Exponering av barn i sociala medier

Transkript

1 Juridiska institutionen Vårterminen 2020 Examensarbete i barnrätt 30 högskolepoäng Exponering av barn i sociala medier Ett barns rätt till integritet i förhållande till vårdnadshavarens yttrandefrihet Exposure of children in social media A child s right to privacy in relation to the guardian s freedom of expression Författare: Nathalie Heintz Handledare: Docent Maria Grahn-Farley

2

3 Förord Redan innan jag påbörjade mina studier på juristprogrammet var barns rättigheter något som intresserade mig. Under studietiden upplevde jag att bilder på barn i sina föräldrars sociala medier ökade radikalt och jag har hela tiden varit av åsikten att barns integritet bör skyddas i större utsträckning samt ställt mig frågan varför föräldrar har ett behov av att konstant exponera sina barn. Mitt under uppsatsskrivandet upptäckte jag att jag själv skulle bli förälder för första gången. Nu när min lille pojke är här har min förståelse ökat något för de föräldrar som flitigt exponerar sina barn. Man vill ju visa upp sin guldklimp för hela världen! Tack till min handledare Maria Grahn-Farley som stöttat mig och tagit sig tid att handleda mig trots att jag blev tvungen att skjuta upp inlämningen av min uppsats. Tack till Astrid som jag lärt känna under studietiden och som jag tror och hoppas kommer vara en vän för livet. Tack till Eric och min mamma som gjort det möjligt för mig att ens färdigställa uppsatsen. Till sist, tack till Edvin som kom och gjorde mig till mamma. Nathalie Heintz Västerås den 9 augusti 2021

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod och material Avgränsning Disposition Integritet Inledning Definition av begreppet personlig integritet Regeringsformen kap. 6 2 st Föräldrabalken kap Brottsbalken Kränkande fotografering Olaga integritetstrång Förtal Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna EKMR Artikel FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel Artikel Dataskyddsförordningen GDPR Integritet i horisontella förhållanden Sammanfattning Barnet Inledning Historisk tillbakablick Barn i lagens mening Principen om barnets bästa Hur exponeras barn idag? Influencers och ny fransk lag Barnets rättsliga ställning och förmåga att påverka Artikel 12 barnkonventionen Barns och ungas klagomöjligheter Skydd för barns personliga integritet Relevanta myndigheter och organ Barnombudsmannen Barnrättskommittén Socialnämnden och socialtjänsten Europadomstolen Sammanfattning Vårdnadshavaren Inledning Vårdnadshavarens ansvar och bestämmanderätt Bestämmanderättens yttersta gräns Familjen och privatlivet Yttrandefrihet och integritet i kollision Vad får föräldrar publicera? Praxis Sammanfattning... 42

5 5 Sammanfattande diskussion och slutsats Inledning Det aktuella rättsläget Ett starkare integritetsskydd för barn Vårdnadshavarens ansvar Det allmännas och lagstiftarens ansvar Effektivare klagomöjligheter De sociala mediernas och annonsörernas ansvar Avslutande kommentarer... 47

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Fenomenet sociala medier är högst närvarande i dagens samhälle och figurerar i stort sett bland alla åldersgrupper. 1 Det faktum att information kan spridas otroligt snabbt genom sociala medier medför att den personliga integriteten lättare kan hotas exempelvis om informationen är kränkande och hamnar hos en oönskad mottagare. 2 Att information idag kan spridas i stor utsträckning har lett till att behovet att skydda den personliga integriteten har ökat och lagstiftningsåtgärder som vidtagits de senaste åren har fokuserat på att skydda enskilda mot integritetsintrång på internet. 3 En grupp som allt mer figurerar på sociala medier är barn och deras säkerhet på internet har specifikt uppmärksammats i lagstiftningsarbetet. 4 Det är inte alltid barnen själva som postar bilder och texter avseende dem utan det är deras föräldrar som delar en stor mängd bilder på barnen. Detta är något som i vardagligt tal kallas sharenting och idag finns en genomsnittlig femåring dokumenterad i omkring 1500 bilder på internet. 5 Begreppet sharenting myntades av Steven Leckart som skrev om detta i the Wall Street Journal 2012 och beskrev sharenting som en kombination av (over)sharing och parenting, vilket avser att beskriva föräldrar som delar information på sociala medier om sina barn. 6 Leckart menar i sin beskrivning att ordet over-sharenting kan användas för att beskriva de fall där det förekommer extremt mycket delande av information. Fokus för denna uppsats är barns personliga integritet och det är även det som främst kommer att diskuteras. Av enbart egna observationer, främst på Instagram, kan jag konstatera att barn dagligen figurerar på sina föräldrars sociala medier som blivit ett slags forum där privata bilder delas slentrianmässigt. Det har blivit ett sätt för föräldrar att kommunicera på bekostnad av sina barns personliga integritet. De flesta inlägg som jag tagit del av visar barn i positiva situationer 1 Med sociala medier avses i denna uppsats webbplatser och mobila applikationer som möjliggör det för användarna att interagera med varandra genom exempelvis text, ljud och bild. 2 SOU 2008:3 s Se exempelvis Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. 4 Se exempelvis prop. 2016/17: Lundberg Föräldrar delar tusentals bilder på sina barn nu kommer kritiken mot sharenting, Marasli m.fl s

7 där de överöses med kärlek och beröm till exempel vid födelsedagsfiranden. Men det förekommer även att föräldrar beklagar sig över sina barn, eller publicerar filmer när barnet har något slags raseriutbrott. 7 Vanligt förekommande är även bilder på barn när de är sjuka med ingående beskrivningar om barnets sjukdomstillstånd. Barn har som alla andra rätt till sin personliga integritet och det framgår av lagstiftningen att det är barnets vårdnadshavare som har det yttersta ansvaret för att barnets rättigheter tillgodoses, vilket kommer redogöras för i uppsatsen. Det problematiska uppstår när den som ska skydda barnet samtidigt är den som exponerar barnet och riskerar att barnets integritet kränks. En oundviklig kollision uppstår mellan barnets integritet och vårdnadshavarens yttrandefrihet. Men vad väger egentligen tyngst? Eller snarare vad borde väga tyngst? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka barnets rätt till integritet och hur denna integritet skyddas i befintlig lagstiftning samt hur denna rättighet står sig i förhållande till en vårdnadshavares rättigheter främst i form av yttrandefrihet. Syftet är även att försöka identifiera vilka eventuella åtgärder som skulle kunna vidtas för att ytterligare tillförsäkra barnet dess rätt till integritet. 1.3 Metod och material För att kunna urskilja barns rätt till integritet och hur den skyddas i förhållande till en vårdnadshavares rättigheter krävs en utredning av begreppet integritet och hur den skyddas samt utredning av vårdnadsansvarets omfattning för att bedöma om ett barns rättigheter har begränsats. För att avgöra detta krävs en genomgång av undersökning av lagar, konventioner, praxis och doktrin varför den rättsdogmatiska metoden är lämplig för uppsatsen. Den rättsdogmatiska metoden tar avstamp i befintliga rättskällor för att fastställa vilka rättsregler som finns eller bör finnas och preciserar reglernas innehåll. 8 Enligt svensk rättskällelära består rättskällorna av lagtext, domstolspraxis, förarbeten och doktrin vilka främst har studerats i uppsatsen för att fastställa gällande rätt. Utöver att granska klassiska rättskällor har även annat 7 Se exempelvis ett Youtube-klipp där en pojke filmas under ett utbrott på en parkeringsplats. Videoklippet har över arton miljoner visningar; 8 Lehrberg s

8 material såsom relevanta artiklar studerats för att kunna förklara och tydliggöra olika företeelser i uppsatsen. 1.4 Avgränsning I uppsatsen har jag inte undersökt det faktum att barn exponerar sig själva i sociala medier genom att använda egna konton. Att barn inte alltid är medvetna om vilken spridning deras bilder kan få och inte heller alltid kan inse hur deras integritet skulle kunna påverkas är en intressant vinkel men det förtjänar sin egen uppsats. Istället ligger fokus på när barn exponeras av sina föräldrar/vårdnadshavare och kollisionen mellan integritet och yttrandefrihet. Yttrandefriheten i sig kommer dock inte analyseras djupare utan endast diskuteras i relevanta delar då en ingående analys av yttrandefriheten i sig inte är nödvändig för att uppfylla uppsatsens syfte. Även andra utöver vårdnadshavaren kan exponera barn i sociala medier. Detta har inte undersökts. Endast någon enstaka källa har granskats där råd yttrats om fotografering av andras barn som medverkar i luciatåg. 9 Att andra än vårdnadshavare kan exponera barn är definitivt något som är relevant men i uppsatsen har jag valt att enbart fokusera på vårdnadshavare med tanke på den intressanta krocken av två olika intressen där vårdnadshavaren ansvarar för barnet, som i sin tur i princip är helt beroende av vårdnadshavaren. I uppsatsen används orden förälder och vårdnadshavare växelvis och jag vill därför poängtera att när förälder används är det underförstått att föräldern även är vårdnadshavare. När relevanta delar ur brottsbalken analyserats för att exempelvis belysa integritet och dess innebörd har bestämmelserna om barnpornografibrott och sexuellt ofredande lämnats utanför. Detta eftersom den situation jag avser diskutera i uppsatsen inte berör något av dessa brott och att ens belysa dem i sammanhanget anser jag medför ett oönskat stigma till uppsatsen. Avslutningsvis har jag inte valt att precisera barn med en specifik ålder annat än under arton år, vilket avser barn i lagens mening. Dock när barn beskrivs i uppsatsens aktuella scenario föreställer jag mig att det i större utsträckning rör barn i något yngre ålder. 9 Se avsnitt

9 1.5 Disposition I uppsatsens inledande kapitel presenteras kortfattat arbetets inriktning och utgångspunkter och syfte, metod av avgränsningar framgår. Andra kapitlet handlar om integritet och dess betydelse. Kapitlet består till största del av lag- och konventionstext. Eftersom begreppet integritet inte har någon allmängiltig definition syftar kapitlet till att försöka utreda fenomenet integritet och belysa integritet mellan individer. Tredje kapitlet fokuserar på barnet och dess integritet med avstamp i en historisk tillbakablick. Kapitlet berör även bland annat principen om barnets bästa, hur barn exponeras idag och vilka möjligheter barn själva har att påverka. Fjärde kapitlet behandlar vårdnadshavaren vilka rättigheter och skyldigheter vårdnadshavaren har samt hur långt dessa sträcker sig. Kapitlet berör även vad som gäller när rättigheter kolliderar med varandra. I det femte och avslutande kapitlet sammanfattas rättsläget och tankar och förslag kring möjligheter till ett starkare integritetsskydd för barn redovisas. 4

10 2 Integritet 2.1 Inledning Integritet är ett vanligt förekommande begrepp och speciellt personlig integritet med tanke på den digitala utvecklingen som skett i samhället de senaste decennierna. Men vad är egentligen integritet? I detta kapitel kommer inledningsvis själva begreppet integritet och definitionen av integritet diskuteras. Därefter sker en genomgång av relevant nationell och internationell lagstiftning där integritet och skydd av integritet behandlas. Genomgången av lagtext genomförs främst för att belysa hur integritet framgår av lagtexten trots att det i de flesta fallen inte är applicerbart på scenariot där föräldrar publicerar bilder och texter avseende sina barn i sociala medier. Syftet är främst att försöka få en bild av vad integritet faktisk är och hur det lagstiftats kring detta. Av relevans för uppsatsen är även att belysa integritet individer emellan varför kapitlet avslutas med ett sådant avsnitt, trots att ett sådant förhållande inte uttryckligen går att finna i lagstiftningen. 2.2 Definition av begreppet personlig integritet Ordet integritet kommer från latinets integer och betyder orörd eller hel. 10 Svenska Akademiens ordlista definierar integritet som ett orubbat tillstånd; okränkbarhet; oberoende. Vad som faktiskt avses med personlig integritet är dock något oklart. Det förkommer inte någon allmängiltig definition av begreppet i svensk lagstiftning 11 och det råder delade meningar kring hur och även om begreppet ska definieras. Schultz menar att det möjligen inte är helt nödvändigt att definiera begreppet integritet men att det nog är nödvändigt med någon form av konturer av begreppets innebörd. 12 En anledning till att begreppet är svårdefinierat skulle kunna vara att ett skydd för integriteten har vitt skilda syften såsom skydd för den fysiska integriteten, datorskydd, social integritet etc. 13 En annan anledning kan vara att vad som bör omfattas av begreppet förändrats över tid SOU 2016:41 s Dir. 2004: Schultz s Thorsén s. 143 ff. 14 SOU 2016:41 s

11 I den offentliga utredningen: Skyddet för den personliga integriteten kartläggning och analys, har begreppet integritet delats in i fem olika kategorier: den rumsliga integriteten, den materiella integriteten, den kroppsliga integriteten, den personliga integriteten i fysisk mening och den personliga integriteten i ideell mening. Den form av integritet, utifrån utredningens benämning, som är aktuell att diskuteras i uppsatsen är den personliga integriteten i ideell mening eftersom den avser skyddet för personlighet och privatlivet. 15 Istället för att definiera integritet i svenska rättsregler har själva integritetsskyddet utgått från att förbjuda sådant som inte anses försvarbart i förhållande till vilken skada det skulle innebära för den personliga integriteten. 16 Nedan följer därför en genomgång av relevant lagstiftning där integritet figurerar för att försöka utröna innebörden. 2.3 Regeringsformen Av målsättningsstadgandet i 1 kap. 2 Regeringsformen (RF) framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för den enskildas frihet och det allmänna ska värna om den enskildas privat- och familjeliv. I 2 kap. 6 RF finner vi det absoluta skyddet mot allvarliga fysiska integritetsintrång såsom skyddet mot döds- och kroppsstraff samt skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. I samma paragraf framkommer även den personliga integriteten vilket redogörs för nedan kap. 6 2 st. Skyddet för den personliga integriteten framkommer i 2 kap. 6 2 st. RF och är ett resultat av en lagändring från 2010 som syftade till att stärka enskildas integritetsskydd. 17 Skyddet i bestämmelsen begränsas till att skydda den enskilde från det allmänna avseende intrång som innebär hemlig övervakning eller kartläggning av personliga förhållanden. Bestämmelsen täcker därför inte in alla former av intrång i den personliga integriteten. Detta innebär dock inte att bestämmelsen är uttömmande eftersom det framgår av propositionen att det inte är uteslutet att skyddsintresset kan komma att aktualiseras i andra situationer än just de som är uppräknade i lagtexten. Detta på grund av att själva innebörden med integritetsskyddet är att skydda information om den enskildes personliga förhållanden SOU 2007:22 s SOU 2007:22 s Prop. 2009/10:80 s Prop. 2009/10:80 s

12 Skydd för den personliga integriteten återfinns alltså, om än ospecificerat, i svensk grundlag. De skydd som inte är absoluta får endast begränsas genom lag och för att en sådan inskränkning ska få göras krävs att så sker för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. 19 Med tanke på att integritetsskyddet i RF är begränsat till relationen mellan enskilda och det allmänna står det inte klart om skyddet kan användas i ett konkret fall där rättigheter kränks. Schultz har diskuterat en möjlig ändring kring detta med tanke på flertalet processer där enskilda begärt skadestånd där de med RF:s rättigheter som direkt grund fört sin talan. Huruvida detta ska vara möjligt råder det delade meningar om. Schultz tillhör den skara som menar att ersättning ska kunna utgå med RF:s rättigheter som grund och stöder sin åsikt på det faktum att Europakonventionen använts på sådant vis. 20 Schultz uttryckte detta 2012 och 2014 kom Blake Pettersson-domen 21 där en man vid namn Blake Pettersson fick sitt svenska medborgarskap avregistrerat en kränkning av 2 kap. 7 RF som föreskriver att ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap. Staten hävdade att ersättningsanspråk med 2 kap. 7 RF som grund ej var möjligt eftersom rättigheten inte föreskriver rätt till skadestånd. Högsta domstolen dömde dock staten att betala ideellt skadestånd om kronor till Pettersson. Domen öppnar därmed upp för att kränkning av rättigheter som föreskrivs i RF kan föranleda skadestånd för ideell skada. Sammanfattningsvis kan konstateras att rättigheterna som framgår av RF tar sikte på förhållandet mellan det enskilda och offentliga och de stadgade rättigheterna anses knappast vara direkt utkrävbara. Lagändringen från 2010 fokuserar på att stärka enskildas integritetsskydd och ett par år senare öppnade Högsta domstolen upp för att RF:s rättigheter skulle kunna ligga till grund för ansvar i vissa situationer. Att döma av RF:s utformning och uttalande i propositionen kan det tolkas som att integritetsskyddet innebär att skydda information om enskildas personliga förhållanden. Alltså, att den enskilde har en rätt att styra över vem som ska få tillgång till dennes privata information. 19 Prop. 2009/10:80 s Schultz s NJA 2014 s Se även NJA 2014 s. 332 där Högsta domstolen fastslagit att i vissa situationer kan RF:s rättighetskapitel läggas till grund för skadeståndsansvar. 7

13 2.4 Föräldrabalken Av Föräldrabalken (FB) framgår vilka grundläggande behov ett barn har rätt till och vem som ska tillgodose dessa behov. Mot slutet av 1970-talet tillsattes Utredningen om barns rätt för att undersöka när och hur barns intressen och behov på ett bättre sätt skulle kunna tillgodoses. Utredningens syfte var att öka förutsättningarna för att ge barn en bra uppväxt och utveckling antogs utredningens förslag som innebar att aga förbjöds och bestämmelsen hittar vi idag i 6 kap kap. 1 I bestämmelsen stadgas vad som kallas för agaförbudet som förmedlar att det inte finns någon legitim rätt för vuxna att utöva våld mot sina barn endast på grund av sin roll som uppfostrare. Barn får aldrig utsättas för våld men speciellt inte i uppfostran eller som bestraffning. 23 Med kroppslig bestraffning avses främst handling som orsakar kroppsskada eller smärta för barnet men även lindrig eller övergående skada eller smärta faller in under bestämmelsen. 24 Agaförbudet är inte i sig sanktionerat utan aktualiserar påföljder enligt brottsbalken. I propositionen poängteras att alla fysiska åtgärder inte faller in under bestämmelsen, den vuxne måste kunna använda fysiskt motstånd för att uppfylla sin skyldighet att skydda barnet exempelvis genom att hastigt rycka undan barnet för att förhindra att barnet skadar sig. 25 Att bestämmelsen även förbjuder annan kränkande behandling vittnar om att avsikten finns att ta hänsyn till barnets integritet och egenvärde. 26 Förbudet har i första hand tillkommit för att täcka in skadlig psykisk behandling av barn, oavsett om syftet med behandlingen är att straffa eller har andra grunder. Avsikten har varit att täcka in sådan behandling som innebär fara för barnets personlighetsutveckling. Som exempel nämns i propositionen ett systematiskt utfrysande eller förlöjligande av barnet. 27 Kränkande behandling är oftast något som sker under en längre tid då barnet genom ord eller handlingar behandlas nedlåtande eller att barnets personlighet angrips. Sådant som belysts som kränkande är att på ett förnedrande sätt kommentera exempelvis barns utseende eller begåvning eller att förolämpa barnet inför dess 22 Dir. 1977: Prop. 1978/79:67 s Prop. 1978/79:67 s Prop. 1978/79:67 s Prop. 1978/79:67 s Prop. 1978/79:67 s. 8. 8

14 kamrater eller inför andra vuxna. 28 Fysiska åtgärder som kan anses som kränkande behandling är att sätta barnet i rumsarrest som bestraffning, en sådan åtgärd kan orsaka ångest hos barnet och skulle kunna ses som en otillåten kränkning. Även att öppna ett barns brev och liknande integritetskränkningar kan falla in under kränkande behandling. 29 Sammantaget kan sägas om kränkande behandling att det är problematiskt att konkret avgöra vad som ska falla in under bestämmelsen, det krävs att man faller tillbaka på allmänna värderingar om vad som är förenligt med god och kärleksfull uppfostran med respekt för barnets person. 30 Agaförbudet radar upp exempel på vad som kan ses som kränkande behandling och utifrån det kan man försöka dra slutsatser om vad förbudet avser täcka vad den personliga integriteten innebär. Det rör sig både om fysiska och psykiska kränkningar som kan leda till att barnets personliga integritet kränks. Propositionen framhäver det problematiska i att konkret avgöra vad som ska falla in under bestämmelsen och därmed utgöra kränkande behandling. God och kärleksfull uppfostran framhävs även och vikt läggs vid att barnets person ska respekteras, vilket kan tolkas som att barns egna åsikter ska respekteras och att de ska tas på allvar att personlig integritet är något som alla har och ska ha rätt till. 2.5 Brottsbalken I brottsbalken finns tre brott som är relevanta att belysa när det gäller kränkning av den personliga integriteten kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och förtal. Dessa brott som aktualiserar integritet är nödvändigtvis inte aktuella i uppsatsens grundscenario som innefattar barn i relation till sin förälder/vårdnadshavare men regleringen kan belysa och ge integritet en mer konkret beskrivning Kränkande fotografering Brottet kränkande fotografering är relativt nytt och fördes in i brottsbalken 2013 till följd av en dom från Europadomstolens Grand Chamber och finns i 4 kap. 6 a. Kränkande fotografering kan beskrivas som en kriminalisering av sådan fotografering som medför intrång i den fredade sfär som enskilda bör ha rätt till i förhållande till andra enskilda. 32 Bestämmelsen 28 Prop. 2002/03:53 s Prop. 1978/79:67 s Prop. 1978/79:67 s Läs visare om Söderman-målet under avsnitt Prop. 2012/13:69 s. 1. 9

15 avser att skydda sådant som kan orsaka allvarlig kränkning av den enskildes integritet. Det är en högst relevant bestämmelse i dagsläget med tanke på den tekniska utvecklingen som medfört att det är väldigt enkelt att både fotografera någon och ge ett sådant fotografi stor spridning på kort tid. 33 I propositionen framgår att utformningen av en bestämmelse som denna, när intresset är att skydda den personliga integriteten, inte är helt oproblematisk med tanke på att integritetsintresset måste vägas mot exempelvis yttrandefriheten. 34 I propositionen framhålls vidare att själva syftet med att kriminalisera kränkande fotografering är att skydda enskildas personliga integritet. Det poängteras att förbudet endast kan godtas om inskränkningen i yttrande- och informationsfriheten som detta innebär är proportionerlig i förhållande till det ändamål som inskränkningen avser att tillgodose, i detta fall att skydda den personliga integriteten. 35 Gällande vem som kan utsättas för kränkande fotografering är det något komplicerat när det gäller barn om det är barnets förälder som fotograferar. För att rekvisiten för kränkande fotografering ska vara uppfyllda krävs att en person olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet fotograferar en annan person som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller i annat liknande utrymme. Om samtycke till en fotografering föreligger omfattas situationen därmed inte av kriminalisering. Eftersom barn saknar rättshandlingsförmåga 36 och därmed företräds av sina föräldrar är det svårt att veta om ett barn faktiskt samtycker eller inte. Ett annat rekvisit som är problematiskt att bedöma avseende föräldrar som fotograferar sina barn är hemlighetsrekvisitet. Det måste ju ske dagligen att föräldrar fotograferar sina barn utan barnets vetande. Hemlighetsrekvisitet i sig syftar till att begränsa kriminaliseringen kränkande fotografering till de allvarliga fallen. 37 I hemlighet avser sådana situationer då den tekniska utrustningen inte är synlig för den som fotograferas eller filmas, eller inte är medveten om att utrustningen är igång. Även situationer där en sovande person som öppet fotograferas eller filmas i en bostad utan att uppfatta detta omfattas av bestämmelsen. Det spelar alltså inte någon 33 Prop. 2012/13:69 s Prop. 2012/13:69 s Prop. 2012/13:69 s Se 9 kap. 1 FB. 37 Prop. 2012/13:69 s

16 roll om det finns andra där som uppfattar att personen i fråga blir dokumenterad så länge den som dokumenteras är omedveten om det Olaga integritetstrång Olaga integritetsintrång fördes in i brottsbalken så sent som 2018 och återfinns i 4 kap. 6 c. Olaga integritetsintrång innebär att någon sprider en bild eller andra uppgifter gällande en annan person. Det som avgör om olaga integritetsintrång föreligger är om det som sprids är integritetskänsligt och att spridaren har för avsikt att allvarligt skada den som bilden eller uppgiften rör. 39 Axberger menar att tillämpningsområdet för bestämmelsen är brett och om den tolkas i ljuset av artikel 8 Europakonventionen kan den komma att ge väsentligt skydd mot kränkningar av privatlivet. 40 I ett färskt fall från Högsta domstolen, B , prövades om olaga integritetsintrång förelåg. En person A, postade en bild på Instagram föreställande en annan person B, som på bilden hade huvudet hängandes över en toalettstol. B var på bilden berusad och hade kräkts. Till bilden fanns en tillhörande text: När man inte rört drickan och inte kan betala för sin egen dricka. Skandal. Det fanns även en länk till B:s Instagramkonto. B bad om att bilden skulle tas bort men fick som svar att bilden endast skulle tas bort när han betalade för den dryck som hade köpts till festen. Högsta domstolen fann att olaga integritetsintrång förelåg med motiveringen att bilden fått spridning till omkring minst 500 följare och spridningen hade skett utan samtycke från B. B var vid tillfället 17 år, påtagligt berusad och hade kräkts och det framkom att dennes välbefinnande den aktuella kvällen var allvarligt rubbat vilket även framgick av bilden. På grund av dessa omständigheter ansågs B vara i en mycket utsatt situation. Att bilden publicerades tillsammans med en nedsättande kommentar, att B identifierats vid namn samt att en länk fanns till dennes Instagramkonto förstärkte kränkningen av den personliga integriteten. De sammantagna omständigheterna ansågs vara sådana att spridningen av bilden var ägnad att medföra allvarlig skada för B. 38 Prop. 2012/13:69 s Prop. 2016/17:222 s Axberger 2018 s

17 2.5.3 Förtal I 5 kap. 1 återfinns förtalsregeln. För att förtal ska föreligga krävs att en person lämnar en uppgift om någon till en tredje person och att uppgiften som lämnas är nedsättande. Uppgiften behöver inte vara en skriftlig handling eller ett uttalande, utan det kan även röra sig om en bild. Det är själva innehållet som är avgörande och inte formen den lämnas eller sprids i. 41 Det krävs inte att den som lämnar uppgiften är upphovsman till uppgiften utan alla som sprider uppgiften vidare är potentiella gärningspersoner. 42 För att brottet ska anses fullbordat krävs att uppgiften som lämnas kommit till tredje mans kännedom 43. Rekvisitet är alltså inte uppfyllt om någon skickar ett brev som aldrig kommer fram innehåller nedsättande uppgifter. Angående rekvisitet om att uppgiften ska vara nedsättande ges som exempel att utpeka någon som brottslig och med brottslig avses den som genomfört brott av allvarligare beskaffenhet. 44 En omtalad dom, den så kallade Instagramdomen, handlade ursprungligen i tingsrätten om förtal (för att senare i hovrätten och Högsta domstolen handla om jämkning av vårdnadshavares skyldighet att utge skadestånd till målsägande). Målet rörde två flickor, 15 respektive 16 år som tillsammans skapat ett Instagramkonto gbgsorroz. Kontot aktiverades från den ena flickans mobiltelefon och på kontot uppmuntrades andra användare att skicka in tips om orrar. 45 Bilder och kommentarer skickades in och publicerades sedan som inlägg på kontot. När gbgsorroz stängdes ned hade kontot omkring 8000 följare. Kontot var tidvis öppet för alla användare på Instagram, tidvis stängt och krävde då ett godkännande för att få tillgång till de bilder som delades på kontot. Det var omöjligt att avgöra hur stor spridning de publicerade inläggen fått, dels på grund av att kontot vid en tid varit öppet, dels med tanke på att även om kontot varit stängt fanns fortfarande möjligheten att ta skärmdumpar 46 som möjliggjorde ytterligare spridning. Tingsrätten konstaterade att det i de flesta fall rörde sig om sådant uppgiftslämnande att det skulle kunna utgöra förtal. De uppgifter som lämnats via kontot var ämnade att utsätta de utpekade i inläggen för missaktning då det rörde sig om nedvärderande anspelningar på de utpekades sexualitet och privatliv. Det blev aldrig aktuellt att bedöma sanningshalten i de 41 Prop. 2016/17:222 s Schultz s Leijonhufvud m.fl. BrB 5:1 s Leijonhufvud m.fl. BrB 5:1 s Orroz kommer från ett slanguttryck orre som på turkiska betyder ungefär hora eller slampa. 46 En digital bild som föreställer en hel/del av en skärmbild vid ett given tidpunkt. 12

18 påståenden som publicerats och det ansågs inte heller försvarbart med hänsyn till omständigheterna att göra sådana påståenden och de tilltalade dömdes i 38 fall för grovt förtal. Sammantaget kan sägas om förtalsregeln att det är främst en individs rykte som avses att skyddas. Fokus i bestämmelsen ligger på vad andra anser om den utsatta och erbjuder därmed inte något skydd för privatlivet i sin helhet. 47 Instagram-målet speglar inte uppsatsen aktuella scenario där förälder och barn står i centrum men visar ändå på viljan att skydda privatliv och integritet i ett horisontellt förhållande. Bestämmelserna i brottsbalken avseende kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och förtal syftar alla på olika vis till att skydda den personliga integriteten i ett horisontellt förhållande. Förbud mot kränkande fotografering syftar till att skydda från intrång i den enskildas skyddade sfär. Bestämmelsen om olaga integritetsintrång avser att skydda mot kränkning av privatlivet genom att förbjuda spridning av något integritetskänsligt som avser att skada den som en uppgift eller bild rör. Förtalsbestämmelsen syftar främst till att skydda en individs rykte och därmed inte privatlivet som helhet men har ändå en koppling till och ursprung i det privata som anses skyddsvärt, vilket man även kan se i Instagram-domen där en vilja att skydda integriteten lyser igenom. Sammanfattningsvis kan sägas om bestämmelserna i brottsbalken att integritet och privatliv går hand i hand och att det finns något skyddsvärt i förhållande till andra enskilda i exponeringssyfte. 2.6 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna EKMR Sedan 1995 är Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR) inkorporerad i svensk lag och är därmed direkt tillämplig i svenska domstolar och det är i första hand lagstiftaren som har i uppgift att se till att svensk lagstiftning är förenlig med konventionen. 48 Konventionens första artikel betonar allas lika värde och staten förpliktigas att tillförsäkra konventionens fri- och rättigheter till alla människor. Av artikel 14 framgår principen om likabehandling som förbjuder diskriminering, exempelvis på grund av ålder. Genom detta kan utläsas att barn inte får uteslutas ur den grupp som ska garanteras konventionens skydd. Konventionen innefattar dock inte någon bestämd skyddsreglering för 47 Schultz s Prop. 1993/94:117 s

19 barn gällande rätt till deltagande och inflytande vid beslutfattande rörande barnet vilket gör det något mer problematisk för ett barn att själv utkräva sina rättigheter. 49 Trots avsaknaden av klara processuella rättigheter för barn i konventionen har barnets skyddsbehov till en viss del fastslagits. Särskilt genom artikel 6 och 8 där begränsningar har undvikits i mål gällande barn där konventionens bestämmelser tillämpats generöst från att i förhållande till barn i syfte att utöka konventionens skydd till att i vissa fall uttryckligen gälla även barn. 50 Europadomstolen har exempelvis uttalat värdet av att besluta i enlighet med barnets intressen när det är möjligt Artikel 8 Artikel 8 är den artikel som främst skyddar privatlivet och ger ett minimiskydd för bland annat den personliga integriteten. 52 Artikeln inbegriper även rätten att bli lämnad ifred och en skyldighet för staten att avstå från intrång i den personliga integriteten. Dessutom regleras att det allmänna ska företa åtgärder för att skydda den enskilda individens integritet och privatliv. Vissa av konventionens rättigheter är absoluta, såsom rätten till liv och förbudet mot tortyr och slaveri. När det gäller artikel 8 och rätten till privat- och familjeliv finns möjlighet att göra inskränkningar som framgår av andra punkten i artikeln. Rättigheten kan komma att behöva ge vika för exempelvis yttrandefriheten i artikel I sådana fall när rättigheter ställs emot varandra krävs en noga avvägning innan beslut fattas angående vilken rättighet som behöver ge vika för den andra, det finns alltså ingen direkt hierarki mellan dessa rättigheter. Trots att det vanligaste är att det uppstår konflikt mellan individ och stat gällande rättigheter så förekommer det även fall där en individs rättigheter måste vägas mot en annan individs rättigheter. När en sådan inskränkning och avvägning ska ske krävs att hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. När det gäller publicering av bilder i olika medier i förhållande till den personliga integriteten 49 Mattsson s Mattsson s Se Hokkanen mot Finland I målet begärde en pappa vårdnaden om sin dotter. Dottern hade under flera år varit bosatt hos sina morföräldrar och ville inte bo hos sin pappa. Europadomstolen ansåg att flickan uppnått tillräcklig mognad för att hänsyn skulle tas till hennes åsikter och att pappans begäran inte skulle bifallas mot dotterns önskan. 52 Danelius s. 355 ff. 53 Danelius s

20 finns ett antal omständigheter att beakta såsom om det föreligger ett allmänintresse, hur personen som exponeras ställer sig till publiceringen samt formen för publiceringen. 54 Genom Europadomstolens praxis omfattar artikel 8 även ett skydd mot att bli fotograferad eller avlyssnad i smyg, en rätt som skyddar mot att få exempelvis fotografier av privatpersoner publicerade. 55 I Europadomstolens dom Söderman mot Sverige hade en fjortonårig flicka filmats i smyg i duschen av sin styvpappa. Styvpappan friades i svensk domstol eftersom det vid tillfället inte fanns lagstiftning som kriminaliserade handlingen. Den fjortonåriga flickan och hennes mamma väckte istället talan vid Europadomstolen med artikel 8 som grund och menade att det nationella rättssystemet inte gjort tillräckligt för att skydda flickans privatliv. Sverige kritiserades för bristande lagstiftning på området och flickan erkändes skadestånd om euro. Europadomstolen uppmärksammade särskilt att smygfilmningen av flickan ägt rum i hennes hem och att det var styvpappan som utsatt henne för den kränkande behandlingen. Det ansågs särskilt allvarligt att förövaren var någon i flickans närhet som hon förväntats kunna känna sig trygg kring. I nära anslutning till att målet hänsköts till Europadomstolens Stora kammare 2012 föreslog regeringen att brottet kränkande fotografering skulle föras in i brottsbalken och som ovan nämnts återfinns brottet i 4 kap. 6 a BrB sedan FN:s konvention om barnets rättigheter Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter barnkonventionen. Initiativet togs av Polen och grundade sig i stor utsträckning på FN:s deklaration om barnets rättigheter från Barnkonventionen finns för att befästa och skydda barns rättigheter och utgångspunkten är att det enskilda barnet ska få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. 56 I enlighet med barnkonventionen ska barnets bästa alltid sättas i första rummet och alla beslut och åtgärder som rör barn ska ha ett tydligt barnperspektiv. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och den gäller även som svensk lag sedan 1 januari 2020, vilket innebär att svenska domstolar och andra myndigheter är bundna av den. 57 Konventionen har fått stort inflytande världen över och har ratificerats av i princip alla erkända stater, endast USA står utanför Danelius s Söderman mot Sverige, Se även Danelius s Ewerlöf m.fl. s Prop. 2017/18: Ewerlöf m.fl. s

21 Barnkonventionen består av ett flertal artiklar som alla passar in under någon av konventionens fyra syften. De fyra huvudsyftena, även omnämnda som de fyra grundprinciperna, är att tillgodose barns grundläggande behov, att förhindra att barn skadas, att skydda barn från exempelvis diskriminering och utnyttjande, samt att underlätta för barn att delta i de beslut som rör dem. 59 EKMR finns till för att skydda allas mänskliga rättigheter medan barnkonventionen finns till endast för att skydda barns rättigheter. Barn är utsatta och sårbara varelser och därför föreligger ett behov att särskilt skydda dem. 60 Trots detta skyddsbehov syftar barnkonventionen till att framhäva barnet som ett självständigt rättssubjekt som ska åtnjuta samma rättigheter som vuxna. Något som genomsyrar hela barnkonventionen är att alla åtgärder som rör barnet ska vidtas med fokus på barnets bästa och barnet ska alltid sättas i främsta rummet. 61 I föregående avsnitt diskuterades EKMR och vilket skydd barn åtnjuter genom konventionen. Det blir dock problematisk för barnet att faktisk ta del av sina rättigheter enligt EKMR dels på grund av beroendet av att vuxna bevakar barns rätt, dels på grund av att kravet att först uttömma alla inhemska rättsmedel. 62 På grund av detta utgör barnkonventionen ett viktigt instrument för att barn ska kunna bevaka sina rättigheter och intressen utan att vara beroende av sin förälder eller vårdnadshavare. Eftersom det är stater och inte individer som ansluter sig till barnkonventionen är det dock inte möjligt att göra konventionen gällande mellan individer. 63 Ett barn kan alltså inte åberopa barnkonventionen gentemot sin vårdnadshavare, konventionen tar istället främst sikte på det offentligas skyldigheter för att säkerställa barns rättigheter. Barnkonventionen belyser det civilrättsliga förhållandet mellan barn och dess vårdnadshavare men utifrån det offentligas skyldigheter. 64 Trots detta finns artiklar i konventionen som är relevanta att beakta i uppsatsens sammanhang, främst artikel 16 när det gäller integritet. 59 Singer 2017 s Ewerlöf m.fl. s Se artikel 3 barnkonventionen. Principen om barnets bästa utvecklas närmare under avsnitt Se artikel 35.1 EKMR. 63 Grahn-Farley s. 13 & Se exempelvis barnkonventionen artikel

22 2.7.1 Artikel 16 Artikeln stadgar att varje barns rätt till privatliv ska respekteras och anger att barnet har rätt att få ett möjligt integritetstrång prövat. Artikeln, tillsammans med andra artiklar i konventionen, erkänner barnet som en egen individ med lika rätt till integritet och privatliv som en vuxen. Förutom att rättigheten ska respekteras inom alla institutioner ska den även respekteras inom familjen. 65 Eftersom artikel 16 skyddar både privat- och familjeliv blir det problematiskt om det är någon inom familjen som kränker barnets rätt till integritet. Familjen ses nämligen som den grundläggande enheten i samhället och anses vara den naturliga miljön för familjemedlemmarna och särskilt viktig för barns utveckling och välfärd. 66 Avslutningsvis angående artikel 16 bör noteras att artikeln är utformad så att barnet har rätt till lagens skydd, vilket tyder på konventionens vertikala effekt. Det är dock inte helt uteslutet att det skulle kunna innebära att barnets privatliv ska skyddas även från föräldrarna. I Kenyas High Court blev detta nämligen aktuellt när en mamma publicerade bilder på sitt barn på Facebook Artikel 19 Artikeln uppställer krav på att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp när barnet är under förälderns, vårdnadshavarens eller annans vård. Det är statens uppgift att se till att detta uppfylls genom att vidta lämpliga åtgärder. Artikeln föreslår bland annat sociala program som skulle kunna införas som en lämplig skyddsåtgärd för att uppnå målet om att skydda barnet. 2.8 Dataskyddsförordningen GDPR Dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation (GDPR), ersatte 2018 personuppgiftslagen och blev direkt tillämplig som svensk lag. Målet med GDPR är att skydda EU-medborgarnas rätt till skydd för personuppgifter och att säkra det fria flödet av uppgifter inom EU. 68 I dagsläget är data 69 något som värderas oerhört högt av företag, det är därför nödvändigt med en grundlig och samordnad reglering på området. Särskilt med tanke på 65 Handbok om Barnkonventionen (Unicef) s Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 s Grahn-Farley s Skäl 170 GDPR. 69 Med data avses information som kan insamlas om internetanvändare såsom ålder, intressen etc. 17

23 teknologins utveckling i det samhälle vi idag lever i där nya forum såsom sociala medier behandlar personlig information. 70 Genom dataskyddsförordningen erbjuds enskilda ett skydd från oönskade intrång i den privata sfären. 71 Gällande privata aktörer som gör publiceringar i sociala medier är det något oklart om dessa ska betraktas som personuppgiftsansvariga. Vissa publiceringar omfattas nämligen av det så kallade privatundantaget och i dessa fall ska dataskyddsreglerna inte tillämpas på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. 72 Integritetsskyddsmyndigheten anser dock att om en privatperson publicerar personuppgifter för en bredare krets, exempelvis att den som publicerar på Instagram har ett öppet konto eller ett stort antal följare, så bör det inte bedömas som en behandling av rent privat natur. Detta innebär att trots att det är en privatperson som publicerar innebär det inte att de alltid träffas av privatundantaget. När det talas om personuppgifter avses all slags information som kan knytas till en levande person. Det mest uppenbara är namn, adress och personnummer men även foton kan klassas som personuppgifter vilket kan utläsas av art 4 p. 1 GDPR. Barns personuppgifter anses särskilt skyddsvärda med tanke på deras bristande förmåga att förutse risker med att lämna ifrån sig uppgifter samt bristande insikt om vilken rätt de har. 73 GDPR ställer upp särskilda krav på försiktighet när barns personuppgifter behandlas. När barns personuppgifter behandlas måste så måste detta ske med beaktande av vilka risker det kan innebära för barnet. 74 Trots att barns personuppgifter anses särskilt skyddsvärda saknas i GDPR en uttrycklig ålder när någon anses vara ett barn. För att besvara denna fråga tolkas istället rättskällor såsom barnkonventionen som definierar varje människa under 18 år som barn. 75 Gällande publicering av bilder på barn torde det krävs att en intresseavvägning görs för att avgöra om publicering kan ske. Ett intresse av att publicera måste vägas mot barnets intresse av att inte exponeras. För exempelvis idrottsföreningar och förskolor tycks riktlinjerna relativt 70 Se exempelvis skäl 6 till dataskyddsförordningen. 71 Wendleby & Wetterberg s Integritetsskyddsmyndigheten 73 Skäl 38 GDPR. 74 Skäl 75 GDPR. 75 Barnkonventionen artikel 1, Wendleby & Wetterberg s

24 tydliga. Samtycke ska föreligga, antingen samtycke från barnets föräldrar/vårdnadshavare eller från barnet själv om barnet fyllt 13 år. 76 Gällande föräldrars publicering av bilder på deras barn blir det mer otydligt eftersom föräldrarna i de allra flesta fall träffas av privatundantaget och omfattas därmed inte av GDPR. Men med tanke på Integritetsskyddsmyndighetens uttalande att en privatpersons publiceringar till en bredare krets inte bör bedömas som en behandling av rent privat natur, öppnar det ändå upp för att föräldrar inte alltid ska träffas av privatundantaget. 2.9 Integritet i horisontella förhållanden Till skillnad från lagstiftningen, som vertikalt behandlar integritetsskydd mellan stat och enskild, behandlar uppsatsen integritet mellan två enskilda. Trots den vertikala lagstiftningens verkan finns ändå utrymme att diskutera det horisontella förhållandet mellan individer, närmare bestämt mellan barn och vårdnadshavare. I en utredning om personlig integritet konstaterades att den svenska rätten inte erbjuder några regler för att skydda specifikt barns integritet och det ojämlika förhållandet som råder mellan barn och vårdnadshavare belyses. Som exempel konstaterades att när det föreligger motstridiga intressen mellan barn och dess vårdnadshavare går i de allra flesta fall föräldrars bestämmanderätt, som framgår av 6 kap. 11 FB, före principen om barnets bästa. 77 Utredningen poängterar vidare att det finns anledning att diskutera barns integritetsskydd eftersom det kraftigt begränsas med tanke på den reglering som finns och det faktum att föräldrars bestämmanderätt rankas högre i förhållande till barnets bästa. 78 Med tanke på det som lyfts i utredningen finns anledning att se på barn och vårdnadshavares förhållande som en vertikal företeelse. Detta med tanke på barnets beroendeställning och vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet som skulle kunna liknas vid ett vertikalt maktförhållande. 76 Wendleby & Wetterberg s Angående åldersgränsen om 13 år får det bedömas i varje enskilt fall om barnet uppnått sådan mognad att eget samtycke kan lämnas. 77 SOU 2007:22 s SOU 2007:22 s

25 2.10 Sammanfattning Lagar, konventioner och förordningar definierar hur den personliga integriteten kan kränkas på olika vis istället för att uttryckligen definiera begreppet personlig integritet. Trots att det inte går att uttyda en allmängiltig definition kan ändå sammantaget sägas att det man vill förhindra är sådant som gör något slags intrång i en fredad sfär som enskilda bör vara tillförsäkrade, 79 oavsett om det rör sig om att skydda information om personliga förhållanden, kränkande behandling eller skyddande av privatlivet. En fredad sfär kan utifrån lagstiftningen tolkas som något som varje enskild innehar och från denna sfär ska man ha rätt att avvisa inblandning från andra. 79 Dir. 2004:51. 20

26 3 Barnet 3.1 Inledning Syftet med detta kapitel är att redogöra för hur barns personliga integritet skyddas och vilka möjligheter barn själva har att tillgodose sina rättigheter. Kapitlet inleds med en historisk tillbakablick för att se hur synen på barn förändrats över tid. Kapitlet berör även bland annat hur barn exponeras för att försöka ge en mer konkret bild av hur läget ser ut idag. Avslutningsvis berörs relevanta myndigheter och organ för att redogöra för vilken funktion dessa fyller i förhållande till skyddande av barns integritet. 3.2 Historisk tillbakablick Innan de svenska landskapslagarnas uppkomst under 1200-talet hade fadern en långtgående bestämmanderätt över familjen och dess medlemmar. Så pass långtgående att han till och med hade makten över barnets liv och död. Fadern hade en så kallad utsättningsrätt vilken gav honom rätt att sätta ut barn i vildmarken och låta dem dö. Detta rörde främst oönskade, vanskapta barn. 80 I och med landskapslagarna begränsades denna utsättningsrätt och begränsningen tros ha influerats av kristendomens läror. 81 Kyrkan började sedan gradvis lägga allt större vikt vid om ett barn var äkta fött inom äktenskapet. Uppfattning om äkta barn förankrades i föreställningen av familjen som samhällets fundament. 82 Med familj avsågs far, mor och deras äkta barn. 83 Historiskt sett är det familjen som ansvarat för och haft bestämmanderätt över barnet. De barn som inte var äkta ansågs stå utan legal familj och kunde därmed bli föremål för långtgående offentlig kontroll från både kronan och kyrkan. 84 Trots att utsättningsrätten begränsades genom landskapslagarna hade fadern en fortsatt långtgående bestämmanderätt under 1200-talet. Under och 1400-talen stadgades i landskapslagarna att modern ansvarade för oäkta barn under barnets tre första år, sedan blev fadern försörjningsskyldig fram till barnet fyllt sju år. Därefter blev ansvaret gemensamt. 85 Om 80 Schiratzki s Sjösten s Sjösten s Schiratzki s Schiratzki s Schiratzki s

27 fadern däremot var okänd vilade ansvaret på modern även efter de tre första åren. 86 År 1734 stadgades gemensamt föräldraansvar, dock ansågs endast fadern fortsatt vara förmyndare. 87 Under 1800-talet senare del tog diskussionen om barn och barns rättigheter större plats i den offentliga debatten, men det var först mellan som de första riktiga barnlagstiftningarna infördes genom bland annat lagarna om barn utom äktenskap och barn med äktenskaplig börd (1917) och barn i äktenskap (1920). Förutom att lagstiftningen försökte förbättra situationen för utomäktenskapliga barn, utformades lagarna även på ett sådant vis att barnets bästa skulle vara vägledande. 88 Barnets bästa som princip och rättslig målsättning är och har alltid varit under ständig utveckling och är beroende av varje samhälles rådande syn på barn och deras behov. 89 Något som tydligt vittnar om att barnets bästa som princip har förändrats är att det förr fanns en koppling mellan barnets bästa och aga. 90 I lagen (1920:407) om barn i äktenskap fanns en bestämmelse om att föräldrarna hade rätt att tukta barnet på lämpligt sätt om det var nödvändigt i uppfostringssyfte. Lagen ansågs vara utformad utifrån barnets bästa. 91 Sverige kriminaliserade sedan som första land i världen barnaga år 1979 och att aga skulle ha något som helst samband med barnets bästa är idag helt otänkbart. 92 I slutet av 1900-talet utvecklades barnrätten till att ses som ett eget rättsområde. Inom barnrätten är det barnet och dess egna rättsliga relationer som är det centrala till skillnad från äldre rätt där barn betraktats som beroende av vuxnas rättsliga relationer. 93 Barnets bästa finns sedan länge uttryckligen i svensk lagstiftning och kan därmed ge intrycket av att principen är självklar och inte i behov av att preciseras. Singer menar motsatsvis att så inte är fallet med tanke på de stora förändringar som ständigt sker, däribland samhällets syn på barn och vad barns behov och intressen är. 94 Barnets bästa måste alltid avgöras i det enskilda fallet och barn måste respekteras som egna individer med egna rättigheter. 95 Singer menar vidare att genom att faktiskt 86 Sjösten s Sjösten s Sjösten s SOU 1997:116 s. 61 ff. 90 Prop. 1924:150 s SOU 1978:10 s SOU 1997:116 del 2 s Schiratzki s Singer 2019 s Singer 2019 s