är rita och skapa om den lokala arbetsmarknaden. Efter intervjutillfället i aktivitet ett får eleverna presentera arbetsplatsen i form av ett 1-2 sidor långt tidningsreportage med både text och bild. Alla gruppers reportage sammanställs sedan till en tidning om jobben i sin hemkommun. Denna tidning kan verka som underlag för en fortsatt diskussion om kommunens arbetsliv och kanske även regionen. Utgå från följande frågor: - Vilka är de största arbetsgivarna? Vad gör de? - Vilka yrken är de vanligaste? - Finns det gott om småföretagare eller dominerar en arbetsgivare? Vad betyder det för regionen? - Vad produceras? Främst tjänster eller varor? - Vilka branscher finns representerade i kommunen? - Är det energikrävande företag/branscher? - Är de underleverantörer till större företag? - Vilka är dessa företags kunder? Som avslutning be eleverna skapa ett diagram eller tabell över hur fördelningen, bland exempelvis företag, branscher, yrken, ser ut på den lokala arbetsmarknaden. Sidan 2 av 2

36 TEMA 03 LEKTION 03 JOBBEN OCH OMVÄRLDEN VAD FINNS UTANFÖR SVERIGE? HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 3 Syftet med detta tema är att eleverna ska förstå hur ett samhälle och dess arbetsmarknad fungerar. Hur ser den lokala och regionala arbetsmarknaden ut? Vad är vi bra på? Temat kommer även att beröra omvärldens påverkan på Sveriges arbetsmarknad och dess parter, såväl arbetsgivare som arbetstagare. Hur påverkas jobben i hemkommunen av att det är kris i övriga Europa? Leder den ökade globaliseringen och mobiliteten till möjligheter eller begränsningar? Vad kan man lära av historien? SYFTE MED LEKTION 3 Syftet med denna lektion är att eleverna ska få en inblick i hur Sverige hänger samman med andra länder, i Europa och övriga världen. Ökad rörlighet och förbättrade kommunikationsmöjligheter har skapat en globaliserad värld, men hur påverkar den jobben på hemmaplan? Hur beroende är Sverige av andra länder? Hur påverkas individer av omvärldens förändringar? INTRODUKTION TILL LEKTION 3 Idag lever vi i en globaliserad värld. Den globaliserade ekonomin innebär stora möjligheter för kommuner och företag, men ställer samtidigt höga krav på regionernas förmåga att möta de nya villkoren. Sveriges ekonomi påverkas av det som sker i resten av världen och svänger mellan hög- och lågkonjunkturer. Antal arbetstillfällen inom olika branscher varierar i och med detta och vissa branscher är mer konjunkturkänsliga än andra. Exempelvis är byggbranschen mer känslig än vårdoch omsorgsbranschen. Denna lektion behandlar Sveriges samspel med omvärlden utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv.

37 Metoden för denna aktivitet är informationssökning om hur länders ekonomi och arbetsmarknad hänger samman. Grunden i aktiviteten utgår från en elevs morgonrutin inför en dag i skolan. Berätta följande scenario för eleverna. Kim vaknar upp av att mobilens alarm ringer klockan Efter en varm dusch klär Kim på sig ett par jeans och en T-shirt innan det är dags för frukost. Som vanligt äter Kim en tallrik fil med banan och müsli och dricker ett glas apelsinjuice. Kim sköljer av sin tallrik och stoppar disken i diskmaskinen. Bananskalet åker i avfallshinken. Efter det packar Kim skolväskan med matteboken och tar på sig sina skor och halvspringer till bussen. Kim hinner precis med bussen och kommer i tid till skolan. Utifrån följande berättelse får eleverna i uppgift att hitta så många möjliga anknytningar till andra länder som det är möjligt. Exempelvis kan följande frågor ställas till eleverna: - Var kommer mobilen ifrån? - Var kommer vattnet i duschen ifrån? - Vart tillverkas jeansen, T-shirten och skorna? - Av vilket material tillverkas kläderna? - Vem har tillverkat tallriken? - I vilket land tillverkas juicen? - Hur har frukosten transporterats till bordet? - Vart tar bananskalet vägen? - Vem har producerat delarna till diskmaskinen? - Av vad är delarna i diskmaskinen tillverkade? - Var tillverkas skolväskan och skolböckerna? - Var produceras bränslet till bussen? Låt eleverna med hjälp av internet söka svar på dessa frågor och finna så många involverade delar av världen som möjligt. De kan sedan skapa en schematisk bild över världen utifrån Kims morgonrutin, med hjälp av till exempel en världskarta, flaggor, pilar med mera. Sidan 1 av 2

38 Metoden för denna aktivitet är grupparbete om Sverige i en globaliserad värld. I aktiviteten är utgångspunkten människans beroende av olja. Eleverna kan gruppvis diskutera nedanstående frågor och söka information på internet. - Vad är olja? - Hur skapas olja? - I vilka länder framställs olja? - Hur kommer oljan till Sverige? - I vilka produkter återfinns olja (ex oljebaserade drivmedel, plast, gummi, asfalt, olja för uppvärmning, smörjmedel) - På vilket sätt använder du olja? - Är olja bra för miljön? - För- och nackdelar med olja? - Vad händer med Sveriges arbetsmarknad om det blir brist på olja? - Vad finns det för alternativ till olja? Vidare kan en diskussion i helklass föras där eleverna får presentera sina tankar och skapa en diskussion kring ämnet. Sidan 2 av 2

39 TEMA 04 SÖKA JOBB

40 TEMA 04 LEKTION 01 SÖKA JOBB VEM ÄR JAG OCH VAD ÄR JAG BRA PÅ? HJÄLPMEDEL SYFTE MED TEMA 3 Syftet med detta tema är att eleverna ska skapa sig en idé om framtiden genom att lära känna sig själv, sina drömmar och sina förmågor. Grundtanken är att stärka elevernas självbild och självkänsla och få dem att tro på sig själva och sin förmåga. Hur kommer man fram till vad man vill bli? Kan man bli vad som helst? Hur hittar man lediga jobb och hur får man dem? SYFTE MED LEKTION 1 Syftet med denna lektion är att eleverna bättre ska lära känna sig själva och sina förmågor. Att öka deras självkänsla och inspirera eleverna till att alla behövs i ett samhälle. På en arbetsplats behövs det till exempel någon som gillar att lyssna på andra, någon som vill laga saker och någon som kan vara pådrivande. Vad kan man jobba som om man gillar att lösa problem? Ska drivkraften att hjälpa människor vara vägledande i ens yrkesval? INTRODUKTION TILL LEKTION 1 I samhället behövs arbetskraft inom olika branscher och på olika sysselsättningsnivåer. Lika viktiga är lågkvalificerade yrken där det inte krävs någon speciell utbildning, som högkvalificerade yrken med höga utbildningskrav. Det finns något för alla. Svårigheten för unga idag är att i ett tidigt skede se sin egen roll i ett framtida arbetsliv utifrån sina förutsättningar och styrkor. För att få unga att reflektera kring detta behandlar denna lektion hur de är som individer och vad de är bra på att göra.