SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA. En sammanställning av partiets motioner EXPO RESEARCH. Fokusrapport 2011:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA. En sammanställning av partiets motioner 1991-2011 EXPO RESEARCH. Fokusrapport 2011:2"

Transkript

1 SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA En sammanställning av partiets motioner anna-sofia Quensel, daniel poohl Fokusrapport 2011:2 EXPO RESEARCH

2 Rapporten är producerad av Expo Research Box Stockholm Expo och artikelförfattarna Omslagsbild: Kenny Hjälte 2

3 Om artikelförfattarna DANIEL POOHL Daniel är vd för stiftelsen Expo och chefredaktör för tidskriften Expo. Han har medverkat i en rad antologier och böcker om svensk högerextremism gav han ut boken Ut ur skuggan - en kritisk granskning av Sverigedemokraterna tillsammans med kollegan Mikael Ekman. ANNA-SOFIA QUENSEL Anna-Sofia arbetar på Expo Research. Hon har tidigare varit huvudssekreterare i Tolkutbildning - nya former för nya krav (SOU 2005:37), utredningssekreterare i Teckenspråk och teckenspråkiga - Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) samt i Romers rätt - en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55). 3

4 Tack! Ett stort tack till alla de kommunala tjänstemän som i omgångar varit vänliga att skicka oss Sverigedemokraternas motioner och tagit sig tid att besvara våra frågor. Stockholm i november 2011 Expo Research 4

5 Innehållsförteckning Syfte och metod 6 Sammanfattning 10 Översikt: Sverigedemokraternas arbete i kommunerna 14 Sverigedemokraternas mönsterkommun 30 Demokrati 33 Ekonomi 39 Samhällsbyggnad 41 Brottsbekämpning 44 Invandring, återvandring och assimilering 51 Barnomsorg 72 Skola och utbildning 74 Individ- och familjeomsorg 84 Äldre- och handikappomsorg 88 Kultur och fritid 95 Miljö och natur 101 Djurskydd 105 Bilagor Län- och kommuner, antal och andel motioner per kategori

6 Syfte och metod Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i samband med valet 2010 har uppmärksamheten i första hand riktats mot partiets politiska arbete på riksplanet. Det är förstås inget konstigt med det. Partiets riksdagsentré var ett historiskt ögonblick i svensk politik. Dessutom har Sverigedemokraternas vågmästarroll gjort det ännu mer intressant att följa hur partiet agerar och hur andra partier förhåller sig till Jimmie Åkesson. Men valet innebar samtidigt en stor framgång i kommunalvalen. Partiet gick från 281 mandat till 612, i så gott som varenda svensk kommun valdes en eller flera sverigedemokrater in i kommunfullmäktige. Den här rapporten vänder blicken bort från Sverigedemokraternas välexponerade riksdagsarbete och riktar i stället fokus på hur partiet agerar ute i landets kommuner. Dels för att de väljare som röstat in Sverigedemokraterna också har velat att partiet ska påverka politiken i deras närhet. Då är det rimligt att undersöka hur partiet skött sitt uppdrag och vilka frågor man prioriterat, och inte prioriterat. Men också för att Sverigedemokraternas kommunpolitik visar hur partiet i stort arbetar och har utvecklats. Vilka frågor som upptar de lokala sverigedemokraternas intressen. Och vem partiet värnar om. Den lokala politiken handlar om vår vardag och rör oss alla. Det är kommunerna som sköter barnomsorgen och skolan, socialtjänsten och äldre- och handikappomsorgen, stadsplaneringen, renhållningen och biblioteksverksamheten. Dessutom har de också ha hand om frågor inom kultur och fritid. Kommunpolitikerna spelar därför en viktig roll för hur vår vardag ska se ut. De har ett ansvar för helheten och kommuninvånarnas bästa. En viktig princip är likställighetsprincipen, dvs. att kommunen inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. De ska lyssna till medborgarna och de ska driva partipolitik. Stiftelsen Expo bevakar och sprider kunskap om organisationer och nätverk som bygger sin politik på en intolerant människosyn. Sverigedemokraterna faller inom ramen för vårt bevakningsområde på grund av partiets kollektiva skuldbeläggning mot olika invandrargrupper och dess fientliga inställning till muslimer. Skriften är framtagen av Expo Research, en av Stiftelsen Expos verksamhetsgrenar. Expo Research samlar och analyserar information om intoleranta grupper, nätverk och fenomen. Bland annat ansvarar Expo Research för Expos arkiv som är Skandinaviens största samling av högerextrem propaganda, och publicerar en återkommande årsrapport om vit makt-rörelsen. Ett sätt att öka kunskapen om Sverigedemokraterna är att undersöka partiets kommunpolitik. Hur vill Sverigedemokraterna påverka landets kommuner? Vilka frågor anser de är mest angelägna, vad vill de lägga mest resurser på? För att få en bild av Sverigedemokraternas kommunalpolitik har vi samlat in dess motioner i primärkommunerna från 1991 till 1 november 2011, sammanlagt 1702 motioner. I motionerna föreslår Sverigedemokraterna olika åtgärder i enlighet med sin politik och viljeinriktning i kommunerna. Motioner leder till debatt och beslut i kommunfullmäktige. I de kommuner där 6

7 Sverigedemokraterna inte är representerat i nämnder och styrelser är motioner det enda sättet de kan lägga förslag på. Motioner är inte det enda sättet att påverka politiken i en kommun. Sverigedemokraterna lägger också enskilda frågor eller ställer interpellationer i fullmäktige. I många kommuner där Sverigedemokraterna är invalda har partiet också, framför allt under de senaste åren, också presenterat utarbetade förslag till budget eller mer eller mindre omfattande budgetreservationer. Dessa har vi valt att inte samla in. Det skulle göra omfattningen av materialet för stort. Vi har bedömt att motioner ger en bra bild av vilken politik Sverigedemokraterna vill driva. Interpellationer och enskilda frågor visar förvisso också vilka frågor som partiet tycker är viktiga. Men motionerna ger en helt annan bild av vilka visioner partiet har för kommunen, och vilka åtgärder man vill se för att skapa ett bättre samhälle. Varje motion är ett uttryck för Sverigedemokraternas kommunpolitik. Varje sverigedemokratisk kommunpolitiker är en representant för sitt parti. Även om en motion inte följer eller till och med avviker från partiets kommunalpolitiska riktlinjer ska den ses om en del av Sverigedemokraternas politik. En motion kan ge uttryck för partiets generella hållning i en viss sakfråga, men det kan också vara den lokala politikerns tolkning av Sverigedemokraternas politik. Motioner mäter inte Sverigedemokraternas aktivitet ute i kommunerna. Och det är inte heller aktiviteten som står i fokus i den här rapporten. Vi använder oss av motionerna för att se vilka frågor som partiet driver och vilka frågor som inte prioriteras. Vi har inte heller följt behandlingen av motionerna i kommunerna och sett vilket resultat den gett, om förslagen genomförts eller om de avslagits och i så fall på vilka grunder. Från en tidigare undersökning om Sverigedemokraternas arbete i kommunerna mellan 2002 och vet vi att ytterst få av Sverigedemokraternas motioner får bifall. Även om vi inte aktivt valt att följa upp motionerna har vi i samband med att vi samlat in material till rapporten i några fall sett att motioner bifallits, som motioner om insynsrätt, eller placeringen av ledamöter i fullmäktigesalen. Exempelvis rapporterande Sverigedemokraterna i Perstorp på sin hemsida att de efter fem år i fullmäktige äntligen fått stöd för en motion som handlade om att synliggöra kommunens smultronställen för turister genom att lägga upp en intressepunktsfil som kan installeras i GPS-navigatörer. 2 I kommuner där Sverigedemokraterna har flera mandat sedan en lång tid tillbaka har de även ett visst inflytande och möjlighet att påverka. Partiets inflytande kan till exempel leda till kompromisser i samband med budgetbehandlingen. 1 Ulla Ekström von Essen och Rasmus Fleischer, Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna , Integrationsverket års väntan slut, nu har vi fått igenom vår första motion! :53 7

8 Metod Vi har begärt in Sverigedemokraternas alla motioner från alla de kommuner de är eller varit invalda i. 3 Vi har delat in dem efter år, mandatperiod och kategori. Eftersom Sverigedemokraterna endast hade representation i ett fåtal kommuner fram till valet 2002 har vi i tabellerna lagt ihop mandatperioderna , och till en period. Vår huvudindelning blir alltså perioderna mellan , , samt 1 november 2010 till 31 oktober Det är den 1 november, valåret som de nya ledamöterna tillträder. Motioner som har inkommit till kommunen efter den 1 november under valåret har vi fört till året därpå. Vad vi har sett är det ett mycket litet antal motioner som läggs under de två första månaderna, november och december. Vårt första år i varje mandatperiod omfattar alltså 14 månader och det sista året i varje mandatperiod 10 månader. Genom att kan vi se hur fördelningen mellan kategorierna varierar år från år, och även se relationen mellan antalet motioner år från år kan vi få svar på flera frågor. När under mandatperioden lägger Sverigedemokraterna flest motioner? Under vilka år sprids en av sverigedemokraternas seriemotion? Förutom indelningen per år har vi också kategoriserat motionerna efter huvudpunkterna i partiets skrift Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik 4, (fortsättningsvis kallad Riktlinjerna): Demokrati, Ekonomi, Samhällsbyggnad, Brottsbekämpning, Invandring, assimilering och återvandring, Barnomsorg, Skola och utbildning, Individ- och familjeomsorg, Äldre- och handikappomsorg, Kultur och fritid, Miljö och natur samt Djurskydd. Vi har också använt oss av den motions- och idébank som tidigare funnits på Sverigedemokraternas hemsida. I den har funnits ett antal motioner som partirepresentanter ställt i sina kommuner mellan 2000 och 2006, och därefter skickat till partiet centralt. Motionerna har handlat om förslag till åtgärder inom olika kommunala frågor och kommunpolitikerna har uppmuntrats att använda dem antingen som de är eller som underlag till egna motioner. Även i motionsbanken är förslagen indelade i olika kategorier. Dessa sammanfaller nästan helt och hållet med kategorierna i Riktlinjerna. Äldre och nyare motioner kan alltså indelas efter samma kategorier. Gränsdragningar Majoriteten av de insamlade motionerna har varit enkla att placera i olika kategorier. Ibland har gränsdragningen inte varit självklar, till exempel förslagen om traditionella skolavslutningar. I Riktlinjerna omnämns till exempel traditionella skolavslutningar under Invandring men det är under Skola och utbildning partiet föreslår att kommunpolitikerna ska motionera. Därför har vi valt att placera in det under skola/utbildning. Motioner om förbud mot niqab/burka eller som förslaget heter i Riktlinjerna Förbud mot heltäckande slöja i skolan, har vi däremot placerat under Invandring eftersom förbudet i flera motioner inte bara gäller skolan utan också all kommunal verksamhet eller inrättningar. 3 Målet har varit att kunna analysera samtliga motioner som partiet lagt i kommunerna. Vi bör samtidigt lägga in en brasklapp om att vi, trots vår målsättning, kan ha missat några i våra kontakter med kommunerna. Det kan alltså finnas motioner, som av någon anledning, inte kommit med i denna studie. Men det handlar i så fall om ett fåtal. 4 Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik-2008-ps-beslut.pdf, sverigedemokraterna.se/vara-asikter/asiktsdokument/ 8

9 Under Skola och utbildning finns förslaget att inget ritualslaktat kött ska förekomma i skolorna, och under Djurskydd finner vi förslaget att kommunen inte ska köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande. Det sistnämnda förslaget är mer omfattande det gäller alla kommunens verksamheter och inte bara skolmaten. Därför har vi placerat in motioner med förbud mot halal- och koscherlaktat kött under Djurskydd. Det finns även några andra avvikelser, dessa kommenteras under respektive område. Det är viktigt att notera att förslag och krav på ändringar vad gäller Ekonomi är få bland motionerna. Det beror framför allt på att ekonomiska frågor i huvudsak behandlas i budgetförslag och budgetreservationer som vi inte har samlat in och gått igenom. Seriemotioner Många motioner är så kallade seriemotioner, det vill säga motioner med identiskt innehåll eller förslag som ställs i kommun efter kommun. En del av förslagen i seriemotionerna är partiets egna som de om mångkulturella bokslut, men det finns också seriemotioner med förslag som även andra partier driver, exempelvis motioner om parboendegaranti. Vi beskriver seriemotionerna närmare på sidan 23 ff. En utförligare beskrivning av vilka förslag som Sverigedemokraterna föreslår i Riktlinjernas olika kategorier, och vilka förslag som därefter läggs samt exempel och utdrag ur motioner återfinns under respektive politikområde. 9

10 Sammanfattning Sverigedemokraterna beskriver sig gärna som en folkrörelse på den nedtryckta och tystade svenskens sida. Genom att lägga örat till marken, vara där andra politiker inte rör sig och ta människors vardagliga problem på allvar har partiet lyckats kanalisera ett uppror mot det mångkulturella samhället, etablissemanget och massinvandringen. Men är den bilden verkligen sann? En av slutsatserna vi kan dra från det omfattande materialet i den här rapporten är att Sverigedemokraterna i stor utsträckning bedriver en kommunpolitik som inte utgår från specifika lokala frågor och behov. Partiets företrädare i kommunerna fungerar snarare som ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet. Många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades från partiets motionsbank. Mer än en tredjedel av partiets motioner är standardiserade förslag hämtade från Sverigedemokraternas kommunala riktlinjer eller idé- och motionsbanker. En stor del av de resterande motionerna innehåller krav som är så allmängiltiga att de passar för nästan alla kommuner i landet. Det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna kallar samhällsbyggnadsfrågor. Det handlar om förslag som exempelvis övergångställen, cykelställ och alkolås på skolbussarna. 15 procent av de motioner som Sverigedemokraterna någonsin lagt ingår den kategorin. Men även inom samhällsbyggnadsområdet förekommer det att partiets företrädare lägger standardiserade förslag. Partiet har dessutom i flera fall lånat eller låtit sig inspireras av förslag som andra partier redan lagt. En av de som motioner som är vanligast förekommande i partiets skolpolitik är den om ett klassmorfarsystem, som innebär pensionärer ska kunna fungera som extraresurser för elever. Från början lades förslaget i riksdagen av företrädare för Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet. Och de första sverigedemokratiska motionerna i kommunerna är så gott som helt och hållet kopierade från en motion som vänsterpartiet lade i Sölvesborg. I dag är det en av Sverigedemokraterna kommunalpolitiska käpphästar. Även förslag som traditionella skolavslutningar i skolan och skolk-sms är från början formulerade av andra partier för att sedan ha införlivats i Sverigedemokraternas kommunpolitik. Sverigedemokraterna är förstås inte ensamma om att arbeta med så kallade seriemotioner eller att inspireras av andra. Men andelen sådana motioner är såpass stor att en slutsats kan vara att partiet har svårt att formulera lokalt förankrade förslag. Det finns givetvis undantag. I flera kommuner har lokala företrädare för Sverigedemokraterna på olika sätt drivit lokala frågor. I Gagnef har partiets företrädare lagt ett stort antal motioner som berör det lokala äldreboendet Älvuddens sjukhem. I Härjedalen har partiets företrädare 10

11 tidigare profilerat sig i den känsliga renbetesfrågan. I Malmö har partiet föreslagit flera specifika åtgärder för att komma tillrätta med brottsligheten i staden. Det kan finnas många anledningar till att partiets företrädare i stor utsträckning inte lämnar in motioner som är lokalt förankrade. Många av partiets kommunpolitiker är oerfarna. Flera delar av partiets politik är i första hand tillämpbar på riksdagsnivå. I vissa fall markerar partiet istället sin syn på lokala frågor i sina budgetförslag och budgetreservationer. Inaktiva och frånvarande Även när vi undersöker när partiet under mandatperioden lägger flest motioner tonar bilden fram av ett parti som har svårt att kroka tag i aktuella lokala politiska frågor. Inom nästan alla politikområden lägger partiet sina flesta motioner året efter valet. Det finns många förklaringar till det. En är givetvis att många av de standardiserade förslagen bara går att lägga en gång, som exempelvis de många motioner som föreslår insynsrätt för partiet till olika kommunala nämnder. Granskningen visar dessutom att partiet i en betydande del av landets kommuner inte lagt några förslag alls. I 53 av de 105 kommuner där partiet fick representation första gången i valet 2010 har ännu ingen motion lämnats in. Det finns till och med 28 kommuner där Sverigedemokraterna fick representation i valet 2006 som partiet ännu inte lyckats lämna någon motion till kommunfullmäktige. Dessutom har partiet problem med avhopp och tomma stolar i flera kommuner. Bilden är samtidigt långt ifrån entydig. Medan partiet i vissa kommuner är så gott som osynliga tar Sverigedemokraterna i andra kommuner en aktiv roll i det lokala politiska spelet. Framför allt i kommuner i södra Sverige där Sverigedemokraterna har stort stöd bland väljarna och därmed har blivit en maktfaktor kan vi se hur lokala företrädare för Sverigedemokraterna lämnar in många motioner, som också har förankring i lokala frågor. Sverigedemokraternas politik I sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas i första hand. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit ett av de mest prioriterade områdena. När det gäller omsorgsfrågor riktar partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. Men omsorgsfrågorna i kommunerna handlar inte bara om de äldre. När det gäller politikområdena barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll. Andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. Men den är fortfarande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala antalet lagda motioner. De motioner som förekommer mest under samtliga mandatperioder Sverigedemokraterna funnits representerade i kommuner är de som kan kopplas till demokratiområdet. Under förra mandatperioden utgjorde de en femtedel 11

12 av alla motioner. Resultatet hittills i år visar på samma nivåer. Det handlar framför allt om förslag på att öka partiets insyn i olika nämnder men också om att exempelvis på olika sätt öka invånarnas möjlighet att ta del av den politiska processen i kommunfullmäktige. Oavsett skälen till varför fördelningen av insynsplatserna sett ut som de gör har Sverigedemokraterna kunnat lägga sina motioner och på sätt kunnat stärka två av sina viktigaste profilfrågor. Dels kan partiet genom sina motioner framställa sig som ett parti som värnar yttrandefriheten. Men framför allt ger de partiet en möjlighet att stärka sin underdogposition. De näst vanligaste typen av motioner är de som rör samhällsbyggnad och äldrevården, drygt 15 procent vardera. Motionerna inom demokrati- och samhällsbyggnadsområdet är till sin karaktär knutna till det kommunala arbetet. Sverigedemokraternas stora politiska projekt handlar om att stöpa om Sverige. Vi ska lämna det mångkulturella samhället bakom oss och forma samhället kring en svensk nationell identitet. Ett av de största hindren och det mest akuta problemet för partiet är invandringen, som enligt Sverigedemokraterna måste begränsas drastiskt. Enligt de väljarstudier 1 som gjorts om Sverigedemokraternas väljare så är deras främsta anledning till att de röstar på partiet dess invandringspolitik. Invandringen är med andra ord otvivelaktigt partiets främsta profilfråga. Trots detta är det inte det inom det invandringspolitiska området som det flesta motioner läggs ute i landets kommuner. Vår granskning visar att motionerna som kan kopplas direkt till partiets invandringspolitik långt ifrån utgör den största andelen av partiets totala antal motioner. Mellan 1991 till 2002 utgjorde andelen motioner inom invandringsområdet drygt 16 procent av partiets alla motioner, mellan var motsvarande siffra runt 20 procent för att under nästa mandatperiod, mellan 2006 och 2010, sjunka till 12,5 procent. Sedan valet 2010 utgör motioner inom invandringområdet bara 9 procent av alla motioner. Det tycks alltså vara så att invandringen inte tar så stor plats i partiets kommunalpolitik, åtminstone inte när det kommer till vilka motioner partiet lägger. Dessutom så har andelen sjunkit sedan En av förklaringarna kan vara att invandringen i första hand inte är en kommunal fråga, förutom i de fall partiet exempelvis lyfter frågan om avtal med Migrationsverket eller ställer krav på att genomföra folkomröstningar om flyktingmottagandet till kommunen. Eftersom Sverigedemokraterna pekar ut invandringen och det mångkulturella samhället som förklaringen till så gott som alla samhällsproblem kan man förvisso betrakta andelen motioner inom just det invandringspolitiska området som sekundär när man ska mäta i vilken grad partiet fokuserar på frågan. Som exempel kan vi se de olika förslagen om brottsbekämpning som en konsekvens av sverigedemokraternas syn på invandring och det mångkulturella samhället. Men vår undersökning visar ändå att partiet när det gäller konkreta politiska förslag tycks fokusera mer på andra frågor. Det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sitt antiinvandringsbudskap i ett nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa. Dessutom är många av motionerna indirekt kopplade till invandringen. En annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring 1 Se t.ex. valforskningsprogrammets publikationer, 12

13 minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandring till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. Ett exempel på när partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. Under de senaste mandatperioderna tycks det vara så att de politikområden som prioriteras följer partiets profilfrågor i rikspolitiken; invandringen, brottsbekämpningen och äldrevården, vilket stärker bilden av ett parti med företrädare som i stor grad för ut partiets rikspolitik. Vi har med den här rapporten fått en bättre bild av hur partiets kommunpolitik ser ut. Sverigedemokraterna är ett parti som använder sina kommunala företrädare för att föra ut partiets frågor ut i landets kommuner. Samtidigt är många av partiets motioner inte lokalt förankrade. Det är samtidigt ett parti med många ansikten. Där partiet har ett stort stöd är man mer aktiv i lokala frågor och i vissa kommuner finns skickliga lokalpolitiker med lång erfarenhet, medan man i många andra kommuner knappt finns närvarande. Det är ett parti som inte lyckas få sina företrädare att prioritera de frågor som anges som de viktigaste för kommunpolitiken. Samtidigt kan vi se hur partiet, kanske på grund av att det har växt så fort, har problem att samordna sin politik. I flera kommuner har företrädare lagt förslag som direkt motsägs av förslag i andra kommuner. Den här rapporten går inte igenom i vilken grad partiets arbete i kommunfullmäktige har bidragit eller minskat dess möjligheter att locka nya väljare. Men en snabb genomgång visar att det inte finns något sådant mönster. Sverigedemokraterna kan missköta sina politiska uppdrag, låta bli att gå på möten, lämna sina platser, föreslå åtgärder som inte kommunen kan besluta om eller helt enkelt strunta i att lämna in några motioner överhuvudtaget och ändå locka nya väljare i nästa val. Det är inte kommunpolitiken som avgör Sverigedemokraternas öde. Men den säger något om vilket parti Sverigedemokraterna är. Den här rapporten kommer förhoppningsvis att göra bilden tydligare och fylla den kunskapslucka som uppstått när partiet nu i första hand betraktas och analyseras som ett riksdagsparti. 13

14 ÖVERSIKT Sverigedemokraternas arbete i kommunerna För att få en samlad bild av de olika motioner som Sverigedemokraterna lägger presenterar vi i det här avsnittet en översikt över partiets kommunalpolitik. Vilka politikområden prioriteras, när olika typer av motioner har lagts, hur partiets användande av så kallade seriemotioner ser ut. Sverigedemokraterna har funnits i lokalpolitken sedan Sedan dess har partiet utvecklats och förändrats. Partiledningen har flera gånger bytts ut, partiet har splittrats och många medlemmar har tillkommit och lämnat. Samtidigt har partiet växt och blivit mer professionellt. Partiets utveckling från ett litet i parti i politikens utmarker till riksdagsparti har på många sätt gett avtryck även i partiets kommunpolitik Sverigedemokraterna fick sina första valframgångar 1991 då partiet fick ett kommunalt mandat vardera i Dals-Ed och Höör. I valet 1994 fördubblades mandaten i Dals-Ed och Höör och SD fick även ett nytt mandat i Ekerö kommun, sammanlagt fem mandat fick Sverigedemokraterna sammanlagt åtta mandat och representation i tre nya kommuner, Trollhättan, Sölvesborg och Haninge, samtidigt som man förlorade sitt mandat i Ekerö (det mandatet fick partiet inte tillbaka förrän i valet 2010). Från perioden har vi samlat in sammanlagt 44 motioner varav fjorton inom demokratiområdet och vardera sju inom invandrings- och äldreomsorgsområdet från fyra kommuner. I Ekerö har ingen motion alls lagts. TABELL 1. Antal och andel (%) motioner per kategori Kategori Antal % Barnomsorg - - Brottsbekämpning 2 4,5 Djurskydd 1 2,3 Ekonomi - - Individ/familje - - Invandring 7 15,9 Demokrati 14 31,8 Kultur 1 2,3 Miljö 1 2,3 Samhällsbyggnad 5 11,4 Skola 6 13,6 Äldre 7 15,9 Summa ,0 14

15 Sverigedemokraterna var under partiets första elva år ett litet parti, med små resurser och ytterst begränsad erfarenhet av kommunalpolitiskt arbete. Det visar sig också i statistiken. Under hela tidsperioden presenterade partiet sju motioner i partiets hjärtefråga invandringen, och bara två som berör kriminaliteten. Partiet fokuserade under den här perioden i första hand på att bygga upp sin organisation. Fram till mitten av 1990-talet förde partiet ut sina idéer genom stora demonstrationer. Taktiken ändrades efter att Mikael Jansson tillträdde som partiledare 1995 och gav partiet en mildare framtoning. Fram till valet 1998 gjorde Jansson allt för att skapa ett parti som inte skulle skrämma iväg väljarna. Att döma av partiets interna tidningar och brev var de kommunala mandaten så få att det inte fanns anledning för partiet att fundera på hur arbetet kunde samordnas eller förbättras. Valet 1998 blev en besvikelse för partiet. Men ljuset i mörkret var Trollhättan, Haninge och Sölvesborg, kommuner där Sverigedemokraterna genom ett aktivt lokalt arbete lyckats locka nya väljare. Under den efterföljande mandatperioden fram till valet 2002 började kommunalpolitiken ta allt större plats i partiets arbete och interna press. Fokus låg många gånger på hur partiet hanterades av de andra partierna. Därav den höga andelen motioner inom Demokratiområdet. Ett annat förslag från partiet under den här perioden var att förebygga politiskt våld och eller vänsterextremism. I flera av de kommuner där partiet fanns representerat markerade partiet sin syn på invandringen genom att föreslå att kommunens flyktingförläggning läggs ner, eller att kommunens invånare ska få rösta om huruvida kommunen ska ta emot flyktingar eller inte. På grund av den nästan obefintliga representationen ute i kommunerna tog partiet till andra metoder för att få kommuner att lyssna på dess krav. I samband med flyktingvågen från Bosnien under inbördeskriget i Jugoslavien 1993 fanns partiet bara representerat i två kommuner. För att få kommunerna att stoppa motttagningen av flyktingarna skickade man ut ett brev där man vädjade till kommunerna att säga upp sina avtal med Invandrarverket. Perioden I valet 2002 kandiderade Sverigedemokraterna i 79 kommuner och valresultatet gav partiet 49 mandat i totalt 29 kommuner, varav 26 nya. 1 I Höör, Trollhättan och Sölvesborg var de fortsatt representerade men de förlorade sina mandat i Dals-Ed och Haninge. Valet innebar Sverigedemokraternas första genombrott i kommunpolitiken. Året innan valet drabbades partiet av en splittring. Flera medlemmar lämnade partiet till förmån för utbrytarna i Nationaldemokraterna. Konflikten gav Sverigedemokraterna chansen att finna nya samarbetspartners. Inför valet 2002 presenterade partiet ett valsamarbete med Valalliansen Sverige. Med valframgången lyckades partiet ta sig in i kommuner där partiets företrädare i större grad än tidigare hade erfarenhet av sköta ett kommunalt uppdrag. Under mandatperioden hoppade 10 ledamöter av sina uppdrag i kommunerna. 1 De 26 nya kommunerna var Arvika, Askersund, Eslöv, Forshaga, Hallstahammar, Helsingborg, Höganäs, Karlskrona, Kristinehamn. Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Mölndal, Nynäshamn, Orsa, Ronneby, Simrishamn, Skurup, Sunne, Svalöv, Svedala, Timrå, Trelleborg, Ystad och Älvkarleby. 15

16 TABELL 2. Antal motioner och andel (%) per kategori Kategori Antal % Barnomsorg 3 1,0 Brottsbekämpning 7 2,4 Djurskydd 2 0,7 Ekonomi 5 1,7 Individ/familje 8 2,7 Invandring 60 20,2 Demokrati 99 33,3 Kultur 8 2,7 Miljö 6 2,0 Samhällsbyggnad 30 10,1 Skola 40 13,5 Äldre 29 9,8 Totalsumma ,0 Efter valet 2002 börjar Sverigedemokraterna för första gången på allvar försöka hjälpa och stötta sina nyvalda kommunfullmäktigeledamöter. Partiet upprättade en motions- och idébank där man samlade utvalda förslag som partiet lagt. Intressant nog följde partiets många nya företrädare i stora drag prioriteringarna från de tidigare åren. Motioner med förslag inom demokratiområdet toppade återigen listan en tredjedel av alla motioner handlar om insynsrätt, ändringar av partistöd m.m. På andra plats kom förslagen inom invandringsområdet. Många av dem var seriemotioner, som motioner om repatriering samt folkomröstning eller uppsägning av avtal om flyktingmottagning. Många förslag sammanfaller med partiets ökade fokus på islam, exempelvis förbud mot burka och niqab och förslag om att kommunen ska vidta åtgärder mot muslimska omskolningsresor. Flera av de seriemotioner som finns i partiets idé- och motionsbank dyker upp i flera kommuner. Bortsett från seriemotioneran inom invandringsområdet föreslår partiet på platser runt om i landet ett klassmorfarsystem, jourskolor och en upplysningskampanj om kommunismens brott I valet 2006 gick Sverigedemokraterna kraftigt framåt och fick 281 mandat i 144 kommuner. I Landskrona till exempel fick Sverigedemokraterna 12 mandat. I en del kommuner saknade Sverigedemokraterna en lokal partiorganisation, och det har inte alltid funnits listor, utan endast blanka valsedlar. Partiet fick mandat i några kommuner men saknade personer som kan ställa upp i fullmäktige, exempelvis i Östhammar, Surahammar, Munkedal. I några kommuner valdes personer in i fullmäktige efter att deras namn skrivits på Sverigedemokraternas valsedlar. Bristen på kandidater ledde till att platsen/ erna i fullmäktige inte kunde återbesättas om en eller flera personer lämnar under mandatperioden. Det händer att invalda representanter lämnar sverigedemokraterna eller till och med blir uteslutna ur partiet, men ändå sitter kvar i fullmäktige som s.k. politiska vildar. 16

17 TABELL 3. Antal och andel (%) motioner per kategori Kategori Antal % Barnomsorg 24 2,8 Brottsbekämpning 47 5,5 Djurskydd 8 0,9 Ekonomi 9 1,1 Individ/familje 17 2,0 Invandring ,5 kommunalpolitik/demokrati ,1 Kultur 59 6,9 Miljö 54 6,3 Samhällsbyggnad ,0 Skola 80 9,3 Äldre ,7 Summa ,0 Trots bortfallen innebar valresultatet en helt ny situation för partiet. Med många nya, oerfarna företrädare tvingades partiet för första gången att ta ett helhetsgrepp på sitt kommunalpolitik. Tre månader efter valet samlades partiet till sin första kommunkonferens för att samordna det spretiga arbetet ute i kommunerna. Mötet enades om nya riktlinjer som skulle ligga till grund för arbetet ute i kommunerna. När väl partiets fullmäktigeledamöter började lägga motioner upprepade sig mönstret från tidigare år. Även om andelen motioner inom demokratiområdet sjönk med en tredjedel jämfört med mandatperioden innan utgjorde de ändå under hela perioden den största andelen, 22,1 procent. Med hjälp av Riktlinjerna fick partiets kommunala företrädare lättare att hitta nya frågor att lägga, frågor som också gör att partiets politik breddades en aning. Andelen motioner inom invandringsområdet minskade, medan kulturfrågor, äldrevården, och frågor som rörde samhällsbyggnad tog större plats. I det avseendet får partiets kommunala riktlinjer effekt, vilket inte minst syns när man undersöker seriemotionerna inleds en nya våg av standardiserade krav som sveper över Sverigedemokraternas kommuner under efterföljande åren. Valframgången innebar samtidigt att Sverigedemokraternas kommunpolitik började granskas på ett helt annat sätt. Efter valet beskrev Jimmie Åkesson i partiets tidning SD-kuriren Sverigedemokraterna företrädare som ansvarsfulla, seriösa och engagerade. 2 Men ute i landets kommuner gav partiet inte alltid det intrycket. Nio månader efter valet saknade partiet ledamöter helt och hållet i nitton kommuner och det fanns totalt 28 tomma stolar. 3 I maj 2010 stod det klart att partiet tappat nära en tredjedel av dem som valts till ledamöter för partiet. Totalt skedde 84 avhopp under mandatperioden. 4 Sverigedemokrater- 2 SD-kuriren 2006/70, sid SD - enda partiet med tomma stolar i fullmäktige, 4 SCB:s statistik, Allmänna val, nominerade och valda. 17

18 nas svårigheter att behålla sina företrädare illustrererar partiets problem med att samordna och utbilda sina kommunpolitiker. Statistiken från mandatperioden 2006 till 2010 bör därmed betraktas som resultatet av en delvis misslyckad satsning på att förbättra och bredda partiets kommunpolitik. Om resultatet skulle sett annorlunda ut ifall fler av partiets företräda stannat vet vi dock inte. Nuvarande mandatperiod I valet 2010 mer än fördubblade Sverigedemokraterna antalet mandat, från 281 till 612 mandat i 246 av 290 kommuner, dvs. Sverigedemokraterna finns nu representerade i nästan alla kommuner 5. Under 2009 inledde Sverigedemokraterna kampanjen Inga fler tomma stolar. Partiets mål var att efter valet 2010 kunna besätta alla nya mandat. 6 Så blev det inte, Precis som efter valet 2006 finns flera platser obesatta och det finns även ett antal s.k. politiska vildar. 7 TABELL 4. Antal och andel (%) motioner per kategori 1 november oktober Kategori ANTAL % Barnomsorg 12 2,4 Brottsbekämpning 43 8,5 Djurskydd 8 1,6 Ekonomi 7 1,4 Individ/familje 10 2,0 Invandring 45 8,9 Demokrati ,2 Kultur 33 6,5 Miljö 20 4,0 Samhällsbyggnad 77 15,3 Skola 62 12,3 Äldre 75 14,9 Summa ,0 Fram till 1 november 2011 har Sverigedemokraterna lagt 504 motioner. Motioner inom Demokratiområdet dominerar fortfarande och utgör en lika stor andel som under föregående mandatperiod. Den näst största andelen motioner är även under den här mandatperioden Samhällsbyggnad. Intressant nog fortsätter andelen motioner som direkt rör invandringen att minska. Det har nu gått lite mer än ett år sedan Sverigedemokraterna nådde riksdagen. Mycket av partiets fokus har hittills legat på riksdagsarbetet. Med största sannolikhet kommer Sverigedemokraterna under den närmsta tiden tvingas att ta ett nytt grepp när det gäller kommunpolitiken. Först efter det kan vi 5 I följande kommuner fick man inte något mandat: Arjeplog, Bjurholm, Danderyd, Dorotea, Eda, Gotland, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Karlsborg, Kiruna, Laxå, Lidingö, Luleå, Lycksele, Malå, Mullsjö, Nacka, Nordmaling, Norsjö, Pajala, Piteå, Ragunda, Robertsfors, Skellefteå, Solna, Sorsele, Sotenäs, Stockholm, Storuman, Täby, Umeå, Vansbro, Vaxholm, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åre, Åsele, Älvsbyn, Örnsköldsvik, Österåker, Överkalix och Övertorneå. Majoriteten av dessa kommuner ligger i Norrbotten En exakt siffra för tomma stolar är svår att ange. Efter varje avhopp ska en ny representant utses. Det är en process som kan dra ut på tiden då den som tillfrågas också kan välja att hoppa av, och då börjar processen omigen. 18

19 utröna om vi under den nuvarande mandatperioden kommer att få se några avgörande förändringar i partiets prioriteringar och arbetsmetoder. TABELL 5. Andel (%) motioner per kategori och mandatperiod samt totalt Förändring över tid fördelningen av motioner under mandatperioderna Genom att jämföra andelen av kategorierna för de olika mandatperioderna samt med totalen kan vi få en unik översikt över hur partiets prioriteringar har förändrats i kommunpolitiken. Fördelningen under anges även men det är för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen för resterande mandatperiod. Kategori/Andel (%) Barnomsorg - 1,0 2,8 2,4 2,3 Brottsbekämpning 4,5 2,4 5,5 8,5 5,8 Djurskydd 2,3 0,7 0,9 1,6 1,1 Ekonomi - 1,7 1,1 1,4 1,2 Individ och familjeomsorg - 2,7 2,0 2,0 2,1 Invandring 15,9 20,2 12,5 8,9 12,9 Demokrati 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3 Kultur och fritid 2,3 2,7 6,9 6,5 5,9 Miljö och natur 2,3 2,0 6,3 4,0 4,8 Samhällsbyggnad 11,4 10,1 17,0 15,3 15,2 Skola och utbildning 13,6 13,5 9,3 12,4 11,0 Äldre- och handikappomsorg 15,9 9,8 13,7 14,9 13,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 I sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas i första hand 8. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit ett av de mest prioriterade områdena. När det gäller omsorgsfrågor riktar partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. Men omsorgsfrågor i kommunerna handlar inte bara om de äldre, även barnomsorg och individoch familjeomsorg är stora verksamheter. Och när det gäller barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll. Andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. Partiet har alltid talat om brottsligheten som ett stort samhällsproblem, och ofta kopplat frågan till invandringen. I takt med att partiet växt tycks man ha lyckats förvandla retoriken till konkreta politiska förslag. Men den är fort- 8 Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik sid

20 farande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala antalet lagda motioner. Under alla mandatperioder är det istället andelen motioner inom Demokratiområdet som är högst, men den har minskat. Minskningen bör ses som ett resultat av att partiet i större grad försöker att bredda sin politik ute i kommunerna. Området samhällsbyggnad har, från att ha varit det fjärde mest prioriterade området, i förhållande till de andra politikområdena upptagit ett allt större intresse hos partiets företrädare. Det är inom det område partiet lättast kan förankra sin politik i frågor som ligger nära väljarnas vardag. Den ökade andelen kan därmed ses som ett försök från partiets sida att driva en politik ligger nära kommuninvånarnas intressen. Den kanske mest förvånande utvecklingen är den allt lägre andelen motioner inom invandringsområdet. Det bör sägas att Sverigedemokraterna i princip kopplar alla samhällsproblem till invandringen, och att andelen motioner inte ensamt illustrerar partiets ideologi och vägval. Dessutom är invandringen i första hand en fråga som inte avgörs i kommunerna. Den låga andelen pekar mot att Sverigedemokraterna, trots att frågan är viktig för den, har svårt att hitta konkreta förslag som kan anpassas till kommunernas beslutsramar. Många av de motioner som partiet har lagt fungerar inte heller att föreslå gång på gång. Det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sin anti invandringsbudskap i en nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa. En annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandringen till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. Ett exempel på när partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. Antal motioner per år Genom att följa antalet motioner år för år kan vi få en bild av när under mandatperioderna Sveriegdemokraternas företrädare är som flitigast med att lägga förslag till fullmäktige. Det är under mandatperiodens första år som Sverigedemokraterna lägger flest motioner. Därefter sjunker antalet mycket kraftigt år från år. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det finns många motioner som i princip endast läggs en gång under respektive mandatperiod. Hit hör flera av motionerna inom demokrati; de initiala motionerna om insynsplatser, valkretsindelningar, minskning av partistöd m.m. Frågan om folkomröstning, flyktingmottagning och kravet på mångkulturellt bokslut är också motioner partiet lägger tidigt i mandatperioden. En annan förklaring kan vara att Sverigedemokraterna förlorar politiker. Vi vet att det finns många avhopp och att de sker tidigt under mandatperioden. Vi vet också att partiet har svårt att fylla platserna igen, det saknas kandidater. En ytterligare förklaring till toppar i antalet motioner kan vara seriemotioner som läggs under ett fåtal år i flera kommuner. Det finns dessutom färre seriemotioner under senare år jämfört med under åren En intressant fråga är om detta kommer upprepas under innevarande mandatperiod. 20

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Enkätundersökningens genomförande

Enkätundersökningens genomförande Enkätundersökningens genomförande Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Undersökningens uppläggning Planerna på att genomföra en särskild medborgarundersökning kring den norrländska

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Tillsammans för Borås

Tillsammans för Borås Tillsammans för Borås Sverigedemokraterna Borås Valmanifest www.boras.sverigedemokraterna.se En trygg och värdig ålderdom En trygg och värdig ålderdom måste vara en självklarhet för alla de äldre som behöver

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Ett år efter valet. tema. Vad har Sverigedemokraterna

Ett år efter valet. tema. Vad har Sverigedemokraterna 1 Ett år efter valet Vad har Sverigedemokraterna åstadkommit i kommunerna? Hur har det gått för Nationaldemokraterna? Och hur har den nazistiska örelsen utvecklats. detta nummer tittar Expo närmare på

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011 Moderat dominans I skuggan av S-krisen så dominerar Moderaterna decembermätningen med 34,3 procent. Socialdemokraterna sjunker något till 24,1 procent,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011

Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Skåneopinion i samarbete med Sydsvenskan Oktober 2011 Miljöpartiet dubblat på ett år Det är tufft för Socialdemokraterna i hela landet och Skåne är inget undantag. Både riksdagsvalet och regionvalet sjunker

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011

Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Väljaropinion i samarbete med Metro November 2011 Socialdemokraternas tullar på trogna Det är den lägsta noteringen någonsin för Socialdemokraterna. De har tappat var sjätte väljare på en månad maken till

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster

Omvärldsfakta. Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen. Stora skillnader i pendlingsmönster Nr2:2014 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING, SWEDBANK OCH ICA Regionförstoring Nyckel för kompetensförsörjningen Regionförstoring är ett

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen

Här bor väljarna. Fokus den 15 september 2014. Alliansen Här bor väljarna Fokus den 15 september 2014 Det är dagen efter valet, där egentligen ingen står som segrare. Ingen utom sverigedemokraterna. Två val i rad (både i gårdagens och i valet 2010) har partiet

Läs mer

Svenskarnas syn på politiska frågor

Svenskarnas syn på politiska frågor Svenskarnas syn på politiska frågor I februari är väljarnas viktigaste politiska frågor Sysselsättning och jobb (3), Utbildning och skola (3) och Flyktingar & Invandring (2). Väljarna anser att moderaterna

Läs mer