Ökat resande och minskat underskott Ingen motsättning

Transkript

1 Ökat resande och minskat underskott Ingen motsättning Exempel på hur nya prisstrukturer bidrar till ökad egen finansiering utan att minska resandet. Kalmar LT prisprojekt 2015 Christer Olsson, KLT Torbjörn Eriksson, Urbanet

2 Syfte och problem KLT.s övergripande ekonomiska mål = 50 % kostnadstäckning Nuläge ca 40 % (effektivisera ca 40 miljoner) Kan en ny prisstruktur bidra till en ekonomi i balans genom att öka intäkterna (utan att tappa resenärer) Fler resor Ökad intäkt Minskat underskott Möjligt att prisdifferentiera? Olika priser under hög och lågtrafik

3 Resandeutveckling Kalmar Länstrafik Antal resor, miljoner % % !! % !! Antal resor Inför 2012 togs LT-beslut om ett 100 milj-program avs kollektivtrafiken

4 KLT - Kostnader-/ intäkter och bidrag ( ) Skattebidraget har ökat med 40 milj. kr (+13 %) (Fr 304 till 344 milj kr)

5 Andel av befolkningen som åker med KLT ( ) 15 % av befolkningen åker frekvent (en gång i veckan ) 58 % åker sällan (månad/ mera sällan) 27 % aldrig Procent Dagligen Någon per vecka Någon per månad Sällan Aldrig

6 Tidsserie prisvärdhet (KLT) Fråga: Det är prisvärt att resa med Kalmar Länstrafik Frekventa resenärer med KLT Sällanresenärer med KLT - 18 % - 14 % Instämmer, betyg 4+5 Tar avstånd, betyg 1+2 Tendensen från 2009 till 2015 är klart nedåtgående i bägge målgrupperna. Bas: Samtliga intervjuer i Kollektivtrafikbarometern

7 Kollektivtrafikresor (buss) /timme 18 % av dygnets resor görs under en timme 100 % av alla fordon! 20% 18% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 4% 11% 6% 4% 3% 4% 4% 4% 8% 11% 11% 5% 2% 1% 2% 1% 1% 1% 0% 0% 0% buss

8 Förutsättningar inför analysen Politiska beslut Politiskt uppdrag att utreda lågpristaxa/gratis för pensionärer Politiskt beslut om 50% kostnadstäckning (43% idag) resultatet behöver förbättras med ca. 40 milj. kr Marknadsförutsättningar Trend Ökad andel enkelbiljetter med Reskassa Minskad andel resperioder Kapacitetsproblem i peaktid 15 % av befolkningen gör 86% av resorna / 60 % står helt eller delvis utanför / använder inte kollektivtrafiken 100 miljoner kronor har investerats i trafikutbudet

9 Dagens prispolitik - nationellt perspektiv (problem & möjligheter) SL s 50-kort (1972), Period-/länskort - rabatterades kraftigt Sällanköpsbiljetter - enkel biljett/ reskassa/ 10-klipp (etc.) fick ett högre pris, % dyrare/ resa. Dagens prisstruktur finansierar många gånger inte ett ökat resande, utan bidrar till ökade underskott för Landsting/ kommuner när resandet ökar. Rabattstrukturer har inte uppdaterats i takt med konsumenternas förändrade rese-och pendlingsmönster. Pris-gapet ökar succesivt mellan periodkort och sällanköpsbiljetter. 9

10 Prisutveckling frekventa kunder resp sällanköps Exempel fr Dalarna dock samma bild/ utveckling i stora delar av landet

11 Utgångspunkt: Produktens position på marknaden Konkurrenskraft (index) gentemot bilen Stads- och Regiontrafik

12 GK vikter och GK jämförelse för en genomsnittlig resa till/från Kalmar Centrum Frekventa resenärer och Potentiella resenärer Priset är en stor vikt av resan totala egenskaper kort resa

13 Konkurrensindex för olika biljetttyper för stadstrafikresor till Kalmar C för Frekventa resenärer och Potentiella resenärer Periodkort (14,25/resa) Reskassa (20 kr) Enkelbiljett (25 kr) Frekventa resenärer 1 Kalmar Centrum 1 Kalmar Centrum 1,0 2 Väst+ Sjukhuset 0,9 3 Norr 0,8 4 Öst 0,9 5 Norrliden 0,7 6 Lindsdal 0,6 7 Smedby+Airport 0,6 8 Ljungbyholm 0,6 1 Kalmar Centrum 1,2 1,1 1,0 1,1 0,9 0,7 0,8 0,7 1 Kalmar Centrum 1,5 1,4 1,2 1,3 1,1 0,8 0,9 0,8 Sällanresenärer 1 Kalmar Centrum 1 Kalmar Centrum 1,3 2 Väst+ Sjukhuset 1,2 3 Norr 1,2 4 Öst 1,3 5 Norrliden 1,1 6 Lindsdal 0,8 7 Smedby+Airport 1,0 8 Ljungbyholm 0,9 1 Kalmar Centrum 1,6 1,5 1,4 1,5 1,3 1,0 1,2 1,0 1 Kalmar Centrum 1,8 1,7 1,6 1,7 1,5 1,1 1,3 1,1 Urbanet har räknat med en parkeringskostnad på 10 kr/resa i centrumzonen. Detta ger bättre KI-värden för kollektivtrafik för resor till centrum jämfört med andra zoner.

14 Potentiella resenärer - Konkurrensindex och GK för regionala resor till Kalmar tätort 3 zoner 4 zoner 5 zoner = 5 zoner 6 zoner 7 zoner 8 zoner 11 zoner 13 zoner 14 zoner

15 85 % av alla resor med KLT sker inom zon 1-4 (1 zon = ca. 10 km) 30% 25% 20% 15% 10% 5% 24% 28% 15% 17% 15% 0% Resor Zon 1 Resor Zon 2 Resor Zon 3 Resor Zon 4 Resor >4 Zoner

16 ANALYSER & SLUTSATSER

17 Slutsatser I. Använd priset (taxorna) till att öka intäkterna Möjligt att öka priset på de längre resorna/ avstånden II. Lägre pris till de kunder som kostar minst Korta reser och utanför peak III. Gentemot de potentiella kunderna - skapa ett prissystem Enklare och flexiblare utifrån resfrekvesen Lägre pris/ resa IV. Använd priset till att minska peak-trafiken

18 Beräknad priskänslighet Kalmar 0 Kväll/Natt ( ) Morgonrusning ( ) Dagtid, lågtrafik ( ) Eftermiddagsrusning ( ) Total -0,14-0,14-0,2-0,2-0,29-0,29-0,4

19 Inntektsbortfall Netto effekt av 10 % lägre pris (milj kr/år) Utifrån en elasticitet på 0,2 minskar KLT intäkter med ca. 11 milj/ år Låg elasticiteten tyder på att kunderna inte har alternativ samt att bara ett lägre pris inte kommer att bidra till ngn resandevolymökning , ,8-0,6-0,4-0, Priselasticitet -14

20 GENERELL PRISHÖJNING FÖR ATT FÖRBÄTTRA KOSTNADSTÄCKNINGEN

21 Intäktseffekt vid en prishöjning beror på marknadens priskänslighet, t.ex. - 0,2 i figur nedan. Ökad intäkt % pris höjning % pris höjning ,1-0,2-0,3-0,4-0,5-0,6-0,7-0,8-0,9-1 10% % prishöjning takstøkning 2020% % prishöjning takstøkning Priselasticitet

22 Slutsats 2: RIKTA RABATTEN TILL DE MEST PRISKÄNSLIGA GRUPPERNA SÄLLAN KUNDERNA

23 Uppgift: Minska gapet mellan sällan- och frekventa kunder Lösning tvådelade tariffer En fast + rörlig del (precis som i många andra branscher)

24 Konkreta förslag Ta bort/ utveckla 30-dagarskortet och dagens reskassa Inför en tvådelad tariff (reskassa plus lappen) Ett fast 30-dagers belopp Ett rörligt pris (50 % på enkelpriset) Inför tidsdifferentierade priser Större rabatt utanför peak Riktade priser gentemot specifika grupper, pensionärer (ej peak)

25 Fast + rörlig del 100 kr + zoner Dagens Enkel Reskassa Rabattkort nytt pris (50%)

26 Antal resor per månad där 100-lappen blir lönsam för resenären jmf dagens enkelpris Lönsamhet vid 50% rabatt 8,0 5,7 4,4 3,7 3,2 2,8 2,5 2,2 2,0 1,9 1 zon 2 zoner 3 zoner 4 zoner 5 zoner 6 zoner 7 zoner 8 zoner 9 zoner 10 zoner

27 Beräknad prisdifferentiering utifrån enkelpriset Låg differentiering = + 20 % / + 10 % samt 20 % Hög differentiering = + 30 % / + 10 % samt 20 % 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% Lav variasjon Høy variasjon

28 Utkast - priser (2017) O R D I N A R I E (+2,5%) RekassaPlus = produkt/mån, 50% på resp prisnivå) Nytt Enkelpris Nytt pris Nytt pris RK Plus RK Plus RK Plus Zoner Normpris LÅG -20% HÖG +20% Bas/Ordinarie taxa LÅG -20 Hög

29 Resultat påverkan på olika trafikområden (produkter) Kostnads- och intäktseffekter låg och hög differentiering (milj kr/år) Reducerade kostnader och ökade intekter 10,1 6,3 6,8 11,1 3,3 6,9 4,8 12,6 mkr 4,5 6,5 20,2 mkr 10% flat Lav diff Høy diff Kostnader Stads- og regiontrafik Kostnader Øvrig trafik Endret inntekt Langtidseffekt

30 Totala förslaget Pris-/taxeändring i två (2) steg 10 procent justering 2016 Tidsdifferentiering % maxtimmen +10% övrig högtrafik -20% lågtrafik Ett tak på kundens totala reskostnader per mån med 100-lappen införs (nivå ca 12 % över dagens utgift) Förbättrat resultat (milj kr) 1 år 3 år Förslag till prisjustering resultat kort sikt Lång sikt prisjustering 2016 (10%) 11,1 16,6 Tidsdifferentiering 20,2 30,3 100-lappen med tak 16,8 26,9 Total effekt 27,9 43,6

31 Tack för visat intresse! Christer Olsson Torbjörn Eriksson