Indikatorprotokoll Ekonomisk påverkan (EC) GRI. Version 3.0

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorprotokoll Ekonomisk påverkan (EC) 2000-2006 GRI. Version 3.0"

Transkript

1 IP Indikatorprotokoll Ekonomisk påverkan (EC) GRI

2 G3 Indikatorprotokoll: EC IP Indikatorprotokoll: Ekonomisk påverkan Resultatindikatorer Aspekt: Ekonomiska resultat Kärn Kärn Kärn EC1 EC2 EC3 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter, hänförliga till klimatförändringen. Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. Kärn EC4 Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Aspekt: Marknadsnärvaro EC5 Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. Kärn Kärn EC6 EC7 Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattningshavare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. Aspekt: Indirekt ekonomisk påverkan Kärn EC8 Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. Tilläggs- Tilläggs- EC9 Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. 1

3 IP G3 Indikatorprotokoll: EC Relevans De data som tas fram för indikatorerna i denna sektion ska visa: kapitalflöden till och från olika intressentgrupper och mer betydande ekonomisk påverkan som organisationen har på samhället. En organisations ekonomiska resultat är grundläggande för att förstå organisationen och vad dess hållbarhet bygger på. Denna information redovisas emellertid i många länder redan på ett bra sätt i årsredovisningar och rapporter. Finansiella rapporter ger information om en enhets finansiella ställning, resultat och kassaflöde. De visar också hur väl det kapital som tillskjutits organisationen förvaltats. Vad som redovisas mer sällan, men som många läsare av hållbarhetsredovisningar vill ha information om, är vilket bidrag organisationen ger till de ekonomiska system inom vilka organisationen arbetar. En organisation kan fungera bra ekonomiskt, men detta kan ha åstadkommits genom påverkan på omgivningen som drabbar andra intressenter. Indikatorerna för ekonomisk påverkan har som mål att mäta de ekonomiska resultaten av en organisations aktiviteter och den effekt som dessa resultat har på ett brett spektrum intressenter. Indikatorerna i denna sektion har delats upp i tre kategorier: 1. ekonomiska resultat. Denna indikatorkategori riktar sig mot de direkta ekonomiska effekterna av organisationens aktiviteter och det ekonomiska värde som dessa aktiviteter bidrar med. 2. marknadsnärvaro. Dessa indikatorer ger information om hur organisationen växelverkar med specifika marknader. 3. indirekt ekonomisk påverkan. Dessa indikatorer mäter den ekonomiska påverkan som följer av organisationens ekonomiska aktiviteter och transaktioner. Det finns ett antal samband mellan olika ekonomiska indikatorer. Element i tabellen för skapat värde i EC1 sammanhänger med andra ekonomiska indikatorer, och det finns också anknytningar mellan löner och andra ersättningar (EC1 2.1c och EC5), transaktioner med den offentliga sektorn (EC1 2.1e och EC4) och investeringar i samhället (EC1 2.1f och EC8). De ekonomiska indikatorerna sammanhänger också nära med indikatorerna i andra protokoll, däribland: EC1 2.1c, EC5, och LA14 beträffande löner; EC1 2.1c, EC3, och LA3 beträffande andra ersättningar; EC1 2.1f, EC6, EC8, och SO1 om hur organisationen växelverkar med lokalsamhället; EC2 (risker beroende på klimatförändringar) och EN3 (direkt energikonsumtion) och EC10 (indirekt ekonomisk påverkan) och SO1 (samhällsekonomisk påverkan). Definitioner Platser där organisationen har betydande verksamhet Platser för vilka intäkter, kostnader, betalningar till intressenter, produktion, eller antal anställda för en enskild marknad utgör en tillräckligt betydande del av en organisations total för att vara viktiga för organisationens eller dess intressenters beslutsfattande. Tillsammans utgör dessa platser förmodligen den större delen av respektive total. Redovisande organisationer ska ange och förklara vilka specifika kriterier man använt för att bestämma vad som är betydande. Redovisande organisationer ska ta ledning från International Accounting Standards 14 (IAS14) när man definierar betydande verksamhetsställen. Allmänna hänvisningar Hemsidan för International Accounting Standards Board (IASB) (www.iasb.org) ger information om relevanta International Financial Reporting Standards (IFRS). När man förbereder sig för att redovisa information enligt de ekonomiska indikatorerna, bör data närhelst detta är möjligt tas från belopp i organisa tionens reviderade redovisning eller från internredovisning som granskats av intern revi sorerna. I vart fall ska data sammanställas enligt antingen: GRI

4 G3 Indikatorprotokoll: EC IP relevanta International Financial Reporting Standards (IFRS) och Interpretations of Standards, utgivna av the International Accounting Standards Board (IASB) (vissa indikatorprotokoll hänvisar till specifika International Accounting Standards, som i sådana fall ska konsulteras) eller nationella eller regionala standarder som erkänns internationellt för finansiell rapportering. Den redovisande organisationen ska klart ange vilka standarder som använts och ge tydliga hänvisningar till relevanta källor. Segmentsrapportering Redovisande organisationer ska konsultera International Accounting Standards 14 (IAS14) när man definierar plats, ort och lokal, såsom dessa begrepp används i indikatorerna EC1, EC5, EC6 och EC7. 3

5 IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC1. Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Data om tillskapandet och fördelningen av ekonomiskt värde visar på ett grundläggande sätt hur organisationen har skapat värde för sina intressenter. Flera komponenter i tabellen Tillskapat och fördelat ekonomiskt värde (T&FEV) ger också en ekonomisk profil av den redovisande organisationen, som kan användas för att normalisera andra resultatsiffror. Om T&FEV ges på landnivå, kan den ge en bra bild av vilket direkt monetärt värde organisationen tillfört lokala ekonomier. 2.1 Presentation T&FEV bör, närhelst detta är möjligt, samman ställas utifrån data i organisationens reviderade finansiella rapporter, eller utifrån internredovisning som granskats av internrevisorerna. En annan rekommen dation är att data presenteras enligt bokföringsmässiga grunder i en tabell som innefattar de grundläggande komponenterna för organisationens globala verksamhet så som visas i tabellen nedan. Data kan också presenteras på kassabasis när det finns skäl för detta och när upplysning lämnas i en tabell som innefattar de grundläggande komponenterna på sätt som visas nedan. För att bättre mäta effekterna på lokala ekonomier ska T&FEV visas separat per nationell, regional eller marknadsnivå, när dessa är betydande. Redovisande organisationer ska ange och förklara kriterierna för hur betydande definierats. 2.2 Vägledning för de olika raderna i T&FEV-tabellen a) Intäkter: Nettoförsäljningen är lika med bruttoförsäljningen för varor och tjänster minus returer, rabatter och avdrag. Intäkter från finansiella investeringar innefattar inbetalningar såsom ränta på finansiella lån, utdelningar från aktieinvesteringar, royalties och licensintäkter och direkta intäkter från tillgångar (t. ex. hyresintäkter). Intäkter från försäljning av tillgångar innefattar materiella tillgångar (fastigheter, infrastruktur, utrustningar) och immateriella tillgångar (t. ex. patent etc., designrätter och varumärken). Komponent Direkt tillskapat ekonomiskt värde Anmärkning a) Intäkter Nettoförsäljning plus intäkter från finansiella investeringar och försäljning av tillgångar Fördelat ekonomiskt värde b) Rörelsekostnader Betalningar till leverantörer, icke-strategiska investeringar, royalties och otillbörliga betalningar c) Löner och ersättningar till anställda Summan av betalningar till anställda (löpande betalningar, inte åtaganden för framtiden) d) Betalningar till finansiärer Alla finansiella betalningar som gjorts till dem som bidragit med kapital till organisationen. e) Betalningar till den offentliga sektorn (per land se not nedan) Skatter brutto f) Investeringar i samhället Frivilliga bidrag och investeringar i det bredare samhället (inklusive gåvor) Behållet ekonomiskt värde (beräknat som Investeringar, återbetalning av kapital, etc. tillskapat ekonomiskt värde minus fördelat ekonomiskt värde) GRI

6 G3 Indikatorprotokoll: EC IP b) Rörelsekostnader: Utbetalningar som gjorts till omvärlden för råvaror, komponenter, lokaler och köpta tjänster. Detta innefattar hyresbetalningar, licensavgifter, otillbörliga betalningar (eftersom dessa har ett tydligt kommersiellt ända mål), royalties, betalningar för kontraktsanställda, utbildningskostnader för anställda (om utbildningen ombesörjs av utomstående), skyddskläder för anställda etc. c) Löner och ersättningar till anställda: Summa lönekostnad innefattar löner till anställda inklusive belopp som betalats till den offentliga sektorn (löneskatter, avgifter och arbetslöshetskassor) för de anställdas räkning. Ej anställda som arbetar i verksam heten ska normalt inte tas med här, utan hellre under Rörelsekostnader som en köpt tjänst. Summa andra ersättningar innefattar normala betalningar (t.ex. för pensioner, firmabilar och sjukvård) såväl som andra betalningar för an ställ da som för bostäder, räntefria lån, bidrag till lokaltransporter, utbildningsbidrag och avgångsvederlag. De innefattar inte utbildningskostnader, kostnader för skyddskläder eller andra kostnader som är direkt hänförliga till den anställdes arbetsuppgifter. d) Betalningar till dem som skjutit till kapital: utdelningar till alla aktieägare; räntebetalningar till långivare. posten ska innefatta räntor på alla former av upplåning och skulder (inte bara långfristiga skulder) och även uppskjutna betalningar av utdelning på preferensaktier. e) Betalningar till den offentliga sektorn: alla bolagsskatter (bolagsskatter, inkomstskatter, fastighetsskatter etc.) och med dessa förknippade betalda straffavgifter på internationell, nationell och lokal nivå. Detta belopp ska inte innefatta uppskjuten skatt eftersom sådan skatt kanske inte har betalats. För organisationer som har verksamhet i mer än ett land, ska skatter redovisas per land. Organisationen ska redovisa vilken definition av segment man har tillämpat. f) Investeringar i samhället: Frivilliga bidrag och gåvor och investeringar i det bredare samhället när förmånstagarna finns utanför företaget. Hit hör bidrag till organi sa tioner för välgörande ända mål, andra frivilligorganisationer och forskningsinstitut (som inte har knytning till företagets egen forsk nings- och utvecklings verk samhet), be lopp som ges för att stödja samhällets infrastruktur (t. ex. fritidsanläggningar) och direkta kostnader för sociala program (inklusive för konst- och utbildnings aktiviteter). Det redovisade beloppet ska innefatta direkta utlägg i redovisnings perioden, inte åtaganden för framtiden. För investeringar i infrastruktur ska beräkningen av den totala investeringen innefatta kostnaden för varor och arbete i tillägg till investeringar i anläggnings tillgångar. För stöd till pågående verksam heter och program (om en organisation t. ex. betalar för den dagliga verksamheten vid en offentlig inrättning) ska den redovisade investeringen innefatta kostnaderna för verksamheten. Beloppet ska inte innefatta legala eller kommersiella aktiviteter eller där ändamålet med investeringen är uteslutande kom mersiellt. Gåvor till politiska partier ska tas med, men behandlas också särskilt i större detalj i SO6. Sådana eventuella investeringar i infra struktur som görs främst av behoven för kärnverk sam heten (som att bygga en väg till en gruva eller en fabrik), eller för att under lätta för organi sationens verksamhet ska inte tas med. Beräkningen av investerat belopp kan inne fatta infrastruktur som byggs utanför den redo visande organisationens huvudsakliga verk samhet, såsom en skola eller ett sjukhus för de anställda och deras familjer. Ekonomi-, finans-, eller redovisningsavdelningar bör ha den information som krävs enligt denna indikator. International Accounting Standard (IAS) 12 om Inkomst skatter, IAS 14 om segmentsrapportering, IAS 18 om intäkter, och IAS 19 om ersättningar till anställda bör konsulteras. 5

7 IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC2. Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter för organisationens aktiviteter hänförliga till klimatförändringen. Klimatförändringen innebär risker och möjligheter för organisationer, deras investorer och deras intressenter. Organisationer kan ställas inför fysiska risker på grund av förändringar i klimatsystem och väder. Sådana risker kan vara t. ex. effekter av starkare stormar, föränd ring ar i havsnivån, temperaturförändringar i närmiljön, tillgången till vatten, påverkan på anställda såsom effek ter på hälsan (t. ex. sjukdomar som beror på högre temperaturer) eller ett behov att omlokalisera verksamheten. När regeringar alltmer reglerar verksamheter som påverkar klimatförändringen, ställs organisationer som direkt eller indirekt har ansvaret för utsläpp inför ökad risk på grund av detta och kan drabbas av högre kostnader eller andra faktorer som påverkar kon kurrenskraften. Gränsvärden för utsläpp av växthusgaser kan också skapa möjligheter för organisationer allteftersom ny teknologi och nya marknader skapas. Detta är särskilt fallet för organisationer som kan använda eller producera energi och energiprodukter mer effektivt. möjligheter att använda ny teknologi, nya varor eller tjänster för att hantera de utmaningar som sammanhänger med klimatförändringen och möjliga konkurrensfördelar som skapas för organisationen genom regleringar eller andra teknologiska förändringar som sammanhänger med klimatförändringen. 2.3 Ange om företagsledningen har beloppsmässigt kvantifierat de ekonomiska effekterna för organisationen av klimatförändringen (t. ex. kostnaden för försäkring och utsläppsrätter). Om den är möjlig är kvantifiering en bra upplysning. Om kvantifiering gjorts, upplys om de ekonomiska effekterna och vilka verktyg som använts för att kvantifiera. Handlingar eller protokoll från organisationens högsta ledning, inklusive miljökommittéer, kan innehålla den information som denna indikator kräver. EN16 ger tillfälle att upplysa om de totala utsläppen av växthusgaser, medan EN 18 ger upplysningar om storleken på de minskningar som uppnåtts och initiativ för att minska storleken på den redovisande organisationens utsläpp. 2.1 Ange om organisationens högsta ledning tagit hänsyn till klimatförändringen och de risker och möjligheter denna innebär för organisationen. 2.2 Redovisa risker och/eller möjligheter som klimatförändringen innebär och som har möjliga ekonomiska effekter på organisationen, däribland: risker som beror på fysiska förändringar som sammanhänger med klimatförändringen (t.ex. påverkan från förändringar i vädret och sjukdomar som beror på förändringar i temperaturen), risker som sammanhänger med ökad reglering (t. ex. kostnader för aktiviteter och system för att hantera nya regleringar), GRI

8 G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC3. Omfattningen av organisationens förmånsbestämda åtaganden. När en organisation tillhandahåller en pensionsplan för sina anställda, kan dessa förmåner innebära åtaganden som de som omfattas bygger sina planer om sin långsiktiga välfärd på. Förmånsbestämda planer kan för arbetsgivare innebära åtaganden som måste infrias. Andra planer, som avgiftsbestämda planer, ger ingen garanti för anställda beträffande deras framtida pensioner. Vilken typ av plan som väljs har effekter både för anställda och arbetsgivare. Å andra sidan kan en pensionsplan för vilken tillräckliga tillgångar avsatts hjälpa organisationen att anställa och behålla en stabil personal och underlätta arbetsgivarens långsiktiga ekonomiska och strategiska planering. 2.1 Ange om strukturen för de pensionsplaner som erbjuds de anställda bygger på: förmånsbestämda planer eller andra typer av förmåner. 2.2 För förmånsbestämda planer, ange om arbetsgivarens åtaganden att betala pensioner enligt planens villkor ska betalas direkt från organisationens allmänna tillgångar eller från en fond eller stiftelse vars tillgångar är åtskilda från organisationens. 2.3 I de fall då skulderna enligt planen ska betalas från organisationens allmänna tillgångar, redovisa det uppskattade beloppet av dessa skulder. 2.4 I de fall då en särskild fond eller stiftelse finns från vilken pensionsplanens skulder ska betalas, redovisa: i vilken utsträckning skulderna enligt gjorda åtaganden beräknas vara täckta av de tillgångar som har satts av för att täcka dem, 2.5 I de fall då en fond eller stiftelse har skapats för att betala planens skulder och skulden inte fullt ut täcks, beskriv vilken strategi (om en sådan strategi finns) som arbetsgivaren har för att komma till en full täckning och den tidsperiod (om sådan har definierats) inom vilken arbetsgivaren hoppas nå full täckning. 2.6 Redovisa de avsättningar som gjorts av arbetsgivaren eller anställda som procentsats av lönesumman. 2.7 Redovisa nivån för anslutning till pensionsplanerna (t. ex. anslutning till obligatoriska eller frivilliga arrangemang, regionala eller landbaserade arrangemang, eller dem med ekonomisk påverkan). 2.8 Olika rättsområden (t. ex. länder) har olika tolkningar och vägledningar för hur beräkningar för att fastställa täckningen för en plan ska göras. Beräkna i enlighet med regler och metoder för det relevanta rättsområdet och rapportera sammanställda totaler. Koncernredovisningsmetoder ska vara samma som dem som används för att ta fram organisationens finansiella rapporter. Lägg märke till att pensionsplaner behandlas i International Accounting Standard (IAS) 19, men att IAS 19 täcker fler frågor. Full täckning Tillgångar hänförliga till en plan är lika stora som eller större än åtagandena enligt planen. Ekonomi- eller redovisningsavdelningar bör ha den information som krävs enligt denna indikator. International Accounting Standard (IAS) 19 om ersättningar till anställda på vilka grunder denna beräkning har gjorts och när beräkningen gjordes. 7

9 IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC4. Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn. Denna indikator ger ett mått på stöd till den redovisande organisationen från den offentliga sektorn i det land där verksamheten bedrivs. Väsenligt stöd från den offentliga sektorn, jämfört med betalda skatter, kan hjälpa till att skapa en balanserad bild av transaktionerna mellan den redovisande organisationen och den offentliga sektorn. I den finansiella redovisningen hanteras poster enligt IAS 20 individuellt och inte konsoliderat som denna indikator kräver. International Accounting Standard (IAS) 20 om redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. 2.1 Redovisa betydande uppskattade sammanlagda finansiella belopp enligt bokföringsmässiga grunder för följande: skattelättnader/avdrag, stöd/subventioner, investeringsbidrag, forsknings- och utvecklingsbidrag och andra relevanta typer av bidrag/anslag, tilldelade belopp för stipendier etc., borttagande av royalty för viss period, ekonomiskt stöd från exportkreditorganisationer, stimulansbetalningar och andra ekonomiska förmåner som erhållits eller kommer att erhållas från någon regering eller myndighet för någon aktivitet 2.2 Redovisa om den offentliga sektorn finns någonstans i ägarstrukturen. Betydande ekonomiskt stöd Betydande direkta eller indirekta ekonomiska förmåner som inte avser en transaktion med varor eller tjänster, utan som avser stimulansåtgärder eller ersättning för åtgärder som vidtagits, kostnad för en tillgång eller gjorda utlägg. Den som ger det ekonomiska stödet, förväntar sig inte någon direkt avkastning på det stöd som givits GRI

10 G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC5. Skalan för normala ingångslöner jämfört med minimilöner på orter där organisationen har betydande verksamhet. Ekonomisk välfärd är ett av de sätt på vilka en organisation investerar i sina anställda. Denna indikator bidrar till att visa hur en organisation bidrar till de anställdas välfärd på orter där organisationen har väsentlig verksamhet. Indikatorn visar också hur konkurrenskraftiga organisationens löner är och information som behövs för att bedöma effekten av lönerna på den lokala arbetsmarknaden. Att betala löner över miniminivån kan vara en faktor för att skapa relationer med det lokala samhället, skapa lojalitet hos de anställda och stärka organisationens licence to operate. Denna indikator är viktigast för organisationer för vilka en väsentlig del av arbetsstyrkan betalas på sätt eller med belopp som är nära knutna till lagar eller regleringar för minimilöner. 2.1 Ange om en betydande del av arbetsstyrkan betalas med löner som omfattas av bestämmelser om minimilöner. Lokal minimilön Minimilön avser den lägsta betalning per timme eller annan tidsenhet för anställning som tillåts enligt lag. Eftersom vissa länder har flera minimilöner (t. ex. för varje delstat/provins eller för varje anställningskategori) ska den minimilön som använts anges. Ingångslön Ingångslön ska definieras som den heltidslön som erbjuds en anställd I den lägsta anställningskategorin. Termen täcker inte praktikant- eller lärlingslöner. Möjliga källor, där information kan hämtas innefattar organisationens löneavdelning eller ekonomi-, finans- eller redovisningsavdelningarna. Lagstiftning om området i varje land/region där organisationen har verksamhet kan också ge information för denna indikator. 2.2 I procenttermer, jämför lokala minimilöner med den redovisande organisationens ingångslöner för orter där organisationen har betydande verksamhet. 2.3 Ange hur detta förhållande skiljer sig mellan orter där organisationen har betydande verksamhet. 2.4 Redovisa fördelningen av förhållandet mellan ingångslöner och minimilöner. 2.5 Ange hur orter med betydande verksamhet definierats. 2.6 För organisationer vars anställningsvillkor baseras på månadslön etc., ska lönebeloppen omräknas till uppskattade timlöner. 2.7 Ange om lokal minimilön saknas eller skiftar på orter där organisationen har betydande verksamhet. I de fall då olika minimilöner skulle kunna användas som jämförelse, förklara vilken minimilön som använts. 9

11 IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC6. Policy och praxis samt andelen utgifter som betalas till lokala leverantörer på väsentliga verksamhetsplatser. Det inflytande en organisation kan ha på den lokala ekonomin sträcker sig bortom direkta anställningar och betalningar av löner och skatter. Genom att stödja den lokala affärsverksamheten via leverantörskedjan, kan en organisation indirekt dra till sig ytterligare investeringar i den lokala ekonomin. Redovisande organisationer kan till en del skapa eller behålla sin licence to operate genom att visa att de har positiva effekter på de lokala ekonomierna. Att använda lokala leverantörer kan vara en strategi för att underlätta att tillförsäkra tillgång till råvaror och komponenter, för att stötta stabiliteten i den lokala ekonomin och kan vara mer effektivt för avsides belägna platser. Andelen lokala inköp kan också vara en faktor i att bidra till den lokala ekonomin och bevara goda relationer till samhället. Men den övergripande effekten av att använda lokala leverantörer beror också på respektive leverantörs långsiktiga hållbarhet. 2.5 Ange de faktorer som påverkar valet av leverantör (t. ex. kostnad, miljöhänsyn eller social hänsyn) förutom var respektive leverantör finns. Lokala leverantörer Leverantörer av råvaror, produkter och tjänster som har sin bas i samma geografiska marknad som den redovisande organisationen (dvs. inga betalningar till leverantören görs över nationsgränser). Hur lokal definieras kan variera eftersom i vissa fall städer, regioner inom ett land och t. o. m. mindre länder rimligen kan betraktas som lokala. 2.1 Ange hur organisationen definierat det geografiska begreppet lokal. 2.2 För nedanstående beräkningar gäller att procenttal ska baseras på fakturor eller åtaganden som gjorts under redovisningsperioden (dvs. bokföringsmässiga grunder). 2.3 Ange om organisationen har en policy eller allmän praxis att hellre välja lokalt baserade leverantörer antingen för hela organisationen eller för speciella platser. 2.4 Om detta är fallet, ange den procentsats av inköpsbudgeten för platser där organisationen har betydande verksamhet som används för inköp från leverantörer som är lokala i förhållande till sådana platser (t. ex. procent av varor och förnödenheter som köpts lokalt). Lokala inköp kan göras på basis av en budget som hanteras antingen på respektive verksamhetsplats eller vid huvudkontoret GRI

12 G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC7. Rutiner för lokalanställning och andelen av ledande befattningshavare som anställts lokalt där organisationen har betydande verksamhet. Urval av personal och ledning baseras på ett antal överväganden. Att säkerställa att ledningspositioner besätts med personer från platsen kan vara till fördel för det lokala samhället och organisationens förmåga att förstå lokala behov. Mångfald inom en ledningsgrupp och att ha med personer från platsen kan förbättra personalsituationen, ge fördelar för det lokala samhället och öka organisationens förmåga att förstå lokala behov. 2.1 Ange om organisationen har en koncernpolicy eller allmän praxis att hellre välja lokal personal vid anställning på de platser där organisationen har betydande verksamhet. 2.2 Om detta är fallet, ange andelen personer i högsta ledningen på platser där organisationen har betydande verksamhet som kommer från det omgivande samhället. Använd data för heltidsanställda för att beräkna denna procentsats. 2.3 Ange hur begreppet högsta ledningen har definierats Lokal Lokal avser individer som antingen är födda eller som har permanent uppehållstillstånd (t. ex. naturaliserade medborgare eller personer med permanent uppehållstillstånd) i samma geografiska marknad som den bedrivna rörelsen. Redovisande organisationer kan välja sina egna definitioner av lokal eftersom i vissa fall städer, regioner och t.o.m. små länder rimligen kan betraktas som lokala. Definitionen måste dock klart anges. Personal- eller HR-avdelningar bör ha den information som denna indikator kräver. 11

13 IP G3 Indikatorprotokoll: EC EC8. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. Ekonomi-, finans- eller redovisningsavdelningarna bör ha den information som krävs enligt denna indikator. Lika väl som att skapa och fördela ekonomiskt värde, kan en organisation påverka en ekonomi genom sina investeringar i infrastruktur. Effekterna av investeringar i infrastruktur kan sträcka sig längre än organisationens egen verksamhet och effekterna kan ha effekt över längre tid. Investeringar av detta slag kan vara transportvägar, vatten och avlopp m. m, lokaler för sociala aktiviteter, sportanläggningar, centra för hälsa och välbefinnande etc. Tillsammans med investeringar för den egna verksamheten är detta ett mått på organisationens kapitaltillskott till ekonomin. 2.1 Förklara omfattningen av utveckling (t. ex. storlek, kostnad, varaktighet) av betydande investeringar och stöd och aktuell och förväntad påverkan (positiv och negativ) på samhället och på lokala ekonomier. Ange om dessa investeringar och tjänster är kommersiella, icke-monetära eller utan betalning. 2.2 Ange om organisationen undersökt samhällets behov avseende infrastruktur och andra tjänster. Om så, förklara kort resultatet av denna undersökning. Infrastruktur Anläggningar (t. ex. vattenverk, väg, skola eller sjukhus) som byggts främst för att tillhandahålla en tjänst eller vara för allmänheten och inte som ett kommersiellt projekt, och från vilket organisationen inte avser att få någon direkt ekonomisk förmån. Stöd för tjänster Att tillhandahålla en tjänst för allmänheten antingen genom direkta betalningar eller genom att tillhandahålla personal genom att använda personal anställd av den egna organisationen. En tjänst för det allmänna kan också innefatta offentliga tjänster GRI

14 G3 Indikatorprotokoll: EC IP EC9. Förståelse om och beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning. Indirekta ekonomiska effekter är en viktig del av en organisations inflytande vad beträffar hållbar utveckling. Medan direkta ekonomiska effekter tenderar att fokusera på de omedelbara konsekvenserna av monetära flöden till intressenterna, innefattar de indirekta effekterna dessutom sådana effekter som skapas när pengar cirkulerar i ekonomin. Direkta ekonomiska effekter mäts ofta som värdet av transaktioner mellan den redovisande organisationen och dess intressenter, medan indirekta ekonomiska effekter är resultatet ibland icke-monetärt av tran sak tioner. Indirekta effekter är viktiga för att beskriva en organisations roll som deltagare eller påverkare i socioekonomiska förändringar, särskilt i utvecklingsländer. Indirekta effekter är särskilt viktiga att fastställa och redovisa i förhållande till lokala samhällen och regionala ekonomier. För organisationens ledning är indirekta ekonomiska effekter en viktig indikation på var risker för organi sationens anseende kan utvecklas, eller var möjligheter kan uppkomma att öka penetrationen i marknaden eller stärka organisationens licence to operate. 2.1 Beskriv vilket arbete som gjorts för att förstå de indirekta ekonomiska effekterna som organi sationen har på nationell, regional eller lokal nivå. 2.2 Ange exempel på indirekta ekonomiska effekter, både positiva och negativa, såsom: förändring av produktiviteten för organisationer, sektorer eller hela ekonomin (t. ex. genom ökad användning av distributions- eller informationsteknologi), ekonomisk utveckling i områden med stor fattigdom (t. ex. antalet personer som är bero ende av inkomsten från en persons anställning), den ekonomiska effekten av förbättringar eller försämringar i sociala eller miljöförhållanden (t. ex. förändrad arbetsmarknad i ett område där en övergång skett från små familjejordbruk till stora planteringar eller den ekonomiska effekten av nedsmutsning), hur tillgängliga produkter och tjänster är för dem med låga inkomster (t. ex. förmånliga priser på mediciner bidrar till en friskare be folkning som deltar i ekonomin i större utsträckning, prissättning som ligger över vad de med låga inkomster kan betala), förbättrad yrkesskicklighet och högre kun skaper inom mer kvalificerade yrken eller i en region (t. ex. behovet av goda leverantörer blir en magnet för företag med yrkesskickliga arbe tare vilket i sin tur medför nya utbildn ings anstalter), arbetstillfällen i leverantörskedjan eller distributionskedjan som beror på organisationen (bedöm påverkan av organisationens tillväxt eller neddragningar på dess leverantörer), hur utländska direktinvesteringar stimuleras, möjliggörs eller begränsas (t. ex. kan utvidgningen eller stängningen av en tjänst inom infrastrukturen i ett utvecklingsland leda till ökade eller minskade utländska direktinvesteringar), den ekonomiska påverkan som ändringar i var verksamhet eller aktiviteter bedrivs (t. ex. outsourcing av arbetsuppgifter till ett annat land) och ekonomisk påverkan från användningen av varor och tjänster (t. ex. kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och användningen av vissa varor och tjänster). 2.3 Redovisa hur betydande effekterna är mot externa referenstal och intressenternas prioriteringar, såsom nationella och internationella standarder, protokoll och policyer. Indirekt ekonomisk effekt En ytterligare följd av den direkta effekten av finansiella transaktioner och det monetära flödet mellan en organisation och dess intressenter. Ekonomisk effekt En förändring i ekonomins produktionskapacitet som kan ha inflytande på ett samhälles eller intressenters välfärd och långfristiga utvecklingsmöjligheter. 13

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta

Strategi och profil 1. Strategi och analys G3-upplysningar Beskrivning Sida Kommentar. 1.1 Uttalande från organisationens högsta GRI-index Från och med verksamhetsåret 2009 följer Stockholms läns landstings miljöredovisning Global Reporting Initiative, GRI, på tillämpningsnivån C. Landstinget har för närvarande inte några planer

Läs mer

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT

VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT VOLVO TREASURY KONCERNEN HALVÅRSRAPPORT januari - juni 2015 HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI - 30 JUNI 2015 Volvo Treasury AB (publ) är ett helägt dotterbolag till AB Volvo (publ) Göteborg (556012-5790). Företaget

Läs mer

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS)

Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Bilaga 1 Effekter av övergång till redovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) Effekter i moderbolagets redovisning I samband med övergången till redovisning enligt IFRS

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Brf Skyttegatan 6 769608-0394. Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Skyttegatan 6 Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET

RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET RR 28 STATLIGA STÖD REDOVISNINGSRÅDET SEPTEMBER 2002 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 STATLIGA BIDRAG 4 Icke-monetära bidrag 7 Redovisning av bidrag relaterade till tillgångar

Läs mer

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 4. Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 4 Uppdaterad januari 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt När den

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.

3;8<,,:99=,5 1 JANUARI - 30 JUNI 2007 ! #$%$&' ( )#*&%$)+#', >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$' >&0*%#$'? >, -. :%' 3;84 "#$%"$&' ( )#*&%$)+#' >, 0-%&&' ( $&+%&+&' >, #-%00'? ( )+#%$&+'? >9 ( *+*%)$"' >&0*%#"$'? >, -.0%-#)' ( +#0%)-*#'! "#$%"$&' ( )#*&%$)+#', &-%*#' ( $+"%&*.'

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

REKOMMENDATION 7.1. Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser REKOMMENDATION 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser Januari 2006 Innehåll Denna rekommendation anger vilka upplysningar som skall lämnas i årsredovisningen i syfte att ge en helhetsbild

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Styrelsen och Verkställande direktören för Inev Studios AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2012 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2012-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet. Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-05-26 Dnr: FS 1.1-94-15 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Handläggningsordning

Läs mer

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006

Nyckeltal för Postkoncernen 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 1/8 Nyckeltal för 1-3/2007 1 3/2006 Förändring 1 12/2006 % Omsättning, milj.euro 431,5 384,9 12,1 1 550,6 Rörelsevinst, milj.euro 45,9 37,6 22,1 89,0 Rörelsemarginal,% 10,6 9,8 5,7 Vinst före skatt 48,2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR)

UFR 9. Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UFR 9 Publicerad september 2012 UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING (UFR) UTTALANDE FRÅN RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt Frågeställning IASB publicerade

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER

URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 27 VAL AV RAPPORTVALUTA I RR 8, REDOVISNING AV EFFEKTER AV ÄNDRADE VALUTAKURSER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod 11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod MARIKAB redovisar nedanstående balans- och resultaträkning för 20X8. Upprätta en kassaflödesanalys för 20X8 med hjälp av dessa rapporter och upplysningarna

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR SKANDIA FONDERS ERSÄTTNINGAR 2013

REDOGÖRELSE FÖR SKANDIA FONDERS ERSÄTTNINGAR 2013 1 (5) REDOGÖRELSE FÖR SKANDIA FONDERS ERSÄTTNINGAR 2013 Regelverk för ersättningar Finansinspektionen utfärdade i juni 2013 föreskrifter om förvaltare av alternativa investeringsfonder (FFFS 2013:10) (

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Korsreferenstabell GRI

Korsreferenstabell GRI Posten Norden Hållbarhetsredovisning 2010: Korsreferenstabell GRI Posten Nordens hållbarhetsredovisning för 2010 är upprättad enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning,

Läs mer

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906

MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 MED RÄTT VÄRDERINGAR SEDAN 1906 Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Med rätt värderingar sedan 1906 Hur bygger man ett företag som förblir stabilt? Man börjar med att lägga en ordentlig grund; en värdegrund.

Läs mer

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9)

Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) Viking Line Abp Börsmeddelande 14.11.2006 kl.12.00 1(9) ÖVERGÅNG TILL RAPPORTERING ENLIGT IFRS Viking Line koncernen övergår vid bokslutet för räkenskapsåret 2005/2006 från finländsk bokslutspraxis (Finnish

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29

PRESSMEDDELANDE. Effekter till följd av övergång till IFRS. www.billerud.com 2005-03-29 PRESSMEDDELANDE www.billerud.com 2005-03-29 Effekter till följd av övergång till IFRS Billerud AB (publ) tillämpar från och med den 1 januari 2005 de av EG-kommissionen godkända International Financial

Läs mer

PRI OCH IAS 19 / IFRS

PRI OCH IAS 19 / IFRS PRI OCH IAS 19 / IFRS IAS 19 / IFRS ett nytt sätt att beräkna och redovisa pensionsåtaganden Det svenska redovisningsrådets rekommendation RR 29 som grundar sig på IAS 19 / IFRS infördes vid årsskiftet

Läs mer

Information om ersättningar i Swedbank 2014

Information om ersättningar i Swedbank 2014 Information om ersättningar i Swedbank 2014 Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 Information om ersättningar i Swedbank 2014

Läs mer

Företags- och Personalekonomi 01 722G88

Företags- och Personalekonomi 01 722G88 Företags- och Personalekonomi 01 722G88 företagsekonomi s 2011-11-09 2 Ekonomiska grundbegrepp s Utgifter Inbetalningar Kostnader Utbetalningar Intäkter Inkomster Företag Ekonomi 2011-11-09 3 s Begreppet

Läs mer

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN RR 26 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN REDOVISNINGSRÅDET JULI 2002 Innehållsförteckning Sid. SYFTE 3 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 3 DEFINITIONER 3 REDOVISNING OCH VÄRDERING 4 Händelser efter balansdagen som skall beaktas

Läs mer

Visma Eget Aktiebolag

Visma Eget Aktiebolag Visma Eget Aktiebolag Lathund för att du ska kunna se vad de olika transaktionerna som du registrerar i programmet påverkar i din deklaration. På sidan INK2R i programmet kan du också högerklicka i rutan

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning

Årsredovisning. RFSL:s Malmöavdelning Årsredovisning för RFSL:s Malmöavdelning 846001-3413 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för RFSL:s Malmöavdelning får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK

Kassaflödesanalys. SSABs kassaflödesanalys. Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys. Koncernen. ME1001 Industriell ekonomi GK Kassaflödesanalys Kap 24 Kassaflödesanalys Kap 25 Utvidgad finansiell analys ME1001 Industriell ekonomi GK 1 2011 Vt period 4 Tomas Sörensson 1 SSABs kassaflödesanalys Koncernen Koncernens kassaflödesanalys

Läs mer

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod 11.7 MARIK AB II MARIKAB expanderar sin verksamhet 0X9. Nedanstående balansräkning (IB o UB) och resultaträkning gäller för 0X9 och du ska upprätta en ny kassaflödesanalys för 0X9 - med hjälp av nedanstående

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER

RFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Surveillance Stockholm

Surveillance Stockholm Surveillance Stockholm Vanligt förekommande brister i årsredovisningar 2011 I bilagan ges ett preliminärt resultat av Börsens granskning. Dessa noteringar är kortfattade samt generella, och information

Läs mer

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får

Läs mer

Delårsrapport 1/2015

Delårsrapport 1/2015 Delårsrapport 1/2015 Januari-mars 2015, AMHULT 2 AB (publ) Nettoomsättning för perioden uppgick till 1 990 (790)TSEK. Resultatet för perioden -418 (-304) TSEK efter skatt. Resultat per aktie (före och

Läs mer

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB

DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 HQ AB 1 DISCIPLINNÄMNDEN VID BESLUT 2011-05-19 NASDAQ OMX STOCKHOLM 2011:1 NASDAQ OMX Stockholm AB HQ AB Fråga om överträdelse av Regelverket Aktierna i HQ AB ( HQ ) har varit upptagna till handel på NASDAQ

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG

januari juni 2015 ANDRA KVARTALET 2015 Mätsticka Trekvartbredd JANUARI-JUNI 2015 HÄNDELSER EFTER KVARTALETS UTGÅNG Q 2 Delårsrapport januari juni 2015 Ostnor AB (publ.) Ostnor AB, org nr 556051-0207 Belopp i Mkr kvartal 2 jan-jun helår 2015 2014 2015 2014 2014 Nettoomsättning 288,4 262,1 581,0 487,8 969,0 Rörelseresultat

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009

Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 Koncernbalansräkning, milj. euro 30.6.2010 30.6.2009 31.12.2009 TILLGÅNGAR LÅNGFRISTIGA TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar 112,5 105,4 108,3 Goodwill 737,7 649,9 685,4 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987

Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Renen 21 716419-6987 Räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 3-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6-7 Ställda säkerheter

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM TYDLIGT BÄTTRE ÅRSREDOVISNING 2013/2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANTEAM Styrelsen för LanTeam Consulting AB, 556582-7291 får härmed avge årsredovisning för 2013-05-01-2014-04-30. ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Bolaget bedriver

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015

KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 KVARTALSRAPPORT 1 januari 31 mars 2015 för Apikal Fastighetspartner AB (publ) Org.nr. 556921-1708 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget skall som verksamhet tillhandahålla lånekapital

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814. Innehållsförteckning BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 -BILAGA- Org nr 556376-6814 Innehållsförteckning Sida RESULTATRÄKNING 2 BALANSRÄKNING 3 BALANSRÄKNING 4 KASSAFLÖDESANALYS 5 NYCKELTAL OCH EGET KAPITAL 6 BYTE

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31

RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 RESULTATRÄKNING 2011-01-01 2010-01-01 Not 2011-12-31 2010-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Nettoomsättning 10 006 434 11 812 227 Övriga rörelseintäkter 1 3 000 152 967 741 13 006 586 12 779 968 Rörelsens

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Svenska Samernas Riksförbund Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01--2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2014 Nettoomsättningen uppgick till 126 mkr (153). Rörelseresultatet ökade till 4,7 mkr (1,3). Rörelsemarginalen ökade till 3,7 procent (0,9). Resultatet efter finansiella

Läs mer

Halvårsrapport januari juni 2012

Halvårsrapport januari juni 2012 Västerås Stockholm Provinsfastigheter I AB (publ) Obligationslån 8,5 % Allokton I 2015 Januari juni 2012 April juni 2012 Nettoomsättning för perioden uppgick till Nettoomsättning för perioden uppgick till

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB reviderad version CWS Comfort Window System AB (publ) Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2011-09-01 till 2012-08-31 I den ursprungliga rapporten, publicerat

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011.

DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars. Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. STOCKHOLM 2011-04-21 DELÅRSRAPPORT 2011 Januari mars Aktietorgetlistade bolaget Relation & Brand AB (556573-6500) presenterar idag första kvartalet 2011. Viktiga händelser under första kvartalet Omsättningen

Läs mer

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Punkt 19 Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen För ledande befattningshavare i koncernen har under 2014 tillämpats de

Läs mer

Anvisningar till årsräkning 2014/sluträkning 2015

Anvisningar till årsräkning 2014/sluträkning 2015 ÖVERFÖRMYNDARVERKSAMHETEN STENUNGSUND ORUST LILLA EDET TJÖRN Anvisningar till årsräkning 2014/sluträkning 2015 Det första du bör göra är att ta fram föregående årsräkning och läsa igenom det följebrev

Läs mer

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005

3.1 Årsredovisning Bilaga 4, uppdaterad 18.12.2007 KONCERNBOKSLUT KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT 1 (9) Dnr 7/120/2005 1 (9) KONCERNBALANSRÄKNING FÖR KREDITINSTITUT Enligt 31 1 mom. i finansministeriets förordning (FMF) om bokslut, koncernbokslut och verksamhetsberättelse i kreditinstitut och värdepappersföretag ska kreditinstitut

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Årsredovisning för räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Styrelsen för Kävlinge Golfbana AB (publ) avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE RR 23 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE REDOVISNINGSRÅDET OKTOBER 2001 1 2 Innehållsförteckning Sid. TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 DEFINITIONER 6 NÄRSTÅENDEPROBLEMATIKEN 6 UPPLYSNINGAR 8 IKRAFTTRÄDANDE 11 ÖVERENSSTÄMMELSE

Läs mer