PKMC Pandemiarbetet Eterflaskor. AmbuAlarm Annikas ruta Forskning och utveckling Övninga - Vi arbetar på PKMC Utbildningarna

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , December 2009 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Annikas ruta Vad har vi gjort på PKMC i höst? Pandemiarbetet har varit intensivt där vi bland annat stöder Smittskyddsenheten med medverkan i vaccinationsgruppen och dagliga inventeringar och sammanställningar av sjukhusens belastning avseende vård- och IVA-platser. PKMC har också hjälpt till med vaccinering av bland annat SOS Alarms operatörer. Regional medicinsk katastrofledning (RKML) befinner sig sedan några veckor i förstärkningsläge. Beredskapshöjningen ligger kvar så länge som vi måste rapportera om belastning och förmåga till Socialstyrelsen, Länsstyrelsen m fl. Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: pkmc@vgregion.se I det här numret 1 Annikas ruta 2 Forskning och utveckling Mer om pandemiarbetet kan ni läsa på sidorna Eterflaskor. Socialstyrelsen uppmanade för några veckor sedan landstingen att inventera eventuella lager av eterflaskor som är mer än ett år gamla. Flaskorna, som är explosiva, skall destrueras. Vi har från PKMC skickat ut information till regionens samtliga förvaltningar och rapporter har kommit in från olika verksamheter där eter finns och också hur de nu destruerat dessa. En sammanställning av rapporterna kommer att göras under januari. AmbuAlarm börjar finna sina arbetsformer och i verksamhetens lokaler är det full aktivitet med bl a utbildning av SOS-operatörer och sjuksköterskor. Vi har haft flera studiebesök och intresset för AmbuAlarm är stort. Införandet av RAKEL kommer så sakteliga igång. I mitten av december införs de första enheterna i några ambulanser. Övningar har genomförts med bl a Svenska kyrkan, sjukhus, försvarsmakten och kommuner Vi arbetar på PKMC - Regional tjänsteman i beredskap - Akutmottagningen SÄS har infört ett nytt prioriterings/triagesystem WIS ett webbaserat informationssystem Utbildningarna har vi i stort kunnat genomföra trots pandemin. Rapporteringen till Socialstyrelsen, som vi sker två gånger per år, innehåller bl a antalet utbildade och under andra halvåret i år utbildades deltagare fördelat på elevdagar. Dessutom har vi på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört två nationella utbildningar och PKMC har också genomfört eller deltagit i några internationella kurser. 6 Utbildningar och övningar 12 Nytt från smittskyddsenheten 14 Kvartalsporträttet Mikael Engvall, ny instruktör på PKMC 15 Anslagstavlan 16 Rapporter och andra lästips Flertalet av vår medverkan i kurser, konferenser, övningar m m har rapporterats eller kommer att rapporteras i PKMC-nytt. I vår verksamhetsberättelse som sammanställs första kvartalet 2010 kommer en mer detaljerad rapport om vår verksamhet Tack för ett gott samarbete under året! Från oss alla på PKMC till er alla önskas en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt December

2 Forskning och utveckling Historik Katastrofmedicin är en ung vetenskap, vars utveckling har intensifierats under de senaste 10 åren på grund av de ökade riskerna för stora olyckor och katastrofer under början av 2000-talet. Ett ökat intresse för ämnet har tillkommit med anledning av utvecklingen av den globala terrorismen och de naturkatastrofer som sannolikt till en del beror på klimatförändringen. Som följd av detta ökade intresse har man också insett behovet av en bättre vetenskaplig grund för både metodik och undervisning. Mycket tyder på att ämnet, inom de närmaste åren, kommer att bli föremål för en betydande och positiv utveckling. I Sverige fanns ett tidigt och mycket aktivt intresse för katastrofmedicin. De första internationella föreningarna grundades under början av 1970-talet och för närvarande finns en ledande internationell sammanslutning (WADEM) inom detta område med kongresser vartannat år i olika delar av världen. Innan dessa föreningar grundades hade katastrofmedicin ingen identitet som eget ämnesområde och den undervisning och forskning som bedrevs inom området skedde antingen inom krigsmedicin eller, inom till katastrofmedicinen angränsande specialiteter, t. ex kirurgi. I Sverige fanns ett tidigt och mycket aktivt intresse för katastrofmedicin. Den svenska föreningen bildades 1988 och var under en period en av de största nationella föreningarna inom området. Katastrofmedicin infördes som ämnesområde i undervisningen för läkarstuderande 1974 och den första svenska professuren i katastrofmedicin inrättades 1991 vid Linköpings Universitet som en av de första i sitt slag i världen. Behov av forskning Initialt har forskning och utveckling inom katastrofmedicinen kännetecknats av återrapportering av erfarenheter från stora olyckor - en beskrivande vetenskap, där några större vetenskapliga utvärderingar (metodik eller resultat), inte har redovisats. De arbeten som har publicerats har inte möjliggjort vetenskaplig analys och därmed resulterat till en mycket begränsad metodutveckling. Det finns ett stort behov av forskning för utveckling av alla ämnesområden inom sjukvården och katastrofmedicin är inget undantag. Katastrofmedicinen är en multidisciplinär vetenskap som sträcker sig över stora delar av det medicinska fältet t. ex kirurgi, anestesiologi och intensivvård, internmedicin, allmänmedicin, prehospital vård, infektionssjukdomar, strålningsmedicin, rättsmedicin, laboratoriediscipliner som radiologi, klinisk kemi och fysiologi, psykiatri och psykologi, och socialmedicin. Även om forskning och utveckling i alla dessa områden behövs - ensamma är de flesta av dessa specialiteter för små för att hävda sig nationellt och internationellt - krävs en samordning mellan dessa olika ämnen för att inventera och definiera forskningsbehovet, initiera och samordna föreslagna och befintliga forskningsprojekt, skapa och bevaka förutsättningar för denna forskning samt leda, samordna, utveckla och på samma sätt bevaka förutsättningar för undervisning inom hela området. Förutom forskning och metodutveckling, behövs även utveckling och utvärdering av den organisatoriska delen av katastrofmedicinen t ex planering inför, organisation och ledning vid samt agerande i skadeområde och på sjukhus vid händelser av detta slag. Därför behövs ett samarbete med samverkande organisationer som räddningstjänst, polis och försvar och på vissa punkter även med andra områden i samhället är naturligt. För att lyckas med detta, krävs en samordnande ämnesföreträdare som också måste ta ansvaret för utveckling och utvärdering av metoder för undervisning och träning med de speciella krav som detta område ställer. Dessutom måste ämnet Katastrofmedicin finnas definierat som eget område för undervisning och forskning med forskarutbildning och möjlighet till doktorand- och licentiatexamen. Detta är ännu så länge fallet bara vid ett fåtal universitet och högskolor i Sverige. En sådan utveckling är helt nödvändig om ämnet ska kunna svara mot de snabbt ökande krav som de senaste årens samhällsutveckling medfört och som sannolikt ytterligare kommer att öka i en nära framtid. Katastrofmedicinen är en multidisciplinär vetenskap PKMC-nytt December

3 Under 2009 har PKMC satsat på forskning och utveckling inom fältet katastrofmedicin genom att engagera intresserade forskare inom området. Resultatet av denna medvetna investering har varit ett antal publikationer, pågående och planerade projekt samt deltagande i olika nationella och internationella möten. En doktorand arbetar för närvarande med sin doktorsavhandling om validering av olika triage-metoder och ytterligare doktorandarbeten är på gång. Pågående projekt/ forskning 1. Validering av triagemetoder 2. Organisation och ledning inom katastrofmedicin 3. Koordination av nationella händelser, RTiB rollen 4. Estimering av sjukvårdsbehov i samband med olika händelser 5. Validering av Triagekort 6. Studier om regionala register 7. Studier om nationella register 8. Prehospital optimering av resurser; ambulansresurser 9. Regionala störningar och katastrofberedskap Planerade projekt 10. Comparison of golden hour in prehospital trauma care between Sweden and India 11. Comparison of prehospital trauma care in Sweden and Iran. Vetenskapliga publikationer Management of traumatic liver injuries without a valid trauma system. Khorram-Manesh A, Pourseidi B. Prehosp Disaster Med. 2009; 24(4): PMID: [PubMed - in process] 2. Regional coordination in medical emergencies and major incidents; plan, execute and teach. Khorram-Manesh A, Hedelin A, Örtenwall P. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2009; 17(1): 32. PMID: [PubMed - in process] 3. Hospital-related incidents; causes and its impact on disaster preparedness and prehospital organisations. Khorram-Manesh A, Hedelin A, Örtenwall P. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2009; 17(1): 26. PMID: [PubMed - in process] 4. Impact of hospital-related disturbances on disaster preparedness. Khorram- Manesh A, Wahl M, Hedelin A, Örtenwall P. ICU- Management. 2009; 8 (3): ICU_V9_I3.pdf 5. Pandemic in the ICU. Wahl M, Örtenwall P, Hedelin A, Khorram-Manesh A. ICU- Management. 2009; 8 (3): ICU_V9_I3.pdf 6. Surge capacity; in a costeffective healthcare system. Örtenwall P, Hedelin A, Wahl M, Khorram-Manesh A. ICU-Management. 2009; 8 (3): ICU_V9_I3.pdf Accepterade artiklar for publikation 7. Prioritising: is it the way to encounter today s economical crisis within the healthcare system? Khorram-Manesh A, Wahl M, Hedelin A, Örtenwall P. ICU- Management. 2009; 8 (4) Submitterade artiklar 8. Prehospital Triage, discrepancy in prioritysetting between emergency medical dispatch centre and ambulance crews. Khorram-Manesh A, Lennquist Montan K, Hedelin A, Kihlgren M, Örtenwall P. 9. Estimation of healthcare resources at sport events. Khorram-Manesh A, Berner A, Hedelin A, Örtenwall P. Rapporter Beräkning av sjukvårdsresurser i samband med sportevenemang (Socialstyrelsen) Nyheter MACSIM MACSIM är ett simuleringssystem för utveckling och utvärdering av undervisning och träning i organisation, ledning och bedrivande av sjukvård i situationer där omedelbart tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet = det som inom sjukvården definieras som allvarliga händelser, exempelvis stora olyckor och katastrofer. MACSIM är primärt utvecklat för vetenskaplig utvärdering av de metoder som används. Det måste därför ge maximal information som grund för de processer som skall utvärderas. Just detta gör det också mycket lämpligt som instrument för realistisk undervisning och träning och även för validering av undervisningsmetoder. Eftersom MACSIM är utvecklat för vetenskapligt och inte för kommersiellt ändamål är det också tillgängligt för dem som har begränsad budget (och därmed kanske också har det största behovet av ett system av detta slag). Systemet är helt nytt och har i Sverige hittills endast använts av Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) i Göteborg som också deltagit i utvecklingen av det. För mer information se; Internationella kurser MACSIM April 2009: Croatian Ministry of Health, PAG, Croatia November 2009: Croatian Ministry of Health, Split, Croatia Frågor besvaras av amir.khorrammanesh@vgregion.se PKMC-nytt December

4 Vi arbetar på PKMC 2010 Annika Hedelin Beredskapschef Birger Kollberg Bitr beredskapschef Per Örtenwall 50% Beredskapsöverläkare Martin Wahl Beredskapsöverläkare Amir Khorram-Manesh Beredskapsöverläkare Gib Åhlén Högskolelärare Agneta Andersson Nero Beredskapssamordnare Andreas Berner Instruktör Mikael Engvall Instruktör Irene Johansson Planeringssekreterare Anne-Marie Engström Utbildningsassistent Jonas Sundquist Vaktmästare Kristina Höjer Receptionist Börje Wenander 25% Beredskapspsykolog Åsa Örtenwall, tim Koordinator ALSG Bengt Asplén Verksamhetschef AmbuAlarm Pontus Rotter Verksamhetsutv AmbuAlarm Tomas Svensson 50% RAKEL-samordnare Sven Martinell, tim Med. ledn.ansvarig AmbuAlarm Regional Tjänsteman i beredskap (R-TiB) PKMC upprätthåller funktionen som regional tjänsteman i beredskap i Västra Götalandsregionen. Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544, skall varje landsting/region ha denna funktion som skall var tillgänglig dygnet runt årets alla dagar. En sammanställning av R-TiBs aktiviteter under 2009 kommer att redovisas i PKMC nytt 15 mars nästa år. RTiB nås dygnet runt via SOS Alarm E-postadress: rtib@vgregion.se Akutmottagningen inför ett nytt prioriteringsystem Information om införande av ett nytt prioritering/triagesystem på Akutmottagningen Södra Älvsborgs Sjukhus Den 1 oktober byter AVC triagesystem från Manchester Triage System (MTS) till Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS). Införandet har föregåtts av ett politiskt beslut i Västra Götalandsregionen där alla akutmottagningar och den prehospitala vården i regionen ska använda sig av ett gemensamt triagesystem. Införandet pågår successivt i regionen. Med det nya arbetssättet införs ett nytt pappersdokument, akutjournal enligt METTS. Dokumentet är gemensamt för prehospital och akutmottagningsvård. Patienter som anländer till SÄS med ambulanstransport kommer fr.o.m att vara prioriterade enligt METTS av ambulanssjuksköterskorna redan vid ankomsten. METTS är ett akutprotokoll som är utvecklat i Sverige. Flera sjukhus har sedan starten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, januari 2005, varit med och vidareutvecklat systemet. Idag är ca 25 sjukhus och ambulansorganisationer användare och medutvecklare av METTS. Triagemodulen som är en del av METTS bygger på två delar, vitalparametrar och ESS som är algoritmer för riskfaktorer. På AVC: s hemsida finns mer utförlig information dels i en manual för triage/prioritering enligt METTS och dels ESS som står för Emergency, Symtoms and Signs och är algoritmer till de flesta kontaktorsaker på en somatisk vuxen-akutmottagning. Källa: SÄS intranet PKMC-nytt December

5 WIS - Västra Götalandsregionen WIS är ett nationellt webbbaserat informationssystem som utvecklades av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten och idag svarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för utveckling, drift och förvaltning. WIS är tänkt att i huvudsak användas i samband med risk för och under kris. Det ska även kunna användas som erfarenhetsbank i det förebyggande krisarbetet. Det nationella målet är att WIS (på sikt) ska användas på bred front i hela det svenska krishanteringssystemet. Anslutningen till WIS är kostnadsfri. WIS är åtkomligt via Internet och kräver inte att någon separat programvara installeras. Under våren togs på initiativ av säkerhetsstrategiska avdel- ningen, PKMC och regionkansliets informationsavdelning beslut om att prova WIS. Syftet med försöket var att se om WIS kan bidra till att förbättra informationsspridning inom egen förvaltning/verksamhet men också vara ett instrument för att förbättra förvaltningsövergripande informationsspridning. WIS ska/och kan inte ersätta vanlig kommunikation. Telefon, e-post och inte minst det mänskliga mötet kommer alltid att behövas. För samordning av information, samt utbyte och inhämtande av information mellan myndigheter/förvaltningar/verksamheter kan dock WIS komma att fylla en viktig funktion. T.ex så finns för närvarande bra information angående den nya influensan både från MSB och länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetet med att introducera WIS har handlat om att erbjuda respektive förvaltning/ verksamhet möjlighet att delta och bilda sig en uppfattning av WIS och dess möjligheter. I dagsläget har SkaS kommit längst i utnyttjandet av systemet. SkaS använder WIS för att i första hand dokumentera lokal TIBfunktion, på motsvarande sätt är det tänkt att systemet ska utnyttjas inom SU. MSB kommer under 2010 att intensifiera arbetet med uppgradering av systemet och där ses Västra Götalandsregionen som en viktig samarbetspartner. För mer information, kontakta Erik Burman på Säkerhetsstrategiska avdelningen erik.burman@vgregion.se För närvarande finns WIS introducerat inom följande förvaltningar/verksamheter. Nationella myndigheter MSB Socialstyrelsen Riksbanken m fl Privata aktörer ICA Fortum Länsförsäkringar m fl Länsstyrelser Kommuner (40 kommuner i Västra Götaland) Räddningstjänstförbund (4 i Västra Götaland) Polisen Västra Götaland Regionservice SÄS VGR IT AmbuAlarm SkaS Säkerhetsstrategiska avd PKMC Informationsavdelningen Primärvården SU Västfastigheter Kungälv Alingsås Västtrafik NU PKMC-nytt December

6 Utbildningar och övningar Platser kvar på PKMC:s kurser våren 2010 Kurs Tid Sista anmäningsdag Grundkurs: Katastrofmedicinsk beredskap 9 febr och 4 mars 1 jan resp 1 febr First responders, Borås Göteborg 28 jan 29 jan, 2 och 4 febr 1 jan Grundkurs: Lednings- och stabsmetodik Fortsättningskurs: Beslutsfattande och ledarskap under stress 22 febr 1 jan 23 febr 1 jan MIMMS 3-dagarskurs 3-5 mars och 5-7 maj 15 jan resp 15 mars MIMMS 1-dagskurs 10 mars 15 jan Medicinskt omhändertagande vid kyla maj 1 mars Anmälan och frågor till anne-marie.engstrom@vgregion.se Tel Fax PKMC medverkar i ny europeisk kurs: Medical Response to Major Incidents (MRMI) European Society for Trauma & Emergency Surgery (ESTES) grundades 2007 genom en sammanslagning av de stora Europeiska traumaföreningarna EATES och ETS. ESTES har idag vuxit till ett medlemsantal på över 7000, fördelade på 93 nationer vilket innebär många medlemmar också utanför Europa. Svensk förening för traumatologi är knuten till ESTES i form av institutionellt medlemskap. ESTES är en multidisciplinär förening som har kongresser varje år, närmast i Bryssel maj sjukhusnivå och regional nivå. Skälet till att alla dessa komponenter övas/illustreras samtidigt är att de hänger ihop med/är beroende av varandra, och detta angreppssätt ger både en bra realism och framför allt bra möjligheter att utvärdera resultatet både av insatsen som helhet och av dess olika led. Om (som exempel) enbart den prehospitala fasen övas, vet man inte hur utfallet skulle ha blivit av fördelningen av patienterna mellan sjukhus. Om man bara övar sjukhusen, bortfaller det viktiga Föreningen har flera sektioner, bland annat en för Disaster & Military Surgery. En av ESTES uppgifter är att samordna och arrangera utbildning, och denna sektion genomförde under april 2009 en första pilotkurs i föreningens regi i Novalja, Kroatien. Denna pilotkurs har nu följts av ytterligare en kurs i Split november. Kursen har nu funnit sin form under beteckningen Medical Response to Major Incidents (MRMI). Det som skiljer denna kurs från andra kurser inom området är att den täcker hela omhändertagandekedjan vid allvarlig händelse: Skadeområde, transportorganisation, organisation och omhändertagande på sjukhus, ledning och samordning på både Intensivt arbete vid triage i skadeområde samt koordinering av transport PKMC-nytt December

7 samspelet mellan sjukhus, regional ledning och transportorganisation. Den viktiga kommunikationen och koordinationen mellan enheterna (som är det som i den verkliga situationen ofta brister) kan heller inte övas om inte alla enheter är aktivt representerade. För att öva alla dessa led samtidigt på ett realistiskt sätt, och på ett sätt som möjliggör objektiv utvärdering av insatsens resultat, krävs avancerade simuleringsmodeller. Det nya simuleringssystemet MACSIM, som utvecklats i samverkan med PKMC och beskrivits i ett tidigare nummer av PKMC-nytt, har visat sig utmärkt för detta ändamål (för mer information gå gärna in på Efter pilotkursen i april har nu MRMI utvecklats till ett väl fungerande kurskoncept. Kursen i Kroatien nu i november samlade 80 deltagare från ett tiotal nationer. Den genomfördes vid Regional Center for Assistance and Disaster Relief (RCADR), ett nyetablerat katastrofmedicinskt centrum i Split, i regi av ESTES och Croatian Association for Emergency Medicine & Surgery. Kursledare var Sten Lennquist och i den internationella fakulteten ingick från PKMC Per Örtenwall, Amir Khorram-Manesh och undertecknad Kristina Lennquist Montán. Kursen var kombinerad med en kurs för instruktörer med 25 deltagare som efter förberedande träning tjänstgjorde som instruktörer för övriga kursdeltagare under överinseende av den seniora fakulteten. Efter en dags gruppvis träning i de olika leden av omhändertagandekedjan, följde två heldags simuleringsövningar med realtid där samtliga kursdeltagare deltog aktivt i roller i skadeområde, på sjukhus och i ledningsfunktioner. Panoramat var båda dagarna terrordåd med skador tagna från motsvarande reella scenarier. Resultatet av övningen åskådliggjordes med potentiellt undvikbara dödsfall och komplikationer relaterat till trauma score (såväl ISS som RTS). Utvärderingen av kursen utföll mycket positivt. Det är ingen tvekan om att detta kurskoncept har kommit för att stanna och framtida MRMI-kurser planeras redan i Holland (maj 2010), Kroatien (september 2010), Slovenien, Portugal, Österrike och Italien. Även den amerikanska försvarsmakten har visat stort intresse och sände en representant till kursen. På PKMC planeras den första kursen av detta slag under november Kursen kommer att vara internationell och hållas på engelska. Du som är intresserad uppmanas söka i tid, platsantalet är begränsat och intresset ser ut att vara stort. Välkommen att prova detta nya koncept tillsammans med oss! Frågor besvaras av Kristina Lennquist Montán, kristina.lennquist_montan@vgregion.se Per Örtenwall (internationella fakulteten) tillsammans med instruktörskandidater och kursdeltagare på ett av de fyra sjukhusen. PKMC-nytt December

8 Flyghaveriövning F7 PKMC fick inbjudan om att delta i en Tabel Top -övning med syfte att bl a testa operativplanen för stort skadeutfall inom utlandsstyrkan, dvs svenska militära enheter och personal utomlands. Övningen genomfördes på F7 Såtenäs. Man passade också på att göra en lokal table top-övning Flyghaveri i F7:s närområde dag två. Dag 1, nationell övning Den 21 oktober ägnades åt en nationell övning, där PKMC representerades av Per Örtenwall och undertecknad. Målet med övningen var att öva Försvarsmaktens OPLAN LINDA, som står för operativ chefs utarbetade operationsplan, samt samverkan mellan berörda lokala/regionala myndigheter. OPLAN LINDA träder alltså i kraft när de egna resurserna inte räcker till. Fokus låg främst på information, transport (endast inom Sverige) och omhändertagande av skadade och avlidna. Representanter, förutom de militära deltagarna, fanns med från Polismyndigheten, MSB, krisgruppsrepresentanter från Härryda kommun/landvetter flygplats, Lidköpings kommun, Svenska kyrkan samt PKMC. Scenario: Sprängattentat i Bogaland på en europeisk camp där svenska förband hade sin förläggning. Stort skadeutfall med bland annat 120 skadade och 20 döda, 10 saknade - hur många som var svenskar var oklart. Militären testade sin larmkedja, olika gruppers ansvarsområden, F7 krisstöd/krisledning. Man märkte under spelets gång att just ansvarsområdena inte var klart definierade samt att man hade vissa svaga länkar i larmkedjan. För vår del från PKMC var det framför allt sekundärtransporterna inom Sverige som vi blev involverade i. Där hänvisade Per Örtenwall till tidigare erfarenheter från bl.a. Tsunamin och Libanonkrisen. Får vi på PKMC uppdraget från Socialstyrelsen, så arbetar vi utifrån dessa erfarenheter. Vidare kom frågan om SNAMplanet upp som en resurs. Per informerade om de begränsningar som man måste ta hänsyn till, vad gäller bårvikt, bränsleförbrukning o.dyl. Vi redogjorde även för hur vi i civila sammanhang organiserar oss vid en allvarlig händelse, och att vi följer dessa planer även när det gäller militära incidenter. Dagen kan sammanfattas med att man brottas med liknade problem inom de olika civila organisationerna som inom den militära organisationen. De svaga punkterna visade ju sig, som alltid, vara information och larmkedjan. Dag 2, nokal övning Dag två, den 22 oktober, var ämnad som en lokal övning för att testa F7:s krisplan och belysa komplexiteten inom olika myndigheters ansvarsområden. Ett annat syfte var att skapa nätverk och finna eventuella brister i samverkan mellan olika myndigheter samt att finna nya samverkansformer. Civila representanter fanns med från bl.a. lokala polismyndigheter, Lidköpings kommun, Räddningstjänsten västra Skaraborg, ARCC, SOS Alarm, Svenska kyrkan och PKMC som representerades av undertecknad. Scenario: Flyghaveri i flottiljens närhet, ett privathus börja brinna, en skolklass på utflykt i skogen med saknade skolbarn och en hysterisk lärare. Dessutom tillkom composit-dekontamineringen i samband med ett flyghaveri och saneringsbehovet/hanteringen till följd av detta! Som synes fick alla inblandade sin beskärda del av kakan!! Det blev intressanta diskussioner när man kom in på de olika myndigheternas/organisationernas uppfattning om var initiativet/ansvaret låg för de olika åtgärderna, vilka resurser man hade att ta till och hur man aktiverade dem. Personligen blev jag något överraskad av det täta samarbetet mellan flygledaren på Såtenäs och ARCC-operatören. Flygledaren har ju en väldig viktig roll vid en incident kan jämföras med ansvarig sjuksköterska på en akutmottagning. Flygledaren skall se till att aktivera och sprida larmet i ett första skede. Här kan hon/han få hjälp av ARCC som har motsvarande larmlistor. Man upptäckte bl.a. att det saknades en handlingsplan för omhändertagande av den pilot som har varit med om haveriet, vilka prover och undersökningar som begärs. Detta föranledde flottiljläkaren på F7 att ta upp frågan i FörMedC, vilket resulterade i att handlingsplan ska upprättas och sedan även förmedlas till den civila sjukvården för kännedom. Dag två visade ännu tydligare vikten av att lokalt känna till och förstå olika organisationers ansvarsområden och agerande. Utvecklade lokala nätverk visade sig medföra en klar tidsvinst, ökad effektivitet och säkerhet samt framför allt en trygghet för de inblandade aktörerna. Frågor besvaras av Karin Svensson, utbildare PKMC/Sjukhuset i Lidköping karin.helga.svensson@vgregion.se PKMC-nytt December

9 Lärmät 09 Under fyra dagar, 4-8 oktober, deltog ett 60-tal personer med olika specialiteter i en serie mätövningar för radio-nukleära händelser. Övningarna hölls på Revingeheds övningsområde utanför Lund och anordnades av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) i samband med Lunds Universitet. Syftet med dessa övningar var att träna samverkan mellan strålskyddsspecialister och blåljuspersonal från olika myndigheter. Deltagarna delades in i 12 olika övningsteam innehållande minst en strålskyddsspecialist och i övrigt en blandning av personal från de olika myndigheterna som var representerade (polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård och tullverket). Strålskyddsspecialisterna bestod av sjukhusfysiker och strålskyddsexperter från Studsvik och SSM. Varje team deltog i sammanlagt sex olika övningsscenarier som dels var uppbyggda efter historiska olyckor med radioaktiva ämnen som inträffat i världen och dels var konstruerade efter tänkbara händelser där förövaren haft som avsikt att skada människor med hjälp av radioaktiv strålning. Varje scenario började med en kort genomgång av situationen och därefter fick teamen själva lägga upp en handlingsplan. Stor vikt lades på strålskydd av insatspersonalen eftersom man övade med riktiga strålkällor. Den stora fördelen med att öva på detta viset var att man under uppsikt fick tillfälle att träna med verkliga strålkällor och i verklighetstrogna miljöer vilket gav en helt annan förståelse för de olika problem man kan stöta på i verkligheten och man fick även en bra uppfattning av mätinstrumentens begränsningar. Detta var en mycket bra kurs och den uppskattades av deltagarna. Personligen tycker jag att jag känner mig mycket mer säker på min roll och vad som förväntas av mig om en liknande situation mot förmodan skulle inträffa i vekligheten. Frågor besvaras av stefan.sarudis@vgregion.se Sebastian Sarudis Leg. sjukhusfysiker Avdelning för Teknik och Fysik Klinik för Bild- och funktionsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus BORÅS Tel: Katastrofövning av stora mått i Mexico City Mexico City, som ligger i det sk jordbävningsbältet, har under det senaste halvåret haft två större jordskalv - 6,9 respektive 6,0 på Richterskalan. Vid dessa båda tillfällen var det endast ett mindre antal personskador. Den senaste stora jordbävningen inträffade 1985 då personer omkom och betydande skador i infrastruktur uppstod. Den 17 september genomförde myndigheterna i Mexico City en gigantisk katastrofövning. Scenariot var en omfattande jordbävning med 6,9 på Richterskalan personer deltog och evakuerade bland annat byggnader. Från myndigheterna deltog bland annat poliser. (Mexico City har ca 9 milj invånare.) En katastrofövning kräver alltid noggranna förberedelser och stor samverkan mellan berörda. Att organisera en så stor övning som man nu genomfört i Mexico City bör ha krävt stora resurser under flera år. Jag ser fram mot att få läsa utvärderingen från övningen och återkommer i PKMC-nytt i ett senare nummer för att delge er denna. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt December

10 Rapport från seminariedag för Stödstyrkan 6 oktober i Göteborg Stödstyrkan, som har beredskap för att bistå svenskar i utlandet vid en katastrof eller större händelse, träffas 1-2 ggr per år för att få information om nyheter och en möjlighet att bibehålla nätverket. Bakgrund Stödstyrkan bildades som en följd av de insatser som gjordes under tsunamin i december Utbildningen av stödenhet 1 startade våren 2006 på Rosersberg utanför Stockholm. Detta har sedan följts av grundutbildning av stödenhet 2 och 3 samt repetitionsutbildning med fältövning på Revinge utanför Lund för alla. De tre enheterna är nu sammanslagna till en stödstyrka bestående av 196 personer. Gruppen består av representanter från MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), RKP (Rikskriminalpolisen), Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Kyrkan och Socialstyrelsen. Utöver stödstyrkan finns även bedömningsenheten, som är en mindre grupp på personer som har en högre beredskap för att aktivt kunna underlätta ett beslut angående behovet och behovets storlek, när en stödstyrka skall skickas ut. Utrikesdepartementets SNITS (snabbinsatsstyrka) är fristående med egen utlarmning och jourlinje men har med representant på de nationella mötena när Stödstyrkan träffas. SNITS på UD är cirka 35 personer. MSB startade 1 januari 2009 efter en sammanslagning av de tre tidigare myndigheterna; Räddningsverket, KBM Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för Psykologiskt Försvar. MSB har det sammanhållande ansvaret för stödstyrkan. Ansvariga är Fredrika Lindholm (huvudansvarig), David Norlin och Kristina Dahlin som är placerade i Karlstad. Huvudansvarig för utlarmning är chefen för den konsulära delen på UD, Fredrik Jörgensen. I samråd med bedömningsenheten, generaldirektören på MSB, Helena Lindberg, och ansvarig för stödstyrkan på Socialstyrelsen, Åsa Molde, avgörs behov och insatsens storlek. Vid större insatser kopplas regeringen in. Mötet Sammanhållande för mötet den 5 oktober i Göteborg var Jan Tapani från MSB. Han arbetar på Revinge och har bland annat varit ansvarig för grundutbildningar och fältövningar för stödenheten. Jan inledde med att gå igenom viktiga aktiviteter under det senaste året. En hel del har omstrukturerats p g a sammanslagningen till MSB. Bland annat har tidigare eldsjälen och ansvarige för stödstyrkan, Lars Noren, slutat. CuRsnet: Stödstyrkans webbsida med information och utbildningar har uppdaterats. Handboken för Stödstyrkan uppdateras hela tiden Jan Tapani och Sofia Albrechtsson (arbetar numera på EU i Bryssel) har avslutat den primära utbildningen på 24 svenska ambassader runt hela jorden. 2 dagars utbildning på varje enhet har innefattat stödstyrkans uppdrag och samarbetet mellan stödstyrkan och UD. Jan meddelade att han kan tänka sig att ställa upp vid en ev. repetitionsutbildning eller fortbildning!! Efter inledningen fick en representant från respektive myndighet presentera sin verksamhet kring stödstyrkan. MSB, Fredrika Lindholm Utlarmnings-/informationssystemet via mobiltelefon/sms är nu upphandlat och klart. Utlarmning av representanter från Socialstyrelsen (läkare och sjuksköterskor) kommer emellertid att ske via lokal beredskapsenhet/arbetsgivare. Befintlig utdelad utrustning skall ej bytas ut efter att MSB har bildats. Tidigare märkning med Räddningsverket accepteras. Förmodligen kommer nya emblem att delas ut som kan strykas eller klistras över tidigare emblem. Försäkringen för stödstyrkan via Kammarkollegiet är helt klar. Försäkringskorten delades ut. Internationella ID-handlingar/kort kommer att tryckas och delas ut närmaste 6 månaderna. Information ang. lämpliga vaccinationer finns på CuRsnet. MSB står för kostnaden. Krav på förnyade hälsoundersökningar kommer att skickas ut. - Under 40 år: Läkarundersökning var tredje år år: Vartannat år - Över 50 år: Varje år PKMC-nytt December

11 Tjänstepassen drogs in p g a att passen var stämplade med Räddningsverket. Betydelsen av tjänstepass är klart överreklamerad och UD har beslutat om en mer restriktiv hållning. Tjänstepass ges nu endast till insatschef och stf insatschef. Polisen (RKP Rikskriminalpolisen), Anders Ahlqvist RKP ansvarar för polisens utlandsverksamhet. 11 personer är utbildade för beredskap till stödstyrkan. Stödstyrkan är prioriterad inom RKP. Polis följer alltid med vid utlarmning. Minst 2 personer åker, helst 5 stycken. Beslut angående lämpligt registreringsförfarande är inne i ett slutskede. Tidigare pappersregistrering är på väg att bytas ut mot ett digitalt system. Call-centerfrågan. UD har ansvaret för informationen idag. Under 2010 kommer Polisens kontaktcenter att ta över ansvaret. Telefonnumret är välkänt till Polisens upplysningscentral. Resurserna är goda vid ett stort behov av många telefonlinjer vid en ev. katastrof. Socialstyrelsen, Åsa Molde Under 2009 har ett 2-dagars internat hållits för representanterna från Socialstyrelsen. Mötet hölls i Sigtuna. Stor vikt lades vid att lära känna varandra, eftersom vi är utbildade i olika omgångar och kommer från olika landsändar. En ny lag är antagen i september Landstingspersonal kan/får arbeta utomlands under speciella förhållanden. Socialstyrelsen har ledningsansvar. Det betonas att ett lokalt tillstånd för att få verka i ett främmande land måste finnas. Socialstyrelsen, via lokala beredskapsenheter, håller på att nyrekrytera läkare och sjuksköterskor till stödstyrkan. UD, Svante Liljegren Samarbetet med stödstyrkan betonades. Viktigt med samordning via samverkan. Utbildningen på ambassaderna fortsätter, och måste fortsätta. Personalomsättningen är cirka 30% per år. Fyra kurser i krishantering och stabsutbildning har hållits för UD personal som är med i SNITS. Larmrutiner har gåtts igenom mycket noggrant. Svante pratade mycket om den kommande lagen, som med största sannolikhet kommer att accepteras före valet Kravet att hjälpa andra nationer inom EU kommer förmodligen öka vid hjälpinsatser. Sekretessfrågan är svår. Två typer av sekretess finns att hantera. Utrikessekretess berör landets säkerhet och relation till andra länder. Konsulärsekretess berör det enskilda fallet. Ett exempel på den senare sekretessen är svenskorganisationen i ett främmande land som kommer upp till svenska ambassaden för att få en lista på alla utlandssvenskar för ett luciafirande! Offentlighetsprincipen kommer att utökas men många frågor kvarstår innan lagen kan antas. Rädda Barnen, Birgitta Gälldin-Åberg Stora neddragningar och omorganisation inom Rädda Barnen har inneburit svårigheter att hålla ihop gruppen som är utbildade i stödstyrkan. Röda Korset, Lena Tynnemark Även Röda Korset har haft en stor omorganisation med samma bekymmer som Rädda Barnen. Dagen avslutades med att Daniel Brattgård, sjukhuspräst på Sahlgrenska sjukhuset, pratade om mötet med människor i kris, och Lennart Liljegren från Svenska Kyrkan pratade om ritens betydelse i krissammanhang. Daniel Brattgård pratade om betydelsen av mötet med medmänniskan i kris, vilket vi alla drabbas av oberoende av om vi är med i stödstyrkan eller ej. Hjalmar Gullberg citerades i dikten Mötet: Människors möte Om i ödslig skog ångest dig betog, kunde ett flyktigt möte vara befrielse nog. Giva om vägen besked, därpå skiljas i fred: sådant var främlingars möte enligt uråldrig sed. Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så. Ytterligare upplysningar kan lämnas av per.wiger@vgregion.se PKMC-nytt December

12 Nytt från smittskyddsenheten Influensan verkar ha nått sin topp och antalet bekräftade fall minskar. Med tanke på det enorma arbete som lagts ned ute i vården och ute i kommunerna så har vi också en god vaccinationstäckning vilket bidrar till att fortsatt smittspridning försvåras. När detta skrivs (091130) så har vi en 70 % vaccinationstäckning av barn och ungdomar, mellan 70 och 80 % täckning hos sjukvårdspersonal och mer än vaccindoser har registrerats i Svevac som är ett elektroniskt journalsystem som utgår från Smittskyddsinstitutet. Västra Götaland har hela tiden legat bra till vad gäller vaccinationstäckningen olikheter som rapporterats i media har inte varit helt korrekta. Vi rapporterar på olika sätt i olika landsting där vi bara rapporterar registrerade doser i Svevac, väl medvetna om att registreringen ofta sker med en viss fördröjning och att den automatiska överföringen mellan vissa journalsystem ej har fungerat. Vill man dessutom öka antalet givna doser kan man tidigt börja vaccinera barn eftersom de bara får halv dos men i Västra Götalandsregionen valde vi att ta riskgrupper och vårdpersonal först vilket är enligt Socialstyrelsens rekommendationer. Belastningen på vården har framför allt legat på öppenvårdsmottagningar inklusive sjukhusens akutmottagningar. Hittills har runt 250 patienter krävt sjukhusvård men i många fall har det varit korta vårdtider. Elva patienter har krävt intensivvård, det vill säga mindre än 5 % av sjukhusvårdade, vilket är en låg siffra om man jämför internationellt. Från t ex Australien rapporteras att 13 % av inneliggande patienter vårdades inom intensivvården. En trolig förklaring är vaccination av riskgrupperna som startade tidigt och som hindrar de mest utsatta att insjukna med allvarlig sjukdom. Sjukvården har hela tiden haft kapacitet att ta hand om fler patienter och under vecka 46 då det var som mest intensivt var många jourlinjer förstärkta, det fanns beredskap för att börja flytta om patienter för att frigöra fler platser för influensasjuka. Periodvis har belastningen på våra akutmottagningar varit mycket hög men man har kunnat reda ut detta. Pandemiplanerna verkar ha fungerat bra på det stora hela. Vi har en intensivvårdssamordnare, Bengt-Åke Henriksson, som dagligen rapporterar platsläget inom intensivvården avseende influensapatienter. Vi har även tillsammans med PKMC startat upp ett rapporteringssystem för att få fram en daglig beläggningsöversikt över patienter som sjukhusvårdas p g a misstänkt eller bekräftad influensa. Detta beläggningssystem skulle man naturligtvis kunna använda vid andra sjukdomar t ex calici. Vaccinationskansliet har varit en viktig aktör för att fördela vaccin och svara på frågor runt vaccinet. Du kan läsa mer om deras verksamhet på nästa sida. Sammanfattningsvis så har vården fungerat väl trots en ökad belastning, vaccinationerna löper på men den relativa bristen på vaccin och sena besked har orsakat och orsakar fortsatt besvär för alla inblandade. Nu är det dags att börja fundera på att utvärdera detta arbete. Något måste vi ha lärt oss och kunna lära oss av inför framtida pandemier (men just nu hoppas vi att de dröjer). En nationell utvärdering av landstingens olika vaccinationsprogram vore av stort värde. Vi har alla gjort lite olika men det gemensamma problemet har varit att vaccinet inte räckt till. Det har varit många olika aktörer inblandade i detta arbete och helt klart är att vi har klarat av detta tillsammans men inte utan att det för många inneburit många och långa dagar. Nu ser vi fram emot en lugnare period, förhoppningsvis inklusive lite ledigheter över helgerna! Tack alla som arbetat med denna pandemi, supportat på olika sätt ibland behövs det något extraordinärt för att förstå vilken kapacitet det finns runtom i regionen när det gäller! Ann Söderström, ann.soderstrom@vgregion.se Smittskyddsläkare Sjukvårdsrådgivningen förstärktes under hösten eftersom vi befarade att belastningen skulle öka. Det har funnits en särskild influensalinje och man har tagit in ökad bemanning. Trots detta har man haft en mycket hög belastning, framför allt under vecka 46 då väntetiderna ökade. Influensatyper Illustrerad av Margareta Olsson och hämtad från smittskyddsenhetens hemsida, PKMC-nytt December

13 Vaccinationskansliet Smittskyddsenheten i Göteborg startade i början av september upp ett helt nytt kansli, med medarbetare från olika professioner. Denna enhet fick som huvudarbetsuppgift att fungera som en stabsfunktion inom Smittskyddet och därigenom att förbereda, bearbeta och hantera frågor rörande pandemivaccinationen. Bland uppgifterna kan nämnas att: Inventera, sammanställa och samordna regionens samtliga vaccinationsresurser Medverka i utveckling, genomförande och utvärdering av Västra Götalandsregionens samlade vaccinationsstrategi. Inventera, sammanställa och samordna regionens behov av: - Informationsmaterial - Injektionsmaterial - Vaccin Sammanställa behov, tillgångar samt prioriteringar till ett logistiskt genomförbart upplägg. Utgöra kontaktpunkt för - Leverantör (Posten Logistik AB) - Sjukhusapotek (Apoteket Farmaci AB) - Distributör (Regionservice) - Vaccinerande enheter inom VGR (totalt 700 st) I regionen finns sammanlagt 206 vårdcentraler (offentliga och privata inom VG Primärvård) och utifrån hur många patienter varje vårdcentral har listade enligt vårdvalet, har vaccinet fördelats av logistiker. En vaccinationsansvarig per kommun (49 totalt, men en per stadsdel i Göteborg) tillsattes för att vara kontaktperson gentemot skolorna och den kommunala vården. Dessa har i sin tur samlat in uppgifter på hur många elever respektive boende det finns i respektive kommun. Samma uppgifter har inhämtats från företagshälsovården och övriga enheter. Dessa uppgifter har sedan legat till grund för tilldelning av vaccin. Kansliet har via återrapportering från vårdcentralerna fått info om antalet kvarvarande vaccinmängder och via Svevac har vi kunnat se att vaccinationerna utförts. Kansliet har fått många förfrågningar om vaccinmängder och leveranser och det har varit olyckligt att vi inte blivit tilldelade de mängder vaccin som vi tidigare fått information om. Vi har försökt uppmana de olika enheterna att samarbeta lokalt för att utskickade doser skall användas optimalt. Målsättningen har varit att i januari 2010 skall alla grupper ha erbjudits vaccin, men dos två för barn återstår. Under vårvintern kommer det att påbörjas en utvärdering och analys samt sammanställning av vaccinationstäckning. Medarbetare Ansvarsområde En ny mail öppnades (vaccinationskansliet@vgregion.se) tidigt för korrespondens och informationsspridning. En separat hemsida skapades under Smittskyddets ordinarie, där fortlöpande uppdateringar lagts ut. Separata lösenordsskyddade sidor har även förmedlat kommande vaccinmängder samt återrapporteringsformulär. Regelbundna möten har hållits med representanter från bl a apotek, regionservice, ansvariga chefer och informationsavdelningen. Camilla Glad Mina Hindebo Kristina Nyström Anna Lindqvist Ulf Niklasson Per Edgren Martin Wahl Administration Administration Influensasjuksköterska, smittskyddssjuksköterska Epidemiolog Logistik Logistik Kommuner och företagshälsovård Den första leveransen av pandemivaccinet skedde under slutet av vecka 42 och fortgår ännu. Hur länge vaccinationerna skall pågå diskuteras för närvarande på nationell nivå. Under hela perioden har det varit en mer eller mindre uttalad vaccinbrist vilket har inneburit att enheterna har tilldelats snarare än kunnat rekvirera sina doser. Per Follin Primärvård och sjukhus Anna Lindqvist, anna.lindqvist@vgregion.se Epidemiolog Smittskyddsenheten PKMC-nytt December

14 Kvartalsporträtten Mikael Engvall, ny instruktör på PKMC Som ny medarbetare på PKMC tar jag tillfället i akt att plita ned en presentation av mig själv. Först lite formalia Från den 1 december 2009 är jag anställd på PKMC som instruktör och ger mig i första hand i kast med frågor som rör CBRNE. Jag är intensivvårdssjuksköterska och har sedan länge sysslat med akutsjukvård i olika skepnader. Under flera år hade jag basen på akutmottagningen på Östra sjukhuset i Göteborg men kommer nu närmast ifrån barnintensiven på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Stora delar av min professionella karriär har spenderats med små icke inställsamma varelser (barn). Från arbete med flyktingbarn i Jordanien via barnoperation till barnintensiven där jag har huserat de senaste 7 åren. Att ha möjlighet att möta svårt sjuka barn med tillgång till läkemedel, apparatur och expertis av yppersta klass på alla plan, har varit mycket tillfredsställande. Motsatsen heter södra Sudan, vad gäller resurstillgången. Här spenderade jag ett halvår i Läkare utan Gränsers regi. Uppdraget var i första hand katastrofberedskap i ett område sedan lång tid präglat av krig. Med de minimala resurser som säkerhetsläget tillät övervakade vårt team området och samlade information om (och hanterade) epidemier, flyktingströmmar, malnutrition och krigshandlingar, framför allt genom ett system av hembesökare som jag förestod. Nå, katastrofberedskap handlar ju till stor del om att skapa beredskap för sådant man vet kan hända men innefattar ju också den otacksamma uppgiften att försöka förutse det som inte är möjligt att förutse. I alla tider har man försökt se in i framtiden för att kunna anpassa sig och förbereda sig på vad som komma skall. I Tjeckien säger man att den som tänker vistas en dag i skogen bör ta med sig bröd för en vecka, ett enkelt sätt att förbereda sig på oförutsedda händelser. Ett mer exotiskt ordstäv är tro inte att det inte finns några krokodiler bara för att vattnet är lugnt. Kanske är det ett sobert engelskt talesätt som passar bäst som ledstjärna för verksamheten, en fara som kan förutses är redan till hälften avvärjd. I tjänsten som instruktör på PKMC hoppas jag kunna dra nytta av erfarenheter från arbete som instruktör inom avancerad HLR liksom från extensivt handledande av kollegor och studenter. En intressant utmaning blir att gå från att vårda ett svårt sjukt barn till att arbeta med allvarliga CBRNE-händelser som kan påverka tusentals människor i samhället! och så några ord om fascination för förkortningar (FFF?). Inom barnintensivvården kondenserar man vanligen ned besvärliga ord till tre bokstäver, exempelvis CVK, PVK, EKG, EEG, UCG, MAP, CVP, ICP, HFO, IVC, SVC och TPN. En dagsaktuell förkortning, ECMO, har man hittills endast lyckats förkorta till fyra bokstäver, arbete pågår. Jag kan konstatera att man inom katastrofmedicinen har gått ett steg längre och kortat ned sina ord till en enda bokstav, C, B, R, N och E. Nåväl, jag har mina rötter vid norra spetsen av Vättern (den där sjön där man endast skall bada i vid pålandsvind ) närmare bestämt i sommaridyllen Askersund. Staden tillhör formellt gnällbältet men jag måste erkänna att jag inte vårdar dialekten särskilt väl. Jag har nu bott i Göteborg sedan förra seklet men uppskattar fortfarande en insjö PKMC-nytt December

15 mer än havet. Kanske för att blod är tjockare än (havs-)vatten, jag har släkt på alla sidor och ändar av Vättern. Till detta skall läggas att min fru kommer från en annan Vätter-idyll, nämligen Hjo. Ylva och jag har två pojkar i dagis/skolåldern. Tiden utanför arbetstid kommer även i fortsättningen att spenderas med familjen och med ishockeyspelande och strövtåg bland djur i natur (börjar inse att jag nog ändå är en sådan där typ ni vet, det finns inga dåliga väder ). Jag ser fram emot att bli en del av den katastrofmedicinska familjen och har vi inte redan träffats så ses vi säkerligen förr eller senare. Tack för ordet. Mikael Engvall Instruktör PKMC E-post: mikael.engvall@vgregion.se ANSLAGSTAVLAN Till ANTIDOTANSVARIGA på SJUKHUS och SJUKHUSAPOTEK Giftinformationscentralen har sedan 1/ Läkemedelsverket som ny huvudman. När det gäller vårt ansvar och våra uppgifter är det inga stora förändringar. Vi har precis som tidigare ansvaret för rekommendationer till sjukvården när det gäller antidoter. Däremot kan vissa rutiner komma att påverkas och ändras. Socialstyrelsen håller till exempel på och utreder hur frågan med de antidoter som beredskapslagras på apoteket C W Scheele ska lösas efter den 1 juli När det gäller antidotdatabasen så pågår ett utredningsarbete. Databasen är idag en integrerad del i Apoteket AB datasystem. Som det ser ut nu så kommer allt att fortsätta som i dagsläget, åtminstone till mars Tyvärr har det inte varit möjligt att lösa frågan tidigare. Jag kommer att återkomma med ytterligare information så fort något nytt framkommer. Svensk Katastrofmedicinsk Förenings temadagar 2010 Svensk Katastrofmedicinsk Förening (SKMF) har gett PKMC uppdraget att arrangera 2010 års temadagar. Temadagarna genomförs på konferenshotellet Arken i Torslanda den april Program och anmälningsblankett kommer att finnas på och på Frågor annika.hedelin@vgregion.se, per.ortenwall@vgregion.se Periactin (cyproheptadin) MSD, tabletter 4 mg avregistreras Periactin avregistreras vid årsskiftet och det svenska lagret beräknas ta slut ungefär vid samma tidpunkt enligt MSD. Eftersom läkemedlet är registrerat i andra länder kommer det att vara tillgängligt som ett licenspreparat. Vi återkommer med mer information när det gäller beställningsrutiner mm. Lämna även denna information till antidotansvariga på ert sjukhus. Stefan Arvidsson, Giftinformationscentralen stefan.arvidsson@gic.se PKMC-nytt December

16 SKL; Nätverksträff Av tradition anordnar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en nätverksträff med landets beredskapssamordnare dagen före SoS:s och SKL:s höstkonferens. Vid nätverksträffen den 20 oktober 2009 deltog de flesta landstingen/regionerna. PKMC:s representant i nätverket är Birger Kollberg. Dessutom deltog Bengt Johansson från säkerhetsstrategiska avdelningen. De ärenden som tas upp på nätverksmötena är dels de ärenden som kommer upp på SoS:s och SKL:s konferens och dels andra ärenden som har aktualitet i de olika landstingen. Nätverket har stor betydelse för de mindre landstingen genom att erfarenheter kan utbytas med övriga kollegor. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se SoS:s och SKL:s höstkonferens Socialstyrelsens och Sveriges Kommuner och Landstings årliga höstkonferens ( Såstaholmskonferensen ) hölls den oktober 2009 på Såstaholm konferens i Täby. Antalet deltagare uppgick till drygt 50 av vilka hälften kom från 18 landsting och regioner och hälften från centrala myndigheter. Från Västra Götalandsregionen deltog Birger Kollberg och Bengt Johansson. Under konferensen togs bl a följande ämnen upp: - Handbok katastrofmedicin: I nuvarande katastrofmedicinska föreskrifter skall fogas nya föreskrifter med anledning av lagen om katastrofmedicinska insatser utomlands. Detta har medfört att handboken har blivit fördröjd. - Socialstyrelsens omorganisation: Socialstyrelsen kommer från 1/ att ha en indelning i fyra huvudprocesser ; uppföljning/utvärdering, kunskapsstyrning, reglering/normering och tillsyn. Var EKB hamnar är inte klart, antingen som en egen enhet eller utspridd på de fyra huvudprocesserna. - Risk- och förmågebedömning: Redovisades resultat av en enkät från Socialstyrelsen till landstingen rörande arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Vanligaste temat var influensapandemi. 15 landsting hade identifierat risker. 15 landsting har en rak väg upp till landstingsdirektören. Katastrofmedicinska planen uppdateras vid behov av 15 landsting. Hur övriga gör framkom inte. - RAKEL: MSB redovisade läget för Rakel-införandet i landstingen användare finns idag. Nio landsting ligger i startgroparna. Det finns ett ramavtal med fem leverantörer som landstingen kan avropa från. Socialstyrelsens roll är att samordna införandet i hälso- och sjukvården, att främja anslutning till Rakel och att vara ett stöd i den operativa kommunikationsplaneringen. - Stöd till ledningsförmågan: MSB ger stöd till myndigheters ledningsförmåga och deras ledningsplatser. Landstingen kan få stöd till ledningsplatser på akutsjukhus på lokal nivå med upp till 50% av kostnaderna. Stöd ges även till SSIK-åtgärder. - Pandemiberedskap: Socialstyrelsen redogjorde för hur myndigheten arbetar med pandemin, ansvarsförhållanden etc. För insamling av lägesbilder från sjukvården kommer SoS att skicka ut en webbaserad enkät till landstingen som skall besvaras en gång/vecka. Beredskapslagrad utrustning, främst medicinteknisk utrustning och läkemedel, finns att låna för landstingen. Förfrågan skall effektueras inom ett dygn. - Försvarsmakten: Väl utarbetade pandemiplaner finns vid alla förband. Viktigt är att även de utlandsbaserade förbanden har pandemiplaner. Försvarsmakten har arbetat med att analysera prioriterade förmågor och koncentrerat arbetet på bland annat information, hygienråd, verksamhetsanpassning, vaccinationer, avgränsning av kritiska funktioner och minimering av bemanningsnivån. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se Centrala kurser På uppdrag av Socialstyrelsen har PKMC under hösten genomfört två centrala kurser: - Medicinskt omhändertagande på vårdenhet Farliga ämnen, genomfördes i oktober med 22 deltagare från 16 sjukhus i 8 landsting. - Vidareutbildning av beredskapssamordnare på regional och lokal nivå genomfördes i oktober med 21 deltagare från 10 landsting. Tyvärr fick kursen ett stort manfall med anledning av pandemiplanering i landstingen. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se PKMC-nytt December

17 The first Euro-Atlantic Stakeholder Conference, Stockholm, 1-2 October 2009 Mötet arrangerades av "Swedish Civil Contingencies Agency" (MSB) i samarbete med the US Department of Homeland Security Science & Technology Directorate. Konferensen var en del av den bilaterala överenskommelsen mellan USA och Sverige om samarbete inom områdena vetenskap, teknologi och nationella/internationella säkerhetsfrågor. Över 450 deltagare representerade lokala myndigheter, forskare, politiker, samt affärsmän från USA och Sverige och de övriga europiska länderna. Konferensen innehöll generella föreläsningar, ämnesinriktade föreläsningar break-out sessions, postervisningar samt utställning av teknologiska instrument inom nämnda områden. Europeiska och amerikanska experter talade om olika forskningsprojekt och riktlinjer inom fältet på sina respektive föreläsningar. Under de parallellt pågående break-out -föreläsningarna hade representanter från akademin, industrin och regeringar möjlighet att lämna detaljerade presentationer om sina idéer, arbeten och sin forskning. Förutom teknologiska produkter visades även en del forskningsarbeten i form av posters i utställningsområdet. PKMC deltog i detta område med två postrar som en del av Socialstyrelsens delegation; 1. Sjukhusrelaterade störningar och dess påverkan på katastrofberedskap diskuterades i den första presentationen. Presentationen bygger på en publikation från PKMC ( ntent/17/1/26). 2. I den andra presentationen redovisade vi våra tankar kring ett avhandlingsprojekt där vi försöker validera de olika triagemetoderna. MACSIM ( är ett nytt instrument som har utvecklats i samarbete med Professor Sten Lennquist och används numera även för undervisning inom katastrofmedicin. Systemet har körts i Kroatien vid två tillfällen i regi av ESTES (European Society of Trauma and Emergency Surgery). Stort intresse riktades mot MACSIM under dessa dagar och den amerikanska delegationen erbjöd oss att delta i en Workshop i USA under våren 2010 för att presentera systemet och våra erfarenheter från tidigare körningar bl. a. i Kroatien. Ytterligare information lämnas av Amir Khorram-Manesh amir.khorrammanesh@vgregion.se med ett sjuttiotal åhörare. Från PKMC deltog Agneta Nero. Under den första dagen presenterade MSB, SÄPO, Utrikespolitiska institutet, Transportstyrelsen och Länskriminalpolisen i Västra Götaland sina verksamheter och på hur transporter påverkas vid en kris. Under två dagar i november arrangerades en konferens i Göteborg under temat Transporter under en allvarlig händelse. Föreläsare från olika myndigheter och företag deltog Tomas Ries från Utrikespolitiska institutet delgav oss en beskrivning av vad som händer i världen och hur hotbilden ser ut. Han menade att det största hotet som finns idag är klimathotet. En annan dimension på hur vi klarar av en kris är den andliga dimensionen. Detta är något som blivit tydligare på den senaste tiden och är avgörande för hur vi skall uppleva säkerhet vid en kris. Han beskrev även aktörers/ antagonisters arbetssätt som han menade fick kontakt eller PKMC-nytt December

18 information genom att värva nyckelpersoner, använda sig av information som våra transporter är utmärkta med eller genom att ha god social kompetens och få folk att prata. När det gäller transporter av farligt gods stoppas dessa ofta idag vid större konferenser där många eller kända personer är med. Därefter följde en paneldiskussion och några synpunkter som kom upp där var: Man måste vara förberedd, men det blir aldrig som man trott Man måste vara mentalt förberedd En andlig dimension uppstår vid kriser vilket också kan utnyttjas negativt Tvärsektoriella övningar är viktiga Hur skall vi komma åt kärnan med terrorism, det går inte vi får leva med det Plikt, ansvar och lojalitet får mindre plats i samhället vilket bekymrar Vi måste börja från början med barnen för att förändra Under dag två genomfördes tre Workshops med tema snökaos, pandemi och terrorism. Diskussionerna i dessa workshops utgick från rapporter skrivna av Samverkansrådet Transporter. Frågor besvaras av agneta.anderssonnero@vgregion.se POSOM kris & beredskapskonferens helikopter som tidigare fanns på Södersjukhuset behövde aldrig flyga några längre sträckor men behövde landa på de små ytor som står till buds i en stad. Detta är också menade han en av de myter som finns om helikoptrar att de alltid behöver en flygplats för att landa och därför inte är så användbara. Han beskrev hur mortaliteten ökar med avståndet till sjukhus där Stockholm är bäst och Umeå sämst. Måndagen den 14 september ägde en nationell konferens med namnet POSOM kris & beredskapskonferens rum i Karlstad. Arrangörer var Karlstad kommun, Landstinget i Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Svenska Kyrkan och flera andra organisationer och företag. Enligt kursprogrammet sade man sig vilja visa upp de stora framsteg som ägt rum inom den moderna neuroforskningen om vår hjärna som skett genom de senaste 20 årens stora och små olyckor. Detta som en bakgrund till hur vi skall möta/bemöta människor som råkar ut för svåra händelser. Man ville sprida denna kunskap till alla de som arbetar, eller har intresse av människor som drabbats av svåra händelser. PKMC representerades av den regionala PKL-gruppen bestående av Maria Heidenfors, Daniel Brattgård och Börje Wenander. Programmet började dock med en timme om helikoptrar. Den ursprunglige föreläsaren hade blivit ersatt av Patrick Meissl, narkos- och helikopterläkare, på Södersjukhuset som talade om den lilla helikopterns möjligheter kontra den stora som t.ex. Västra Götalandsregionen har. Den Han talade också om triagemetoder som används på en olycksplats. Tillsammans med honom föreläste en pilot vid namn Thure Waplan om olika helikoptertyper och om hur helikoptrar brukas och organiseras på olika sätt i Skandinavien. Sverige ligger hopplöst efter Norge på detta fält menade han. I Sverige kan man inte överallt räkna med att kunna få ut helikopter till olycksplats på samma sätt som i Norge där detta är organiserat i en organisation som har ansvar för att tillhandahålla helikoptrar dygnet runt, året runt. Det blev dock till slut ett brandtal för att Sveriges myndigheter skulle börja köpa helikoptrar en masse och man kan fråga sig vad detta hade med modern neuroforskning att göra. Christina Fischler psykolog och doktorand på institutionen för klinisk neurovetenskap KI talade sedan om myter kring sorg och kris. Att inte uppvisa oro/sorg/kris leder till komplicerad reaktion Man måste bearbeta negativa och svåra erfarenheter PKMC-nytt December

19 Avsaknad av sorgereaktion är patologiskt Uppskjuten reaktion orsakad av förnekande leder till patologisk anpassning Dessa påståenden kommer ur en teori om att sorgebearbetning följer ett för alla gemensamt mönster medan hon påstår att detta saknar stöd i modern forskning. Johan Cullberg är ju den som i boken Kris och utveckling 1975 skissade på 4 faser som han hade sett att sorgen efter en svår händelse kunde delas upp i. Chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen är ju sedan länge bekanta begrepp för alla som arbetar med krisstöd. Men Christina Fischler menar att vi så fort det går skall radera dessa ur minnet tillsammans med Johan Cullberg. Följden av detta uttalande blev att många av åhörarna blev både arga och förvirrade speciellt som hon inte kom med något som kunde tänkas ersätta Johan Cullberg. Att människor i sorg och kris inte uppvisar entydiga reaktioner varken i art eller styrka är ju inte någon ny kunskap utan de flesta utbildningar i ämnet talar om att vi som hjälpare skall visa stor ödmjukhet inför människors försök att hantera den situation de har hamnat i. Det verkar som om det finns en annan viktig iakttagelse beträffande tidiga tidsfönster. Man har sett att en förhöjd vilopuls omedelbart efter en traumatisk situation är en prediktor för PTSD. Om man med hjälp av psykologiska eller fysiologiska metoder kan hjälpa människor att slappna av så nedbringas risken för PTSD. Det har också visat sig att om man tidigt efter en traumatisk situation börjar tänka tillbaka på det som har hänt, antingen av eget initiativ eller för att någon hjälpare frågar, så ökar aktiveringen och minnesinlagringen. Detta ökar risken för PTSD. Atle Dyregrov berättade olika saker som kan vara viktiga när det gäller stöd och hjälp till barn. Mycket tyder på att det finns ett sex timmars fönster innan synintrycken från en potentiellt traumatisk situation blir permanent lagrade i långtidsminnet. Om man under denna tid kan få hjärnan att jobba med andra synintryck så lagras inte traumat, vilket innebär mindre risk för att man skall få problem med PTSD. Detta har sin grund i att hjärnan har begränsade resurser för att hantera ny information så om man kan tillföra mer ny information så blir den gamla, i detta fall traumat, raderat eller i alla fall mindre. Det kräver dock att man blir utsatt för speciella sinnesintryck som kan konkurrera kognitivt med de traumatiska intrycken t.ex. att spela Tetris som ju är ett urgammalt dataspel där man skall passa in klossar av olika form i ett mönster. Det hela sker på tid och det kan vara ganska stressande att bli bra på det. Man måste koncentrera sig för att vinna. Vid försök har man fått dramatiska skillnader i både antalet Flashbacks och allvarlighetsgraden när man har behandlat med Tetris i stället för sedvanliga metoder. Det verkar som om avledningsmetoder fungerar även på PTSD. Atle Dyregrov PKMC-nytt December

20 Följden av dessa iakttagelser blir att man skall hjälpa människor att slappna av och att tänka på annat. Dock inte så mycket att de somnar eftersom det också har visat sig att om man sover efter en traumatisk händelse så kommer den att fastna i minnet mycket tydligare än om man är vaken. Det är bättre att hålla sig vaken minst ett dygn efter händelsen, då minskar risken för att man skall få lida av PTSD. Atle ställde frågan om barn måste förstå för att bemästra det som har skett. Han svarade naturligtvis också: Anpassningen över längre tid bestäms av kognitiva faktorer. Barns upplevelse av den egna reaktionen är avhängig förståelsen av den, men också av hur barnet värderar omgivningens reaktioner. Skräcken utlöses och förstärks av det man inte förstår. Den går heller inte att dämpa om man inte förstår. Vad är det ett barn behöver förstå? När det gäller själva händelsen är det fakta, tidssammanhang och orsakssammanhang som är viktiga. Men också egna tankar, känslor och kroppsliga reaktioner. Hur omgivningen reagerar och vilka de långsiktiga följdverkningarna blir av det som skett. Förståelse skapas genom god information och god kommunikation. Detta uppnår man genom att man som vuxen försöker sätta in sig i barnet situation och försöker fatta hur barnet uppfattar situationen. Vad förstår barnet, vad är det de vill veta och hur kan jag förmedla informationen så att de förstår. Man uppnår inget med att avskärma barnen från det som skett utan man måste ge den information som de behöver och man måste försäkra sig om att kunskapen går fram. Detta skall ske i en miljö präglad av god fysisk omsorg och med psykisk värme. Om man inte lyckas får man barn med bristande integrering av det skedda, som är upptagna av missuppfattningar och som sysselsätter sig med fantasier och flykt. De är också mycket mer benägna att överreagera och deras känslor går inte längre så lätt att dämpa med kognitiva metoder. Efter att ha lyssnat till Christina Fischlers mer kategoriska föreläsning om den s.k. evidensbaserade psykologins ensamrätt på tolkning och förståelse av verkligheten var det befriande att höra Atle Dyregrovs tydliga förankring i både vetenskap och beprövad erfarenhet. Konferensen avslutades med en paneldiskussion om hur media fungerar i krissituationer och katastrofer och om relationen mellan media och myndigheter. Deltagare var Kinna Bellander TV4, Stefan Nieminen TV4, Lars Wendel, Räddningsverket och Claes Lind. Stefan Nieminen sändes ut till Thailand omedelbart efter tsunamin som reporter och blev kvar i två veckor trots att han bara skulle vara där i tre dagar. Tillsammans med sin fotograf skildrade han för TV4:s räkning katastrofen. Kinna Bellander jobbade då som redaktionschef och beskrev problemen med att sålla i floden av hel- och halvdålig information samtidigt som man har ansvar för både personalen hemma och ute. Man samtalade också om vem som kommer med information till vem. Lars Wendel och Claes Lind talade om att media ofta visste mer än myndigheterna i tsunamin och andra katastrofer och om problemet med att förlita sig på information vars tillförlitlighet man inte vet så mycket om. Trots detta måste myndigheter ofta förlita sig på media för att få ut viktig information till medborgarna vilket kräver en god relation och stor förståelse för varandras roller. Kinna Bellander sade också att bara för att en fotograf tar en bild som personalen i en kommun eller sjukhus anser vara olämplig så betyder det inte att denna bild kommer att publiceras. En majoritet av de inspelningar som Stefan Nieminen gjorde i Thailand har aldrig sänts eftersom de av redaktionen och honom ansetts vara för kränkande, för avslöjande eller för traumatiska för att visas. Man skall som personal inte vara rädd för de vanliga etablerade media men det finns nu en fara för att vad som helst kan komma att visas på Internet t.ex. Youtube. Denna konferens samlade runt 700 deltagare från POSOM-grupper runt om i landet. Antalet deltagare visar på ett stort behov av möjligheter till både fortbildning och fördjupning av kunskaper i och erfarenheter av att möta människor i kris och på ett rätt sätt kunna ge dem psykosocialt stöd. Tyvärr gavs det alldeles för lite utrymme för frågor och erfarenhetsutbyte under dagen på grund av ett kanske alltför späckat program. Kommande utbildningsdagar skulle vinna på att det gavs mer utrymme för att låta den erfarenhet som nu börjar finnas i POSOM-grupperna komma mer till tals. Maria, Daniel & Börje maria.heidenfors@vgregion.se daniel.brattgard@vgregion.se borje.wenander@vgregion.se PKMC-nytt December