Historieundervisning i det mångkulturella klassrummet

Transkript

1 Historieundervisning i det mångkulturella klassrummet Den praxisnära forskningscirkelns praxis Per Eliasson, Joel Rudnert, Malmö högskola

2 Logg Forskningscirkel Närvarande: Mia, Stefan, Anna-Lena, Kristina, Per och Joel Plats: Ett klassrum på Lindeborgsskolan Mia: Har det varit problematiskt att undervisa om mellanöstern? Nej tycker jag men man kan få intressanta synpunkter. Mia berättar om två elever som har olika ursprung och när den ena nämnde Palestina sa den andra att det inte finns något Palestina. / / och elever från årskurs 6 och 7 är mer intresserade av svensk historia. (en kommentar på att svensk historia skulle vara mindre intressant som innehåll för invandrarelever). De har bagage med sig därför blir de intresserade. Per. / / en parallell till språk, har man ett eget språk kan man lära ett annat (alltså har man en historia kan man lära och är intresserad av en annan historia.)

3 Forskningscirkel på Lindeborgsskolan Sex lärare - fyra högstadiet - en mellanstadiet - en lågstadiet Två lärarstudenter Två lärare från Malmö högskola

4 Forskningscirkel på Lindeborgsskolan Forskningscirkeln och dess påverkan på historieundervisning i en mångkulturell miljö - Anette, Anna Att arbeta med tidsmedvetande och historisk terminologi i år ett och två - Martina En undersökning om barns historiemedvetande inom ramen för en forskningscirkel - Joel Ett samtal om forskningscirklar, historia och storyline - Anette Svensk stormaktstid, centrala begrepp och historiemedvetande -Tina Kontrafaktisk historia i undervisningen - Stefan Ett försök att få in den lilla historien i den stora historien Anna-Lena

5 Tre perspektiv på en forskningscirkel Processuellt Funktionellt Analytiskt

6 Tre perspektiv på en forskningscirkel Processuellt som forskningskommunikation Hur utvecklades cirkeln? Funktionellt som ett utvecklingsprojekt Hur påverkades lärare och undervisning? Analytiskt som forskning Vilken ny kunskap fick vi?

7 Processuellt som forskningskommunikation Kulturella och språkliga referensramar i historieundervisningen Språk, begreppsbildning och referenser som grund för förståelse Två vägar. utveckla begreppsförståelse demokrati, makt och hjälte/hjältinna, frihet, nation, nationalism kulturella referenser genom arbete med bilder för att skapa en sammanhållen historisk berättelse

8 Kulturella referenser om 1700-talet i historieboken Väveri Facklor Pigor Åkermark Halm Svarva Tröskverk Biskop Drängar Källare Prydnader Norrsken Adel Fästning

9 Processuellt som forskningskommunikation Generalisera erfarenheter Joel presenterade praxismodellen från boken Att göra tänkandet synligt och konkretiserar den med revolutionsbegreppet. Per jämför modellen med Ola Halldéns uttalande: Man kan inte förstå helheten utan delarna och man kan inte förstå delarna utan helheten.

10 Referenser Pauline Gibbons, Stärk språket stärk lärandet. Monica Reichenberg, Vägar till läsförståelse Hilary Cooper, History in the early years.

11 Processuellt som forskningskommunikation Lärare översätter forskningsresultat En komplex operation - det specifika skiljs från det generella En interaktion mellan egna och andras erfarenheter genom cirkeln Praxis utvecklas som reflekterad erfarenhet

12 Funktionellt som ett utvecklingsprojekt Dialogen mellan deltagarna central Professionellt förhållningssätt person och yrkesroll Forskningscirkeln bidrar till detta Ingen generell metod passar inte alla

13 Funktionellt som ett utvecklingsprojekt Talet i cirkeln förändrades från innehållsfrågor (vad) till enskilda elever (vem) och problematisering av ämnet (varför). Stefan tycker att mycket klarnat p g a cirkeln. Arbetet har fått en röd tråd och de olika områdena ligger i en bättre ordning. Fokus i varje arbetsområde ligger mer på frågor och problem än innehåll. Det är viktigare att ta upp centrala frågeställningar än att hinna med allt.

14 Analytiskt som forskning Rollfördelningen lärare/forskare - både teoretiker och praktiker Problemformuleringen - praxis måste få styra - kan förskjutas genom ändrad praxis - metodologiskt svårt dokumentation - etiska problem

15 Analytiskt som forskning Problemformuleringen så vid att den innefattar praxisrelevanta frågor Dokumentation formaliserad i någon form. Lärares medverkan stärker såväl validitet som reliabilitet ställa rätt frågor och analysera resultat Forskningsetiken kan vara ett problem

16 Slutsatser Forskningscirkel forskningskommunikation i första hand Dialogisk kommunikation som påverkar professionsutvecklingen Forskningsliknande verksamhet för att hitta svar på praxisorienterade frågor

17