Nyheter i resistensbestämning Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory
|
|
- Ingemar Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyheter i resistensbestämning Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory
2 Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus spp. S. saprophyticus och ampicillin (zonbrytpunkt) Cefoxitin-screen för S. pseudintermedius Enterococcus spp. Ciprofloxacin, levofloxacin och norfloxacin (screen) för okomplicerad UVI
3 Ciprofloxacinresistens hos Salmonella spp. Ny screeningbrytpunkt för pefloxacin 5 µg Enterobacteriaceae Fluoroquinolones MIC breakpoint (mg/l) Disk content (µg) Zone diameter breakpoint (mm) S R > S R < Ciprofloxacin, Salmonella spp Note A Note A Pefloxacin (screen), Salmonella spp. NA NA A. Susceptibility of Salmonella spp. to ciprofloxacin can be inferred from the pefloxacin disk diffusion susceptibility test result.
4 No of readings Pefloxacin 5 µg vs. FQ resistance mechanism Salmonella spp., 126 isolates (1044 readings) 3 laboratorier Lappar från 3 leverantörer MH från 4 leverantörer 6 avläsare FQ resistance mechanism aac6 QRDR qnr None 20 0 Inhibition zone diameter (mm)
5 No of readings Pefloxacin 5 µg vs. Ciprofloxacin MIC Salmonella spp., 126 isolates (1044 readings) 3 laboratorier Lappar från 3 leverantörer MH från 4 leverantörer 6 avläsare MIC (mg/l) Inhibition zone diameter (mm)
6 No of isolates No of isolates Rutindistributioner för Salmonella spp. vs ciprofloxacin 5 µg och pefloxacin 5 µg. 51 konsekutiva isolat testades för ciprofloxacin och pefloxacin parallellt under Ciprofloxacin 5 µg Gammal NordicASTbrytpunkt Inhibition zone diameter (mm) Ny screeningbrytpunkt Pefloxacin 5 µg Inhibition zone diameter (mm)
7 Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus spp. S. saprophyticus och ampicillin (zonbrytpunkt) Cefoxitin-screen för S. pseudintermedius Enterococcus spp. Ciprofloxacin, levofloxacin och norfloxacin (screen) för okomplicerad UVI
8 Pseudomonas spp. Kliniska isolat från SENTRY (JMI, USA): Pseudomonas aeruginosa Pseudomonas non-aeruginosa Zon/MIC-korrelat EUCAST: Lappdiffusion JMI: MIC med buljongspädning Artidentifiering med MALDI-TOF
9 MALDI-TOF resultat för 192 Pseudomonas non-aeruginosa Putida-gruppen: (n=113) P. putida, P. oryzihabitans, P. monteilii, P. mosselii, P. plecoglossicida, P. fulva. Stutzeri-gruppen: (n=35) P. stutzeri, P. luteola, P. balearica Flourescens-gruppen: (n=20) P. flourescens, P. synxantha, P. libanensis, P. azotoformans, P. extremorientalis, P. rhodesiae, P. antarctica. Aeruginosa-gruppen: (n=6) P. mendocina, P. oleovorans. Övriga: (n=18) P. chlororaphis, P. koreensis, P. graminis, P. asplenii
10 No of isolates 40 Ceftazidime 10 µg vs. MIC Pseudomonas aeruginosa, 107 clinical isolates MIC (mg/l) Inhibition zone diameter (mm) Brytpunkter ECOFF MIC S 8, R>8 mg/l WT 8 mg/l Zondiameter S 16, R<16 mm
11 No of isolates 25 Ceftazidime 10 µg vs. MIC Pseudomonas non-aeruginosa, 188 clinical isolates MIC (mg/l) Inhibition zone diameter (mm) Brytpunkter ECOFF MIC S 8, R>8 mg/l WT 8 mg/l Zondiameter S 16, R<16 mm
12 No of isolates 25 Ceftazidime 10 µg vs. species 192 clinical isolates, Pseudomonas non-aeruginosa Species Other Aeruginosa group Fluorescens group Stutzeri group Putida group 5 0 Inhibition zone diameter (mm) Brytpunkter ECOFF MIC S 8, R>8 mg/l WT 8 mg/l Zondiameter S 16, R<16 mm
13 No of isolates 30 Ciprofloxacin 5 µg vs. MIC Pseudomonas aeruginosa, 106 clinical isolates MIC (mg/l) Inhibition zone diameter (mm) Brytpunkter ECOFF MIC S 0.5, R>1 mg/l WT 0.5 mg/l Zondiameter S 25, R<22 mm
14 No of isolates 18 Ciprofloxacin 5 µg vs. MIC Pseudomonas non-aeruginosa, 173 clinical isolates MIC (mg/l) Inhibition zone diameter (mm) Brytpunkter ECOFF MIC S 0.5, R>1 mg/l WT 0.5 mg/l Zondiameter S 25, R<22 mm
15 Pseudomonas spp. Zonbrytpunkter som tidigare baserats på data för P. aeruginosa är validerade även för andra arter av Pseudomonas. Mindre justeringar av zonbrytpunkter i EUCAST Brytpunktstabell v 4.0 Piperacillin och piperacillin-tazobaktam Ticarcillin och ticarcillin-klavulansyra Cefepim Doripenem
16 Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus spp. S. saprophyticus och ampicillin (zonbrytpunkt) Cefoxitin-screen för S. pseudintermedius Enterococcus spp. Ciprofloxacin, levofloxacin och norfloxacin (screen) för okomplicerad UVI
17 Brytpunktstabell v. 4.0 Staphylococcus spp. Cephalosporins Cefoxitin (screen) S. aureus, S. lugdunensis and S. saprophyticus MIC breakpoint (mg/l) Zone diameter breakpoint (mm) Disk content (µg) S R > S R < Note 3 Note A 22 A Notes Numbers for comments on MIC breakpoints Letters for comments on disk diffusion 3. S. aureus and S. lugdunensis with cefoxitin MIC values >4 mg/l are methicillin resistant, mostly due to the presence of the meca gene. Disk diffusion reliably predicts methicillin resistance. A. Susceptibility inferred from cefoxitin. Cefoxitin (screen) Coagulase negative staphylococci other than S. lugdunensis and S. saprophyticus Note 4 Note A 25 A lugdunensis the cefoxitin MIC is a poorer predictor of 4. For coagulase-negative staphylococi other than S. methicillin resistance than the disk diffusion test. Cefoxitin (screen) S. pseudintermedius Note 4 Note A 35 A
18 S. pseudintermedius Koagulas-positiv Vanlig hos djur, ffa hund och katt 243 isolat: - Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA) - Veterinærinstituttet (Norge) Artbestämning med MALDI-TOF Lappdiffusion med cefoxitin 30 µg meca enligt PCR
19 No of isolates 50 Cefoxitin 30 µg vs. meca status S. pseudintermedius, 243 clinical isolates tested in duplicate meca status Positive Negative Inhibition zone diameter (mm) Breakpoints Zone diameter (screen) S 35, R<35 mm
20 Brytpunktstabell v. 4.0 Enterobacteriaceae Pefloxacin och Salmonella spp. Pseudomonas spp. (zonbrytpunkter) Staphylococcus spp. S. saprophyticus och ampicillin (zonbrytpunkt) Cefoxitin-screen för S. pseudintermedius Enterococcus spp. Ciprofloxacin, levofloxacin och norfloxacin (screen) för okomplicerad UVI
21 Brytpunktstabell v. 4.0 Corynebacterium spp. (zon- och MIC-brytpunkter) Bensylpenicillin, ciprofloxacin, moxifloxacin, gentamicin, vankomycin, klindamycin, tetracyklin, linezolid och rifampicin Inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker och streptokocker
22 Corynebacterium spp. 258 kliniska isolat av Corynebacterium spp. Santander, Spanien SENTRY, JMI, USA Växjö, Sverige Lappdiffusion och buljongspädning (BMD) Artidentifiering med MALDI-TOF
23 MALDI-TOF resultat för 258 Corynebakterier C. striatum (n=78) C. amycolatum (n=63) C. jeikeium (n=35) C. pseudodiphtheriticum (n=20) C. urealyticum (n=18) C. afermentans (n=9) C. aurimucosum (n=8) Övriga: (n=27) - C. propinquum, C. singulare, C. coyleae, C. imitans, C. glucuronolyticum, C. minutissimum, C. xerosis, C. freneyi, C. mucifaciens, C. riegelii, C. simulans, C. ulcerans.
24 Corynebacterium spp. Metod Media Inokulat Inkubering Lappdiffusion MH-F McFarland h (40-48 h) 1 35±1 C 5% CO 2 Buljongspädning (BMD) MH-F-buljong 5 x 10 5 cfu/ml h (40-48 h) 1 35±1 C Luft (förslutna paneler) 1 Isolat med otillräcklig växt (ingen växt eller ej konfluerande växt) efter h inkuberas igen omedelbart och läses av efter totalt h inkubering.
25 Brytpunktstabell v. 4.0 Corynebacterium spp. Bensylpenicillin, ciprofloxacin, moxifloxacin, gentamicin, vankomycin, klindamycin, tetracyklin, linezolid och rifampicin Inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker och streptokocker
26 Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos stafylokocker Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos stafylokocker. 26
27 Detektion av inducerbar klindamycinresistens hos streptokocker Placera erytromycin- och klindamycinlapparna med mm mellanrum (kant till kant) för att upptäcka eventuell antagonism (D-fenomen). Exempel på D-fenomen hos streptokocker. 27
28 Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprim-sulfametoxazol Bortse från inväxt i zonen, som kan ses för Stenotrophomonas maltophilia och trimetoprimsulfametoxazol. Inväxten kan variera i utseende från tunn dimma till tydlig växt. 6 mm Om en yttre zon kan urskiljas, mät den yttre zonen. = Känslig om zonen 16 mm Tjock växt in till lappen = Resistent
29 Enterokocker och vankomycin Håll upp plattan mot ljuset och undersök zonen. Otydlig zonkant och kolonier i zonen indikerar vankomycinresistens. Om zonen är 12 mm och zonkanten är otydlig, utför konfirmatoriska tester. E. faecalis Ej VRE E. faecium VRE 29
30 Ny QC-tabell v. 4.0 Amoxicillin-klavulansyra och ampicillin-sulbaktam MIC är validerade för testning med fast koncentration av hämmare Ceftobiprol MIC E. coli ATCC och pefloxacin 5 µg E. faecalis ATCC och ciprofloxacin, levofloxacin och norfloxacin (zon och MIC) H. influenzae ATCC 49766, tentativa MIC-gränser
31 Utvärdering av lappar från olika leverantörer
32 Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek BD Bio-Rad Bioanalyse HiMedia Liofilchem Mast Oxoid SirScan Utförande Stora agarplattor (150 mm) Varje lapp testas med Samma inokulat Samma inkubering Samma avläsare 3 upprepningar per QC-stam och lapp
33 Testade antibiotika Bensylpenicillin 1 unit Amoxicillin-klavulansyra µg Piperacillin-tazobaktam 30-6 µg Oxacillin 1 µg Mecillinam 10 µg Cefotaxim 5 µg Ceftazidim 10 µg Cefoxitin 30 µg Meropenem 10 µg Norfloxacin 10 µg Pefloxacin 5 µg Ciprofloxacin 5 µg Gentamicin 10 µg Tobramycin 10 µg Erytromycin 15 µg Tetracyklin 30 µg
34 P. aeruginosa ATCC Ceftazidim 10µg
35 Exempel: Ceftazidim 10 µg QC-stam A B C D E F G H I P. aeruginosa ATCC P. aeruginosa ATCC P. aeruginosa ATCC Medelvärde Target Range QC-stam A B C D E F G H I E. coli ATCC E. coli ATCC E. coli ATCC Medelvärde Target Range /- 1 mm +/- 2 mm +/- 3 mm Out of range
36 S. pneumoniae ATCC Bensylpenicillin 1 unit
37 Exempel: Bensylpenicillin 1 unit QC-stam A B C D E F G H S. pneumoniae ATCC S. pneumoniae ATCC S. pneumoniae ATCC Medelvärde Target Range QC-stam A B C D E F G H S. aureus ATCC S. aureus ATCC S. aureus ATCC Medelvärde Target Range /- 1 mm +/- 2 mm +/- 3 mm Out of range
38 MIC-bestämning med buljongspädning
39 MIC-bestämning med buljongspädning Specialgjorda MIC-paneler (Sensititreplattor) Antibiotika i NordicASTs tabeller Intervall som täcker EUCASTs brytpunkter och större delen av vildtypspopulationen QC på target Användningsområden Rutinmässig MIC-bestämning på klinisk mikrobiologi Växjö/Karlskrona Beställningsbart för andra lab Zon/MIC-korrelationer (EUCAST)
40 Tillgängliga MIC-paneler Enterobacteriaceae (27 ab) Pseudomonas & Acinetobacter (13 ab) Stafylokocker & Enterokocker (32 ab) Streptokocker (24 ab) H. influenzae (13 ab)
41 Exempel Enterobacteriaceae: Antimicrobial agent Range Ampicillin 2-32 Amoxicillin 2-32 Amoxicillin-clavulanate (constant 2) Piperacillin-tazobactam 1-64 Cefadroxil 4-32 Cefalexin 4-64 Cefepime Cefotaxime Ceftazidime Ceftibuten Ceftriaxone Cefuroxime 1-16 Doripenem Ertapenem Imipenem Meropenem Ciprofloxacin Levofloxacin Amikacin 1-64 Gentamicin Tobramycin Tigecycline Azithromycin 4-64 Fosfomycin p.o Nitrofurantoin Trimethoprim Trimethoprim-sulfamethoxazole
42 Piperacillin-tazobaktam Cefotaxim Ciprofloxacin Gentamicin
43 QC P. aeruginosa ATCC Test AMI AZT CAZ CIP DOR GEN IMI LEV MER PTZ TOB In-house broth In-house broth In-house broth Commercial broth Commercial broth Commercial broth Target Range On target Upper limit Lower limit Out of range
44 Övrigt pågående arbete Nya antibiotika: Lappstyrka, QC-kriterier & zonbrytpunkter Ceftobiprol Två cefalosporiner med β-laktamashämmare Fosfomycin zonbrytpunkter Organismer som saknar metod/brytpunkter: Aerokocker Kingella kingae Anaerober N. gonorrhoeae
Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014
Nyheter och pågående arbete EUCAST Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014 Nyheter EUCASTs brytpunktstabell v 4.0 Nya brytpunkter (I) Enterobacteriaceae Amoxicillin-klavulansyra (okomplicerad
Läs merPågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman
Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod NordicAST Workshop 13 Jenny Åhman Pågående projekt Ceftaroline, brytpunkter och QC-kriterier S. pseudintermedius och cefoxitin Pseudomonas non-aeruginosa Lappdiffusion
Läs merNyheter och pågående arbete EUCAST. Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Nyheter och pågående arbete EUCAST Jenny Åhman Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Utvärdering av lappar från olika leverantörer Utvärdering av utvalda lappar från 9 leverantörer Leverantörer Abtek
Läs merExtern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST
Extern och intern kvalitetskontroll Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST Kvalitetskontroll Nödvändigt för att kunna lita på sina resultat! Extern kvalitetskontroll Att provocera laboratoriets rutiner
Läs merAvläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 4.0 Augusti 2014 Ändringar i EUCAST avläsningsguide Version Version 4.0 Augusti 2014 Version 3.0 Maj 2013 Version 2.0 Maj 2012 Version 1.0 September 2010
Läs merPhoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012
Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012 Syfte Utvärdera automatiserad MIC-bestämning och lappdiffusion mot ISO referensmetoden broth
Läs merAvläsningsguide. EUCAST lappdiffusionsmetod
Avläsningsguide EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Juni 2017 Ändringar från tidigare version (v 4.0) Bild Ändring 3 Förtydligande om automatiska zonavläsare. 17 Förtydligande om avläsning av trimetoprim-sulfametoxazol
Läs merNordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing
Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing Brytpunktstabeller för tolkning av MIC-värden och zondiametrar NordicAST Version 6.0, 2016-01-01 Baserat på EUCAST Version 6.0 Innehåll Externa
Läs merSnabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson
Snabb Resistensbestämning med disk diffusion Emma Jonasson Samtalsämnen Varför snabb resistensbestämning Snabb res. enligt EUCAST-metoden Snabb res. från Urinprover Positiva blododlingar Möjligheter och
Läs merSnabb standardiserad resistensbestämning
nabb standardiserad resistensbestämning Martin undqvist Emma Jonasson Gunilla Cederbrant Erika Matuschek Gunnar Kahlmeter Dept of Clinical Microbiology Växjö Varför? Ökande resistens Felaktig behandling
Läs merKvalitetskontroll och felsökning. Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015
Kvalitetskontroll och felsökning Erika Matuschek NordicASTs workshop 2015 Rutinmässig kvalitetskontroll Kontrollera material och utrustning Agarplattor Antibiotikalappar Inkubatorer mm Kontrollera utförandet
Läs merDosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar
Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125
Läs merTeoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion. Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL)
Teoretisk workshop i resistensbestämning med lappdiffusion Erika Matuschek Jenny Åhman EUCAST Development Laboratory (EDL) Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte, Karlstad, 2018 EUCASTs utvecklingslaboratorium
Läs merStaphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet
Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet 2001-2009 10 8 2001 2002 % R 6 4 3,8 3,2 4,5 4,7 2003 2004 2005 2006 2007 2 0 0,8 Oxacillin/ Cefoxitin (=MRSA) Erythromycin Clindamycin Fusidic
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
Sivu 1 REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET Evira 3484/bilaga 2/version 8 RESISTENSBESTÄMNING Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriaceae, Pseudomonas
Läs merMultiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet
Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet och konsekvenser för empirisk behandling Gunnar Kahlmeter Klinisk mikrobiologi Landstingen Kronoberg och Blekinge ECDC, Czech ministerial conferance,
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merEpidemiologiska resistensdata minimini-pricklista
Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista 7 nov. 2017 Tinna (Christina) Åhrén. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Strama VGR christina.ahren@vgregion.se Vad påverkar resistensdata Prelab Typ av
Läs merResistensbestämning. lappdiffusionsmetod. Version 5.0 Februari 2015
Resistensbestämning enligt EUCAST lappdiffusionsmetod Version 5.0 Februari 2015 Innehåll Media Inokulatberedning Inokulering av plattor Antibiotikalappar Inkubering Avläsning Tolkning Kvalitetskontroll
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Södersjukhuset.
Läs merDirekt resistensbestämning
Direkt resistensbestämning (Direct Antimicrobial usceptibility Testing, D-AT) Martin undqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro Varför? Ökande resistens
Läs merIVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård
STRAMASTUDIER I KORTHET IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård Projektledare: Håkan Hanberger, infektionskliniken, Universitetssjukhuset Linköping
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merRESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga
Läs merResistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 2012 - Första halvåret 2015. Strama Jönköping 2015-09-08
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län. 12 - Första halvåret 15 Urinodling Topplistor -Antal patienter med visst fynd Första halvåret 13 Första halvåret 15 Urinodling
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus Sammanställt av Aina Iversen, mikrobiolog Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk mikrobiologi, Solna 2011-09-15 Uppdaterad
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
resistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 215 12 Antal inrapporterade fall av ESBL per 1 invånare och år i Uppsala län respektive Sverige. Källa: Folkhälsomyndigheten 1 Antal fall per 1 invånare
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2018 på Danderyds
Läs merAntibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m juni 218 Datakälla och måttenheter i presentationen Data över läkemedelsförsäljning via recept utskrivna på sjukhuset rekvisition till sjukhuset Enheter:
Läs merBakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske
Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat
Läs mer1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.
1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på
Läs merSnabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö
Snabb resistensbestämning Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö Varför? Ökande antibiotikaresistens Felaktig antibiotikabehandling ger ökad risk för död hos våra svårast sjuka
Läs merBilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3
Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3 AMINOGLYKOSIDER Gentamicin Hund Enterobacteriacae 10 g 16 13-15 12 Pseudomonas aeruginosa 10 g 16 13-15 12 Häst Enterobacteriacae 10 g 16 13-15
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae/klebsiella variicola, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2017 på Karolinska
Läs merREFERENSLABORATORIEVERKSAMHET
REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET TEST AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL Bilaga 3. Testning av antimikrobiella medel Staphylococcus sp. Hundar, katter Nötkreatur Svin Hästar ß-laktamastest* G-penicillin amoxicillinklavulansyra
Läs merAntibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merFrån ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset
Från ABU till sepsis B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Speciella infektionsaspekter vid UVI och njursjukdom Anatomiska avvikelser i urinvägar Främmandekroppsproblematik CDK,
Läs merAntibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017
Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras
Läs merBD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F)
BRUKSANVISNING FÄRDIGA ODLINGSPLATTOR PA-257491.01 Reviderad: Augusti 2016 BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) AVSEDD ANVÄNDNING BD Mueller Hinton Fastidious Agar (MH-F) (BD Mueller Hinton-agar för
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne 2011-2018 Ilona Veréb, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafsson, Smittskydd Kristina Trell, Vårdhygien Bakgrund På uppdrag av STRAMA
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, Med Dr Lab medicin, Klinisk Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 190315 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merAntibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset
Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset Sammanställt av Inga Fröding, ST-läkare, Klinisk mikrobiologi, Huddinge, 20120113 Granskat av Christian Giske, bitr. överläkare Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015
Läs merResistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag
Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska
Läs merAntibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll
Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...
Läs merNy definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte
Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte 2019-05-23 EUCAST har beslutat att Ändra definitionerna av S, I och R Att behålla bokstäverna S, I och R Att betona betydelsen av förhållandet
Läs merAntibiotikakompendium
1 Antibiotikakompendium Introduktion Detta antibiotikakompendium ger en översikt av antibiotika och dess användningsområde i Sverige. Antibiotikakompendiet baseras på läkemedelföretagens monografier (FASS),
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015
Läs merBakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener
Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning
Läs merDosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling
Dosrekommendationer för antimikrobiella läkemedel vid njurersättningsbehandling (dialys) Författare: Johan Petersson, överläkare ANOPIVA-kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Britt-Marie Eriksson
Läs merAntibiotikaanvändning
Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset T o m 2014 Receptförskriven och rekvirerad antibiotika (J01 inkl rifampicin)* Akademiska sjukhuset 2008-2014 Källa: ehälsomyndigheten 350 000 300 000 250 000
Läs merAntibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län
Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter
Läs merKAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim I Trimsulfa R
Läs merInternmedicin, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni
Läs merAntibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset (78 B, 78 C, Hospiceavd. i Uppsala och Sjukvårdsteamet onkologisk hemsjukvård.) T o m juni 213 Antibiotika (J1*+rifampicin), Onkologi, Akademiska sjukhuset,
Läs merKommentarer till resistensläget 2012
Kommentarer till resistensläget 12 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras. Vad
Läs merav MDR gramnegativa bakterier
Handläggning av infektioner orsakade av MDR gramnegativa bakterier Stramadagen 10 maj 2017, Arlanda Thomas Tängdén, Programråd Strama, Infektion Uppsala Uppdraget från Programråd Strama Att ta fram riktlinjer
Läs merKAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.
Oskar Ekelund KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer. Urinodling: Escherichia coli > 10 8 / ml Ampicillin R Ciprofloxacin R Cefadroxil R Gentamycin R Cefotaxim R Tobramycin R Ceftazidim
Läs merRAF, EUCAST och brytpunkter
RAF, EUCAST och brytpunkter Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 8 december 2010 RAF Referensgruppen för antibiotikafrågor (RAF) SMI SVLS Referensgruppen
Läs merUtvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar
Utvärdering av resistensbestämning med diskdiffusionstest från selektiva agarmedier för MRSA, ESBL och VRE i jämförelse med från blodagar HUVUDOMRÅDE: Biomedicinsk laboratorievetenskap FÖRFATTARE: Johanna
Läs merAntibiotikaresistens i Region Skåne
Antibiotikaresistens i Region Skåne Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Lena Hyllebusk, Klinisk Mikrobiologi Eva Gustafson, Smittskydd Eva Melander, Smittskydd Bakgrund På uppdrag av STRAMA Skåne övervakar
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotika. Emilia Titelman HT 2015
Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAntibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor A post-antibiotic era - in which common infections and minor injuries can kill far from being an apocalyptic
Läs merKommentarer till resistensläget jan-juni 2014
Kommentarer till resistensläget jan-juni 214 Endast små förändringar i resistensläget noteras under första halvåret 214 Noterbart är att resistens mot mecillinam hos E coli ökat men fortfarande på en låg
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merIsolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.
Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merHur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?
Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta? Thomas Tängdén Infektionskliniken Uppsala Behandling av ESBL A -producerande Enterobacteriaceae
Läs merGeriatriken, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb
Läs merReferensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF)
Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) Dosering av antibiotika: farmakokinetik och farmakodynamik Bakgrund Studier angående antibiotikas farmakokinetik (pharmacokinetics; PK) och farmakodynamik (pharmacodynamics;
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Johanna Haiko och Inga Fröding Klinisk
Läs merAntibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen
Antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen 180323 Resistensmekanismer Enzymer ESBL aminoglykosidresistens
Läs merAnestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)
Läs merAntibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaförbrukning Reumatologen, Akademiska sjukhuset (Mottagningen och 3 B2) januari 28 juni 212 Antibiotika (J1 inkl rifampicin), Reumatologi, Akademiska sjukhuset, 28 - H1 212 8 7 6 5 4 3 2 1 recept
Läs merResistensläge i öppenvård:
Resistensläge i öppenvård: S. aureus i sårodlingar Haemophilus influenzae i nasofarynxodlingar Streptococcus pneumoniae i nasofarynxodlingar E. coli i urinodlingar Inga Fröding och Christian Giske Klinisk
Läs merÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER
ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER En kraftig ökning av ampicillinresistenta enterokocker och en oroande hög nivå av cefalosporinresistens hos gramnegativa tarmbakterier har konstaterats vid en
Läs merBBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens 8840621 2007/11 Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten. Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ resistensbestämning
Läs merVad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?
Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier? SFVH 18/4-07 Lennart E Nilsson Klinisk mikrobiologi, Universitetssjukhuset i Linköping Resistensmekanismer hos Gram-negativa bakterier
Läs merInfektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin
Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat
Läs merKommentarer till resistensläget jan-maj 2012
Kommentarer till resistensläget jan-maj 212 Endast små förändringar i resistensläget noteras utom beträffande Haemophilus influenzae där en påtaglig ökning av resistens mot ampicillin och trim/sulfa noteras.
Läs merKardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset
Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på
Läs merKliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA
Kliniskt viktig antibiotikaresistens Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA 150313 Fenotypisk resistensbestämning Disk diffusion Broth Dilution Buljongspädning Agar Dilution
Läs merGymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos
- Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?
Läs merBBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens
BBL Sensi-Disc lappar för bestämning av antibiotikaresistens 8840621JAA(02) Om produkten är CE-märkt framgår det av etiketten. 2014-03 Svenska AVSEDD ANVÄNDNING Dessa lappar är avsedda för semikvantitativ
Läs merFlukloxacillin - dosering
Flukloxacillin - dosering Dosering av flukloxacillin vid behandling av infektioner orsakade av Staphylococcus aureus, Streptococcus pyogenes (GAS) och Streptococcus agalactiae (GBS) Sammanfattning RAF
Läs merVärlden i Norden och Norden i världen
Världen i Norden och Norden i världen Björn Bengtsson Statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Sverige Oslo 27 maj 2015 Antibiotikaresistens i Norden Läget i Norden i ett globalt perspektiv humanmedicin
Läs merAminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum. Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket
Aminoglykosider - tillgänglighet och antimikrobiellt spektrum Charlotta Edlund professor, klinisk utredare och senior expert, Läkemedelsverket Vilka aminoglykosider finns tillgängliga i Sverige? Gentamicin
Läs merBehandling av multiresistenta gramnegativa bakterier
Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier Thomas Tängdén Malin Vading Infektionsveckan i Karlskrona 170519 www.strama.se Handläggning av infektioner orsakade av ESBL-producerande Enterobacteriaceae
Läs merAntibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå
Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande
Läs merESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala
ESBL, VRE och tarmpatogener bland friska förskolebarn i Uppsala Johan Kaarme Smittskydd i förskolan Folkhälsomyndigheten 28 nov 2017 Disposition Bakgrund Studie I-IV Resultat Slutsatser och betydelse Ref:
Läs mer10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam
INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell
Läs mer