Lokalprogram funktionsplan

Transkript

1 Revidering Lokalprogram funktionsplan för grundskoleverksamheterna i Höörs kommun

2 Innehållsförteckning Inledning och syfte... 3 Ledord för planering av lär- och arbetsmiljöer... 4 Flexibilitet... 4 Trygghet... 4 Inkludering... 4 Programmets innehåll... 5 Utemiljöns funktioner... 6 Rumsfunktioner... 9 Specialsalar Matsal Bibliotek/Mediatek Elevhälsoteam Skolexpedition Personalutrymmen Arkivlokaler Teknik och säkerhet... 21

3 Inledning och syfte Grundskolan i Höörs kommun består av 5 kommunala skolenheter (2021) med sammanlagt drygt 1600 elever. Mellan beräknas en befolkningstillväxt i grundskoleåldern 6-15 år ge ytterligare 545 elever (Befolkningsprognos för Höörs kommun , KAAB Prognos AB, ). För Höörs kommun innebär det att antalet grundskoleelever i kommunal regi ökar med ca 410 elever vid ett antagande om att i genomsnitt 75% återfinns i Höörs kommunala grundskolor. För att möta denna ökning av antalet elever och skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse krävs bland annat tillskapande av nya lokaler, förändring av befintliga och tillgängliggörande av fler inne- och utemiljöer åt elever med särskilda behov. Det nuvarande fastighetsbeståndet inom grundskolan består förutom högstadiebyggnaden vid Sätoftaskolan som byggdes första decenniet av 2000-talet, av äldre byggnader som delvis byggts om och till. Dessutom har moduler sedan 70-talet och framåt kompletterat lokalbehoven. Under åren har skolbyggnader genomgått mindre anpassningar i syfte att uppfylla myndighetskrav och öka ändamålsenligheten. har tidigare antagit ett lokalprogram för förskoleverksamheter och dess utemiljöer. Motsvarande behov av lokalprogram finns för grundskolans lokaler och utemiljöer. Vid framtagandet av detta lokalprogram har motsvarande dokument i andra kommuner använts som underlag och merparten i det föreliggande dokumentet vilar på resultatet av Malmö stads arbete där motsvarande lokalprogram tagits fram genom tvärprofessionellt samarbete, färdigställt under Föreliggande lokalprogram I Höörs kommun är framtaget av barn- och utbildningssektorn. Referensgrupper vid skolområden samt sakkunniga från andra sektorer har tagit del av och lämnat synpunkter före färdigställandet av dokumentet. Detta dokument ska utvärderas efter användning och vid behov revideras. Lokalprogrammet ska på ett övergripande sätt beskriva vilka funktioner, samband och ytor grundskoleverksamheten är i behov av och hur de ska utformas. Lokalprogrammet ska även vägleda berörda aktörer inom processen och fungera som underlag och stöd i framtagning av programhandling. Lokalprogrammet biläggs således alltid beställningar om lokalförändringar av större karaktär så som ny-, om- och tillbyggnationer. Lokalprogrammet ska bidra till ett effektivt nyttjande av rummen och ytorna i hela skolan samtidigt som det syftar till att skapa goda, attraktiva och ändamålsenliga lär- och arbetsmiljöer för alla elever och personal. Det pedagogiska perspektivet och de nationella styrdokumenten är vägledande tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet. Målsättningen är att skolans lokaler skall ge fysiska förutsättningar för lärande, social interaktion, trygghet, hälsa och säkerhet. Såväl den fysiska innemiljön som utemiljön skall stödja elevernas lärande och pedagogernas möjligheter för undervisning i varierande arbetsformer. För årskurserna F-6 ska utformningen av nya lokaler utgå från att skolan ska organiseras i hemvister. Lokalprogrammet omfattar i dagsläget inte funktioner för grundsärskolans lokaler. Ledord för planering av lär- och arbetsmiljöer Flexibilitet Elever och personal måste kunna planera och påverka sin lärmiljö utifrån undervisningens syfte, innehåll och pedagogiska upplägg. Lokalerna ska snabbt kunna ställas om så att användningen på såväl kort som lång sikt ska kunna förändras och för att säkerställa en effektiv lokalanvändning. 3

4 Trygghet Alla elever och personal ska kunna utveckla och tillgodogöra sig lärandet i en trygg miljö där alla känner sig välkomna. Skollokalerna ska utformas så att de upplevs som tydliga och lätta att orientera sig i. Utformning av lokalerna ska ske på sådant sätt att alla elever i klassrum ska kunna sitta riktade mot white-boardytan och att undervisningen är i fokus. Varje skola ska för besökare ha en tydlig huvudentré och generellt ska ytor planeras som möjliggör inkludering. De mer centrala funktionerna av en skola (skolledning, elevhälsa, skolbibliotek, konferensrum etc.) ska placeras så att eleverna dels vet var de finns, dels med viss avskildhet. Företrädesvis bör det finnas direktentréer till varje hemvist. Inkludering Målsättningen är att alla elever och personal ska kunna nå alla delar av grundskolan och utemiljön. Brister i den fysiska miljön såväl visuellt som ljudmässigt och som hindrar tillgänglighet ska om möjligt avhjälpas. Utformningen av lokalerna ska styras från premissen att det som är avgörande för vissa är bra för alla. En universell design är önskvärt, det vill säga att inne- och utemiljöer ska utformas för att fungera för alla utan särskilda anpassningar. Lokalerna ska utformas utifrån individers potential och för att ta tillvara på den mångfald som finns i samhället. Klassrummen ska, om möjligt, ha samma planlösning, vilket underlättar byte mellan olika klassrum under dagen. Alla utrymmen som är avsedda för undervisning i grundskolan liksom i fritidshemsverksamheten ska ha väggar, fönsterväggar från golv till tak ska undvikas. Fönster i väggarna mot korridorer där många passerar ska undvikas. Dörrarna i klassrum och grupprum ska förses med högt sittande fönster. Utemiljöer som tillhör den aktiva zonen placeras i ytterområdena av skolfastigheten, detta för att undvika visuellt buller. Programmets innehåll Tre typer av skolor redovisas i programmet, skolor med årskurserna F- 9, F-6 och 7-9. Beräkningarna nedan grundas på att antalet elever per klass kan variera mellan ) En årskurs F-9-skola med elever fördelat på klasser, 2 paralleller årskurs F-6 och 9 klasser, 3 paralleller årskurs ) En skola med förskoleklass t.o.m. årskurs 6 med 3 paralleller, totalt elever. 3) En högstadieskola för maximalt 6 paralleller, 540 elever i årskurs 7-9. Notera att ovannämnda dimensioneringar är definierade utifrån ett verksamhetsperspektiv baserat på snittet 25 elever per klassrum men att den byggtekniska dimensioneringen är 30 elever per klassrum och att tabellerna med ytorna i lokalprogrammet för respektive typ av skola utgår från 32 personer per klassrum, d.v.s. 30 elever och 2 pedagoger per klassrum. 4

5 Skolgården utgör en väsentlig del av skolans verksamhet. I detta lokalprogram definieras de funktioner skolgården bör omfatta och rymma. I bilaga till detta program presenteras utemiljödelen där zoner, funktioner och värden redovisas. Programmet bygger på hemvistgrund, d.v.s. att undervisningslokaler för 3-4 klasser knyts samman med lärararbetsplatser. I exemplen nedan innehåller varje hemvist tre klasser. Möjlighet finns även för fyra klasser per hemvist där det anses mer ändamålsenligt. Utgångspunkten har varit att göra hemvisterna så lika som möjligt för att kunna använda lokalerna flexibelt utan hänsyn till årskurs. Dock har behoven av anpassade entréer, fritidshemsverksamhet och specialsalar i de tidigare årskurserna (F-6) fått genomslag i programmet. Nedan följer schematiska bilder över sambandet mellan de olika funktionerna. Boverket hänvisar till att en hemvist är: Själva skol- eller förskolebyggnaden kan vara uppdelad i olika hemvister. Varje hemvist har en liknande sammansättning av funktioner som klassrum, personalarbetsrum, allrum, grupprum och kapprum. Storlek och sammansättning av funktioner kan se olika ut. Varje hemvist har med fördel ett eget arbetslag. Syftet med hemvisterna är att skapa tryggare och lugnare miljöer för eleverna och underlätta samarbete mellan olika yrkesprofessioner runt eleverna. En skolenhet med årskurserna F-9 har likvärdiga hemvister för årskurs F-6 men högstadiedelen har inga hemvister. En viktig ambition som gäller för alla typskolor (F-9, F-6 och 7-9) är att skolans alla lokaler så långt som möjligt ska kunna användas som en yta för lärande och att de är flexibla i den betydelsen att de tillåter olika organisationer och arbetssätt. Det är väsentligt att beakta att en entré är en mötesplats för att ge plats för besökare. Biblioteket placeras så att det är synligt när man kommer in i skolan. Detsamma gäller skolans expedition som skall placeras i anslutning till huvudentrén. Företrädesvis bör det finnas direktentréer till varje hemvist och/eller fritidshemsverksamheten. En skolenhet med årskurserna F-6 ska bestå av hemvister. Hemvisten är den plats där eleverna tillbringar största delen av sin tid i skolan och det är i hemvisten eleven ska känna sin tillhörighet. Hemvisten innehåller funktioner som lärosalar, grupprum, fritidshemslokaler, kapprum, hygienutrymmen och personalarbetsplatser. Hemvisterna är likvärdiga men variation inom hemvisterna kan skapas genom väggfärg, ljus och olika rumsvolymer skapas genom inredning. Eleverna ska kunna arbeta i såväl helklass som i mindre grupper. Undervisningsgrupper för elever i behov av särskilt stöd ska lokalintegreras inom hemvisterna. Här ska möjligheter till flexibel avskildhet särskilt beaktas. Utemiljöns funktioner Entrézon, trygg zon Med entrézon menas det område som är närmast skolans entréer eller klassrum. I denna zon skall eleven kunna känna sig trygg och få kontakt med en vuxen. Entrézonen kan vara klassrumsuteplatser som används i den pedagogiska verksamheten. Entrézonen utformas småskaligt, med sittplatser, grönska, kanske odling, skärmtak, gärna med konstnärlig utsmyckning och plats för kreativitet. 5

6 Dynamisk zon Den dynamiska zonen kallas det lekområde där olika aktiviteter erbjuds, tex klätterredskap, gungor, förråd för uteleksaker och aktiviteter, mindre bollytor, plats för spring, rörelse och sociala kontakter. I den dynamiska zonen kan en röra sig från en lek till en annan. Grönska som skiljer lekredskap från varandra är viktigt för att öka lekvärdet och skapa rumslighet och ro. Vidlyftig zon Den vidlyftiga zonen återfinns i skolgårdens ytterområden. Med riklig lekbar vegetation ger den vidlyftiga zonen möjlighet för upplevelse av att vara långt borta och i fred från den intensivare dynamiska zonen. Bland buskar och träd kan bygg- och konstruktionslekar uppstå liksom rollekar. Elevers lek över köns- och åldersgränser gynnas av naturlek eftersom den inte är könskodad. Biologisk mångfald gynnas av artrikedom vilket också gynnar elevers nyfikenhet och upptäckter. I den vidlyftiga zonen kan avskilda uteklassrum rymmas, liksom ytkrävande bollplaner. Lekvänlig vegetation Lekvänlig vegetation tål att elever bryter kvistar och grenar. Stamträd undviks där lekvänlighet eftersträvas, välj istället arter med flera stammar från basen. Kraftigväxande buskar har högt lekvärde. Trädarter kan föreskrivas i plantskolekvalitet buske eller solitärbuske. En annan metod att åstadkomma lekvänliga planteringar är att plantera tätt med den mindre plantskolekvaliteten häck. Mycket spring och tramp gör jorden kompakt och avsevärt sämre för växters etablering. Planteringsytor bör därför täckas med 10 cm barkflis (sargkant krävs). De bör också inhägnas under minst ett år så att växterna hinner etablera sig. Exempel på lämpliga arter återfinns under rubriken Vegetation vald med hänsyn till lekbarhet och slitage nedan. Samlingsplats med multifunktion för hel klass En samlingsplats med multifunktion kan exempelvis vara en kombination av uteklassrum, scen, odlingsyta och plats för experiment eller matlagning. Samlingsplatsen kan vara avskild med spaljéer eller staket och kan ha skärmtak. Den ska fungera både som pedagogisk plats för helklass och som lek och vistelseyta för elever på raster. Mindre plats med multifunktion i närhet till vegetation för två fyra elever En plats att dra sig undan på för att vara ensam eller med få kamrater. Denna funktion saknas ofta på skolgårdar, men många elever behöver gå undan då och då för att hantera känslor och händelser under långa dagar i skola och fritidshem. Små intima platser bör därför finnas och utformas så att eleverna känner sig privata även om vuxna har viss koll på vad som händer. En lösning kan vara spaljé med klätterväxter runt en mindre sittplats. Platser för on-stage, off-stage och back-stage För äldre elever behövs platser för social samvaro. Begreppet on-stage betecknar en plats där man kan visa upp sig, off-stage en plats där man kan titta på andra, och back-stage där man kan dra sig undan den sociala scenen. På skolgården kan detta exempelvis ordnas genom en multisportyta eller scen med sitt-trappa intill. Möjlighet att dra sig undan och vara back-stage skall också finnas på gården. Skärmtak Skärmtak ökar möjligheterna att vara ute, det skyddar både mot regn och för mycket UV-strålning. Skärmtak kan med fördel kombineras med samlingsplats för multifunktion eller med förråd. 6

7 Förråd för pedagogisk aktivitet (ateljé, bygg- och konstruktion, teknik, vatten) Ett uteförråd på skolgården kan inredas som kreativ ateljé, bygg- och konstruktion eller för experiment med vatten och teknik. Förrådet kan förses med portar som verksamheten kan öppna/stänga utifrån behov. Rejält med hyllor för material möjliggör för elever och personal att hålla ordning. Ett förråd kan ha olika pedagogiska verksamheter på olika sidor. Skärmtak ökar användningsgraden. Permanenta bänkar och bord bör finnas i anslutning till förrådet. Synligt omhändertagande av dagvatten Dagvatten från tak och asfaltytor kan samlas upp i rännor, kanaler och dammar för lek och lärande. Beslut om LOD (Lokalt omhändertagande av dagvatten) och synligt omhändertagande av dagvatten bör tas tidigt i projekteringen eftersom detta påverkar både höjdsättning av byggnad och gård. Rännor kan utmynna i en grund damm eller föras mot en dagvattenbrunn på markytan. Dagvattenanläggning kan kombineras med förnyelsebar energiutvinning på skolgården, exempelvis med en vind- eller solkraftdriven pump. Vegetation vald med hänsyn till lekbarhet och slitage Arter som skall ingå i lekvänlig vegetation ska tåla att marken blir kompakt av mycket tramp och spring. De skall också tåla att kvistar bryts och att barnen klättrar på låga grenar. Lämpliga arter är exempelvis körsbärsplommon, sälg och vide, hägg, kornellbuskar, rönn och oxel, vildapel, hagtorn, avenbok, bukettapel. Vegetation vald med hänsyn till biologisk mångfald För att gynna biologisk mångfald bör arter väljas som ger övervintringsplats, mat och skydd för insekter, fåglar och däggdjur. Några exempel på värdefulla arter är sälg (tidig pollenkälla), kryddväxter och buddleja (nektar) rönn, hagtorn, avenbok, vildapel (mat till fåglar på vintern). Död ved är boplats för många arter. Vegetation vald med hänsyn till pedagogik och årstidsvariation Pedagogiskt kan vegetation vara intressant för flera ämnen. Hem- och konsumentkunskap kan använda frukt/bär/kryddor samt skörd från egna odlingar. De svenska trädslagen kan vara representerade på skolgården och vara referens i ämnet slöjd. Är vegetationen varierad i form och färg ges möjligheter för ämnet bild och bidrar samtidigt till en rik och stimulerande arbetsmiljö både för elever och pedagoger. Utemiljö årskurs F-9 Skolgården ska vara tillgänglig för samtliga elever oavsett kön och funktionsvariation Alla elever skall kunna röra sig till alla zoner och nå trygga, kreativa, pedagogiska, utmanande platser Lekredskap bör omgärdas av vegetation som ökar lekvärdet Materialbyten i mark (exempelvis mellan asfalt och grus) planeras så det blir lätt att orientera sig Material som inte innehåller mikroplatser skall förordas vid anläggning av fallskydd och multiarenor Utemiljö årskurs F-6 7

8 Skolgården ska vara tillgänglig för samtliga elever oavsett kön och funktionsvariation Alla elever skall kunna röra sig till alla zoner och nå trygga, kreativa, pedagogiska, utmanande platser Lekredskap bör omgärdas av vegetation som ökar lekvärdet Materialbyten i mark (exempelvis mellan asfalt och grus) planeras så det blir lätt att orientera sig Utemiljö årskurs 7 9 Tillgänglig friyta m² (15m²/elev) Skolgården ska vara tillgänglig för samtliga elever oavsett kön och funktionsvariation Alla elever skall kunna röra sig till alla zoner och nå trygga, kreativa, pedagogiska, utmanande platser Lekredskap bör omgärdas av vegetation som ökar lekvärdet Materialbyten i mark (exempelvis mellan asfalt och grus) planeras så det blir lätt att orientera sig Exempel på utformning och utrustning: Rumsfunktioner multi-sportarena, aktivitetsytor tex utegym, pingis, basket, möjlighet till diskussioner och samtal, sittytor för olika aktiviteter, väderskydd, scen med åskådarsittplatser, samling/undervisningsplats Huvudentrén från gatumiljön placeras med direkt kommunikation till skolexpedition/reception, matsal, bibliotek, personalutrymmen och elevhälsolokalerna. Samtidigt behöver det finnas en inoch utgång till samma funktioner från innegården och utemiljön. Verksamheten ser fördelar med att vaktmästeri placeras i nära anslutning till ovan nämnda funktioner. Fönster ska vara öppningsbara med säkerhetsspärr för att få vädringsfunktion. Solavskärmning måste säkerställa att rummen håller korrekt temperatur. Vid stora partier fönster blir det varmare då krävs utvändig solavskärmning. Möjlighet att avskärma klassrummen från instrålningsljus krävs för att undervisning genom digitala källor ska bli kvalitativt återgiven i lärmiljön. Inriktningen är att utvändig solavskärmning ska ingå i byggnadsprojektet. Fritidshemmet I lågstadiet kan grundskolans och fritidshemmets verksamheter lokalmässigt samordnas inom hemvisterna. I lågstadiet finns ett större omsorgsbehov. Mer än fyra av fem barn i lågstadieålder är inskrivna i fritidshemmet. Verksamheten pågår dagligen mellan kl till Miljön inom hemvisten skapar trygghet för barnen och förflyttningar och omstruktureringar minimeras under dagen. Därför förordas att fritidshemmets lokaler för lågstadiet i sin helhet placeras inom hemvisten. Det ska finnas särskilt disponerade lokaler med pentry för fritidshemmets verksamhet inom hemvisten. I viss utsträckning kan klassrummen inom hemvisten, som utrustats för grundskolan ämnesundervisning, även användas annan tid på dagen för fritidshemmets verksamhet. 8

9 I mellanstadiet har eleverna högre grad av självständighet och behov av ett varierat utbud inom fritidshemmets verksamhet. Andelen inskrivna barn minskar successivt i åldern 10 till12 år, inom gruppen är var tredje elev inskriven i fritidshemmet. Fritidshemmet ska disponera lokaler för mellanstadiet som ska bestå av ett klassrum med vask och två grupprum, samordnade med specialsalarnas placering. En kvalitetshöjande aspekt är att nyttja specialsalarna inom fritidshemsverksamheten. Därför förordas att fritidshemmets lokaler för mellanstadiet i sin helhet placeras på entréplan i anslutning till specialsalarna (musik, slöjd, No/bild, hemkunskap), genomsiktligt men avgränsat utgör även skolbiblioteket en plats som kan användas inom fritidshemstiden. Skolenhet för årskurserna F-6 Entréplan, som ovan med följande tillägg: Samtliga specialsalar och lokaler för fritidsverksamheten i årskurserna 4-6 placeras på entréplanet, plan 1. Hemvister placeras vid behov på övre plan där varje hemvist innehåller 5 klassrum. Till varje klassrum ska det finnas 1,5 grupprum. Modersmålsundervisning ska schemaläggas inom hemvisterna. Mellan två hemvister placeras ett större arbetsrum med yta motsvarande ett klassrum och mindre arbetsrum med yta motsvarande 1,5 grupprum för de tjänstgörande pedagogerna i två hemvister och specialpedagog. Exempel Lågstadiet för fyra årskurser med tre paralleller, 12 klasser, kan planeras med fyra hemvister där varje hemvist består av 5 klassrum samt 1,5 grupprum för varje klassrum. Fyra av klassrummen ska ha vask och ett klassrum ska utrustas med pentry för att tillgodose fritidshemsverksamhetens behov för åldersgruppen 6-10år (F-3). Beroende på behoven används klassrummen flexibelt över tid för undervisning/hemklassrum liksom fritidshemsverksamheten, för särskilda undervisningsgrupper, barn i behov av särskilt stöd mm. Mellan två hemvister placeras arbetsrum med yta motsvarande ett klassrum samt 1,5 grupprum som planeras för 8 skrivbordsplatser samt konferensbord för 12 personer. Utrymmen som också krävs är kopieringsrum samt förråd. Mellanstadiet för tre årskurser med tre paralleller, 9 klasser, kan planeras med tre hemvister. Varje hemvist ska omfatta ytor motsvarande fem klassrum med tillhörande 1,5 grupprum för varje klassrum: Tre klassrum för klassundervisning med grupprum samt två klassrum med tillhörande grupprum för exempelvis särskilda undervisningsgrupper, språkundervisning, modersmålsundervisning samt arbetsrum för specialpedagoger liksom fritidshemsverksamhetens personal för mellanstadiet samt klasslärare. Arbetsrummen ska vardera ha en yta motsvarande ett klassrum samt 1,5 grupprum som planeras för 8 skrivbordsplatser samt konferensbord för 12 personer. Utrymmen som också krävs är kopieringsrum samt förråd. Högstadiets lokaler ska baseras på klassrum med tillhörande grupprum. Lokaler för särskilda undervisningsgrupper och elever i behov av särskilt stöd ska placeras med tillgång till egen ingång. Ljudmiljön ska särskilt beaktas. Korridorer ska utformas så att ett cirkulärt flöde möjliggörs och att återvändsgränder undviks. Ljusinsläpp med dagsljus bör finnas i korridorerna. Generösa sittytor ska finnas i gemensamma utrymmen i kombination med utrymme för elevskåp. Uppehållsrum med caféliknande miljö ska finnas. Specialsalar inrättas för möjlighet till helklassundervisning utom för slöjdverkstäderna och hemkunskapslokalerna som ska dimensioneras för 16 elever per undervisningslokal. Arbetsrum för 9

10 pedagoger i de praktiskt-estetiska ämnena ska även på högstadiet placeras i anslutning till specialsalarna på motsvarande sätt som redovisas nedan. Arbetsrummen för pedagoger i mer teoretiska ämnen samt elevassistenter/resurspedagoger ska placeras samordnat med klassrummen, spridas i olika delar av fastigheten och vardera ha en yta motsvarande ett klassrum samt med grupprum som planeras för 8 skrivbordsplatser samt konferensbord för ca 12 personer. Utrymmen som också krävs är kopieringsrum samt förråd. Nedan följer exempel på disposition av lokaler och ytor. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. Rumsfunktioner - per hemvist år ( årskurs F-6) Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband Groventré med torkskåp för F per hemvist med möjlighet för avsköljning och torkskåp. Ytan för entré och kapprum kan kombineras i olika alternativ. Kapprum I anslutning till entré men uppdelat per klass Klassrum/ basrum för årskurs år Hemklassrum, ska innehålla pentry Fritidshemslokaler I anslutning till klassrum för årskurs 6-9 år ( för år i Grupprum kopplat till klassrum och fritidshem anslutning till specialsalar och bibliotek I anslutning till klassrum Lärar arbetsrum 0, ,5 Varje arbetsrum delas för personal till två hemvister och placeras mellan hemvisterna Toalett ( riktlinje minst 1 toalett/ 1 5 elever) RWC/ Personaltoalett I anslutning till övriga toaletter SUMMA 21,5 47 9,5 Rumsfunktioner år ( årskurs 7-9) 6 paralleller Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband Klassrum år Ett hemklassrum per klass också för 7-9 Grupprum i anslutning till klassrum men inte låst till resp. rum utan tillgänglig från olika håll, exempelvis korridoren Lärararbetsrum i anslutning till klassrum Toalett ( riktlinje minst 1 toalett/ 1 5 elever) RWC/ Personaltoalett i anslutning till övriga toaletter, en RWC per våningsplan om byggnaden är på flera plan. SUMMA klasser

11 Specialsalar Bakgrund Varje skolprojekt är unikt, men slutresultatet ska vara en likvärdig skola med ändamålsenliga och välfungerande lokaler för alla elever. Nedan följer exempel på disposition av lokaler och ytor. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. Syfte Inredning och utrustning som skall ingå i respektive specialsal baseras på att undervisning enligt läroplanen ska kunna bedrivas på ett välfungerande sätt. Separata förrådsrum krävs för varje undervisningsämne för förvaring av elevarbeten, utrustning, instrument, kemikalier, undervisningsmaterial med mera. Arbetsytor för lärares förberedelser i i de praktiskt-estetiska ämnena behöver finnas i anslutning till ämnenas undervisningslokaler. Bild, teknik och naturorienterande ämnen För årskurserna 7-9 behövs separata salar men man kan överväga att göra undervisningslokaler som möjliggör användning för undervisning i fysik - teknik samt biologi - kemi. Bild och naturorienterande ämnen kan för årskurserna F-6, beroende på aktuell byggnation kombineras genom att mobilt dragskåp ingår i utrustningen och att det skapas separata låsbara förrådsrum för utrustning och förvaring av elevers pågående arbetsobjekt/alster, förutsatt att antalet undervisningstimmar inom timplanevolymen kan schemaläggas för det elevantal och årskurser som skolan avser att rymma. Preparationsrum för lärare ska finnas i anslutning till undervisningslokalen. Att tänka på: Bra ljus, stora fönster. Direkt solljus ska undvikas. Helst bör bildsalen planeras med fönster i norrläge. Det ideala vore takfönster med lutning i norrläge. Det är viktigt att ljus som återger färgerna rätt och att tydligt kunna visa saker så att alla ser. Flera vaskar med avskiljare. Bord och inte bänkar, gärna höga som man kan stå vid, lättare att göra enkla experiment och prata hypoteser vid. Låsbart materielrum i anslutning där det material som eleverna ej får ha tillgång till finns förvarat. Bildsalen kan med fördel lokaliseras tillsammans med andra praktisk-estetiska ämnen som slöjd för att skapa ett samutnyttjande av lokalerna. Golv och väggar måste vara extra tåliga. Bra med skåp/förvaring i klassrummet där eleverna får hämta material, dvs skåp längs en hel vägg fast ej i fullhöjd, så eleverna når och möjlighet till pedagogiska affischer och att sätta/lägga större material ovanpå. Plats för säkerhetsutrustning (brandfilt, ögondusch, labb-rock mm). Musik samt slöjd ljud, vibrationer, förråd, leveranser Undervisningslokalerna för slöjd och musik måste avgränsas så att buller och vibrationer inte kan fortplanta sig till andra undervisningsytor. Materialleveranser måste kunna ske på ett säkert sätt till och från undervisningssalarna (exempelvis virkesförråd, metall- och ytbehandlingsmaterial samt kemikalier). Slöjd 11

12 Särskild vikt ska läggas på miljö- och säkerhetsaspekter vid utformning och val av utrustning till salarna. Textilslöjdssalen och trä- och metallslöjdsalen ska utgöra separata verkstäder för 16 elever per undervisningslokal. Ytbehandlingsrum kan delas mellan trä- och metallslöjd och textilslöjd alternativt med bild. Partikelfilter krävs i såväl textil- som trä- och metall- och ytbehandlingsverkstäderna. Avlopp i verkstäderna ska anpassas för att hantera de ämnen som används i undervisningen. Trä- och metallslöjdsalarna kan utformas med samtliga maskiner placerade i salen eller med två separata rum för olika typer av utrustning och maskiner. Utrustning i trä- och metallslöjdsalarna för årskurserna F-6: bandsåg, pelarborrmaskin, kontursåg, slipmaskin samt spånsug. Nödstopp för avstängning av alla maskiner samtidigt. Ögonduschar ska vara snabbt åtkomliga på flera platser i lokalerna. Tillkommande utrustning för årskurserna 7-9 utöver ovanstående: metallverkstad med lödstation, gasolskåp och ventilerad arbetsbänk med verktygspanel och punktutsug. För läraren ska, oberoende av annan utrustning, finnas en bandsåg i trädelen och en pelarslip/mobil slipstation. Virkesförråd ska placeras i anslutning till undervisningslokalen. Funktioner och beskrivningen ovan bygger på att material köps in i varierande längder eftersom utrustning saknas som ger läraren möjlighet att såga virket i önskat mått. Utrymmen för förvaring av pågående elevarbeten ska dimensioneras utifrån skolenhetens elevvolym. Hemkunskap Hemkunskapssalar ska utrustas för 16 elever, med 8 köksstationer i undervisningslokalen. Nedan följer exempel på disposition av lokaler och ytor. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. Idrott och hälsa Tillgång till en fast projektor, möjlighet för att kunna bedriva teoretisk undervisning i samband med den praktiska. Idrottshallen ska utrustas med arbetsrum och könsneutralt omklädningsrum för lärarna. Aktivitetsrum för dans/rörelse/träning. Tillräckligt med omklädningsrum för skoldelen, Separata könsneutrala omklädningsrum med dusch som möjliggör att alla kan delta i undervisningen. Nedan följer exempel på disposition av lokaler och ytor. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. 12

13 Rumsfunktioner - specialsalar Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband NO-sal Två salar kemi/ biologi och två salar fysik/ teknik Förråd, kemikalier, fysik, prep Två förråd, ett preprum. mellan salarna. Preprum + 1 förråd mellan kemi/ biologi och 1 förråd mellan fysik/ teknik Hemkunskapssal stationer per sal, 1 förråd, 1 tvättingår i totala ytan, en höjoch sänkbar i en av salarna Slöjd - Textil (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen Slöjd - Trä och metall ( separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen, i detta ingår ytbehandling som med fördel kan delas med textil Förråd, Slöjd - Textil (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen Förråd, Slöjd - Trä och metall (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen Ateljé/ Bildsal ( separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen Förråd bildsal Musiksal på bv, där det är möjligt kopplat till matsal med scen Övningsrum I anslutning till musiksal Förråd, musik I anslutning till musiksal Matsal/ samlingssal 1 ) på bv ( med tre matlag). Gärna litet utfällbart podium/ scen Förråd I anslutning till matsal/ samlingssal Tillagningskök Skolrestauranger ansvarar för typ av kök och dimensionering SUMMA I drott och hälsa Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband Gymnastikhall gymnastikhall 3 0x1 8 (alt 3 2x1 6) delbar Förråd, inne koppling till hallen Redskapsrum koppling till hallen Förråd, ute nåbar både inifrån och utifrån Städförråd i entréhallen Teorisal Aktivitetsrum Dans, rörelse, träning Föreningsförråd kan utökas om bedömning görs av annan sektor att det finns behov Omklädningsrum damer, med dusch x ej öppet duschrum, möjlighet att stänga om sig Omklädningsrum herrar, med dusch x ej öppet duschrum, möjlighet att stänga om sig RWC Omklädningsrum enskilda RWC med dusch Lärararbetsrum Omklädningsrum lärare RWC med dusch avser personalen SUMMA

14 Matsal Syfte Varje köks- och matsalsprojekt är unikt, slutresultatet ska vara ändamålsenliga och välfungerande lokaler anpassade efter livsmedelslagen och uppfylla arbetsmiljölagens föreskrifter. I samband med byggnation ska mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. Kök Produktionslokaler ska ligga på bottenplan, material i väggar, golv och tak ska vara anpassad för livsmedelshantering. Produktionslokaler ska avgränsas så att buller och vibrationer inte kan fortplanta sig till andra ytor. Omklädningsrum med dusch och toalett ska placeras i direkt anslutning till köksingången. Personalutrymme avsett för måltidspersonalen ska placeras i direkt anslutning till produktionslokalerna. Varuleveranser ska ske på ett säkert sätt mot lastbrygga, gångstråk ska inte korsa färdvägen för transportfordon. Matsal Matsal ska ligga i bottenplan i direkt anslutning till produktionslokalerna utan nivåskillnad. I direkt anslutning till matgästernas ingång till matsalens ska det finnas möjlighet för upphängning av ytterkläder samt handtvättställ. Matsalen dimensioneras efter antal elever enligt minst 1,2 kvm/ätande vid möblerad del. Tillägg av ytor för servering beror på antal elever och matlag. Diskinlämning ska avgränsas så att buller och vibrationer inte kan fortplanta sig till matsalen. Ljussättning och ljuddämpande åtgärder ska bedömas vid projektering beroende på lokalernas utformning. Matsalen ska också fungera som en aula i verksamheten, en scen samt förråd planeras i matsalen. Den ska förses med en ljudanläggning i låsbart skåp placerat vid scenen där också whiteboardtavlan placeras. Bibliotek/Mediatek Läge och samband Bibliotekslokalerna placeras centralt och med närhet till entréer på bottenvåning samtidigt med avskildhet ( här kommer man in i ett annat rum ), så att biblioteket inte upplevs som en förlängning av korridor och rastytor. Bibliotekspersonalen har ofta tätt samarbete med Digitaliserings- och specialpedagoger. Arbetsrum/studierum Skolbiblioteket bör förses med ett arbetsrum. Digitaliseringspedagog ska samlokaliseras och ha eget avgränsat arbetsrum med möjlighet till separats låsbara och inbrottssäkra förvaringsutrymmen för digital utrustning samt laddningsmöjligheter för en stor mängd digital utrustning. I bibliotekslokalerna ska det finnas studierum eller yta för att rymma undervisning i halvklass (med möjlighet att dela lokalen i två mindre studierum). Andra synpunkter i sammanfattning: Flexibilitet 14

15 Lokaler i ett plan Fåtöljer som avskärmar från ljud Bekväma sittplatser för elever Möjlighet att arbeta, både i grupp och enskilt, men även avskilda rum, kryp-in Rum i rummet Laddningsstationer Ljuddämpning Belysning (ej timerstyrd), både i tak och punktbelysning Projektor + whiteboard/duk (ej direkt ljus mot duken) + bra högtalare (filmvisning) Lånedisk: höj/sänkbar, bra om disken ger överblick över biblioteket Utlåningsstation för självbetjäning Utställningsytor, exponeringsmöbler Det ska gå att låsa om biblioteket, men det ska vara möjligt att hålla dörrarna öppna Gärna närhet till kopieringsapparat, men inte i biblioteket Nätverksuttag där datorer används stationärt, dockningsstation i lånedisk Mörkläggningsgardin om behovet finns, men då ska man kunna styra enskilda paneler Elevhälsoteam Elevhälsoteamen består av studie- och yrkesvägledare, socialpedagog, kurator, skolsköterska/skolläkare och skolpsykolog, vilka bör samlokaliseras. Tillgång till toalett, vilrum, väntrum i anslutning till elevhälsans lokaler. Mottagningsrummen måste vara sekretessklassade. Integrerade elevhälsonästen där samtliga professioner har möjlighet att ha arbetsrum (skolsköterska/skolläkare, kurator, skolpsykolog, socialpedagog och studie- och yrkesvägledare, samt tal- och hörselpedagog). Detta ger bättre förutsättningar att utföra uppdragen och nära samverkan inom elevhälsoteamen gynnas av att vara rumsligt integrerade med varandra. Elevhälsonästet bör vara centralt placerat i skolbyggnaden. När elevvolymen överstiger 400 elever måste rumsfunktionen för elevmedicinska insatser och kuratorer räcka för dubbel bemanning. Det har överlämnats en utredning från utbildningsdepartementet till skolverket tidigare i år som föreslår lägstanivå för tillgång till elevhälsans professioner. Förslaget innebär ca 430 elever per heltidstjänst skolsköterska och 400 elever per heltid skolkurator. Arbetsrum för speciallärare och specialpedagoger ska vara placerade nära elevernas klassrum och arbetslagens arbetsrum. Skolexpedition Placeras i anslutning till huvudentrén. Se exempel nedan. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. 15

16 Personalutrymmen Placeras i anslutning till skolexpedition. Se exempel nedan. I samband med byggnation måste mer preciserade dokument tas fram som beskriver behoven. 16

17 Årskurs F-9 Skola Organisation: (2 paralleller årskurs F-6 och 3 paralleller årskurs 7-9) Rumsfunktioner - entré m.m. typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers./ rum kvm/ rum totalt kvm samband Café, samvaroytor centralt i byggnaden, kopplat till bibliotek/ media på bv Bibliotek/ media centralt i byggnaden, kopplat till cafédelen på bv Studierum i anslutning till bibliotek Arbetsplats bibl i anslutning till bibliotek Toalett RWC Reception I anslutning till huvudentrén, se raden arbetsrum asm i nedanstående tabell (skolexpedition, elevvård, personal m.m.) SUMMA Rumsfunktioner - skolexpedition, elevhälsa, personal m.m. Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband Arbetsrum rektor på bv, om tillräckligt utrymme finns. ( Kan behövas fler vid större skolor) Arbetsrum på bv, rum mot entrén som reception Admin. Arkiv byggs enligt särskilt reglemente (se avsnittet om arkivlokaler) Mötesrum vid admin. Samtalsrum vid admin. Personalrum vid administration/ expedition Hänsyn skall tas till antal arbetslag och personal på skolan. Vilrum vilrum för personal Post/ Kopiering vid admin. Kopieringsytor kan även komma att bli aktuella i anslutning till lärararbetsrum Vaktmästeri på bv i anslutning till adm och mot angöring Städcentral lätt tillgänligt från kommunikationsytor på bv, se bilaga Städcentral Städförråd Ett städförråd per våning, där städcentral placeras behövs inget städförråd Varumottagning/ förråd på bv, mot angöring Toalett för administration/ kansli RWC för administration/ kansli Skolsköterska på bv, om tillräckligt utrymme finns, placeras i gemensam yta för elevhälsan. Se avsnitt om elevhälsan. Vilrum i anslutning till rum för skolsköterska RWC i anslutning till rum för skolsköterska SYV på bv, om tillräckligt med utrymme finns, placeras i gemensam yta för elevhälsan. Talpedagog/ hörselpedagog/ skolpsykolog samlokaliseras med elevhälsan Kurator på bv, om tillräckligt med utrymme finns, placeras i gemensam yta för elevhälsan. SUMMA typ av utrymme/funkti on antal rum antal pers./rum kvm/ rum totalt kvm samband 17

18 Årskurs F-6 Skola Organisation: (3 paralleller årskurs F-6. Treklasshemvister, elever) Rumsfunktioner - entré m.m. Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers./ rum kvm/ rum totalt kvm samband Bibliotek/ mediatek centralt i byggnaden Studierum kopplat till biblioteket Arbetsplats bibl kopplat till biblioteket för I KT/ digital support samt skolbibliotekarie Toalett i närhet till entré RWC i närhet till entré Reception 0 I anslutning till huvudentrén, se raden arbetsrum asm i nedanstående tabell (skolexpedition, elevvård, personal m.m.) SUMMA Rumsfunktioner - skolexpedition, elevhälsa, personal m.m. Typ av utrymme/ funktion antal rum antal pers/ rum kvm/ rum totalt kvm samband Arbetsrum rektor på bv, om tillräckligt utrymme finns. ( Kan behövas fler vid större skolor) Arbetsrum admin på bv, ett rum mot entrén som reception Arkiv byggs enligt särskilt reglemente ( se bilaga arkivlokaler på nya grundskolor) Mötesrum vid admin. Samtalsrum vid admin. Personalrum vid admin. Hänsyn skall tas till antal arbetslag och personal på skolan SUMMA Arkivlokaler I Höörs kommuns grundskolor förvaras en mängd olika allmänna handlingar, både digitalt och analogt på papper. Enligt arkivlagen (1990:782) ska varje myndighet bland annat tillse att arkivhandlingar skyddas mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst. Riksarkivet förtydligar i sina föreskrifter om arkivlokaler (RA-FS 2013:4) hur handlingar ska förvaras. Nedan följer en checklista över vad som ska tas i beaktning vid byggnation av nya lokaler vid grundskoleförvaltningen. Mer täckande information finns i RA FS 2013:4 som alltid ska konsulteras innan ny- och ombyggnationer. Angränsande lokaler kan innebära risker, t.ex. garage, elcentraler Skyddsrum får inte användas som arkivlokal. Arkivet får inte utgöra ut- eller inrymningsväg från och till andra utrymmen Arkivlokalen placeras inte under mark eller mot yttervägg p.g.a. risken för fuktskador Lokalen ska utgöra en egen brandcell i klass EI 120. Vid ombyggnation kan det räcka med lägre brandklassning som kompletteras med arkivskåp. Dessa ska tillsammans uppnå EI 120. Ingenting annat än arkivskåpen får förvaras i rummet. Då arkivskåp är mycket tunga måste golvets bärighet kontrolleras innan. Stommen ska klara last från arkivhandlingar, hyllsystem och förvaringsskåp. 18

19 Kontakta alltid kommunensgrundskoleförvaltningens arkivarie innan arkivskåp köps in. Dörren ska vara klassad EI 120-C. Automatisk stängare och anslagströskel ska finnas. Om dörren leder ut från byggnaden måste det finnas en sluss emellan som gör att klimatet hålls konstant Endast begränsad tillgång till lokalen. Dörr/-ar ska vara försedda med säkra lås. Temperatur och luftfuktighet ska hålla ungefär samma nivåer som i ett vanligt kontorsrum. Det finns inga krav på klimatanläggning i närarkiv. Inga fönster. Vid ombyggnad av en befintlig lokal ska fönsterna antingen sättas igen eller kompletteras med brandklassade fönsterluckor enligt SS-EN (3.2.2). Tak, väggar och golv ska kläs/målas med material som inte innebär ökad brandbelastning. Brandgasspjäll (EI 120) på ventilationen (räcker inte med brandspjäll) Strömtillförseln för belysning och vägguttag, som är nödvändiga för arkivlokalens drift och underhåll, ska kunna frånkopplas när ingen vistas i lokalen (gäller ej automatiska brandlarm). Belysningsarmatur ska ha tillfredsställande skydd mot damm, vara godkänd för arkivlokal samt ha bra belysning för arbete som utförs i lokalen. Belysning ska vara lysrör, inkapslad IP 43 eller bättre, försedda med säkerhetsglimtändare eller högfrekvensdon. Strömbrytaren till belysningen ska sitta utanför arkivlokalen. Det ska finnas en lampa antingen i/ovanför strömbrytaren alternativt ovanför dörren som indikerar om strömmen är på eller av. Finns eller installeras elektroniska radiatorer i arkivlokalen ska dessa vara slutna och försedda med överhettningsskydd. Brandlarm ska vidarebefordras till en bemannad plats: Brandsläckare ska finnas inom 25 m från arkivlokalen skum eller vatten. Inte pulver då detta är svårt att sanera. Det finns inget krav på sprinklers. Om detta ändå installeras, gäller bestämmelserna i RA-FS 2013:4. Inga rör för vätskor eller brandfarlig gas får dras genom lokalen, med undantag för vattenledande rör för arkivlokalens uppvärmning. Vid ombyggnad av befintlig lokal får inga nya vätskeledande rör installeras. Om det redan finns ska dessa på ett tillfredsställande sätt skyddas mot fukt och läckage, t.ex. avledande dropp- och uppsamlingsrännor. Eventuella golvbrunnar i lokalen ska vara försedda med manuell avstängningsventil. Inredning: Nedersta hyllplan 150 mm över golvet. 500 mm till lamporna. Står hyllan mot en yttervägg ska avståndet mellan hylla och vägg vara 200 mm. Ingen elektronik, t.ex. höj- och sänkbara bord eller kopiatorer. Dokumentskåp 19

20 Har man få handlingar som behöver skyddas eller om man inte har möjlighet att bygga en arkivlokal kan man även förvara arkivhandlingar i dokumentskåp med brandteknisk klass EI 120. Då arkivskåp är mycket tunga måste stommen klara last från arkivhandlingar och skåp. Teknik och säkerhet Fönster Okrossbara fönsterrutor / säkerhetsfönster är önskvärt där fastigheten är i anslutning till skolgård / utemiljön. Datanätverk/El: Passagesystem Entrédörrarna ska vara försedda med elektroniska lås och taggsystem. Dörrar ska kunna låsas centralt tidsstyrt men även situationsanpassat vid akuta händelser. Ringklockor ska finnas vid varje entré. Larm vid skyddsläge I skolverkets stödbroschyr för pågående dödligt våld (PDV) finns vägledning vid sådana händelser. Utvändigt Fasadklocka med tidsvisning ovan entré samt på lämpligt utvalda placeringar på skolgården. Ett antal laddstationer för mobila enheter utplacerade i utemiljön ska övervägas i varje specifikt projekt.wi-fi ska nå hela utemiljön. Invändigt Klassrum/fritidshemslokaler/matsal/specialsalar (exklusive trä och metallslöjd då dammet som uppstår i denna sal förstör projektorn snabbt) samt aktivitetsrummet i sporthallen eller gymnastiksalen Datauttag vid whiteboard 1 st. dubbelt datauttag Datauttag för accesspunkt. 1 st. dubbelt datauttag Eluttag vid whiteboard 3 x dubbeluttag i kabelkanal Eluttag för projektor 1 st. 4-vägsuttag ovan undertak Extra eluttag (exempelvis längst väggen) 2 st eluttag per arbetsstation (hemkunskapssalen) Kabelränna längst ut på väggen/i hörnet för att maximera ytan som kan nyttjas för projicering Grupprum: Eluttag vid whiteboard 4-vägs uttag vid golvlist Entré/korridor/trapphus: Ljudanläggning i allmänna utrymmen för anrop och bakgrundsmusik. Datauttag för ur-anläggning Nej Datauttag för accesspunkt 1 st. dubbelt datauttag, omf. enligt ITS. Kontor/lärararbetsrum: 20

21 Datauttag för respektive arbetsplats. 1 st. dubbelt uttag till 2 arbetsplatser Datauttag för accesspunkt 1 st. dubbelt datauttag Kopiator: Datauttag vid respektive kopiator 1 st. dubbelt datauttag Belysning Invändig belysning ska vara närvarostyrd. I klassrum, grupprum, bibliotek och kontor skall belysningen kunna slås på och av via tryckknapp med dimmerfunktion. Belysningen ska släckas efter 15 minuters utebliven aktivitet. I entré, korridor och trapphus ska belysningen slåss på och av via inbrottslarm, belysningen måste zonindelas enligt inbrottslarmets zonindelning. Belysningen i entré, korridor och trapphus ska dimras ned automatiskt via närvarodetektorer och Dali i central till 10 % kapacitet vid utebliven aktivitet efter 15 min. Belysningen i WC, RWC, städutrymme och förråd ska slåss på och av via närvarodetektering i armaturen. Scenen i matsalen ska ha specialbelysning som behandlas projektspecifikt. Belysningen i sporthall eller gymnastikhall ska kunna styras separat för respektive planhalva när ridåväggen är nere. Belysningen i aktivitetsrum ska ha samma funktioner som i klassrum. Föreningsförråd och redskapsförråd ska ha samma funktion som förråd i övrigt. Omklädningsrum ska styras via närvarodetektering, på vid närvaro och av efter 15 minuters utebliven aktivitet. Utvändig belysning i form av skyltbelysning, fasadbelysning och stolpbelysning ska vara tänd nattetid. Eventuell belysning till exempelvis multisportarena, basketplan etc. ska styras via timer. AV - TV skärmar Alla klassrum/fritidshemslokaler/matsal/specialsalar (exklusive trä- och metallslöjd) samt aktivitetsrummet i sporthallen eller idrottshallen ska ha en vägghängd projektor centrerat vid whiteboardtavlan. Detta medför att det behövs fritt utrymme mellan whiteboardtavlan och undertak på minst 600 mm. Matsalen som också fungerar som en aula i verksamheten ska förses med en ljudanläggning i låsbart skåp placerat vid scenen där också whiteboardtavlan placeras. I matsal ska vi istället för nerskjutande projektorer ha kortskjutande och nedpendlade takhängda projektorer som kan projicera en större bild på en white-board. Sporthall eller idrottshall ska förses med en ljudanläggning i låsbart skåp som placeras i aktivitetsrummet. Denna ljudanläggning ska kunna styras på så vis att när vikväggen är nere så kan varje planhalva användas självständigt. Övrigt Upptaget-vänta-stig in-funktion ska finnas i kontor ämnade för rektor, bitr. rektor, kurator och skolsköterska. I sporthall och gymnastikhall hissas utrustning med motorkraft där så behövs. 21