Nyttan av digital delaktighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyttan av digital delaktighet"

Transkript

1 Rapport december 2011 Nyttan av digital delaktighet Ett producentperspektiv Hemsida:

2 2 Rapporten Nyttan av digital delaktighet ur ett producentperspektiv är framtagen på uppdrag av Digidel 2013 och finansierad av.se. Governo AB står för innehåll och slutsatser i rapporten i sin helhet.

3 Förord Kampanjen Digidel 2013 har som mål att ytterligare vuxna svenskar ska använda Internet i slutet av år Det är många som bidrar till att kampanjen ska nå målet, både enskilda personer och olika organisationer. De flesta för att det passar väl med deras uppdrag eller för att de känner ett engagemang för att fler personer ska bli digitalt delaktiga. Kampanjen erbjuder dem som gör eller vill göra insatser samverkan i ett nätverk. Det är många som gör goda insatser men som ännu inte är med i nätverket. Dem försöker kampanjen fånga upp. Kampanjen försöker också på olika sätt stimulera till insatser från sådana som rimligen borde ha glädje av att fler personer blir digitalt delaktiga. Alltmer av kommunikation och affärer sker över Internet idag. Om ytterligare 1,3 miljoner människor i Sverige började använda Internet så borde det finnas mycket att tjäna - för alla parter. Frågan är hur mycket det finns att tjäna på en ökad delaktighet; vad tjänar ett företag eller en kommun på att fler kan använda Internet - på minskade kontakt- och transkationskostnader, på ökad egenadministration hos kunder/brukare, på lägre omkostnader och ökad kundtrohet genom bättre service mm? För att kasta ljus på sådana frågor gav kampanjen Governo AB i uppdrag att analysera producentnyttan i fyra branscher; banker, bostadsföretag, kommuner och telekomoperatörer. Governos uppdrag formulerades ganska entydigt; vad tjänar t.ex. en bank på att de kunder som inte använder internetbanken börjar göra det, eller, annorlunda uttryckt, att kunderna går från att vara analoga till att bli digitala. Det är en enkel fråga men det visade sig vara svårt att få ett lika enkelt svar. Verkligheten i fallstudierna var mycket mer komplicerad. Det är många faktorer som måste vägas in och det är få av dessa som det går att sätta ett entydigt pris på. Föreliggande rapport utgör Governos redovisning av uppdraget. Det är uppenbart att det finns mycket att tjäna på att fler blir digitala men det är också tydligt att de studerade organisationerna har anpassat sig till att många inte är på nätet. Fallstudierna utgör ett värdefullt bidrag till en ökad förståelse av den digitala ekonomins faktiska innehåll just nu. De ger också ett stöd för kampanjens fortsatta rekryteringsarbete. Kampanjledningen rekommenderar varmt till läsning. Governo AB står för innehåll och slutsatser i rapporten i sin helhet. För kampanjen Digidel 2013 Mikael von Otter Christine Cars-Ingels Christer Marking 3

4 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning Inledning Mål och syfte 8 Metod och frågeställningar 8 Digitalt utanförskap och värdet av innanförskap Några bilder av svenskarnas internetanvändning 10 Vilka är inte digitalt delaktiga? 11 Värdet av innanförskap 12 Utmaningen att få med Late adopters 15 Fallstudie 1: Banken Svenska banker och kunder långt framme i den digitala utvecklingen 18 Vilka bankkunder är inte uppkopplade? 18 Drivkrafter för ökad digital delaktighet 19 Insatser för att öka digital delaktighet 22 Hur påverkas bankens lönsamhet av en ökad digital delaktighet? 24 Avslutande slutsatser och rekommendationer 27 Fallstudie 2: Bostadsbolaget Utvecklingsarbete 28 Insatser för att öka digital delaktighet 30 Drivkrafter för ökad digital delaktighet 30 Vilka tjänster efterfrågas? 34 Hur påverkas fastighetsägarnas lönsamhet av en ökad digital delaktighet? 35 Avslutande slutsatser och rekommendationer 36 Fallstudie 3: Kommunen Två aspekter av digital delaktighet 38 Utbud av e-tjänster 39 Insatser för att öka den digitala delaktigheten 39 Drivkrafter för ökad digital delaktighet 41 Hur påverkas kommunen av ökad digital delaktighet? 45 Avslutande slutsatser och rekommendationer 47 Fallstudie 4: Telekomföretaget IT- och telekombranschen i stark tillväxt 50 Internationell utblick 52 Begränsade insatser för att öka digital delaktighet 53 Utmaningar för ökad bredbandsanvändning 53 Drivkrafter för ökad digital delaktighet 54 Hur påverkas telekomoperatörernas lönsamhet av en ökad digital delaktighet? 57 Avslutande slutsatser och rekommendationer 58 Avslutande reflektioner Källhänvisningar & Noter Bilagor Bilaga 1 Referenser 66 Bilaga 2 Intervjupersoner 67

5 Sammanfattning Kampanjen Digidel lanserades i april 2011 med målet att med gemensamma krafter få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet innan utgången av år För att nå målet att öka den digitala delaktigheten behövs många olika partners: offentliga, privata och ideella. Redan idag är många aktörer knutna till kampanjen men det finns behov av fler som kan genomföra insatser. Som ett led i arbetet att utöka partnerkretsen har det varit av intresse att tydliggöra den nytta som olika aktörer har av en ökad digital delaktighet i samhället. Under juni-november 2011 genomfördes därför fyra fallstudier för att belysa nyttor och värden ur ett producentperspektiv. Fallstudierna behandlade följande sektorer: bank, bostäder, kommuner samt telekom. Vilket är exempelvis värdet för en bank där en kund upphör betala sina räkningar över disk? Vilket är värdet för ett bostadsbolag om deras hyresgäster börjar använda den infrastrukturinvestering bolaget gjort när de dragit in bredband i lägenheterna? Vilket är värdet för en kommun av att deras kommuninvånare är digitalt delaktiga? Vilket är värdet för ett telekomföretag om kunderna går från att vara enbart telefonikunder till att bli digitalt delaktiga? Det är tydligt att det finns en mängd olika nyttor som tillkommer olika aktörer när vissa kund- eller brukargrupper övergår från att vara analoga till att bli digitalt delaktiga. I vissa fall är dock sambanden komplexa där nyttor och vinster tillfaller flera aktörer och det är här angeläget att anlägga ett samhällsekonomiskt perspektiv snarare än att studera en enskild producent. Inom de fyra sektorerna har ett antal drivkrafter för att öka den digitala delaktigheten bland kunder och brukare ringats in. Vidare har faktorer som påverkar lönsamhet eller skapar andra nyttor och värden identifierats och en ansats att bedöma graden av påverkan har gjorts. När det gäller fallstudien rörande banken är det tydligt att det finns tämligen få kunder som i dag betalar ärenden över disk. Bedömningen är också att bankerna har kostnadstäckning för ärenden över disk (kostnaden varierar mellan kronor per faktura). Påverkan på lönsamheten härrör därför mindre från att realisera effektiviseringsvinster såsom man gjorde när Internetbankerna utvecklades, och mer från faktorer som ökad kundnöjdhet, ökad användning av befintliga och nya tjänster (de digitala kunderna är mer aktiva och gör fler transaktioner än de analoga) och ökad användning av andra digitala kanaler. Det finns tydliga värden för bankerna av de digitala kanalerna men betydelsen av att parallellt ha analoga kanaler är tydlig. Det handlar inte om antingen-eller utan om både-ock där bankkontoren i stor utsträckning fokuserar på avancerad rådgivning och försäljning. Perspektiv som stärkt varumärke och samhällsengagemang är utöver potential för ökade intäkter viktiga att lyfta fram i dialogen med bankerna. Fallstudien som behandlar bostadsbolagen pekar på att det skett en hel del utvecklingsarbete inom fastighetssektorn både vad gäller infrastruktur och tjänster. En relativt stor del av bostadsbeståndet har i dag tillgång till bredband. 5

6 Drivkrafterna för att öka den digitala delaktighet bland de boende står att finna i faktorer som minskad miljöpåverkan, förbättrad kommunikation och service, ökade möjligheter till kvarboende, effektivare fastighetsförvaltning och ökad attraktivitet i beståndet. Det finns också en påverkan på lönsamheten där dock en utmaning ligger i att de i särklass största vinsterna står att finna i ett ökat kvarboende bland de äldre. Här tillfaller primärt inte vinsterna bostadsbolaget utan snarare vårdgivare, främst kommuner. Det borde finnas potential att anlägga ett kommunkoncernperspektiv på dessa frågor. En annan utmaning rör det faktum att vissa försök som gjorts visar på en bristande betalningsvilja och begränsad efterfrågan på tjänster från hyresgästerna. Ökat kvarboende och även nöjdare hyresgäster bör dock påverka lönsamheten positivt genom minskade kostnader för omflyttning/avflyttning. Vidare skapar en ökad digital delaktighet förutsättningar för effektivare fastighetsförvaltning och service. Den tredje fallstudien beskriver den kommunala sektorn. Denna fallstudie har något annan karaktär och den beskriver kommunen som helhet snarare än en viss verksamhet inom kommunen. Vi kan konstatera att frågan om digital delaktighet i kommuner kan närmas från i huvudsak två perspektiv: dels innebär att en ökad digital delaktighet en möjlighet att ge en bättre och mer effektiv service till kommunmedborgare och andra som interagerar med kommunen, dels har en ökad digital delaktighet betydelse för demokratin och delaktigheten i samhället i stort. Utvecklingen av e-förvaltning pågår i hela den offentliga sektorn och många kommuner gör satsningar för att öka utbudet av e-tjänster och digitala interaktionsmöjligheter. Såväl utbud som ambition varierar dock över landet. Många kommuner gör olika typer av insatser för att öka den digitala delaktigheten, inte minst bedriver biblioteken omfattande arbete. Drivkrafter är bland annat att bidra till att skapa ökad medborgarnytta, intern rationalisering samt att skapa en attraktiv kommun som arbetsplats. Nyttan som kommunerna uppnår handlar om en ökad delaktighet i samhället, att ge möjlighet att utföra ärenden digitalt vilket minskar administration och ökar servicegraden vilket frigör resurser till verksamhets- och kvalitetsutveckling. Den fjärde och avslutande fallstudien rör telekomföretaget. Här är det uppenbart att dessa företag torde gynnas påtagligt av fler digitalt delaktiga i samhället. Drivkrafterna står att finna bland annat i möjligheten att påverka tillväxten genom nya kunder, genom merförsäljning av nya tjänster till befintliga kunder (exempelvis telefonikunden som även blir bredbandskund) samt att arbete för ökad digital delaktighet har betydelse ur ett varumärkes och CSR-perspektiv. Lönsamheten påverkas även av faktorer som lojalare kunder (minskar churn ), möjligheten att skapa nya tjänster och partnerskap och en närmare kommunikation med kunderna och lägre administrativa kostnader. Det finns således många värden för olika aktörer att delta i arbetet att öka den digitala delaktigheten i samhället. Det handlar både om att direkt kunna påverka lönsamheten genom att sälja fler tjänster till existerande och nya kunder eller att effektivisera förvaltningen, och om att mer på sikt stärka varumärken och öka kundnöjdheten. Fokus i denna studie har legat på att belysa nyttan i ett producentperspektiv. Det är dock svårt att undvika att ha både de ekonomiska och de kvalitativa värden som ett digitalt innanförskap har för enskilda individer i åtanke. En individ kan tjäna pengar genom att utnyttja pristransparensen på nätet eller genom att undvika avgifter för analoga transaktioner, skapa bättre förutsättningar för studier och arbete och ges nya förutsättningar till både sociala och kulturella aktiviteter och kontakter. Ökad digital delaktighet är på så sätt av värde för samhället i stort. 6

7 Kampanjen Digidel lanserades i april 2011 med målet att med gemensamma krafter få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet innan utgången av år

8 Inledning Kampanjen Digidel lanserades i april 2011 med målet att med gemensamma krafter få ytterligare minst svenskar att börja använda Internet innan utgången av år Digidel är ett nätverk på nationell nivå bestående av olika aktörer som alla vill arbeta för att öka den digitala delaktigheten, exempelvis bibliotek, studieförbund och.se. Kampanjen har ett kansli och.se bidrar med personal till detta samt driver webbplatsen På Digidels webbplats beskrivs nyttan med att kunna använda Internet. Kunskap om Internet gör att man på ett enklare sätt kan var delaktig i samhällsbygget, höja sin röst och ta del av olika e-tjänster. 1 För att nå målet att öka den digitala delaktigheten behövs många olika partners: offentliga, privata och ideella. Redan idag är många aktörer knutna till kampanjen men det finns behov av fler som kan genomföra insatser. Som ett led i arbetet att utöka partnerkretsen finns det anledning att tydliggöra den nytta som olika aktörer har av en ökad digital delaktighet i samhället. Av särskilt intresse är aktörer som har genomfört stora investeringar i informations- och kommunikationsteknik inklusive digitala tjänster och som har ett stort antal kunder/brukare och/eller stora volymer ärenden, transaktioner med mera. Vilket är exempelvis värdet för en bank där en kund upphör betala sina räkningar över disk? Vilket är värdet för ett bostadsbolag om deras hyresgäster börjar använda den infrastrukturinvestering bolaget gjort när de dragit in bredband i lägenheterna? Vilket är värdet för en kommun av att deras kommuninvånare är digitalt delaktiga? Vilket är värdet för ett telekomföretag om kunderna går från att vara enbart telefonikunder till att bli digitalt delaktiga? Fyra fallstudier har genomförts för att belysa nyttor och värden ur ett producentperspektiv. Sektorerna har varit följande: bank, bostäder, kommuner samt telekom. Föreliggande rapport utgör rapporteringen av dessa fallstudier. Mål och syfte Målet är att genom studien synliggöra den nytta som tillkommer olika aktörer när vissa kundgrupper övergår från att vara analoga till att bli digitalt delaktiga. Syftet med uppdraget är att för Digidels räkning skapa goda förutsättningar att knyta till sig nya partners. Rapporten som visar på nyttan som tillkommer olika aktörer ska fungera som dörröppnare i kontakten med dessa potentiella partners. Metod och frågeställningar Inledningsvis har en översiktlig litteraturstudie genomförts i syfte att identifiera såväl tidigare studier som relevanta modeller och ramverk av generell betydelse för att belysa nyttan av ökad digital delaktighet. Vidare har litteratur stude- 8

9 rats de fyra sektorerna specifikt. Totalt har 22 intervjuer genomförts. Utöver det har flera informella samtal skett med personer med god insikt i de olika sektorerna. Den övergripande frågeställningen har rört vilken nytta och vilket värde som tillkommer aktörer i de olika sektorerna när vissa kundgrupper som inte använder Internet och digitala tjänster börjar göra det och följaktligen blir digitalt delaktiga. I respektive fallstudie har därefter specifika frågeställningar vidareutvecklats. Målet är att genom studien synliggöra den nytta som tillkommer olika aktörer när vissa kund grupper övergår från att vara analoga till att bli digitalt delaktiga. 9

10 Digitalt utanförskap och värdet av innanförskap Digidel-kampanjen har som mål att fler svenskar ska kunna använda Internet till nytta och nöje. Detta är en tredjedel av de som idag inte använder Internet alls eller som gör det mycket sällan. Vilka är dessa och vilka värden kan man förvänta sig om de blir delaktiga? Några bilder av svenskarnas internetanvändning Svenska befolkningens internetanvändning följer en positiv trend. Sedan 2004 har undersökningar visat på att internetanvändningen generellt har ökat i Sverige. Detta gäller såväl tillgången till Internet, som användningen av Internet. Framförallt är det tillgången till Internet i svenska hem som har ökat. Detta kan illustreras av det faktum att 91 procent av den svenska befolkningen i åldrarna år idag har Internet hemma jämfört med 79 procent år Figur 1 visar att tillgången till Internet är mycket vanliga bland svenskar i alla åldrar, över hälften i alla åldersgrupper under 74 år har Internet i hemmet. I figur 1 exkluderas dock individer som är över 74 år. Detta är en viktig åldersgrupp eftersom många i denna faktiskt inte har tillgång till Internet. I figur 2 där statistiken baseras på.ses undersökningar snarare än SCBs, illustreras hur tillgången ser ut även för denna äldre åldersgrupp. Vi ser här att tillgången kraftigt minskar när vi inkluderar de som är födda på 20-talet men att det även finns en stor skillnad mellan 40-talisterna och 30-talisterna. Det har också blivit allt vanligare med bredbandsanslutning. Enligt PTS databas som uppdateras årligen, kan man utläsa att 99,9 procent av Sveriges befolkning hade tillgång till bredband och att 98,5 procent av befolkningen har tillgång till bredband via trådbundna accesstekniker. 5 I stort sett hela befolkningen har därmed de tekniska förutsättningarna att skaffa en internetuppkoppling. När det gäller snabbt bredband visar PTS kartläggning att 44 procent av alla hushåll och företag i Sverige har tillgång till bredband med en hastighet av minst 100 Mbit/s. Samtidigt som tillgången till Internet ökat, har också användningen bland befolkningen ökat. Av figur 3 framgår att en stor del av befolkningen använder Internet dagligen idag. Dock är användningen av Internet dagligen mycket liten bland personer födda på 20-talet, och är även begränsat bland personer födda på 30-talet. Vad använder då svenska befolkningen Internet till? Statistiken i figur 4 visar att de flesta har Internet till att kommunicera via e-post men också till att söka information och tjänster på Internet. Efter dessa två användningsområden kommer användningen av Internetbank. Av betydelse är dock att trots att både tillgången till och användningen av Internet är utbredd i alla grupperna är det ständigt en grupp som släpar efter, nämligen de äldre. 10

11 Vilka är inte digitalt delaktiga? Enligt rapporten Svenskarna och Internet 2010 har 85 procent av svenskarna över 16 år tillgång till Internet i hemmet. 8 Det finns dock olika grupper som är digitalt delaktiga i lägre grad än andra. Såväl ålder, födelseland samt utbildningsnivå påverkar exempelvis hur delaktiga individer är. Andel och antal personer som har tillgång till Internet hemma Efter åldersgrupper, år, andelar i procent. År 2011 Samtliga år år år I figur 3, framgick att det finns tydliga skillnader mellan åldersgrupper och att användningen av Internet bland de äldre åldersgrupperna är begränsat: endast sex procent av personer födda på 20-talet använder Internet dagligen. SCB:s statistik visar att bland åldrarna år, har 73 procent av männen tillgång till Internet i hemmet och 61 procent av kvinnorna. 9 Här finns således många icke-användare men i åldrarna över 74 år finns det ännu fler icke-användare. Av svenskar över 75 år är det exempelvis som inte använder Internet (se figur 5) år år år Källa: SCB Figur 1: Andel personer (procent) som har tillgång till Internet i hemmet män kvinnor Det finns också andra grupper där användningen av Internet skiljer sig åt. Exempelvis bland inrikes födda är det vidare något vanligare att använda Internet dagligen än ibland utrikes födda. När det gäller vilka tjänster som utnyttjas är däremot skillnaderna mycket små. 11 Det finns också skillnader mellan grupperna högutbildade och lågutbildade, där de högutbildade i större utsträckning använder Internet. Bland lågutbildade är det exempelvis en av fem som aldrig använt Internet medan det bland de högutbildade endast är en av hundra. 12 Detta gäller framförallt 40-talisterna, där tjänstemän har fått tillgång till datorer och Internet via sina arbeten, något som lågutbildade inte fått möjlighet till och då aldrig kommit i kontakt med IT. 13 Figur 2: Andel personer (procent) som har tillgång till Internet i hemmet Statistiken visar alltså att intresset för Internet avtar med stigande ålder. Även om Sverige internationellt sett har många internetanvändare bland äldre, går spridningen inom denna åldersgrupp långsammare än i yngre åldersgrupper. 11

12 Figur 5: Antal icke-användare i olika åldersgrupper 10 Figur 3: Andel personer (procent) som använder Internet dagligen i hemmet 6 Man skulle kunna vänta sig att de flesta av de nya internetanvändarna skulle komma från de äldre generationerna eftersom denna grupp in nehåller flest icke-användare. Så är dock inte fallet utan nytillskottet kommer främst från 90-talister och 40-talister. 14 I den förstnämnda gruppen är användningen dock så gott som heltäckande idag, 99 procent av åldersgruppen använder Internet. Betydande nya tillskott är således inte att vänta. 15 Diskussionen kring digital delaktighet kan också utgå från känslan av delaktighet i informationssamhället. En majoritet av de som inte känner sig delaktiga i informationssamhället är de som inte använder eller har begränsad tillgång till Internet. Detta har att göra med att de anser sig vara okunniga när det gäller användningen av datorer. Den grupp som här är störst är äldre kvinnor

13 Andel personer som använder Internet efter användningsområde Personer år, andelar i procent. År 2011 Användningsområden för privat bruk under de senaste tre månaderna Använda Internetbank Titta på nyhetssajter Söka information om varor eller tjänster Söka på wikipedia eller andra wikiwebbplatser Delta på sociala nätverkssajter t ex facebook, twitter Använda tjänster med anknytning till resor eller inkvartering Söka hälsoinformation Ladda ned programvara (ej spel) Sälja varor och tjänster, t.ex. via nätauktioner Söka information om utbildningar och kurser Leta efter jobb eller skicka en jobbansökan Rösta i enkäter, skriva namnlistor om medborgerliga eller politiska frågor män kvinnor Ha telefon- eller videosamtal via Internet Läsa eller skicka in åsikter om medborgerliga eller politiska frågor Delta i proffesionella nätverkssajter såsom t.ex. Linkedin Prenumerera på nyheter Genomföra en kurs Källa: SCB Figur 4: Andel personer (procent) som använder Internet 2010, efter användningsområde för privat bruk under de senaste tre månaderna. 7 De äldre använder framför allt Internet till att söka information och söka hjälp för praktiska vardagssaker men också för fritidsintressen. Det går också att urskilja tendenser till att allt fler inom denna åldersgrupp läser tidningen eller tittar på tv på via Internet. 17 De sociala nätverken har också fått ett stort genomslag hos äldre. I.SEs senaste undersökning om svenskarnas användning av Internet, framgår att bland yngre pensionärer är var fjärde person i dag aktiv i ett socialt nätverk på Internet, en ökning med åtta procent jämfört med året innan. 18 Dock har användningen av internetbanker inte haft lika stort genomslag i denna åldersgrupp, endast 52 procent av männen och 37,5 procent av kvinnorna i denna åldersgrupp använder internetbanken till att göra betalningar. 13

14 Detta kan förklaras av den misstänksamhet och rent av rädsla för dataintrång som fanns redan när tjänsten uppkom på 90-talet och som sedan har hängt kvar, framförallt bland de äldre internetanvändarna. 19 Det är inte orimligt att anta att vissa också är oroliga för att det ska vara svårt att använda tjänsterna. Vad kan det då finnas för anledningar till att vissa grupper inte använder Internet? Det kan vara en fråga om att det finns en okunskap kring användningen av datorer rent generellt, och en del icke-användare anser att det är för avancerat att börja använda datorer och Internet. Det kan också vara en fråga om ett rent ointresse för teknik. 20 Men det finns också faktorer som talar för ett ökat internetanvändande även i denna grupp. Bland annat har användningen av Internet via mobiler blivit allt vanligare och framförallt billigare. 21 Detta kan medföra att det blir enklare för ickeanvändare att komma i kontakt med tekniken. Värdet av innanförskap Intuitivt finns många värden av ett ökat innanförskap för den enskilde individen, för näringslivet, för offentlig sektor som levererar olika typer av tjänster till medborgarna allt från barnomsorg och skola till skattedeklarationer och pensionstjänster och för samhället i stort. Individer kan exempelvis utnyttja den ökade pristransparens som shopping på nätet medför eller enklare ha kontakt med en familj som kanske är utspridd i Sverige eller världen. Olika typer av företag får tillgång till nya och större kundgrupper och kan leverera tjänster mer kostnadseffektivt. En kommun kan ha en enklare kontakt med äldre när det gäller val inom äldreomsorgen eller kommunicera med föräldrar till skolelever. Det finns omfattande forskning som visar på vilken nytta som en ökad IT-användning i samhället generellt medför. Det handlar bland annat om positiva effekter på produktivitet och effektivitet. En förutsättning för att dessa nyttor ska kunna realiseras är givetvis att individer är digitalt delaktiga. Det finns också studier som närmare belyser just nyttan och värdet av ett minskat digitalt utanförskap. I Storbritannien har kampanjen Race Online 2012 bland annat låtit konsultföretaget PwC ta fram en studie för att räkna på de ekonomiska effekterna av ett ökat innanförskap. 22 I studien har man studerat fyra områden: utbildning och arbetsmarknad (individ/familjeperspektiv), vård och hälsa (individ/familjeperspektiv), offentliga tjänster samt shopping på Internet (individ/familjeperspektiv). PwC kom fram till att om det digitala utanförskapet minskade så skulle de ekonomiska vinsterna för samhället skulle uppgå till 22 miljarder pund. Konsumenter förlorar i dagsläget exempelvis så mycket som 560 pund årligen genom att inte handla och betala räkningar på Internet. 23 Tabellen nedan summerar resultaten. Figur 6: Ekonomiska effekter av ökad digital delaktighet 14

15 I en annan brittisk studie värderas de ekonomiska effekterna för olika grupper: individer, offentlig sektor, privat sektor och vidare samhällsekonomiska effekter. 24 Bland annat framgår att för individer innebär bättre förutsättningar för både ökad lön dator- och internetanvändare har 3-10 procent högre lön och bättre skolresultat. För offentlig sektorn finns vinster att hämta i form av kostnadsbesparingar och effektivitetsvinster. I studien har man studerat vårdsektorn där man uppskattar att man kan minska antalet uteblivna sjukhusbesök med upp till 60 procent genom effektivare bokningstjänster på nätet. Sammantaget uppskattas de potentiella besparingarna som härrör från en ökad digital delaktighet till 2,6 miljarder pund. 25 Utan att kunna göra uttömmande sökningar har de studier vi identifierat oftast utgått från ett individ/kundperspektiv alternativt ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv. Vi har haft svårare att identifiera studier som utgår från ett producentperspektiv. Givet detta är vår förhoppning att kunna tillföra nya perspektiv i föreliggande studie. Utmaningen att få med Late adopters Vi har tidigare beskrivit icke-användare av internet i termer av utanförskap eller grupper som inte är digitalt delaktiga. Detta kan ge sken av att det handlar om en stabil grupp som är svår eller mer eller mindre omöjlig att nå. Ett annat sätt att beskriva situationen är att se Internet som en innovation som så småningom alla kommer att ha. Precis som telefon, TV och mikrovågsugn kommer förr eller senare alla att ha internet. Det handlar i så fall mer om att nå late adopters än att söka inkludera de som står utanför. I praktiken kanske det är samma sak, men attityden och angreppssätten blir måhända annorlunda. Figur 7 bygger på Rogers klassiska teori om spridning av innovationer. 26 Figur 7: Spridning av ny teknologi 27 15

16 Rogers syn är att innovationer sprids i ett naturligt förlopp som följer en adaptionskurva. En liten grupp Innovators är mycket tidigt ute att pröva den nya tekniken som en del i deras egna ambitioner att vara innovativa. Early adopters som kommer i nästa steg är de första vanliga konsumenterna på marknaden. De blir något av testpiloter för övriga. Denna grupp drivs av att de snabbt vill testa något för att avgöra om det är en bra revolutionerande ny lösning eller bara ett blindskott. Early majority ägnar ny teknik intresse men vill att marknaden ska har testat den. Late majority består av personer som inte bryr sig så mycket om ny teknik eller innovationer men tar dem till sig när det nya har etablerats ordentligt. Sist kommer Late adopters eller eftersläntrare / Laggards som kännetecknas av att de är skeptiska till ny teknik, att de inte ser värdet av det nya eller att de inte känner sig kapabla att hantera den nya tekniken. Äldre personer är de klassiska exemplen på denna grupp som också ofta innehåller personer från landsbygden eller har lägre inkomster. Intressant är för övrigt att de 16 procent som i figur 7 anges som en normal siffra för Late adopters är i stort sett samma siffra som antalet personer i Sverige som inte använder internet. Kanske är faktiskt internetmarknaden i Sverige så mogen att det nu bara är late adopters kvar? Genom de olika stegen i adoptionskurvan tenderar social påverkan att spela en avgörande betydelse. Med andra ord Early majority har hört om nya produkter och teknologier från Early adopters. De som tillhör Late majority har introducerats till den nya tekniken av vänner och bekanta som varit tidigare ute. När gruppen Late adopters tar upp den nya teknologin är det vanligtvis någon mer nära och teknikintresserad vän eller familjemedlem som har puffat på dem. Det är med andra ord personer som de litar på som har påverkat dem mer direkt. I en artikel av Madrigal och McClain diskuteras strategier för att nå denna grupp av eftersläntrare. 28 De menar att man först behöver ha en djup förståelse för gruppens situation, behov och krav. Det blir då uppenbart att alla produkter och tjänster som skall nå denna grupp på marknaden måste vara enkla att lära och lätta att använda. En annan erfarenhet är att gruppen ofta tar på sig skulden själva dvs. det är jag som är oerfaren och inte har kunskap snarare än att det är en för komplicerad produkt. En annan slutsats är att man kanske bäst når och kan förklara behoven genom att gå via vänner eller familjemedlemmar som redan har tagit till sig den nya tekniken. Andra delar av det civila samhället som biblioteken och studieförbunden fyller idag en liknande viktig funktion där ett exempel är aktiviteter inom Seniornet. Även studiecirklar och föreningsaktiviteter kring teman som släktforskning och fotografering kan vara viktiga arenor för att väcka intresse och introduceras till den digitala världen. Ett särskilt dilemma avser de som är eftersläntrare av andra orsaker än traditionella som exempelvis ålder. Ett exempel belyser Helsper som studerade socioekonomiska faktorers betydelse för spridningen av Internet i Storbritannien. 29 Som framgår av figur 8 har utbildningsnivå och arbetslöshet stor betydelse. Hon menar att dessa faktorer troligen kan vara minst lika viktiga som ålder i att förklara varför vissa grupper ligger efter i utvecklingen. 16

17 % that has broadband access at hone 100% High educ/employed 80% High educ/unemployed 60% Low educ/employed 40% 20% 0% Low educ/unemployed 17% 12% 7% 2% Figur 8: Skillnader i bredband i hemmet mellan grupper med olika utbildning och anställning i UK 30 Helspers slutsats är att för de flesta stiger internetanvändningen enligt en normal spridningskurva. Det finns dock en utsatt grupp med lägre utbildning och arbetslöshet. I denna går ökningen betydligt saktare. Senaste året har den i realiteten minskat. Detta innebär att en digitala klyfta till mer gynnade grupper skapats genom det som Helsper lite provocerande kallar för framväxten av en digital underklass. Helspers bild är att den nuvarande politiken i Storbritannien med fokus på utbyggnad av snabbt bredband inte kommer att hjälpa denna grupp. Klyftan till övrig kommer snarare att öka. Det krävs därför särskilda åtgärder för att nå denna grupp som inte bara är traditionella eftersläntrare utan har särskilda behov och utmaningar. To achieve a digitally equal Britain, policies needs to address the whole spectrum of digital inclusion: quality of access, skills, motivations and effective, sustainable use. 31 Situationen i Sverige är måhända annorlunda. Utmaningarna att få med dessa grupper torde dock vara ungefär de samma och kräva ett brett engagemang från många olika aktörer. 17

18 Fallstudie 1: Banken Det första fallet som studerats inom ramen för uppdraget har gällt banksektorn. Vi har velat belysa om, och i så fall hur, svenska banker arbetar med ökad digital delaktighet hos sina kunder och vilka de centrala drivkrafterna är, det vill säga: vilket är värdet för en bank om en radikalt ökad andel kunder går från att vara analoga till att bli digitala? Ytterligare frågeställningar har varit: Vilken andel av kunderna använder Internetbanken? Hur har bankerna arbetat historiskt och hur arbetar de idag för att få kunderna att utföra bankärendena digitalt? Vilka är de primära drivkrafterna för att få fler digitala kunder? Hur utvecklas de fysiska bankkontoren och hur samverkar de med Internetbanken? Hur skulle en radikalt ökad andel digitala kunder påverka bankens lönsamhet? Svenska banker och kunder långt framme i den digitala utvecklingen Enligt Svenska bankföreningen är de svenska bankerna världsledande när det gäller att erbjuda banktjänster på Internet. De första tjänsterna lanserades 1996 och idag kan kunderna, hos merparten av de svenska bankerna, få information om konton och tillgångar, göra betalningar samt köpa och sälja fondandelar och värdepapper via Internet. 32 Sverige är ett av de länder i Europa som har högst andel av befolkningen och bankkunderna som använder banktjänster via Internet. Andelen svenskar som betalar räkningar via Internet har ökat från nio procent 1999 till 63 procent Enligt PTS var det 99 procent i de yngre åldersgrupperna (25-34 år) som 2011 betalade sina räkningar via Internet. 34 Andelen minskar dock med stigande ålder. Snittet för befolkningen som helhet (16-84 år), var 72 procent, en ökning på tre procentenheter jämfört med År 2004 var motsvarande siffra 46 procent. I takt med att Internet som betalningskanal har ökat, har girering via brev minskat (från 45 procent 2004 till 15 procent 2011). 35 Även autogiro förefaller minska. Bland de äldre (75 84-år) är det dock fortfarande vanligt med autogiro (19 procent) och girering via brev (55 procent). En förklaring till denna utveckling är att de svenska bankerna sedan mitten av 1990-talet gjort stora satsningar på att utveckla tjänsteutbudet på Internet. 36 En annan förklaring är den höga internet-användningen i Sverige. Vilka bankkunder är inte uppkopplade? Vilka bankkunder är det då som inte är kunder i internetbanken utan som utför sina bankärenden via traditionella kanaler, främst bankkontoren och girering? De banker vi har varit i kontakt med har inte haft några siffror eller analyser att dela med sig kring detta, men bilden som framträder är att det främst är äldre samt nysvenskar som i mindre utsträckning använder digitala tjänster. Som nämnts i tidigare avsnitt av denna rapport har användningen av internetbanker inte haft lika stort genomslag i den äldre grup- 18

19 pen, endast 52 procent av männen och 37, 5 procent av kvinnorna i gruppen mellan år använder internetbanken till att göra betalningar. 37 I en studie för PTS hösten 2010 rörande betaltjänster med fokus på äldre och personer med funktionsnedsättning framgår att äldre är något (men inte markant) överrepresenterade bland kunder som genomför bankärenden på bankkontor. Vana och trygghet i att betala till en person sägs utgöra anledningar för äldre som väljer att betala räkningar på detta sätt. 38 Drivkrafter för ökad digital delaktighet Vilka är då bankernas drivkrafter för att öka den digitala delaktigheten bland existerande och potentiella kunder? Vi har identifierat sex huvudsakliga faktorer. Inre effektivitet i hög grad redan realiserad När internetbankerna utvecklades fanns en tydlig drivkraft att effektivisera både produktion och distribution av banktjänster. Inom ramen för vårt arbete har vi emellertid inte funnit några indikationer på att det idag finns betydande interna effektiviseringsvinster kvar att realisera genom att förmå kunderna att flytta från analoga till digitala kanaler. Genom arbetet som bankerna har gjort för att utveckla olika kanaler och inte minst transformera bankkontoren till kontor för rådgivning och försäljning och samtidigt utveckla internetbanken, har dessa besparingar i stor utsträckning redan realiserats. Tjänsterna förefaller också prissatta på ett sådant sätt att de täcker kostnaderna för att tillhandahålla dem. Att betala räkningar över disk kostar till exempel mellan kronor per faktura (bank-giro/plusgiro) för en kund i en bank (upp till 150 kronor för icke-bankkunder). 39 Swedbank tar exempelvis 150 kr om man ej är kund i banken, kunders om betalar för bastjänster får betala 50 kr. Nordea tar också 150 kronor för icke-kunder och mellan kronor om man är kund. FOREX Bank tar 35 kronor och Ålandsbanken 40 kronor för att betala en räkning över disk. I en tidningsartikel 2009 försvarar bankerna avgifterna: De är varken oskäliga eller extremt höga. 40 Danske Bank menar i artikeln att deras avgifter inte ger lönsamhet. Nordea pekar i samma artikel på att räkningsservicen inte är en förlustaffär men att banken lägger ner mycket kraft för att få kunderna att betala på annat sätt (kuvertgiro och Internet som är snabbare, säkrare och enklare). Drivkraften för att öka den digitala delaktigheten bland kunderna är således knappast att nå effektiviseringsvinster utan snarare att utveckla bankens affärer. SEB menar att det är på kundernas villkor hur de vill mötas och idag ligger fokus därför på tillgänglighetsfrågorna men också på säkerhetsfrågorna. Kunderna vill att det ska vara enkelt att utföra sina ärenden men samtidigt säkert. SEB menar att det är kunderna som bestämmer var och hur de vill träffa banken. Via kontoren kan de ge kunderna personliga råd, via telefonbanken ger banken personlig service och via Internet och mobilen möjliggör banken att kunderna själva kan genomföra sina banktjänster. Därför är tillgänglighet en central fråga för banken och därmed blir också säkerhetsfrågan en viktig fråga. Säkerhetsfrågan blir därmed en viktig fråga där vi idag och än mer i framtiden kommer att erbjuda olika kunderbjudanden baserat på vilken säkerhetslösning/nivå som kunden använder. 41 Ökad kundnöjdhet Samtliga banker vi har varit i kontakt med, inklusive branschorganisationen Bankföreningen, pekar på den ökade kundnöjdhet som internetkunderna visar. Kunderna får en bättre överblick 19

20 över sina bank-affärer. Man kan utföra bankärenden när helst det passar den enskilde individen och man är inte längre hänvisad till bankkontorets öppettider. Det blir helt enkelt enklare att vara bankkund. När Nordea lanserade sin Internetbankslösning, Solo, talade man internt om Solo-hoppet, det vill säga den drastiskt positiva förändringen av kundtillfredsställelse när kunderna gick över till Internetbanken. Figur 9: Kundnöjdhet i olika kanaler 42 I en studie av banksektorn med fokus på kundcentrering från IBM jämför man den förväntade förändringen i användningen av olika kanaler (Internet, bankkontor, call centers, sociala medier, bankomater och mobila banklösningar) med graden av kundnöjdhet rörande dessa kanaler. Man ser tydligt den höga grad av kundnöjdhet som kunderna uppvisar när det rör Internetbanken. Såväl Internetbanken och mobilbanken bedöms också ha en hög ökningstakt. Rätt ärende i rätt kanal Det är tydligt att de olika kanaler som bankerna förfogar över inte är ömsesidigt uteslutande utan att de kompletterar varandra. Det finns således knappast en drivkraft att föra över alla kunder till att bli uteslutande internetbankskunder utan drivkraften är snarare att få kunderna att använda rätt kanal för rätt ärende, vilket inkluderar digitala kanaler. Enklare bankärenden och transaktioner betala räkningar, köpa och sälja fonder och aktier, amortera på banklånet eller ändra bindningstid utförs via Internetbanken eller mobilbanken eller i nya kanaler som matbutiker. De traditionella bankkontoren ersätts med kontor som i första hand är inriktade på rådgivning och försäljning. Swedbank talar exempelvis om att skapa nöjdare kunder genom att gå från transaktion till relation. 43 Det innebär att de arbetar för att stärka relationerna med kunderna via telefon och kontor. Relationen ska främst syfta till att ge kvalificerad 20

Nyttan av digital delaktighet

Nyttan av digital delaktighet Rapport december 2011 Nyttan av digital delaktighet Ett producentperspektiv Hemsida: www.digidel.se Förord Kampanjen Digidel 2013 har som mål att ytterligare 500 000 vuxna svenskar ska använda Internet

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Internets betydelse för bankerna och för kunderna

Internets betydelse för bankerna och för kunderna Internets betydelse för bankerna och för kunderna 2002-10-08 Sten Arvidson FöreningsSparbanken Internetbanken - en av flera mötesplatser Snabb tillväxt - kunder, tjänster och affärer Internetbanken - en

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2015 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

It-hälsa inom företag och offentlig sektor

It-hälsa inom företag och offentlig sektor It-hälsa inom företag och offentlig sektor Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo It och telekom för företag och organisationer. Och för människorna som jobbar där. Hur står det till med it-hälsan?

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Praktiska och enkla mobila tjänster

Praktiska och enkla mobila tjänster Praktiska och enkla mobila tjänster Appar som underlättar din vardag Ta hjälp av smarta verktyg för att enkelt hantera din ekonomi, när du vill och var du vill. I den här foldern kan du läsa om våra populära

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Bankkundernas möjligheter att välja rätt SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Bankkundernas möjligheter att välja rätt Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-05-31

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER Bank 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta: Henrik Nyman, projektledare

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Stjälvbetjäningstjänster. Attityder och användande

Stjälvbetjäningstjänster. Attityder och användande Stjälvbetjäningstjänster Attityder och användande Målgrupp: Statligt anställda Metod: Telefonintervjuer Period: 8 23 februari 2013 Antal intervjuer: 1 000 INLEDNING SPV gör kontinuerligt undersökningar

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera

Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken. Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Viktig information till dig som är kund i Swedbank eller i Sparbanken Nu blir det ännu tryggare att spara och placera Från 1 november 2007 blir ditt kundskydd ännu starkare Den 1 november 2007 får vi nya

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra

Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Ökad digital delaktighet så kan biblioteken bidra Föredragning för kommunstyrelsen i Mjölby 29 maj 2013 Birgitta Hellman Magnusson, bibliotekschef Riksomfattande kampanj Treårig kampanj 2011-2013 Målet

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Bank 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta: Henrik Nyman, projektledare Telefon:

Läs mer

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion

Våra brevvanor 2013. Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Våra brevvanor 2013 Svenskarnas vanor och attityder till fysisk och elektronisk kommunikation Kortversion Hela rapporten finns på posten.se/ brevvanor Om rapporten Posten har årligen sedan 2006 presenterat

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Swedbank en företagspresentation. 30 juni, 2010

Swedbank en företagspresentation. 30 juni, 2010 Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2010 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

8 Dator och Internet i hemmet

8 Dator och Internet i hemmet Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Ta genvägarna till banken

Ta genvägarna till banken Ta genvägarna till banken Mobilbanken för iphone, Android och ipad Swish Internetbanken Telefonbanken Vill du veta mer om genvägarna till banken? Läs mer och se demofilmer på snapphanebygdenssparbank.se/internetbanken

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan.

Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. Lyckat eller misslyckat it-projekt, det är frågan. En kartläggning av svenska it-projekt April 2007 Projectplace International AB www.projektplatsen.se Innehållsförteckning FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen!

Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Vi hjälper dig att hoppa över lågkonjunkturen! Hur gör dem som lyckas stärka sina positioner under lågkonjunkturen? Vad och hur gör de för att ta marknadsandelar, stärka varumärket, öka försäljningen?

Läs mer

Våra värdepapperstjänster

Våra värdepapperstjänster Våra värdepapperstjänster För mer information om värdepapperstjänsterna kontakta närmaste Swedbank- eller sparbanks, ring telefonbanken, besök swedbank.se/aktier eller din sparbanks hemsida. Välkommen!

Läs mer

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN. Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. LÄNSFÖRSÄKRINGAR VÄSTERBOTTEN Bli en nöjd bankkund du också. Byt till vår bank. Vi hjälper dig byta bank Det är enkelt att bli bankkund hos. Vi hjälper dig med allt det praktiska ser till att löneinsättningar,

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling en undersökning om bredband och det viktiga med internet Februari 2012 Ingen avkoppling utan uppkoppling Internet tillgodoser allt fler av våra behov, oavsett om det handlar

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Internetbanken. Öppet alla dagar klockan 0 24.

Internetbanken. Öppet alla dagar klockan 0 24. Internetbanken Öppet alla dagar klockan 0 24. Internetbanken har öppet när det passar dig Vi vill alltid ge dig bästa tänkbara service. Därför har du möjlighet att besöka banken på det sätt och de tider

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

I Årets redovisning har antalet konton och e-postadresser per anställd tagits bort från redovisningen.

I Årets redovisning har antalet konton och e-postadresser per anställd tagits bort från redovisningen. ITnyckeltal Södertörn 2008 Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett ITverksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal för ITområdet. De i år presenterade

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Telefonbanken. Närmaste vägen till banken.

Telefonbanken. Närmaste vägen till banken. Telefonbanken Närmaste vägen till banken. Det är aldrig långt till goda affärer. Vår målsättning är att ge dig bästa tänkbara service, när du behöver det. Det kan innebära allt från möjligheten att fatta

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Internetdagarna den digitala klyftan

Internetdagarna den digitala klyftan Internetdagarna den digitala klyftan Dagens presentatörer Rolf Berndtson Dataföreningen i Sverige Olle Findahl, World Internet Institute Britt Östlund, forskare Lunds tekniska högskola Helena Bäckström,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Välkommen till Sparportalen.

Välkommen till Sparportalen. FONDSPARA PERSONLIG RÅDGIVNING FINANSIELLA TJÄNSTER OCH FÖRSÄKRINGAR HANDLA MED FONDER ALLT I ETT-KONTO Välkommen till Sparportalen. Hundratals fonder. Alltid personlig rådgivning. www.direct.se Fondspara

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Telefonbanken. Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23

Telefonbanken. Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23 Telefonbanken Närmaste vägen till Sparbanken Nord 0771-23 00 23 Det är aldrig långt till goda affärer. Vår målsättning är att ge dig bästa tänkbara service, när du behöver det. Det kan innebära allt från

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch

Fastighetsbranschen. En hotad framtidsbransch Fastighetsbranschen En hotad framtidsbransch Framtidsbranschen? Hur ser framtidsutsikterna ut för fastighetsbranschen? Vad kan hota vår tillväxt och vilka möjligheter bör vi försöka ta tillvara? Det finns

Läs mer

Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen

Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen UTKASTVERSION II. ARBETSMATERIAL. PATRIK SANDGREN 2011 09-29 Sammanfattande slutrapport för Arbetsgrupp III - Gemensamt uttalande från arbetsgruppen Förord Regeringens bredbandsstrategi har en tydlig målsättning

Läs mer

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.

Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 2015 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER MARS 15 SVERIGE- BAROMETERN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen på den

Läs mer

Svenska löntagares hantering av bankärenden, syn på sina banker, byte och val av bank samt bilden av räntan på lönekontot

Svenska löntagares hantering av bankärenden, syn på sina banker, byte och val av bank samt bilden av räntan på lönekontot Undersökning via webbpanel/webbenkät: Svenska löntagares hantering av bankärenden, syn på sina banker, byte och val av bank samt bilden av räntan på lönekontot september 2014 Fakta om undersökningen Metod:

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00

PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSINFO LÅN, SPARANDE OCH FASTIGHETSMÄKLARE 2012 Datum: 2012-11-26 Release: Kl. 05.00 PRESSMEDDELANDE BOLÅN, KONSUMTIONSLÅN, SPARANDE I VÄRDEPAPPER OCH FASTIGHETSMÄKLARE SKI Svenskt Kvalitetsindex Vi

Läs mer