Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete läsåret 19/20 LEKA Barnens Förskola AB

Transkript

1 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete läsåret 19/20 LEKA Barnens Förskola AB Frida Winthersén

2 Innehållsförteckning 1.0 Förskoleenhet Underlag Processen Årsplan Arbetslaget Barngruppen Vårdnadshavarna Ansvaret Förskolans pedagogiska planering (FÖPP) Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Normer och värden Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Omsorg, utveckling och lärande Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål

3 6.4.1 Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Barns inflytande Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Förskola och hem Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Övergång och samverkan Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Uppföljning, utvärdering och utveckling Resultat 41 3

4 Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Förskollärarens ansvar i undervisningen Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Rektorns ansvar Resultat Analys Utvecklingsbehov 49 4

5 Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Huvudmannens ansvar Resultat Analys Utvecklingsbehov Mål Strävansmål Uppnåendemål Åtgärder Slutdiskussion Referenslista

6 1.0 Förskoleenhet Fristående bolagets namn: LEKA Barnens Förskola AB Antal barn i förskolan under verksamhetsåret: 13 Antal förskollärare, behöriga och legitimerade: 1 Antal övrig personal: 3, varav en rektor. 2.0 Underlag Föräldraenkäten via Origo Group Pedagogernas skattning i BRUK Barnens portfolio i Tyra Bloggen i Tyra Veckobrev till vårdnadshavare Övrig delgiven information till vårdnadshavare i Tyra (ex. Händelser) Reflektionsboken Föräldramötesanteckningar Utvecklings-, uppföljnings- och avslutningssamtal Planeringsunderlag (ink. Baklängesplaneringen) Fotografier från utbildningen Medarbetarsamtal Skyddsrondsresultat Tillbud Protokoll från planeringsdagar Protokoll från APT Protokoll från utvärderingsdag Veckobrev LEKor 6

7 3.0 Processen 3.1 Årsplan Årsplanen som LEKA planerat för under läsåret är följande (Se fig. 1.3). Röda aktiviteter är ej genomförda. Mörkblå aktiviteter är genomförda, men inte under den månad de planerats för. Juli Augusti Planeringsdagar x2 Läsårsplanering Målarbete APT SKA-grupp Reflektioner September Uppstart LEKtioner Avslut SKA-projekt APT Föräldramöte Samverksanskväll SKA-grupp Reflektioner Juni Sommaravslutning Reflektioner APT SKR Plan för kränkande behandling Verksamhetsplan Schemarevidering Oktober APT Målarbete - hur går det? SKA-grupp Utvecklingssamtal Reflektioner Maj APT Förskolans dag Utvärderingsdag Reflektioner SKA-grupp Övergångsamtal och överlämning Medarbetarsamtal Överlämning skola November APT Medarbetarsamtal SKA-grupp Reflektioner Samverkanskväll utifrån lpfö18 April APT Målarbete Övergångssamtal Reflektioner BRUK SKA-grupp Uppföljningssamtal Barnintrevjuer - övergång Påskfirande med samverkan December APT Luciafirande Skyddsrond SKA-grupp Reflektioner Juluppehåll LEKtioner Schemarevidering Mars APT Drop-in fika Reflektioner SKA-grupp Vasalopp sportlovsfest Övergångsarbete Februari APT Föräldramöte Våga Visa Teambuilding Reflektioner Inför överlämning Trygghetsrond barngrupp Övergångsarbete Januari Planeringsdag x1 APT Målarbete Utvärdering ht17 Reflektioner SKA-grupp Uppstart LEKtioner Infomöte övergång Fig. 1.3 Några justeringar i årsplanen har gjorts pga coronapandemin och de idag rådande riktlinjerna från Folkhälsomyndigheten. De inställda SKA-gruppsmötena, skyddsronden eller trygghetsvandringen har däremot inte påverkats av det. 7

8 3.2 Arbetslaget LEKAs systematiska kvalitetsarbete sker i olika nivåer i utbildningen. LEKAs ledning, rektor och arbetslag har varsina årshjul med processer som de följer. Arbetslagets årshjul utgår från det dagliga arbetet i utbildningen, likt de små barngrupperna med sina ansvarspedagoger har sina processen som arbetar i helheten. Delar av detta beskrivs o vergripande nedan. Alla pedagoger på LEKA är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet genom att; delta i gemensamma reflektioner kring barngruppens lärprocesser och lärstrategier, dokumentera egna reflektioner, dagliga samtal, deltagande på APT, egna och gemensamma planeringar och uppfo ljningar av LEKtioner och utvecklingssamtal. På APT ges mo jlighet att delta i diskussioner och resonemang, där olika typer av samtal och dialoger växer fram. Dialog i samband med reflektion leder till lärande (Wilhelmson & Do o s, 2016). Hela arbetslaget har deltagit i och avslutat Norrtälje kommuns andra del av sitt SKA-projekt där LEKA arbetat med ett nytt sätt att planera i praktiken. Projektet är uppbyggt utifrån Pihlgrens (2017b) tankar kring undervisningsmiljo er och praxisteorier och processerna som sker i arbetslaget grundas på den hermeneutiska cirkeln där lärprocessen fo rändras utifrån innehåll (Sandberg & Targama, 2013). Arbetslaget deltog i den gemensamma planeringsdagen på Havsbaden under september 2019 och har sen själva ansvarat för att detaljplanera, dokumentera, reflektera och följa upp. Arbetslaget har ansvarat fo r egen planering, fo räldramo ten och o vrig samverkan. De har haft mo jlighet att reflektera enskilt; egna reflektionsbo cker, planeringstid. Lyfta tankar enskilt; genom medarbetarsamtal, egen tid med rektor och dagliga samtal. I grupp; dagliga reflektioner, APT och planering/utvärderingsdagar. Under vårterminen skulle arbetet fortsatt med mindre nätverksgrupper, för att tillsammans med andra arbetslag resonera och reflektera kring hur arbetet fortlöper. Dessa nätverk blev tyvärr inställda pga coronaviruset. Det var planerat för att LEKAs fo rskollärare och rektor skulle träffas en gång per månad för gemensam SKA-tid där en nulägesanalys av utbildningen och planering info r kommande månads insatser kring barngrupp och o vriga arbetslag diskuteras utifrån läroplanens uppdrag (Skolverket, 2018). Inga av dessa träffar har blivit av. 8

9 3.3 Barngruppen Barngruppens delaktighet ser olika ut beroende på ålder, utveckling och mån av intresse och engagemang. De yngre barnen får fo rlita sin delaktighet mycket på pedagogernas kompetens att se, läsa av och ta tillvara på deras intressen och engagemang, samt även vårdnadshavarnas val att dela med sig till verksamheten. Løkken (2006) beskriver små barns förmåga att kommunicera genom sin kropp och sina sinnen. Haugen (2006) lyfter också deras känslotoner och vikten av att vuxna runt små barn tonar in, det vill säga läser av och visar förståelse för vad barnen kommunicerar. Barngruppen ges möjlighet att vara delaktig på samlingar, LEKtioner, i den pedagogiska leken, matsituationer, hallsituationer och i samspelet med varandra och pedagogerna. De ges också möjlighet till delaktighet genom att få go ra egna dokumentationer och observationsfilmer. A ven de äldre barnen beho ver fo rlita en del av sin delaktighet på pedagogernas fo rmåga att se, höra och lyfta deras tankar, funderingar och o nskemål, både under styrda aktiviteter och under den fria utbildningen. Johansson (2011) lyfter vikten av närvarande pedagoger som samspelar med barnen för att detta ska vara möjligt. LEKA strävar efter att forma utbildningen utifrån där barnen är just nu och där är reflektionsboken en stor tillgång, som fylls i genomgående under dag och alltid är framme. Genom LEKAs arbete med bildsto d och TAKK ges fler barn möjlighet till delaktighet utifrån sina förmågor och engagemang då tillgängligheten av utbildningen o kar. Sjölund och Henrikson (2017) belyser vikten av att hjälpa barn navigera med olika verktyg i sina ryggsäckar. Bildstöd i barns vardag hjälper till att göra världen begriplig för dem (Hejlskov Elvén och Sjölund, 2018). 3.4 Vårdnadshavarna Pihlgren (2017a) menar att det är utbildningens skyldighet att skapa tillit i mötet med föräldrar. Genom Tyra-appen har vårdnadshavarna möjlighet till en stor insyn och påverkan i utbildningen. Där kan de ge och ta emot information kring LEKA och det egna barnet. Från och med våren 2020 kan de också kommentera utbildningens dokumentation direkt i blogginläggen i appen. A ven genom de dagliga samtalen med pedagoger och barn vid lämningar och hämtningar deltar vårdnadshavarna i det systematiska kvalitetsarbetet. De bjuds in till samverkan genom bland annat fo räldramo ten, drop-in fika, 9

10 samverkanseftermiddagar och utvecklingssamtal, där de ges underlag att fundera kring info r samtalet. Under våren har LEKA fått tänka annorlunda kring vårdnadshavares delaktighet på plats i utbildningen, pga. coronaviruset. Förskolan har då istället fokuserat på samtalen vid lämning/hämtning och mer digitalkommunikation. Vårdnadshavarna kan när som helst vända sig till en pedagog eller rektor genom Tyra, telefon eller e-post beroende på vad som känns tryggt fo r dem, även vanligtvis. Erikson (2017) trycker även han på tillitsfulla relationer och menar att med kommunikation, öppenhet och professionalism kan vi i verksamheterna skapa dessa relationer till barnens föräldrar. Han skriver vidare att det är en förtroendeskapande strategi med en transparens mellan utbildning och vårdnadshavare. LEKA har även, efter o nskemål på fo räldramo te, satt upp en feedback-låda i hallen där vårdnadshavare och barn kan lämna feedback till verksamheten. Den har suttit uppe i två läsår och har hittills aldrig använts. 3.5 Ansvaret Ledningen, rektor och fo rskolläraren ska genomgående under året ha samtal och diskussioner kring det systematiska kvalitetsarbetet i SKA-gruppen och delger o vriga arbetslaget genom APT eller veckobrev. Detta år har dessa samtal uteblivit i en strukturerad form och istället ersatts med sporadiska samtal utifrån särskilda händelser eller utifrån frågor som rektor haft grundat på innehåll i reflektionsbok eller Tyra. Utifrån dessa samtal, APT, Tyra och o vrig information kring utbildningen planerar rektor läsåret och anpassar efter nuläge. Arbetslaget med fo rskollärare och rektor go r nedslag i planeringen och kontrollerar hur arbetet fortskrider. Därefter genomfo r rektor vidare planering. Rektor meddelar huvudmannen LEKA AB om processen genomgående under året. Under våren har rektor stöttat arbetslaget i en grundplan, utifrån deras tankar kring en utbildning som fungerar med tanke på att det kan komma att bli mycket ensamarbete för personalen i barngrupp. Förskolläraren har lagt en tydlig plan kring undervisningen, som hela arbetslaget kunnat utgå ifrån i vardagen. Trots hög personalfrånvaro. Utifrån underlaget rektor samlat in sammanställs det systematiska kvalitetsarbetet till denna rapport. Rapporten diskuteras av huvudmannen LEKA, som formar fokusområden till kommande läsår. Dessa fokusområden ligger sen till grund, tillsammans med rapporten, till den utbildningsplan rektor framställer till kommande läsår. 10

11 Huvudman, rektor och fo rskollärare ansvarar tillsammans fo r det systematiska kvalitetsarbetet på LEKA. Huvudmannen ansvarar för att utse en skolchef som ser till att förskolan följer de föreskrifter som finns (SFS 2010:800, kap. 2 8a). Rektor ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs i sin helhet och förskolläraren ansvarar för att det dagliga arbetet genomförs systematiskt med planering, uppföljning, reflektion, analys och åtgärder (Skolverket, 2018). 4.0 Förskolans pedagogiska planering (FÖPP) 4.1 Resultat Utbildningen har detta läsår provat en ny variant av planering och uppföljning. LEKA har under läsåret 19/20 arbetat med tema: Varför behövs alla barn? Inspirerat att det SKA-projekt Norrtälje kommun skapat kring Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer. Pihlgren (2017b) menar att genom att utgå från en generativ fråga som man funderat kring varför den är viktig för människan i världen så ringar vi in vad det är vi vill att barnen ska förstå. Den ska göra världen begriplig genom att relatera till barnens liv och skapa möjligheter för problemlösning och analys. Vi har haft läroplansmålet fo rskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet, (Skolverket, 2018, s. 14) i fokus under arbetet med den generativa frågan. Det första målet valdes utifrån att vi under det senaste året fått en mångkulturell barngrupp där vi upptäckt ett behov av att lyfta olika kulturer och språk. Modersmålsstödet har varit ett utvecklingsområde i många år och flertalet gånger dykt upp i våra utvärderingar. Från början hade arbetslaget en ambition om att väva in tre läroplansmål i den pedagogiska planeringen, men bantade snabbt ner det till två. Det är endast läroplansmålet ovan som återkommit i planeringarna och pedagogernas reflektioner och diskussioner. Resultaten visar att pedagogerna inte hann klart med förskolans pedagogiska planering, fortsättningvis kallad FÖPP, under planeringsdagen på Havsbaden i september. De hade dels oturen att inte få tillgång till en processledare från början och fastnade vid matrisen. Matrisen är svår. Det känns som om det bara blir hitte-på. (Pedagog, planeringsdag, 20 sept 2019). 11

12 De lämnade planeringsdagen med en grund, som inte var färdig. Denna grund har levt under hela läsåret. På grund av nyinskolningar av barn med särskilda behov i september som genererade i att arbetslaget behövde tänka om helt kring sina rutiner, så hamnade LEKAs FÖPP åt sidan och färdigställdes inte helt och arbetet kom igång ordentligt i barngruppen i november Pedagogernas arbete med den grund som blev klar i september har varit levande i det pedagogiska arbetet under hela läsåret och utvecklats utifrån de förutsättningar som pedagogerna haft i barngruppen. Barngrupp och frånvaro hos pedagogerna har också bidragit till att många planeringar och reflektioner har blivit inställda. 4.2 Analys Arbetslaget var väl förberedda och nyfikna kring planeringsdagen på Havsbaden. Det blev tyvärr en nackdel för dem att de inte fick tillgång till en processledare från början. Arbetslaget själva anser inte att det var ett hinder, då de kunde arbete fritt i processen, men resultaten visar att de behövt mer stöd på vägen för att komma längre i sitt arbete. Det finns en vilja och ett engagemang kring att fortsätta kring detta arbetssätt. På grund av de nya förutsättningar som arbetslaget fick i barngruppen så stannade arbetet med utbildningens FÖPP av september-oktober APT och planeringar gick åt till att styra upp rutiner för att få en fungerande verksamhet för alla barn. När barngruppen förändrades kom arbetslaget igång med temaarbetet igen och förlikade sig med att arbeta med den grund de hade istället för att lägga ytterligare tid till planering. Det fanns en rädsla för att det inte skulle bli något alls. Dokumentationen från APT, planeringar och samtal visar att det saknas en förståelse för hur de kan använda matriser för att underlätta för sitt eget arbete. Rektor hade behövt avsätta tid för att stötta pedagogerna i detta samt fångat upp deras tankar och reflektioner som blivit nerskriva pga. bristande tid för gemensamma dialoger. Wilhelmson och Döös (2016) menar att dialog genom reflektion ger möjlighet för lärande. 12

13 4.3 Utvecklingsbehov Rektor behöver ge mer stöd till arbetslaget och förskolläraren kring arbetet med FÖPP. Arbetslaget behöver också få förståelse kring att de kan vinna i längden på att skapa en fullständig FÖPP för sitt systematiska kvalitetsarbete. 4.4 Mål Strävansmål Arbetslaget ska få förståelse för vikten av en fullständig FÖPP Arbetslaget ska få stöd i hur de kan använda sig av matriserna Rektor skall skapa förutsättningar för en autonomi kring FÖPP i arbetslaget. Rektor behöver vara delaktig i processen, men ge förskolläraren utrymme för ledarskap Uppnåendemål Arbetslaget ska färdigställa FÖPP ht 20. Arbetslaget ska använda sig av matriserna FÖPP en ska vara central i det systematiska kvalitetsarbetet 4.5 Åtgärder Rektor lägger upp fokus på APT och planeringsdagar så att arbetslaget ges möjlighet kring förståelse och tid för att arbeta systematiskt med FÖPP. Arbetslaget ska prioritera tid för planering, reflektion och utvärdering. 5.0 Normer och värden 5.1 Resultat LEKA har under föregående år haft stora satsningar kring arbetet med normer och värden. Satsningen inleddes efter att LEKA själva upptäckt behov i arbetslaget kring barnsyn och uppföljdes av både Norrtälje kommuns satsning kring Tusen färger och LEKAs egna arbete med Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial för förskolan. Arbetet har fortlöpt över ett flertal år och vid årets skattning i BRUK och i andra underlag är det synligt att LEKAs förhållningssätt kring normer och värden börjar bli automatiserat. 13

14 Jag tycker att det är synligt att det här är något vi jobbat med hårt, och är en av våra starka sidor. (Personal, Utvecklingsdagen, maj 2020) EQ-taggar i Tyra Ht 19 Vt 20 Fig. 1.5 LEKA hade som mål i utbildningsplanen att pedagogerna ska fånga upp situationer som uppstår i barngruppen och koppla det till EQ-arbetet och visa på detta genom taggar och begrepp i Tyra (Winthersén, 2019, s. 13). Resultaten visar på att LEKA taggat EQ i barnens portfolio i Tyra med ett medeltal på 21,4 taggar/barn under höstterminen och 27, 4 taggar/barn under vårterminen. Det är en relativt jämn fördelning mellan barnen i gruppen. Under höstterminen finns ett spann mellan där endast tre barn har färre än 20 taggar (dessa tre barn har hög frånvaro under hösten). Under vårterminen ligger spannet mellan taggar, där endast två barn har under 20 taggar och total fyra barn har under 30 taggar (även här är det barn med hög frånvaro eller mindre närvaro, som haft lägre antal taggar). (Se fig 1.5) I reflektionsboken dyker det regelbundet, veckovis, upp noteringar kring barns samspel och bemötande. Både mellan specifika barn och allmänna reflektioner kring barngruppen. Det är också något som lyfts av arbetslagen vid varje APT och på planerings- och utvecklingsdagar. I reflektionsboken diskuteras också kring barns reaktioner och kommunikation kring oss pedagoger och hur de reagerar olika kring arbetslaget. Arbetslaget problematiserar kring barngruppens olika reaktioner i dokumentationen. Det är också synligt i de bokinköp och den litteratur LEKA lånat av biblioteksbussen att det finns en medvetenhet kring vilken litteratur som presenteras för barngruppen. Arbetslaget använder också ofta barnlitteratur som ingång vid värdegrundsfrågor som dyker upp i 14

15 barngruppen och för bokprat. Pihlgren (2017b) kallar det dialogisk högläsning och menar att pedagogen då bjuder in barnen till tolkning och värdering via frågeställningar. Edwards (2008) menar att boken hjälper barn att utveckla sin empati, känsla och självkänsla. Inför det här läsåret arbetade arbetslaget kring Möten för lärande och bearbetade de olika pedagogiska atmosfärerna, barnsyn och kunskapssyn under planeringsdagen vid uppstarten av läsåret (Johansson, 2011). Jag tror att jag har olika barnsyn och agerar olika beroende på situation. På samma sätt som vi har olika undervisningsmiljöer (syftar till Pihlgren 2017b, författarens kommentar) (Personal, planeringsdag 1, augusti 2020). Arbetslaget skulle använda filmade observationer för att öka sin egen medvetenhet kring sina ageranden barngruppen (Winthersén, 2019). Detta är inte utfört. LEKA började förra läsåret med en gåtur tillsammans med den äldre halvan av barngruppen. Syftet med gåturen var att upptäcka och se barnens upplevelser av våra lärmiljöer, framförallt ur synvinkeln; trygghet. Det här läsåret var tanken att LEKA skulle utveckla denna gåtur till en trygghetsvandring. Den är inte utförd. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Normer och värden - vårdnadshavare (100 % respondenter 2020, 92% respondenter 2019) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Fig

16 I LEKAs Utbildningsplan för läsåret är det planerat för en transparens mellan utbildning och hem i arbetet med normer och värden (Winthersén, 2019). Resultaten från enkäten Våga Visa som vårdnadshavarna fyller i visar på små skillnader mellan de två läsåren. Resultaten har höjts marginellt kring barnens trygghet, sänkts något gällande arbetet mot kränkande behandling lika så resultatet kring barnens trivsel. Den största skillnaden är kring frågan om barnens arbetsmiljö. (Se fig. 2.5) 5.2 Analys LEKAs generativa fråga detta läsår har varit Varför behövs alla barn? En fråga med starka kopplingar till normer och värden. Efter att ha arbetat kring att ge och få glädje tidigare läsår, visar dokumentationen att pedagogerna ville fortsätta kring liknande spår, men med annat fokus. Det blir tydligt att värdegrundsfrågorna är levande i utbildningen och pedagogernas förhållningssätt, samtidigt som de har en medvetenhet kring sina egna ageranden när de säger att de agerar olika med olika barnsyn beroende på vilket situation de står inför. Det krävs mod och självinsikt att våga stå för att man gör olika. Det tyder på en trygg grund och ett öppet arbetsklimat. Johansson (2011) menar att det finns större möjlighet till utveckling i de arbetslag som tillsammans reflekterar och analyserar sina egna förhållningssätt i olika sammanhang. Samtidigt kan resultaten inte vara en garanti på att känslan kring att dela sina egna tankar om sig själv eller sina medarbetare är grundad hos hela arbetslaget. Eller att en medarbetare vågar säga ifrån om det är något man motsätter sig. Det finns en risk att alla inte har modet, kan eller vill dela alla sina tankar kring förhållningssätt och barnsyn i det samlade arbetslaget, men det faktum att några gör det är en mycket bra start. LEKA har länge velat använda sig mer av filmade observationer för att öka pedagogernas egen medvetenhet kring sitt agerande i barngruppen, men ännu inte fått till rutinen. Eidevald (2017) betonar att filmade sekvenser kan ge en bild av vad som sker som inte blir synlig via annan dokumentation, samtidigt som han lyfter att en film inte alls står för hela sanningen i ett händelseförlopp. En annan rutin som utbildningen verkar ha svårt att få till är den trygghetsvandring som de pratat om sedan förskolläraren gick sin utbildning via Karlstads universitet. Den har varit inplanerad flertalet läsår men inte blivit av, trots påminnelsen av rektor i veckobrev. Detta läsår påminde dock inte rektor om varken gåtur, trygghetsvandring eller skyddsrond. Behövs andra rutiner, larm på telefon eller skrev det inte upp i Tyras händelser. 16

17 Däremot är arbetslaget väldigt bra på att fånga upp värdegrundsfrågor i stunden och återkoppla till barnen i specifika händelser. Det finns en medvetenhet kring värdegrundsarbetet och det är synligt att det är något som är inarbetat i utbildningen som helhet. Det faktum att de ofta använder sig av barnlitteratur i arbetet hjälper inte bara barnen kring empati och självkänsla så som Edwards (2008) lyfte utan Salmson och Ivarsson (2015) menar också att lässtunden också är ett tillfälle att vidga normerna och att arbeta normkreativt. Resultaten visar också på att pedagogerna fått till rutiner för att dokumentera värdegrundsarbetet, både i den planerade undervisningen och de spontana situationer som uppstår i barnens lekar. Det visar på en medvetenhet hos pedagogerna att fånga dessa situationer och göra något av dem, samt att LEKA strävar mot målet att förmedla sitt värdegrundsarbete till vårdnadshavarna. Erikson (2017) visar på hur viktigt det är att föräldrar ser och får förståelse för att personalen i utbildningen ärligt bryr sig om barnen som de arbetar med. Det skapar ett förtroende och möjlighet för dialog även vid svåra frågor. LEKA har fått både högre och lägre resultat än tidigare år av vårdnadshavarna i årets enkät. Skillnaderna är marginella och det är små detaljer som reflekteras över. Vi har 100 % respondenter det här året och en del nya vårdnadshavare som inte tidigare mött den här enkäten. Deras bild av LEKA är den de själva skapat tillsammans med oss under läsåret som varit. Det görs även egna tolkningar av frågeställningarna och eftersom svaren endast skiljer sig mellan stämmer mycket bra och stämmer bra kan den personliga tolkningen vara det som skiljer resultatet åt. Håkansson (2013) menar att det behövs ta i beaktning vid tolkning av enkätsvar att det endast är människors uppfattning/upplevelse som mäts och inte de faktiska förhållandena. Däremot tar LEKA allvarligt på vårdnadshavarnas upplevelser, då det är tack vare dem som vi finns. Vi tar också i beaktning, gällande arbetet mot kränkande behandling, att vi förra läsåret la mycket energi kring att förmedla arbetet med att ge/få glädje. Något som synliggjorde värdegrundsarbetet ytterligare och där har inte fokus legat i år. Däremot kan LEKAs dokumentation också vara godtycklig. Hur vet vi att vi lägga likvärdigt arbete kring värdegrundsfrågorna hos alla barn? Ser LEKA alla barns behov likvärdigt, eller blir det de barnen som utmärker sig som får mer eller mindre? Pedagogerna själva skattar sig som bra på att dela upp arbetet och tittar vi på resultaten i reflektionsboken omnämns alla barn på något vis i samband med värdegrundsfrågor. 17

18 5.3 Utvecklingsbehov LEKA behöver vidareutveckla sin dokumentation. Det finns en risk att det som dokumenteras i bloggen är fo r spretigt. Pihlgren (2017b) menar att genom att utbildningen specificerar dokumentationen och sätter upp kriterier för måluppfyllelse, så underlättar det för arbetslaget i sin utvärdering. Även Åberg och Lenz Taguchi (2018) menar på att vi måste våga titta på aktiviteter med mindre glasögon utifrån vad vi ska reflektera kring. LEKA behöver också säkerställa att alla i arbetslaget vågar ifrågasätta det som sker i barngrupp. Vidare behöver utbildningen se över sina rutiner för att schemalägga aktiviteter med samband kring värdegrundsfrågor. Trygghetsvandring och skyddsrond måste bli av. 5.4 Mål Strävansmål Pedagogerna ska arbeta utifrån LEKAs värdegrund baserat på verksamhetens uppdrag i sin helhet. Pedagogerna ska genom sin utbildning och kompetens med respekt för individen se, känna och höra barnens behov och lärprocesser - genom dokumentation, reflektion och analys. Arbetslaget ska arbeta med ett normkritiskt perspektiv under sina dagliga reflektioner. Arbetslaget ska höja tryggheten i att lyfta svåra frågor med varandra fokus på agerande och inte person. LEKA ska genom litteratur och IKT öka normkreativiteten i verksamheten för att skapa ett öppet klimat i barngruppen. Alla barn på förskolan ska synas i värdegrundsarbetet Uppnåendemål Pedagogerna ska fånga upp situationer som uppstår i barngruppen och koppla det till EQ-arbetet och visa på detta genom taggar och begrepp i Tyra. Pedagogerna ska specificera måluppfyllelsen genom att använda matriser. Pedagogerna ska delge vårdnadshavarna information om värdegrundsarbetet löpande i dokumentation och samtal, med begrepp som skapar förståelse. Arbetslaget använder filmade observationer regelbundet för att granska sina möten med barnen och öka sin egen normmedvetenhet. Trygghetsrond och skyddsrond skall genomföras ht20. 18

19 5.5 Åtgärder Rektor ge förskolläraren stöd i arbetet med de dagliga reflektionerna i arbetslaget och vid APT, så att alla får sin mening sagt utifrån sina förutsättningar. Rektor behöver ge arbetslaget förutsättningar att arbeta med matriser vid sina utvärderingar. Fasta rutiner måste upprättas så att trygghets- och säkerhetsronder blir av. 6.0 Omsorg, utveckling och lärande 6.1 Resultat I och med att LEKA under läsåret har haft en barngrupp med färre antal barn, så har det inte varit svårigheter för personalen att räcka till kring omsorgsuppdraget för något barn. Det blir synligt i dokumentationen kring reflektionsboken där det ofta dyker upp notiser kring specifika barn och händelser med fokus på omsorg. Johansson (2011) trycker på vikten av att pedagoger är närvarande och inlyssnande kring vad barnen förmedlar för att skapa en samspelande atmosfär. Underlagen tyder på att LEKAs pedagoger är just närvarande, med tanke på att de kan fånga upp och reflektera kring specifika händelser i barngruppen. Våren 2020 gav omsorgsuppdraget en utmaning. Coronapandemin förde med sig restriktioner och riktlinjer från Folkhälsomyndigheten (FHM) som vädjade om fysisk distans. LEKA har ett arbetsgivaransvar att skydda våra anställda och tog detta på största allvar. FHMs rekommendationen har medfört att pedagogerna hålla större fysisk distans till både barn och vårdnadshavare under dagarna. Jag tycker att det försvårar omsorgsuppdraget. Självklart finns vi där för tröst men jag har inte den närhet till barnen som jag haft tidigare. (Pedagog, samtal i utbildning, maj 2020). Jag vill inte ha barnen upp i mitt ansikte. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). 19

20 Det känns skönt att vi inte haft några pluttisar. Då hade vi inte kunnat hålla distans så här. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Redan förra läsåret började LEKA se en förändring i sin process kring temaarbetet. Det fanns en röd tråd mellan planering, dokumentation och utvärdering. I år har progressionen fortsatt och pedagogerna har i sina reflektioner visat på en förmåga att prova, analyser och ompröva. Miljökompisar var första gången som vi fick till en röd tråd. Vi gjorde det bra. Vi hade en röd tråd med temat i år. Det är bra! (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Det har varit lätt att hålla sig till ramarna och återkomma till det vi gjort. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Detta blir synligt i de blogginlägg som delats på Tyra och även i pedagogernas planering och reflektioner i reflektionsboken. Temaarbetet har varit levande i barngruppen sedan starten i november. Varje dag i veckan har pedagogerna haft olika ämnesglasögon på sig, i enlighet med LEKAs utbildningsplan. Däremot har inte utbildningen varit så specifik i sin planering att det blivit tydligt vad de tänkt att barnens ska inhämta för kunskaper i aktiviteterna. Aktiviteterna har hållit den röda tråden kring läroplansmålet med stöd av den litteratur LEKA valt att utgå ifrån i arbetet med den generativa frågan, men planeringen innehåller inte specifika förmågor eller förståelse som barnen ska ges möjlighet att inhämta. Pihlgren (2017b) menar att genom att specificera hur utvärderingen ska ske redan i planeringen så underlättar det för pedagogernas fortsatta arbete med temat. De (barnen) kan återkomma till upplevelser (syftar till upplevelserna i temaarbetet) i sina lekar. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). 20

21 Resultaten visar på en medvetenhet hos pedagogerna där de har sina temaglasögon på sig även under övriga stunder under dagen. De fångar upp barnens upplevelser och erfarenheter från temaarbetet och använder det i sin planering för att föra arbetet vidare. Det som kan vara klurigt är att komma ihåg att väva in den generativa frågan. Det kan jag tycka är svårt ibland. Man försöker lyfta den när tillfälle ges. (Pedagog, medarbetarsamtal, maj 2020). Den generativa frågan dyker upp titt som tätt i dokumentationen i bloggen. Däremot sällan med barnens initiativ. Det var en trög start. Mycket nytt med inskolningarna (syftar till barn med behov av särskilt stöd). Då fungerade det bara. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Resultaten i dokumentationen stämmer väl överens med citatet ovan. Höstterminens start blev långt ifrån som planerad och temaarbetet kom inte igång fullt ut förrän i november. Dokumentationen för augusti-oktober visar på att barnen har fått aktiviteter utifrån de dagliga teman som LEKA har planerat för, men inte med ett tematiskt sammanhang eller en röd tråd. Barnens portfolio visar att alla barn fått likvärdig dokumentation utifrån sin närvaro i utbildningen. Pedagogerna har säkerställt detta med ett kryss-schema för varje vecka, där de markerar vilka barn som fått personliga inlägg utöver de tematiska blogginläggen. Dokumentationen visar på ett glapp mellan mars-april, då temaarbetet kom av sig något. På APT i april gjordes en ny grovplanering för veckodagarna, för att säkerställa att temaarbetet fortlöpte trots personalbortfall och mindre barngrupp. Då gjordes också en detaljplanering för att knyta ihop temaarbetet inför sommaren. Vi har gjort ett bra jobb utifrån förutsättningarna (syftar på pandemin). (Personal, medarbetarsamtal, maj

22 Vi återkopplar till varandras reflektioner. Det är roligt och för det (temaarbetet) framåt. Man får en otroligt tydlig överblick. (Pedagoger i samtal, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Resultaten visar att reflektionsboken har fått styra den faktiska planeringen. Det tematiska arbetet avslutades med en avslutningsvecka då mån-tors hade fokus på att runda av och sammanställa inför pedagogernas avslutning med barnen. En reflektion arbetslaget gjorde var att detta läsår var avslutningen barnens och inte vårdnadshavarnas. Syftet är ju annorlunda. I år är syftet att knyta ihop arbetet med barnen. Att tillsammans knyta ihop säcken på ett meningsfullt sätt. Alla andra år är ju syftet med avslutningen snarare showen, vad vi visar föräldrarna. Det här känns mycket bättre. (Pedagog, i dagligt samtal, juni Den här avslutningen blev barnens! (Rektor, veckobrev LEKor Ämnesspecifikt så har LEKA delade resultat under året som varit. De ämnesspecifika dagarna stöttar utbildningen i att alla glasögon används regelbundet. Vilket också dokumentationen visar. Språk, naturvetenskap och teknik, matematik, rörelse och estetik samspelar genom hela utbildningen i en multimodalitet. Pihlgren (2017b) menar att samma område bör belysas på olika sätt för att skapa fler erfarenheter. Gardner (2006) betonar vikten av att vi tar till oss att människan har olika kognitiva styrkor och ger alla möjlighet att använda sig av sin styrka. Pihlgren (2017b) återkopplar till Gardners (2006) tankar och betonar på vikten av att förskolan erbjuder barnen att utmanas i alla sina olika intelligenser. Palmer (2013) belyser rhizomatiken och beskriver hur processer kan ta oförutsedda riktningar. Hon menar att om utbildningen har ett rihzomatiskt tänkande kring lärandet så ges den möjlighet att se med olika perspektiv kring vad som sker mellan olika aktörer. 22

23 Resultaten visar att LEKA detta läsår vågat vara längre i ett läroplansmål än tidigare för att skapa utrymme för detta. Rektor har också utmanat arbetslaget i veckobrev att ta det ett steg till och våga stanna i samma aktivitet en längre tid, något som dokumentationen visar att de gjort ett par tillfällen. Under läsåret hade LEKA som mål att utveckla sitt arbete med bildstöd i barngruppen. Detta kom igång under höstterminen, men stannade av när temaarbetet påbörjades. I Utbildningsplanen kan vi läsa målet läsåret 2019/2020 ska ha fortsatt fokus på IKT och ge alla barn möjlighet till delaktighet i arbetet med digitala hjälpmedel där lärplattor ska laddas kontinuerligt och ligga framme fo r att o ka tillgängligheten (Winthersén, 2019, s. 16). Under planeringsdagen i januari gjorde rektor en satsning kring arbetet med digitala verktyg som resulterade i att projektorn användes i lärmiljöerna på ett nytt sätt och personalen vågade prova på arbete med green screen i temaarbetet. Under senare delen av våren, när förskolan enbart bedrivit uteverksamhet så har det varit svårare att använda digitala verktyg pga solen och arbetet har minskat, men inte stannat av. Även andra delar av lärmiljöerna har påverkats under året som varit. Lärmiljöerna inne har förändrats i takt med att temaarbetet utvecklats, däremot har inte mycket förändringar skett som speglar temat i lärmiljöerna ute. Även om det varit på tal både i pedagogiska samtal i utbildningen, på APT och i veckobrev från rektor. Det blev framförallt synligt när utbildningen flyttade ut pga. coronapandemin. Utbildningen har också valt att begränsa materialet pga. rådande läge, vilket genererar att materialet inne är extra lockande för barngruppen. Miljöerna ute lockar inte lika mycket som miljöerna inne. De är liksom mysigare. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). Planeringar och reflektioner visar inte på teoretiska kopplingar. Årets resultat från vårdnadshavarna kring utveckling och lärande är generellt något högre än föregående år. På frågan om deras barn förbereds på ett bra sätt för fortsatt utveckling och lärande svarar dock 8 % att det stämmer ganska dåligt. Däremot har LEKA 100 % stämmer 23

24 mycket bra på frågan om barnen får den stöd och hjälp som de behöver och 92 % stämmer mycket bra med 8 % stämmer ganska bra på frågan om verksamheten är stimulerande för barnen. (Se fig. 1.6) I de ämnesspecifika frågorna har LEKA också generellt något högre resultat än föregående år. Där den största skillnaden i år ligger i att de 9 % som 2019 svarade att de inte visste om LEKA arbetade med att utveckla deras barns språk i år svarar annorlunda. Ett positivt resultat. (Se fig. 2.6) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utveckling och lärande (Vårdnadshavare % respondenter, % respondenter) Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Vet ej Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Fig

25 Språk, matematik, naturvetenskap & teknik (Vårdnadshavare % respondenter, % respondenter) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns språk Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns språk Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för matematik Förskolan arbetar med att utveckla mitt barns förståelse för matematik Förskolan Förskolan arbetar med arbetar med att utveckla att utveckla mitt barns mitt barns förståelse för förståelse för naturvetenskap naturvetenskap och teknik och teknik Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Vet inte Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Fig Analys Omsorgsuppdraget har ett stort värde i arbetslaget, men pandemin sätter spår i deras agerande. Kramar och närhet uppkommer inte på samma sätt som tidigare. Det finns en respekt för pandemin i arbetslaget och det skapar ett dilemma vid tillfällen då barnen kräver nära omsorg. Framförallt tydligt när något barn insjuknat på plats och pedagoger istället tvingas använda handskar och hålla avstånd. Underlagen tyder på en oro från personalen kring nära fysiska relationer och det finns en risk för att den rädslan går ut över barnens rätt till omsorg. LEKA som arbetsgivare har också ett ansvar för att skydda sin personal och ge alla möjligheter för att skapa en trygg arbetsmiljö med tydliga rutiner, riktlinjer och skyddsutrustning. Personalens egen medvetenhet kring detta i samband med omsorgsuppdraget är en trygghet för utbildningen, då det visar på ett engagemang och reflektion kring hur vi ska hitta lösningar till hösten då det kommer nya inskolningar som kommer att behöva närhet och omsorg på ett annat sätt än den barngruppen som finns idag. Broberg, Hagström och Broberg (2012) menar att för att förskolan ska kunna utföra sitt uppdrag så kräver det av personalen att de har kunskap om små barns behov så att de känner sig trygga. Eidevald och Engdahl (2018) tycker på att omsorgen måste genomsyra hela förskolans utbildning, men att omsorgens karaktär 25

26 beror på barnens ålder. Precis så som pedagogerna resonerat. Skollagen och Barnkonventionen fastslår att barnets bästa alltid skall vara vår utgångspunkt (SFS 2010:800, 1 kap 10 ; SFS 2018:1197, artikel 3, st. 1.). Även om LEKA ställdes inför ändrade förutsättningar kring höstterminens början och vårterminen gick till historien med en pandemi som ställde vardagen på ända är det med glädje vi tittar på årets resultat. Det blev inte riktigt som planerat, men progressionen är tydlig och utbildningen är på väg åt rätt håll och arbetslaget visar på en vilja att fortsätta utvecklas. De har inte getts förutsättningar att ta till sig SKA-projektet fullt ut, men de har gjort det till sitt eget och det har alltid blivit något av värde för barngruppen, både spontant och planerat. Höstens inskolningar vände upp och ner på utbildningens rutiner och de ställdes inför något de aldrig tidigare tacklat, men de har god tro och stor erfarenhet kring specialpedagogiskt arbete och lyckades vända något som sades vara omöjligt till framgång. Ett sant bevis på pedagogernas kompetens, problemlösningsförmåga och flexibilitet. Rutinförändringara resulterade i att temaarbetet föll åt sidan, men undervisningen fortlöpte kring aktiviteter som tidigare var kända för barngruppen. Det blev meningsfull utbildning ändå. Inte nog med höstterminens överraskningar, så kom coronapandemin under våren. Dokumentationen visar på ett glapp, ett avstannande, i mars-april. Troligtvis beroende på den höga frånvaron från både barngrupp och personal, något som fortlöpt stadigt under hela våren. Men efter att arbetslaget prioriterade tiden för att lägga en grund som fungerar även vid personalbortfall, så kom arbetet igång igen snabbt. Barngruppens reaktioner visar också på att det pedagogiska arbetet bidragit med erfarenheter som de kan implementera i andra lekar och tillfällen. De lyfter aktivt kopplingar till temaarbetet och även de små barnen kommunicerar förståelse kring vad de varit med om i utbildningen. Det i sig kan vara ett bevis på att pedagogerna faktiskt vågat vara i samma aktivitet under en längre period, vilket bidragit till att ge barnen en multimodalitet av samma erfarenhet. De har fått erfara på olika sätt. Den röda tråden i det tematiska arbetet är synligt och för vidare utveckling behöver arbetslaget få uppleva arbetssättet hela vägen, med en fullständig planering. De visar på en vilja att fortsätta. Timperley (2013) tycker på vikten av att pedagogernas vilja till utveckling är viktigare än någon annans behov av att veta. Är pedagogerna motiverade utvecklas utbildningen. Temaarbetet har hela tiden hållit fokus på det aktuella läroplansmålet även om 26

27 pedagogerna också specificerat aktiviteter utifrån ämnesspecifika mål under veckans olika dagar. Barngruppen har fått erfara olika kulturer och sin egen kulturella identitet på ett sätt som gör att hela arbetslaget kan tänka sig att fortsätta i samma riktning även nästa läsår om barngruppens intresse ligger kvar. Arbetslaget var också rörande överens om att årets avslutning blev väldigt bra och alla gjorde reflektionen kring barngruppens engagemang och fokus. Det ligger något i ena pedagogens uttalande kring att syftet med avslutningen var annorlunda i år. Tidigare år har vårdnadshavarna haft ett större fokus och det har funnits en önskan om att ge dem en trevlig stund i samverkan med temaarbetet i fokus. I år var det barnens upplevelser av temat som var i fokus och de fick en ny möjlighet att både sammanfatta och uppleva de erfarenheter som visat sig mest meningsfulla för dem. Skolverket (2018) trycker på vikten av att förskolans arbete ska skapa mening för barnen. Sundgren (2011) belyser Deweys bärande idé om att det pedagogiska innehållet måste ligga nära barnens intresse. Något som också Pihlgren (2017b) lyfter som viktigt i förskolans FÖPP, men då först efter att arbetslaget lyft ut syftet med arbetet. Det faktum att utbildningen inte bara gav avslutningen en dag utan förberedda den tillsammans med barnen under en hel vecka visar sig vara ett bra koncept. Dels upplevdes inte den stress i personalgruppen som det varit tidigare år, samtidigt kan det bero på att inga vårdnadshavare skulle vara på plats, dels fick barnen möjlighet till föreberedelse på ett annat sätt än vad de tidigare fått då det endast varit showen som legat i fokus. Arbetslaget har visat på en stor vilja för utveckling under året och tog emot utmaningen med digitala verktyg under uppstarten av vårterminen med nerver och spänning. De har utmanat sig i ett ämne som de upplever svårt och gjort det hanterbart utifrån deras egna förutsättningar. Det lyckades till och med väva in det i avslutningen, även om det inte går att använda alla verktyg ute. Problemlösningsförmåga! Pedagogerna gör fantastiska framsteg när de ställs inför skarpt läge, men när något fungerar någorlunda utan särskilda insatser visar resultaten på att de ofta väljer att låta det flyta på istället för att göra det lilla extra som ger barnen möjlighet till ännu mer utveckling. Något som rimmar med det föräldrarna svarat i enkäten om att förskolan inte stöttar barnen fullt ut i sin utveckling och sitt lärande. Det bildstödsarbete som planerats inför och under hösten rann ut i sanden när barngruppen inte längre signalerade ett akut behov, trots att det fortfarande fanns flertalet barn i gruppen som hade behov av utökat bildstöd för större möjlighet till både 27

28 förståelse och utveckling. Ytterhus (2003) menar att det är viktigt att säkerställa att alla barn ges möjlighet att ta del av utbildningen så att de får förståelse. Hejlskov Elvén och Sjölund (2018) talar om begriplighet och menar att tydliggörande pedagogik genom visuellt stöd, så som bilder, skapar en begriplighetsram. Rektor skulle vilja se mer teoretisk förankring i planering, resonemang och reflektion, men förstår svårigheten när utbildningen endast har en verksam förskollärare för tillfället och de inplanerade SKA-träffarna blivit inställda. Samtidigt som vårdnadshavarnas 8 % svar på frågan om barnet vidare utveckling och lärande samspelar med annan dokumentation i utbildningen, så går det inte riktigt hand i hand med deras övriga svar i enkäten. Något som pedagogerna reflekterade kring länge under sin utvärderingsdag. Samtidigt är det intressant att se den ökning som skett i de ämnesspecifika frågorna då LEKA för första året valde att lyfta specifika svar från enkäten på höstens föräldramöte. Kan det ha bidragit till föräldrarnas förståelse av hur vi arbetar med ämnen i samspel? Palmer (2013) beskriver det transdisciplinära lärandet där sammanslagningar av ämnen kan skapa nya, så som exempelvis att arbeta med matematik genom dans dansematik. LEKA har utvecklat sin förmåga att dokumentera. Bloggen uppdateras regelbundet och har ofta tydliga förklaringar kring vad som erbjuds barnen i olika aktiviteter alltid med kopplingar till förskolans läroplan. Vi ser också att de personliga inläggen som görs till enskilda barn sker med en likvärdighet för barngruppen. Däremot är inte alltid de inläggen med fokus på utveckling och lärande. Kanske även det en anledning till vårdnadshavarnas 8 % i enkäten? De inläggen görs nog i första hand för att visa vårdnadshavarna att vi ser ditt barn och ge en liten inblick i vad som skett en dag. Coronapandemin har satt spår genom hela utbildningen och pedagogerna har gjort ett bra jobb utifrån de förutsättningar LEKA har. Materialet har inte varit lika tillgängligt för barngruppen under våren pga. städrestriktioner och smittskydd, men det har istället resulterat i att närmiljön är mer utforskad och fler stunder under dagen spenderas utanför gårdens staket. Magdalena Karlsson lyfter i Lärlabbets första avsitt, säsong 7, kring undervisning i förskolan att all undervisning kring läroplanens mål kan ske spontant i skogen så länge pedagogen har en medvetenhet (UR play, 2019). Källhage och Malm (2018) menar också på att mycket av 28

29 undervisningen i förskolan, framförallt den spontana, bygger på att pedagogerna har styrdokumenten i ryggraden och målen i huvudet och under pandemins mest intensiva period under våren så sattes pedagogernas förmåga till spontan undervisning på prov. Läsåret har inte bara visar på LEKAs förmåga att arbeta specialpedagogiskt med mycket kort varsel och med snabba positiva resultat utan också på hur utbildningen kan anpassa sig efter extrema förutsättningar i samhället och fortfarande få fin och meningsfull verksamhet för barngruppen. Det är små variationer i vårdnadshavarnas enkät mellan de två senaste läsåren och nu är vi inne och petar i detaljer. Visst finns det utvecklingsbehov men det finns också en tydlig progression och vilja att utvecklas och en glädje i att själva se och känna resultaten. 6.3 Utvecklingsbehov LEKA behöver utveckla arbetet med sin FÖPP så att de får in mer specifika förmågor att rikta in sig på i temaarbetet. Arbetet behöver också förankras teoretiskt i något steg av planering och reflektion. Det kan bidra till ytterligare progression i vad vi erbjuder barnen i sin utveckling och sitt lärande. LEKA behöver också bredda synen, så att det inte bara är de akuta behoven som får uppmärksamhet och energi, utan istället se till hela gruppen och alla barns individuella utveckling. Kanske med smalare glasögon utifrån det tematiska arbetet, samt visa på detta i de personliga inläggen på bloggen. LEKA behöver också se över lärmiljöerna så att de utvecklas i samspel med temaarbetet och barnens behov och intressen. 6.4 Mål Strävansmål Omsorgsuppdraget skall fungera trots FHMs rekommendationer om fysisk distans. Fler av barnens personliga inlägg i Tyra ska ha koppling till det tematiska arbetet och den individuella utvecklingen. Även de mindre akuta behoven av stöd ska ges utrymme i arbetslagets diskussioner och agerande. Lärmiljöerna ska spegla det tematiska arbetet, ute och inne. 29

30 6.4.2 Uppnåendemål LEKAs FÖPP ska specificera förmågor och förståelse som barngruppen ska ges möjlighet att erfara redan i planeringsstadiet. Undervisningen ska förankras teoretiskt. 6.5 Åtgärder Rutiner sätts upp för att ge omsorgsuppdraget en möjlighet även vid fysisk distans. Checklistan kring barnens portfolio uppdateras med möjlighet att markera temaspecifika inlägg. Rektor ska stötta arbetslaget i att använda matriser i sin planering. Rektor ska finnas tillgänglig till förskolläraren för att föra resonemang kring teoretiska perspektiv. Lärmiljöerna läggs till i planeringsstadiet och följs upp på APT och i veckobrev. 7.0 Barns inflytande 7.1 Resultat Med ett nytt arbetssätt har LEKA även tänkt om kring hur barnens reella inflytande sker i utbildningen. Resultatet i pedagogernas reflektionsbok visar att det mer ofta är barnens reflektioner och tankar som för temaarbetet framåt. Det visar på en stor förändring från att temaarbetet kom igång ordentligt i november. Resultaten visar också på att pedagogerna har haft en utmaning i att hitta ett fungerande arbetssätt för att skapa en lustfylld känsla kring barnens reflektioner. De har under läsåret provat flertalet varianter. Arbetslaget ska arbeta upp en kultur i barngruppen som lockar till delaktighet i både dokumentation och reflektion. (Winthersén, 2019). och då sitter vi där och NN säger uppgivet Åh, nej. Jag vill inte sitta och ha möte. Så det var väl kanske inte riktigt uppskattat av alla. (Pedagog, utvärderingsdag, 28 maj 2020). 30