Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkebyskolan årskurs 7-9 Läsåret TRYGGHET, ANSVAR OCH RESPEKT Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning I Bakgrund, definitioner och begrepp Lagstöd Definitioner Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring... 7 II Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 7 9, läsåret Mål Åtgärder för att främja likabehandling Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling mellan elever Arbetsgång när elev utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av personal Arbetsgång när en lärare/personal utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av elev/klass Utvärdering föregående års plan... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6 Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Kontakter för mer information

3 Inledning Planen beskriver Kyrkebyskolans arbete med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda). Planen innehåller få förändringar av förra läsårets Plan mot diskriminering och kränkande behandling /årlig plan eftersom planen kommer att omarbetas under läsåret för att anpassas till den gemensamma kommunala mallen. När en ny plan är framtagen kommer den att ersätta nuvarande plan Planen innehåller två delar. Del I beskriver bakgrund, definitioner och begrepp, och är gemensam för Kyrkebyskolans samtliga årskurser. Innehållsmässiga förändringar/tillägg i denna del återfinns bl.a. i de delar som berör lagstöd, skolpersonalens befogenheter, kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring. Del II utgör också den en revidering, grundad på enkäter och utvärderingar av förra årets arbete. Den beskriver det konkreta arbetet stadievis och läsårsvis, och denna del revideras inför varje läsår. Ansvariga för planens upprättande och genomförande: rektor Cecilia Brodin Ansvariga för skrivandet: specialpedagog Annelise Paulsen/ kurator Monica Andersson Ansvariga för genomförandet av det åtgärdande arbetet: elevsamordnare Tina Israelsson resurspersonal Tintin Falk Ansvariga för övrigt genomförande: all personal på skolan 2

4 I Bakgrund, definitioner och begrepp Alla människors lika värde är en grundläggande mänsklig rättighet, enligt FN:s konvention. Det innebär att det aldrig är tillåtet att kränka en annan människa oavsett anledning. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. Alla skolor ska arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka insatser skolan gör för att skapa en trygg skola med en god arbetsmiljö för alla. Dessutom ska det i planen finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier sker. 1 Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på Diskrimineringslagen 2008: 567 Skollagen SFS 2010: kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 6 kap. 7 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Årlig plan Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i 3

5 samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lgr års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordning 2006:1083, om barns och elevers deltagande i arbete med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap. 1, avseende anmälningsskyldighet. Brottsbalken. Regeringsformen 1 kap. 2. Europakonventionen artikel 14 förbud mot diskriminering. FN:s mänskliga rättigheter och Barnkonventionen 2 Definitioner Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Skollagens beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling innefattar följande begrepp: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för att någon direkt eller indirekt blir sämre behandlad än någon annan person i en liknande situation och att det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: kön etniska tillhörighet religion och annan trosuppfattning funktionshinder sexuella läggning 4

6 könsöverskridande identitet eller uttryck (identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som på något sätt kränker en persons värdighet på grund av samma diskrimineringsgrunder som ovan. Kränkande behandling Ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker någon annan persons värdighet. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysisk (slag och knuffar) verbal (hot eller tillmälen) psykosocial (utfrysning och ryktesspridning) text- eller bildburen (klotter, brev/lappar, databuren text och sms). De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Mobbning Exempel på kränkande behandling är mobbning utfrysning, hot, våld som dessutom innebär: upprepning över tid obalans i styrkeförhållandet, där den utsatte har svårt att försvara sig ur ett fysiskt eller psykiskt underläge såväl individ eller grupp kan vara förövare Mycket av mobbingen sker bakom ryggen på de vuxna, och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. 3 Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. 5

7 Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom och person. En person kan t.ex. hållas fast, eller dras bort, från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elev: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Utvisning: Lärare får visa ut en grundskoleelev för högst återstoden av lektionen. Skollag (2010:800) (5 kap, 7 ) Kvarsittning: Lärare kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Skollag (2010:800) (5 kap, 8 ) Skriftlig varning: I skolan kan rektor utdela varning vid behov. Skollag (2010:800) (5 kap, 11 ) Avstängning: Inom grundskolan kan en elev avstängas från undervisningen. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten, eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Provtagning, som exempelvis alkohol- eller drogtest, måste bygga på frivillighet. Vid oroväckande hög frånvaro har skolpersonalen skyldighet att anmäla detta till EHTteamet. EHT-teamet utreder och beslutar om åtgärder. Om åtgärderna inte fungerar har rektor skyldighet att anmäla frånvaron vidare till huvudmannen. 6

8 Vid all oro för att elev far illa har skolpersonalen en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten, för vidare utredning. Socialtjänstlagen, Anmälan om missförhållanden, (14 kap. 1 ). Kyrkebyskolans rutiner vid anmälan till socialtjänsten: Oron lyfts av den som fått kännedom till EHT-teamet, och anmälan görs oftast skriftligt av rektor. Vårdnadshavare informeras alltid före anmälan, såvida oron inte berör sexuella övergrepp eller våldshandlingar. Då sker anmälan omedelbart. 4 Kvalitetssäkring årliga rutiner, delaktighet och förankring November Deltagande i den kommunala grundskolen. Analys av resultaten och eventuella förändringar utifrån analysen. mars/april Kyrkebyskolans klimatenkät Utvärderingar i arbetslagen samt i EHT Läsårsstart augusti-september Föregående läsårs plan revideras och ny plan presenteras Läsårsslut maj-juni utvärdering av planen och analys av utvärderingen Skolan deltar i en kommungemensam elevenkät under höstterminen. En nätbaserad klimatenkät för Kyrkebyskolan 7-9 genomförs i samtliga årskurser i mars/april Vid behov kan fler enkäter genomföras för samtliga elever eller för enskilda klasser Skolans likabehandlingsarbete följs även regelbundet upp på Elevhälsoteamets möten under hela läsåret. Utvärdering av årets plan sker i april/maj och planen revideras i början av nästa läsår. 7

9 Delaktighet och förankring: Elever Eleverna uppmanas att komma med förslag på förebyggande åtgärder i samband med sammanställning av klimatenkätens resultat. I samband med utvärdering/revidering av planen efterfrågas elevrådets synpunkter. Även i samband med klassråd och elevrådsmöten uppmanas eleverna att löpande komma med synpunkter. Ansvarig mentor, tillsammans med elevsamordnare, ansvarar för att skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan görs känd på ett bra sätt utifrån ålder och grupp, under september månad. Nyinflyttad elev informeras snarast. Vi kopplar planen mot det vi gör i det dagliga arbetet, bl.a. genom att säga "det vi gör nu är en del av det som står i plan mot diskriminering och kränkande behandlingen. Alla elever ska känna till vart man vänder sig för att få hjälp och hur arbetsgången vid åtgärdande arbete ser ut. Personal Utvärderingar görs i arbetslagen i samband med att eleverna genomför klimatenkäten. Revidering av planen görs av personal i skolans elevhälsoteam, med utgångspunkt i skolans enkätresultat, arbetslagens utvärderingar samt i ovanstående lagverk. Rektor har ansvar för att all personal får god kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan, i samband med varje läsårsstart. Varje anställd har en kopia på planen tillgänglig som ett levande dokument. När det gäller nyanställd personal under läsåret ansvarar rektor för att ge information om planen mot diskriminering och kränkande behandling, eller för att delegera uppdraget till specialpedagog/kurator. När det gäller vikarier, som har längre eller återkommande vikariat på skolan, ansvarar expeditionspersonal för att förmedla kontakt mellan vikarien och specialpedagog/kurator, för information om planen. Planen finns även att läsa i vikariepärmen, som finns i mellanstadiets personalrum samt vid skolans expeditionslokal. Vikariepärmen innehåller i övrigt klasslistor, elevfotografier, viktig information om elever, scheman, skolans trivsel- och ordningsregler, rastvaktsrutiner, etc. Vid eventuella förändringar under läsåret ansvarar mentorer för att fylla på med aktuella uppgifter. Vårdnadshavare Mentor har ansvar för att elevernas vårdnadshavare får kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan under läsårets första föräldramöte. Planen finns också att läsa på skolans hemsida. Vårdnadshavare har möjlighet att kontinuerligt lämna synpunkter på planen och på arbetet med likabehandling, till ansvarig mentor eller till elevhälsopersonal. 8

10 II Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 7 9, läsåret Mål Elever ska känna sig trygga i att all personal aktivt ingriper, åtgärdar och följer upp, så snart någon form av diskriminering eller kränkande behandling upptäckts eller anmälts, d.v.s. nolltolerans. All personal ska veta hur de ska agera vid upptäckt av diskriminering/kränkande behandling. Vi ska i de årliga enkätsvaren från eleverna kunna se en positiv utveckling, vad gäller deras svar om trygghet, trivsel och arbetsglädje. Personalen ska vid den årliga utvärderingen kunna se en positiv utveckling vad gäller trygghet och arbetsklimat. Formerna för hur denna utvärdering ska gå till ska utvecklas vidare i SKUT-grupp och skolledning. Vi ska under året bygga upp samlad bild av hur det främjande arbetet som görs på skolan ser ut, för att inför nästa år kunna utveckla det vidare. 2 Åtgärder för att främja likabehandling Främjande insatser syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Insats Ansvar Återkommande rutiner runt stadieövergångar och läsårsstart. Inför övergången till ett nytt stadium börjar arbetet med att förbereda eleverna under förevarande vårtermin, för att de ska känna trygghet i klassen och på skolan. De blivande klasserna träffas under våren för gemensamma aktiviteter. En särskild överlämningsplan finns, för möten i nya konstellationer, samt för informationsutbyte mellan stadierna. En kväll i slutet på maj inbjuds alla blivande sjuor till aktiviteten Fångarna på fortet i de nya klasskonstellationerna, tillsammans med de nya mentorerna. Resurspersonal på högstadiet arrangerar aktiviteten. Under de första dagarna vid skolstart ordnas aktiviteter i alla klasser för att främja goda relationer och sammanhållning i klasserna. Särskilt satsas arbete på detta i årskurs 7, då bl.a. särskilda s.k. teambildningsdagar med gemensamt, Rektor Mentorer och resurspersonal/ehtpersonal EHT-personal och mentorer 9

11 återkommande upplägg genomförs. Gemensamma aktiviteter och utforskande enskilda samtal, allt i syfte att lära känna varandra. I samband med genomgång av skolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling, skolans regler m.m. påminner vi om kopplingen till olika gällande lagar och regler, FN:s barnkonvention, mänskliga rättigheter etc. Ett stödmaterial till personalen att använda med eleverna i samband med presentationen av planen togs fram under föregående läsår och kommer att användas vid läsårsstarten Återkoppling till planen sker sedan såväl i dagliga rutiner och förhållningssätt i klassrummet, som i arbetet med olika ämnen/teman, beskrivet i följande stycken nedan. Föräldrar till elever i årskurs 7 inbjuds till ett tidigt föräldramöte i början av höstterminen, då man bl.a. informerar om skolans arbete mot kränkande behandling. Enskilda möten mellan mentor och elev/vårdnadshavare sker efter behov. Alla klasser i årskurs 7 får ett första besök av studie- och yrkesvägledaren för att tillsammans prata om framtidsdrömmar, målbilder och studieteknik. Mentor/Arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling Rektor/berörd personal All personal Rektor/ företrädare för EHT- teamet / mentorer Mentor Studie- och yrkesvägledaren Trivsel- och ordningsregler samt rastvakt. Det finns gemensamma trivsel- och ordningsregler, med tydliga formuleringar om vad som gäller. Skolan har nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Kränkande händelser anmäls snarast och följs upp enligt arbetsgången under punkt 4 i denna plan. Alla de olika diskrimineringsområdena beaktas i detta arbete. Rektor, arbetsgruppen mot diskriminering och kränkande behandling, samt all övrig personal Det finns personal i korridorer och andra gemensamma utrymmen, enligt schema, även bussvakt på eftermiddagar, som kan observera och ingripa om något händer. Ett öppet klimat, där elever känner förtroende för att vuxna både vill och kan ge ett stöd i besvärliga situationer, gör att elever själva inte drar sig för att säga till när insatser behövs. Detta i sin tur skapar många samtal och tillfällen att träna konfliktlösning i praktiken, göra etiska avvägningar och diskutera förhållningssätt, i ett tidigt skede. I november och mars månader görs ytterligare uppföljningar genom klimat- och utvärderingsenkäter. All personal Rektor 10

12 Dagligt klassrumsarbete Varje lektion ska genomsyras av att skolans personal bemöter alla elever med vänlighet, uppmärksamhet, omtanke och hänsyn. Vi ska uppmuntra artighet, vänlighet och gott uppförande hos eleverna, hjälpa dem att lösa konflikter, samt kontakta föräldrar om något särskilt hänt under skoldagen. Diskussioner om demokratiska grundprinciper förs vid behov. Alla diskrimineringsområden beaktas. Återkommande teman/förhållningssätt inom vissa ämnen, enligt besvarad lärarenkät: All personal All personal Undervisande lärare Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende kön: Att i det dagliga arbetet i klassrummet: - fördela tid och samtalsutrymme så att alla ska komma till tals, exempelvis genom kortskrivande, rundor etc. (exempel, se lathund) - alltid reagera vid kränkande uttalanden - observera de situationer i vardagen där det naturligt passar in att samtala om och förhålla sig till olika aspekter på genus - alltid poängtera jämlikhetens värde Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende etnisk tillhörighet: Att i det dagliga arbetet i klassrummet, - samtala om nu händelser, i världen och i närmiljön, med anknytning till etnicitet, exempelvis när man talar om nyheter, - ta tillvara tillfällen att jämföra förhållanden i länder där elever i klassen har sitt ursprung med förhållanden i Sverige, med särskilt fokus på likheter, - reagera på alla tecken på olika typer av diskriminering eller kränkande behandling, - belysa aktuella frågor/dilemman från olika synvinklar, - anpassa och förklara extra när språket inte räcker till hos elever med annat modersmål. Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende religion eller annan trosuppfattning: Att i det dagliga arbetet i klassrummet, - skapa ett klassrumsklimat där människors olika tro ses som en tillgång, - uppmuntra elever att vilja/våga dela med sig av sina religiösa världar/föreställningar. Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende funktionshinder: Att i det dagliga arbetet i klassrummet,, - visa respekt för elevers olikheter och olika behov - anpassa undervisningen efter elevers olika behov och förutsättningar, i enlighet med olika åtgärdsprogram, - uppmuntra en lyhördhet inför hur och när en elev med funktionshinder vill få hjälp och stöd. Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende kön naturligt kommer in: Svenska/litteratur: Skapa balans i presentationen av kvinnliga-manliga författare. Utgå från elevens intresse för att väcka intresse för läsande. Låta eleverna möta många olika sorters böcker, författare, miljöer, konfllikter och huvudkaraktärer. 11

13 Svenska/SO/PRAO: Diskussioner om yrkesroller/yrkesval Biologi: Årskurs 8 Undervisning i sex- och samlevnad: Idrott Belysa olika anatomiska, mekaniska och mentala förutsättningar. Bild: Synliggöra t.ex kvinnliga konstnärer bland konsthistoriens många män, både lokalt och globalt Hemkunskap: Matkulturer och mattraditioner i olika länder. Musik: Vi lyssnar på musik från olika kulturer och miljöer Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende olika trosuppfattningar naturligt kommer in: Religionskunskap: Elever fått beskriva sin egen drömreligion, vissa har då skapat en egen religion eller valt en redan existerande, jobbat med likheter i olika världsreligioner Hemkunskap: Olika mattraditioner i samband med olika högtider: hur de firas och varför, Musik: hur influenser från olika religioner o kulturområden visar sig i musiken. Spanska Hur katolicismen påverkar spanskspråkiga samhällen Bild: Religioner o trosuppfattningars betydelse i konsthistorien, lära om mandala och olika symbolspråk från olika religioner. Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende olika funktionshinder naturligt kommer in: Alla ämnen: Arbeta med acceptans av och respekt för olika funktionshinder, genom genomförande av anpassningar, särskilt bemötande och användande av olika kompenserande hjälpmedel, enligt elevers åtgärdsprogram. Biologi: Lära om olika funktionshinder i samband med arbete med människokroppen, Idrott: Olika övningar då man plockar bort fysiska förutsättningar (t.ex. sittande fysiska träningsövningar), i skadeförebyggande eller rehabiliterande träning. Olika med för att träna olika sinnen. Mentorstid / Tematid/ Klassråd-Elevråd / Enskilda samtal Två lektioner varje torsdag har alla klasser s.k. tematid. Syftet med detta är såväl att utveckla goda relationer och samarbetsformer, som att ge möjlighet till fördjupning i olika ämnen/frågor. Mentorerna i klasserna ansvarar för arbetet som då sker. Tiden används flexibelt till mentorstid, till elevers enskilda arbete med olika skolämnen efter behov och planering, klassråd i samband med elevråd, m.m. Vissa torsdagar ägnas åt sammanhållet temaarbete, gemensamt för skolan. Tema-arbetsgrupper ansvarar för planering Mentorer ansvarar för genomförande Elevråd Elevrådsrepresentanter från alla klasser finns. Elevrådet sammanträder 3-4 gånger per termin enligt kalendarium. Rektor och berörd personal 12

14 Elevhälsoteamsarbete Skolan har ett team för allt övergripande elevhälsoarbete, med regelbundna möten enligt kalendarium. Där ingår rektor, kurator, specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, studieoch yrkesvägledare, samt resurspersonal ansvarig för det elevsociala arbetet. Berörda mentorer kan kallas till EHTmöten efter behov. Återkommande punkter på dagordningen är bl.a. uppföljningar av anmälning om diskriminering och kränkande behandling, och/eller anmälning om oroväckande frånvaro. Rektor och EHTpersonal Motiverande och stödjande samtal Enskilda motiverande och/eller stödjande samtal, av olika slag och med olika syften, genomförs av elevhälsoteamets personal vid behov. Hälsosamtal genomförs av skolsköterskan med alla elever i årskurs 7. Skolsköterskan besöker varje klass, informerar om och delar ut en enkät som eleverna får fylla i. Denna enkät ligger sedan till grund för det enskilda hälsosamtalet. Vägledande samtal inför framtiden ges till alla elever under högstadietiden. Eleven får då redskap att jobba med för att göra underbyggda val mot vidare studier och yrkesval. All EHT-personal Skolsköterska Studie- och yrkesvägledare Arbete med individuella pedagogiska och sociala åtgärder utifrån behov/funktionshinder Anpassningar och stöd, pedagogiskt och socialt, ges utifrån elevers olika behov/ev. funktionshinder. Detta sker inom ramen för klassens undervisning, och/eller i liten studiegrupp eller inom någon av skolans två resursverksamheter, Resursen och Resurs Autism. Extra anpassningar ska ske inom ordinarie undervisning utifån behov. Efter utredning om behov kan särskilt stöd ges och detta ska då dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Enkla utredningar genomförs av mentor, fördjupade utredningar genomförs pedagogiskt av specialpedagog, socialt av kurator. Tjej- och killgrupper, eller andra insatser på gruppnivå, efter behov Undervisande lärare samt övrig resurspersonal Rektor Mentor Specialpedagog Kurator Rektor och berörd personal 13

15 3 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dessa omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Eleverna i samtliga klasser har fått ge förslag till förbättringar utifrån problemområden som framkommit i förra årets klimatenkät. Dessa förslag har sedan diskuterats i lärarnas arbetslag. Vid revidering har beslutats att följande insatser fortsätter även detta läsår: Insats Ansvar För att trygga områdena vid elevskåpen, i korridorerna och vid Torget: Att man fördelar skåpen klassvis Att mentor är lyhörd för elevers särskilda behov inför fördelningen av skåpen Att någon av rastvakterna alltid finns i korridorerna, att de rör sig inom området och vaktar aktivt Att ha extra bemanning när det är risk för vatten- och snöbollskastning Rektor/SAMO Mentor Rastvaktande personal enligt schema För att trygga uppehållsrummet Magneten: En vuxen ska finnas där och dörren ska vara öppen De som inte följer de regler som finns där ska avvisas Dela upp i en speldel och en chilla-del. Rastvakts- och resurspersonal Arbetsro i klassrummen: Flexibla placeringar av bänkar för att skapa mer avskilda arbetsplatser Möjlighet att använda grupprum Avvisa störande elever Placering av flyttbart känsligt öra i klassrum, efter behov Undervisande lärare Tydligare information så alla vet hur man kan få hjälp: Alla mentorer informerar vid skolstart och påminner sedan kontinuerligt om vilka personer eleverna kan tala med. Anmälningar kan även lämnas skriftligt, men inte anonymt, i en brevlåda vid elevsamordnarens kontor. Mentorer / arbetsgruppen mot kränkande behandling 14

16 4 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Målet är nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, vilket innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. Årskurserna 7-9 har en arbetsgrupp, som ansvarar för utredning och uppföljning av anmälda ärenden. Gruppen består av elevsamordnaren samt en personal från skolans resursverksamhet. Mentor ska alltid hållas kontinuerligt informerad. Arbetsgruppen ansvarar för att leda samtalen respektive lyssna aktivt, samt för att dokumentera vad som framkommer. Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg, 1-7. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Arbetsgruppen ansvarar även för att lämna vidare ärendet till EHT, om det vid uppföljningen framgår att kränkningar fortsätter. All skolpersonal har ansvar för att följa upp alla tecken på att någon elev inte mår bra i skolan, i första hand genom att kontakta arbetsgruppen eller elevens mentor, som då ansvarar för att gå vidare med ärendet. Elever ska veta att och hur de kan anmäla alla slag av kränkningar. Information om hur anmälan görs ges muntligt i varje klass vid varje läsårsstart, och finns att läsa här i denna plan. Information om detta finns även att läsa dagligen, lättillgängligt i rullande text på skolans TV-information, på skolans torg. Anmälan kan göras av vem som helst som själv har kännedom om att någon på skolan blivit utsatt för kränkande behandling, kan göras muntligt eller skriftligt, till mentor eller direkt till arbetsgruppen mot kränkande behandling, behandlas konfidentiellt, blankett som kan användas för skriftlig anmälan ska finnas tillgänglig hos elevsamordnaren, i biblioteket, på expeditionen, samt i varje arbetslag, blanketten kan lämnas i en uppsatt brevlåda utanför elevsamordnarens kontor vid torget på skolan, skriftlig anmälan måste innehålla uppgift om vem som berörs av anmälan och får inte vara anonym. 15

17 4.1 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling mellan elever. Anmälan inkommer 1. Arbetsgruppen kontaktar anmälaren för ytterligare information. Ytterligare kartläggning sker även genom samtal med mentor och eventuell annan berörd personal. 2. Arbetsgruppen kontaktar eleven som blivit utsatt för den kränkande behandlingen. I samtalet tar vi reda på och dokumenterar vad som hänt, när det skett och vilka som var inblandade. 3. Den/de som utfört kränkningen kallas in för enskilt samtal. Det är viktigt att samtalet inte på något sätt är hotfullt eller fördömande, bara fast och bestämt. Beteendet fördöms, inte personen. Målet för samtalet är att den kränkande själv tar ansvar för att förändra sitt beteende. Beslut tas om direkta åtgärder. Eleven uppmanas att snarast själv berätta hemma om vad som hänt och om samtalet. Arbetsgruppen ansvarar alltid för att kontakta hemmet. Arbetsgruppen avgör från fall till fall när kontakt med hemmet tas, - exempelvis kan tid för samtal med flera personer, tid att reda ut eventuella misstolkningar etc. behövas. 4. Efter några dagar tas ny kontakt med den som blivit utsatt för att kontrollera att kränkningarna upphört. Om så inte skett, tas upprepad kontakt med den som har kränkt, och då åter med hemmet direkt. 5. Efter ca två veckor genomförs uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Efter uppföljningssamtalet tar någon ur arbetsgruppen åter kontakt med hemmen. Om kränkningarna inte upphör, eller om den som utfört kränkningarna är inblandad i ett nytt ärende görs en ny anmälan 7. Den som utfört de fortsatta kränkningarna informeras om att förnyad, omedelbar kontakt med vårdnadshavare tas, samt att rapport går till rektor och EHT-teamet. Rektor avgör skyndsamt hur ärendet skall utredas och åtgärdas vidare. Dokumentation sker. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Exempel på åtgärder: allvarligt samtal för den som kränkt, med föräldrar och rektor miljöbyte för den som kränkt; - annan grupp, klass eller skola andra individuella åtgärder, enligt åtgärdsprogram anmälan till socialförvaltning och/eller polis, anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott åtgärder på gruppnivå olika individuella stödåtgärder för den som utsatts för kränkningar: stödjande samtal, träning av svarsbeteenden, eller andra överenskommelser. 16

18 4.2 Arbetsgång när elev utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av personal Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Anmälan kommer in till rektor. Anmälan kan komma från elev, föräldrar, andra elever eller personal. Rektor samtalar med eleven. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor samtalar med aktuell lärare. Läraren uppmanas att förändra sin attityd gentemot eleven. Han/hon uppmanas också att inte på något sätt ta upp ämnet med eleven i ex ett enskilt samtal, detta på grund av den bristande jämvikt i maktbalansen som kan uppstå i ett sådant samtal. Efter att lärare och elev träffats under 2-3 lektioner kallas de till nya enskilda samtal hos rektor. I fall där situationen nu blivit utredd och löst Ny föräldrakontakt tas av rektor för att informera om de åtgärder som vidtagits. Ytterligare uppföljning sker efter cirka fyra veckor. Om situationen inte blivit löst efter 2-3 lektioner Rektor genomför ett försoningssamtal mellan lärare och elev snarast, kurator kan vara med som ett stöd. Föräldrarna är informerade och kan delta i samtalet om de så önskar. Klarar inte läraren att reda ut situationen för rektor fortsatta samtal med läraren, där även kurator samt ev. facklig representant deltar. Vi gör en preliminär lösning för eleven i form av t ex stödjande samtal. Om situationen i något skede bedömts som mycket allvarlig, och/eller inte blir löst, så frikopplas läraren snarast från undervisning i den aktuella klassen/gruppen. Kontakt tas med personalkontoret, om så bedöms görs även polisanmälan. 4.3 Arbetsgång när en lärare/personal utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av elev/klass Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Anmälan kommer in till rektor. Anmälan kan komma från läraren/personalen själv eller från en kollega. EHT-teamet genomför kartläggning i klassen. Involverad elev/elever kallas till personligt samtal med rektor och någon representant för EHT-teamet. I de enskilda samtalen kan man ytterligare ringa in kärnan och arbeta vidare. Elevens vårdnadshavare informeras snarast om samtalen, och inbjuds att delta i processen. Samma arbetsgång som vid kränkningar elever emellan används. Rektor ansvarar för att skapa en hållbar arbetssituation och för att stödja läraren i det fortsatta klassrumsarbetet. Arbetslaget skall vara informerat och kunna fungera som ett stöd för läraren. 17

19 Utvärdering Föregående års plan utvärderades i juni och då tittade man bl.a. på punkt 3 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling. Här nedan ses en sammanställning av den utvärdering samt de resultat denna utvärdering gav För att trygga områdena vid RESULTAT elevskåpen, i korridorerna och vid Torget: Att man fördelar skåpen klassvis Att mentor är lyhörd för elevers särskilda behov inför fördelningen av skåpen Att någon av rastvakterna alltid finns i korridorerna, att de rör sig inom området och vaktar aktivt Att ha extra bemanning när det är risk för vatten- och snöbollskastning Rektor/SAMO Mentor Rastvaktande personal enligt schema Skåpfördelningen har varit bra. Elever har vid behov fått möjlighet att byta skåp under läsåret. Rastvaktandet fungerar i huvudsak bra. Vissa raster och vissa platser har ibland för lite rastvakter. Extra bemanning vid särskilt utsatta situationer har fungerat bra. För att trygga uppehållsrummet Magneten: En vuxen ska finnas där och dörren ska vara öppen De som inte följer de regler som finns där ska avvisas Dela upp i en speldel och en chilladel. Rastvakts- och resurspersonal Resurspersonalen samt kiosk och bibliotekspersonalen har haft bra kontroll på verksamheten i Magneten. Regler har diskuterats och ändrats under läsåret. Elevernas önskemål om hur lokalerna ska användas har bidragit till förändringarna. Vid något tillfälle har lokalerna varit stängda på grund av oacceptabelt beteende och brist på tillsynsmöjligheter. Arbetsro i klassrummen: Flexibla placeringar av bänkar för att skapa mer avskilda arbetsplatser Möjlighet att använda grupprum Avvisa störande elever Placering av flyttbart känsligt öra i klassrum, efter behov Information om stöd Tydligare information så alla vet hur man kan få hjälp: Alla mentorer informerar vid skolstart och påminner sedan kontinuerligt om vilka personer eleverna kan tala med. Anmälningar kan även lämnas skriftligt, men inte anonymt, i en brevlåda vid elevsamordnarens kontor. Sammanfattning och åtgärder Undervisande lärare Mentorer / arbetsgruppen mot kränkande behandling Örat har enbart använts av några lärare, dessa tyckte att eleverna fick insikt i hur snabbt ljudnivån stiger, när många pratar och rör på stolar och bänkar Tina och TinTin har varit ute flera gånger, information har även lagst ut på internteven. Eftersom de insatta förebyggande åtgärderna har gett bra resultat fortsätter vi med dem. Det finns ingen åtgärd som kan tas bort eftersom kränkningar fortfarande förekommer. Eventuellt kan nya åtgärder läggas till under läsåret. 18

20 Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Skolverket, Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2012). Diskrimineringsombudsmannen Lika rättigheter i skolan handledning. (2012) Skolverket, Olikas lika värde Höjstad, (2001) Mobbning och människovärde om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra. Gothia. Lindell Hartikainen, (2001) Handbok Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken. Uppsala fortbildning Björk, (1995) Mobbning ett spel om makt. Göteborgs universitet Hundeide, (2001) Vägledande samspel. Rädda barnen Olweus, (1991) Mobbning i skolan. Liber. Kontakter för mer information I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: info@barnombudsmannen.se Webbplats: Ombudsmän mot diskriminering Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, jobbar för att etnisk och religiös diskriminering inte ska förekomma i samhället. Telefon: Adress: Box 3686, Stockholm E-post: do@do.se Webbplats: Rädda Barnen. 19