Akut astma hos barn Datum Sida Barn- och ungdomskliniken ,

Transkript

1 Akut astma hos barn Datum Sida Barn- och ungdomskliniken , 1(5) reviderad Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Administration Inhalerad beta-2-agonist är förstahandsmedel till alla barn med obstruktiva besvär, oavsett ålder. Det kan ges även om barnet fått upprepade sprayningar eller inhalationer i hemmet innan ankomst till vårdcentral eller sjukhus. Orala beredningar bör inte användas vid akut astma. Inhalerat adrenalin som förstahandsmedel till de yngsta barnen (< 2 år) är inte rekommenderat. Administration av beta-2-agonist via andningsbehållare (ex. Vortex, Optichamber Diamond) är lika bra eller bättre än nebulisator (ex. Maxin, Aiolos, Pari-Boy, Misty-Max10) och bör vara förstahandsalternativ till alla patienter som inte har en livshotande astmaattack. Notera att detta dokument rör behandling av astma hos barn, inte exempelvis bronkiolit (av t.ex. RSV-infektion). Gradering av astmasvårighetsgrad Källa:Läkemedelsverket 2015

2 (5) Svår astma Identifiera patienter med svårt astmaanfall: Orolig, uttröttad, somnolent. Orkar bara andas eller tala enstaka ord. Blek, kallsvettig, ev. cyanotisk. Patienter med svår astma har inte alltid uttalade indragningar och pressat expirium/wheezing. Dessa tecken kan nästan försvinna när patienten börjar tröttna eller förlora medvetandet. På vårdcentral: Lämna inte dessa patienter ensamma! Avdela personal som förbereder transport till sjukhus. Påbörja behandling med beta-2-agonist och syrgas. Används nebulisator kan syrgas ges samtidigt, men finns ingen att tillgå är andningsbehållare ett gott andrahandsalternativ. Utnyttja vid behov patientens egen. Fortsätt behandlingen med beta-2-agonist via syrgasdriven nebulisator under ambulanstransporten. Mät gärna PEF före och efter beta-2-inhalation. På sjukhus: Lämna inte dessa patienter ensamma! Påbörja/fortsätt behandling med beta-2-agonist via syrgasdriven nebulisator och avdela personal att söka barn- och IVA-jour direkt. Mät gärna PEF före och efter beta-2-inhalation. Lindrig till måttlig astma Barn med lindrig till måttlig astma har inga av ovanstående symptom. Hos dessa kan behandlingen inledas på vårdcentral. Ge syrgas vid saturation < 93%. Remittera akut till sjukhus vid otillräcklig effekt eller om besvären återkommer inom 2-3 timmar. Var lyhörd för föräldrars erfarenhet av tidigare episoder av akut astma. Ring till jourhavande barnläkare och rapportera. Maximal effekt av en inhalationsomgång kan dröja min. Utvärdera resultatet upprepade gånger: Mindre indragningar? Lägre andningsfrekvens? Kortare expirium/mindre wheezing? Högre saturation?

3 (5) Läkemedel Beta-2-agonist Andningsbehållare (t ex Vortex, Optichamber Diamond) Ålder Airomir 0,1 mg/dos < 2 år 4 separata puffar i andningsbehållare, med 5-10 andetag mellan varje puff år 6 separata puffar i andningsbehållare, med 5 andetag mellan varje puff. >12 år 8 separata puffar i andningsbehållare, med 5 andetag mellan varje puff. Nebulisator (t ex Aiolos, Misty-Max10) Ventoline 5 mg/ml Salbutamol 1 mg/ml Dos i mg Dos i ml 2,5 mg 0,5 ml + 1,5 ml NaCl. Upprepas vid otillräcklig 2 3 ggr (var 20:e minut) under första timman. 2,5 mg 2,5 ml. Upprepas vid otillräcklig effekt 2 3 ggr (var 20:e minut) under första timman. Nebulisator (t ex Maxin) 2 ml Ventoline 5 mg/ml inhaleras 1 min (flödesslang 2 min) via mask eller munstycke. Vid inhalation med mask eller munstycke ska dospåse användas.

4 (5) Adrenalin Aiolos eller Misty-Max10 Ålder Adrenalin 1 mg/ml < 2 år 1 ml + 1 ml NaCl. Upprepas vid otillräcklig effekt 2 3 ggr (var 20:e minut) under första timman. > 2 år 2 ml. Upprepas vid otillräcklig effekt 2 3 ggr (var 20:e minut) under första timman. Maxin 2 ml Adrenalin 1mg/ml inhaleras 1 min (flödesslang 2 min) via mask eller munstycke. Vid inhalation med mask eller munstycke ska dospåse användas. Notera att nebulisering med Maxin innebär dosering i TID, inte volym. Dosen regleras genom barnets storlek på andetagen; små barn har små lungor, får liten dos, stora barn har stora lungor, får stor dos, trots att alla andas in läkemedlet lika länge. Ett alternativ till tättsittande mask är att flöda det nebuliserade läkemedlet ur en slang. Den hålls 1-2 cm från barnets näsa och mun. Framförallt värdefullt om barnet har ett svårt astmaanfall och inte kan acceptera masken. Kortison Systemiska steroider till förkylningsutlöst astma (ca < 2 år) har ingen påvisad effekt. Barn som behandlas med inhalationssteroider som underhållsterapi mot äkta astma, ska dock vid svårare försämring ha behandling med perorala kortikosteroider. Betametason (Betapred) tabl 0,5 mg, 6-8 tabl upplösta i lite vatten ges lämpligen som engångsdos. Risk för systemeffekter med upprepade kortkurer av orala steroider måste beaktas.

5 (5) Uppföljning och inhalationsteknik Barn som haft svåra astmaanfall skall alltid följas upp på barn- och ungdomsmottagningen. Hos patienter som kommer för lindriga eller måttliga anfall bör man bedöma om det rör sig om ett enstaka försämringstillfälle eller om astmakontrollen generellt är dålig. Se länsgemensamma behandlingslinjen Astma hos barn och ungdom. Innan handläggningen är avslutad skall patenten och/eller föräldrarna demonstrera god inhalationsteknik samt visa att de är förtrogna med medicinjusteringar vid tillfällig astmaförsämring. Det akuta astmaanfallet är inte färdigbehandlat förrän ansvarig läkare tagit ställning till uppföljningen. Fortsatt behandling på sjukhus Patienter med svår astma, som inte svarar på ovanstående behandling, behöver ytterligare hjälp på sjukhus. Dessa patienter är som regel intensivvårdsfall och handläggs i samråd med IVA-jouren. Terapier som kan bli aktuella är: Syrgas. Var frikostig med syrgas till alla som är påverkade. Genom hypoxemin utlöses oro, ängslan och ångest. Mät saturationen. Ge syrgas så att saturationen hålls över 92%. Vätska. Astmaanfall leder hos barn ofta till dehydrering. Vätska förloras genom forcerad andning och därtill kommer otillräckligt vätskeintag per os. Vid måttliga astmabesvär ges rikligt med vätska per os (vätskelista). Vid svåra astmabesvär ges vätska intravenöst, med initial rehydrering. Riklig vätsketillförsel bidrar till att sänka viskositeten hos det sega slem som bildas vid astmaanfallet. Antikolinergika i multipla doser (som tillägg till beta-2-agonist) minskar inläggningar och förbättrar kliniska variabler vid måttlig-svår astmaattack. Kontinuerlig inhalation av beta-2-agonist. Bättre effekt än intermittent vid måttlig till svår astmaattack och lika bra som i v beta-2-agonist, men tenderar ge färre biverkningar. Magnesiumsulfat intravenöst. Teofyllamin injektion Denna sida uppdaterades som del av Landstinget Västernorrlands behandlingslinje för Astma hos barn och ungdom. Medicinsk redaktör Göran Umefjord. Synpunkter skickas till fb.behandlingslinjer