ELBRANSCHEN MILJARDER BORTA MED VINDEN. Besök Elbranschens nätplats: OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅ NG 83 NR.

Transkript

1 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT ÅRGÅ NG 83 NR MILJARDER BORTA MED VINDEN Besök Elbranschens nätplats:

2

3 ELBRANSCHEN OBEROENDE ELTEKNISK TIDSKRIFT Adress: Box Malmö Tel Telefax E-post Bankgiro Plusgiro Helårs - prenumeration (5 utgåvor): 233:- (inkl. moms) Ansvarig utgivare: Jörgen Dahlquist I redaktionen: Reinhold Andefors Jörgen Dahlquist Kjell Duberg Årgång 83 Tryckt hos Tryckfolket AB i Malmö ISSN: Omslagsfoto: Ebberöds bank Ur innehållet i nr. 1/2012 ELBRUK Var finns helhetssynen, frågar Elbruks krönikör Lars Blomqvist. En genomtänkt strategi behövs. Det finns gott om installerad effekt i ladet men den utnyttjas uruselt (till mindre än hälften) och ändå byggs nya vindkraftverk på löpande band ISTIDEN NALKAS Jorden har genomgått så många som kanske 500 istider och snart kan det vara dags igen (inom några hundra år). Professor Göran Frostell förklarar bakgrunden till sitt antagande GENERATIONSSKIFTE INOM FIE Ny ordförande och ett antal nya styrelseledamöter valdes vid FIE:s årsmöte Jordbävningen och tsunamin i Japan har av bluffmedierna framställts som en kärnkraftskatastrof. Inget kan vara felaktigare. Med facit i hand kan man konstatera att reaktorerna i Fukushima klarade naturkatastrofen förvånansvärt bra. Ingen enda människa har dött på grund av strålning VINDKRAFTSBEDRÄGERIET PÅ VÄG ATT AVSLÖJAS Läget för vindkraftsproducenterna är nu mycket kärvt och konkurser kan väntas HÖNAN ELLER ÄGGET? Debatten om koldioxid har pågått i tidskriften Elbranschen i många år och den fortsätter. Vad kommer först, hönan eller ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning som driver upp koldioxid ur havet? Professor Wibjörn Karlén ställer frågan FIN UTMÄRKELSE TILL SVENSK KÄRNTEKNIKER ELBRANSCHENS BLÅ-GULA SIDOR Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats

4 SVENSK ELBRUKARFÖRENING Telefon/fax Svensk Elbrukarförening ek för, ELBRUK, är en intresse organisation för slutanvändare av elkraft. Genom att tillvarata elbrukarnas, slutanvändarnas, intressen på den omreglerade elmarknaden skall föreningen vara en motvikt till leve rantörsidans olika organisationer. Den skall bevaka och verka för att lagstiftarens intentioner med en konkurrensutsatt elhandel och en relevant granskad nätverksamhet förverk ligas. Medlemmarna, ca 25, är juridiska per soner och deras totala elförbrukning är mer än 10 TWh. Föreningen avger bl.a. remissyttranden över olika statliga utredningar eller rapporter som rör elmarknaden. Sedan hösten 1999 är föreningen också representerad i Svenska Kraftnäts Marknadsråd. Var finns helhetssynen? gäller att överföra EUs Vattendirektiv till svenska förhållanden. LARS BLOMQVIST ELBRUK DET GÖRS SÅ MYCKET på elmarknaden, men ändå så lite. Utredningar, rapporter, propositioner och beslut om delproblem saknas inte. Och debatt - artiklarna om kraftslagens kvaliteter, nät- och elprisproblem, ofta med upphetsade tonlägen, är otaliga. Det är många delar i ett elsystem som ska samman - fogas till en helhet, men det arbetet görs inte ingen tycks känna ansvar för att alla bitarna pusslas ihop till en väl fungerande helhet. Det finns gott om installerad effekt SCB:s statistik visar att det inte saknas resurser för att produ - cera den varierande mängd el som vi varje år förbrukar inom landet. Siffrorna visar att vi har gott om installerad effekt och att det i stort sett inte har varit några svårigheter med att till - godose det egna behovet. Ändå finns det problem. Ett är att produktion och användning sker på diametralt motsatta platser i landet; mycket produktion i norr och den mesta användningen i söder, vilket tidvis försvårar elöverföringen söderut. Ett annat är kraven på ökat inslag av förnybar energi, företrädesvis vindkraft. En osäker faktor är då EU:s ramdirektiv för vattenkraft som kan komma att begränsa utnyttjandet av kraftslagets reglerkapacitet. Trots den redan goda tillgången på produktionsresurser har det under senaste decenniet skett en kapacitetsökning med MW. Vi är alltså i full färd med att till höga kostnader överinvestera i produktions - kapacitet. Den ojämförligt största delen av kapacitetsökningen har skett inom vindkraften, inte minst i Norrland, det vill säga i landsdelen med ett redan stort överskott på vattenkraft. Det är dubbelt stick i stäv med hur det borde vara; det borde inte byggas i norr och vindkraft borde inte byggas överhuvudtaget eftersom vi redan har de resurser vi behöver. Elproduktionen i landet kan liknas vid ett halvtidsjobb eftersom de totala resurserna utnyttjas till mindre än hälften (47 procent). En siffra som kommer att sjunka med ökande kapacitetsöverskott i form av förnybara kraftslag eftersom dessa har ett utnyttjande som är ännu lägre. En genomtänkt strategi behövs Elöverföringens begränsningar söderut har den systemansva - rige löst på ett tillfredsställande sätt till helt nyligen. Alla har fått sin el. EU gillade emellertid inte att man vid balansproblem bromsade exporten och prioriterade elanvändarna i det egna landet. Sedan november förra året har vi därför landet indelat i elområden för att underlätta elfördelningen till kunderna. Om den pågående nätförstärkningen (bl.a. Sydvästlänken) också klarar att överföra vindkraftens växande elmängder till kontinenten är oklart; Energimyndighetens senaste långtids - prognos anger nämligen att vi inom ett decennium kan ha en exportvolym på 23 à 24 TWh. Det behövs en helhetssyn, en genomtänkt strategi för vårt elsystem. Arbetet kan inledningsvis börja med att man håller isär de frågor som rör vårt eget elbehov och välbefinnande från de frågor som gäller hur vi ska investera för ett produktionsöverskott. Och att man då prioriterar de inhemska kraft - behoven, särskilt när det t.ex. Befintliga resurser måste användas bättre Vi måste tona ner kärn-/vindkraftskriget och i stället ifrågasätta och diskutera om inte befintliga resurser kan användas bättre. Det blir resurseffektivare och billigare. I en totalinvente - ring av vårt elsystem måste framgå vad som finns och vad som krävs ytterligare. Alla relevanta faktorer om elbehov, produktion och överföring m.m. som behövs för att värdera och bedöma måste tas fram. Naturligtvis finns redan många, kanske alla, av dessa faktorer och värden. De har diskuterats av åtskilliga specialister i många skilda sammanhang, ofta som solitärer och inte som påverkade och påverkande delar i ett stort kraftförsörjningssystem. Elmarknaden omreglerades 1996 med bl.a. motivet att det fanns för mycket kapacitet och att verksamheten därför behövde effektiviseras. Femton år senare har varken energivolymen eller storleken på effektuttagen ändrats på något avgörande sätt. Den största skillnaden är att den installerade effekten nu har ökat med flera tusen megawatt. I ett läge där det är korrekt att tala om energieffektivisering och noll-energi-byggnader för att minska elbehovet, timmätning och kundflexibilitet för att utnyttja resurserna bättre, uppmuntrar och understödjer man faktiskt en våldsam satsning för ännu mera produktionsresurser som resulterar i ett ännu sämre utnyttjande av de totala resurserna. Kan, vill, vågar t.ex. Energimyndigheten ta initiativet till en helhetssyn på vår elförsörjning? 2

5 TransformatorerLikriktare 1-fas fulltransformator typ OFS Likriktare - matningsdon typ LOTK Vår katalog finns på Internet! TRAMO-ETV AB, ESLÖV Telefon Telefax Cressall Resistors Experten på kraftmotstånd! CHS Controls erbjuder ett av världens bredaste sortiment av kraftmotstånd från Cressall Resistors, från några få watt upp till flera megawatt. Vi levererar helt kundanpassade lösningar och standardiserade konstruktioner för applikationer som Bromsmotstånd, självkylda och fläktkylda, för industri- och traktionsändamål Belastningmotstånd för batteri- och generatorprovning, lösningar för integration med reservkraftsaggregat Jordningsmotstånd för generator- och distributionssystem Filtermotstånd för HVDC överföringar, SVC anläggningar och kondensatorurladdning Oavsett behov, plats, driftsmiljö och applikation, Cressall har det kraftmotstånd som behövs. Prova oss - Besök CHS Controls AB Florettgatan 33, Helsingborg Tel , fax chs@chscontrols.se, Alltid tillgänglig Always available - Alltid öppen! - Always open!

6 ISTIDEN NALKAS men det dröjer lite GÖRAN FROSTELL PROFESSOR EMERITUS DET ÄR VEDERTAGET att jorden har genomgått många hundra istider kanske femhundra. Urmänniskan Lucy levde i Afrika för 5 millioner år sedan. Lucys ättlingar har uthärdat och genomlevt troligen mer än 40 istider. Under den senaste årmillionen har ca nio istider inträffat med stor regelbundenhet. En slutsats: Istider är ett periodiskt fenomen i jordens historia. Nya istider kommer att inträffa. Istiderna har inte orsakats av människans aktiviteter. En istid behöver inte med föra människosläktets undergång, men vår civilisation är hotad. Om orsakerna till istider Vi vet att orsakerna finns inom vårt solsystem, att inga faktorer utom solsystemet orsakar periodiskt återkommande istider. Vi är författarens diskussionsgrupp. Vi vet att variationer av strålningen från solen medverkar vid uppkomsten av istider. Vi vet att årsvariationen medverkar och har stor betydelse. Vi vet att årsvariationen medverkar och har stor betydelse. Vi tror att årsvariationen kan ha betydelse. Vi tror att årsvariationen har viss betydelse. Vi tror inte att solfläcksvariationen har mer än marginell betydelse. Vi vet att den stora anhopningen av landmassor på norra halvklotet har betydelse därför att när den blir snötäckt reflekteras mycket av strålningen från solen. Vi vet att vattnets värmekoefficienter för kristallisation och Fig. 1a (bilden t.v.): Istider, från Nationalencyklopedien. Vänstra sidan av diagrammet visar fyra istider och fyra interglacialperioder (värmeperioder) under de senaste åren. Längst upp till vänster ses den pågående värmeperioden som snart kan förväntas övergå i en ny istid. Fig. 1b (bilden ovan): Istider och värmeperioder i iskärna (Vosdoc). Senaste värmeperiod (nutid) kan förväntas att snart övergå i en ny istid. 4

7 Istäckets utbredning i Europa under senaste istid (Sveriges geologiska undersökning, Uppsala). Mer än 300 millioner människor i Europa måste flytta om isen når samma utbredning under nästa istid. upptining har stor betydelse. Vi anser att det samtidiga inträffandet av strålningsminima för årsvariationen och årsvariationen är orsak till att istiderna varit tydligt periodiska under den senaste årmillionen. I min uppsats ISTIDEN NALKAS (Elbranschen 2010/4) har jag framhållit att flertalet författare som studerat dessa frågeställningar är överens om att astronomiska orsaker är av avgörande betydelse för uppkomsten av istider, men att man saknar en avgörande och enkel förklaring till att en samverkan av ett batteri av astronomiska parametrar genom någon hittills okänd kombination skulle kunna vidmakthålla istider i år, och dessemellan värmeperioder med en varaktighet av år och långt mer. Efter noggrant övervägande vill jag komma med följande förslag till förklaring: (Detta kan jag göra utan stor risk därför att ingen nu levande människa kommer att få uppleva en istid!). 1) Kurvor i Nationalencyklopedin som visar solintensitetens variationer under många hundra tusen år före, under och efter istider visar att istider och interglacialperioder inte orsakas av några större periodiska variationer i solens strålningsintensitet. 2) Det finns inga som helst indikationer på att händelser i universum utanför vårt solsystem skulle ha orsakat periodiska istider. 3) En enkel och logisk förkla - ring till att istider uppkommer är att genom en uppvärmningstid av ca 500 år (orsakad av samvariation av ett flertal strålningsparametrar) stiger de tropiska havens temperatur upp - emot 27 grader Celcius och en kraftig avdunstning sker. Som följd av detta omger sig planeten med tjocka molnlager, som lägger jordytan i skugga och medför häftig nederbörd och frost och glaciärbildning. Under många tusen år sker en kontinuerlig destillation av vatten över till kalla ställen på jordytan. Havsytans nivå sjunker kraftigt och vattnet lagras i glaciärer. 4) Glaciärbildningen bör medföra att jordaxelns vinkel ändras något på grund av ändrad viktsfördelning, att jorden kränger en smula i sin rotation (på engelska talar man om wobbling ) och detta bör medföra att den nordliga isbildningen tenderar att flytta söderut och den södra norrut. Detta i sin tur bör medföra att glaciärbildningen på norra halvklotet utbreder sig söderut och på södra halvklotet norrut. 5) Efter ca års skugga och isbildning med växlande nybildning och avsmältning kommer strålningsvariablerna i fas för stark uppvärmning, och eftersom jämviktsläget för temperaturen på jordytan ligger några grader på plussidan, sker en långsam avsmältning av glaciärerna. När den närmar sig ett nytt jämviktsläge genom att snötäcket under somrarna smälter och inte längre reflekterar bort värmestrålningen, och strålningsvariablerna går i fas för uppvärmning, går jorden in i en interglacialperiod. När strålningsvariablerna för maximal strålning kommer i fas med varandra sker avsmältningen snabbare och en interglacial - period börjar. Under en sådan period reduceras kvarvarande glaciärer alltmer men tycks aldrig försvinna helt. 6) Det är viktigt att inse att istider inte orsakas av mänskliga aktiviteter, trots att mänskliga aktiviteter kan påverka klimatet. På föregående sida återges en figur ur arbetet 2009 av Franzén, Qiu och Cropp, som visar kurvor av Magnetic suscep - tibi lity (en temperaturindika- Figurerna nedan: Franzén och Cropp (2007) och Franzén Qiu och Cropp (2009). Solintensiteten varierar och blir särskilt låg (på grund av rymdstoft ) vart tusende år, vilket kan förmodas initiera en köldperiod och någon gång en istid (figuren t.v.). Figuren t.h. visar Magnetic susceptibility i olika lager av lössjord (en temperaturindikator) under de senaste fem istiderna och värmeperioderna. Lagrens ålder stiger mot höger i diagrammet, varför tidsflödet går från höger till vänster. Mot slutet av varje värmeperiod stiger temperaturen under ca 500 år, sedan kommer istidspunkten, istiden börjar och temperaturen sjunker snabbt under 500 till år, under vilken tid glaciären ökar med mm per år där isen blir tjockast. 5

8 tor) i lager av lössjord avsatta under många tusen år före, under och efter de senaste fem istiderna. Av kurvorna framgår att varje istid föregåtts av en global temperaturstegring under ca 500 år. Denna figur visades också i mitt föregående arbete ISTIDEN NALKAS (med en felaktig hänvisning Figuren t.v. skulle ha varit Figuren t.h. ). Av bilden och av arbetet framgår även att flera kurvor visar vad jag vill kalla klimat - paroxysmer d.v.s. snabba temperaturändringar med en varaktighet av flera hundra år ett tecken på temperaturinstabilitet under övergången till istid. I mitt föregående arbete IS - TIDEN NALKAS har jag hävdat att om den nu pågående stegringen av jordens temperatur pågår i ytterligare 500 år kan vi räkna med att nästa istid tar sin början omkring år Om vi däremot måste räkna med att den nuvarande värmestegringen började när Lilla istiden slutade omkring år 1850 måste man befara att nästa istid börjar redan omkring år Att den nu pågående värme - perioden genom en klimat - paroxysm skulle förlängas med ytterligare 500 eller år är osannolikt med tanke på regelbundenheten med vilken tidi - gare istider infallit. Det är viktigt att inse att istider och interglacialer orsakas av rubbningar av jämvikten mellan enorma energiflöden som omger vår jord och att en ändring av pulsen för istider inte kan ske snabbt och utan mycket påtag - liga orsaker. Slutsatsen måste bli att största sannolikheten är att nästa istid börjar omkring år 2360 eller med ökande risk fram emot år Dessa slutsatser, som grundar sig på otaliga noggranna iakt - tagelser och mätningar, och som framkommit efter år av samvetsgranna och försiktiga överväganden och bedömningar bör upplevas som skrämmande av alla förståndiga människor. De lägger ett tungt ansvar på alla utbildade människor i ledande ställning, särskilt politiker och statschefer. FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Generationsskifte inom FIE DET ÄR MED MYCKET STOR GLÄDJE jag har förmånen att få hälsa en så stor skara deltagare välkomna, inledde Sven-Åke Polfjärd FIE:s vårmöte och tekniska konferens. Han meddelade också att han nu stiger åt sidan som ord - förande och lämnar plats åt en yngre generation. Polfjärd framförde sin förhoppning att uppslutningen även i framtiden kommer att vara stor så att FIE:s verksamhet stärks till fromma för hela industrins och övriga verksamheters elfrågor. Jag tror att tiden nu börjar RAPPORT: RUNE BJÖRNSTRÖM LULEÅ bli mogen för ett bredare sam - arbete mellan olika aktörer inom elområdet, ett samarbete för att ge stöd och hjälp i eltekniska frågeställningar. El behövs ju överallt för att samhället överhuvudtaget ska fungera. Kanske ger namnet Föreningen för Industriell Elteknik, FIE, i dag en något missvisande bild. Inom FIE finns numera många verksamheter som ligger långt ifrån den industriella medlemsgruppen. Elkrafttekniken i dag är inte av samma omfattning som tidigare och de rena elorganisationerna har under senare år krympt rejält. I detta läge måste man ställa frågan om det finns plats för flera olika fora på teknik - området (FIE, SSG, SER, m.fl. och därutöver ett antal specialister). Personligen tror jag inte detta är hållbart, det finns en risk att det gör mer skada än nytta, sa Polfjärd. Det krävs ett djupare sam - arbete mellan aktörerna inom elteknikområdet och därför är det mycket glädjande för FIE att få in representanter för skogsindustrin i styrelsen. Nödvändigt med kompetensutveckling Dagens organisationer utarmas successivt på kompetens inom elområdet med förödande konsekvenser för både näringsliv och samhälle. Från FIE:s sida insåg vi detta för mer än 10 år sedan och vi har också påtalat nödvändigheten av ökad utbildning och statusuppgradering för elpersonal. Men tyvärr har vi talat för döva öron. I dag råder skriande brist på den elkompetens Avgående ordföranden Sven-Åke Polfjärd tillsammans med tre FIEstudentskor från Yrkes - högskolan i Luleå. Från vänster Lisa Keskitalo, Annika Karlsson och Frida Johansson. 6

9 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Föryngring av FIE:s styrelse. När veteranerna Stig Johansson, Tommy Hammarbäck och Lars-Ove Hansson lämnar styrelsen kliver bland andra ungdomarna Mikael Niklasson, Preemraff, och Jennica Simesgården, SSAB Oxelösund, in som nya styrelsemedlemmar. Dessutom tar Lars Skoglund, Sandvik över ordförandeskapet efter Sven-Åke Polfjärd som efter 10 år som ordförande nu varvar ner som vanlig styrelse ledamot. FIEs nya styrelse. Nedre raden från vänster: Jennica Simesgården, SSAB, styrelseledamot, Lars Skoglund, Sandvik, ordförande, Leif Nordlund, ABB, styrelsesuppleant, Lennart Mukka, MAF AB, styrelseledamot. Övre raden från vänster: Lars Wennberg, SSAB, styrelseledamot, Mikael Niklasson, Preemraff, styrelseledamot, Lars Nyström, Koteko, styrelseledamot, Sven-Åke Polfjärd, PO Elkonsult, styrelseledamot, Sven-Olof Renström, Midroc Electro, styrelsesuppleant, Ola Lövgren, SCA, vice ordförande, Jim Sjöström, Switchgear, styrelsesuppleant. På bilden saknas: Annika Agnesson, Outokumpu, styrelseledamot, Joakim Grafström, EIO, styrelseledamot, Martin Sandin, Uddeholm, styrelsesuppleant, Bo-Göran Ahl, Elektriska Nämnden, styrelsesuppleant, Gunnar Eneberg, Holmen Paper, styrelsesuppleant. som tidigare fanns. Och vem ersätter denna nödvändiga kompetens när det gäller el - säkerhet, upphandling, underhåll, riskanalyser och projekte - ring där det i dag finns organisationer med mycket dålig kompetens? FIE ser naturligtvis mycket allvarligt på detta och man anser att kunskapen i industrin är undervärderad. Under hela min yrkes - karriär har man sagt att personalen är den bästa resursen men nu verkar man ha ändrat uppfattning bara för kortsiktig lönsamhet som i längden kan bli dyr, sa Polfjärd. Samhällsutvecklingen har accelererat i rasande fart med krav på ökad lönsamhet. Detta har inneburit att företagets bästa resurs, personalen, nu har ersatts med inhyrd arbetskraft från bemanningsföretag med folk som inte kan leda en organisation med ansvar för t.ex. elsäkerhetsfrågor, förmodligen inte heller skriva en kravspecifikation för inköp av komplexa elutrustningar. På sikt kan det Rune Björnström, tid - skriften Elbranschens rapportör, och Lennart Mukka, styrelseledamot och ansvarig för konferensen, finns alltid på plats när det händer något hos FIE. Till höger: Lars Skoglund, Sandvik, valdes till ny ordförande för FIE. 7

10 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK Generaldirektör Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket, informerade om arbetet på verket och gav bland annat en lägesrapportering kring behörighetsfrågorna. innebära betydande kostnader för verksamheten. Det krävs personal med adekvat kompetens för sådana arbetsuppgifter. Sven-Åke Polfjärd framhöll också vikten av utbildning för alla som verkar inom den eltekniska sfären i industrin och detta gäller utbildning på i stort sett alla nivåer. Men hittills har vi talat för döva öron när det gäller kompetensbortfallet, konstaterade Sven-Åke Polfjärd. Trots detta har FIE (då inte minst Rune Björnström) fortsatt att engagera sig i utbildningsfrågor och i december utexaminerades ytterligare en klass FIE-studenter (den sjätte i ordningen). Vid examenshögtiden deltog jag, som traditionen bjuder, tillsammans med LKAB:s personaldirektör Grete Solvang- Stoltz. Samtliga deltagande företag liksom rektor och lärare lovordade FIE:s engagemang, poängterade Polfjärd. Liksom tidigare år var studenterna hett byte för samtliga närvarande företag. FIE i kommittéer och utskott Andra områden som också är mycket viktiga för FIE är arbetet inom SEK, där man har deltagit i tre kommittéer, samt engagemanget inom CIRED. FIE har också deltagit i EN:s tekniska utskott liksom att man deltar i ett utvecklingsprogram för riskanalysmodeller och beslutsprocesser inom region och distributionsnät (0,4-400 kv). Polfjärd fortsatte med att berätta att man under det gångna året har startat framtagning av ledningssystem för el - säkerhetsfrågor för speciellt medelstor och mindre industri där det finns stora brister i kunskapen. Sist men inte minst viktigt är de handböcker som FIE har tagit fram tillsammans med SEK. För HB 439 har arbetet med en reviderad upplaga påbörjats. Hur ser då framtiden ut? Hur svensk industri och samhället i övrigt kommer att se ut vet vi ingenting om men med ganska stor sannolikhet kommer el att behövas under överskådlig tid. Och det moderna samhället är oerhört elberoende. Vi vet också att risken för cyberhot mot elkraftsystem kan komma att öka i takt med ökad automatisering Vad skulle eventuellt kunna påverka elsytemen? Insmygande av felaktiga börvärden i systemet kan ge upphov till generatorsvängningar med potentiellt katastrofala konsekvenser. Överbelastning av transformator med risk för överslag, alternaivt att trafon brinner upp. Falska larm som gör att driftpersonal vidtar felaktig åtgärd. En blackout i nordöstra USA förorsakades av att en hacker hade hittat en nattoperatör som i ett kontrollrum emellanåt gick ut på facebook från sin arbetsdator. Via personallista spårades sedan operatören och han fick en vänförfrågan från hackern. När han sedan gick ut på facebook från jobbet fick han en klickbar lustighet skickad till sig. Klicket innebar att hackern kunde komma åt kontrollsystemet och när operatören hade rast passade hackern på att öppna kritiska brytare i systemet och MW produktion försvann. 55 millioner människor berördes och den ekonomiska förlusten uppskattades till 4 miljarder dollar Andra exempel som om - talats är vattenförsörjning och styrning av trafikflöden där styrsystem för elnätet (SCADA) förr var separata men nu är sammankopplade med många andra system. Av kostnadsskäl är det nödvändigt att använda publika nät, men detta innebär också att det blir många fler angreppspunkter för cyber - attacker, framhöll Sven-Åke Polfjärd. Vad har vi lärt oss och vilka problem väntar? Vad har vi då lärt oss de senaste åren? Inte speciellt mycket, om man spetsar till det en aning. Förra vintern, som bjöd på tufft väder, orsakade mycket stora bekymmer med underhåll av kärnkraft, tågförseningar, fraktproblem, signalfel, nedrivna ledningar för att nämna några. Senaste vintern har varit snäl - lare i södra Sverige. Trots detta har kärnkraften stått stilla när den som bäst behövs. Signalfel och nedrivna ledningar har också förekommit. Om man nu inte snarast tar tag i dessa problem kommer det på ganska kort sikt att få betydande konsekvenser för svensk industri och för hela samhället. Vi har ett berg av pensionsavgångar framför oss, då måste vi ha kompetent personal som kan ta över. Problemen finns någonstans i kedjan kravspecifikation, inköp, projektering, driftsättning och underhåll. Detta är förmodligen en kompetensfråga, vilket gör det än mer angeläget för FIE att fortsätta sitt engagemang i utbildningsfrågor. Jag utgår från att FIE även i framtiden och i ännu högre grad än i dag kommer att engagera sig i de organ och organisationer som finns inom det elektrotekniska området för att kunna påverka. Det gäller t.ex. SEK:s tekniska kommittéer, Brandförsvarsföreningens elektriska nämnd (TU), riskanalysprojekt inom ELFORSK och för FIE att vara remissinstans för myndigheter (Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen m.fl.), sa Polfjärd. FIE kommer också vid behov att ta fram nya HB:er och nu - varande HB:er kommer att revideras när så bedöms nödvändigt. Beslut har fattats om revision och sådan pågår för HB 439 dokumentation. Revision av HB 448 kopplingsutrustningar kommer sannolikt att påbörjas under Engagemanget i utbildningsfrågor fortsätter med oförminskad styrka. Ytterligare en klass FIE-studenter kommer att utexamineras Medlemsrekryteringen kom- Längst till vänster Filip Kuttner, EPLAN, och till höger Sven-Olov Renström, Midroc Electro, informerade om metodik för standardiserad elkonstruktion. 8

11 EURO SAFETYLINE Ljusbågsskyddade arbetskläder enligt klass 2 (IEC ) Skyddsjacka stl Skyddshjälm med visir och hakskydd Skyddshandskar stl Skyddsbyxa stl Isolationsstövlar 18 kv stl Kontakta oss för mer information

12 FIE FÖRENINGEN FÖR INDUSTRIELL ELTEKNIK mer att intensifieras, ett måste för att skapa den ekonomi som krävs för alla olika engagemang som tyvärr inte är gratis. Jag har sagt det tidigare men upprepar det igen för att få en levande och aktiv organisation är det oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig i FIE:s arbete och kommer med förslag till styrelsen och ställer frågor, poängterade Sven-Åke Polfjärd. Generationsskifte När Sven-Åke Polfjärd nu efter 10 år som ordförande och 7 år även som vd för FIE AB ser tillbaka konstaterar han att det var ett våghalsigt beslut att påta sig rollen som ordförande för FIE som vid den tiden befann sig i stora svårigheter beroende på en rad olika omständigheter. Samarbetet med olika aktörer var mycket begränsat, ekonomin var ett bekymmer. FIE blev (vid den tiden) liksom bl.a. Kraftverksföreningen och Fjärrvärmeföreningen uppsagda från lokalerna hos Svensk Energi som behövde större utrymme. I och med detta förlorades den tjänst som utförde samtliga kanslitjänster (ekonomi, fakturering, medlemsregister m.m.) Vi fick också vid något tillfälle ställa in vårt årsmöte och tekniska seminarium, minns Polfjärd. Polfjärd framhöll att han inför ett generationsskifte i styrelsen känner stor tillfredsställelse med det arbete som utförts inom FIE och en stolthet över att ha fått leda föreningen under så lång tid. Och jag gläder mig verkligen över att vi nu åter är på banan som en respekterad sam - arbetspartner inom många organisationer. Nu hoppas jag verkligen bara att ett närmare samarbete mellan olika aktörer inom elområdet kan påbörjas. Ensam är inte stark nog i den verklighet vi lever i och kommer att leva i i framtiden. Själv lämnar jag inte helt FIE utan jag kommer att slutföra något/några uppdrag för kontinuitetens skull, deklarerade Sven-Åke Polfjärd. Tsunamin som av desinformatörer och desinformatriser har förvandlats till en kärnkrafts - olycka 10

13 NU NÄR MAN BÖRJAR SE FACIT av tsunamin i Japan, kan man inte säga annat än att följderna för de havererade kärnkraftverken, trots utsläppen, egentligen blev det lilla problemet i förhållande till den enorma förödelse som själva tsunamin åstad kom. Ca människor omkom, byggnader raserades liksom otaliga vägar, broar och fördämningar, elnät m.m. Hela infrastrukturen i en stor del av Japan förintades. Vad som då är märkligt är att rubrikerna om denna förödelse och de stora dödstalen ganska snart tonades ner för att i stället domineras av de havererade reaktorerna, som med sina måttliga utsläpp inte krävde ett enda dödsoffer och kontaminerade förhållandevis små areor jämfört med Tjernobyl. Det anmärkningsvärda med reaktorerna är snarare att de tack vare sin robusthet klarade naturkatastrofen bättre än allt annat. De klarade en jordbävning av sällan skådat slag med över 9 på Richterskalan och det behövdes en tsunami dubbelt så hög som hittills förväntats för att ge nådastöten. Men den gav ändå ganska begränsad effekt vilket framgår av nedanstående. Reaktorerna klarade jordbävningen Vad som faktiskt hände var att alla reaktorerna klarade jordbävningen utan problem. Alla styrstavar gick in i reaktor - härdarna och stoppade reaktionerna. Reservkraften gick igång när elnäten raserades och fortsatte kyla reaktorerna i de 40 minuter det tog för tsunamin att nå land. Om tsunamin inte hade varit så oväntat kraftig, hade alla reaktorerna kunnat återstartas igen så snart elnätet blivit uppbyggt. Nu blev det inte så, utan en dubbelt så hög flodvåg som man kunde förutse slog öve alla fördämningar och dränkte reservkraftssystemen och slog ut kylsystemen. Trots att tre härdsmältor inträffade efter ytterligare några timmar förblev reaktorinneslutningarna i stort sett intakta och det smälta härdmaterialet stannade kvar i inneslutningarna. Här ser vi den stora skillnaden mellan lättvattenreaktorer, som de i Fukushima (och som är den helt dominerande typen överallt i världen), och den militära konstruktion som Tjernobyl är exempel på. Den senare blev överkritisk och flög bokstavligen i luften, varvid större delen av reaktorhärden blåste iväg över stora områden. Förloppet i en lättvattenreaktor är mycket beskedligare och utsläppen kring Fukushima beror på att man då och då var tvungen att lätta på trycket i inneslutning - arna och då frisläpptes även en del radioaktivt material. Dessa gaser innehöll även vätgas och det var den som i kontakt med luft blev explosiv och skapade den förödelse som man kan se. Men väl att märka så skedde dessa explosioner utanför reaktorinneslutningarna och bidrog i sig inte till de radioaktiva utsläppen. Utsläppen en tiondel av Tjernobyl Enligt IAEA, WHO m.fl. hade Elbranschen 1/2012 Desinformationen om japankatastroferna Den största nyheten från Japan är att kärnkraften var så säker, vilket är allt annat än vad de svenska desinformationsmedierna har rapporterat. Lars Wiegert har studerat de officiella rapporterna om Fukushima och Tjernobyl och har referenser som styrker fakta i artikeln. LARS WIEGERT CIV. ING. MED 37 ÅR I ELKRAFTENS TJÄNST ca 50 personer avlidit 20 år efter Tjernobyl-olyckan, varav ca 30 tillhörde personal som rensade upp kring reaktorn. Man har uppskattat att teoretiskt sett kan 0,7 promille av befolkningen i närområdet avlida i cancer som följd av Tjernobyl. Det är knappt mätbart när man betänker att 22 procent avlider i cancer av helt andra orsaker. Det är inte den bild som förmedlas i media, delvis av okunnighet och delvis i avsikt att skrämmas. Utsläppen kring Fukushima har av japanska myndigheter uppgetts till en tiondel av Tjernobyls. Ändå fortsätter överdrivna rubriker att strömma över oss, medan de verkliga dödsfallen mer eller mindre ignoreras. Faktum är att ingen hittills har dött på grund av strålning från Fukushima. Svenska reaktorer hade klarat samma händelse utan utsläpp Redan efter den berömda härdsmältan i Three Mile Island-olyckan för 33 år sedan, där ingen blev skadad och ingen behövde evakueras, kompletterades de svenska reaktorerna (och många andra) med filter, som innebär att avluftning av reaktorinneslutningarna kan ske via filter som absorberar radioaktiva ämnen ifall en härdsmälta skulle inträffa. Detta saknades i Fukushima. En förödande vätgasexplosion som i Fukushima kan inte heller ske här eftersom vätgasen blandas med luft först efter filtreringen, alltså utanför reaktorbyggnaden. Detta gäller samtliga svenska reaktorer även Barsebäck, som stängdes i okunnighet om hur säkra dessa två reaktorer egentligen var. På samma sätt kan man undra över hur mycket kunskap som låg bakom det tyska beslutet att stänga reaktorer, som även de är konstruerade för att klara en jordbävning. Och vem kan inbilla sig en tsunami långt in på det europeiska fastandet? Om man i Tyskland gjort tvärtom och i stället ersatt sin kolkraft med kärnkraft så skulle en miljon människor under en generation kunna slippa att dö i förtid på grund av cancer Vad är nyhetsvärde? Fakta väger inte tungt för de anses inte ha nyhetsvärde. Det är beklämmande att de som dödades av tsunamin förlorade sitt nyhetsvärde efter så kort tid. Men några ganska få eventuella dödsfall på grund av kärnkraft har nyhetsvärde hur länge som helst. För de skrämmer och det kan man tydligen leva gott på. De som så gärna tar på sig rollen att skrämmas borde betänka att de också tar på sig ett stort ansvar för att många mår illa av sin rädsla för allt vad strålning heter och det helt i onödan. Denna artikel har tidigare också publicerats på Newsmill. Svenska reaktorer (som det våldstängda Barsebäcksverkets) hade klarat samma händelse utan utsläpp. 11

14 Kom och köp konserverad gröt! Allting går att sälja med mördande reklam. Också den värdelösa och impotenta vindkraften. Men snart är nog sötegrötsdagarna över för exploatörer och markägare. Bubblan är på väg att spricka och 2012 kan komma att bli ett tufft år för vindkraften. Läs Jonny Fagerströms och Björn Törnvalls analys. Artikeln har också varit publicerad på Newsmill. 12

15 Många konkurser väntar i vindkraftsbranschen Föreningen Svenskt Landskapsskydd framhåller att läget nu är mycket kärvt för de vindelsproducenter som inte kan klara sig vidare på gamla leveransavtal som hade betydligt högre priser. VINDKRAFTSBRANSCHEN OCH LRF gör allt vad man kan för att med mördande reklam sälja andelar eller hela vindkraftverk till kommuner, kooperativ, lantbrukare och intet ont anande privatpersoner. Lobbyorgani - sationen Svensk Vindenergi understödjer genom att smörja politiker och media medan LRF:s konsulter lydigt repeterar dogmerna. Vem tar ansvaret för de råd man ger? Kom och köp konserverad gröt! Vindindustrin är olönsam trots alla bidrag Vindindustrin har de senaste månaderna i flera media bekräftat att vindkraften är olönsam trots alla bidrag. Med dagens el- och certifikatspriser blir ersättningen endast öre/kwh. Det krävs minst öre i ersättning per kwh för att det ska gå jämnt ut, d.v.s. det blir en förlust på öre per producerad kwh. Ett läge som gällt sedan försommaren Marknadens framtids - bedömning ger samma bild i terminspriserna för de närmaste åren. Det är nu ett mycket kärvt läge för de vindelsproducenter som inte kan klara sig vidare på gamla leveransavtal med betydligt högre priser. Vindkraftsägarna tvingas i konkurs När vindkraftsägarna inte längre klarar av att betala sina kostnader tvingas de i konkurs. Då kommer en ny marknad att öppnas vilket kan leda till förändrade villkor för hela branschen. Det kommer sannolikt att bli en hel del räknande på olika anbud till konkursförvaltare framöver. Dessas uppgift är att försöka rädda så mycket som möjligt till kreditorerna av konkursboets eventuella värde, främst genom att försöka hitta nya ägare till verken. Mindre kapitalstarka spekulanter göre sig dock icke besvär, de hittar troligen inte någon extern finansiering. Det finns säkert en del större aktörer som kan göra klipp när cash is king, men de som känner marknaden kan också värdera riskerna. De kommer därför att se till att ha mycket breda säkerhetsmarginaler för sina eventuella investeringar vilket hårt pressar möjligheten att få ut några större värden ur konkursbon. Varken elpriserna på marknaden eller vindkraftverkens effektivitet blir högre av krisen men nivån för att uppnå break-even sänks för de aktuella verken när ägarna och bankerna väl har tvingats ta de stora smällarna i konkurserna. Slagsmålet om byggbar mark upphör En ny prisnivå för markarrenden kommer att etableras när nya ägare av verken träder till. De gamla avtalen avslutas i konkursen och slagsmålet om byggbar mark som tidigare drivit arrendepriserna upp genom molnen kommer rimligen inte att fortsätta. Arrendeersätt - ningen kommer troligen att närma sig markens normala avkastningsnivå vilket bör dämpa intresset för att hyra ut mark till vindkraften. Markägarna kommer samtidigt till större insikt om sin egen exponering för ekonomiska risker. Detta kommer att innebära större och mer realistiska krav på buffertar för det solidariska ansvaret för de Om författarna: Jonny Fagerström (officer) och Björn Törnvall (f.d. bankdirektör) är skribenter och medieansvariga i Föreningen Svenskt Landskaps - skydd. 13

16 mycket höga avvecklingskostnaderna för vindkraftverk. Vindkraftverk och tillståndsgivna byggrätter minskar i värde när låga elpriser och mer än halverade värden på elcertifikat tvingar många att försöka sälja av tillgångar för att kunna visa svarta siffror i rapporterna. Vindkraftstroende kommunpolitiker kommer inte längre att kunna motivera sina gröna investeringsplaner inför alltmer skeptiska väljare, när det finns tydliga exempel på att vindkraften är en verklig högriskmarknad. Sveriges elöverskott väntas öka till 25 TWh utan vindkraften vilket kommer att hålla elpriset lågt. Nya vindkraftverk kommer fortsatt att vara olönsamma och närmast omöjliga att finansiera via banksystemet. Troligen kommer även nät - ägande elbolag att ytterligare dra öronen åt sig inför de mycket kostnadskrävande inves - teringar i lokal-, regional- och stamnät som vindbolagen kräver, men som de inte kan eller vill betala själva kommer sannolikt att bli ett mycket omskakande år för många i den bidragsdrivna svenska vindkraftsbranschen. Vindkraftsbranschen har kollapsat Jonny Fagerström och Björn Törnvall har sedan ovanstående artikel skrevs hunnit att i GP avverka en giftig debattrunda med Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi, och Annika Qarlsson (c). Elbranschens redaktion kan inte underlåta att delge läsarna valda stycken ur de båda debattörernas slutreplik till de vindkraftstroende damerna. VINDKRAFTEN BEHÖVS INTE eftersom Norden är på väg mot ett stort överskott av el, skriver de båda debattörerna, representanter för Svenskt Landskaps - skydd. Och vindkraften är inte heller något energisystem utan ett finansiellt system för överföring av elkundernas pengar till vindindustrin och LRF:s markägare, en mycket träffande beskrivning, tycker Elbranschen. Men systemet har nu kollapsat, menar Johnny Fagerström och Björn Törnvall, och konsekvenserna lär inte dröja. Vindindustrin och centern är intimt sammankopplade i sin målsättning att med mångmiljardsubventioner bygga sönder det svenska landskapet med vind - industriområden. Det handlar om tusentals vindkraftverk människor riskerar att få sin livsmiljö förstörd. Vindindustrin tigger ytterligare subventioner I ett öppet och självömkande brev till regeringen beskriver vindindustrin hela branschen som konkursmässig. Hela branschen blöder, tillstår man, branschen riskerar att falla samman, befintliga vindkraftverk klarar inte sina egna kostnader, ingen kalkyl går att räkna hem. En bifogad kalkyl visar att varje vindkraftverksägare måste skjuta till nästan 2 miljoner kronor per verk och år för att gå runt. Branschen kräver nu ännu mer subventioner samtidigt som man med alla medel smutskastar alla andra kraftproducenter. När så även Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) energiutskott i en skarp artikel i SvD den 22/4 vetenskapligt sågade hela vindkraftssatsningen har ridån fallit ännu tyngre över branschen. Då är det inte konstigt att de vindkraftskramande damerna blir hysteriska.. Obegripligt utfall mot kärnkraften Annika Qarlssons (c) gör i ett desperat och obegripligt inlägg utfall mot kärnkraften men då ska man minnas att det främst är centerns ändrade hållning som har banat väg för ny kärnkraft. Vad var Qarlssons roll i detta, frågar sig Fagerström och Törnvall, och påminner om Gunnar Hedlunds ut - talande att centern alltid har velat och alltid kommer att vela Kärnkraften är inte subventionerad Man framhåller också att påståendet om subventioner till kärn kraften är grundfalskt. Kärn kraften har flera gånger om burit sina kostnader, inte minst genom den särskilda effektskatten på som bara den dragit in över hundra miljarder till statskassan. Man måste förstå att bara för att staten engagerar sig i en verksamhet så är inte detta automatiskt en subvention. Även när det gäller den finska reaktorn kommer centern med påhittade uppgifter, sannolikt hämtade direkt från vindlobbyn. Det är rätt att reaktorbygget är försenat på grund av att det är den första reaktorn i sitt slag och att bygget är fördyrat till ca 50 miljarder kronor, men även om det stiger till 80 miljarder kronor så kommer det ändå inte att bli dyrare än vindkraftsel. Reaktor nummer två byggs i Frankrike och nummer tre och fyra i Kina. Priset sjunker hela tiden. Vindindustrin tar inget ansvar för elanvändarna Debattörerna avslutar med att poängtera att Annika Helker Lundström och Svensk Vind - energi saknar kompetens att bedöma KVA:s slutsatser. Svensk Vindenergi är en organisation som har till uppgift att maxi - mera vinster och subventioner för vindindustrins intressen. De har inte för avsikt att ta något ansvar för Sveriges konkurrens - kraft eller för de svenska elkunder som ska stå för notan. Slå vakt om yttrandefriheten! Annonsera i branschens oberoende informationskanal! 14

17 Hönan eller ägget? Debatten om koldioxid och klimat har pågått i Elbranschen i väsentligt mer än ett decennium och den fortsätter. Helt bortsett från mänskliga utsläpp av livets gas är kärnfrågan egentligen vad som kommer först, hönan eller ägget, koldioxidökningen eller en naturlig uppvärmning av haven, något som frigör koldioxid. EN VETENSKAPLIG DEBATT kan tillfälligt förlora aktualitet men den kan sällan anses vara helt avslutad. Nya fakta läggs till tidigare kunskaper och emellanåt behöver vi påminnas om data som glömts bort eller vars värde inte insetts tidigare. I klimatdebatten är ett långt perspektiv av central betydelse för att förstå vad som är variabilitet, trend eller verklig förändring. Nu har många prognoser om det framtida klimatet baserats på information om de senaste få årtiondena och på teori. Klimatet blev varmare under och 1990-talen men denna uppvärmning bör inte användas för en extrapolation in i fram - tiden. Orsakerna till klimatets förändringar har ofta diskuterats och då främst sedan 1970-talet. Många debattörer har under dessa år hävdat att ämnet inte längre behöver diskuteras då rapporter från IPCC (Inter - governmental Panel on Climate Change) visar att det är människans utsläpp av CO 2, som styr klimatet. Sambandet är dock inte helt tydligt. I en del länder anses betydelsen av CO 2 nu - mera vara tveksam. Många faktorer styr klimatet Klimatet är ett resultat av en samverkan mellan många faktorer. Genom att hårddra effekten av en enda faktor som t.ex. CO 2, kan en annan faktor framstå som betydelselös. En del har velat tolka den avmattade uppvärmningen efter ca år 2000 som bevis på att klimatet inte påverkas av den kontinuerligt stigande koncentrationen av CO 2 medan andra menar att bristen på temperaturstegring under drygt 10 år inte ska övertolkas och att uppvärmningen snart kommer att fortsätta. Det är emellertid tydligt att fler faktorer än CO 2 har betydelse. En observerad frånvaro av stigande temperatur kan t.ex. WIBJÖRN KARLÉN PROFESSOR EMERITUS, UPPSALA bero på en liten förändring i solens strålning, lite mer moln eller på att klimatet inte är fullt så känsligt för mängden CO 2 i atmosfären som en del hävdat. En markant temperaturstegring i Sverige på 1930-talet finns dokumenterad av SMHI, men denna uppvärmning beaktas oftast inte i diskussioner om temperaturens förändringar under 1900-talet. Nyligen har en varm period på Island under 1930-talet avfärdats av meteorologer vid NASA. Man har korrigerat data från Island genom att avlägsna värden med hög temperatur vid denna tid. Därmed visar (de korrigerade) dataserierna från Island en trend liknande den som IPCC hävdar. Avsmältning rapporterades redan på 1930-talet Sverige är, sett i ett globalt perspektiv, ett litet område och temperaturen för detta land kan självklart inte anses ge en indikation på förändringar i den globala temperaturen. Men motsvarande data för ett antal områden visar ungefär samma trend. Information som visar att det inte är fråga om några enstaka dåliga temperaturobservationer kan hittas i tidnings - artiklar från 1930-talet, där uppvärmningen på Svalbard (Arktis) beskrivs i termer liknande dem som använts under de senaste, varma åren och som medförde snabb avsmältning omkring Dock försvann inte glaciärerna. Inte heller påverkades flora och fauna allvarligt. I många områden inföll en värmetopp omkring För andra områden inföll värme - perioden några år tidigare eller senare. Även om tiden varierar något var klimatet för ett antal områden på jorden ungefär lika varmt omkring 1940 som det är nu. Några vintermånader under kriget var vädret i Europa emellertid extremt kallt men årens medeltemperatur var ändå hög. Observera att denna uppvärmning inträffade innan man började använda olja i någon större omfattning, varför människans bidrag med CO 2 inte kan ha varit en orsak av betydelse. En eller flera andra faktorer måste ha influerat klimatet påtagligt. Hög CO 2 -koncentration omkring 1940 En ovanligt hög koncentration av CO 2 i atmosfären omkring 1940 har registrerats av forskare som använt en gammal metod för uppmätning av mängden CO 2. Den höga koncentrationen i atmosfären är intressant då den kanske visar att det trots allt finns ett visst samband mellan CO 2 och klimat. När havs - ytor värms upp avger dessa CO 2. De är sannolikt att haven avgav stora mängder CO 2 när de värmdes upp under talet. Många som är engagerade i frågan om CO 2 och klimat avfärdar alla dessa observationer som utfördes med en äldre, mindre pålitlig metod. De för - litar sig helt på den modell för ökande koncentration av CO 2 som IPCC presenterat och som inte visar markant ökad koncentration förrän på 1950-talet. Den globala temperaturen har stigit sedan 1880-talet, något som ibland tolkas som ett resultat av människans utsläpp av CO 2. Man förbiser ofta uppvärmningen på 1930-talet. Beaktas temperaturen sedan 1700-talet visar de få dataserier som finns ingen trend och sett över tusentals år visar klimatet en sjunkande temperatur. Konsensus har fått ersätta fakta Långa dataserier (1 000-tals år) visar att varma perioder har förekommit vid upprepade tillfällen. Anger man temperatur - ökning som en förändring mellan en kall period och en varm kan man visa att klimatet blivit varmare under ett antal begränsade perioder. I diskussionen om klimatet hävdar en del att denna är avslutad och att konsensus visar att människans utsläpp av CO 2 kommer att leda till fortsatt uppvärmning om inte utsläppen reduceras påtagligt (konsensus innebär att ett dominerande antal inom en grupp stödjer en åsikt). Begreppet konsensus har fått ersätta fakta. Tyvärr anser många att antalet individer som stöder en tro bevisar att åsikten är korrekt. Men, finns det fakta som visar att CO 2 har haft en dominerande betydelse för klimatet? Att koldioxidhalten i atmosfären ökat något bevisar inte att denna är en orsak till dessa förändringar. Det har blivit varmare under bl.a talet men orsaken är inte nödvändigtvis CO 2. Det kan vara så att en uppvärmning medförde att haven avgav CO 2 och därmed höjde koncentrationen. Astronomiska data visar att solens aktivitet i grova drag överensstämmer med klimatet som det är känt från långa klimatserier. Den ensidiga satsningen på forskning om klimat och CO 2 har varit kostsam. Tyvärr har arbetet inte lett till att man nu bättre förstår koldioxidens eventuella betydelse för klimatet. Den ensidiga satsningen på CO 2 har medfört att man tyvärr har avstått från forskning om andra möjliga orsaker till förändringar i klimatet. 15

18 Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola, har tilldelats E. P. Wigner Reactor Physicist Award från American Nuclear Society. Fin utmärkelse till svensk kärntekniker Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska högskola, har tilldelats en av de finaste utmärkelser som finns inom kärnteknik - området, E. P. Wigner Reactor IMRE PÁZSIT PROFESSOR I NUKLEÄR TEKNIK VID CHALMERS Physicist Award från American Nuclear Society. Priset instiftades 1990 av reaktorfysikdivisionen (Reactor Physics Division) inom ANS för att hedra individer som har gjort mycket framstående insatser inom reaktor - fysiken. Priset har fått namn efter den framlidne ungersk - födde amerikanske fysikern och nobelpristagaren Eugene P. Wigner, en pionjär som gjort utomordentliga insatser för utvecklingen av reaktorteknik och praktiska tillämpningar av kärntekniken. Han var också första mottagaren av priset. Artikelförfattaren Imre Pázsit (längst till höger), nuvarande professor vid Nukleär teknik, öppnar ceremonin. Bakom Nils Göran står hans familj. 16

19 Metod för bestämning av underkritisk reaktivitet Nils Göran Sjöstrand fick priset för sina banbrytande insatser inom reaktor- och neutronfysik och för att han byggde upp grund- och forskarutbildning inom reaktorfysik vid Chalmers, som därmed blev ensam om detta i Sverige under en lång tid, eftersom KTH sysslade mer med neutronfysik för grundforskning. Uppsala hade ingen verksamhet alls inom reaktor - fysik. Nils Görans viktigaste insats inom forskning är en metod för bestämning av underkritisk reaktivitet i reaktorhärdar, den s.k. area-ratio-metoden, som framgent kallas Sjöstrand-metoden i litteraturen. Det handlar om mätning av reaktivitet i reaktorhärdar under uppstart medan härden fortfarande är underkritisk och neutronbalansen kräver en extern källa som ständigt skjuter in neutroner till härden. Nils Göran publicerade en artikel om sin metod 1956 i Arkiv för fysik, och arbetet var en del av hans doktors - avhandling. En annan insats, som han gjort tillsammans med den framstående fysikern Guy von Dardel, halvbror till Raoul Wallenberg, var en teoretisk härledning och expe - rimentell bekräftelse av den s.k. diffusionskylningseffekten, som spelar en viktig roll vid neutronmätningar i reaktorer. Nils Göran var tillförordnad professor vid Chalmers 1960 vid den då nyligen bildade Institutionen för reaktorfysik, och han blev utnämnd av rege - ringen med fullmakt som professor Nils Görans arbete har fått tusentals referenser Artikeln om area-ratiometoden i Arkiv för fysik, Nils Görans mest kända arbete, är en kuriositet i sig själv. Den har fått tusentals referenser genom åren. Och då måste man lägga till att Arkiv för fysik på den tiden inte var någon internationell tidskrift, utan en svensk nationell tidskrift. Det är väldigt sällan en artikel i en inhemsk tidskrift får sådan spridning. Men det finns skandinaviska traditioner på området. Inom forskningsområdet atomära kollisionskaskader har ett flertal artiklar publicerade i Det Kongelige Danske Viden - skab-selskab av efterträdare till Niels Bohr blivit lika mycket citerade. Man kan också lägga till att Arkiv för fysik senare blev Physica Scripta, utgiven gemensamt av fyra nordiska länders vetenskapsakademier, med Kungliga Vetenskapsakademien som huvudman. För ett par år Några av deltagarna i samspråk. Från vänster: Imre Pázsit, dr. Dinesh Sahni, professor Piero Ravetto, Nils Göran Sjöstrand och längst till höger Alf Sjölander, professor emeritus i Teknisk fysik. 17

20 Dinesh Sahni från BARC, Mumbai, Indien, berättar om samarbetet med Nils Göran. sedan gick tidskriften över till brittiska Insitute of Physics Publishing, IoP, med huvudsäte i London. Ger tillgång till hundra gånger mer kärnbränsle Det är också intressant att cite - ringsfrekvensen avtar för alla artiklar efter några år eller åtminstone några decennier, men Nils Görans artikel från 1956 är mycket flitigt citerad även i dag. Detta beror på att ett nytt, stort och viktigt tillämpningsområde kom till för metoder att mäta reaktivitet i underkritiska system med en neutronkälla (som är målet med area-ratio-metoden), nämligen acceleratordrivna - underkritiska system (ADS) som föreslås för transmutationsteknik, d.v.s. att kunna både neutralisera hög aktivt avfall och använda fissilt material som dagens reaktorer inte kan använda, nämligen U-238 och torium. Om man utnyttjar dessa ämnen får man tillgång till en faktor 100 mer kärn bränsle och kan samtidigt använda vad man i dag kallar avfall som en viktig resurs. Det finns flera stora internationella projekt inom om - rådet, t.ex. EU-projektet FREYA, där även Chalmers deltar. Här under söker man metoder för kontinuerlig övervakning av reaktivitet med area-ratio-metoden som ett av de viktigaste alternativen. Prisutdelning i Göteborg Priset överlämnas vanligen vid ANS årsmöte i juni, där det anordnas en Honors and Awards Luncheon, där ANS president delar ut de olika utmärkelserna. Eftersom Nils Göran inte kunde åka till USA på grund av sin ålder, överlämnades priset i Göteborg på senhösten. Dr. Dimitrios Cokinos, ordförande för Honors and Awards Comittee vid ANS reaktorfysikdivision kom till Göteborg. Prisceremonin följdes av middag. Förutom Dimitrios Cokinos, kom två professorer från utlandet, Piero Ravetto, från Politecnico di Torino, tillika medlem av ANS Reaktorfysikdivisions Executive Committee, och Dinesh Sahni, Bhabha Atomic Research Centre i Mumbai, Indien. Den senare en långvarig samarbetspartner till Nils Göran som kommit för att övervara ceremonin. Chalmers ledning representerades av förste vicerektorn Mats Viberg och prefekten vid Avdelningen Teknisk fysik, Peter Apell. Kolleger, gamla elever och Nils Görans familjemedlemmar var också närvarande. Det är första gången som svenska insatser inom reaktor - fysik får en sådan fin utmär - kelse. Läs tidigare utgåvor på Elbranschens nätplats! 18