SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA. En sammanställning av partiets motioner EXPO RESEARCH. Fokusrapport 2011:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA. En sammanställning av partiets motioner 1991-2011 EXPO RESEARCH. Fokusrapport 2011:2"

Transkript

1 SVERIGEDEMOKRATERNA I KOMMUNERNA En sammanställning av partiets motioner anna-sofia Quensel, daniel poohl Fokusrapport 2011:2 EXPO RESEARCH

2 Rapporten är producerad av Expo Research Box Stockholm Expo och artikelförfattarna Omslagsbild: Kenny Hjälte 2

3 Om artikelförfattarna DANIEL POOHL Daniel är vd för stiftelsen Expo och chefredaktör för tidskriften Expo. Han har medverkat i en rad antologier och böcker om svensk högerextremism gav han ut boken Ut ur skuggan - en kritisk granskning av Sverigedemokraterna tillsammans med kollegan Mikael Ekman. ANNA-SOFIA QUENSEL Anna-Sofia arbetar på Expo Research. Hon har tidigare varit huvudssekreterare i Tolkutbildning - nya former för nya krav (SOU 2005:37), utredningssekreterare i Teckenspråk och teckenspråkiga - Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) samt i Romers rätt - en strategi för romer i Sverige (SOU 2010:55). 3

4 Tack! Ett stort tack till alla de kommunala tjänstemän som i omgångar varit vänliga att skicka oss Sverigedemokraternas motioner och tagit sig tid att besvara våra frågor. Stockholm i november 2011 Expo Research 4

5 Innehållsförteckning Syfte och metod 6 Sammanfattning 10 Översikt: Sverigedemokraternas arbete i kommunerna 14 Sverigedemokraternas mönsterkommun 30 Demokrati 33 Ekonomi 39 Samhällsbyggnad 41 Brottsbekämpning 44 Invandring, återvandring och assimilering 51 Barnomsorg 72 Skola och utbildning 74 Individ- och familjeomsorg 84 Äldre- och handikappomsorg 88 Kultur och fritid 95 Miljö och natur 101 Djurskydd 105 Bilagor Län- och kommuner, antal och andel motioner per kategori

6 Syfte och metod Sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen i samband med valet 2010 har uppmärksamheten i första hand riktats mot partiets politiska arbete på riksplanet. Det är förstås inget konstigt med det. Partiets riksdagsentré var ett historiskt ögonblick i svensk politik. Dessutom har Sverigedemokraternas vågmästarroll gjort det ännu mer intressant att följa hur partiet agerar och hur andra partier förhåller sig till Jimmie Åkesson. Men valet innebar samtidigt en stor framgång i kommunalvalen. Partiet gick från 281 mandat till 612, i så gott som varenda svensk kommun valdes en eller flera sverigedemokrater in i kommunfullmäktige. Den här rapporten vänder blicken bort från Sverigedemokraternas välexponerade riksdagsarbete och riktar i stället fokus på hur partiet agerar ute i landets kommuner. Dels för att de väljare som röstat in Sverigedemokraterna också har velat att partiet ska påverka politiken i deras närhet. Då är det rimligt att undersöka hur partiet skött sitt uppdrag och vilka frågor man prioriterat, och inte prioriterat. Men också för att Sverigedemokraternas kommunpolitik visar hur partiet i stort arbetar och har utvecklats. Vilka frågor som upptar de lokala sverigedemokraternas intressen. Och vem partiet värnar om. Den lokala politiken handlar om vår vardag och rör oss alla. Det är kommunerna som sköter barnomsorgen och skolan, socialtjänsten och äldre- och handikappomsorgen, stadsplaneringen, renhållningen och biblioteksverksamheten. Dessutom har de också ha hand om frågor inom kultur och fritid. Kommunpolitikerna spelar därför en viktig roll för hur vår vardag ska se ut. De har ett ansvar för helheten och kommuninvånarnas bästa. En viktig princip är likställighetsprincipen, dvs. att kommunen inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder. De ska lyssna till medborgarna och de ska driva partipolitik. Stiftelsen Expo bevakar och sprider kunskap om organisationer och nätverk som bygger sin politik på en intolerant människosyn. Sverigedemokraterna faller inom ramen för vårt bevakningsområde på grund av partiets kollektiva skuldbeläggning mot olika invandrargrupper och dess fientliga inställning till muslimer. Skriften är framtagen av Expo Research, en av Stiftelsen Expos verksamhetsgrenar. Expo Research samlar och analyserar information om intoleranta grupper, nätverk och fenomen. Bland annat ansvarar Expo Research för Expos arkiv som är Skandinaviens största samling av högerextrem propaganda, och publicerar en återkommande årsrapport om vit makt-rörelsen. Ett sätt att öka kunskapen om Sverigedemokraterna är att undersöka partiets kommunpolitik. Hur vill Sverigedemokraterna påverka landets kommuner? Vilka frågor anser de är mest angelägna, vad vill de lägga mest resurser på? För att få en bild av Sverigedemokraternas kommunalpolitik har vi samlat in dess motioner i primärkommunerna från 1991 till 1 november 2011, sammanlagt 1702 motioner. I motionerna föreslår Sverigedemokraterna olika åtgärder i enlighet med sin politik och viljeinriktning i kommunerna. Motioner leder till debatt och beslut i kommunfullmäktige. I de kommuner där 6

7 Sverigedemokraterna inte är representerat i nämnder och styrelser är motioner det enda sättet de kan lägga förslag på. Motioner är inte det enda sättet att påverka politiken i en kommun. Sverigedemokraterna lägger också enskilda frågor eller ställer interpellationer i fullmäktige. I många kommuner där Sverigedemokraterna är invalda har partiet också, framför allt under de senaste åren, också presenterat utarbetade förslag till budget eller mer eller mindre omfattande budgetreservationer. Dessa har vi valt att inte samla in. Det skulle göra omfattningen av materialet för stort. Vi har bedömt att motioner ger en bra bild av vilken politik Sverigedemokraterna vill driva. Interpellationer och enskilda frågor visar förvisso också vilka frågor som partiet tycker är viktiga. Men motionerna ger en helt annan bild av vilka visioner partiet har för kommunen, och vilka åtgärder man vill se för att skapa ett bättre samhälle. Varje motion är ett uttryck för Sverigedemokraternas kommunpolitik. Varje sverigedemokratisk kommunpolitiker är en representant för sitt parti. Även om en motion inte följer eller till och med avviker från partiets kommunalpolitiska riktlinjer ska den ses om en del av Sverigedemokraternas politik. En motion kan ge uttryck för partiets generella hållning i en viss sakfråga, men det kan också vara den lokala politikerns tolkning av Sverigedemokraternas politik. Motioner mäter inte Sverigedemokraternas aktivitet ute i kommunerna. Och det är inte heller aktiviteten som står i fokus i den här rapporten. Vi använder oss av motionerna för att se vilka frågor som partiet driver och vilka frågor som inte prioriteras. Vi har inte heller följt behandlingen av motionerna i kommunerna och sett vilket resultat den gett, om förslagen genomförts eller om de avslagits och i så fall på vilka grunder. Från en tidigare undersökning om Sverigedemokraternas arbete i kommunerna mellan 2002 och vet vi att ytterst få av Sverigedemokraternas motioner får bifall. Även om vi inte aktivt valt att följa upp motionerna har vi i samband med att vi samlat in material till rapporten i några fall sett att motioner bifallits, som motioner om insynsrätt, eller placeringen av ledamöter i fullmäktigesalen. Exempelvis rapporterande Sverigedemokraterna i Perstorp på sin hemsida att de efter fem år i fullmäktige äntligen fått stöd för en motion som handlade om att synliggöra kommunens smultronställen för turister genom att lägga upp en intressepunktsfil som kan installeras i GPS-navigatörer. 2 I kommuner där Sverigedemokraterna har flera mandat sedan en lång tid tillbaka har de även ett visst inflytande och möjlighet att påverka. Partiets inflytande kan till exempel leda till kompromisser i samband med budgetbehandlingen. 1 Ulla Ekström von Essen och Rasmus Fleischer, Sverigedemokraterna i de svenska kommunerna , Integrationsverket års väntan slut, nu har vi fått igenom vår första motion! :53 7

8 Metod Vi har begärt in Sverigedemokraternas alla motioner från alla de kommuner de är eller varit invalda i. 3 Vi har delat in dem efter år, mandatperiod och kategori. Eftersom Sverigedemokraterna endast hade representation i ett fåtal kommuner fram till valet 2002 har vi i tabellerna lagt ihop mandatperioderna , och till en period. Vår huvudindelning blir alltså perioderna mellan , , samt 1 november 2010 till 31 oktober Det är den 1 november, valåret som de nya ledamöterna tillträder. Motioner som har inkommit till kommunen efter den 1 november under valåret har vi fört till året därpå. Vad vi har sett är det ett mycket litet antal motioner som läggs under de två första månaderna, november och december. Vårt första år i varje mandatperiod omfattar alltså 14 månader och det sista året i varje mandatperiod 10 månader. Genom att kan vi se hur fördelningen mellan kategorierna varierar år från år, och även se relationen mellan antalet motioner år från år kan vi få svar på flera frågor. När under mandatperioden lägger Sverigedemokraterna flest motioner? Under vilka år sprids en av sverigedemokraternas seriemotion? Förutom indelningen per år har vi också kategoriserat motionerna efter huvudpunkterna i partiets skrift Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik 4, (fortsättningsvis kallad Riktlinjerna): Demokrati, Ekonomi, Samhällsbyggnad, Brottsbekämpning, Invandring, assimilering och återvandring, Barnomsorg, Skola och utbildning, Individ- och familjeomsorg, Äldre- och handikappomsorg, Kultur och fritid, Miljö och natur samt Djurskydd. Vi har också använt oss av den motions- och idébank som tidigare funnits på Sverigedemokraternas hemsida. I den har funnits ett antal motioner som partirepresentanter ställt i sina kommuner mellan 2000 och 2006, och därefter skickat till partiet centralt. Motionerna har handlat om förslag till åtgärder inom olika kommunala frågor och kommunpolitikerna har uppmuntrats att använda dem antingen som de är eller som underlag till egna motioner. Även i motionsbanken är förslagen indelade i olika kategorier. Dessa sammanfaller nästan helt och hållet med kategorierna i Riktlinjerna. Äldre och nyare motioner kan alltså indelas efter samma kategorier. Gränsdragningar Majoriteten av de insamlade motionerna har varit enkla att placera i olika kategorier. Ibland har gränsdragningen inte varit självklar, till exempel förslagen om traditionella skolavslutningar. I Riktlinjerna omnämns till exempel traditionella skolavslutningar under Invandring men det är under Skola och utbildning partiet föreslår att kommunpolitikerna ska motionera. Därför har vi valt att placera in det under skola/utbildning. Motioner om förbud mot niqab/burka eller som förslaget heter i Riktlinjerna Förbud mot heltäckande slöja i skolan, har vi däremot placerat under Invandring eftersom förbudet i flera motioner inte bara gäller skolan utan också all kommunal verksamhet eller inrättningar. 3 Målet har varit att kunna analysera samtliga motioner som partiet lagt i kommunerna. Vi bör samtidigt lägga in en brasklapp om att vi, trots vår målsättning, kan ha missat några i våra kontakter med kommunerna. Det kan alltså finnas motioner, som av någon anledning, inte kommit med i denna studie. Men det handlar i så fall om ett fåtal. 4 Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik-2008-ps-beslut.pdf, sverigedemokraterna.se/vara-asikter/asiktsdokument/ 8

9 Under Skola och utbildning finns förslaget att inget ritualslaktat kött ska förekomma i skolorna, och under Djurskydd finner vi förslaget att kommunen inte ska köpa varor, vars produktion inneburit att djur utsatts för onödigt lidande. Det sistnämnda förslaget är mer omfattande det gäller alla kommunens verksamheter och inte bara skolmaten. Därför har vi placerat in motioner med förbud mot halal- och koscherlaktat kött under Djurskydd. Det finns även några andra avvikelser, dessa kommenteras under respektive område. Det är viktigt att notera att förslag och krav på ändringar vad gäller Ekonomi är få bland motionerna. Det beror framför allt på att ekonomiska frågor i huvudsak behandlas i budgetförslag och budgetreservationer som vi inte har samlat in och gått igenom. Seriemotioner Många motioner är så kallade seriemotioner, det vill säga motioner med identiskt innehåll eller förslag som ställs i kommun efter kommun. En del av förslagen i seriemotionerna är partiets egna som de om mångkulturella bokslut, men det finns också seriemotioner med förslag som även andra partier driver, exempelvis motioner om parboendegaranti. Vi beskriver seriemotionerna närmare på sidan 23 ff. En utförligare beskrivning av vilka förslag som Sverigedemokraterna föreslår i Riktlinjernas olika kategorier, och vilka förslag som därefter läggs samt exempel och utdrag ur motioner återfinns under respektive politikområde. 9

10 Sammanfattning Sverigedemokraterna beskriver sig gärna som en folkrörelse på den nedtryckta och tystade svenskens sida. Genom att lägga örat till marken, vara där andra politiker inte rör sig och ta människors vardagliga problem på allvar har partiet lyckats kanalisera ett uppror mot det mångkulturella samhället, etablissemanget och massinvandringen. Men är den bilden verkligen sann? En av slutsatserna vi kan dra från det omfattande materialet i den här rapporten är att Sverigedemokraterna i stor utsträckning bedriver en kommunpolitik som inte utgår från specifika lokala frågor och behov. Partiets företrädare i kommunerna fungerar snarare som ambassadörer för en politik som i första hand gäller hela landet. Många av de motioner som partiet lägger är standardiserade krav som partiet gemensamt kommit fram till under kommunkonferenser, då partiets nuvarande kommunalpolitiska riktlinjer klubbats, eller som innan dess hämtades från partiets motionsbank. Mer än en tredjedel av partiets motioner är standardiserade förslag hämtade från Sverigedemokraternas kommunala riktlinjer eller idé- och motionsbanker. En stor del av de resterande motionerna innehåller krav som är så allmängiltiga att de passar för nästan alla kommuner i landet. Det är egentligen bara inom ett politikområde som Sverigedemokraternas kommunpolitik i stora drag handlar om specifika lokala frågor; det som Sverigedemokraterna kallar samhällsbyggnadsfrågor. Det handlar om förslag som exempelvis övergångställen, cykelställ och alkolås på skolbussarna. 15 procent av de motioner som Sverigedemokraterna någonsin lagt ingår den kategorin. Men även inom samhällsbyggnadsområdet förekommer det att partiets företrädare lägger standardiserade förslag. Partiet har dessutom i flera fall lånat eller låtit sig inspireras av förslag som andra partier redan lagt. En av de som motioner som är vanligast förekommande i partiets skolpolitik är den om ett klassmorfarsystem, som innebär pensionärer ska kunna fungera som extraresurser för elever. Från början lades förslaget i riksdagen av företrädare för Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet. Och de första sverigedemokratiska motionerna i kommunerna är så gott som helt och hållet kopierade från en motion som vänsterpartiet lade i Sölvesborg. I dag är det en av Sverigedemokraterna kommunalpolitiska käpphästar. Även förslag som traditionella skolavslutningar i skolan och skolk-sms är från början formulerade av andra partier för att sedan ha införlivats i Sverigedemokraternas kommunpolitik. Sverigedemokraterna är förstås inte ensamma om att arbeta med så kallade seriemotioner eller att inspireras av andra. Men andelen sådana motioner är såpass stor att en slutsats kan vara att partiet har svårt att formulera lokalt förankrade förslag. Det finns givetvis undantag. I flera kommuner har lokala företrädare för Sverigedemokraterna på olika sätt drivit lokala frågor. I Gagnef har partiets företrädare lagt ett stort antal motioner som berör det lokala äldreboendet Älvuddens sjukhem. I Härjedalen har partiets företrädare 10

11 tidigare profilerat sig i den känsliga renbetesfrågan. I Malmö har partiet föreslagit flera specifika åtgärder för att komma tillrätta med brottsligheten i staden. Det kan finnas många anledningar till att partiets företrädare i stor utsträckning inte lämnar in motioner som är lokalt förankrade. Många av partiets kommunpolitiker är oerfarna. Flera delar av partiets politik är i första hand tillämpbar på riksdagsnivå. I vissa fall markerar partiet istället sin syn på lokala frågor i sina budgetförslag och budgetreservationer. Inaktiva och frånvarande Även när vi undersöker när partiet under mandatperioden lägger flest motioner tonar bilden fram av ett parti som har svårt att kroka tag i aktuella lokala politiska frågor. Inom nästan alla politikområden lägger partiet sina flesta motioner året efter valet. Det finns många förklaringar till det. En är givetvis att många av de standardiserade förslagen bara går att lägga en gång, som exempelvis de många motioner som föreslår insynsrätt för partiet till olika kommunala nämnder. Granskningen visar dessutom att partiet i en betydande del av landets kommuner inte lagt några förslag alls. I 53 av de 105 kommuner där partiet fick representation första gången i valet 2010 har ännu ingen motion lämnats in. Det finns till och med 28 kommuner där Sverigedemokraterna fick representation i valet 2006 som partiet ännu inte lyckats lämna någon motion till kommunfullmäktige. Dessutom har partiet problem med avhopp och tomma stolar i flera kommuner. Bilden är samtidigt långt ifrån entydig. Medan partiet i vissa kommuner är så gott som osynliga tar Sverigedemokraterna i andra kommuner en aktiv roll i det lokala politiska spelet. Framför allt i kommuner i södra Sverige där Sverigedemokraterna har stort stöd bland väljarna och därmed har blivit en maktfaktor kan vi se hur lokala företrädare för Sverigedemokraterna lämnar in många motioner, som också har förankring i lokala frågor. Sverigedemokraternas politik I sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas i första hand. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit ett av de mest prioriterade områdena. När det gäller omsorgsfrågor riktar partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. Men omsorgsfrågorna i kommunerna handlar inte bara om de äldre. När det gäller politikområdena barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll. Andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. Men den är fortfarande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala antalet lagda motioner. De motioner som förekommer mest under samtliga mandatperioder Sverigedemokraterna funnits representerade i kommuner är de som kan kopplas till demokratiområdet. Under förra mandatperioden utgjorde de en femtedel 11

12 av alla motioner. Resultatet hittills i år visar på samma nivåer. Det handlar framför allt om förslag på att öka partiets insyn i olika nämnder men också om att exempelvis på olika sätt öka invånarnas möjlighet att ta del av den politiska processen i kommunfullmäktige. Oavsett skälen till varför fördelningen av insynsplatserna sett ut som de gör har Sverigedemokraterna kunnat lägga sina motioner och på sätt kunnat stärka två av sina viktigaste profilfrågor. Dels kan partiet genom sina motioner framställa sig som ett parti som värnar yttrandefriheten. Men framför allt ger de partiet en möjlighet att stärka sin underdogposition. De näst vanligaste typen av motioner är de som rör samhällsbyggnad och äldrevården, drygt 15 procent vardera. Motionerna inom demokrati- och samhällsbyggnadsområdet är till sin karaktär knutna till det kommunala arbetet. Sverigedemokraternas stora politiska projekt handlar om att stöpa om Sverige. Vi ska lämna det mångkulturella samhället bakom oss och forma samhället kring en svensk nationell identitet. Ett av de största hindren och det mest akuta problemet för partiet är invandringen, som enligt Sverigedemokraterna måste begränsas drastiskt. Enligt de väljarstudier 1 som gjorts om Sverigedemokraternas väljare så är deras främsta anledning till att de röstar på partiet dess invandringspolitik. Invandringen är med andra ord otvivelaktigt partiets främsta profilfråga. Trots detta är det inte det inom det invandringspolitiska området som det flesta motioner läggs ute i landets kommuner. Vår granskning visar att motionerna som kan kopplas direkt till partiets invandringspolitik långt ifrån utgör den största andelen av partiets totala antal motioner. Mellan 1991 till 2002 utgjorde andelen motioner inom invandringsområdet drygt 16 procent av partiets alla motioner, mellan var motsvarande siffra runt 20 procent för att under nästa mandatperiod, mellan 2006 och 2010, sjunka till 12,5 procent. Sedan valet 2010 utgör motioner inom invandringområdet bara 9 procent av alla motioner. Det tycks alltså vara så att invandringen inte tar så stor plats i partiets kommunalpolitik, åtminstone inte när det kommer till vilka motioner partiet lägger. Dessutom så har andelen sjunkit sedan En av förklaringarna kan vara att invandringen i första hand inte är en kommunal fråga, förutom i de fall partiet exempelvis lyfter frågan om avtal med Migrationsverket eller ställer krav på att genomföra folkomröstningar om flyktingmottagandet till kommunen. Eftersom Sverigedemokraterna pekar ut invandringen och det mångkulturella samhället som förklaringen till så gott som alla samhällsproblem kan man förvisso betrakta andelen motioner inom just det invandringspolitiska området som sekundär när man ska mäta i vilken grad partiet fokuserar på frågan. Som exempel kan vi se de olika förslagen om brottsbekämpning som en konsekvens av sverigedemokraternas syn på invandring och det mångkulturella samhället. Men vår undersökning visar ändå att partiet när det gäller konkreta politiska förslag tycks fokusera mer på andra frågor. Det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sitt antiinvandringsbudskap i ett nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa. Dessutom är många av motionerna indirekt kopplade till invandringen. En annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring 1 Se t.ex. valforskningsprogrammets publikationer, 12

13 minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandring till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. Ett exempel på när partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. Under de senaste mandatperioderna tycks det vara så att de politikområden som prioriteras följer partiets profilfrågor i rikspolitiken; invandringen, brottsbekämpningen och äldrevården, vilket stärker bilden av ett parti med företrädare som i stor grad för ut partiets rikspolitik. Vi har med den här rapporten fått en bättre bild av hur partiets kommunpolitik ser ut. Sverigedemokraterna är ett parti som använder sina kommunala företrädare för att föra ut partiets frågor ut i landets kommuner. Samtidigt är många av partiets motioner inte lokalt förankrade. Det är samtidigt ett parti med många ansikten. Där partiet har ett stort stöd är man mer aktiv i lokala frågor och i vissa kommuner finns skickliga lokalpolitiker med lång erfarenhet, medan man i många andra kommuner knappt finns närvarande. Det är ett parti som inte lyckas få sina företrädare att prioritera de frågor som anges som de viktigaste för kommunpolitiken. Samtidigt kan vi se hur partiet, kanske på grund av att det har växt så fort, har problem att samordna sin politik. I flera kommuner har företrädare lagt förslag som direkt motsägs av förslag i andra kommuner. Den här rapporten går inte igenom i vilken grad partiets arbete i kommunfullmäktige har bidragit eller minskat dess möjligheter att locka nya väljare. Men en snabb genomgång visar att det inte finns något sådant mönster. Sverigedemokraterna kan missköta sina politiska uppdrag, låta bli att gå på möten, lämna sina platser, föreslå åtgärder som inte kommunen kan besluta om eller helt enkelt strunta i att lämna in några motioner överhuvudtaget och ändå locka nya väljare i nästa val. Det är inte kommunpolitiken som avgör Sverigedemokraternas öde. Men den säger något om vilket parti Sverigedemokraterna är. Den här rapporten kommer förhoppningsvis att göra bilden tydligare och fylla den kunskapslucka som uppstått när partiet nu i första hand betraktas och analyseras som ett riksdagsparti. 13

14 ÖVERSIKT Sverigedemokraternas arbete i kommunerna För att få en samlad bild av de olika motioner som Sverigedemokraterna lägger presenterar vi i det här avsnittet en översikt över partiets kommunalpolitik. Vilka politikområden prioriteras, när olika typer av motioner har lagts, hur partiets användande av så kallade seriemotioner ser ut. Sverigedemokraterna har funnits i lokalpolitken sedan Sedan dess har partiet utvecklats och förändrats. Partiledningen har flera gånger bytts ut, partiet har splittrats och många medlemmar har tillkommit och lämnat. Samtidigt har partiet växt och blivit mer professionellt. Partiets utveckling från ett litet i parti i politikens utmarker till riksdagsparti har på många sätt gett avtryck även i partiets kommunpolitik Sverigedemokraterna fick sina första valframgångar 1991 då partiet fick ett kommunalt mandat vardera i Dals-Ed och Höör. I valet 1994 fördubblades mandaten i Dals-Ed och Höör och SD fick även ett nytt mandat i Ekerö kommun, sammanlagt fem mandat fick Sverigedemokraterna sammanlagt åtta mandat och representation i tre nya kommuner, Trollhättan, Sölvesborg och Haninge, samtidigt som man förlorade sitt mandat i Ekerö (det mandatet fick partiet inte tillbaka förrän i valet 2010). Från perioden har vi samlat in sammanlagt 44 motioner varav fjorton inom demokratiområdet och vardera sju inom invandrings- och äldreomsorgsområdet från fyra kommuner. I Ekerö har ingen motion alls lagts. TABELL 1. Antal och andel (%) motioner per kategori Kategori Antal % Barnomsorg - - Brottsbekämpning 2 4,5 Djurskydd 1 2,3 Ekonomi - - Individ/familje - - Invandring 7 15,9 Demokrati 14 31,8 Kultur 1 2,3 Miljö 1 2,3 Samhällsbyggnad 5 11,4 Skola 6 13,6 Äldre 7 15,9 Summa ,0 14

15 Sverigedemokraterna var under partiets första elva år ett litet parti, med små resurser och ytterst begränsad erfarenhet av kommunalpolitiskt arbete. Det visar sig också i statistiken. Under hela tidsperioden presenterade partiet sju motioner i partiets hjärtefråga invandringen, och bara två som berör kriminaliteten. Partiet fokuserade under den här perioden i första hand på att bygga upp sin organisation. Fram till mitten av 1990-talet förde partiet ut sina idéer genom stora demonstrationer. Taktiken ändrades efter att Mikael Jansson tillträdde som partiledare 1995 och gav partiet en mildare framtoning. Fram till valet 1998 gjorde Jansson allt för att skapa ett parti som inte skulle skrämma iväg väljarna. Att döma av partiets interna tidningar och brev var de kommunala mandaten så få att det inte fanns anledning för partiet att fundera på hur arbetet kunde samordnas eller förbättras. Valet 1998 blev en besvikelse för partiet. Men ljuset i mörkret var Trollhättan, Haninge och Sölvesborg, kommuner där Sverigedemokraterna genom ett aktivt lokalt arbete lyckats locka nya väljare. Under den efterföljande mandatperioden fram till valet 2002 började kommunalpolitiken ta allt större plats i partiets arbete och interna press. Fokus låg många gånger på hur partiet hanterades av de andra partierna. Därav den höga andelen motioner inom Demokratiområdet. Ett annat förslag från partiet under den här perioden var att förebygga politiskt våld och eller vänsterextremism. I flera av de kommuner där partiet fanns representerat markerade partiet sin syn på invandringen genom att föreslå att kommunens flyktingförläggning läggs ner, eller att kommunens invånare ska få rösta om huruvida kommunen ska ta emot flyktingar eller inte. På grund av den nästan obefintliga representationen ute i kommunerna tog partiet till andra metoder för att få kommuner att lyssna på dess krav. I samband med flyktingvågen från Bosnien under inbördeskriget i Jugoslavien 1993 fanns partiet bara representerat i två kommuner. För att få kommunerna att stoppa motttagningen av flyktingarna skickade man ut ett brev där man vädjade till kommunerna att säga upp sina avtal med Invandrarverket. Perioden I valet 2002 kandiderade Sverigedemokraterna i 79 kommuner och valresultatet gav partiet 49 mandat i totalt 29 kommuner, varav 26 nya. 1 I Höör, Trollhättan och Sölvesborg var de fortsatt representerade men de förlorade sina mandat i Dals-Ed och Haninge. Valet innebar Sverigedemokraternas första genombrott i kommunpolitiken. Året innan valet drabbades partiet av en splittring. Flera medlemmar lämnade partiet till förmån för utbrytarna i Nationaldemokraterna. Konflikten gav Sverigedemokraterna chansen att finna nya samarbetspartners. Inför valet 2002 presenterade partiet ett valsamarbete med Valalliansen Sverige. Med valframgången lyckades partiet ta sig in i kommuner där partiets företrädare i större grad än tidigare hade erfarenhet av sköta ett kommunalt uppdrag. Under mandatperioden hoppade 10 ledamöter av sina uppdrag i kommunerna. 1 De 26 nya kommunerna var Arvika, Askersund, Eslöv, Forshaga, Hallstahammar, Helsingborg, Höganäs, Karlskrona, Kristinehamn. Kävlinge, Landskrona, Lomma, Malmö, Mölndal, Nynäshamn, Orsa, Ronneby, Simrishamn, Skurup, Sunne, Svalöv, Svedala, Timrå, Trelleborg, Ystad och Älvkarleby. 15

16 TABELL 2. Antal motioner och andel (%) per kategori Kategori Antal % Barnomsorg 3 1,0 Brottsbekämpning 7 2,4 Djurskydd 2 0,7 Ekonomi 5 1,7 Individ/familje 8 2,7 Invandring 60 20,2 Demokrati 99 33,3 Kultur 8 2,7 Miljö 6 2,0 Samhällsbyggnad 30 10,1 Skola 40 13,5 Äldre 29 9,8 Totalsumma ,0 Efter valet 2002 börjar Sverigedemokraterna för första gången på allvar försöka hjälpa och stötta sina nyvalda kommunfullmäktigeledamöter. Partiet upprättade en motions- och idébank där man samlade utvalda förslag som partiet lagt. Intressant nog följde partiets många nya företrädare i stora drag prioriteringarna från de tidigare åren. Motioner med förslag inom demokratiområdet toppade återigen listan en tredjedel av alla motioner handlar om insynsrätt, ändringar av partistöd m.m. På andra plats kom förslagen inom invandringsområdet. Många av dem var seriemotioner, som motioner om repatriering samt folkomröstning eller uppsägning av avtal om flyktingmottagning. Många förslag sammanfaller med partiets ökade fokus på islam, exempelvis förbud mot burka och niqab och förslag om att kommunen ska vidta åtgärder mot muslimska omskolningsresor. Flera av de seriemotioner som finns i partiets idé- och motionsbank dyker upp i flera kommuner. Bortsett från seriemotioneran inom invandringsområdet föreslår partiet på platser runt om i landet ett klassmorfarsystem, jourskolor och en upplysningskampanj om kommunismens brott I valet 2006 gick Sverigedemokraterna kraftigt framåt och fick 281 mandat i 144 kommuner. I Landskrona till exempel fick Sverigedemokraterna 12 mandat. I en del kommuner saknade Sverigedemokraterna en lokal partiorganisation, och det har inte alltid funnits listor, utan endast blanka valsedlar. Partiet fick mandat i några kommuner men saknade personer som kan ställa upp i fullmäktige, exempelvis i Östhammar, Surahammar, Munkedal. I några kommuner valdes personer in i fullmäktige efter att deras namn skrivits på Sverigedemokraternas valsedlar. Bristen på kandidater ledde till att platsen/ erna i fullmäktige inte kunde återbesättas om en eller flera personer lämnar under mandatperioden. Det händer att invalda representanter lämnar sverigedemokraterna eller till och med blir uteslutna ur partiet, men ändå sitter kvar i fullmäktige som s.k. politiska vildar. 16

17 TABELL 3. Antal och andel (%) motioner per kategori Kategori Antal % Barnomsorg 24 2,8 Brottsbekämpning 47 5,5 Djurskydd 8 0,9 Ekonomi 9 1,1 Individ/familje 17 2,0 Invandring ,5 kommunalpolitik/demokrati ,1 Kultur 59 6,9 Miljö 54 6,3 Samhällsbyggnad ,0 Skola 80 9,3 Äldre ,7 Summa ,0 Trots bortfallen innebar valresultatet en helt ny situation för partiet. Med många nya, oerfarna företrädare tvingades partiet för första gången att ta ett helhetsgrepp på sitt kommunalpolitik. Tre månader efter valet samlades partiet till sin första kommunkonferens för att samordna det spretiga arbetet ute i kommunerna. Mötet enades om nya riktlinjer som skulle ligga till grund för arbetet ute i kommunerna. När väl partiets fullmäktigeledamöter började lägga motioner upprepade sig mönstret från tidigare år. Även om andelen motioner inom demokratiområdet sjönk med en tredjedel jämfört med mandatperioden innan utgjorde de ändå under hela perioden den största andelen, 22,1 procent. Med hjälp av Riktlinjerna fick partiets kommunala företrädare lättare att hitta nya frågor att lägga, frågor som också gör att partiets politik breddades en aning. Andelen motioner inom invandringsområdet minskade, medan kulturfrågor, äldrevården, och frågor som rörde samhällsbyggnad tog större plats. I det avseendet får partiets kommunala riktlinjer effekt, vilket inte minst syns när man undersöker seriemotionerna inleds en nya våg av standardiserade krav som sveper över Sverigedemokraternas kommuner under efterföljande åren. Valframgången innebar samtidigt att Sverigedemokraternas kommunpolitik började granskas på ett helt annat sätt. Efter valet beskrev Jimmie Åkesson i partiets tidning SD-kuriren Sverigedemokraterna företrädare som ansvarsfulla, seriösa och engagerade. 2 Men ute i landets kommuner gav partiet inte alltid det intrycket. Nio månader efter valet saknade partiet ledamöter helt och hållet i nitton kommuner och det fanns totalt 28 tomma stolar. 3 I maj 2010 stod det klart att partiet tappat nära en tredjedel av dem som valts till ledamöter för partiet. Totalt skedde 84 avhopp under mandatperioden. 4 Sverigedemokrater- 2 SD-kuriren 2006/70, sid SD - enda partiet med tomma stolar i fullmäktige, 4 SCB:s statistik, Allmänna val, nominerade och valda. 17

18 nas svårigheter att behålla sina företrädare illustrererar partiets problem med att samordna och utbilda sina kommunpolitiker. Statistiken från mandatperioden 2006 till 2010 bör därmed betraktas som resultatet av en delvis misslyckad satsning på att förbättra och bredda partiets kommunpolitik. Om resultatet skulle sett annorlunda ut ifall fler av partiets företräda stannat vet vi dock inte. Nuvarande mandatperiod I valet 2010 mer än fördubblade Sverigedemokraterna antalet mandat, från 281 till 612 mandat i 246 av 290 kommuner, dvs. Sverigedemokraterna finns nu representerade i nästan alla kommuner 5. Under 2009 inledde Sverigedemokraterna kampanjen Inga fler tomma stolar. Partiets mål var att efter valet 2010 kunna besätta alla nya mandat. 6 Så blev det inte, Precis som efter valet 2006 finns flera platser obesatta och det finns även ett antal s.k. politiska vildar. 7 TABELL 4. Antal och andel (%) motioner per kategori 1 november oktober Kategori ANTAL % Barnomsorg 12 2,4 Brottsbekämpning 43 8,5 Djurskydd 8 1,6 Ekonomi 7 1,4 Individ/familje 10 2,0 Invandring 45 8,9 Demokrati ,2 Kultur 33 6,5 Miljö 20 4,0 Samhällsbyggnad 77 15,3 Skola 62 12,3 Äldre 75 14,9 Summa ,0 Fram till 1 november 2011 har Sverigedemokraterna lagt 504 motioner. Motioner inom Demokratiområdet dominerar fortfarande och utgör en lika stor andel som under föregående mandatperiod. Den näst största andelen motioner är även under den här mandatperioden Samhällsbyggnad. Intressant nog fortsätter andelen motioner som direkt rör invandringen att minska. Det har nu gått lite mer än ett år sedan Sverigedemokraterna nådde riksdagen. Mycket av partiets fokus har hittills legat på riksdagsarbetet. Med största sannolikhet kommer Sverigedemokraterna under den närmsta tiden tvingas att ta ett nytt grepp när det gäller kommunpolitiken. Först efter det kan vi 5 I följande kommuner fick man inte något mandat: Arjeplog, Bjurholm, Danderyd, Dorotea, Eda, Gotland, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Karlsborg, Kiruna, Laxå, Lidingö, Luleå, Lycksele, Malå, Mullsjö, Nacka, Nordmaling, Norsjö, Pajala, Piteå, Ragunda, Robertsfors, Skellefteå, Solna, Sorsele, Sotenäs, Stockholm, Storuman, Täby, Umeå, Vansbro, Vaxholm, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åre, Åsele, Älvsbyn, Örnsköldsvik, Österåker, Överkalix och Övertorneå. Majoriteten av dessa kommuner ligger i Norrbotten En exakt siffra för tomma stolar är svår att ange. Efter varje avhopp ska en ny representant utses. Det är en process som kan dra ut på tiden då den som tillfrågas också kan välja att hoppa av, och då börjar processen omigen. 18

19 utröna om vi under den nuvarande mandatperioden kommer att få se några avgörande förändringar i partiets prioriteringar och arbetsmetoder. TABELL 5. Andel (%) motioner per kategori och mandatperiod samt totalt Förändring över tid fördelningen av motioner under mandatperioderna Genom att jämföra andelen av kategorierna för de olika mandatperioderna samt med totalen kan vi få en unik översikt över hur partiets prioriteringar har förändrats i kommunpolitiken. Fördelningen under anges även men det är för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen för resterande mandatperiod. Kategori/Andel (%) Barnomsorg - 1,0 2,8 2,4 2,3 Brottsbekämpning 4,5 2,4 5,5 8,5 5,8 Djurskydd 2,3 0,7 0,9 1,6 1,1 Ekonomi - 1,7 1,1 1,4 1,2 Individ och familjeomsorg - 2,7 2,0 2,0 2,1 Invandring 15,9 20,2 12,5 8,9 12,9 Demokrati 31,8 33,3 22,1 22,2 24,3 Kultur och fritid 2,3 2,7 6,9 6,5 5,9 Miljö och natur 2,3 2,0 6,3 4,0 4,8 Samhällsbyggnad 11,4 10,1 17,0 15,3 15,2 Skola och utbildning 13,6 13,5 9,3 12,4 11,0 Äldre- och handikappomsorg 15,9 9,8 13,7 14,9 13,4 Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 I sina kommunala riktlinjer betonar Sverigedemokraterna att om partiets företrädare tvingas prioritera så ska skola, omsorg och brottsbekämpning ställas i första hand 8. Sverigedemokraternas faktiska kommunalpolitik visar att företrädarna långt ifrån följer rekommendationerna, åtminstone inte när det gäller vilka förslag man lägger i kommunerna. Förslagen inom skolområdet har först under nuvarande mandatperiod blivit ett av de mest prioriterade områdena. När det gäller omsorgsfrågor riktar partiets företrädare stor uppmärksamhet till kommunernas pensionärer, med förslag om en bekvämare och mer värdig äldrevård. Men omsorgsfrågor i kommunerna handlar inte bara om de äldre, även barnomsorg och individoch familjeomsorg är stora verksamheter. Och när det gäller barnomsorg och familje- och individomsorg, är partiets engagemang i stort sett noll. Andelen motioner inom brottsbekämpningsområdet blir dock allt större. Partiet har alltid talat om brottsligheten som ett stort samhällsproblem, och ofta kopplat frågan till invandringen. I takt med att partiet växt tycks man ha lyckats förvandla retoriken till konkreta politiska förslag. Men den är fort- 8 Riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik sid

20 farande långt ifrån den mest prioriterade frågan i förhållande till det totala antalet lagda motioner. Under alla mandatperioder är det istället andelen motioner inom Demokratiområdet som är högst, men den har minskat. Minskningen bör ses som ett resultat av att partiet i större grad försöker att bredda sin politik ute i kommunerna. Området samhällsbyggnad har, från att ha varit det fjärde mest prioriterade området, i förhållande till de andra politikområdena upptagit ett allt större intresse hos partiets företrädare. Det är inom det område partiet lättast kan förankra sin politik i frågor som ligger nära väljarnas vardag. Den ökade andelen kan därmed ses som ett försök från partiets sida att driva en politik ligger nära kommuninvånarnas intressen. Den kanske mest förvånande utvecklingen är den allt lägre andelen motioner inom invandringsområdet. Det bör sägas att Sverigedemokraterna i princip kopplar alla samhällsproblem till invandringen, och att andelen motioner inte ensamt illustrerar partiets ideologi och vägval. Dessutom är invandringen i första hand en fråga som inte avgörs i kommunerna. Den låga andelen pekar mot att Sverigedemokraterna, trots att frågan är viktig för den, har svårt att hitta konkreta förslag som kan anpassas till kommunernas beslutsramar. Många av de motioner som partiet har lagt fungerar inte heller att föreslå gång på gång. Det är dock värt att notera att när partiet lyckas paketera sin anti invandringsbudskap i en nytt förslag så blir det ofta lagt i många kommuner, vilket kommande avsnitt om seriemotioner kommer att visa. En annan anledning till att andelen motioner som direkt berör invandring minskat är att partiet sedan förra mandatperioden skiftat fokus från invandringen till att tala om problemen med det mångkulturella samhället, vilket om möjligt blir ännu svårare att formulera i konkreta förslag. Ett exempel på när partiet lyckats är motionen om mångkulturella bokslut. Antal motioner per år Genom att följa antalet motioner år för år kan vi få en bild av när under mandatperioderna Sveriegdemokraternas företrädare är som flitigast med att lägga förslag till fullmäktige. Det är under mandatperiodens första år som Sverigedemokraterna lägger flest motioner. Därefter sjunker antalet mycket kraftigt år från år. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det finns många motioner som i princip endast läggs en gång under respektive mandatperiod. Hit hör flera av motionerna inom demokrati; de initiala motionerna om insynsplatser, valkretsindelningar, minskning av partistöd m.m. Frågan om folkomröstning, flyktingmottagning och kravet på mångkulturellt bokslut är också motioner partiet lägger tidigt i mandatperioden. En annan förklaring kan vara att Sverigedemokraterna förlorar politiker. Vi vet att det finns många avhopp och att de sker tidigt under mandatperioden. Vi vet också att partiet har svårt att fylla platserna igen, det saknas kandidater. En ytterligare förklaring till toppar i antalet motioner kan vara seriemotioner som läggs under ett fåtal år i flera kommuner. Det finns dessutom färre seriemotioner under senare år jämfört med under åren En intressant fråga är om detta kommer upprepas under innevarande mandatperiod. 20

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler

Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Beviljade bidrag för energieffektivisering i offentliga lokaler Fram till den 21 augusti 2008 hade i hela Sverige sökt och beviljats drygt 1,8 miljarder kronor i statligt stöd till energieffektivisering

Läs mer

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster

Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Bilaga 1 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Hur viktigt tycker du det är att sälja kommunala bolag för att skapa goda förutsättningar för företagande

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37%

Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% Kommunkod Kommun Klassning Andel företag som har en kvinna som operativ företagsledare 2008 2006 0186 Lidingö Storstadsområden 38% 37% 0162 Danderyd Storstadsområden 38% 37% 0187 Vaxholm Storstadsområden

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen

Rapportrubriker. Svaren per kommun. Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Bilaga 2 till Kommunal säljverksamhet Sälj bolag, inte varor och tjänster Svaren per kommun Fråga: Konkurrens från kommunens verksamheter mot de privata företagen Rapportrubriker 0 Hur tycker att läget

Läs mer

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra.

Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. 2008 05 29 Så här stor del av kommunernas invånare är skuldsatta enligt en sammanställning som LO-Tidningen låtit Statistiska centralbyrån (SCB) genomföra. I spalt nr 2 redovisas hur stor del av kommunerna

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6)

, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) 2016-12-22, Dnr 2016:1373 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (6) Statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskolan, fritidshemmet och annan pedagogisk verksamhet till kommuner som tillämpar maxtaxa Skolverket

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område

Utvärderingsresultat per anbudsområde och geografiskt område Ale Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD Swea Energi AB INGET ANBUD INGET ANBUD Alingsås Swea Energi AB Swea Energi AB Swea Energi AB Swea

Läs mer

Ranking vindligan 2012

Ranking vindligan 2012 Ranking vindligan 2012 Rankingen baseras på en detaljerad kartläggning av hur mycket det blåser i olika delar i Sverige som genomförts av forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten.

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

per landsting samt total i riket 2010-2015

per landsting samt total i riket 2010-2015 Koll på Läkemedel statistik per landsting samt total i riket 2010-2015 Presentation framtagen av Margita Jacobsson SPF Seniorerna och Pharma XY och bearbetad av Lars Rönnbäck Andel av befolkningen 80+

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

KOMMUN (soterade efter. KOMMUN (bokstavsordning) Skadade och dödade SKADADE OCH DÖDADE

KOMMUN (soterade efter. KOMMUN (bokstavsordning) Skadade och dödade SKADADE OCH DÖDADE Statoils och NTF:s trafikskadeindex 2013 Indexet rankar Sveriges 290 kommuner utifrån hur många som skadades eller omkom på de kommunala vägarna under 2012, i förhållande till kommunens befolkningsmängd.

Läs mer

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4

Kostnadsutjämning år 2002, kronor per invånare Bilaga 4 Stockholms län Botkyrka 4 926 7 800 2 703 3 630 4 520 0 747 0 44 577 0 0 0 176 0 0 25 123 525 Danderyd 5 836 6 784 2 139 7 226 1 261 0 0 0 44 577 0 0 0 176 0 0 24 043-555 Ekerö 6 353 9 198 2 577 3 857

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2

Tabell F.12. Besök på bibliotek samt antal aktiva låntagare efter kommun. Antal 2 Stockholms län 14 127 535 5 416 782 8 710 753-3% Botkyrka 450 543 Inget huvudbibliote 450 543-9% Danderyd 245 903 107 907 137 996-2% Ekerö 134 134 109 684 24 450 16% Haninge 448 714 263 374 185 340 3%

Läs mer

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL

Prestationsmål 2 Utredning /behandling Nej. Prestationsmål 3 SIP SoL Kommuner Stockholms läns Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands

Läs mer

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län

Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun uppdelat per län Lärarförbundets Bästa musik- och kulturskolekommun 2016 - uppdelat per län AB Stockholm Sundbyberg 79 303 173 75 55 108 Solna 81 305 46 233 26 80 Vaxholm 103 345 76 254 15 107 Nacka 107 353 113 239 1 116

Läs mer

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av

kommunerna Bilaga 5: Rangordning av Bilaga 5: Rangordning av kommunerna Bilaga 5 innehåller en tabell med värdena för alla indikatorer per kommun. För varje indikator anges kommunens värde på indikatorn och värdets rangordning i förhållande

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Einwohnerzahlen im Land, Kommunen und Gemeinden per 31. Dezember 2015 Riket 9'851'017 22'362 26'589 22'525 4'064 31'971.. 31'971 14'303.. 14'303 17'668.. 17'668 630 01 Stockholm 2'231'439 7'283 6'825 4'003

Läs mer

Kommun Biogasproduktion Blekinge Karlshamn Deponi

Kommun Biogasproduktion Blekinge Karlshamn Deponi Län Kommun Biogasproduktion Blekinge Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Dalarna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Industri Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13)

ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER (13) ÅRSPLANERING FÖR MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA INOM RAMEN FÖR BOSÄTTNINGSLAGEN (2016:38) UNDER 2016 2016-02-25 1(13) BLEKINGE LÄN Karlshamn 23 16 7 5 2 Karlskrona 78 3 75 8 1 8 8 8 8 9 8 9 2 6 Olofström 0 0

Läs mer

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät)

Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Årets Håll Sverige Rent kommun 2016 hela Sverige Kommun Placering 2016 (2015) Håll Sverige Rent kommun Poängbedömning strategiskt arbete med nedskräpning (efter svar i enkät) Ansluten till Vi Håller Rent

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket

Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015 och befolkningsförändringar Totalt Riket Riket 9 851 017 103 662 114 870 90 907 23 963 134 240.. 134 240 55 830.. 55 830 78 410.. 78 410 1 289 01 Stockholm 2 231 439 33 395 29 381 15 830 13 551 76 678. 41 480 35 198 57 063. 38 783 18 280 19 615.

Läs mer

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18

Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Sida 1 av 18 Handel per invånare* Utländska hotellnätter i Sveriges kommuner* Kommun SEK Kommun Antal/ invånare 1 Lysekil 2 647 405 1 Åre 7,78 2 Strömstad 1 800 898 2 Strömstad 6,97 3 Olofström 1 737 392 3 Sigtuna

Läs mer

Bibliotek integrerade med skolbibliotek

Bibliotek integrerade med skolbibliotek Stockholms län 135 5 22 113 6 6-416 164-26 557 213 4 128 646 Botkyrka 6 - - 6 - - - - - - - 21 057 3 510 559 Danderyd 4-1 3 - - - - 2 - - 11 713 2 928 1266 Ekerö 2 - - 2 - - - - - - 1 5 932 2 966 872 Haninge

Läs mer

Folkbokföring på lägenhet och insamling av lägenhetsnummer Länsvis

Folkbokföring på lägenhet och insamling av lägenhetsnummer Länsvis Folkbokföring på och insamling av snummer Länsvis Länsnamn / Kommunnamn som är är 2011-05-09 vara Stockholm 85,1% 1 019 399 1 198 580 1 Vallentuna 95,8% 4 516 4 715 2 Värmdö 94,4% 6 027 6 387 3 Upplands

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 juni Totalt

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 juni Totalt Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016 och befolkningsförändringar 1 januari - 30 juni 2016. Totalt Riket 9 906 331 55 314 60 405 46 057 14 348 62 240.. 62 240 21 808.. 21 808 40 432.. 40 432

Läs mer

Resultat 01 Drivmedel exklusive fordonsgas

Resultat 01 Drivmedel exklusive fordonsgas Resultat 01 Drivmedel exklusive fordonsgas Geografiskt Ale Statoil St1 Alingsås Statoil St1 Alvesta Statoil Aneby Arboga Statoil Arjeplog St1 Arvidsjaur Statoil Arvika Statoil St1 Askersund Statoil St1

Läs mer

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2016 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september Totalt

Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2016 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september Totalt Riket 9 954 420 48 089 30 580 21 204 9 376 50 401.. 50 401 13 011.. 13 011 37 390.. 37 390 1 323 01 Stockholm 2 260 795 12 317 7 624 3 629 3 995 25 620. 12 985 12 635 17 596. 13 050 4 546 8 024. -65 8

Läs mer

Asylsökande barns rätt till utbildning

Asylsökande barns rätt till utbildning Asylsökande barns rätt till utbildning Sammanställning av resultat uppdelat på kommunnivå 1 (117) Innehållsförteckning Asylsökande barn i kommunen sid 4 Tabell 1. Deltar samtliga asylsökande barn i grundskoleålder

Läs mer

Bilaga 4a Resursanvändning

Bilaga 4a Resursanvändning Bilaga 4a Resursanvändning Variabler: : Undervisningskostnaden per elev i relation till totalkostnaden per elev. : Den övriga kostnaden per elev i relation till en per elev. : Antal elever per lärarheltidstjänst

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Uppskattad, genomsnittlig. Antal sålda tomter av kommunen till. privatpersoner

Uppskattad, genomsnittlig. Antal sålda tomter av kommunen till. privatpersoner Tomtkö-listan 2012 Stockholms län Stockholms län kötid i kommunaltomtkö privatpersoner 2011 Upplands Väsby - - 2 Värmdö - - 0 Ekerö - 1-6 mån 3 Botkyrka - - 6 Salem 201 1-6 mån 35 Haninge - - 3 Upplands-Bro

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer