Utan upprättelse. - vem ser barn som bevittnat våld i hemmet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utan upprättelse. - vem ser barn som bevittnat våld i hemmet?"

Transkript

1 Utan upprättelse - vem ser barn som bevittnat våld i hemmet?

2 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2009 Rädda Barnen ISBN: Art nr: Författare: Jenny Nordin Referensgrupp: Inger Ekbom och Eva Stenstam Layout: Ulla Ståhl Rädda Barnen Stockholm Tel:

3 Innehåll Förord 6 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Undersökningen 12 Resultat Hur uppmärksammar polisen i sina anmälningar barn som bevittnat våld i hemmet? Vilka är de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet? Hur många av barnen i de aktuella polisanmälningarna har fått brottsskadeersättning? 18 Diskussion 19 Referenslista 20

4

5 Min pappa slog min mamma många, många gånger. Han var hemma hos oss och drack öl och sånt. En gång fick hon åka till sjukhus. Han slog sönder dörren och kom in och då låg mamma på golvet och det kom blod jag trodde att hon var död. Det var jättemörkt inne och vi skulle vara tysta. Se n kom polisen. De skrek och pappa skrek jättehögt. Alla var arga. Polisen tog honom och vi var själva. (Pojke 7 år) Han säger att han inte gjort något. Han säger att mamma ljuger, att han inte slår henne. Fast polisen kom. Jag vill inte höra och vara där. De pratade hela tiden. Det ville jag inte. (Flicka10 år) Han försökte få oss att tycka som han. Att mamma var fel och sjuk. Det var så hela tiden.. Man tänkte inte på hur det var. Man tänker inte att det är fel, så här ska det inte vara. När man är liten tror man att andra har det likadant. När de skildes och han satt i fängelse började jag tro att mamma och vi skulle få bättre. (Flicka 15 år)

6 Förord Vuxna, vuxna, vuxna. Vuxna är ständiga huvudpersoner i de polisanmälningar om misshandel i hemmet som Rädda Barnen granskat. Att det finns barn som tvingas bevittna våld tycks ofta passera polisen obemärkt. Barnens namn, personnummer eller var de befunnit sig under misshandeln redovisas inte eller sällan i de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av. Och det spelar roll. Rädda Barnens undersökning pekar nämligen på att under 2008 var just avsaknad av uppgifter om vart barnet befunnit sig under misshandeln den vanligaste anledningen till att brottsskadeersättning inte betalades ut. Lösningen är enkel. Vi har ett krav barn som bevittnat våld i hemmet ska vara målsäganden. Det skulle lösa flera problem: barn som bevittnat våld skulle i egenskap av målsägande omnämnas med namn och personnummer i polisanmälningar, de skulle betraktas som brottsoffer i straffrättslig mening och få ersättning därefter. Att bevittna våld är att bli misshandlad. Våldsdrabbade personer måste kunna vara målsägande och därigenom kunna få upprättelse i domstol. Även barn som bevittnat våld i hemmet. Visst låter det självklart? Lars Carlsson Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram 6

7 Sammanfattning Barn som bevittnar våld i hemmet uppmärksammas sällan av polisen och får inte tillräcklig upprättelse av samhället. Så kan resultatet av den här rapporten från Rädda Barnen sammanfattas. Här konstateras nämligen att polisen i sina anmälningar ofta inte uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet. Fokus ligger istället i första hand på den misshandlade kvinnan och hennes situation. Namn på barnen, personnummer eller var de befunnit sig vid misshandelstillfället är mindre vanliga uppgifter i de anmälningar som Rädda Barnen tagit del av. Och det spelar roll. Under 2008 var avsaknad av uppgifter om var barnet befunnit sig under misshandeln den vanligaste anledningen till att brottsskadeersättning inte betalades ut. I den här rapporten har Rädda Barnen valt ut sju olika polisdistrikt och granskat 40 polisanmälningar från första halvåret 2007 i vilka det på något sätt omnämns att barn varit närvarande i samband med misshandel i hemmet. Dessutom har samtliga beslut om brottsskadeersättning som tagits av Brottsoffermyndigheten under 2008 (fram till november) undersökts. Rapporten aspirerar inte på att vara vetenskaplig, men utifrån underlaget kan Rädda Barnen konstatera att: 17 procent av barnen som bevittnat våld omnämns i polisanmälningarna med namn och/eller ålder samt var de befunnit sig 34 procent av barnen omnämns varken med namn eller ålder och situationen beskrivs inte i polisanmälan Den vanligaste anledningen till avslag på brottsskadeersättning är att det genom polisanmälan eller de inte kan styrkas att barnet bevittnat våld 7

8 Bakgrund Rädda Barnen har vid två tidigare tillfällen undersökt hur polisen uppmärksammat att barn varit närvarande när det förekommit våld i hemmet samt om socialtjänsten agerat när de via polisanmälningar fått vetskap om barn som misshandlats eller blivit vittne till våld i familjen. De två tidigare undersökningarna visade att flera av polisanmälningarna aldrig hade nått socialtjänsten samt att det fanns barn som socialtjänsten hade kännedom om men som trots detta inte hade erbjudits stöd. Kartläggningarna pekade också på att varken socialtjänst eller polis hade genomtänkta rutiner eller riktlinjer att utgå från vilket resulterade i att våldsutsatta barn bemöttes på olika sätt. (Rädda Barnen 1997; Rädda Barnen 2002). Dessa rapporter gjordes innan ändringarna i Socialtjänstlagen Med tidigare rapporter i ryggen fokuserar denna undersökning på hur barn som bevittnat våld i familjen omnämns i polisanmälningarna och vilka skäl till avslag på brottsskadeersättning som är vanligast förekommande. Att i likhet med tidigare rapporter undersöka socialtjänstens roll hade också varit önskvärt, men har av praktiska skäl inte varit möjligt. Misshandel Barnkonventionens artikel 19 slår fast att barn har rätt till skydd mot alla former av våld, såväl psykiskt som fysiskt. Ändå har Kommittén mot barnmisshandel uppskattat att 10 procent av alla barn i Sverige upplevt våld i hemmet åtminstone någon gång, och 5 procent har upplevt det ofta. Av de barn som bevittnat våld uppskattas mindre än 1/3 vara kända hos socialtjänsten (Barnombudsmannen, 2007). Allmänna Barnhuset och Karlstads universitets har gjort en nationell kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning mellan år Undersökningen visar att en av de största riskfaktorerna för att ett barn ska bli slaget hemma är att det förekommer vuxenvåld i hemmet. Dessa barn löper sex gånger större risk för att själva bli misshandlade än andra barn. Av de barn som tillfrågats i undersökningen uppger en fjärdedel av dem som blivit slagna att de inte haft någon vuxen att anförtro sig åt. Bara 8 procent har kunnat tala med en vuxen på skolan eller någon fritidsledare (Svensson et.al, 2007). Vittne till våld Barn kan uppvisa liknande reaktioner oavsett om de själva misshandlats eller bevittnat våld i hemmet. Deltagande vittne är en term som Hydén (1995) skapat för att poängtera att det inte är psykologiskt möjligt för barn att vara neutrala betraktare när en närstående (oftast mamma) utsätts för upprepat våld i hemmet. Även om barnet självt inte blir slaget hamnar det i en offerposition när det måste förhålla sig till det faktum att det förekommer våld i hemmet. För att skydda familjen berättar de flesta barn inte om misshandeln får någon utomstående (Socialstyrelsen, 2005). Oavsett om ett barn självt blir slaget eller bevittnar våld i hemmet måste hon/han hitta ett sätt att hantera den ångest som detta skapar. Många barn utvecklar därför olika psykiska försvar vilket gör att symptombilden kan te sig komplex. Förnekande, projicering och dissociation är vanliga försvar som barnen brukar använda sig av för 8

9 att tillfälligt hantera vardagen. Kön, ålder, och våldets omfattning är exempel på faktorer som har betydelse för hur ett barn reagerar på våld i hemmet De barn som växer upp i våldsamma miljöer riskerar att bli traumatiserade och en del barn utvecklar PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) (Arnell & Ekbom, 2006). Så ska polis och socialtjänst agera Socialtjänsten och kriminalvården (samt andra myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom) är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd (SoL kap. 14 1). Barn som bevittnat eller utsatts för våld är en sådan grupp (Granström et. al, 2006). I de fall där en polisanmälan görs är polisen skyldig att utan dröjsmål informera socialtjänsten om att det finns barn som är utsatta för våld. Socialtjänstens roll är att genast utreda vad barnet varit med om och göra en bedömning av vilka insatser som krävs för att förhindra att barnet utsätts på nytt. Detta gäller oavsett om polisanmälan leder till fällande dom eller inte. Socialtjänsten ansvarar också för att de barn som behöver professionell hjälp på något sätt får det. Socialtjänsten måste utreda barnets skyddsbehov skyndsamt vilket ibland kan leda till komplikationer. Kvaliteten på och värdet av barnets berättelse i polisens förhör har ofta ansetts kunna försämras om socialtjänsten intervjuat barnet innan polisen genomfört ett förhör vilket inte sällan lett till att socialtjänsten väntat med sina insatser (Rädda Barnen, 2002). För att undvika att utredningar försenas eller att våldsdrabbade barn inte får det stöd de har rätt till har flera kommuner öppnat Barnahus. På ett Barnahus samarbetar polis, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatri, barnsjukvård, rättsläkare och åklagare. Samarbetet innebär att barnen inte behöver berätta sin historia för flera olika myndigheter, utan istället kan berätta för en person i en barnvänlig miljö medan flera myndigheter kan följa samtalet via hörsnäcka eller TV-skärm. På så sätt minskar också risken för att barn tappas bort i systemet och inte får det stöd de behöver (Rädda Barnen, 2006). Brister i stödet Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd som de behöver. Socialtjänsten i varje kommun har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa personer som utsatts för våld i hemmet (i praktiken barn och kvinnor). (SoL, 2006) I 5 kap 11 socialtjänstlagen står det att socialnämnden särskilt skall beakta att våldsutsatta barn och kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Men vilka typer av insatser barnen erbjuds varierar (Eriksson et. al, 2006). Rädda Barnens kartläggning av kommuners och landstings insatser för utsatta barn visar att våldsdrabbade barns chans att få stöd varierar beroende på var de bor. De flesta kommuner tycks inte ha några uttänkta strategier eller obligatoriska batterier av åtgärder för våldsutsatta barn (Rädda Barnen, 2008). 9

10 Trots att myndigheterna (polis, förskola, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård) har en lagstadgad skyldighet att samverka (6 förvaltningslagen), särskilt i frågor som rör barn som far illa, har detta inte fungerat tillfredsställande (Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, 2007). Den bristande samverkan har många gånger inneburit att barn slussats runt mellan olika myndigheter och vissa barn har tappats bort i systemet vilket inneburit att de fallit mellan stolarna och inte erbjudits några insatser alls (Rädda Barnen, 2006). Här fyller Barnahus en viktig roll utan att för den skull utgöra en garanti för att barn får sina rättigheter tillgodosedda. Trots att det rests krav på att socialtjänst och andra myndigheter ska ha handlingsplaner för att hjälpa våldsdrabbade är det långt ifrån alla myndigheter som har sådana (Weinehall et.al, 2006). En undersökning från år 2005 visade att drygt en tredjedel av alla kommuner saknade handlingsplaner (Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, 2005). Amnesty (2005) har pekat på att flera kommuner inte har några riktlinjer för arbetet med våldsutsatta kvinnor. De kommunala handlingsplaner som finns utgår sällan från en kartläggning av hur problemet ser ut eller vilka brister som finns i arbetet. Inte heller beskrivs vilken beredskap och kompetens som krävs för att möta våldsdrabbades behov av stöd och hjälp. Många kommuner har inte egna akutboenden utan förlitar sig helt på insatser från kvinnojourerna. Dessa problem har uppmärksammats i Betänkandet Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor (SOU 2006:65). Anmälningsplikt En förutsättning för att barn överhuvudtaget ska kunna få ta del av ansvariga myndigheters insatser är naturligtvis att misshandeln anmäls. Som tidigare konstaterats kan det något förenklat sägas att myndigheter, befattningsinnehavare och yrkesverksamma som kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att ett barn far illa. Däremot torde ideellt drivna kvinnojourer inte omfattas av samma bestämmelser som myndigheter, utan bör bara (i likhet med allmänheten) anmäla om ett barn far illa (Socialstyrelsen, 2005). De fall som anmäls till socialtjänsten av personal som arbetar professionellt med barn har traditionellt varit förhållandevis få. Med anledning av detta infördes år 2003 hänvisningar till anmälningsskyldigheten i lagstiftningen för berörda verksamheter då många professionella uppgav att de inte kände till socialtjänstlagens bestämmelser, men däremot var kunniga om den lagstiftning som reglerade den egna verksamheten (Granström et.al, 2006). Föräldrar En förälder kan utifrån föräldrabalken hindra ett barn från att få behandling eller utredas inom barn- och ungdomspsykiatrin, liksom frivillig hjälp och behandling från socialtjänsten. Lagstiftningen stödjer i dessa fall den förälder som motsätter sig behandling av barnet genom att utgå från att barnets bästa är gemensam vårdnad och obevakat umgänge. I de fall trakasserier, hot och våld förekommer måste den våldsutsatta föräldern kunna bevisa att gemensam vårdnad och/eller umgänge med den andra föräldern innebär skada för barnet. Beviskraven på den våldsdrabbade föräldern är i sådana fall mycket höga (Rädda Barnen 2002; SOU 2007:52). 10

11 Brottsskadeersättning Tillskillnad från barn som blivit fysiskt misshandlade kan barn som bevittnar våld i hemmet inte vara målsäganden. Det innebär att dessa barn inte kan anmäla att ett brott begåtts mot dem, och barnen kan inte heller få en särskild företrädare som företräder dem vid en förundersökning eller rättegång. Däremot kan barn som bevittnat våld få ekonomisk ersättning, brottsskadeersättning, men inte från förövaren utan från staten. Dock under förutsättning att båda vårdnadshavarna undertecknar ansökan, alternativt att en god man utses för barnet och undertecknar samt att det rättsliga förfarandet avslutats. Möjligheten att få brottsskadeersättning har funnits sedan 15 november Ersättningsnivåerna varierar men har legat runt kronor. Under 2007 inkom 235 ansökningar om särskild brottsersättning till Brottsoffermyndigheten. Av dessa bifölls 80 stycken. I november 2008 hade totalt 226 beslut om brottsofferersättning för barn som bevittnat våld i hemmet tagits, varav 110 hade bifallits (Brottsoffermyndigheten, 2008). 11

12 Undersökningen Syfte Undersökningen syftar till att besvara nedanstående frågeställningar. Begreppet barn syftar på individer under 18 år. 1) Hur uppmärksammar polisen i sina anmälningar barn som bevittnat våld i hemmet? 2) Vilka är de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet? 3) Hur många av barnen i de aktuella polisanmälningarna har fått brottskadeersättning 4) Har barnen i de aktuella polisanmälningarna slussats vidare till socialtjänsten? Urval För att avgränsa undersökningen skickades förfrågan om att ingå i undersökningen till nio polisdistrikt. Södertälje (begränsat till Ronna), Upplands Väsby, Solna, Halmstad, Täby, Järfälla och Umeå valde att delta i undersökningen. Östergötlands polisdistrikt avböjde medverkan medan Västernorrland menade att de inte hade fått in några anmälningar om våld i hemmet. En förfrågan om deltagande i undersökningen gick även ut till socialtjänsten i nämnda kommuner. Men eftersom i stort sett samtliga socialtjänstdistrikt avböjde att delta i undersökningen var den fjärde frågeställningen inte möjlig att besvara och behandlas inte vidare i rapporten. För att få vetskap om de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet tog Rädda Barnen del av Brottsoffermyndighetens samtliga beslut från 2008 (tom 6:e november) där ansökningar om brottsskadeersättning (till följd av bevittnande av våld i hemmet) avslagits eller avvisats. Tillvägagångssätt Undersökningen har utgått både från polisanmälningar som rör misshandel i hemmet och där barn omnämns som vittnen och polisanmälningar som rör barn som blivit fysiskt misshandlade i hemmet. Anmälningarna delades upp och de anmälningar där barn bevittnat våld låg till grund för undersökningen. För att Rädda Barnen skulle få ta del av anmälningarna utfärdade de utvalda polisdistrikten sekretessförbehåll. Därefter gjorde polisdistrikten sökningar i de polisanmälningar som avsåg perioden 1/1 30/ Polisdistrikten kunde inte göra exakt lika körningar då register och policys många gånger föreföll ha en regional prägel. För att få så enhetliga sökningar som möjligt bads samtliga distrikt utgå från brottsrubriceringarna ofredande, misshandel, olaga hot, kvinnofridskränkning samt hemfridsbrott. Sökningarna avgränsades ytterligare genom att de anmälningar som avsåg brott som skett inomhus av en känd person valdes ut. Ytterligare ett kriterium var att barn omnämndes i anmälningarna, antingen genom att de bevittnat våld eller själva blivit misshandlade. 12

13 Västerbottens polisdistrikt (Umeå) skickade anmälningar både från första och andra halvåret I samråd med polisen i Västerbotten valdes anmälningarna från andra halvåret ut. Detta eftersom distriktet lade om sina rutiner under första halvåret 2007 vilket innebar att det var lättare att få en rättvisande bild av anmälningarna från andra halvåret. Datumskillnaden antogs inte ha någon betydelse för resultatet varför dessa uppgifter har blandats med anmälningar från övriga distrikt. Samtliga polisanmälningar som rörde barn som bevittnat våld kördes i Brottsoffermyndighetens register för att på så vis kunna konstatera hur många barn som fått brottsskadeersättning. För att inte riskera att undersöka polisanmälningar som ännu inte lett till någon dom (ett krav för att brottsskadeersättning ska kunna utbetalas) begärde Rädda Barnen även in domstolsbeslut från berörda tingsrätter. De för undersökningen relevanta polisanmälningarna lästes sedan igenom ett flertal gånger och delades utifrån innehållet in i fyra givna kategorier för att få klarhet i hur polisen uppmärksammade våldsutsatta barn. Besluten om brottsskadeersättning kategoriserades utifrån uppgiven anledning till avslag eller avvisande. 13

14 Resultat 1) Hur uppmärksammar polisen i sina anmälningar barn som bevittnat våld i hemmet? Rädda Barnen fick tillgång till 71 polisanmälningar med sammanlagt 102 barn som antingen bevittnat våld eller själva utsatts för fysiskt våld. I vissa anmälningar var det inte möjligt att utröna hur många barn som ingick i familjen (exempelvis i de anmälningar där det enbart stod att parets barn var hemma ). I dessa fall har barnet/barnen konsekvent bara räknats som 1 barn. Ofödda barn (gravida kvinnor) har inte tagits med i beräkningen. Beskrivning av barnens situation De polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av skiljer sig förhållandevis mycket åt när det gäller beskrivningen av barnens situation. Den största skiljelinjen går mellan de barn som själva blivit misshandlade och är målsägande, och de barn som enbart bevittnat våld. I de fall där barn blivit fysiskt misshandlade beskrivs barnens situation relativt ingående och i anmälningarna ges ofta flera exempel på vilka sätt barnet misshandlats. Här är barnet självt målsägande vilket innebär att fullständiga personuppgifter finns i samtliga fall. Men vid de tillfällen där barn bevittnat våld i hemmet är det stor skillnad på hur och om barnen uppmärksammas. Dessa barn är inte målsäganden och deras situationer och personuppgifter är ofta ofullständiga i anmälningarna. Utifrån de anmälningar Rädda Barnen tagit del av (se figur 1) skulle det innebära att nästan två tredjedelar av de våldsutsatta barnen, de som bevittnat våld, inte uppmärksammas i någon högre utsträckning av polisanmälningarna. Anmärkningsvärt är att det inte i någon av de aktuella polisanmälningarna rapporterats om barn som både bevittnat våld och blivit fysiskt misshandlade. Figur 1. Typ av våld, antal barn Utsatts för fysisk misshandel 37 Bevittnat våld 65 Totalt antal barn

15 Anmälningar där barn bevittnat våld För att kunna återspegla de polisanmälningar där barn bevittnat våld har dessa delats upp i fyra kategorier utifrån anmälningarnas skriftliga innehåll (figur 2). Den kursiverade texten nedan är omskrivna citat från polisanmälningarna. Figur 2. Beskrivning av barn som bevittnat våld Polisanmälningar Barnens namn och/eller ålder nämns och barnens situation beskrivs Barn omnämns enbart med namn och/eller ålder, barnens situation beskrivs inte Barnens situation beskrivs, men varken namn eller ålder på barnet uppges Barnen omnämns varken med namn eller ålder. Barnens situation beskrivs inte Antal barn 11 barn, 6 anmälningar 23 barn, 16 anmälningar 9 barn, 7 anmälningar 22 barn, 11 anmälningar Totalt 65 barn, 40 anmälningar Barnens namn och/eller ålder nämns och barnens situation beskrivs I huset fanns parets två barn, X 3 år och X 5 år, som ringde efter morbror. Av de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av och som rör barn som bevittnat våld är det 17 procent (av totalt 65 barn) som i anmälningarna omnämns med namn och/eller ålder samt var de befunnit sig under den anmälda misshandeln. Beskrivningen av barnens situation var i flertalet anmälningar mycket kortfattad och bestod ofta av konstateranden som barnen befann sig i lägenheten. Det fanns en tendens att beskriva barnets situation särskilt noggrant i de fall där barnets agerande varit direkt avgörande för skeendet, exempelvis genom att hon/han på något sätt avbrutit misshandeln genom att kontakta en granne eller en släkting. Det var alltså i en minoritet av anmälningarna som polisen aktivt tycktes ha frågat efter barnets namn, dess ålder och var hon/han befunnit sig och agerat under den aktuella misshandeln. Inte i någon anmälan fanns barnens fullständiga personuppgifter angivna. Men trots att informationen är begränsad fyller den en funktion då den visar att barnet existerar, var närvarande vid misshandeln och att det är en omyndig person det är frågan om. 15

16 Barn omnämns enbart med namn och/eller ålder, barnens situation beskrivs inte Paret har tre gemensamma barn och den 15-årige sonen bor hemma. Av de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av omnämndes 35 procent av de barn som bevittnat våld med namn och/eller ålder. Ofta nämndes barnen i bisatser och enbart med förnamn eller med ålder. Deras situation beskrevs inte och det var i anmälningen inte klart huruvida barnet varit närvarande vid misshandeln. Barnens situation beskrivs ytligt, men varken namn eller ålder på barnet uppges Han slog henne när hon hade sonen i famnen. Hon fick märken och blev rädd. Av de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del var det 14 procent av barnen som bevittnat våld vars situation beskrevs helt kort och där varken namn eller ålder på barnet uppgavs. Dessa anmälningar utgjorde endast en liten del av de anmälningarna som Rädda Barnen tagit del av, men visar tydligt att barnen inte anses ha någon central roll i misshandeln. I likhet med den första kategorin (barnens namn och/eller ålder nämns och barnens situation beskrivs) är det främst i de situationer när barnet agerat på något vis som hon/han uppmärksammas. Barnen omnämns varken med namn eller ålder. Barnens situation beskrivs inte ( ) sedan kastade han henne mot dotterns skrivbord Av de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av omnämndes 34 procent av barnen varken med namn eller ålder. Deras situation beskrevs inte heller. Istället var det främst de vuxnas agerande som beskrevs och enbart vuxna som utmålades som offer för misshandeln. Barnen omnämndes oftast i en bisats och refererades inte sällan till som parets gemensamma barn vilket gör att det inte går att veta hur många barn det rör sig om. De knapphändiga uppgifterna om barnen innebär att anmälningarna inte lämnar några uppgifter om var barnet befunnit sig under misshandeln och huruvida barnet är myndigt eller inte. I anmälan kommenteras inte om barn finns i familjen I flera anmälningar kommenteras överhuvudtaget inte huruvida det funnits barn med eller inte. Eftersom det inte finns någon obligatorisk rubrik under vilken familjeförhållanden beskrivs torde det finnas en överhängande risk att barnen inte uppmärksammas i anmälan. De anmälningar där barn inte nämns har inte tagits med i den vidare bearbetningen, vilket innebär att det finns stor risk för att barn som inte omnämnts i polisanmälningarna inte heller uppmärksammas i Rädda Barnens undersökning. 16

17 2) Vilka är de vanligaste skälen till avslag på ansökningar om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet? Under 2008 (t o m 6 november 2008) har Brottsoffermyndigheten tagit beslut om 226 ansökningar om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet. Av dessa är det något fler som beviljats än som fått avslag (se figur 3). Figur 3. Beslut om brottsskadeersättning Antal avslag 95 Antal avvisade 21 Antal avskrivna 0 Antal beviljade 110 Totalt 226 Utifrån Brottsoffermyndighetens beslut om brottsskadeersättning för barn som bevittnat våld i hemmet (beslut tagna under 2008 t o m 6 november 2008) kan Rädda Barnen konstatera att det finns vissa grunder för avslag eller avvisande som återkommer (se figur 4). De ansökningar som avvisas är de som inte uppfyller kraven för att bli behandlade och de som avslås blir behandlade men ersättning betalas inte ut av andra orsaker. En vanlig anledning till ett avvisande är att det inte finns någon dom eller att den sökande inte tillhör målgruppen som har rätt till ersättning. Andra anledningar till avvisande är att båda vårdnadshavare inte skrivit under ansökan. Den vanligaste anledningen till avslag är att det inte finns tillräckligt med bevis som styrker att barnet verkligen bevittnat våld. I praktiken innebär detta att det i dom eller polisanmälan inte framgått att barnen varit närvarande och bevittnat misshandeln. Andra skäl till avslag är att Brottsoffermyndigheten ansett att misshandeln inte varit tillräckligt grov, att vittnet och den misshandlade inte varit nära släkt eller att våldet inte varit tillräckligt allvarligt. Exempel på det sistnämnda är fall då myndigheten ansett att barnet varit för ungt för att uppfatta vad som pågått. Figur 4. Anledning till avvisning eller avslag på brottsskadeersättning Anledning Mindre allvarligt brott Osäkert om barnet bevittnat Vårdnadshavare ej skrivit under Antal

18 3) Hur många av barnen i de aktuella polisanmälningarna har fått brottsskadeersättning? Av de polisanmälningar som Rädda Barnen tagit del av hade endast ett barn fått brottsskadeersättning, de övriga hade inte sökt ersättning. Detta resultat ska tolkas utifrån att Rädda Barnen kontaktade berörda tingsrätter men inte hade möjlighet att kontrollera att det rättsliga förfarandet avslutats i samtliga fall, samt att det inte heller fanns möjlighet att få kännedom om något eller några av barnen fått ersättning från försäkringsbolag etc. 18

19 Diskussion Att bevittna våld är att bli misshandlad. Barn som bevittnat våld i hemmet påverkas lika negativt som fysiskt misshandlade barn. Trots detta visar resultaten att barn som bevittnat våld glöms bort av samhället. I en majoritet av polisanmälningarna uppmärksammas inte barn som bevittnat våld. Namn, ålder och beskrivning av barnets situation saknas ofta. Detta påverkar i sin tur barnets möjlighet att få brottsskadeersättning. Det finns också annat som hindrar barn från att få brottsskadeersättning, ovilja från en vårdnadshavare att skriva under ansökan eller myndighetens bedömning av våldets art är exempel på detta. Om barn som bevittnat våld skulle kunna vara målsägande skulle flera problem lösas: barn som bevittnat våld skulle i likhet med barn som utsätts för fysisk misshandel omnämnas med namn och personnummer i polisanmälningar, de skulle betraktas som brottsoffer i straffrättslig mening och få ersättning därefter och de skulle antagligen löpa mindre risk för att falla mellan stolarna och inte skickas vidare till Socialtjänsten. Rädda Barnens krav Barn som bevittnat våld i hemmet ska vara målsäganden. 19

20 REFERENSLISTA Amnesty (2005) Har ej prioriterat frågan. En undersökning om svenska kommuners arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Amnesty, Stockholm. Arnell, A., Ekbom, I (2006). Och han sparkade mamma Möte med barn som bevittnat våld i sina familjer. Stockholm: Rädda Barnen. Brå (2008) Misshandel mot barn. Barnombudsmannen (2007) Upp till 18: Barnombudsmannen rapporterar BR2007:04. Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten (2007) Brom (2008) Barnombudsmannen och Brottsoffermyndigheten Polis och domstolar sviker utsatta barn, Dagens Nyheter Eriksson, M., Biller, H., Balkmar, D. (2006). Mäns våldsutövande barns upplevelser. En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Näringsdepartementet. Stockholm: Fritzes. Granström, G., Mannelqvist, R., Weinehall, K. (red) Brottsoffer - ansvar och konsekvenser. Ett viktimologiskt forskningsseminarium i Umeå den 22 november Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet No 12/2006. Hydén (1995). Kvinnomisshandel inom äktenskapet. Mellan det möjliga och det omöjliga. Stockholm: Liber. Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen (2007) Strategier för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar fara illa. Rädda Barnen (1997) Anmälningarna som försvann. Rädda Barnen, Stockholm. Rädda Barnen (2002) Anmälningarna som försvann. Rädda Barnen, Stockholm. Rädda Barnen (2006). Därför Barnahus så stärker vi rättigheterna för barn som utsatts för våld och övergrepp. Rädda Barnen, Stockholm Rädda Barnen (2008) Stöd till barn i utsatta situationer en fråga om bostadsort. Rädda Barnen, Stockholm. Socialstyrelsen (2005). När mamma blir slagen. Att hjälpa barn som levt med våld i familjen. Stockholm: Socialstyrelsen. 20

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Anmälningarna som försvann

Anmälningarna som försvann Kortrapport från Rädda Barnen Anmälningarna som försvann en kartläggning av hur polis och socialtjänst uppmärksammar barn som lever med våld i familjen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD

4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg

Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner. Gudrun Nordborg Från våld till upprättelse och skydd Barnfrid och kvinnofrid motsättningar, samband och visioner Gudrun Nordborg Kvinnofridsreformerna Unika Byggda på insikter via forskning om mäns våld mot kvinnor och

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN

KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Handlingsprogram KVINNOFRID i ÄLVSBYNS KOMMUN Upprättat i samarbete med Primärvården, Polismyndigheten samt Socialtjänsten Gemensamma mål och utgångspunkter Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett mångfacetterat

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet.

2006-11-08. Brottsofferjourernas Riksförbund vill lämna några ytterligare förslag och kommentarer på betänkandet. 2006-11-08 Brottsofferjourernas Riksförbunds remissvar angående betänkande Att ta ansvar för sina insatser Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, SOU 2006:65 Brottsofferjourernas Riksförbund,

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM

Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens förebyggande arbete mot missbruk enligt SoL och LVM Socialtjänstens uppgifter 3 kap. 1 SoL Till socialnämndens uppgifter hör att 1) göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2008-01-15 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter

Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter Jag vill veta Om att vara ung & leva med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se 14 17 år Den här broschyren är till för dig som är ung och lever med skyddade personuppgifter. Brotts offermyndigheten

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31

Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Folkbokföringen (SOU 2009:75) Yttrande från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, 2010-03-31 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, är en feministisk

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA

HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA NORDANSTIGS KOMMUN Utbildnings- och kulturförvaltningen Oktober 2008 HANDLINGSPLAN MOT HOT OCH VÅLD FÖRSKOLEVERKSAMHET, SKOLBARNOMSORGEN SAMT GRUND- OCH SÄRSKOLA Mål Policy Alla, oberoende av ålder, kön

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister

Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Misstanke om övergrepp i vårdnadstvister Docent vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet Samhällets barnskydd Båda föräldrabalken och den sociala barnavården bygger på en familjepresumhon Den räisliga

Läs mer