Fri från spelberoende. En manual för gruppbehandling utifrån KBT och MI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fri från spelberoende. En manual för gruppbehandling utifrån KBT och MI"

Transkript

1 Fri från spelberoende En manual för gruppbehandling utifrån KBT och MI

2

3 Fri från spelberoende En manual för gruppbehandling utifrån KBT och MI

4 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: FOTO: photos.com Illustrationer: AB Typoform GRAFISK PRODUKTION: AB Typoform TRYCK: Rydheims Tryckeri, Jönköping, 2010

5 Innehåll 7 Inledning 8 Session 1. Introduktion Inledning 8 Session 1 steg-för-steg 8 Närvarolista 11 Personliga uppgifter 12 Värderingskompassen 13 Individuellt formulerade behandlingsmål 15 Lista över alternativa aktiviteter Session 2. Förklaringsmodell för spelberoende Inledning 17 Session 2 steg-för-steg 17 Närvarolista 20 Veckoregistrering 21 SRK Session Session 3. Sug och sughantering Inledning 23 Session 3 steg-för-steg 23 Närvarolista 27 Veckoregistrering Session 4. Tankefällor Inledning 29 Session 4 steg-för-steg 29 Närvarolista 32 Veckoregistrering 33 Vanliga tankefällor Session 5. Motivation och förändring Inledning 35 Session 5 steg-för-steg 35 Närvarolista 38 Veckoregistrering 39 Ambivalenskorset 40

6 41 Session 6. Ekonomi & budget Inledning 41 Session 6 steg-för-steg 41 Närvarolista 44 Veckoregistrering 45 Förslag på lösningar för att underlätta för spelberoende personer att hålla sig spelfria 46 Ekonomisk åtgärdsplan 47 Budgetmallen Session 7. Återfallsprevention Inledning 49 Session 7 steg-för-steg 49 Närvarolista 54 Veckoregistrering Session 8. Repetition och tillbakablick Inledning 56 Session 8 steg-för-steg 56 Närvarolista 58 Veckoregistrering 59 Förändringsplan 60 Intyg 62

7 Förord Statens folkhälsoinstitut har sedan 1999 regeringens uppdrag att arbeta med ohälsa kopplad till överdrivet spelande. Bristen på tillgänglig öppenvård i stödet till spelberoende ledde fram till den första offentligt finansierade behandlingen för spelberoende där de tre storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm ingick i projektet. Syftet var att kunna ge lättillgänglig behandling, att utvärdera behandlingsmetoder och att utveckla öppenvårdsenheten till ett kompetenscentrum för spelberoendebehandling i regionen. Fokus låg i utvecklandet och utvärderande av metoder för spelberoendebehandling. Denna behandlingsmanual är en produkt av detta projekt. I dag finns två behandlingsmetoder mot spelproblem framtagna och vetenskapligt utvärderade. Dessa baserar sig på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI). Denna manual för gruppbehandling grundar sig på båda metoderna. Kognitiv beteendeterapi fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv. Motiverande samtal (MI) utgår från att klienten har kunskap om sina önskade mål och besitter både kompetens och resurser om det bästa sättet att uppnå målen. Manualen är praktiskt inriktad och beskriver den behandlingsmetod mot spelberoende som framtagits av Forum på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Behandlingsmetoden utgör en modifiering av en evidensbaserad metod som beskrivs i Liria Ortiz Till spelfriheten Manualen riktar sig till gruppbehandling för spelberoende vuxna och bygger i hög grad på att deltagarna är aktiva under gruppmötena och mellan träffarna i arbetet med de hemuppgifter som ges i syfte att så småningom bli spelfri. Manualen är skriven av beteendevetare Lina Hetta och leg. psykolog Annika Sonnenstein för Forum vid Beroendecentrum/Maria Ungdom i Stockholm. Manualen är granskad av Kenneth Nilsson, Stockholm, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i KBT. Den riktar sig främst till behandlare med en grundläggande kompetens i kognitiv beteendeterapi och MI. Östersund, augusti 2010 Sarah Wamala Generaldirektör m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l 5

8

9 Inledning Denna manual beskriver en behandlingsmetod mot spelberoende framtagen av Forum på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Behandlingen har utvecklats utifrån den behandlingsmetod Liria Ortiz beskriver i Till Spelfriheten 1, som också använts på Forum. Forum tackar Liria Ortiz för hennes stora generositet med sin kunskap och sitt material. Gruppbehandlingen, som består av åtta gruppträffar à två timmar vardera, är tänkt att ledas av två behandlare. Forum rekommenderar att dessa har tidigare erfarenhet av kognitiv beteendeterapi. Handledning bör utgå ifrån behandlarnas erfarenhet och formella kompetens och bör alltid finnas att tillgå vid behov. Behandling kan även ges av en behandlare individuellt om underlag för en spelgrupp saknas, då gäller samma förutsättningar avseende möjlighet till handledning vid behov. Varje tvåtimmars behandlingssession informerar om ett område centralt för behandling av spelberoende, som presenteras av kursledarna i en Power Point presentation: För att behandlingen ska kunna sägas ha administrerats bör den ha getts av kursledarna på det sätt som anges i manualen. Under varje session genomförs övningar specifika för ämnet. Hemuppgifter ges till gruppdeltagare mellan varje session, dessa är centrala för att deltagarna ska ha maximal nytta av behandlingen. Här bör dock påpekas att det är gruppledarnas ansvar att ge hemuppgifter, men kursdeltagarnas ansvar att genomföra dem. KBT är en behandlingsmetod som har stor likhet med träning övning ger färdighet. Gruppens förmåga att stödja varandra och spegla varandras erfarenheter är en stor tillgång i processen att återta kontrollen över sitt liv. Även deltagande i självhjälps- och stödgrupper kan vara ett bra komplement till pågående behandling. Givet den nedstämdhet, stress, ångest, oro och sociala och ekonomiska kaos spelberoende medför är det alltid positivt om den spelberoende är motiverad att söka en förändring. Allt stöd i denna process är positivt. 1. Introduktion 2. Förklaringsmodell för spelberoende 3. Sug och sughantering 4. Tankefällor 5. Motivation och förändring 6. Ekonomi och Budget 7. Återfallsprevention 8. Repetition och tillbakablick 1 Ortiz, Liria (2006) Till spelfriheten, Stockholm: Natur och Kultur. m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l 7

10 S E S S I O N 1 Introduktion Inledning Fokus för session 1 är i första hand att etablera ett positivt arbetsklimat i gruppen, samt att ägna tid åt att gå igenom de formulär som deltagarna ska fylla i. Det är viktigt att under det första kurstillfället presentera såväl deltagare som kursledare och arbetssätt. En grupp består alltid av olika individer, och även om de har ett gemensamt problem så är det inte säkert att det finns så mycket annat som förenar dem så här i början. Vissa kanske är mycket motiverade till att förändra sina spelvanor, har en god social förankring och har lätt att ta till sig ny information. Andra kanske mest är där för någon annans skull, någon annan kan tycka att det är jobbigt att delta i gruppbehandling etc. En utmaning är därför att skapa ett klimat i gruppen där alla känner sig välkomna och respekterade och där alla förstår syftet med de interventioner och övningar som presenteras. Detta kommer att ha stor betydelse för kvarstannande i behandling och följsamhet, något som ofta kan vara ett problem vid gruppbehandling av detta slag. Den första sessionen bör därför i stor utsträckning ägnas åt att gå igenom praktisk information om arbetssätt, tider, hemuppgifter etc. Man bör även enas om ett antal gemensamma kursregler för att undvika konflikter i gruppen längre fram. Under den första sessionen är det också viktigt att se till att alla deltagare fyller i de skattningsskalor som sedan kommer att utgöra underlag för utvärdering. Under samtliga sessioner kommer deltagarna dessutom att fylla i en veckoregistrering för att på så sätt kontinuerligt kartlägga sina (förhoppningsvis minskande) spelvanor. Vi ägnar även tid under den första träffen åt att reflektera över vad man tycker är viktigt i livet, och vad man skulle vilja förändra på ett eller flera områden. Under behandlingens gång kommer dessa områden att återkomma i varje session genom att man som hemuppgift prioriterar aktiviteter som kan hjälpa en att närma sig sitt mål. Denna övning kallas för värderingskompassen, och den kommer även att ligga till grund för de individuella mål och förväntningar som varje deltagare ska formulera. Session 1 steg-för-steg Övergripande målsättningar Informera deltagarna om vilka målsättningarna är för sessionen. Det är viktigt att förmedla vad som är huvuddragen i dagens session. Det gör det lättare för deltagarna att hänga med och vara uppmärksamma på vad kursledarna vill förmedla. De övergripnade målsättningarna för session 1 är att: 1. Presentera oss för varandra 2. Ge praktisk information 3. Beskriva kognitiv beteendeterapi (KBT) och vårt arbetssätt under behandlingens gång Agenda Agendan ska alltid presenteras i början av varje session. Det ger en uppfattning om vad sessionen kommer att innehålla, och gör det lättare att följa med i innehållet. 8 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1

11 Närvarolista + ID-kontroll Närvarolistan ska skickas runt så att alla får fylla i den. Vid första tillfället görs även en ID-kontroll för att försäkra sig om att ingen uppgett felaktigt namn. Introduktion, presentation och praktisk information Kort presentation av kursdeltagarna. Det räcker med namn, ålder och erfarenhet av tidigare behandling. För att undvika hierarkier i gruppen utifrån vilken typ av spel man ägnat sig åt bör kursledarna uppmärksamma att det finns många olika typer av spel, men att alla är där av samma anledning och att spelberoende ser ungefär likadant ut oberoende av spelform. Praktisk information bör bestå av information om tider, schema, pauser, rökning etc. Info om självhjälpsgrupper och andra organisationer Informera gruppen om vilka andra alternativ som finns tillgängliga. För vissa kan det vara en god idé att kombinera denna kurs med en självhjälpsgrupp om man upplever detta som stödjande. Att förebygga återfall Att hitta alternativ till det som spelandet ger respektive tar bort Övning 1 Värderingskompassen. Även värderingskompassen kommer att vara ett återkommande inslag i samtliga sessioner. Syftet med denna är att kartlägga och att göra en uppskattning av vad man tycker är viktigt i livet, och i vilken utsträckning man tycker att man lever i harmoni med sina värderingar i dagsläget. Fomuläret ska fyllas i på följande sätt: 1. Välj ett område som du skulle vilja arbeta med under behandlingens gång. Definiera vad det är du skulle vilja förändra inom detta område. T.ex. under rubriken Relationer : att träffa mina vänner, att ta upp kontakten med gamla vänner, vara en bra förälder, etc. 2. Skatta på en skala från 0 till 10 var du tycker att du befinner dig just nu, (t.ex. 4). 3. Formulera tre konkreta steg du skulle kunna ta under veckan som kommer för att närma dig ditt mål. Vårt arbetssätt under kursen En kort presentation av arbetssättet och grunddragen i KBT. Presentationen bör innehålla följande punkter: Strukturerad och målinriktad metod Betoning på samarbete mellan kursledare och deltagare Fokus på nuet, mer än det förflutna Evidensbaserad behandling Fokus på att hitta alternativa aktiviteter Hemuppgifter att träna på i hemmiljö Pedagogisk inriktning och träning av sociala färdigheter Vad gäller KBT-behandling vid spelberoende, så fokusera man på att kartlägga och träna färdigheter utifrån KBT för att hjälpa spelaren att uppnå en förändring av sina spelvanor med hjälp av följande tekniker: Att skapa ett realistiskt tänkande om spel Att hantera suget efter att spela Att utveckla kommunikativa färdigheter Figur 1. Värderingskompassen Fritid Hälsa Arbete/ utbildning Relationer m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1 9

12 Övning 2 Skäl till att ändra sina spelvanor. Varje gruppdeltagare får diskutera med en bordsgranne vad man har att vinna på att ändra sina spelvanor och vad man har att förlora på att fortsätta spela som man gör idag. Övning 3 Individuella mål. Att formulera sina egna, individuella mål för behandlingen är en viktig uppgift så här i början. Svårigheten här kan vara huruvida kursledarna ska kräva total avhållsamhet från spel eller om man ska inta en mer flexibel hållning i frågan. Ny forskning tyder på att det senare är att föredra. Vår rekommendation är alltså att man som kursledare håller sig öppen för de förslag och argument som deltagarna uppvisar. Det är viktigt att var och en får formulera sina egna mål och får möjlighet att motivera varför man valt just dessa. T.ex. kan en person ha som mål att bli fri från sitt pokerspelande, men vill kunna satsa en hundralapp på trav varannan vecka tillsammans med sina arbetskamrater. Om det aldrig tidigare inneburit något problem att spela på trav, finns ingen orsak till att tvinga personen att avstå från detta. Låt deltagarna fylla i formuläret Individuella mål, och kolla med gruppen om det är någon som vill dela med sig av vad de kommit fram till. Hemuppgift till nästa session Hemuppgiften till session 2 blir att producera en lista på alternativa aktiviteter. Var och en kommer varje vecka att få till hemuppgift att prova någon alternativ aktivitet från sin lista för att på så sätt bygga upp en bredare beteenderepertoar för att på sikt kunna hantera olika typer av situationer på andra sätt än genom att spela. Listan gås igenom vid nästa session. Summering och frågor Slutligen avrundas sessionen med en snabb genomgång av vad man gjort idag. Om det finns utrymme för frågor, så ska dessa besvaras i största möjliga utsträckning. 10 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1

13 Närvarolista Datum: m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1 11

14 Personliga uppgifter Namn Personnummer Adress Telefonnummer bostad Mobilnummer E-postadress Är det OK för dig att vi skickar en SMS-påminnelse med texten Glöm inte kursen imorgon till ditt mobilnummer dagen innan varje session? Ja Nej Är det OK för dig att vi ringer dig om du uteblir utan att ha ringt återbud? Ja Nej 12 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1

15 Värderingskompassen Relationer Definition (vad innebär det för mig): På en skala från 0 till 10, var tycker du att du befinner dig just nu? o 10 Arbete/utbildning Definition (vad innebär det för mig): På en skala från 0 till 10, var tycker du att du befinner dig just nu? o 10 Fritid Definition (vad innebär det för mig): På en skala från 0 till 10, var tycker du att du befinner dig just nu? o 10 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1 13

16 Hälsa Definition (vad innebär det för mig): På en skala från 0 till 10, var tycker du att du befinner dig just nu? o m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1

17 Individuellt formulerade behandlingsmål Mitt mål för de kommande 8 veckorna är att: o Helt låta bli att spela o Bara spela för antal kr/vecka Motivera ditt val: m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1 15

18 Lista över alternativa aktiviteter När man genomför en livsstilsförändring är det viktigt att man anstränger sig för att hitta alternativ till det beteende som man vill sluta med, t.ex. att spela. Ju mer tid man tidigare lagt på spel, desto mer tid behöver man lägga på att hitta alternativa aktiviteter. Det är viktigt att man hittar aktiviteter som kan konkurrera med eller ersätta det gamla beteendet, och som upplevs som roligt och/eller engagerande. Ofta är det en bra idé att försöka att bygga upp en bred repertoar av alternativa aktiviteter, eftersom man då har ett omfattande vaccin mot negativa affekter som t.ex. tomhet och tristess eller ensamhet. Att prova på alternativa aktiviteter bygger även upp självförtroendet och känslan av kontroll över sin situation. Lägg därför ner tid varje vecka på att lista och utföra så många alternativa aktiviteter som möjligt under behandlingens gång. Några förslag från oss: Gå en promenad Gå på bio Träffa en kompis Träffa en familjemedlem Laga en ny maträtt Läsa en bok Se en film Gå och simma Träna Egna förslag: m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 1

19 S e s s i o n 2 Förklaringsmodell för spelberoende Inledning Fokus för session 2 är att presentera den biopsykosociala förklaringsmodellen till spelberoende, att presentera en inlärningspsykologisk syn på spelberoende, samt att beskriva sambandet mellan sug och hjärnans belöningssystem. Sessionen innehåller även en kortare genomgång av de faktorer som kan bidra till att utlösa och vidmakthålla spelberoende. Den biopsykosociala förklaringsmodellen utgår från en tvärvetenskaplig syn på spelberoende, vilket innebär att man lägger in både biologiska, psykologiska och sociala faktorer i förståelsen av fenomenet. De psykologiska faktorerna kan beskrivas som en inlärningsteoretisk syn på spelberoende och bygger på antagandet att beteendet lärs in och automatiseras beroende på vad som kommer att förstärkas i den aktuella situationen. De biologiska faktorerna omfattar det som man inom kognitiv beteendeterapi brukar kalla för psykoedukation, dvs. att man går igenom de rent biologiska aspekterna av problembeteendet. Dessa är relativt väl dokumenterade när det gäller beroendeproblematik. Jämfört med andra beroendetillstånd så finns det många gemensamma variabler och spelberoende och substansberoende har många likheter. Bland annat så påverkar spelandet och/eller substansintag hjärnans belöningssystem. Man brukar säga att drogen eller spelandet kidnappar hjärnans belöningssystem. Session 2 steg-för-steg Övergripande målsättningar Informera deltagarna om vilka målsättningarna är för sessionen. Det är viktigt att förmedla vad som är huvuddragen i dagens session, och det gör det lättare för deltagarna att hänga med och vara uppmärksamma på vad kursledarna vill förmedla. De övergripande målsättningarna för session 2 är: 1. Att beskriva sambandet mellan spelberoende och hjärnans belöningssystem. 2. Att gå igenom de faktorer som kan bidra till att utlösa och/eller vidmakthålla spelberoende. Övning 1 Veckoregistrering. Deltagarna fyller i formuläret för veckoregistrering för att se hur det gått under veckan. Om någon vill dela med sig, så diskutera gärna i storgrupp vad som gått bra, vad som gått mindre bra, etc. Agenda Agendan skall alltid presenteras i början av varje session. Det ger en uppfattning om vad sessionen kommer att innehålla, och gör det lättare att följa med i innehållet. Närvarolista Närvarolistan skall skickas runt så att alla får fylla i den. m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2 17

20 Återkoppling från förra sessionen Gå igenom agendan från förra sessionen och gör en kortfattad sammanfattning av innehållet. Genomgång av hemuppgiften Veckans hemuppgift var att producera en lista med förslag på alternativa aktiviteter. Gå igenom olika förslag tillsammans i gruppen och diskutera för- och nackdelar med olika förslag. Använd gärna metaforen saker på listan för att illustrera svårigheter att motivera sig att utföra alternativa aktiviteter. Metafor saker på listan Tänk dig att du har en lista med hundra, tusen, eller kanske tiotusen olika förslag på alternativa aktiviteter som du kan ägna dig åt istället för att spela. Det känns bra att ha en sådan lista, för om man har hundra, tusen eller tiotusen olika alternativ så borde man ju alltid kunna hitta något att göra istället för att spela, eller hur? Så varje gång du känner spelsug, så tar du fram din lista och väljer en annan, alternativ aktivitet. Problemet är bara att det inte hjälper, aktiviteten är inte lika rolig som att spela, och känslan av att egentligen hellre vilja spela finns kvar. Tankarna på spel finns hela tiden kvar i bakgrunden. Men du fortsätter tappert att prova olika alternativa aktiviteter, den ena efter den andra. Efter en tid märker du att listan börjar krympa, trots att du hade så många aktiviteter att välja mellan. Nu finns det snart inte så många kvar. Och tankarna på spel finns fortfarande där En oroande tanke börjar gnaga i ditt huvud: Tänk om ingenting av det jag provar för att bli komma tillrätta med mitt spelmissbruk kommer att hjälpa? Tänk om spelsuget aldrig kommer att släppa? Och tänk om allt jag försöker göra kanske bara är en slags flykt från problemen? Och det värsta av allt: tänk om den tanken är sann?! Det kan faktiskt ligga något i det Tänk om det är så att vad du än väljer från din lista, så är det inte det som är lösningen på ditt problem? Vad du än gör, i syfte att bli fri från spelandet, kommer bara att påminna dig om ditt problem, och kan därför inte vara en del av lösningen, om lösningen är att slippa tänka på spel. Varför ska du då ägna dig åt alternativa aktiviteter? Kanske helt enkelt därför att du vill göra något annat än att spela, och för att komma tillrätta med ditt spelmissbruk så måste du göra annat än att spela. Tankarna på spel och suget efter att spela kommer att finnas med i bakgrunden i alla fall, oavsett vad du gör, men frågan är om du kan tänka dig att ha det med dig där i bakgrunden och ändå ägna dig åt sådant som du tycker är viktigt för dig? Frågan är kanske inte hur du ska bli fri från spelandet, utan frågan är nog snarare hur du vill leva ditt liv, vad du vill göra av den tid du har till ditt förfogande? Biopsykosocial förklaringsmodell till spelberoende Den biopsykosociala förklaringsmodellen till spelberoende utgår, som namnet antyder, ifrån antagandet att fenomenet kan förstås utifrån tre olika faktorer: en biologisk faktor, en psykologisk faktor och en social faktor. De biologiska faktorerna behandlas för sig under rubriken hjärnans belöningssystem. De sociala faktorerna kan beskrivas som en kombination av vilka attityder/ värderingar gentemot spelande som råder i samhället. En annan viktig faktor är graden av exponering, dvs. vilket utrymme spelaktörer får vad gäller marknadsföring etc. Tillgänglighet till spel är också viktigt för förekomsten av spelberoende, såsom spelens utformning med avseende på layout, ljud och ljus. De psykologiska faktorer som är av betydelse för beroendeutveckling kan beskrivas utifrån en inlärningsteoretisk modell. Denna förklaringsmodell utgår ifrån antagandet att spelandet fyller en viktig funktion i spelarens liv, och att denna funktion kan förstås med hjälp av inlärningsteoretiska termer, dvs. att spelandet till en början utlöses genom s.k. positiv förstärkning, vilket betyder att spelandet leder till en känsla av spänning eller eufori. Allteftersom beroendeutvecklingen fortskrider kommer dock spelbeteendet att stå under negativ förstärkning, dvs. att man genom att spela undviker negativa känslor och/ eller abstinenssymptom. 18 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2

21 Dessa orsakssamband kan förstås genom ett tredelat analysschema (beteendeanalys) där man identifierar vad som utlöser spelandet (situation), beskriva problembeteendet (respons), samt vad som vidmakthåller problembeteendet (konsekvens). T.ex.: S Situation Bråk hemma R Respons Spelar K Konsekvens Kort sikt: flykt Lång sikt: mer bråk Hjärnans belöningssystem vid spelberoende Som tidigare nämnts, så har spelberoende samma biologiska bakgrund som annan beroendeproblematik, nämligen att det sker en påverkan på hjärnans belöningssystem. Hjärnans belöningssystem är en uråldrig, primitiv del av hjärnan som har till uppgift att kontrollera och reglera förekomsten av vissa livsviktiga beteenden, som t.ex. att äta, dricka och fortplanta sig. Detta sker genom en utsöndring av signalsubstansen dopamin i hjärnans främre del, vilket leder till en känsla av tillfredställelse och belöning. Problemet med droger och spelande är att dessa aktiviteter också påverkar belöningssystemet, och med större kraft än de naturliga aktiviteterna. Man brukar säga att hjärnan kidnappas av spelandet. Ju mer man spelar, desto större förändring sker i hjärnans belöningssystem, och desto svårare blir det att sluta. Ett sätt att illustrera detta med en mer lättbegriplig metafor kan vara att likna hjärnas belöningssystem vid ett nätverk av småvägar, där varje väg representerar olika beteenden. I takt med att belöningssystemet kidnappas, kommer många av de mindre vägarna att smälta samman till en, stor motorväg, vilken representerar spelandet. Till slut kommer det bara att finnas en bred motorväg kvar, och lösningen blir då att avstå från spel så att de mindre vägarna trampas upp igen, medan den stora motorvägen långsamt växer igen. Vilka andra faktorer kan vidmakthålla spelandet När man kartlägger och identifierar faktorer som bidrar till att utlösa, respektive vidmakthålla spelberoende, brukar man skilja mellan yttre och inre faktorer. Exempel på inre faktorer kan vara behov av att fly från vardagen, ett behov av att reglera obehagliga känslor, ärftliga orsaker eller tankefällor. Förändringar i hjärnans belöningssystem är också ett exempel på inre faktorer som vidmakthåller ett spelberoende. Exempel på yttre faktorer kan vara att man vunnit eller varit nära att vinna en storvinst, att man exponerats för spel under uppväxten eller tillgänglighet och utbud av spel i ens vardagsmiljö. Det kan ha ett pedagogiskt värde att försöka kartlägga dessa faktorer för att på så sätt göra orsakssambanden i ens eget spelbeteende mer tydliga. Övning 2 Beteendeanalys. Deltagarna kartlägger de tre senaste gångerna de spelat i termer av S, R och K. Övning 3 Beteendeanalys. Deltagarna kompletterar sina värderingskompasser med egna definitioner inom varje område och formulerar vad som skulle kunna utgöra hinder för dem att närma sig sina mål på varje område. Hemuppgifter till nästa session Hemuppgift till session 3 blir: 1. att välja någon av de aktiviteter som man satt upp på sin lista och ägna sig åt den, samt 2. att välja ett område från värderingskompassen och tänka ut tre olika saker som man skulle kunna göra under den kommande veckan för att närma sig sitt mål på det området. Summering och frågor Slutligen avrundas sessionen med en snabb genomgång av vad man gjort idag. Om det finns utrymme för frågor, så ska dessa besvaras i största möjliga utsträckning. m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2 19

22 Närvarolista Datum: 20 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2

23 Veckoregistrering Namn 1. Har du spelat under veckan som gått? Ja Nej 2. Hur har det gått för dig att hålla dig till ditt mål vad gäller spelande under veckan som gått? Sätt ett kryss på skalan 0 till 10, där 0 betyder att du inte lyckats alls, 10 betyder att du lyckats helt och hållet Om du inte lyckats så bra, vad skulle du kunna göra annorlunda under veckan som kommer? 4. Om du lyckats bra, vad tror du har bidragit till det? m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2 21

24 SRK Session S (situation) R (respons) K (konsekvens) 22 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 2

25 S e s s i o n 3 Sug och sughantering Inledning Fokus för session 3 är att belysa och normalisera fenomenet spelsug och dess olika yttringar för varje person i gruppen. Sessionens syfte är således att kartlägga vad som triggar igång spelsug och därmed få uppslag på vad man initialt bör undvika för att förhindra återfall. Man lär sig att vissa triggers går att undvika genom att planera sin vardag och andra triggers utsätts man för vare sig man vill eller inte. Av denna anledning bör man ha strategier att använda i situationer där man ofrivilligt utsätts för triggers som väcker sug. Session 3 steg-för-steg Övergripande målsättningar Informera deltagarna om vilka målsättningarna är för sessionen. Det är viktigt att förmedla vad som är huvuddragen i dagens session. Det gör det lätttare för deltagarna att hänga med och vara uppmärksamma på vad kursledarna vill förmedla. De övergripande målsättningarna för session 3 är: 1. Att sätta ord på hur man uplever sug. 2. Att inse att sug är en normal företeelse vid beroendetillstånd. 3. Att känna till att sug kan utlösas både av inre och yttre faktorer. 4. Att få kunskap om effektiva tekniker för att lära sig att hantera och bemästra det. Agenda Agendan skall alltid presenteras i början av varje session. Det ger en uppfattning om vad sessionen kommer att innehålla, och gör det lättare att följa med i innehållet. Närvarolista Närvarolistan skall skickas runt så att alla får fylla i den. Övning 1 Veckoregistrering. Deltagarna fyller i formuläret för veckoregistrering för att se hur det gått under veckan. Om någon vill dela med sig, så diskutera gärna i storgrupp vad som gått bra, vad som gått mindre bra, etc. Återkoppling från förra sessionen Gå igenom agendan från förra sessionen och gör en kortfattad sammanfattning av innehållet. Genomgång av hemuppgiften Veckans hemuppgift var att välja en alternativ aktivitet och ägna sig åt den, samt att välja ett område från värderingskompassen och formulera tre konkreta strategier för att kunna närma sig sitt mål på det området. Påminn gärna om metaforen saker på listan. Spelsugets mekanismer Spel påverkar hjärnans belöningssystem som, istället för att bli avtrubbat ju mer man spelar, blir känsligare för allt i omgivningen som påminner om spel. Detta sker genom betingning, dvs. att man börjar att förknippa en ofantlig mängd sinnesintryck (personer, platser, lukter osv.) som m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 3 23

26 är närvarande när man spelar med spel. Alla dessa blir till triggers som sätter ingång sug eller längtan efter spel när man sedan försöker ändra på sina spelvanor. Efter en längre tids spelande sker även en nedreglering i belöningssystemet så att man till och med efter en lång tids avhållsamhet kan uppleva att man befinner sig i ett känslomässigt vakuum. Få aktiviteter ger upphov till glädje och suget efter det som hjärnans belöningssystem blivit kidnappat av kan upplevas som mycket starkt och besvärande. Betingningsprocessen illustreras i denna session med hjälp av exemplet Brynolf, som lockas till att börja röka igen av lukten av nybakat bröd. Olyckliga kombinationer Det är sällan så att en enskild trigger framkallar ett återfall i problembeteendet att spela. Tidigare patienter vittnar om att det finns en mängd möjliggörande omständigheter som ofta finns med i bilden när en trigger sätter igång händelsekedjan som leder fram till ett punktåterfall. Det kan vara t.ex. att det finns en magisk gräns vad gäller pengar, under vilken man inte upplever att det är värt att ta sig för att spela. Ibland handlar det om att man plötsligt får tillgång till en oväntad summa pengar. Då man inte hade räknat med dessa, upplevs de som extra pengar, som man har råd att förlora. Detta med olyckliga kombinationer av triggers illustreras än en gång med hjälp av Brynolf. Sug är unikt för alla I en gruppbehandling visar det sig ofta att uttrycken för spelsug är lika många som det finns personer i rummet. Vissa upplever rent kroppsliga symtom och kan mycket väl beskriva vilken del av kroppen som berörs och hur det känns. Ett vanligare uttryck för sug bland spelare brukar dock vara påträngande tankar om spel. Ofta handlar dessa uteslutande om de positiva upplevelser som spelandet skulle ge och möjligheten att vinna en stor summa pengar. En mindre andel rapporterar ett känslomässigt påslag i form av en stark längtan efter att spela, ungefär att liknas vid det man kände som barn när paketen låg inslagna under granen och julafton närmade sig. Vissa spelare tycker sig inte uppleva någonting alls som kan benämnas sug utan tycker att spelandet snarare betraktas som en arbetsuppgift och daglig rutin, som man ger sig i kast med av gammal vana eller ekonomisk desperation snarare än för att man är speciellt sugen på att spela. Övning 2 Hur upplever du sug? Välj en av följande två övningar. Båda övningarna syftar till att kartlägga hur suget kommer till uttryck hos de olika deltagarna i behandlingen. Det första alternativet går ut på att deltagarna får intervjua varandra två och två, sedan går kursledarna laget runt och ber alla berätta om sina upplevelser av spelsug. Det andra alternativet är en fantasiövning, där man för sitt inre får föreställa sig en situation där man känt spelsug, och försöka erinra sig hur man upplevade suget. Använd följande instruktion: 1. Be deltagarana att sätta sig bekvämt på sina stolar med båda fötterna i golvet och slutna ögon. 2. Läs upp följande instruktion för gruppen: Börja med att fokusera på din egen andning. Känn hur andetagen färdas genom din kropp, först in genom näsan, ner i lungorna och ända ner i magen, för att sedan vända och färdas samma väg tillbaka. Du behöver inte försöka påverka din andning på något sätt, utan observera bara hur den känns i din kropp. Känn hur luften färdas genom din kropp när du andas, fötternas beröring mot golvet, och notera vilka ljud runt ikring dig som du kan uppfatta. Gör ett uppehåll på ca 30 sek. Försök nu att föreställa dig en situation där du kände spelsug. Försök att se för din inre syn var du befann dig, vilka personer som eventuellt var närvarande och vad situationen innebar för dig. Notera vilka tankar, känslor och kroppsliga upplevelser du kan observera när du tänker att befinner dig i den här situationen. Känn efter hur du känner dig nu när du tänker tillbaka på den här situationen. Är det några särskilda tankar som dyker upp? Några särskilda känslor? Försök att 24 m a n u a l g r u p p b e h a n d l i n g s p e l S E S S I O N 3

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten

Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Våga tala - tips på strategier för att minska nervositeten Brukar du ibland sjukskriva dig hellre än att hålla en presentation, redovisning eller delta i gruppdiskussion? Mår du illa, får black out eller

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö,

12-11- 15. + Acceptans och förändring, individ och miljö! + Yttre beteenden, inre känslor, tankar och fysiologi, Vilken situation vilken miljö, + Kognitiv Beteendeterapi KBT-verktyg Motivation och krisfärdigheter www.beteendekompetens.se Karin Ovefelt + Acceptans och förändring, individ och miljö! 2 Det krävs kraftfulla verktyg för att hjälpa

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

NFSP seminar, Hamar 17. 18. juni 2014. Tommy Törnkvist, Göteborgs Stad Socialresursförvaltning

NFSP seminar, Hamar 17. 18. juni 2014. Tommy Törnkvist, Göteborgs Stad Socialresursförvaltning NFSP seminar, Hamar 17. 18. juni 2014 1 Vet ni vem Magnus Carlsen är? 2 Jag har räknat ut hur Magnus Carlsen kan förlora varje schacktävling utan att spela dåligt...det kanske är någon annan som också

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Motiverande Samtal (MI)

Motiverande Samtal (MI) Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft

Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

SANNOLIKHET OCH SPEL

SANNOLIKHET OCH SPEL SANNOLIKHET OCH SPEL I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat (MA) Tolka en realistisk situation och utforma en matematisk

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR

KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR KLARA LIVET LÄRARHANDLEDNING NIO STÄRKANDE ÖVNINGAR 1 OM KLARA LIVET Den mobilanpassade webbplatsen Klara LIVET är ett stöd för elever som vill utmana sig själva och träna sig i att må bättre. Webbplatsen

Läs mer

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel Att hantera oro Robert Johansson Leg. psykolog Forskare i klinisk psykologi, Linköpings universitet Alla oroar sig! Översikt Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se

MI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Problemlösning. Problemlösningsprocessen

Problemlösning. Problemlösningsprocessen Problemlösning Vi ägnar oss åt problemlösning flera gånger per dag. Ibland är vi omedvetna om att vi gör det, andra gånger är vi starkt koncentrerade på att ta itu med ett problem. Att välja kaffesort,

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

personlig hälsa per appelqvist

personlig hälsa per appelqvist per appelqvist Så förhöjer vi båtupplevelsen forskning på hjärnaktivitet visar att om vi fokuserar på en sak i taget så blir vi lyckligare. vägen dit går via mindfulness. en av landets ledande experter,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt

Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring. Översikt Individuell träff om att så ett frö till förändring.... 2 1. Introduktion till kursen... 2 2. Hitta mål.... 4 3. Vad vill jag och vad hindrar

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer