Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert. Budget och verksamhetsplan KF

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert. Budget och verksamhetsplan 2007-2009 KF 2006-12-18"

Transkript

1 Paradisskolans pågående renovering som väntas bli klar sommaren 2007 Foto: Peter Tinnert Budget och verksamhetsplan KF

2 22

3 Innehållsförteckning Kommentar, organisation och översikt Kommunstyrelsens kommentar 4 Nybro kommun - en översikt 6 Styrning, mål och uppdrag TIO huvudprinciper för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun 8 Övergripande mål, gemensamma och särskilda uppdrag 10 Ekonomisk översikt Budgetförutsättningar och sammanfattande analys av budget och verksamhetsplan 16 Sammanfattande kommentar till den finansiella analysen 18 Finansiella analys - RK-modellen 19 Finansiell analys - kommunen 20 Finansiella nyckeltal 28 Finansiella planer Resultatplan 29 Balansplan 29 Finansieringsplan 30 Investeringsplan 31 Driftplan 35 Nämndredovisning Kommunstyrelsen 36 Teknisk nämnd 38 Vatten och avlopp 40 Samhällsbyggnadsnämnd 42 Kultur- och fritidsnämnd 44 Omsorgsnämnd 46 Individ- och familjenämnd 48 Barn- och utbildningsnämnd 50 Ordlista

4 Kommunstyrelsens kommentar Bakgrund Budget 2007 och verksamhetsplan är utarbetade efter den budgetprocess som Kommunfullmäktige beslutade om i mars Denna budgetprocessen innebär i korthet att Kommunfullmäktige beslutar om definitiva ramar och skattesats i juni månad. Sedan har de olika nämnderna sommaren och hösten på sig för att arbeta fram en intern detaljbudget som redovisas till kommunstyrelsen under november månad. På grund av att det varit allmänna val under 2006 ska den nya fullmäktige besluta om skattesats och Budget och verksamhetsplan Fullmäktiges beslut i juni 2006 ska därför ses som preliminärt. Kommentarer till budgetbeslut Budgeten har till syfte att underlätta och medverka till införande och genomslag av fullmäktiges beslut om Tio huvudprinciper för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun (se sid 8). De för verksamheterna fastställda målen återfinns i ett separat dokument kallat Måldokument Måldokument för perioden kommer att sammanställas när utvärdering och rapportering har skett av måluppfyllelse i samband med Årsredovisning Verksamheten ska utvecklas utifrån de ekonomiska förutsättningar som denna budget anger samtidigt som kommuninvånarnas behov ska vara vägledande och personalens möjligheter till delaktighet och engagemang skall tillgodoses. Kommunfullmäktiges beslut om ramar för 2007 innebär också att den av kommunfullmäktige fastställda budgetramen är bindande avseende såväl ramar som mål och riktlinjer. Verksamheten ska dock bedrivas inom befintliga ramar även om detta medför att de i budgeten angivna målen och riktlinjerna inte helt kan uppnås. Nämnd får således inte överskrida varken sin totala resultat- eller investeringsbudget. Den begränsade ekonomin, den nya budgetprocessen och fullmäktiges beslut om Tio huvudprinciper för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun förutsätter att man hela tiden omprövar på vilket sätt vi använder våra gemensamma resurser. Det innebär att de politiskt förtroendevalda deltar i arbetet med budget, utvärdering och styrning av verksamheten än mer aktivt än tidigare. Därför krävs en aktivare process såväl inom den politiska organisationen som mellan politiker och anställda. Ekonomiska bedömningar I oktober 2006 lade den nya regeringen fram budgetpropositionen för år 2007 vilket var övergripande och redovisade riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen gör bedömningen att tillväxttakten 2006 blir den högsta sedan millennieskiftet. Även under 2007 bedöms ekonomin växa i god takt. Hushållens konsumtion väntas växa jämförelsevis starkt framöver och hushållens disponibla inkomster kommer att utvecklas väl de närmaste åren enligt regeringen. Även den offentliga konsumtionen utvecklas starkt under 2006 och 2007, vilket bl.a. beror på att de kommunala finanserna är bättre än på länge. Regeringen framhåller, att även om penningpolitiken i ett internationellt perspektiv successivt stramats åt, ger de låga räntorna i världsekonomin som helhet fortfarande en efterfrågestimulans 2006 och i viss mån även under Detta bidrar till att tillväxten förväntas bli fortsatt god

5 Höstpropositionen 2006 i korthet gällande den kommunala verksamheten är följande: - Regeringens Jobbavdrag konstrueras så att det inte påverkar kommunernas skatteinkomster. - Plusjobben, utbildningsvikariat och friåret avvecklas. Statligt finansierade feriearbeten, det allmänna anställningsstödet och det förstärkta anställningsstödet avskaffas. - Det medfinansieringsansvar som arbetsgivaren haft för de anställda, särskild sjukförsäkringsavgift, avskaffas. Samtidigt höjs sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften. - Den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. slopas för personer som fyllt 65 år. - De generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 1 miljard kronor 2007 och med ytterligare 5 miljarder kronor De riktade medel till personalförstärkning inom förskolan och det statliga stödet för utbildning av vuxna förs över till anslaget (det generella statsbidraget) Samtidigt sker en minskning av ca platser. - Rekryteringsbidraget för vuxna kommer att avskaffas. - En rättighet till grundläggande särvuxutbildning införs från och med den 1 januari En satsning på de mest sjuka äldre samt medel att stimulera utbyggnaden av särskilda boenden. - Ett riktat statsbidrag för att förbereda en Fritt Val-reform inom äldreomsorgen i kommunerna. 555

6 Nybro Kommun - en översikt Folkmängd och åldersfördelning Folkmängden har sedan Kommunfullmäktige beslutade om Budget och verksamhetsplan i juni sjunkit. I vecka 40 var det invånare i kommunen. Invånare totalt år år år år w år Antal invånare per 31 december (källa:scb statistik) har under en 5-årsperiod först ökat och sedan minskat igen. Den största procentuella ökningen i perioden är i gruppen 85 - w år och den största procentuella minskningen är i gruppen 7-18 år. Politik och Mandatfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också utvärderingsansvar. Större verksamhetsförändringar inom nämnderna ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen På kommunfullmäktiges uppdrag har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi, verksamheter och utveckling. Kommunstyrelsen ska ge kommunfullmäktige underlag för de ekonomiska ramarna. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Arbetet ska kännetecknas av strategisk inriktning och helhetsperspektiv och sker genom direktiv och riktlinjer direkt mot nämnderna och bolagens styrelse. Nämnder Nämnderna utformar sin verksamhet inom ramen för respektive verksamhetsplan och reglementen. Kommunfullmäktige Revisionsnämnd Kommunstyrelse Valberedning Teknisk nämnd Kultur- och fritidsnämnd Individ- och familjenämnd Samhällsbyggnadsnämnd Omsorgsnämnd Barn- och utbildningsnämnd 66 6

7 Politisk ställning 1 november oktober 2010 Röstfördelning 2006 och mandat i kommunfullmäktige Röstfördelning 2006 Antal Andel Mandat S Arbetarpartiet - Socialdemokraterna ,65 21 C Centerpartiet ,31 10 M Moderata Samlingspartiet ,44 7 KD Kristdemokraterna 787 6,42 3 V Vänsterpartiet 741 6,05 3 SPI Sveriges Pensionärers Intresseparti 479 3,91 2 FP Folkpartiet liberalerna 307 2,50 1 SD Sverigedemokraterna 228 1,86 1 MP Miljöpartiet de gröna 214 1,75 1 ÖVRÖvriga partier 14 0,

8 TIO huvudprinciper för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun Syfte Föreliggande styrprinciper syftar till att tydliggöra fullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndernas ansvar för styrning av den kommunala verksamheten i Nybro kommun. Förklaringar till principerna finns i särskilt dokument benämnt Underlag för fullmäktiges beslut om huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten Nybro kommun. Huvudprincip 1 - Styrprinciperna skall vara gemensamma Föreliggande styrprinciper skall gälla för fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna i Nybro kommun. Huvudprincip 2 - Gemensamma styrbegrepp skall tillämpas Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna skall anta inriktningsmål till vilka det finns kopplat ett eller flera effektmål vars ekonomiska konsekvenser anges i budgeten. Huvudprincip 3 Fullmäktiges programberedning skall lämna förslag på uppföljning och utvärdering Fullmäktiges programberedning skall föreslå fullmäktige när och på vilket sätt de av fullmäktige fastställda målen bör följas upp och utvärderas. Huvudprincip 4 - Antalet fullmäktigemål skall begränsas Antalet fullmäktigemål får inte vara fler än fullmäktige förmår följa upp och utvärdera under en och samma mandatperiod. Huvudprincip 5 - Fullmäktige skall fastställa tidsplan för uppföljningen och utvärdering av nämnderna Uppföljningen och utvärderingen skall både gälla verksamheten och det ekonomiska utfallet. En tidsplan över året respektive mandatperioden skall fastställas av fullmäktige där det framgår vid vilka sammanträden som de olika målen avseende nämnderna skall följas upp och utvärderas. Årsvisa mål bör följas upp och utvärderas minst en gång per år. Mål som gäller för mandatperioden bör normalt följas upp och utvärderas minst en gång per mandatperiod i god tid före periodens utgång. Huvudprincip 6 - Fullmäktige skall styra genom att utkräva ansvar Fullmäktige får inte ta befattning med den förvaltning som sker i nämnd. Nämnden skall dock till fullmäktige redovisa befarade avvikelser i förhållande till de av fullmäktige fastställda ekonomiska och verksamhetsmässiga målen. Fullmäktige kan vid denna uppföljning besluta om ändrade mål eller medel för nämnden. (Förutsatt att beredningskravet enl. kommunallagen är uppfyllt). Om fullmäktige bedömer att inte några av dessa åtgärder är lämpliga återstår endast alternativet att återkalla uppdragen i nämnden. 88 8

9 Huvudprincip 7 - Rätten att klassa vardagliga beslut som verkställighet skall nyttjas Nämnderna skall sträva efter att nyttja friheten att klassa vardagliga beslut som ren verkställighet. Verksamhet som nämnderna väljer att klassa som verkställighet förutsätts styras genom att nämnderna antar inriktningsmål med tillhörande effektmål. Huvudprincip 8 - Inga beslut skall fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras Nämnderna skall delegera och decentralisera ansvar och befogenheter. En strävan bör vara att inga beslut fattas på nämndnivå som enligt lag kan delegeras. Den delegerade beslutanderätten bör vara decentraliserad, innebärande att delegerade beslut normalt bör fattas på nivåerna under förvaltningschef. Huvudprincip 9 - Resultatperspektivet skall prioriteras För drift av kommunal verksamhet krävs resurser. Resurserna kan tas i anspråk genom olika arbetssätt. Resurserna och arbetssättet har inget egenvärde utan de syftar till ett resultat. Fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna skall formulera mål som tar sikte på vad verksamheten syftar till i ett fullmäktige-, kommunstyrelse- respektive nämndperspektiv. Resultatet skall således prioriteras. Nämnderna är dock ansvariga för att inte överskrida sina budgetar. Ett resursperspektiv i denna mening är också prioriterat. Huvudprincip 10 - Nämndernas kvalitetsuppföljning skall redovisas i fullmäktige Fullmäktiges programberedning skall i samband med de årsvisa uppföljningarna och utvärderingarna redovisa för fullmäktige i vilken utsträckning och på vilket sätt nämnderna arbetar med kvalitetsutveckling. Av redovisningarna skall framgå vilka intressenter som nämnderna inriktat sitt kvalitetsarbete på och i vilken utsträckning de bedömer att utfallet av verksamheten stämmer med intressenternas förväntningar. När verksamhetens kvalitet skall avgöras bör om möjligt konsumentens förväntningar prioriteras. Kommunstyrelsens och nämndernas mål I Måldokument återfinns kommunstyrelsens och nämndernas mål, inriktnings- och effektmål. Måldokument för perioden kommer att sammanställas när utvärdering och rapportering har skett av måluppfyllelse i samband med Årsredovisning

10 Övergripande mål för perioden för Nybro Kommun och dess bolag Inriktningsmål Nybro kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Effektmål: Kommunen ska långsiktigt nå ett resultat per år om 15 miljoner kr. Nuvarande långfristiga låneskulden ska amorteras med minst 5 % per år. Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst tkr årligen. Nybro kommun ska öka attraktionskraften för att nå en positiv befolkningsutveckling. Kommunen ska ha ambitionen att bli regionens bästa Landsbygdskommun Befolkningen ska öka under planperioden med 150 personer. Kommunen ska öka attraktionskraften genom god näringslivs- och samhällsutveckling. Kommunen ska genom flera projekt arbeta för en ökad delaktighet för det unga Nybro. Invånarna i Nybro kommun ska känna sig trygga och få god service. Det antal invånare som känner sig trygga ska öka tydligt från nuvarande nivåer i de undersökningar som görs i samverkan mellan polis och kommun. Minst 95 % av kommunens invånare ska känna att de får god kommunal service

11 Nybro kommun och dess bolag som arbetsgivare Välbefinnande och hälsa, god personalpolitik och aktivt arbetsmiljöarbete Inriktningsmål Vi mår bra av att arbeta i Nybro kommun. Alla medarbetare medverkar till att skapa den goda arbetsplatsen. Vi har ett klimat som genomsyras av tillit. Effektmål: Minst 80% av våra medarbetare skall på det hela taget vara nöjd eller mycket nöjd med personalpolitiken i kommunen. Minst 60% av våra medarbetare skall regelbundet, varje vecka nyttja något av kommunens friskvårdserbjudanden (friskvårdsanläggning t.ex. Balders gym, fria bad i simhallen, 500- hundrakronan e.t.c) d.v.s bidra till egen förebyggande, positivt pulshöjande friskvård. Sjukfrånvaron mätt i tillgänglig ordinarie arbetstid ska understiga 7,0 % under 2007 Antalet medarbetare som är föremål för rehabiliteringsinsatser ska minska med 10 procent varje år under perioden Målet är att understiga 140 stycken november 2007 Andelen månadsavlönade vikarier och övriga visstidsanställda i relation till samtliga anställda ska vara under 10 procent på varje förvaltning Andelen timanställda vikarier ska minska med 10 procent under perioden (130 årsarbeten 2005), Principen Rätt till heltid, möjlighet till deltid, ska eftersträvas. Det ska eftersträvas att omvandla timanställda och tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställningar. Ett led i en sådan utveckling kan vara pooltjänster, att i så stor utsträckning som möjligt undvika delade turer, för att de anställdas arbetstider ska innehålla en sammanhållen arbetsdag, 1111

12 Inflytande och delaktighet, samverkan Inriktningsmål I Nybro kommun kan vi påverka den egna verksamhetens mål, arbetsinnehåll, arbetstider m.m. Detta leder till engagemang, trivsel och effektivitet. Effektmål: Arbetsplatsmöten (dialog mellan anställd och arbetsledning) skall genomföras regelbundet och minst en gång per månad. Minst 90% av våra medarbetare skall känna till dels den egna verksamhetens mål och handlingsplan, dels kommunens övergripande mål. Minst 90% av våra medarbetare skall känna att givna befogenheter motsvarar det ansvar som medarbetaren har i sitt arbete. Inriktningsmål Lust att lära, rätt kompetens, aktiv lönepolitik Effektmål: Vi lever och lär genom förändring och förbättring. Lärandet sker dagligen, bland annat i form av dialoger med kommuninvånare och medarbetare samt genom nya arbetsuppgifter. Det lönar sig att göra ett bra jobb. Minst 70% av våra medarbetare skall anse att de har goda möjligheter att utvecklas och växa i arbetet. Minst 80% av alla medarbetare skall uppleva att lönen beror till stor del eller helt på arbetsresultatet och att det går att påverka lönen genom arbetsinsatsen. Inriktningsmål Aktivt ledarskap Effektmål: I Nybro kommun har vi chefer som tar ansvar för sina uppdrag. Våra chefer är trygga och utövar ett kommunikativt ledarskap. Inriktningsmål Nybro kommun har kvinnor och män samma chans till utveckling och karriär. Kvinnor och män behövs i alla jobb och på alla nivåer. Chefer i Nybro kommun skall som regel ha färre än 40 tillsvidareanställda direkt underställda. Minst 80% av medarbetarna skall känna stort förtroende för närmaste chef samt uppleva ett aktivt ledarskap, Samtliga chefer skall genomföra strukturerade samtal tillsammans med alla sina medarbetare om arbete, utveckling och lön minst en gång per år. Jämställdhet Effektmål: Nybro kommun har minst två kvinnliga förvaltningschefer / bolagschefer (eller motsvarande) senast Kommunen ska genom flera projekt arbeta för en ökad jämställdhet

13 Gemensamma och särskilda uppdrag Uppdragstagare Gemensamt Uppdrag att anslagsbindning sker på nämndnivå under förutsättning att kommunfullmäktiges målinriktning följs, Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt Gemensamt att öka förändringsarbetet i kommunen för att klara uppsatta mål, att öka insatserna i tillväxtprojekt i samarbete med bl a Nybro Företagsgrupp och olika EU-program, att decentralisera organisationerna för ökad delaktighet bland de anställda, att en utarbetad kommunal servicegaranti inom alla nämndsområden finns färdig under 2007 för att sedan utveckla erbjudandet om servicegarantier under perioden, att i olika projekt utveckla verksamheten runt Designhögskolan och Arkiv för Svensk Formgivning i Pukeberg. Målet är att tillskapa fler högskoleplatser och fler aktiviteter och verksamheter med koppling till högskolevärlden och annan kultur- och utbildningsverksamhet, (Dnr 03/ 0203 och 04/0251) att kommunen ska arbeta för att Hemsjukvården i Kalmar Län överförs till kommunerna, (Dnr 04/0305) att Nybro kommun undersöker möjligheten att bli en försökskommun för hela primärvården i kommunal regi med ett avtal med Landstinget, att förbättra kommunikationerna i kommunen, att under perioden är målsättningen att i kommunen uppföra 200 nya bostäder. Det sker genom eget bolag, andra aktörer och genom villabebyggelse, att intensifiera arbetet för fler poliser i kommunen, att eventuella förslag till ändrade inriktnings- och effektmål för perioden , ska redovisas till kommunstyrelsen senast under 2006, att kommunfullmäktiges demokratigrupp får i uppdrag att utreda deltagande demokrati, exempelvis hur kommunens skattepengar ska användas och att möten kan anordnas varje år i bostadsområdena och i samhällena utanför Nybro samt att det ingår representanter för samtliga partier i kommunfullmäktige,

14 Uppdragstagare Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Uppdrag att utvärdera kommunens demokratiarbete i form av medborgarförslag och allmänhetens inspel till kommunen för utreda ytterligare förbättringar, att Nybro kommun under perioden ska aktivera flera projekt som rör tillväxt i samarbete med andra aktörer, som Nybro Företagsgrupp, landsbygds- och byföreningar och privata företag, att Stads- och Lantturen byggs ut under perioden med ökade möjligheter att åka morgon och kväll, att för projekt- och tillväxtåtgärder anvisa kronor för 2007, kronor för 2008 och kronor för 2009, Kommunstyrelsen att för arvode i kommunfullmäktige samt partistöd anvisa kronor vardera för perioden , Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden, Omsorgsnämnden och Individ- och familjenämnden att för utökad Stads- och Lanttur anvisa kronor för 2007, kronor för 2008 och kronor för 2009, att kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utreda och lägga förslag på kostnad, finansiering och former när det gäller införande av klädbidrag. Redovisas till budget , att Projekt Brunnen ska starta under 2007 innehållande Företags-, Projekt-, Utbildnings- och Konferenscenter, att ge barn- och utbildningskontoret och kommunstyrelsekontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa ett förslag till resursfördelningssystem att kunna användas inför 2008 års budgetarbete, att fristående skolor ska ha samma ekonomiska förutsättningar som kommunens skolor att anordna skolbarnsomsorg, att under planperioden ha inriktningen att minska antalet barn i förskolegrupperna, ökad personaltäthet, att ge Tankesmedjan, det vill säga barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och individ- och familjenämnden, i uppdrag att ytterligare utveckla det tidiga förebyggande arbetet så att åtgärder kan sättas in så snart behoven upptäcks i syfte att förekomma behov av externa placerings- och institutionskostnader både på kort och lång sikt, att arbetet skall präglas av en helhetssyn, där samtliga förvaltningars befintliga resurser personellt och organisatoriskt ställs till kommuninnevånarnas förfogande,(dnr 02/0106) 1414

15 Uppdragstagare Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden Uppdrag att ge omsorgskontoret och kommunstyrelsekontoret i uppdrag att till kommunstyrelsen redovisa ett förslag till resursfördelningssystem att kunna användas inför 2008 års budgetarbete, att tillföra omsorgsnämnden ytterligare kronor vardera 2007 och 2008, att öka brukarinflytandet i omsorgsverksamheten och införa större valfrihet att välja boendeform, att Nybro kommun stimulerar seniorboende i kommunen och flera äldreboenden i de mindre tätorterna, att ge tekniska nämnden i uppdrag att senast under december månad, året före budget, redovisa underhållsplan för kommunens fastigheter till den budget som kommunfullmäktige beslutat om. Avvikelser mot totalbudgeten skall godkännas av kommunfullmäktige. Planen skall återredovisas senast under februari, året efter budget, med redovisning av faktiska kostnader på respektive budgeterad och eventuell tillkommande åtgärd, (Dnr 05/0104), att ge tekniska nämnden i uppdrag att under perioden öka kommunens fastighetsunderhåll till 50 kr per m2, att ersätta tidigare utredningsuppdrag om Kungshallshemmet till att ge uppdrag till tekniska kontoret och Nybro Bostads AB att ta fram förslag på alternativ användning av Kungshallshemmet, Tekniska nämnden att ej höja taxorna för va-verksamheten under 2007, Tekniska nämnden och Samhällsbyggnadsnämnden att ge tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att skapa attraktiva bostadsområden och industriområden, både i tätorten och i de mindre samhällena, Samhällsbyggnadsnämnden att tillföra samhällsbyggnadsnämnden kronor vardera under perioden för Agenda 21-arbetet. Inriktningen ska vara att öka miljömedvetandet,

16 Budgetförutsättningar och sammanfattande analys av budget och verksamhetsplan Den kommunala ekonomin har under den senaste tioårsperioden befunnit sig i ett besvärligt läge. Anpassningen till nya ekonomiska förutsättningar har tagit tid och har många gånger också varit smärtsam. Från och med år 2000 infördes en ny lagstiftning, det s k balanskravet, för att förtydliga kommunsektorns uppdrag utifrån det ekonomiska perspektivet. Innebörden är i grova drag att kommuner och landsting varje enskilt år ska ha en ekonomi i balans. Med ekonomi i balans menas i detta sammanhang att intäkterna skall vara större än kostnaderna. Nybro Kommuns budgeterade ekonomiska resultat för 2007 uppfyller det nu gällande balanskravet, men är otillräckligt i förhållande till God ekonomisk hushållning. Behov finns dessutom av att återskapa det egna kapitalet som har minskat med nästan 200 mkr under de senaste tio åren. Nybro kommun bör för att inflationssäkra det egna kapitalet ha ett överskott på 15 mkr. Detta når man enligt föreliggande plan upp till först Med budget 2006 i detta dokument avses den budget som Kommunfullmäktige beslutade om , inkl tilläggsbudget. Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka påverkas av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar län har förhållandevis många pendlare, vilket gör att arbetstillfällena inte enbart finns inom kommunen utan också i andra kommuner och län. Detta gör det extra svårt att beräkna hur förändringar i näringslivet påverkar den kommunala budgeten. Samverkan mellan kommun, näringsliv och högskola pågår ständigt för att öka kommunens attraktionskraft och möjlighet att tillskapa nya arbeten. En aktör inom detta är AB Nybro Brunn som fr o m 2005 har ansvar för näringslivs- och den lokala turismverksamheten. Kommunens folkmängd uppgick till Befolkningsutvecklingen har under de senaste åren varit negativ. Skatteintäkterna för perioden är beräknade utifrån invånare efter en revidering av befolkningsutvecklingen (v.40). En minskad folkmängd innebär mindre skatteintäkter. En minskning av folkmängden med 50 personer innebär minskade skatteintäkter med ca 2 mkr. Befolkningsprognosen för kommunen åren framåt visar på ett relativt oförändrat antal invånare, men en viss förändring i åldersklasserna, där personer 0-6 år ökar, likväl som år. Däremot minskar gruppen 7-15 år. För åldersklassen 65 år och äldre sker en liten ökning och då främst i åldern år. De som är 80 år och äldre minskar i antal. Verkligheten verkar dock bli annorlunda än prognosen. Budgeten för 2007 har reviderats med senaste skatteunderlagsprognoser från Sveriges kommuner och landsting och beräknat på ett skatteuttag på 21,98 kr per skattekrona. De kommande åren förändras skatteintäkternas fördelning med anledning av ändringar i utjämningssystemet och i statsbidragen. En ökning sker av både utjämningsbidraget och skatteintäkterna enligt nya beräkningar som gjorts under hösten 2006 för perioden Numera ingår också en del av det tidigare riktade statsbidraget till personalförstärkningar i förskolan och särskilt statsbidrag för vuxenutbildningen i det generella statsbidraget, vilket innebär att barn- och utbildningsnämndens nettobudget kommer att öka. Samtidigt har regeringen minskat antal platser för vuxenutbildningen. Utjämningen av LSS-kostnaderna innebär ett tillskott i budgeten i högre omfattning än vad som beräknades våren Detta beror främst på att indexåret för LSS-kostnader har av regeringen 1616

17 uppdaterats till Bidraget till LSS kommer även framöver att vara svårt att göra beräkningar på då detta är beroende av vilka kostnader andra kommuner har och därmed påverkar standardkostnaden vilket är den grund som beräkningen utgår ifrån. Verksamheternas intäktsbudget har räknats upp med 1% under perioden med undantag för städ, måltidsservice och central fastighetsförvaltning vilkas intäkter räknats upp med 2,56%, 2,04% respektive 0,46%. Personalkostnaderna är en stor del av kommunens totala budget och inför 2007 är det budgeterat en höjning av personalkostnaden med 2,8 %. Om löneökningarna skulle stiga med ytterligare en procent innebär detta en ökning av kostnaderna med drygt 6,8 mkr. Pålägg för personalkostnader var initialt budgeterade med 41,94% och budget för medfinansiering av sjuklönerna fanns med i de allmänna förutsättningarna. I regeringens höstproposition avskaffas arbetsgivarens medfinansieringsansvar (särskild sjukförsäkringsavgift). Samtidigt höjs sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgiften. Preliminär arbetsgivaravgift för 2007 är 41,80%. När det gäller övriga kostnader så har dessa höjts med 1% i budgeten, med undantag för lokalhyror 0,46%. Om denna höjning är tillräcklig är i högsta grad beroende av hur inflationen blir Det har varit en måttlig inflation de senaste åren. Investeringar i skolor och i äldreboende kommer att ske under planperioden och gör att investeringsvolymen är betydligt högre än normalt. För 2007 planeras investeringar för 112 miljoner kronor, 2008 för 63 miljoner kronor och 2009 för 53 miljoner kronor. Detta innebär att nyupplåning planeras med 71 mkr 2007, 40 mkr 2008 och 21,5 mkr 2009, vilket innebär ökade räntekostnader. Dessutom finns det risk för högre räntenivåer. Budgeterade investeringar finns i detalj under rubriken Investeringsplan Den interna räntan som används för beräkning av den interna kapitaltjänstkostnaden är 4,5% (mot tidigare 5%). I jämförelser av verksamheternas intäkter och kostnader finns för bokslut 2005 och budget 2006 Renhållningsverksamheten, Tekniska nämnden med i resultatplan men inte i driftplanen gick den verksamheten över till Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare. I budget finns inte Renhållning med i verksamheternas budgeterade intäkter och kostnader. Kort sammanfattning av förslag till förändringar sedan kommunfullmäktiges beslut, 89, , om Budget och verksamhetsplan är 1 Ny skatteunderlagsprognos från Sveriges kommuner och landsting 2 Förslag till förändrad kommunalskatt 3 Preliminära slutavräkningar 2007 (skatteinkomst) 4 Uppdaterad invånarantal och SCBs befolkningsprognos 5 Arbetsgivaravgifter 2007 prelimär (beslut i december) 6 Särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringsansvar arbetsgivaren) och arbetsgivaravgift förändras. 7 Uppdaterat indexår för LSS-kostnader (basår 2005) 8 Justering av avskrivningstider (ekonomisk livslängd) för investeringar i investeringsplan 9 VA dammar kapitaltjänstkostnad justerad 10 Tillägg i investeringsplan 2007 för TKN tkr 1717

18 Sammanfattande kommentar till den finansiella analysen I den finansiella analysen avser Budget 2006 KF beslut , inkl tilläggsbudget. Den sammanfattande iakttagelsen om kommunens ekonomi under perioden är för: Resultat och kapacitet: Att kommunen klarar under perioden det lagstadgade balanskravet. Att kommunens nettokostnadsutveckling 2007 är högre än 98% vilket begränsar kommunens finansiella handlingsutrymme. Att kommunens självfinansieringsgrad av investeringar inte når upp till 100% vilket innebär att kommunen måste låna medel för att finansiera investeringarna. Att kommunens soliditet, finansiella styrka på lång sikt ligger under riksgenomsnittet på 52 % (2005). Under perioden är det endast % av tillgångarna som inte motsvaras av skulder. Att kommunens finansnetto är negativt under perioden vilket påverkar kommunens handlingsutrymme negativt i fråga om kommunens möjligheter att betala investeringar med egna medel. Att kommunens skuldsättningsgrad, vilket är starkt kopplad till soliditeten, ligger på en högre nivå än riksgenomsnittet och genomsnittet i Kalmar län. En hög skuldsättningsgrad medför en ökad risknivå i verksamheten. Kommunen ökar då sin känslighet för ränteändringar och sitt beroende av kreditgivarna. Att kommunens utdebitering ligger i den övre nivån jämfört med övriga kommuner i länet och jämfört med riket och ger ett mindre finansiellt handlingsutrymme för kommunen jämfört med den genomsnittliga utdebiteringen i Kalmar län och i riket. Risk och kontroll: Att kommunens likviditet är under perioden lägre än 100 procent, vilket innebär det att de likvida medlen inte är lika stora som de kortfristiga skulderna och räcker inte till att betala de skulder som förfaller inom den närmsta tiden. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt och är ett mått som avspeglar kommunens finansiella styrka. Att kommunen för närvarande har en hög andel lån med kort bindningstid, vilket ger en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. Att bedömningen är att borgensåtagandet för kommunens bolag för närvarande har låg risk och för egna hem/småhus och föreningar låg till måttlig. Att Nybro Kommun har en pensionsskuld med drygt kr per invånare i slutet av perioden , vilket vid en jämförelse med Kalmar län och hela riket är högre i kr per invånare. Den totala pensionsskulden för kommunen kommer enligt SPPs prognos vara nästan 29 mkr högre 2009 än vad den var vid bokslutet 2005, vilket påverkar kommunens ekonomi märkbart. Att ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. Kommunen måste hålla en god prognossäkerhet för på ett bättre sätt kunna korrigera eventuella svackor på kort sikt. Att kommunen måste ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är känslighetsanalysen som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. 1818

19 Finansiell analys - RK-modellen RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell bedömning RK-modellen är en finansiell analysmodell för att kartlägga och analysera resultat, finansiell utveckling och finansiell ställning. Målsättningen är att utifrån analysen identifiera finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Varje perspektiv i modellen analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Aspekterna resultat-kapacitet och risk-kontroll utgör hörnstenar i modellen Resultat: Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk: Föreligger det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet: Vilken kapacitet (betalningsberedskap) har kommunen för att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Hur följs upprättade finansiella målsättningar och planer? Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. 1919

20 Finansiell analys - kommunen I den finansiella analysen avser Budget 2006 KF beslut , inkl tilläggsbudget. Resultat och kapacitet Årets resultat Nybro kommuns resultat budgeteras under perioden enligt nedan diagram. Årets resultat Bokslut 2005 Budget 2006 Budget 2007 Plan 2008 Plan 2009 Tkr Under perioden är det genomsnittliga budgeterade resultatet i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag 1,3 %. Många kommuner använder detta nyckeltal för att mäta att kommunen inte förbrukar mer än vad som kommunen får i intäkter. Ett positivt resultat behövs för att parera osäkerheter och risker i ekonomin och för att skapa utrymme för investeringar. En vanlig nivå på nyckeltalet bland kommuner är 2%, vilket Nybro Kommun inte når upp till under perioden. Kostnads- och intäktsutveckling Budget och verksamhetsplan utgår från ett invånarantal på för skattemedelsberäkning under perioden. Periodens resultat beror till största del på en justering av befokningsmängden och en gynnsam prognos för skatteutveckling och låga räntenivåer. Under 2006 ökade skatteunderlaget med mer än vad regeringen antog i sina prognoser. Detta medför att kommunerna erhåller skattemedel i efterhand (slutavräkning) för 2006 till ett större belopp än vad som budgeterats. Regeringen beslöt i augusti 2006 att uppdatera basåret för beräkning av koncentrations- och personalkostnadsindex till 2005, vilket innebär att kommunen beräknas få ett ökat utjämningsbidrag för LSS-kostnader än tidigare prognostiserats för perioden Bokslut Budget Budget Plan Plan LSS, tkr

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130

Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130 Budget- och verksamhetsplan 2010-2012 KF 20091130 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Viljeinriktning Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun Övergripande vision för Nybro kommun och dess bolag

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat 25-års bokslut redovisar ett resultat (förändring av eget kapital) på ca + 3,8 mkr miljoner kronor. Detta innebär att resultatet blev ca 2,5 miljoner kronor bättre än vad som hade beräknats

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Budget- och verksamhetsplan 2009-2011 Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15

Budget- och verksamhetsplan 2009-2011 Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 - och verksamhetsplan 2009-2011 Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 1 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning, omvärldsanalys, översikt Inledning Omvärldsanalys Läget för Nybro kommun

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004

Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

1(9) Budget och. Plan

1(9) Budget och. Plan 1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007

Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007 Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN

Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 Innehåll Sida Sammanställning Kommunstyrelsens ändringar 2 Resultatbudget, total verksamhet 3 Finansieringsbudget, total verksamhet

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 11 april 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Förslag till landstingsfullmäktiges

Förslag till landstingsfullmäktiges Ledningsenheten 2004-11-09 1 (7) Förslag till landstingsfullmäktiges finansplan 2005 (07) LANDSTINGET KRONOBERG 2004-11-09 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramarna

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer