REFERENS. SISAB:s referenser är en. oktober. Utemiljön är en. serie. leker. projektansvarige. Yngre barn har. ett mail till Ytan. betydelse för.

Transkript

1 REFERENS Utemiljö Allmän beskrivning Utemiljön är en del av skolans pedagogiska resurs Om SISAB:s referenser och mötesplats för elever. Entrén tilll skolan och SISAB:s referenser är en serie skolgården bör vara tydlig, väl markerad och väl rådgivande dokument som belyst. Skolgården skall vara säker, lättillgänglig, lyfter fram goda exempel. inspirerande samt inbjuda till aktiviteter. Barn En referens kan anta status leker inte på platsen, utan med platsen. För att som anvisning i ett projekt. kunna ha uppsikt över eleverna bör gården vara Detta avgörs av SISAB:ss projektansvarige. lätt att överblicka. Planera den tillsammans med Hållbarhets, utvecklings och elever och vuxna, tänk på elevernas olika ålder och kommunikationsavdelningen att pojkar och flickor har olika behovv och önskemål. har det samordnande ansvaret Yngre barn har större behov av närhet till, och för Referenser. Om du har visuell kontaktt med, klassrummet eller hemvisten. synpunkter på Referenser, skriv ett mail till Ytan på skolgården har betydelse förr att få en PPDL.referenser@sisab.se. varierande och utvecklande utemiljö. Intressan läsning om utemiljön/skolgårdarnas betydelse för barn och unga finns på Moviums hemsida, slu.se Det finns idag inga fastställda normer på nationell nivå för hur stor r en skolgård/förskolegård bör vara men utredningar och beprövad erfarenhet pekar mot 25 till 55 kvadratmeter per barn beroende på ålder och verksamhetsform. Ju yngre barn desto större yta. Dett finns samband mellan storlek på p gården och antal aktiviteter. Ju större yta per barn påå skolgården desto fler och friaree aktiviteter. På en liten skolgård skapas mer regler och barnens skolgårdsaktiviteter regleras och kontrolleras i större utsträckning. Dock kan det behöva kompromissas med ytor av ovanstående mått i en växande stad som Stockholm. En mindre skolgård måste därför vara mycket omsorgsfullt utformad och genomtänkt för att en god utomhusmiljö ska skapas. En minskande skolgård gerr ökande förvaltningskostnader.

2 Förslag till åtgärd Separera trafiken från vistelseytan. Bevara eller skapa grönytor, bevara värdefull vegetation, naturliga skogsdungar, nivåskillnader, stora stenar s och stockar. På skolgårdar där det finns naturmark,, till exempel en skogsdunge, är barn mer uppfinningsrika och leker fler lekar. I brist på träd fungerar även buskage om det är möjligt att springa och leka mellan buskarna. Omhänderta om möjligt dagvatten lokalt och tänk på att marken skall luta från husfasad. Planera för effektiv snöröjning. Ändamålsenlig belysning på skolgården förskönar, förhindrar förstörelse ochh ökar tryggheten. Beläggning Asfaltytor bör finnas i den omfattning som lek och andra aktiviteterr kräver. Komplettera med plattor med tjocklek som tål transport- och snöröjningsfordonn på t.ex. gångvägar eller mönsterlägg ytan. Se också till att det finns tillräcklig bredd för att få in arbetsmaskiner. Anslut beläggningen mot fasaden på sätt som tar hänsyn till byggnadens ålder och karaktär. Undvik grus intill ingången och se till att det finns f skrapgaller utanför entrén. Undvik lösa stenar. Gjut in dem i betong. Konstgräs Konstgräs förekommer idag som komplement till andra ytor på förskolor och skolor. Varje konstgräsleverantörr har sina inläggningsanvisningar, följ dessa. Tänk på att: Förankring: Förankra gräset på ett bra sätt. Lägg vanliga betongplattor längs gräskanterna med jämna mellanrum och sänk nerr dem i grusbädden. Limma sedan konstgräset på dessa. Eller lägga en bit geotextil som sticker ut ca cm från intilliggande yta. Limma gräset på geotextilen,, görs när det asfalteras intill gräset. Anläggs konstgräset vid gatsten så ska gatsten ligga kant i kant med gräset. Anlägg gärna konstgräs intilll fallskyddsmatta. Låt fallskyddsmattan löpa under och klistra fast f den i konstgräset. Skötsel: Konstgräset ska regelbundet borstas och blåsas av. Konstgräset ska dessutom dammsugas med jämna mellanrum. Möbler Placera bänkar och bord i grupper både intill aktiviteter och o på avskilda platser, kring vackra träd och bänkar vända mot solen och värmen. Även regnskydd med sittplatser behövs i vårt klimat. Det ska vara utfört så attt det inte blir tillhåll eller utsatta för skadegörelse. Utför sittbrädor med svag lutning för vattenavrinning. Stativ till möbler skall utföras fasta med fundament för nedgjutningn g i mark t ex. stålrörsmöbler.

3 Skräpkorgar Välj skräpkorg med fast tak och slagtålig konstruktion. Häng H den inte på fasaden (brandrisk). Skräpkorgarna ska varaa lätt att tömma med säckar på ca 80 liter. Cykelställ Välj tålig stålkonstruktionn och stöldsäkert cykelställ. Stolparna ska vara nedgjutna i marken. Lekutrustning Sträva efter enkla konstruktioner och med möjlighet att senare s komplettera utrustningen. Tänk på attt utrustningen ska vara så underhållsfri som möjligt. Använd t ex. pulverlackad aluminium. Placera lekutrustningen långt från entréer och brunnar. Tänk på säkerheten vid val av underlag till lekutrustningen. För att underlätta för rullstolsburna kan i stället för sand väljas fallskyddsmatta, helgjuten med olika tjocklekar mm. Tjockleken anpassas efter fallhöjden på redskapet. Mattan skall vara godkänd enligt HIC 1000 som mäter stötdämpningen. Utrustning som liknar en liten idrottsplats håller på att bli b allt vanligare sk multiarenor. (se referens Multisport tarena). Här finns olika typer av v material på marken, sargerr och aktivitetsytor som främjar spontanidrott. Plantering Tänk på biologisk mångfald och planera för marktäckande växter vilket ger mindre ogräs. Träd och buskar renar luften och fungerar som vindskydd ochh solskydd, men plantera inte växter och träd intill luftintag då de sätter igen i filter. Plantera inte träd närmare än sex meter från fasad (buskar kan planteras vid v fasad). Undvik allergiframkallande och stickiga växter. Träd av Populus och Salix (asp, poppel och pil) bör inte planteras pga. risk för nedfallandee torra grenar, nedskräpning och trädens instabilitet. Planera in hur stor växten blir, kronstorlek ochh höjd. Skydda nyplanterade träd med stamskydd och buskar med inspringningsskydd under etableringstiden ca 2 år. Välj stora plantstorlekar. Miljö och säkerhet Använd ekologiskt riktiga material och giftfria färger. Tryckimpregnerat virke får inte användas. Tätvuxen furu, resp. lärkträ och röd cederr är exempel på träslag som är motståndskraftiga mott röta och svampangrepp. Trä som har en miljöanpassad impregnering med kiselämnen etc (t.ex. Organowood) är ytterligare y ett alternativ. Lekplatser och lekutrustning skall vara utformade så att risken för olycksfall begränsas. Det gäller även befintligaa anläggningar som skall besiktigas årligen. Följ SIS-normen. Beakta att utrycknings sfordon får tillfartsutrymme. Se även Sisabs referens Skolgårdar- trafiksäkerhet.. Belysning Planera för en god belysning av helaa skolgården. På gården ska det vara stolpbelysning med spotlights. Fasadbelysning över entréer och lastkaj när ljuset från stolparna inte räcker fram. Se även n Ljus- och belysningsr referensen och El tele- anvisningen.

4 Tillgänglighet Man bör tänka på att göra skolgården lätt att orientera sig på och överblickbarr med tydliga och väl belysta ledstråk. Handikapparkeringsplats och angöringsmöjlighet för handikappfordon ska finnas. Ramper skall anläggas för att a överbrygga nivåskillnader mellan mark och entré samt mellan olika delar av skolgården. För detaljutformning av ramper och andra anvisningar rörande tillgänglighet rekommendr deras SISAB:s tillgänglighetsanvisning, tillgänglighetsreferens samt SISAB:s markanvisning.. Pedagogisk utemiljö Utomhuspedagogik handlar om lärande i växelspel mellann upplevelse och reflektion i situationer utanför skolbyggnaden. Exempel på aktiviteter som kan genomföras på skolgården är att bygga en bokstav med ett långt rep, imitera atomer genom att springa i mönster, mäta höjden på ett träd med hjälp av dess d skugga, samla saker och lägga ut på lakan, uppleva himlen genom att ligga på rygg i tystnad. Man kan också ha regelrätt undervisning utomhus vid ett uteklassrum eller utegrupprum i form av en större och flera mindre symboliska lägereldar. Det kan även vara bra med fasta stationer på skolgården som kan användas till ledtrådar och o uppgifter, liksom ett förråd för förvaring av utrustning. Utomhusundervisningg kräver en tyst. Utomhusundervisningen kan även flytta ut utanför skolgården. Checklista över kriterier på en bra skolgård: (forskare Jens Nilheims) N Variation finns möjlighet till olikaa typer av upplevelser? Zoner används olika delar av skolgården på olika sätt? Kontroll har gården både offentliga och privata delar? Element: Vilka element utgör skolgården? Nivåskillnader överblick i rummet, klättra Lutningar pulkaåkning,, öva balans, rulla i Gömställen - bakom hörn,, småhus, buskar, murar och prång Bra buskar slitstarka, täta, rumsbildande Träd för skugga Bra gräsytor - lek och bollspel, orördd snö under vintertid Hårdgjorda ytor bollspel, regellekar, Löst material sand, blad, pinnar Fasta redskap klätterställningar, gungor Sittplatser - bänkar och bord

5 Objektsreferenser Södra Ängby skola Beckomberga skola och förskola Husbygårdsskolan Aspuddens skola med multisportarena Gullingeskolann år F-6 Vårbergsskolan multisportarena Magelungsskolan 1-12 år Tullgårdsskolan F-6 Bussenhusskolan Sundbyskolan Blommensbergsskolan Skateboard på Blommensbergsskolan. Skateboard på p Blommensbergsskolan Södra Ängby skola Södra Ängbyy skola Sundbyskolan Sundbyskola n