Kvalitetsredovisning. Viktoriaskolan F-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. Viktoriaskolan F-9"

Transkript

1 Örebro Kvalitetsredovisning läsåret för Viktoriaskolan F-9 Sammanställd av rektor Anette Frank

2 Innehåll 1. Förutsättning/organisation 2. Mål-resultat-bedömning 3. Elevinflytande 4. Omdefinierat lärande 5. Ämnesövergripande arbete 6. Entreprenörskap 7. Lust till lärande 8. Nationella prov/betygsstatistik 9. Slutsatser 22

3 1. Förutsättning/ organisation Viktoriaskolan ligger i Brickebacken i Örebro och drivs av Brickebergskyrkans skolstiftelse. Skolan utgår ifrån Brickebergskyrkans församling. Skolstiftelsen driver en förskola sedan 1989 och skola sedan Skolstiftelsen leds av en styrelse som utser rektor och förskolechef. Rektor och förskolechef har det verkställande ansvaret vad gäller pedagogik, ekonomi och personal. Viktoriaskolans inre ledning består av arbetslagsledare från skolan, skolkanslist och rektor. Ledningsgruppen består av fem personer. I en utökad ledningsgrupp ingår skolans förskolechef, en kulturutvecklare och arbetslagsledare för f-3 (den andra, det finns två). Den sammanlagda personalstyrkan på förskolan och skolan består av 57 personer. På förskolan och skolan går sammanlagt 296 barn. På förskolan finns 57 barn och 14 vuxna, sammanlagt 12,1 heltidstjänster, fördelat på förskollärare, barnskötare och resurser. Det ger en personaltäthet på 21,5 heltidsanställd per 100 barn. Utan resurser som varit kopplade till enskilda barn är siffran 17,6 heltidsanställd per 100 barn. Skolan är en f-9 skola. Läsåret har skolan 239 elever och 32 pedagoger. Förutom klasslärare/mentorer har skolan flera anställda lärare och fritidspedagoger. I siffran finns också specialpedagog, speciallärare och kurator. I klassrummen ger det en personaltäthet på 10,4 heltidsanställd per 100 elever (då är resurser medräknade, men inte EHT). Motsvarande siffra för läsåret var 9,6 heltidsanställd per 100 elever. Klass Elever F-klass 25 År 1 25 År 2 23 År 3 26 År 4 23 År 5 25 År 6 19 År 7 25 År 8 25 År 9 17 Summa 233 Skolan erbjuder också skolbarnsomsorg för elever i skolår f-3, lovplats och plats på grund av särskilda skäl till elever skolår 4-6. Under vårterminen-14 har 86 elever varit inskrivna på fritids. Skolan och förskolan ligger i ett mångkulturellt bostadsområde i stadsdelen Brickebacken i Örebro. Skolan har under detta år 48% (4% fler än föregående år) elever med annat modersmål än svenska (modersmålsberättigade elever), dvs. 111 elever, från 22 olika språkgrupper. Av dessa elever har 73 valt modersmålsundervisning enligt följande: 33

4 Språk Arabiska 12 Arameiska 1 Bosniska 1 Engelska 3 Italienska 1 Kantonesiska 1 Kirundi 1 Nordkurdiska 15 Sydkurdiska 12 Persiska 1 Ryska 2 Spanska 1 Syrianska 31 Thailändska 1 Elevantal Modersmålundervisning har under året som gått erbjudits skolår 1 9. Den fysiska miljön Viktoriaskolan ligger på en mycket vacker skogstomt med lekmöjligheter i skogen och två stora skolgårdar. Skolan består av tre separata skolbyggnader och en idrottshall. I en byggnad finns f-klass och skolår 1-2 och där är också fritidshemsverksamheten för f-1 integrerad i skolans lokaler. I denna fastighet finns även förskola (förskolan Pärlan). Pärlan drivs av samma huvudman som Viktoriaskolan. I det stora skolhuset finns skolår 3-5 på nedre botten och även här är fritidsverksamheten integrerad i skolans lokaler. På övervåningen går idag skolår 6-9 och där finns även skolans elevcafé och ett litet skolbibliotek. I den sista byggnaden på skolan finns musiksal, NO/bildsal och skolhälsan. Idrottshallen togs i bruk i februari Den totala lokalytan på skolan är 2678 m 2, vilket motsvarar c:a 11 m 2 /elev. Lokalerna motsvarar skolans behov idag. Ekonomi Örebro kommun har under budgetåret 2013 givit bidrag till förskola, skola, extra resurs, fritids och f-klass. För 6 elever har bidrag erhållits från andra kommuner. De totala bidragen har varit: tkr Föräldraavgifter förskola/fritids 848 Övriga intäkter 357 Summa intäkter: Rörelsens kostnader Avskrivningar -863 Ränteintäkter och räntekostnader års resultat efter finansiella poster 786 Vi har under året valt att i första hand satsa de ekonomiska medel vi fått på undervisning och pedagogisk personal. 44

5 Styrelsens beslutade extrasatsningar 2014 mot bakgrund av det goda resultatet 2013: Extrasatsningar personal 50 tkr Extrasatsning förskolan 30 Extrasatsning skolan 70 Vision Viktoriaskolans vision är att vara en skola för hela människan nu och i framtiden - i en miljö där eleverna är trygga, tar ansvar och är kreativa. På Viktoriaskolan vill vi erbjuda en miljö som kännetecknas av ömsesidig respekt, omtanke, lyhördhet och där eleverna har arbetsro, kan samtala om och utveckla redskap att bearbeta existentiella frågor. Eleverna utmanas och uppmuntras ständigt att reflektera över sitt lärande och ta ansvar för sitt handlande. Eleverna uppmuntras att lära för nuet och framtiden i ett lärande med hela sin kropp (MI). Viktoriaskolan vilar på en kristen grund. Den kristna grunden Viktoriaskolan bygger på en kristen värdegrund. Den kristna trons syn om alla människors lika värde uttrycks i den gyllene regeln: Allt vad ni vill att människorna skall göra mot er ska ni också göra mot dem. Den gyllene regeln ska genomsyra all verksamhet i skolan. Skolan avsätter tid tillsammans med eleverna för samtal om livsfrågor och fördjupad kunskap om den kristna tron. Målet är att varje elev ska känna sig värdefull och som en viktig del av hela skapelsen. Viktoriaskolan välkomnar alla elever oavsett etnisk, kulturell och religiös bakgrund. Mångfalden berikar undervisning och social samvaro. Profil I linje med skolans vision har skolan en kulturprofil. Vi tror att kultur och det estetiska lärandet bidrar till en positiv utveckling för hela människan samt samverkar med och underlättar det teoretiska lärandet. Skolans profilområde kultur innefattar bild, dans, drama och musik. Alla elever upp till skolår 6 ges möjlighet att prova på de olika delarna i kulturprofilen och elever i skolår 7-9 får möjlighet till fördjupning. Viktoriaskolan lägger stor vikt vid att varje elev ska utvecklas emotionellt via kulturen, hitta nya uttrycksformer samt att det estetiska lärandet ska samverka med och underlätta det teoretiska lärandet. Vi vill dessutom ge våra elever kunskap om och upplevelser av kultur för att de ska kunna uppskatta och använda kulturens olika uttryckssätt i livets olika skeenden. Det gör vi bl.a. genom att de får möjlighet att ta del av konserter, konstutställningar, teaterföreställningar och dansuppvisningar. Kulturprofilen och det estetiska lärandet ger eleverna möjlighet att i än högre grad nå kunskapskraven och få en större helhetssyn i många skolämnen. Dessutom är vi noga med att lyfta fram det svenska kulturarvet i form av högtider, sånger m.m. Kunskapssyn och syn på lärande Viktoriaskolans kunskapssyn betonar vikten av att se tillägnandet av kunskap som en process. Kunskap kommer i olika skeden till uttryck i form av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Viktoriaskolan har en demokratisk syn på kunskap vilket bland annat innebär att eleverna är med och samtalar om och tillsammans med lärarna formulerar innehållet i de olika ämnesområdena. Lärande sker i skiftande situationer och i möten med andra människor under hela livet. Estetiskt och teoretiskt lärande skapar tillsammans förutsättningar för en utveckling av hela människan. Viktoriaskolan vill skapa en trivsam, inspirerande och lustfylld miljö för lärande där utgångspunkten är elevernas intressen, erfarenheter och motivation att söka kunskap. Skolan vill arbeta för att alla elever får det stöd de behöver. Skolan har utifrån teorin om de multipla intelligenserna (MI) ett förhållningssätt där alla elever får möjlighet att lära och 55

6 utvecklas på olika sätt. Varje elev ska få möjlighet att lära utifrån sina förutsättningar och bli medveten om sitt lärande. Med utgångspunkt i våra styrdokument vill vi på Viktoriaskolan skapa de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper som behövs för framtiden. Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. Värdegrund och värdegrundsord Vi har valt att arbeta med värdegrundsrelaterade ord, för att genom dessa ord kunna sammanfatta intentionerna i Lgr -11 och skolplanen när det gäller värdegrunden. Orden beskriver vilka attityder och vilket förhållningssätt vi vill att personal och elever på Viktoriaskolan skall ha mot varandra och i de olika situationer vi möter. Värdegrundsorden läsåret har varit: TRYGGHET ANSVAR KREATIVITET De tre orden har underord som ytterligare förklarar och fördjupar tanken med orden för oss här på Viktoriaskolan. Trygghet Ansvar Kreativitet Tilltro Solidaritet Glädje Empati Delaktighet Entreprenörskap Respekt Utveckling Nyfikenhet Viktoriaskolans styrdokument Viktoriaskolans viktigaste styrdokument är läroplanen för grundskolan (Lgr 11) och Viktoriaskolans skolplan. För att kunna förverkliga intentionerna i dessa båda styrdokument har vi: pedagogiska planeringar, PP gemensam linje i underlagen för IUP och de skriftliga omdömena handlingsplaner för elever och personal gemensamma värdegrundsord från förskoleklass till skolår 9 (de orden är gemensamma med förskolan) prioriterade arbetsområden en tydlig pedagogisk linje Satsningar läsåret Hösten 2011 valde Viktoriaskolan att satsa på att ge varje elev i skolår 7-9 en egen MacBook (bärbar dator) att använda i sitt skolarbete. Då alla elever har tillgång till en egen dator på lektionen, går det att arbeta på många nya sätt. Datorn fungerar som elevens egen under tiden på Viktoriaskolan och kan användas både i skolan och på fritiden. Med detta blev Viktoriaskolan en av de första skolorna i Örebro som satsade på att utveckla ett omdefinierat lärande utifrån 1-1. Våren 2012 köptes ipads in till eleverna i skolår f-6. Ipadsen används för lärande i skolan och på fritids. Våren 2013 fyllde vi på med ipads så att vi nu har 2-1 i klasserna 1-6, dvs. två elever delar på en ipad under skoltid. 66

7 Under läsåret har vi fortsatt att arbeta utifrån den treårsplan ledningsgruppen arbetade fram tillsammans med pedagogerna under våren Pedagogerna har arbetat med att tydliggöra syfte och kunskapskrav, skapa ett omdefinierat lärande, arbeta ämnesövergripande, utveckla entreprenörskap, bevara viljan att lära för egen del och använda all tillgänglig teknik för att skapa en skolan där: samtliga elever har kännedom om kunskapskraven eleverna har möjlighet att påverka hur de ska nå målen och hur de vill redovisa sina kunskaper. viljan att lära är bibehållen för alla i organisationen vi arbetar utifrån ett omdefinierat lärande för framtida kompetenser, tänker nytt, tänker om vi har en organisation där lärandet utgår från en helhetssyn på kunskap utifrån kunskapskraven i de olika ämnena och där kulturen bidrar till elevernas måluppfyllelse lärandet är organiserat så att det främjar och utvecklar entreprenörskap och kreativitet all tillgänglig teknik används både inom och utanför skolans väggar för kommunikation och kunskapande 77

8 2. Mål resultat bedömning De prioriterade områden vi satte upp inför läsåret var att skapa möjlighet till ökad måluppfyllelse för samtliga elever genom att fortsätta utveckla elevinflytande över lärandeprocessen omdefinierat lärande ämnesövergripande entreprenörskap viljan till fortsatt lärande för alla i organisationen - kreativitet Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av skolans arbete med ovanstående områden, samt arbetet med att samtliga elever ska nå ökad måluppfyllelse. Vi kommer även att redovisa resultaten för nationella proven i skolår 3, 5 och 9, samt betygsresultat och måluppfyllelse i ämnena musik och NO (fysik/kemi/biologi). Vi redovisar även elevernas gymnasiebehörighet och samlade meritvärde i slutbetyget år 9. Vi redovisar områdena i ovanstående ordning. 88

9 3. Elevinflytande, ansvar för sitt lärande I tabellen nedan finns Viktoriaskolans mål, målkriterier och arbetssätt i arbetet med elevinflytande och delaktighet. Efter tabellen kommer beskrivningar av hur arbetslagen arbetat med dessa frågor och vilka utvecklingssteg de ser. Därefter beskrivs hur arbetet gått till i elevråd, arbetsmiljöråd, matråd och kring städansvar. Det är alla olika delar i arbetet för att ge eleverna möjlighet till inflytande och delaktighet. Kapitlet avslutas med redovisning av enkätundersökning till elever och personal. Slutligen kommer bedömning och analys samt förbättringsområden och åtgärder för kommande läsår. Mål Målkriterier Arbetssätt Eleverna är delaktiga i ansvar för sig själva och sitt lärande. Eleverna har inflytande över sitt lärande Eleverna har kunskap om demokratins principer och har utvecklat sin förmåga att arbeta i demokratiska former Eleverna är delaktiga i ansvaret för material och miljö. Eleverna är medvetna om sitt eget ansvar i olika situationer. Eleverna reflekterar över sitt lärande, sin metakognition. Eleverna är delaktiga i planering och utvärdering av skolarbetet Eleverna är med i planering och beslutsfattande enligt demokratiska principer både vad gäller lärande och praktiska frågor. Eleverna förstår att man inte alltid får sin vilja igenom. Ingen förstörelse på skolan och dess närmiljö, annat än genom slitage. IUP * Egna mål för eleverna utifrån läroplanen. * Redovisning, kvitto på att målet är uppnått. * Utvärdering av eleven själv. Olika kloksätt (Howard Gardner) * Skapa lärtillfällen för de olika intelligenserna/kloksätten i klassrummen. *Ha en medveten hållning att alla elever skall få utvecklas inom alla olika lärstilar och hjälp till att hitta sina lärvägar * Medvetenhet hos pedagogerna att variera undervisningen i varje ämne utifrån teorierna om de multipla intelligenserna - för att stärka och fördjupa lärandet genom variation och upplevelser Personalen presenterar regelbundet syfte och kunskapskrav för ämnet och låter eleverna vara delaktiga i planering och utvärdering. Genom bl.a. klassråd, elevråd träna på de demokratiska principer som råder i samhället Genom bl.a. klassråd, elevråd och gemensamma städdagar göra eleverna delaktiga och medansvariga för vår inneoch utemiljö. Alla blir ersättningsansvariga vid medveten skadegörelse. 99

10 Process/tillvägagångssätt Skolans olika arbetslag har gjort en beskrivning av hur de arbetat under läsåret för att nå de planerade förbättringsområdena som identifierades efter föregående läsår. Arbetet syftar till att öka elevernas delaktighet och inflytande. Nedan följer beskrivningar av arbetet efter varje förbättringspunkt (i fet kursiverad stil). Längre ner presenteras de frågor ur enkäten Hur bra är Viktoriaskolan 2014? som handlar om elevinflytande. Arbeta för att ge elever möjlighet till inflytande och delaktighet i lärandets och undervisningens planering och utvärdering genom att ge eleverna fortsatt möjlighet till inflytande över samt ansvar för sitt lärande genom att tydligt kommunicera ämnesområdenas syfte och kunskapskrav genom tydliga pedagogiska planeringar utveckla våra kontinuerliga formativa omdömen och även IUP:n med skriftliga omdömen ge eleverna fortsatt möjlighet att vara med och bestämma om skolans regler utveckla struktur och innehåll i de forum där de demokratiska grundprinciperna tränas som tex. klassråd och elevråd mm. Arbetslag f-3 har använt grundstruktur för lektion som vi tillsammans tog fram under senare delen av höstterminen. De pedagogiska planeringarna har på så vis blivit synliga bit för bit och i sin helhet har de funnits på unikum. Arbetet har utvärderats vid lektioner på olika sätt (med munnar, dra namn, formulär, samtal två och två, utvärderingsmallar). Den utveckling laget vill se är att starta upp nya områden med brainstorming tillsammans med eleverna samt att göra planeringarna lättförståeliga och tydliga. Laget vill också utvecklas i utvärderingsformerna och i att ta fram och använda utvärderingsmallar. Mentorstiden har legat på schema direkt efter skoldagens slut. Målet var att varje elev skulle få mentorstid en gång i månaden. Riktigt dit nådde man inte. 3-4 elever i varje klass per vecka blev det i genomsnitt. Här tänker sig laget en utveckling genom att koppla in fritidspedagogen/förskolläraren i mentorsarbetet genom att lägga in mentorstid i schemat under skoldagen för fritidspedagogen (fördela eleverna mellan läraren och fritidspedagogen/ förskolläraren). Vad gäller bedömning och formativa omdömen har lärarna i laget arbetat med och läst Christian Lundahls bok om bedömning. Laget har tagit fram en lista med frågeställningar att använda för att se elevers lärande, gjort mallar för elevbedömning inom områdena; skriva berättande texter och faktatexter, och presenterat kunskapstrappor med konkreta elevexempel. Här vill laget utvecklas så att kunskapstrappor används även på fritids och till fler olika pedagogiska planeringar med konkreta exempel. Klasserna har haft klassråd och elevråd, och för det mesta skrivit protokollen i google. På klassråden har skolans regler lyfts kontinuerligt. Den förbättring laget vill göra är få till fritidsråd inplanerat i fritids schema, och att där ha en dagordningslista också inför dessa möten. Laget vill också bli bättre på att återkoppla ad som hänt med frågor som lyfts. Arbetslag 4-6 har i och med att vi på skolan infört att vi vid varje lektionstillfälle ska lyfta målet/förmågorna och lektionens innehåll upplevt att eleverna blivit mer förtrogna med läroplanens kunskapskrav. Inför nya arbetsområden har även pedagogiska planeringar alternativt centralt innehåll och kunskapskrav visats från läroplanen för eleverna. De har också fått ge förslag inom vissa ämnesområden på hur de vill/kan jobba/redovisa sitt skolarbete. Laget har påbörjat arbetet med trappan Från kass till vass där de har förtydligat för eleverna de olika kunskapsnivåerna med exempel. Det har varit ett bra sätt för eleverna att få syn på var de själva ligger och vart de är på väg. Laget upplever att de fortsättningsvis behöver vidareutveckla de pedagogiska planeringarna i alla ämnen. De upplever även att Från kass till vass i alla ämnen är ett bra sätt att jobba 10

11 och vill därför fortsätta jobba aktivt med att ta fram exempel till kunskapstrappan och koppla till de pedagogiska planeringarna. Laget funderar också på att tänka andra trappstegsnamn än Från kass till vass. Pedagogerna har gett eleverna respons i sina egna arbeten t ex på google drive. Det fungerar snabbt och bra med de elever som är vana att titta på sina mejl och därför snabbt ser sin respons. Övriga elever har efter uppmaning varit inne i sina arbeten och sett responsen. Denna termin startades IUP:erna upp sent och därför blev det inte naturligt att skriva in de formativa omdömena kontinuerligt där. Nästa läsår tänker laget skriva in omdömen fortlöpande i Unikum för att även säkerställa att föräldrarna vet om hur deras barn ligger till kunskapsmässigt. Laget har låtit eleverna vara med och ge respons på skolans regler. Den fråga som eleverna drivit starkast är att få möjlighet att ha skor på sig inne. Här har eleverna verkligen fått lära sig hur demokrati fungerar då vissa klasser röstat skofritt i vårt klassrum och andra skor i vårt klassrum och att det har fått vara olika regler i de olika klassrummen. Vi har också tillsammans med eleverna tagit fram klassrumsregler. Framåt tänker laget tillsammans med eleverna ta fram tydliga klassrumsregler där även konsekvenserna finns med om man bryter mot det vi gemensamt kommit fram till. I arbetslag 4-6 har klasserna haft en dagordning för klassråd som oftast kunnat följas i de olika klasserna kontinuerligt. I de flesta fall har elever fått agera ordförande och sekreterare. Periodvis har pedagoger haft rollerna för att visa på hur det ska fungera. Protokoll har förts på klassens google-drive inlogg. Laget vill jobba för att ännu mer få eleverna engagerade i de frågor som rör deras eget lärande och vår gemensamma miljö. Arbetslag 7-9 har jobbat för att under läsåret förtydliga och förankra läroplan/mål hos eleverna. Det har gjorts genom att i samtliga ämnen utgå från kunskapskraven i sina uppstarter av områden samt inför avstämningar/redovisningar. Grundstruktur för lektion upplevs av laget ha varit en positiv hjälp i arbetet med att tydliggöra mål och delmål för eleverna. Framåt är det flera ämnen (bla SO/NO) som vill skapa sammanfattande begrepp som gör det enklare för eleverna att förstå målen. Pedagogerna har tittat på varandras kunskapskrav för att försöka hitta relevanta alternativ. Vissa pedagoger i laget har regelbundet börjat använda sig av egenskapade eller elevproducerade bedömningsexempel vilket upplevts givande. Det är något de framåt vill att alla i laget gör. Elevernas kan inte påverka kunskapskraven, däremot finns möjlighet att påverka upplägg och redovisningar. Vid genomgång av område tas hänsyn till elevernas önskemål även om laget upplever att de kan bli mycket öppnare. Tätare elevutvärderingar i ämnet som tydligare får ligga till grund för arbetet framåt är en väg. Elevrådet Elevrådet består av två elevrepresentanter från varje klass och rektor. Detta läsår har elevrådet varit uppdelat stadievis. Dagordning och protokoll har delats på google. Mallen har varit frågor som handlar om Lärande, Miljö (fysisk - ute och inne), Kompisar (miljö - psykisk). Frågor som lyfts har varit bl.a. skoltröjorna, rastleksaker, klassrumsinteriör (fönsterbrädor, stolsdynor, rullgardiner), schema, grundstruktur för lektioner, trygghet och trivsel, ombyggnationen, språk, sportförening (4-6), friluftsdag, middagar (7-9). Elevrådet behöver fortsatt utvecklas i samverkan med klassrådet, så att frågor och återkoppling blir tydlig mellan dessa. 11

12 Elevskyddsombud Eleverna i skolår 7-9 har utsett ett elevskyddsombud per klass. Dessa sitter med i skolans arbetsmiljöråd och har till uppgift att föra elevernas talan i arbetsmiljöfrågor. De frågor som lyfts under året har varit bl.a. toaletter och biblioteket. Vid träffarna har vi återkopplat till vår åtgärdslista för att se över vad som hänt i ärenden som kommit upp. Elevskyddsombuden har också deltagit i den fysiska miljöronden under vårterminen. Elevernas synpunkter tas tillvara och bearbetas på motsvarande sätt som personalens arbetsmiljösynpunkter. Matråd Elevrepresentanter från varje arbetslag sitter med i rådet tillsammans med skolmåltidspersonal och några lärarrepresentanter. Deras uppgift är att framföra elevernas och barnens synpunkter på maten. Uppgiften är att arbeta för att maten som serveras blir bra och nyttig för skolans och förskolans elever/barn. Städansvar Under hela läsåret har samtliga klasser turats om att hålla rent och snyggt på skolgården och i skogen intill vår skola. Vid slutet av läsåret har klasserna använt en dag för städning av klassrum och grupprum. Enkätundersökning Eleverna har genom en enkätundersökning fått svara på om de anser sig ha inflytande över sitt lärande, undervisningen, regler och miljön på skolan. Personalen har svarat på om de anser att eleverna har möjlighet till inflytande över lärandet, undervisningen och miljön på skolan. Vårdnadshavare har i sin enkät bl.a. svarat på frågor kring delaktighet genom unikum. Resultaten presenteras här nedan. Tabeller Nedan följer resultattabeller om elevinflytande i allmänhet. Först kommer elever f-9 och sedan lärare och vårdnadshavare. Svarsalternativen varierar mellan 1-4, där 1 betyder att den svarande inte håller med alls och 4 betyder att den svarande håller med helt och fullt. Siffrorna inom parentes är förra läsårets resultat, för vårdnadshavare är siffrorna i parentes från två år sedan (då det inte genomfördes en enkätundersökning för vårdnadshavare förra läsåret). Elevinflytande - elever, medeltal 1=instämmer inte alls" 4= instämmer helt år f-3 år 4-6 år 7-9 Jag får vara med och bestämma om skolans regler 3,49 (3,41) 2,88 (3,04) 2,28 (2,06) Jag trivs i mitt klassrum (f-3) / Jag får vara med och bestämma hur klassrummet ska se ut (4-9) 3,67 (3,77) 2,74 (2,99) 2,55 (2,45) 12

13 år f-3 år 4-6 år 7-9 Jag vet vad jag ska lära mig i skolan (f-3) / Jag känner till målen vi jobbar mot i de olika ämnena 3,65 (3,51) 3,27 (3,18) 2,98 (2,78) Jag får vara med och bestämma mina mål.(f-3) Jag får påverka hur jag ska arbeta för att nå kunskapskraven (F-9). 3,72 (3,76) 2,90 (3,75) 2,68 (2,14) Jag får vara med och planera hur vi ska arbeta i skolan 3,38 (3,40) 2,73 (2,88) 2,42 (2,18) Jag får vara med och påverka hur vi ska arbeta i skolan 3,46 (3,40) 2,75 (3,04) 2,40 (2,27) 13

14 Elevinflytande - personal, medeltal 1=instämmer inte alls" 4= instämmer helt år f-3 år 4-6 år 7-9 Eleverna har inflytande över sin skolsituation 3,25 (3,00) 3,00 (3,00) 3,25 (2,90) Eleverna får vara med och sätta upp personliga utvecklingsmål (förra året: mål för arbetet) 3,63 (2,50) 3,60 (2,85) 3,13 (2,33) Eleverna får träna på att ta ansvar för sitt lärande 3,88 (3,20) 3,60 (3,29) 2,88 (3,67) Elevernas egna förslag tas tillvara i skolarbetet 3,50 (3,00) 3,00 (2,71) 3,00 (3,00) Lärare och elever planerar och utvärderar undervisningen tillsammans 3,00 (2,70) 2,60 (2,43) 2,75 (2,00) Elevinflytande - vårdnadshavare, medeltal Jag har vid flera tilfällen använt mig av unikum för att skaffa mig information om mitt barns lärande och/eller skolsituation Jag har vid flera tillfällen använt mig av unikum för att kommunicera med mitt barns lärare Jag upplever att unikum är ett bra verktyg för information och omdömen 3,27 (3,29) 2,27 (2,23) 2,55 (2,97) Bedömning och analys Detta är fjärde läsåret som skolan genomför en mätning av elevernas upplevelse av inflytande och delaktighet i denna enkät. 14

15 Resultatet av enkätundersökningen visar att eleverna i skolår F-3 upplever sig ha störst inflytande över sina egna mål för arbetet och i att påverka hur de ska arbeta för att nå kunskapskraven. När frågan formulerats som att påverka hur jag ska arbeta för att nå kunskapskraven har 4-9 satt lägre siffror där. Vi behöver se över hur eleverna i 4-9 ska få större möjlighet att påverka sitt arbeta för att nå kunskapskraven. De yngre elevernas (F-3) upplevelse av inflytande ligger i genomsnitt på 3,56 i år i jämförelse med 3,54 föregående år (och 3,62 året dessförinnan). Det är en hög siffra som stigit lite jämfört med förra året. Det som eleverna bedömer lägst är att få vara med och planera och påverka hur vi ska arbeta i skolan. Eleverna har skattat frågorna i snitt på 3,42 (förra året 3,40). Lärarnas (F-3) bedömning av elevernas möjlighet till inflytande ligger i genomsnitt på 3,45. Det är en höjning av snittet från förra året som då låg på 2,88, också högre än året innan dess (3,24). Lärarnas bedömning ligger fortfarande lägre än elevernas, men detta året är snitten närmare varandra än tidigare år. Kanske beror det på det arbete lärarna gjort utifrån Christan Lundahls bok om bedömning för lärande, där en av punkterna handlar om hur vi aktiverar eleverna som ägare för sin egen lärprocess. Lärarna har genom det blivit tydligare i detta arbete och gett varandra råd och återkoppling för att utvecklas vidare i detta. De delar som lärarna bedömer lägst är om eleverna får vara med och planera och utvärdera undervisningen (3,00) samt om eleverna har inflytande över sin skolsituation (3,25). Frågan om eleverna får vara med och planera och utvärdera undervisningen tillhörde de två lägsta även förra året. Det var även för eleverna frågan om att vara med och planera hur de ska arbeta som låg lägst. Utifrån detta kan vi se att F-3 särskilt behöver arbeta med att ta med eleverna i att planera och utvärdera. För eleverna i skolår 4-6 är den sammanlagda bedömningen av inflytande 2,88 dvs. lägre än föregående år, då det var 3,14 (året dessförinnan 3,25). Den fråga som man här har värderat lägst är om de får vara med och planera hur vi ska arbeta i skolan. Frågan har fått 2,73 jämfört med 2,88 förgående år (sjunkit varje år i fyra år). Två frågor ligger på mycket när på 2,74 och på 2,75. Det är frågorna om att få vara med och bestämma hur klassrummet ska se ut samt att få vara med och påverka hur vi ska arbeta i skolan. För eleverna har en siffra höjts (jag känner till målen vi jobbar med) och övriga fem frågors siffror har sjunkit jämfört med året innan. Lärarnas (4-6) sammanlagda bedömning av elevernas möjlighet till inflytande ligger i år på 3,16, jämfört med 2,86 förra året (3,00 året dessförinnan). För lärarna har siffrorna höjts på alla frågor. Vi behöver fundera på vad skillnaden mellan elevernas upplevelse och lärarnas upplevelse beror på. Att frågan om att känna till målen höjts bland eleverna är positivt, då skolan jobbat med att bli tydligt på detta genom en grundstruktur för lektioner gemensam för hela skolan. Men vad beror de sjunkande siffrorna på övriga frågor bland eleverna på samtidigt som lärarnas siffror ökat? Här behöver vi arbeta för att tydliggöra påverkans- och delaktighetsprocesserna för eleverna. Detta vid lektioner, klassråd och i mentorsamtal. I arbetslag 4-6 har elever och lärare även i år samma tanke om gemensamt utvecklingsområde, den fråga som fått lägst siffra: delaktighet och inflytande för eleverna i planering och utvärdering av undervisningen. När det gäller 7-9 ligger den sammanlagda bedömningen av möjligheten till inflytande och delaktighet från elevernas sida på 2,55 vilket är en ökning från föregående år, då det låg på 2,31 (och den högsta siffran under de fyra år som denna enkät använts). Den fråga som fått lägst medeltal är Jag får vara med och bestämma om skolans regler med 2,28. Siffran har ökat sedan förra året (2,06). Alla frågors siffror har ökat för eleverna från föregående år. 15

16 Lärarnas (7-9) sammanlagda bedömning av elevernas möjlighet till inflytande är i år 3,00. Det är högre än föregående år (2,78) men fortfarande lägre än för tre år sedan (3,20). Lärarnas bedömning är fortfarande högre än elevernas (vilket också gäller för arbetslag 4-6). Eleverna i 7-9 har lägst siffror på frågorna om att få vara med och bestämma om skolans regler (2,28) samt att få vara med och påverka hur de arbetar. Lärarna har lägst siffra på frågan om att lärare och elever planerar och utvärderar undervisningen tillsammans. Även i 7-9 behöver vi särskilt arbeta att utveckla detta med att få med eleverna i påverkan/planering och utvärdering av undervisningen. För att göra tydligt att eleverna är med och bestämmer om skolans regler behöver detta lyftas kommande läsår i elevråd och vid klassråd, vid flera tillfällen under året. Kanske att denna fråga också behöver omformuleras för till att vara med och påverka skolans regler för att bli tydligare kring vad det handlar om. En siffra har sjunkit hos lärarna och det rejält (övriga frågors siffror har höjts). Det är frågan om eleverna får träna på att ta ansvar för sitt lärande. Det är ett par av lärarna som satt låga siffror på detta och snittet har då sjunkit rejält på denna fråga. Laget behöver samtala om en gemensam tanke kring hur eleverna får och kan få tränas i att ta ansvar för sitt lärande. Siffrorna för eleverna i 7-9 önskar vi fortsatt få upp högre. De har dock höjts i år på alla frågor. Det som särskilt är anmärkningsvärt detta läsår är siffrorna bland eleverna i 4-6. Där har fem av frågornas siffror sjunkit. För vårdnadshavarna ligger siffrorna kvar på ungefär detsamma som för två år sedan i två av de tre frågorna. Den siffra som ligger lägst är den om unikum är ett bra verktyg för information och omdömen (2,55 jämfört med 2,97 för två år sedan). Utvecklingsområde för samtliga arbetslag är att inför varje område låta elever vara med och tycka till om hur man kan nå syfte och kunskapskrav i det aktuella momentet och efter varje avslutat arbetsmoment utvärdera processen tillsammans med eleverna. Vi behöver fortsatt i alla åldrar komma ihåg att tydligt ta upp skolans regler vid starten av läsåret för ev. revideringar samt kontinuerligt ta upp dessa i både klassråd och elevråd. Siffrorna i frågan om att få vara med och bestämma om skolans regler har dock höjts i både f-3 och 7-9, men sjunkit i 4-6. Vi behöver också under kommande läsår arbeta med att bli tydliga i och använda unikum för att visa på och ge information om elevens lärande. Eleverna behöver få arbeta med detta så att de kan vara ägare av sin egen lärprocess också med hjälp av unikum. Vid föräldramöten, genom skriftlig information och utvecklingssamtal behöver vi visa föräldrarna hur unikum fungerar och var vi skriver om vad. Huvudpoängen med lärplattformen unikum är att tydliggöra elevens nuläge i lärande och nästa steg i utvecklingen. Förbättringsområden/åtgärder Vi kommer under läsåret fortsätta arbetet att göra eleverna mer delaktiga genom att: ge elever möjlighet till inflytande och delaktighet i lärandets- och undervisningens planering och utvärdering ge eleverna fortsatt möjlighet till inflytande över och ansvar för sitt lärande genom att tydligt kommunicera ämnesområdenas syfte och kunskapskrav genom tydliga pedagogiska planeringar utveckla våra kontinuerliga formativa omdömen och de skriftliga omdömena/ bedömning på UNIKUM ge eleverna fortsatt möjlighet att vara med och påverka skolans regler utveckla struktur och innehåll i de forum där de demokratiska grundprinciperna tränas som tex. klassråd och elevråd mm. 16

17 4. Omdefinierat lärande Vi tror att skolan som institution behöver förändras i takt med omvärlden. Vi kommer att arbeta för att göra Viktoriaskolan till den bästa skolan. En skola där elever lyckas med sina studier, där de har förstått varför de går i skolan och är motiverade till lärande. Viktoriaskolan kommer fortsätta arbetet med att skapa den bästa och mest kreativa skolan. Inför läsåret beslutade vi på Viktoriaskolan att skapa de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som behövs för framtiden. Vi vill ge eleverna möjlighet att i än högre grad lyckas med sina studier/lärande Vi vill att eleverna ska ha en förståelse av varför de går i skolan Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. Vi vill skapa utjämning genom att alla har tillgång till datorn som verktyg både i skolan och hemmet Det är också viktigt för oss att hjälpa eleverna till ett hälsosamt liv med balans mellan arbete och vila; mellan stillasittande och rörelse. Dator i undervisningen Hösten 2011 valde Viktoriaskolan att satsa på att ge varje elev i skolår 7-9 en egen MacBook (bärbar dator) att använda i sitt skolarbete. Då alla elever har tillgång till en egen dator på lektionen, går det att arbeta på många nya sätt. Datorn fungerar som elevens egen under tiden på Viktoriaskolan och kan användas både i skolan och på fritiden. Med detta blev Viktoriaskolan en av de första skolorna i Örebro som satsade på att utveckla ett omdefinierat lärande utifrån 1-1. Våren 2012 valde Viktoriaskolan att köpa in ipads till eleverna i skolår F-6, tre till varje klass samt en läraripad till varje klass. Dessa används för lärande i skolan och på fritids. Under våren 2013 satsades på ytterligare ipads till skolår 1-6, så att vi nu har 2-1 (två elever delar på en ipad under skoltid). 1-1 (en-till-en) är ett begrepp för skolor som erbjuder en dator per elev. Omdefinierat lärande handlar om att i skolan skapa och utföra uppgifter som utan dagens teknik varit omöjliga att utföra. Omdefinierat lärande beskrivs ofta i en modell som trappsteg (kallad SAMR modellen) framtagen av en amerikansk forskare, Ruben Puentendura. Omdefinierat lärande enligt SAMR modellen 1. Ersättning - Datorn ersätter andra skrivverktyg. 2. Förbättring - Fler funktioner på datorn utvecklas och används, rättstavning-, redigeringoch presentationsprogram. 3. Modifiering (förändring)- Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras. Den skrivna texten kan nu delas med andra och bearbetas och utvecklas. (Google app) 4. Omdefiniering - Lärarna konstruerar uppgifter som förut helt eller delvis varit omöjliga. Undervisningen sker på ett nytt sätt, man kan dela med sig och ta till sig information på helt nya sätt. Eleverna kommunicerar med andra utanför skolan. På Viktoriaskolan har det under de två första åren av arbete med detta funnits tre pedagoger som fungerat som lärspridare. Deras roll har varit att hjälpa elever och lärare att använda datorn mot ett omdefinierat lärande. Under detta år, läsår 13-14, har endast en av dessa funnits på skolan under hela läsåret. Den lärares huvudansvar har då varit att se till att våra enheter fungerar samt att konton mm fungerar på google och unikum. En annan lärare har under våren fungerat som ansvarig för elevlärspridarna i klasserna 1-6. Elevlärspridarnas 17

18 uppgift är att tillsammans med lärarna sprida kunskap om hur ipad och appar kan användas i skolarbetet. ipads Förutom användandet av appar används våra ipads som skrivverktyg, surfplattor, kamera och inspelningsverktyg. Det finns en mängd användbara appar som är tänkta för utbildning i förskola och skola. Elevlärspridarna Under våren 2014 kom arbetet med elevlärspridarna i F-6 igång igen efter ett uppehåll under höstterminen. Gruppen har träffats en gång per månad med den ansvariga läraren för att se över ipads och appar. De har också samtala om hur man kan använda ipads på olika sätt och om att dokumentera det omdefinierade lärandet med korta filmer. Process/tillvägagångssätt Skolans olika arbetslag har gjort en beskrivning av hur de arbetat under läsåret för att nå de planerade förbättringsområdena som identifierades efter föregående läsår. Nedan följer beskrivningar av arbetet efter varje förbättringspunkt (i fet kursiverad stil). Arbeta för att utveckla det omdefinierade lärandet genom erfarenhetsutbyte mellan lärarna på skolan (inkl. teachmeet) paddagogikträffar (en tisdag per månad) studiebesök, ta emot och åka iväg på enskilda mål för varje pedagog Arbetslag F-3. I laget har personalen delgett varandra hur var och en arbetar med det omdefinierade lärandet, gett tips och idéer. På teachmeet med övriga lärare har lärarna fått se många nya idéer. Detta kan utvecklas med att lägga in tid att träna på de olika programmen. ipads och datorer har använt på många olika sätt. Laget redovisar nedan några exempel. Eleverna i F-klassen har använt appar som passat till det de arbetat med. Eleverna i klass 1 har använt hemsidan för att nå ut ur klassrummet genom att lägga ut bokrecensioner, skriva om veckan, lägga ut berättelser mm. I klass 2 har ipads och datorer använt mycket för dokumentation men också för övning och lärande i svenska och matematik. Klass 3 har spelat in det de läst och har använt hemsidan för engelska glosor. För att utvecklas önskar laget lära sig om Ebeem, fortsätta lära av varandra, ha appar som används i klassens ipads, välja det som sparar tid och inte krånglar till det, fokusera på några saker i taget för att bli bra just på det. Laget har funderat över att det kan vara viktigt med mycket tid utan det digitala på fritids, då verktygen används i så stor utsträckning under skoldagen. Det är viktigt att få prova och utvecklas på andra sätt också tänker laget, som lek och utevistelse. I laget har pedagogerna delgivit sina personaliga mål i utveckling Arbetslag 4-6 har deltagit på de teachmeet som vi haft på skolan. Laget har upplevt att det varit givande och vissa av de saker som presenterats har vi provat själva sedan. I klassrummen har de använt sig av skype till viss del, t ex har eleverna haft skype-kontakt med England. År 6 var med i projektet Mistery Skype som går ut på att skypa med okänd klass från okänt land och genom att ställa frågor lista ut var i världen man befinner sig. I svenskan har Storybird använts och laget har till viss del kommit igång med att lägga ut elevernas berättelser i skolans Molnbibliotek. Syslöjdsläraren har påbörjat att göra instruktionsfilmer till syslöjden som eleverna kan använda sig av istället för att behöva vänta på hjälp. På arbetslagen har det getts möjlighet att dela med sig av det man gjort i klassen vad gäller omdefinierat lärande. 18

19 Framåt skulle laget vilja använda tekniken ännu mer för att låta lärandet bli på riktigt. Det skulle kunna handla om att ta kontakt med t ex andra dansgrupper och utbyta danser via skype, göra redovisningar som filmer som läggs ut på youtube eller låta eleverna göra podcast. Laget tänker att de kan skapa skypekontakt med författare och partier till hösten. De vill fortsätta inspireras av varandra och andra. Ett sätt är att följa lärare på twitter/facebook som jobbar omdefinierat/entreprenöriellt. Arbetslag 7-9. Laget upplever att deras arbete med IT bidrar till att alla elever, både kunskapsmässigt högpresterande och lågpresterande, har möjlighet att visa sina kunskaper. Genom filminspelning, radioprogram, uppsatsskrivning eller minecraftbygge har eleverna under läsåret fått chans att processa kunskaper utifrån de verktyg som passar dem själva bäst. Framåt vill laget arbeta med en av baksidorna med 1-1, nämligen den lätthet elever kan falla in i att klippa och klistra. Detta är ett problem endast för vissa elever, och dessa elever behöver hjälp med utformning av uppgifter. Framåt vill laget bli bättre med flippad undervisning. Flippad undervisning handlar bl.a. om att filma genomgångar som elever kan se i förväg och/eller så många gånger de behöver. Några pedagoger i laget har under läsåret gjort en eller flera inspelningar och har funnit detta gott. Detta läsår har vi valt att avstå från enkätundersökning kring dator och ipad. Under kommande läsår planeras undersöka detta med någon form av undersökning. Bedömning och analys Det finns en vilja hos pedagoger och elever att fortsätta utveckla användandet av datorer och ipads i undervisningen och lärandet. Det är viktigt att vi fortsätter att arbeta med att fördjupa oss i några vägar och bli bra på att använda dessa (program och appar). Det är viktigt att arbetet är med och möjliggör bättre måluppfyllelse kopplat till de förmågor som ska tränas och utvecklas. Utifrån hälsoaspekt och med tanken om vikten av variation i lärandet vill vi fortsätta att värna olika sätt att lära på. Att röra på sig, uppleva, skapa i olika material och digitalt osv. Det behövs fortsatt stöd för att ta steg framåt som enskild pedagog. Med tre förstelärare som ansvarar för olika ämnen/ämnesgrupper får vi kommande läsår åter mer stöd för lärarna i detta, då förstelärarna ska finnas med i att leda i hur det omdefinierade lärandet kan se ut i olika ämnen. Vi kommer fortsatt också att ha en IT-samordnare som ansvarar för att enheterna fungerar (datorer, ipads mm) samt lärplattformarna (unikum och google). Även det kollegiala lärandet kan utvecklas här. Kollegialt lärande handlar om att som pedagog lära av varandra, både inom den egna skolan och med andra utanför vår skola. Förbättringsområden och åtgärder Inför läsåret kommer vi att fortsätta arbetet med att utveckla det omdefinierade lärandet enligt SAMR modellen. Vi kommer att göra det genom: erfarenhetsutbyte/kollegialt lärande mellan lärarna på skolan (lärarlag, arbetslag, fritidscafé, lärarcafé, PK, informella samtal) kollegialt lärande via nätet (google+, FB-grupper, Twitter, Pinterest) teachmeet kopplat till att träna uppgifter, program och appar som presenteras studiebesök, ta emot och åka iväg på enskilda mål för varje pedagog (tum-mål) 19

20 5. Ämnesövergripande arbete Viktoriaskolan har valt att under läsåret till del fortsätta med att utveckla det ämnesövergripande arbetet. Vi har gjort det genom att: Fortsätta arbetat med att tydliggöra syfte och kunskapskrav Utveckla vårt ämnesövergripande arbetssätt med estetiskt lärande Viktoriaskolan mål är att skapa en skola där vi kan ge våra elever de allra bästa förutsättningar för lärande och ge våra elever möjlighet att utveckla kunskaper och kompetenser som behövs för framtiden. Vi vill ge möjlighet till ett lärande där elevernas motivation och intressen att söka kunskap är utgångspunkten. Vi vill ge eleverna förståelse för och en tydlighet i vad de förväntas uppnå med sina studier. Vi vill också öppna upp möjligheterna för eleverna att i högre grad påverka hur de kan visa sina kunskaper. Process/tillvägagångssätt Nedan följer redovisning av hur arbetslagen arbetat och upplever att vi lyckats med de mål (kursiv text nedan) vi satte upp inför detta år. Arbeta för att utveckla ämnesövergripande arbetet genom att Fortsätta arbetat med att tydliggöra syfte och kunskapskrav Utveckla vårt ämnesövergripande arbetssätt med estetiskt lärande I arbetslag F-3 upplever att det varit enklast med de ämnen de har själva i laget. Med tydlighet och med integrering i ämnesövergripande temat. Kopplingar har gjorts mellan ämnen och lek också. Även fritids har varit med i det ämnesövergripande arbetet, framför allt fritids för F-1. Det laget vill utveckla vidare i detta är att använda estetiska lärprocesser för att fördjupa lärandet. Tanken är att också ha estetiskt lärande som start i nya områden. Den pedagog i laget som gått utbildningen i detta vill laget använda som lots i stegen framåt. Laget tänker att det skulle vara bra med förklaringsplanscher med tankesättet i, om, med och genom det estetiska. Arbetslag 4-6 har i det ämnesövergripande temat har haft med centralt innehåll och kunskapskrav från NO, SO, bild och svenska. De estetiska ämnen som varit enklast att få in är bild, litteratur och film. Syfte och kunskapskrav har visats i början av temat samt varje lektion. Eleverna har varit uppdelade i tre grupper. Klasslärarna har delat upp vilka områden de ska ansvara för och eleverna har således mött alla lärare under temats gång. Det som varit positivt är att eleverna känner att de är ett arbetslag och att lärarna känner alla elever och vet hur de fungerar i klassrummet. Likaså har det varit positivt att kunna planera och specialisera sig som pedagog. En svårighet som laget upplevt med att ha åldersblandade grupper är att det varit svårt inom vissa ämnesområden med progressionen i lärandet för eleverna. Årskurs 6 som ska ha betyg har upplevt att de yngre eleverna inte alltid varit lika motiverade till att lära. Framåt vill laget ännu mer tänka in vilka övriga skolämnen som passar in i ämnesövergripande temat, samt tänka in kulturen tydligare i temat. Under första delen av kommande läsår provar laget att ha temat klassvis för att sedan utvärdera vilka för- och nackdelar de ser med det. Laget kommer att avsätta en viss tid i veckan där de som lärare har möjlighet att sambedöma sina elevers lärande. Arbetslag 7-9 har under vårterminen utvärderat tematanken för att ta vara på det som fungerat bra och ta bort det som inte fungerat. Kommande hösttermin kommer utgå från samma grundprincip som tidigare, med samma mål/syfte, men arbetet kommer läggas upp 20

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Verksamhetsplan för. förskola skola

Verksamhetsplan för. förskola skola Verksamhetsplan för förskola skola Läsåret 2014-2015 2 Antistilla förskola skola Drivs av aktiebolaget Antistilla som är helägt av Stiftelsen Lagnövallen. Antistilla bedriver förskola för barn i åldrarna

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Skolförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14 Eklanda 2 förskolor Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet "Mölndal är den hållbara staden där alla får

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2014/2015. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2014/2015 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 1 Läroplansmål - normer och värden... 2 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer