ARSBOK FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND

Transkript

1

2

3

4 o ARSBOK 1950 FOR FINLANDS SVENSKA CENTRALIDROTTSFÖRBUND OCH DESS MEDLEMSFORBUND SVENSKA FINLANDS IDROTTSFÖRBUND FINLANDS SVENSKA SKIDFÖRBUND FINLANDS SVENSKA ORIENTERINGSFÖRBUND FINLANDS SVE SKA KVINNOGYMNASTIKFÖRBUND SVENSKA FINLANDS SKOLIDROTTSFÖRBUND Fl LANDS SVE SKA GYMNASTIKFÖRB D Omslag: IF Brahes Carl-Johan LiU och Sven Nybäck.

5 0 0 av o ~--~--- -~~~~ JNNEH A LLSFORTECKNING Redigerad av R AYMOND S ELL och K URT SKÄRSTRÖM Helsingfors Lindbergs Tryckeri Akti~lago Artiklar Friluftslivet i blickpunkten, av Enzio SevOIl Solvalla växer upp 0 Avslappningens betydelse, av Gustaf La1lrell 0 En läkare om - och för - idrotten, av Bertil Falco'lle.r 0 Ett svar 0 Ko Fo Ljullgberg 0 Walter Flander, av H ctllling Relallder 0 Bättre teknik - mera nöje av skidå.kningen, av Bjöm Bjurström Det nya Gymnastikförbundet, av Magnus Cedercreutz 0000 Nonington skapar god kontakt England-Finland, av DagllY Sandell 0000 Karlakampen vid Varberg, av Birger Lönnberg 00 Med 6-dagarskämpar i Sverige, av Paul Backman 0 Med pulka över norska glaciärer, av Gunnar Stellfors 0 0 :.Sibbo -vargen~ tili fjälls, av Ivar Ståhle 0 August Blomberg, av Sig H :son ScJmcidler 00 De kvinnliga gymnasterna och simfr ämjandet, av A1,ita Ingvall 0 Förbundsmästerskapen och litet tili, av Ivar Ståhle. 0 Gymnastikfesten i Nykarleby, av Karl Go Andersson 0 Solskensspelen i Kållby, av Gt'Staf Laurell 0 Terrängen - ungdomens mästerskap, av B örje Felin 000 Glimtar från stafettmästerskapen, av Claes Ström 0 FSO-kavlen genom Sjundeå-markerna, av Raymond Sell 000 Skarpa orienteringsfejder i Snappertuna, av Carl-Henrik Fager Schweizermästerskapen i orientering sedda med finländska ögon, av Eduard von Veh Skolidrottsförbundets idrottsvecka, av Ole Tholllasson 0 Orienterarnas första damkurs på Solvalla, av Margit Blåfield.0 Träningsflit inom FSS, av Leo Backman 0 Sido 3

6 Distrikte/ls avdellling Sido Väst-Nyland går friskt fram Kommunerna och idrotten, av Harald Blomqvist Friidrotten och ungdomsarbetet, av Erik Francke N orra distriktet behåller ledningen NID-arens efterkrigstida prestationer, av Evald Stenman N orra distriktets förtjänstmärke Elitidrottsmannasammanslutning inom Norra idrottsdistriktet Tre distriktskamper - tre segrar, av Karl G. Andersson. '.' Stigfinnarreflektioner, av Fritiof Slotte Aland bygger idrottsplaner Aktuellt från åländsk idrott, av Viking Granskog Östra hävdar sin ställning Ungdomsarbetet i förgrunden, av Holger Salmen Orienteringen, av Harry Blåfield Vasa distriktet saknar idrottsplaner Kommunernas stöd behöves, av Lars Bexar Vöråspe1en, av Gllnnar Haga Mellersta Nyland har övervunnit de första svåra åren, av Börje Felin Syd-Österbotten växer till Atef'blick på verksamheten, av Lennart Teir Helsingfors - ett problemdistrikt, av Ake Romantschuk Orienteringen, av Ame Hellbom Arsberättelser Finlands Svenska Centralidrottsförbund Svenska Finlands Idrottsförbund Den fria idrotten Cyklingen Simningen Kraftidrotterna Gymnastiken Ungdomsverksamheten Finlands Svenska S'kidförbund Finlands Svenska Orienteringsförbund Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund Svenska Finlands Skolidrottsförbund F r i III ft S 1 iv e t 1 bli ckp unk ten riv Enzio Sev6n S tj ärnidrotten är icke ett mål, utan ett medel. Denna sats har visst framkastats mången gång förr, men kan aldrig understrykas för kraftigt. Det är icke idrottens mäl att av varj e människa göra en exklusivt drållad rekordman, men väl att låta varje individ i mä.nskligheten bli de1aktig av den sunda idrottsutövningens välsignelser för att på denna väg bygga upp livskraftiga och arbetsdugliga generationer. Den moderna tidens jäkt, kulturens förvekligande inflytanden och de s.k. kultursjukdomarna kräver en ständigt ökad. vaksarnhet och upprepade inj ektioner för att fysisk likaväl som andlig spänst skali bevar.a.s. Motions- och friluftsidrotten kan tryggt betecknas som den primära företeelsen, tävlingsidrotten är sekundär. Man kanske kan påstå, att motion idrotten har fångat oss i sina garn redan när vi lär oss ta de första stegen, fängslar oss i barnaårens lekar och poj kårens strövtåg i skog och mark - varefter för stora skaror några års parentes infaller då den sekundära idrotten med tävlings- och prestationsmomentet tar överhand - och så följer med kraften av en naturlag återgången tili idrotten för dess egen slrull för fröjden att kä.nlla välbehag av den goda allmänkondition och därav följande andlig spänst, sam endast en rationellt bedriven friluftssport förmår skänka. Varje sund människa känner inom sig det nära samal1betet med jorrkn, alltings upphov och mål, tydligast karaktäriserad i sakramentets ord, om det tillåtes i ett sådant sammanhang göra detta lån: av jord är du kommen, tili jord skall du åter varda. Friluftssporten har sin favör och sin tjusning isin lämplighet för alla åldrar, för varje slag av fysisk utrustning och den erbjuder de mest mängskiftande former och möjligheter. Har ni någonsin prövat på skogsvandringen, med eller utan kompass, dess kombination av upptäckarglädje och konditionsnytta? Vi morgonvandrar i den vaknande naturen, vi kvällsvandrar när det tystnar i skogsdungarna, vi vandrar Om våren i dess löv, kogar fyllda av fågelsång, om hösten då tigande 5

7 Några bildglimtar (rån en cykel(ärd i Sverige oell Danmark sommaren Uppe t. v. Sveriges största runstell, som vållnde eli pol' mils avvikelse (rån r1lllen. Stenens inskription IIttalar Ilotelsen, alt den som rllbbar stenen UI' dess /äge skall drabbas av döden. Nedan(ör : Vandrarhemmet i Visby, inrymt i ett medeltida trappgaveil11l.. Man bor där (ör 75 öre per dygn i rllinernas stad oell rosornas. Uppe t.ii. en skeppssättning (rån vikingatiden, belägen nere i Skåne Oell al/deles intill riksvägen. Tili liöger i milten eli typiskt gottländskt landskap med väderkvarnarnas vaekra parad vid vägen f'l'ån Visby lill Högaklinl. När man står där 1Ippe på kalkstensklitllen, skimrar Visbyb1lkten isolen. om pärlemor oeh vid stranden bryter sig vattnet mot Iwlkstwsbrotlen, vilt som mjölk. Liingst nere: På väg 111 UI' den danska bokskogen på strandvägen (rån Köpen/lamn tili Helsillgör. eli paradis (ör lands vägens eyklande riddarskap. 6 skogar speglas i stillblanka vatten. Den formen av friluftssport kräver näppeligen mer av 055 än ett mottagligt sinne för att tjusningen skall vara den fullkomliga. Då upptäcker vi hembygden, då känner vi oss ett med nature'!l. Vad går väl upp mot fröjden av yster lek på skidor utför bländande vita fjällsluttningar i känslari av att man behärskar fart och balans, eller en stilla framfart i snöhöljd skog i kontemplativ ensamhet. Rar ni någon gång»offrab er semester för långfärd på cykel i eget eller främmande land, levande asketiskt, läggande mil tili mil under ständigt iakttagande, så gör ni gärna samma offer fler gånger tili. Vägar och stigar börjar 7

8 ~ allt tätare befaras av ett glatt och friskt semestrande, sportande och spänstande ungt folk. Cyklisten med sin packning är inte längre den fattige landsvägsriddaren, som får en m,edlidandefylld blick från det förbirusande dollargrinets bakfönster. Han är sportsmannen, som föredrar pedaltrampandet och den fria sikten från cykelsadeln, antingen han isin civila gärning är kontorist P inneberg eller direktör Rikmark. Våra vida skärgårdsvatten vänta scglare och kanotpaddlare att»vagga kring M natt i vackra maj», utan mål, utan tidtabeller, blott njutande närheten tili elementena med rorkult eller paddel som redskap ihanden, en öv\ersi11l11lig njutning, förunnad snart sagt vem som helst. Minns morgonbad med soltorkning av kroppe.n på klippan, kaffekokning på kobben och allt det av himmelska fröjder den naturvakne kan unna sig. Friluftsfolket är ett lågmält släkte, som icke pockar på något. Det kan förefalla som en hädisk tanke att mitt i denna förolympiska tid, då det bollas med hundratals miljoner för iordningställa.nde av tävlingsarenor, några få utvalda ti11 kampplats och tiotusental passiva tili lyst, framkasta kravet på att även friluftsfolket skulle vara förtjänt av sitt. FIl!re fril uftsreservat, f1ere skidspår, ordentliga cykelvägar, campingplatser, holmar utan stoppsignalen»privat område» och :1ilandstigning förbjuden». Fromma önskemål, som icke förs fram såsom krav på det att vi för väriden må kunna framvisa vår standard. Vi återknyter till utgångspunkten. Konditionsträning är vad den mooerna människan oundgängligen behöver. Icke i den formen, att envar skall ge sig in på hårdträning med sikt på tävlingssegrar och rekordresultat, utan därför att denna kondition behövs som en motvikt mot civilisationens gastkramning av kropp och själ. Arbete och välbefinnande drar nytta därav, och icke blott nyttan, utan även nöjet att äga en stark kropp och att i goda kamraters lag kunna möta och besegra de hinder, som man själv ställer upp, är motiv nog för att ägna en del av fritiden åt idrottslig träning. Arbetsveckan har 144 timmar. Offra av dem blott 10 minuter varje morgon tili en uppmjukning av kroppen och 3-4 timmar under tvenne kvällar eller en söjidagsförmiddag åt att samla krafter för vardagens hårda nappatag med Iivet och dess krav. Anlägger man en medicinsk synpunkt på tingen, så hindrar ingenting, alt man fortsätter med att söka avkoppling och vinna förströelse genom friluftsliv och motionsträning ända in i ålderns sena höst. Lika väl som den gamle undantagsgubben fröj dar sig åt att få vara med på ett hörn i vårbruket, lik SOm den krokvärkte skärkarle.n åter blir en hei karl när han känner greppet om rorkulten, så känns det gott för den åldrande friluftsentusiaste.n att trampa wlgdomens barrstigar eiler att känna segelbåten skälva 1055 från ankargrundet. Vi skall unna oss den glä.djen. Gamla blir vi alla, om det viii sig så väl, ooh det finns intet skäl, varför inte den livets årstid, vi benämna ålderdomen, skulle få ha sina behag. 8 SOLVALLA VÄXER UPP Svensk idrott får tacka tvä stora ledargestalter för Solvalla institutet: E lli Björk.rten, som redal~ tidigt förde sina gyrmwstikflickor tiu Solvalla och sellare den energiska pådrivarm Carl-Edva'rd Borg, som ansåg att värt idrottsil~stit!lt bör byggas ltågonstans i det t~atllltsköna N o1t!l;-området. - U tb)'ggandet av Solvalla idrottsinstitut är en av svellsk idrotts största och betydelsefllllaste arbet.mppgifter i detta liu. Landet mnt har svenskfolket visat sitt intresse genom aktivt deltagallde i pellllingillsamlingen för det ta ä/ldamäl. N edan beskådar ledare för olika idrotter S olval/a från sin speciella synvinkel. R U NA LIND F ORS: Kvinnogymnasterna är bundna tili Solvalla med starka traditionsband Finlands svenska kvinnogymnastikförbwld ser med intresse emot den tid då utbyggandet av Solvalla Idrottsinstitut har nått så långt att det blir möjligt för förbwldet att anordna ålla de olika kurser, som nu på brist av lämplig arbetsplats inte ha kunnat hållas. Förbundets behov av kurser har under de senaste åren, tack vare en intensiv verksamhet och expansion inte närmelsevis kunnat tillgodoses. Den goda kontakt som är rådande mellan medlemsföreningarna fråll alla distrjkt, gör att de olika föreningarnas medlemm"ar helt visst komma att söka sig till en från huvudstyrelsen anordllad kursverksamhet på Solvalla. Tyngdpunkten av förbundets arbete har varit förlagd tili sommarmånade.rlla, men så fort Solvallaillstitutet i hela sin utsträckning kan utnyttjas, kommer kur.sverksamheten att fördelas över hela året. För kvinnogymnasterna är Solvalla mer än för andra en traditiollsrik plats vid vilken de äro bundna med starka band. Att Solvalla uppbygges på av Elli Björksten och 9

9 Kvinnogymnastikförbundet donerad mark, gör att des; medlemmar alltid komma att känna sig hemrna där. Finlands svenska kvinnogymnastikförbund har tack vare det livliga nordiska gymnastiksamarbetet, som begynte då Elli Björksten år 1922 i Ekenäs grundade N ordiskt föl1bund för kvinnogymnastik, starka kontakter m~ de nordiska kvinnogymnastikorganisationerna. Helt visst komma gymnaster från Norden att hörsamma kallelsen från Finland tili gemensamt arbete och utbyte av erfarenheter. Denna nordiska kontakt har genom sitt starka, ansvarskännande kamratskap en betydel efull uppgift att fylla i och för bevarandet av de höga ideal, som äro ett bestående arv av Elli Björksten. Finlands svenska kvinnogyrnnastikförbund kommer mte att glömma att samtidigt som Solvalla är ett gymnastik- ooh idrottsinstitut, det också skall ges plats för en utblick mot andra kulturintressen, t.ex. litteratur och konst, och kommer det städse att vid förbundets kurser beredas plats för föredrag av detta slag. Det skulle här föra för långt att uppräkna alla de olika former under vilka förbundet bedriver sin kursverksamhet, men må det här vara sagt att vad på Finlands svenska kvinnogymnastikförbund ankommer, dess kurser, alltid komma att inrikta sin verksamhet såsom hittills på att för vår finlandssvenska kvinnliga ungdom utbilda dugliga ledare för den frivilliga gymnastiken och idrotten i alla dess för kvinnor lämpade former, att fördjupa kamratskapet, höja ansvarskänslan och utveckla personligheten. Intet kan anses gott nog att bj uda de ledare Som skall träda ut för att ta hand om vår gymnastik- och idrottsintresserade kvinnliga ungdom. BENGT ROSENLUND: Vi har varit hemlösa nu har vi Solvalla Då en friidrottsman, ledare eiler aktiv, tar sig en titt på Solvalla sådant han ser det på skissar och ritningar och så som det kommer att växa fram med möda och uppoffringar, stämrnes han tili betraktelser ay olika slag. Har han naturentusiastens sinne och har varit på platsen vid Noux Långträsk någon gång förut, så är han underkunnig om traktens skönhetsvärden. Dessa förstärkes ytterligare, då han studerar allt det vackra som frarnträder för hans ögon ur det planerade. Han kan då ej låta bli att konstatera, att visst blir det bra och fint på alla sätt. Den aktiva idrottsmallllel.: Praktiskt anlagd som jag är går jag tili mig själv och försöker komma underfund med, vad allt jag kommer att bli delaktig 10 net Solvalla, som redan (innes: gamla institutsbyggnaden och bastun. Dräneringsarbetena på sportplanen hann sl/lt(ö ras (åre vinterns inbrott. 11

10 RABBE SCHAUMAN: Iin J1!1 Del! bre{1 oiig Itder 11ft' tili spor/;>/anen oel! den Yfllllla i IH~I j tili sbygg llat!e II. Utvecklingen går mot ett skidparadis avo Såsom huvudstadsbo anställer jag med detsamma en jämförelse mellan sportplanerna i stadell och den sportpian som på ätt och vis kommer att bli min på Solvalla institutet. 1 Helsingfors är min enda träningsmöjlighet gamla Djurgården, men huru ofta har jag inte fått återvanda med oförrättat ärende därifrån. Än är det stora tävlingar, än någon förenings interna tävlingar, skol-, korporations-, firma- eller UPI-tävlingar och då är jag portförbjuden. Dj urgårdsplanen är en gång för alla överbefolkad. Men Solvalla. Skal! jag då fara dit? Inte ligger det precis inom spårvägsdistans, men jag kan ju starta som vanligt, när jag har mitt undan för dagen. Jag far alltså ut, jag tränar i allsköns ro och tar det lugnt. Och när jag är färdig blir det bastu eller sjödopp. Därefter smakar det med förfriskningar. Jag sitter en stund och njuter av naturen och den vackra solnedgången. Har jag morgondagen reserverad, så iar jag hem stärkt och vederkvickt. Har jag den ledig stannar jag över natlen. Här skall bli skönt och här skall njutas. * Föreningsmanagern - verksamhetsledaren: Hur skall jag kunna hålla gänget samlat under dödsäsongen? När spikskorna om hösten lägges på hyllan, går var och en till sitt. J ag trähar dem kanske vid årsmötet eiler pris~tdelningen. Men nu när Solvalla finns, har vi möjligheter tili gemensamma sridutflykter till Solvalla. Och innan vi sätter i gång på våren kan gängct komma ihop till tränings- och samlingsläger. Under några dagar sammansvetsas vi så, att den rätta kampandan Iyser fram, då startskottet går för vårens första tävlingar. Vi har varit hemlösa och rotlösa. Nu har vi Solvalla. 1 Noux går utvecklingen mot ett verkligt skidparadis raskt framåt. Terrängen i dessa trakter har länge varit känd i skidlöparkretsar, och de idealiska snöförhållandena, vilka gör att man utan överdrift kan räkna med en månalls längre skidsäsong än i Helsingfors terrängen. trots ett avstånd på endast 30 km, är ett extra plus. 1 Noux har mången längdlöpare iått sin grundkondition under kurser på Solvalla, slalomåkare har tränat och tävlat i Fjällskidarklubbens slalomback~. 1~

11 ~-- ~ och många söndagsskidare har här haft ett lämpligt mål för sina turer. lien utom dessa möjligheter för skidsport som redan bjudits, har förbättringar gjorts för att ytterligare höja intresset och för att bättre kunna följa med utvecklingen och de stigande anspråken inom skidsporten. Den nya hoppbacken ansluter sig vackert till terrängen i omedelbar närhet till slalombacken, och backens dimensioner borde vara idealiska för den tränings- och kursverksamhet som kommer att anordnas för våra backhoppare. Backen kommer att ti11åta hopplängder på ca 25 m. Utom denna nyhet för i år har genom idogt talkoarbete slalombacken breddats 000 fönbättrats. Dessutom har )<Slalomhyddan:. stigit i värde tack vare sin nyinredda bastu med tvättrum samt vallningsbod och torkrum. Dessa förbättringar är av aura största betydelse, främst med tanke på tävlingsverksamheten. Skall vi ännu gå händelserna i förväg kan i detta sammanhang nämnas att det endast är en tidsfråga när detta skidparadis får sin egen skidlift. Över dessa tillgångar för våra anhängare av den ädla skidsporten mäste vi vara stolta. HARR Y BLÅF I E LD: Solvalla har den rätta "s kogarestämningen" Konsten att med tillhjälp av karta och kompass söka sig fram i mer eiler mindre kända marker kallas ju för orientering. Denna idrottsform har tills dato med a11 heder hävdats av vårt sven ka förbund. Och att Solvalla härvidlag spelat en stor roll bör genast kraftigt understrykas. Här har under årens lopp hå11its åtski11iga kurser för alla kategorier av skogsluffare. Seniorer, damer, juniorer, nybörjare och ledare har här inhämtat vetande i den idrott där det heter att man aldrig kan bli fullärd. Och den som en gång haft för- 14 Noux Långlräsk f ångar i sill mörka vallen kvä1l3skymningens 3kllggor och ger '" omedelbar känsla av närhe/ /ill na/llrm. månen av ett besök på Solvalla i orienteringsärenden han kommer mer ån gärna igen. Redan färden till Solvalla där man i en våldsamt kuperad terräng utmed natursköna Noux Långträsk försiktigt söker sig fram ger genast från början den rätta skogarestämningen. Och väl framme blir stämningen än starkare så inbj udande som institutet välkomnar en där det ligger vackert inramat mellan sjö och brant i härlig orörd natur. Och då man blir i tillfälle att taga del av kartan återgiven som naturens öppna bok i form av finnblad i vackert färgtryck, skala 1: är det så man har svårt att tro sina ögon. Huru är det möjligt att det så nära Helsingfors och de stora stråkvägarna överhuvud kan finnas något så överdådigt i orienteringsväg? Det är mer än fest för en friluftare och skogsluffare att få ge sig på strövtåg i detta vildmarkseldorado. Vilda berg på över 100 m med massor av inströdda mindre knäppar, omväxlande med hjortrongy11ne kärr och pottar, ideligen framskymtande inbjudande träsk, här och där en fridsamt lunkande älg, vilket a1lt ger en trivsel och en samhörighet med naturen, som man får söka efter. Det är marker som heter duga och som utmärkt väl lämpar sig för alla de olika former av orientering, gällde det nu sen träning, skolning, tävling euer strövtåg. För att få fram det vi orienterare känner inför Solvalla och dess vildmark mä det tili slut tillåtas att citera skalden Gripenberg där han så träffande isin dikt >Det skönaste landeb bl.a. säger: Det skönaste landet är skogarnas land, som evigt i tystnad drömmer. Det binder vårt hjärta med längtans band, som ingen sliter och glömmer. Det lockar, det drager så tyst tili sig med eggande, gåtfull tjusning - där viskar på villande vildmarksstig en trollsång i trädens susning. 15

12 ~~~ AXEL MIKKOLA: Solvalla betyder ett slort framsteg för simningen LARS EKLUND: Tyngdlyftarna önskar knappast något mera Med beaktande av att de finskspråkiga förbunden har Vierumäki och Pajulahti instituten tili sitt förfogande, där siminrättningar finnes och där de finska simmarna har goda träningsmöjligheter, måste man känna sig tillfredsställd över, att vi på svenskt håll nu har en motsvarighet isoivalla, som ger oss tillfälle att i full utsträckning bedriva simträning, simundervisning och utbilda svensktalande simlärare och tränare. Själva siminrättningen på Solvalla, som blev färdig senaste år, fyller väl anspråken, trots att den är liten. Med smärre praktiska förändringar kan den bli ännu bättre. Svikten är prima och har reglementsenlig höjd, så att all~ slag av svikthopp kan utföras. Siminrättningen Iigger idealiskt i förhålland~ tili bastun, vilket är ett stort plus vid träningsläger. Den härliga N oux terrängen ger ytterligare möjligheter att träna mångsidigt och när str.anden blir uppröjd, kommer den att vara en trevlig plats för kursverksamhet i det fria. Beklagligt var naturligtvis, att hopptornet inte kunde byggas högre på grund av otillräckligt vattendjup, men ur träningssynpunkt torde det dock motsvara ändamålet. Träningshopp på högre höjder måste däremot ske vid någon siminrättning med högre hoppställningar. En ide vore, att undersöka möjligheterna, att om va.ttendjupet det tillåter bygga en plattform för höga hopp vid det branta berget norr om gamla institutsbyggnaden. En viktig sak för simmarna är, att vattentemperaturen i träsket stiger snabbare än vid kusten och den betydelsefulla uteträningen kan därför inledas tidigare på försommaren. Det är att hoppas, att man vid bestämmandet av tie olika idrottsgrenarnas disposition av Solvalla tar i betraktande detta. Senare är sommaren fullbokad av tävlingar och anordnanc1et av träning läger skulle då vara otänkbart. Min personliga åsikt är, att Solvalla med sin idylliska siminrättning kommer att betyda ett stort framsteg för simningen inom SFI. 16 I är Illan ur kraftsportens synvinkel betraktar Solvalla, så som det i den närmaste framtiden kommer att gestalta sig, kan man endast konstatera, att såväl tyngdlyftare, boxare som brottare här kan utöva sina idrotter i den utsträckning och med de möjligheter ett modernt institut bjuder på. Terrängen omkring institutet med dess höga berg, branta stigningar, djupa dalar och sviktande mossar erbjuder kraftidrottsmannen de aura bästa möjligheter att bygga upp sin g.rundkondition. Då den nya institutsbyggnaden kommer att inrymma en stor gymnastiksal, en mindre träningssal speciellt lämplig för tyngdlyftning och boxning samt en föreläsningssal, kan även den tekniska del en av träningen skötas på bästa sätt under vii ken årstid som helst. Dessutom kommer det att finnas ett bibliotek, där facklitteratur står tili förfogande. TilIfälle tili filmförevisning och annat instruktions- och träningsmateria! finnes alltid att tillgå ooh då den sanitära delen, bastu, tvättrum, torkrum och omklädningsrum, allt praktiskt ordnat i förhållande tili träningsplatserna, finnes inrymt i sjäiiva institutsbyggnaden, torde krafbportens behov tillfu110 vara fyllt. En kraftidrottsman önskar sig näppeligen något mer. Siminrätlnirigm ligger idealiskt i {örhålland. tili bastiin och erbjll' der si,nmarl1a alla möjliglteter tili mångsidig träning. (Foto: P-O..lIorelills) 17

13 LARS ANDERSSON: Naturen inspirerar tili estetiska rörelseformer BIRGER OSTROW: Cyklisterna ger Solvalla sitt helgjutna stöd Dte på Solvalla har SFI anordnat ett antal kurser för gymnaster och ledare för frivillig gymnastik. Kurserna har karakteriserats som mycket lyckade. J ust därför att de hå11its på Solvalla har varit den främsta orsak tili att detta attribut har kunnat givas. Varför? Att under en flera dagar omfattande kurs, dag efter dag, timme efter timme enbart inöva rörelser, avslipa redan inlärda övningar, gå igenom gymnastikprogram, hålla kommandoövningar m.m. är omö.jligt. En a11t för intensiv träning ger lätt upphov tili snar träningsvärk, ömmande händer och leda. Det behöves riklig omväxling i form av lättare bo11spel, simning och simhopp, orientering eller joggning och promenader i skogsterräng och på sviktancle mossa, roddturer eher på vintern skidåkning. AlIt detta står tili buds på Solvalla och i den omgivande N oux-terrängen. Man kan ej heller tänka sig en lämpligare plats än den nya sportplanen för övningar utomhus. Anblicken av den orngivande naturen liksorn inspirerar tili estetiska rörelseformer. Helt säkert skall den blivande gymnastiksalen i den nya institutsbyggnaden möjliggöra effektiv gymnastikundervisning och träning under tider då utevistelse är omöjligt. Där skah förutom gymnaster och blivande ledare för den frivilliga gymnastiken även övriga besökare av kurser i institutet lära sig inse betydelsen av rätt bedriven motionsgymnastik. Gymnasterna se nu fram emot den dag, då anläggningarna på Solvalla står färdiga. Då ska11 de samlas där i stora skaror såväl unga som äldre, såväl blivande elitmän som motionsgymnaster och ledare. ]8 * Cyklingen i Svensk-Finland rekryterar sina bästa och flesta utövare från södra Finland. Det är därför. en stor fördel, att det blivande centralinstitutet ligger lättillgängligt för alla. Eliten av SFI:s cykelåkare har Borgå eiler Helsingfors som hemort och alltså nära väg till Solvalla. Mellersta Nylands många lovande cykelungdornar har institutet i hemknutarna och det ligger på gränsen tili Västra N ylands idrottsdistrikt, som sedan gammalt har goda anor inom cykelsporten. Endast östenbottens pedaltrampare har det värre stä1lt i fråga om avståndet, men helt säkert skall icke detta inverka på deras deltagande i läger och kurser, som anordnas på Solvalla. Vägarna i närheten av institutet kan knappast i sitt nuvarande skick kallas lämpliga för cykelåkning i den form den bedrives av tävlingsryttarna, men de har dock en fördel med sig: de många baokarna ger nödig uthållighet och hårdhet. De som lockas av tempokörning i uppskruvad fart har den stora landsvägen Helsingfors-Aibo inom räckhåll. Under vintermånaderna kan cyklisterna genom skidlöpning, gymnastik etc. här skaffa sig den grundkondition, som är a och 0 för varje idrottsrnan, vilken har sommaren som tävlingsperiod. För egen del - och jag tror min åsikt delas av alla cykelintresserade - är jag beredd att ge Solvalla tanken mitt helgjutna stöd. FörbundsordfÖrandenJ. O. Söderhjelm inviger den nya skidbacken. (Foto : R. Schauman). 19

14 A vslappningens betydelse Av Gustaf Laurell 20 Svarta mä.tare i avs/appningens svåra konst. Båda [öparna visar ett ypperligt utnyttjande av benet. pende/verkan. V ar och en som senaste sommar var i tillfälle att se negerlöparen Georg RhOOen leka sig fram över kolstybben på tider, som låg endast några futtiga tiondedelssekunder över gäl1ande världsrekord, har väl inte upphört att förvåna sig över huru det kan vara en sådan enorm skillnad på :1>vanligt folk» och den svarta rasens löpare. Ligger deras hemlighet i någon Iskiljaktighet i träningsmetooerna jämfört med våra, eller har deras nerver förmågan att förmedla order från hj ärna och ryggmärg snabbare ut tili muskulaturen än våra? Skilj er sig negrernas kroppskonstitution i princip från vår egen? Här är några frågor, vilkas rätta svar säkert kan ge oss en del upplysningar angående våra mörkhyade vänner's eminenta förmåga. Man skjuter inte born i alltför hög grad, om man tillskriver största delen av deras överlägsenhet en avslappningsförmåga, som man säljan eller aldrig ser hds representanter för andra raser. För den civiliserade niänniskan är löpningen inte mera en naturji,g rörelseform, man får räkna årskilliga hundra kanske tusen generationer bakåt, för att komma tili den tid då man löpte i samband med den dagliga kampen för tirlvaron. Hos den &varta rasen däremot, ligger inte denna era,i ahtför avlägsen forntid. För endast några hundra år sedan härjade slavhandlare på Afrikas västkust och förde härifrån negrcr över tili Nya väriden. Det är ättlingar tili dessa, som nu visar sina fornal herrar bakfötterna, liksom engång deras farfarsfarfars kusin gj orde. För dem är löpningen ännu en lika naturlig sak som gången och i likhet ll1ed kapplöpningshundar och hästar 1oo.n de pressa sin kropp i maximalt tempo utan att spänna sig. Vilka omständigheter i samband med avlslappningen spelar då här en så! avgörande roll? För det första har vi här den s.k. >isoleringen>. Detta betyder att endast de muskler, som haar ett visst arbete att utföra, t.ex. sträckningen, är i,funktion, medan i detta fall benens böjmuskulatur befinner s,ig i vila. För den som inte behärskar a,",slappningen, kommer benens sträckll1uskler att utföra förutoll1 framdrivandet av kroppen, även ett uttä,njningsarbete av böjll1uskulaturen, vilket helt naturligt kommer att direkt inverka ' menligt på steglängden. Sträckarbetet i löpning omfattar endast c:a 1/3 av steget, vilket betyder att under ett 400 m:s lopp på 48 sekunder arbetar sträckmu,skulaturen endast 16 sekunder och vilar 32 sekunder. Under böjmusklernas arbete ligger sträckmusklerna avslappade, ooh det med trötthetsgifter mättade blodet ströll1mar tillbaka tili hjärtat och lungorna för att renas, medan nytt, syrerikt bloo hämtar näring tili musklerna för nästa arbetsperiod. Detta uttryckt på ett populärt sätt. Musklernas eget arbete och ett undertryck i bröst- 21

15 korgen sofjer i huvudsak för att blodet strömmar tillbaka tili hjärtat. Andningen bör för den skull vara fi1i och naturlig, möjligen kan 'man något överdriva utandningen. Att löpa med återhållen andhämtning hindrar direkt blodtillströmningen, övertrycket i bröstkorgen härvidlag )lsnör:. åt de stora venstammarna, Iiksom även onödig spänning i de muskler som blodet har att passera. På de kortaste sprinterdistanserna spelar inte denna omständighet en så stor roll som på längre sträckor, då man i det första fallet inte hinner bli andfådd fö!"rän efter loppet. Man använder härvid uttrycket :.syreskuld:.. som man :.betalar:. tillbaka sedan målsnöret passerats. FTån fysiologin vet vi att andfåddheten beror på anhopningar av olika trötthetsgifter, (främst koldioxid), i blodet. Kroppen är utrustad med en :.,äkerhetsventib som automatiskt träder i funktion, när mä,ngden av :.gifterna:. överstiger en vi ss procerlt. Vi börjar andas djupare och häftigare. Om vi anstränger någon mindre muskelgrupp, t.ex. gör armhävningar på räck, :.förgiftas:. dessa muskler rätt snart, men mängden av trötthetsgifter i hela organismen har däremot inte ökat näitulvärt, tack vare dessa muskelg;ruppers ringa volym i förhåliande tiil kroppen isin helhet. Vi blir således inte i detta fall andfådda på samma sätt som vid skidåkning, rodd eiler löpning. En idrottsman, som behärskar avslappningens svåra konst, och säledes inte anvä,nder mera muskler än nödvändigt, blir av denna anledning inte andfådd på samma sätt som den, vilken spänner sig. Vi kun de konstatera att Rhode:n efter att ha löpt på 46.4 sek. i Abo, inte företedde någon större andfåddhet', Redan efter några minuter hade andhämtningen återgått tiil 110rmal. Inte endast antagonisterna tili de arbetande musklerna kommer i fall av spänning att bidraga till ökningen av trötthetsgiftmängden. Detta gäller i lika hög grad muskler vilka inte har att göra med de direkta löprörelserna. Spänning i hals- och armmuskulatur, i axlar och bäl, bör sålerles undvikas. Det är ingen tillfäiiighet eiler några paj askonster att Zatopek eiler Lennart Strand helt omotivera,t,fäller ner armama> för några steg under sina lopp. Det ligger stor erfarenhet bakom dessa åtgärder. Vi konstaterade rooan att steget når sin fulla längd endast om vi är tmräckiigt avslappade i böjmuskulaturen vid frånskjutet. Även den härpå följande böjningen underlättas väsentiigt om benets egen pendelkraft får verka i full utsträckilling. J u högre ifrån pendlingen sker, (detta är fallet vid framskj u tet höftiäge), desto högre Istiger knäet enbart genom denna pendelverkan. I medel- och långdistanslöpning är det naturligtvis av tör ta betydelse ::ttt spara på kraftema, men på sprinterdistansema måste den aktiva muskelsammandragningen prestera huvudarbetet, då vi inte har tid att invänta den kraftbesparande,pendlingen. 1 båda fallen bör nu sträckmuskulaturen vara avkopplad från varje aktiv funktion. Hos goda löpare kan vi iakttaga denna passivitet i såväl,böj- som sträckmuskulaturen. 1 det ögonblick knäet nått sin höjd hänger underbenet 000 foten sjappt noo, för att nä,r låret serlan börjar 22 GLlnder Hägg. sam här ",s tillsamman. liled "il;o Heino pä värt OlympiastadiolI, var av natllren begåvad med eminenta liiparegenskaper tili l1ilka bl.a. hörde en långl ulveddad av.,lappningsförmåga. dragas bakåt, fort'sätta frampendlingen. Knäet sträckes sålcdes inte akt: vt före marktagningen. Avslappningen är en medfödd gåva, men den kan också förvärvas genom riktig träning. Här har gymnastiken en viktig uppgift. Träningsgymnastiken bör inte omfatta för kraftiga tänjningar med sammanbitna tänder. Dd gäller inte så mycket att tänja ut muskierna, deras verki:ga längd är ungcfär 1/4 tili, av vad som synes, utan vi bör sträva att motarbeta den -spänning vi alltid har i dem så länge vi är vid moovetande. Detta bör vara vår huvudtanke vid träningen, ju hårdare träningen är, desto större blir spänningen (eiler tonusen) i musklerna, de styvnar och blir kortare. Tänjning bör sålunda a:lltid ske med muskeln i vila, är den ytterligare SlPänd av nervretningar, är tänjningsverkan minimal eiler ingen. Hård specialträning mäste omfatta tillräckligt moo avslappande gymnastik för att motverka en förhöjd to ~ us. Trots detta kan vi inte förhindra detta helt. Löparen vet också att han behöver en vi ss tids vila efter avslutad hårdträning för att komma i form. Detta sker när ömhet och,mörheb försvunnit och musklerna återfått sin smidighet. Före både träning och tävling bör man försöka slappna av både kroppsligt 23

16 och andligt. Vi känner väl tili huru Gunder Hägg hade förmågan att koppla av med ett par timmars sömn före en tävling. Efter av'slutad uppvärmning, omedelbart före starten bör man slappna av en minut, liggande på rygg. Försök koppla bort tankarna från tävlingen, sträva tili förnimmelsen att domna bort, börjande från ansiktet, nedåt mot armar och överkropp ända ned tili tåspetsarna. Gör försök på träningarna mellan de olika starterna, tempoloppen. och rusherna och även när du vilar hemma i en bekväm stol eiler liggande på sängen. Försök även under själva träningen att gå på lätt och lekande, även under de snabbaste former av din träning. Nutidens jäkt och hetsiga arbetstakt är inte välgörande för våra nerver. Det är betydligt s, årare för oss att koppla av från vardagens bekymmer än för naturfolken, som har förmånen att få taga dagen som den kommer. Vi har i idrotten ett hjälpmedel att stärka oss både kropp'sligen och andligen. Vi lär oss även genom idrotten att koncentrera oss på en uppgift, likaväl som förmågan att kowla av 000 meditera över livets allvar. Med.dr. Berlil Falcollers medverkall represellterar i år det Ilordiska in.lagel i årsboken. Trots sin ungdolll har han i värt viistra granlllulld redan vunnit en populär ställllillg som artikel..kribellt och hans fack /llanllasynpunkter på frågor som idrollshygien, idrollsfysiologi m./ll. är viii värda ali beaklas också på denna sidan au uikelt. IlIustralionerna iir även de fråll Sverige och biir konslnär Åke Ivur,sons bo 111 iirke. En läkare 0 nl Av Bertil Falconer och tör idrouen I foppfordl fill fö,,'ingen På gott humör och vid god vigör kommer Ni fram tili tävlingsorten om Ni väljer den rakaste vägen och den kortaste tiden. Beställ en fjygmaskin för tävlingsresorna. Det lönar si9. IDROTTSMÄNI Då Ni planerar en tävlingslärd, vänd Er tili vår lörsäljningsavdalnlng, H E L S I N G F 0 R S, Mannarheimvägen 9 B. Taiaion ~ Illa 24 H ygien, det är konsten att leva förnuftigt. Och idrottshygien är konsten att leva på ett sådant sätt, att man i och. genom idrotten får ut något allde1es extra av tijlvaron. Det får väl anses vara typiskt, att termen hygien präglades i antikens Grekland, vaggan för modern kroppskultur - men inte av någon idrottstränare, utan av filosofen Erisistrates, som också framhöjl, att kroppsrörelse var en nödvändig del av en sund livsföring. Vi vet, att striden stått hård om idrottens berättigande, men vi vet också att striden i dag är avblåst, och att ingen förnuftig människa bestrider riktigheten av den gamle hellenens ord. Därav följer också att idrottshygienen inte är något exk1usivt, något som bara har intresse för 1a.ndslagsrepresen. tanter eiler blivande sådana, utan för var och en, man och kvinna, gammaloch ung, Som viii vara i bästa mening frisk. Samma grwldläggande regler gäller för idrottshygienen som för den grundläggande hälsolära, som vi en gång motvijligt pluggade i skolan, oclh som vi män fick inpränta i 055 under militärtjänsten. Men det finns en grac\ skärp.ning: i idrotten fordrar man en högre valör av de insatser, som del1 grundläggande hygienen kräver. * 25

17 1 ungdomen be!tövs idrotte".0m,liiotvikt mot stil/asittande arbote eiler sådant arbete, som gör kroppen tung od,.tel. Me,! vid tröllltet skau ldrottell da verkligell vara en lek oclt {år inle slita på organismen. eiler andra studerande utsätts för i slutet av terminerna, fö re en tentamen eller en examen. Samma sak gäller, om man fått sig något av en chock: sj ukdom eller dödsfall i den närmaste omgivningen, en dj up missräkning i studier eiler praktiskt arbete - eller en uppslagen förlovning. Visserligen är för många människor den bästa medicinen mot andlig trötthet eller annan påfrestning inte sömnmedel eller stärkande medicin. utan kroppsrörelse i friska luften, men - oro jag talar här av tjugo års personlig erfarenhet - denna motion skall inte drivas hårt utan lekas fram i rekreationens teeken, som en konvalescens efter sj ukdom. Vidare : ingen hård ansträngning på fastande mage 1 En tom mage, kan inte vara magasin för 26 Det är lika bra att med en gång fastslå, att denna idrottshygien omfattar såväl de enkla, grundläggande hälsoreglerna som konditions- oah specialträningen med alla dess frågeställningar. Ooh i första hand känner jag mig som läkare fö rpliktad att framhålla det nödvändiga i att aura först peka på de tillfällen; då övning eiler träning i1~te hör tili de uppbyggande krafterna. utan till de nötande. Det gäller i stort sett fyra situationer, då man bör säga: träna inte! Först: när man är ansträngd. Lika väl som alla erfarna tränare är överens om, att en person med tungt kroppsaroete inte bör fortsätta med sådant arbete i träningens form, utan i stället ägna sig åt lättare gyrnnastik, uppmj ukning och ev.. teknikfrämjande övningar, lika väl bör man säga stopp om en person är kroppsligen uttröttad före träningen. Dels därför, att ytterligare ansträngning kan ge överansträngning, dels därför att resultatet blir då!igt, slutligen dätför att lusten tili idrott kan bli avtrubbad. Och viktigt är att hålla i minnet: det är inte enbart kroppslig trötthet det kommer an på. Andligt slitage är rentav farligare än kroppsligt. Särski! kan man påminna om den pre s, som skolungdom.liorgolllräning är bra, mett känner man atl magen skriker.{ter mal, då lappar mali läll både lusten och {ormen. att fylla på blodsockret, vilket förbrukas under träning. Kropp och själ arbetar då under samtidig förbrukning av reservkraft, och den kraften skall vi spara på. Det är naturligt, att åt&killiga idrottsutövare vlll eiler delvis måste använda de tidiga morgontimmarna til! träning, men de vet också, att effekten blir dålig, Om man sätter igång med hård träning fastande. Det blir inte något riktigt sting i vad man gör, oah efteråt blir man onormalt trött - arbetet blir lidande - man blir dubbelt missnöjd - prestationskurvan ffackas avo Här är det inte frågan om att vilja hindra morgongymnastik eller en liten löptur. Men att sirnrna en k.ilometer eller åka en mil skidor i något, som liknar fart, utan att ha ätit något på morgonen, det är oklokt. Oklokt är det o~kså att kasta i sig maten för att rusa direkt tili skog, bassäng eller banor. Efter en måltid (jag talar hät om ett riktigt mäl, inte om ett glas mjölk och litet bröd eller något sådant) bör en vilopaus sättas in, tili matsmältningens fördel. Annar s händer det, som vi alla aktiva eller ledare sett tili leda, att stafettlöparen kräks upp rnaten, eller att simmaren får håll. Och så är den dagen förstörd. Minst 1-1'/. timme mellan mat och träning! Här kommer en pra'ktisk synpunkt fram: slutar j ag arbetet '/.17 eiler 17, så blir det mörkt kj. 19 på våren, när grundkonditionen muras fä rdig i skogen: hur skall jag då hinna träna, när middagen är ki ? Den detaljen löstes på ett bra sätt av en förening i Stockholmstrakten, där praktiskt taget Idrotten lockar - men man liiä"'e ge sig tid att iita oclt all,mii/ta malen {ör.t. alla hundra medlemmarna tränade för en stor vårstafett: var och en hade med sig en smörgås, en smula mjölk, te och bullar osv. på arbetet, åt detta kl. 16, och var färdig för en timmes träning kl. 18, efter en lugn cykeltur tili ort och ställe. Slutligen : låt all ansträngning vara slut i gort tid {öre sängdags 1 Var och en, som prungit kvällsorien.tering eller tränat skidor sent på aftonen vet, att om man kommer i säng direkt från tävlan eiler träning (via bastu eller annat bad), då stannar inte kroppen - det rycker här och det spänner där - och då stannar inte själen heller - man arbetar sig förbi kontrollerna eiler runt spårets bukter än en gång. Det måste finnas en avkopplingstid på minst en timme mellan n!n.ena kvällstriillingen {ort. satter hela nalten, om det vi II ansträgningen och sänggåendet. sig illa. Sj<i/ och kropp bör {å lugna sig, illnan man går ti II. äng. * 27

18 Vad kan man så tala om för positi"a saker för idrottshygienen, om inte Ii första hand sömnen I Sömnen, dödens snälle broder, värd minst lika mycket som en extra skick Ug läkare, den enda riktiga vilan för själ och kropp, reservoaren för nya krafter, ny tt humör 1 ~u utnyttjar vi i ahmänhet denna hälsokäila för litet. På kväj.iarna t<j.~. nöjet vid, där arbetet slutar. Visst ser man hur t.o.m. skolbarnen hänga uppe på kvällarna för länge, antingen vid hemuppgifter!ör skolan eiler vid >roliga~ böcker, hobbyarbete, radio och annat, inte sant? Så kommer för deras yrkesarbetande jämnåriga ofta fackutbildning på sena tider, för båda kategorierna nöjen utanför hemmet, och så umgänget med det andra könet. Tv,å kilometer tar i lugn takt en halvtimme att gå - i säilskap med en utvald liicka eiler pojke tar distansen minst ett par timmar, ailt på hemvägen från en bio eiler något annat. Och detta är bara ett av de många sätt, genom viika tiden för sänggåendet skjuts upp tili framåt midnatt två, tre gånger i veckan just i den så väl kroppsligt som andligt ömtåliga tonårsperioden. Vi vuxna sköter våra penningaffärer, vårt s.k. umgängesiiv, eiler våra hobbies fram tili midnatt - i den mån vi inte tvingas sitta där vid vårt arbete med skriverier, hantverk eiler, för kvinnornas del, lagning och lappning. Sällan tänker man på, att de timmar, man stjäl från sömnen, tilisammans blir veckor och kanske månader. Men vi känner oss kroniskt trötta, retliga, åldrade, vi tappar spänsten av detta. Ett par knep att fylla sitt sömnbehov har jag att berätta om: dels frisk luft i sovrummet, dels en verklig sovkväil per vecka. Det skail tili extra ruskigt väder för att man inte skali kunna ha fönstret på glänt; med en Sömn lör öppet lönster ger eli klart huvud och en läll kropp. sval och frisk atmosfär kring sig under sömnen vinner man, har det sagts, en kvarts sömn i timmeno Aldrig är man väl så utsövd på morgonen som efter en natts,iugn sömll under bar himmel! SovkväIlen startar man med bad och trimning av fötter och händer - och så kryper man i sängen vid 8- eiler senast 9-taget. Visserligen varierar behovet av sömn för varj'~ person, men r'egeln om ne 8 timmar kan man gott hålla på. Mycket har sagts oc.h skrivits och skämtats Om Joe Louis' och Gunder Häggs sovande - men de har bildat skola: el.it~ idrottsmännen försöker i allmänhet samla extra kraft före tävlingen just genom sömn. Den allmänna hygienen håller styvt på renligheten, och numera är den saken snarast ett livsbehov för civiliserade människor. I nom idrotten är det ett par 28 saker i samband med dusch och bad, som är av stor betydelse: hur man utnyttjar duschen efter träning och tävling, och bastun. Duschen efter ansträngning är väl det vanliga: om den är föga att säga, utan att den miåste kombineras med rejäl, helst upprepad intvålning, dels för att få bort t.ex. styl)b och jord (khdrottare), ingnodd svett (terränglöpare, orienterare, skidåkare, brottare), och särskiltefter massag;e, då bakterier kunna masseras in i huden oc.h ge upphov till serier av bölder. Och så skall man akta sig för att sitta långa stunder i omklädningsrummet, där man, nyss avkyld av duschen, lätt kan bli förkyld. Om bastuns värde tilikommer det knappast en rikssvensk att tala tili dem, som bor i föregångslandet Finland. Men eftersom kritiken då och då g'ör sig bred, kan det ha sitt värde att anföra argument för och emot. Det h:ar sagts, att dödsfali äro vaniiga vid bastubad - men de åriigen tili c:a 170 milj oner uppgående bastubaden i Finland medföra inga kända dödsfail, och av de åriigen 5 miljonerna bastubad i Sportpalat:set i Stockholm har intet fått dödlig utgång. Man påstår, att bastu är ex'tra fariig för personer me<!: förhöjt blodtryck; ja, det kan man hålla med om, ifall man samtidigt påminner om, att samma förhöjning av blodtrycket, som bastun ger, kan orsaka ~ av att man grälar, rusar ikapp en spårvagn, elier blir upprörd över en sensationeli artikel i en tidning. Efter bastun faller f.ö. blodtrycket under den»ordinära» nivån. - Men bastun är å andra sidan inte något avmagringsmedel; vad man föriorar i vikt, är vatten. Inte heller tycks man kunna bota förkylningar i bastun, utan man smittar ned sina medkamrater. Spörsmålen om den idrottsliga dieten äro alltid aktuella. Att upptaga tili diskussion frågan Om kvantiteten äggvita eiler vitaminer per dag hör inte tili en kort uppsats: schematiskt kan man säga, att vanlig husmanskost, med tyngdpunkt på grönsa;ker, är det bästa. Kanske bör Rastun ä r utmärkt, men {ör kylningen botar den inte. Iltan sprider den. man under en träningsperiod mer än annars gå in för smör eiler \'itamini.serat margarin (A-vitamin), grovt bröd (B-vitamin), ett extra äpple eller en apelsin per dag (C-vitamin) och ost (salter). ~urmi visste vad ha.n talade om, när han fälide sitt kända yttrande:»en idrottsman skail leva som en fattig oc.h känna,gig som en fattig.» Enkel, okompl<icerad kost fördras lättast oc.h utnyttjas bäst av kroppen. Vad njutningsmedlen beträffar, äro alla ju överens om, att idrott och alkohoi inte hör ihop. Amerikanska ull'dersökiningar har visat, att aikohoi eiter en ordentlig kroppsansträngning kan verka direkt skadande p.å hjärtat. Därmed 29

19 Cigarre/len {år inle komma in på idrol/splalsen I måste vi anse, att dödsstöten åt festandet efter en tä\"ling har utdelats. 1nom idrotten,bör alkoholförbudet gälla inte bara de tävlande, utan också ledarna. Exemplet smittar. Tobaken före tävlan (bollidrottarnas, skidåkringens ooh orienteringens»konditionshars») är direkt nedsättande för prestationen - upp tiu 10 % sämre resultat nåddes etter en cigarrett, eiter \'ad undersökningen visat. Ett måttligt tobaksbruk skadar inte hjärtat, men kan försvåra andningen, och kan i vissa fall ge överkänslighet hos hjärtpulsådrorna med smärtor tiu följd. Men åtskilliga e1itmän har alltid rökt några cigarretter per dag ooh mått bra. På idrottsplatsen hör i varje fall cigarretten inte hemma. Om sexuallivets roll i den allmänna hygienen är man ju överens: det Iyckliga samlivet med det andra könet är enbart av godo. För idrotten gäller numera också andra regler än man förut haft till rättesnöre: maximalprestationerna utförs oftast av stadgade gifta personer. Men för de ogifta har sexuallivet oftast en så stark lookelse, att fritiden nära nog helt inriktas därpå. Många har mycket klena kunskaper och egendomliga föreställningar om det okända, och har svårt att anpassa sig tili den naturliga driften och <less yttringar. Ur prestationssynpunkt är det visst inte samiaget som sådant, som har en bämmande verkan, kanske snarast tvärtom, utan det är all den splittring, de känslostormar, allt nattvak, alla gräl, riskerna för uteliv med kroghängande, sprit och tobak, som ger en tung börda att släpa på. Just inom s.exualjivet väver' sig sociala, ekonomi'ska och moraliska häll'synstaganden hop till en fast väv, där mönstret gärna blir alltför besvärligt för våra yngre kvinnliga och manliga kamrater inom idrotten. Kanske är det en av de viktigaste uppgifterna, som ledare och förgrundsfigurer har, att med exemplets makt, med eftertanke och ansvar hjälpa ti'l1rätta den, som i stormande ungdomskraft vill slita hål i detta nät. Det betyder ändå mycket, mycket för individen, både för den fysiska och andliga utvecklingen. 1 början nämnde jag, att allmän hygien och idrottshygien arbetar efter samma principer. Steg för steg fostrar vi barnen tili sunda vanor. På samma sätt bör 5kolningen i idrottsiig hygien och de,ss speciella form, träningen, bedrivas. Jag är väl medveten om, att just i Finland det långsiktiga programmet för träningens bedrivande sitter i högsätet. Några reflexioner i ämnet kan ändå vara på sin plats. Skall idrotten kunna verka som en stark kraft för hela folkets hälsa, måste också så många som möjligt bii delaktiga av den. Lika kiart,som det är, att stjärnidrotten med dess tävli.ngar måste vara anrättningens krydda, bör den bjuclas åt andra på ett sätt, som ur medicinsk synpunkt kan anses för.svarlig. Principen om övning före tävling, vare sig den senare gäller att mäta prestationerna mot andra individer, eller med kloeka och måttband, får lov att upprätthå1las. För de yngsta skall tävlingsmomentet autid finnas med, men på ett sådant sätt, att vi inte riskerar överansträngning genom för mycket av regelrätt tävlan eiler genom att svagare nödgas mäta sin d'örmåga med starkare. En noggrann förberedelseperiod och en noga avpassad klassinde1ning är nödvändig. Också för de utvuxna måste urvalet av tävlingar ske eiter individuell prövning. För motionsidrotten slutligen,gäller, att helt otränade inte tillåtas ge sig med i krävande IIppgifter, ooh att läkarkontroll utövas på något sätt. Idrol/en finn. nu { ör Uden,. ock.å pa sjukjillstn l Den [örkorlar liden, bäl/rar humörel, ger muskler oel, illre orgall den {örsla uppryckningen e{ler. jukdomen. Det viktiga,ilir motionsidrottande är väl att de ständigt hålla sig vid god spänst; de fordrar inte så mycket av tävli.ngsmoment, utan mera av förströelse. Alla eiler nästan alla äro i dag medvetna om, att klokt ledd och förnuftigt utövad idrott är en nästan ovärderiig tillgång för den kroppsliga såväl För [amiijen bell/der ;om den andliga hälsan. Medicinen är av samma idroll sammanhallning, llälsa, glädje. slag för alla, men doseringen varierar starkt. 1 dess mildaste form når idrotten i våra dagar in i sjuksalama, med gymnastik för nyförlösta mödrar, med hävningar ooh vändningar för nyopererade, med bollkastning mellan de ännu liggande eiler sittande patienterna. 1 en daglig rutin av hygienisk livsiöring finns den som morgongymnastik, promenader, friluftsliv av alla slag. Starkast är dosen i de äkta tävlingsidrottema. Och medicinenbekommer folk väl. Den försvarar väl sin plats bland andra åtgärder i den förebyggande med.icinens tjänst. Så blir idrotten ett gott medel för en god folkhälsa. * Oel, {ör {ulll blommar idrollel! {ör del! väl Iränade, som {årullopp {ör.in ön.kan all mäla sin {örmåga med jämbördiga

20 Bo Palmgren - samarbetet ETT SVAR Av K. F. Ljungberg A tt idrottsrörelsen aut efter litet blir föremål för en ibla.nd mera, ihland mindre fördomsfu11 vidräkning är vi alla medvetna om. Andan är i stort sett alltid densamma - endast vapnen skiftar. Men det vill synas som skulle angreppen de senaste tiderna ha ökat i styrka. Ett nytillkommet arguffient i strävandena att komma idrotten till livs är en påstådd»numrering> av människorna på grundvalen av deras prestationer på idrottsliga vädjobanor. En sådan tillvitelse bör ej vara svår att tillbakavisa. Ty det är ju så, att all mänsklig strävan i grunden bär på uppenbara tävlingsmoment. På livets alla områden gäller det att hävda sig i jämförelse med andra. Om rätt skall vara rätt, måste framgången göras anhängig av prestationsförmågan. Självhävdelsen är fullt berättigad, så länge den ej träder andras rätt för nära. Och trots allt kan påståendet att idrotten representerar den mest demokratiska av alla folkrörelser inte a,vfärdas som grundlöst. Motståndarna till idrotten har ansett sig kunna spåra en olycklig tendens i utvecklingen; raffel träder alltmera i stället för verklig idrott. Sensationslystnaden skall tili varje pris mättas, säger de. Såsom ärliga idrottsmän erkänner vi, att i dessa påståenden ligger ett visst mått av sanning. Jordmånen har efter. krigen varit i någon mån gynnsam för uppspirandet av en dylik mentalitet. Vid utövandet av några idrottsarter - friidrotten, skidlöpningen och orienteringen är frikallade - har uppgörelserna antagit karaktären av vilda holmgångar, och då har det vackra vi vill se hos idrotten lyst med frånvarons sken. Vi har anledning att vaksamt ge akt på och försöka hindra 32 Dell {inlälldska idrollen. stora samarbetsautal mellan centralorganisationerlla CIF-SVUL-1'UL uar åler akluellt i början au året Ali aulalet trots segslitna {örltandlillgar lili slut roddes i land, {år i ltög grad lillskrilias CIF.s styrelaeord{örallde, pro{essor Bo Palmgrens {örtjänsl, då ltan skickligt lyckades öllerbygga meningsskiljakligltelerna mellall parlerlla. Pro{. Palmgren (1. lt_) lägger sista ltallden uid uerket gellolll all 1I11derskriua delsamlna. uppkomsten av iörfulande drag i idrottens anlete. - Med en tvivlets gest kan måhända den.mot idrotten negativt inställda utbe sig exempel på vacker idrott. Låt 055 med fantasins hjälp mana fram t.ex. denna bild: Strålande högsommar. Himlens blå kupol välvd över idrottsplanens grönskande matta, flankerad av fladdrande flaggdukar. Harmoniskt byggda, spänstiga idrottsynglingar, S0111 är mäktiga goda prestationer. Den, som ej tjusas vid en sådan åsyn, tilltror vi ingen förmåga att överhuvudtaget upptäcka skönhetsvärden. Så vida inte sinnena avsiktligt slutits tili. Då vi träder upp tiu försvar av vår idrottsrörelse, gör vi det självfallet ej i ett förment teeken av dess felfrihet. Vad vi emellertid skarpt opponerar oss mot är att idrotten själv får uppbära skulden, då någonting högst mänskligt begås, nämligen att fela. Antagonisternas uppenbara felsyn skall klarläggas med en enkel liknelse: En åker bebrukas bristfälligt och felaktigt. Skörden blir av denna orsak både underhaltig och minimal. Men inte kan väl skulden härför anses vara åkerns? En direkt orättmätig handling gör sig idrottens vedersakare skyldiga till, då de - såsom ofta sker - rycker delföretee1ser ur deras sammanhang och på så sätt försöker skaffa sig s.k: bevismaterial. Dess bättre är varje försök att bromsa upp arbetet på idrottens fält dömt att misslyckas. Detta hugnesamma medvetande får dock ej göra oss okritiska mot 055 själva. Våra strävanden måste i högsta möjliga grad bibehållas intakta [ förhållande tili osunda inflytelser. Sker detta, kan vi med utsikter tili framgång bjuda angriparna spetsen även då kampen föres över till det ideella pla.net. 3 33