Årsredovisning Lomma kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2009. Lomma kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Lomma kommun

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 10 Hushållning och kvalitet 13 Ekonomisk översikt och analys 22 Medarbetarredovisning, Personalredovisning 27 Miljöredovisning 31 VERKSAMHETERNA Kommunövergripande verksamhet 36 Individ- och familjeomsorg 38 LSS-verksamhet 39 Hälsa, vård och omsorg 40 För- och grundskoleverksamhet 42 Gymnasieskola och vuxenutbildning 44 Kostverksamhet 45 Fritidsverksamhet 46 Kulturverksamhet 47 Teknisk verksamhet - skattefinansierad 48 Teknisk verksamhet - avgiftsfinansierad 50 Miljö- och hälsoskyddsverksamhet, Räddningstjänst 51 Plan- och byggverksamhet 52 De kommunala bolagen 53 RÄKENSKAPERNA Resultaträkning, Kassaflödesanalys 56 Balansräkning 57 Noter 58 VA-verksamhetens förvaltningsberättelse och resultaträkning 63 VA-verksamhetens balansräkning och noter 64 Redovisningsprinciper 66 Drift-, invensterings- och exploateringsredovisning 67 Ordlista 72 Revisionsberättelse 73 INLEDNING 3

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Sverige och världen har befunnit sig i den djupaste lågkonjunktur i mannaminne. Detta har föranlett en rad åtgärder såsom, rationaliseringar och effektiviseringar i verksamheterna med tyngdpunkt på de centrala funktionerna med avsikten att kunna uppehålla omfattningen och kvaliteten i välfärdstjänsterna, hålla nere energiförbrukningen, verka för minskad skadegörelse och hålla kopieringsverksamheten på lägsta möjliga nivå. Utöver detta har vakansprövning vid anställning och starttillstånd för investeringar beslutats i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Dessa åtgärder har dessvärre inte varit tillräckliga för att undvika underskott i nämndernas verksamheter. De negativa avvikelserna kan i stort hänföras till fyra verksamhetsområden; integrationsverksamheten, individ och familjeomsorg, gymnasieskolan och vuxenutbildningen samt VAverksamheten, där kommunstyrelsen redan 2008 uppdrog åt tekniska nämnden att justera taxorna. Lomma har den högsta befolkningsökningen procentuellt sedan 2006 i Sverige och även 2009 ökade vi med cirka 3 %. Detta ställer stora krav på utbyggnad av kommunal service vilket innebär en fortsatt mycket hög investeringstakt. Under året har en rad investeringsprojekt färdigställts såsom Vega äldreboende, Alléskolan, konstgräsplan på Lomma IP, Varvstorget och Hamntorget. Arbetet med att genomföra åtgärder för att undvika översvämningar inom kommunen har pågått under året. Även under 2009 har Lomma kommun rönt uppmärksamhet i kommunsverige genom sina utmärkelser. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lärarförbundet utsåg återigen Lomma till Sveriges bästa skolkommun. SKL har vidare utsett Lomma till en av Sveriges åtta mest innovativa kommuner och gett oss en hedervärd fjärdeplats gällande Sveriges bästa kommunala hemsida. INLEDNING Anders Berngarn, Kommunstyrelsens ordförande 4

5 ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunkoncernen omfattar Lomma kommun med dess nämnder samt företag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller ett väsentligt inflytande över. Som dotterföretag i kommunkoncernen räknas företag som kommunen på grund av röstandelsmajoritet har ett bestämmande inflytande över (mer än 50 %). Företag där kommunen äger minst 20 % och högst 50 % är att betrakta som intresseföretag. I kommunkoncernen ingår Lomma kommun, Lomma Servicebostäder AB (LSAB) med 100 %, Lomma Uthyrningsfastigheter AB med 100 %, Lomma Varmbadhus AB med 100 % och Kommunupphandling Syd AB med 25 %. Ej konsoliderade organisationer Kommunen har även inflytande i fler företag och föreningar. Omfattningen och väsentlighetsprincipen har varit vägledande vid bedömningen att följande organisationer inte skall räknas med i den sammanställda redovisningen: AB Malmöregionens Avlopp 40,00 % Sydvästra Skånes Avfalls AB 3,50 % Sydvatten AB 2,58 % Kraftringen AB 2,11 % Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1,88 % Föreningen Företagshälsan Arlöv-Lomma Revision Kommunfullmäktige M S Fp C SD Kd MP Spi Överförmyndare Kommunstyrelsen Nämnder Bolag Valnämnd Lomma Servicebostäder AB 100 % Barn- & utbildningsnämnd Lomma Uthyrningsfastigheter AB 100 % Kultur- & fritidsnämnd Lomma Varmbadhus AB 100 % Socialnämnd Teknisk nämnd Miljö- & byggnadsnämnd Kommunupphandling Syd AB 25 % INLEDNING 5

6 VART GICK SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR Avgifter 16 % Finansiella intäkter 1 % 83 % kommer från skatter och utjämningsbidrag. 16 % kommer från avgifter och ersättningar som kommunen får för den service som kommunen erbjuder. 1 % är finansiella intäkter Skatter och generella statsbidrag 83 % OCH 100 KRONOR I SKATT TILL KOMMUNEN ANVÄNDES UNDER 2009 SÅ HÄR: 38,97 kronor till för- och grundskoleverksamhet 16,60 kronor till hälsa, vård och omsorg 14,24 kronor till teknisk verksamhet 10,97 kronor till gymnasieskola och vuxenutbildning 7,37 kronor till kommunövergripande verksamhet 3,01 kronor till individ- och familjeomsorg 2,87 kronor till LSS-verksamhet 2,18 kronor till fritidsverksamhet 1,99 kronor till kulturverksamhet 0,98 kronor till räddningstjänst INLEDNING 0,68 kronor till plan- och byggverksamhet 0,20 kronor till miljö- och hälsoskyddsverksamhet -0,06 kronor till årets underskott 6

7 FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt Antal invånare 31 dec varav 0 6 år varav 7 15 år varav år varav år varav 65 år och äldre Skattekraft, % * Utdebitering av obligatoriska skatter och avgifter: Kommunalskatt, kr 19,24 19,24 19,24 19,24 19,24 Landstingsskatt, kr 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 Begravningsavgift Bjärred, kr 0,17 0,12 0,12 0,17 0,17 Begravningsavgift Lomma, kr 0,21 0,19 0,19 0,19 0,19 Resultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningar, mnkr 639,6 679,1 740,8 800,1 824,1 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 578,0 621,1 713,4 794,9 835,1 Verksamhetens nettokostnader, tkr/inv 30,7 32,0 35,6 38,9 39,6 Nämndernas budgetavvikelser, mnkr 45,5 40,5 8,7-14,8-14,3 Finansnetto, mnkr 12,9 18,9 3,9-13,3 26,2 varav pensionsförvaltning 11,5 18,4 5,7-13,5 27,8 Årets resultat kommunen, mnkr 74,5 76,9 31,3 111,8 15,2 Årets resultat koncernen, mnkr 77,2 79,1 31,5 82,2 15,1 Balansnivå kommunen, % 109,8 109,6 103,6 101,1 99,7 Balans Nettoinvesteringar, mnkr 58,5 128,8 100,1 200,2 187,7 Låneskuld, mnkr 15,7 32,3 100,6 15,6 170,0 Borgensåtaganden, mnkr 201,8 181,5 179,8 110,5 111,0 Personal Antal tillsvidare- och visstidsanställda Antal årsarbetare * prognos INLEDNING 7

8

9 FÖRVALTNINGSberättelse

10 OMVÄRLD, BEFOLKNING OCH ARBETSMARKNAD FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Samhällsekonomisk utveckling Informationen i detta avsnitt är hämtad ur cirkulär 2010:12 från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) februari Efter förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i svenska företags produktion har återhämtningen under 2009 varit förhållandevis svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar. Under loppet av fjolåret har optimismen inför framtiden gradvis skruvats upp. Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen har stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarat. Förutsättningarna är nu goda för en relativ snabb ekonomisk återhämtning. Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det innebär betydande tillskott i efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt. Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter. Också det bidrar till en ökad efterfrågan. På kort sikt är förutsättningarna därmed goda för en rejäl tillväxtrekyl. I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden. SKL s bedömning är att förutsättningarna för ett mer påtagligt uppsving på viktiga svenska exportmarknader i Europa och Nordamerika inte är lika uppenbara. En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i Sverige. Men trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknar SKL ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 % i år och 2,7 % nästa år. Normalt brukar en tillväxt kring tre procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser. I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt och inte minst då inom industrin. Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs. Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin. Bedömningen av den ekonomiska utvecklingen efter 2011 utgår från att arbetsmarknaden stegvis tar sig mot balans. Det är liktydigt med en arbetslöshet runt 6 % jämfört med de 9,5 % som är den beräknade nivån för innevarande år och nästa. För att få till stånd en sysselsättningsutveckling som är förenlig med detta krävs en efterfråge- och produktionstillväxt som är fortsatt stark. SKL förutsätter att BNP fortsättningsvis växer i en takt med 3 4 %. Befolkning Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick antalet invånare i Lomma kommun till Folkmängden ökade under år 2009 med 616 (år 2008:426) personer. Detta är den största befolkningsökningen sedan början av 70-talet. Den genomsnittliga ökningen under den senaste 20-årsperioden ligger på ungefär 200 personer per år. Sett över en fyraårsperiod är Lomma den kommun i landet som ökar relativt sett mest. Befolkningsökningen i kommunen under år 2009 motsvarar 3,0 %, vilket kan jämföras med den totala ökningen i Skåne län på 1,3 %. I landet som helhet ökade befolkningen med 0,9 %. Befolkningsutveckling i Lomma kommun Antal invånare År I kommunen är det i första hand Lomma tätort som växer, men även Bjärred ökar sin befolkning. I tätorten Bjärred inräknas även samhällena Borgeby och Habo- Ljung. Lomma är sedan ett antal år tillbaka den största tätorten i kommunen. Befolkningsutveckling Kommundel Bjärred Lomma Flädie Landsbygden Totalt Under år 2009 föddes 242 barn. Sett över en längre period är trenden i kommunen att antalet födda ökar, vilket speglar dels den ökande befolkningen i barnafö- 10

11 dande åldrar i kommunen, och dels ökade födelsetal generellt i landet. Antalet avlidna under året uppgick till 160 personer. Under år 2009 flyttade exakt personer till kommunen och drygt 850 från kommunen, vilket innebär ett överskott på nästan 550 personer. Kommunen har ett stort inflyttningsöverskott sedan många år, vilket är en direkt konsekvens av ett omfattande bostadsbyggande. De största åldersgrupperna i kommunen är 0 9 år, år och år. Åldersgrupperna år är särskilt små. Befolkningsfördelning 2009 Ålder kvinnor Antal Fördelat per ålderskategori män Medelåldern i kommunen är 40,4 år, vilket är något lägre än i Skåne län och riket som helhet. Vid en jämförelse i olika åldersgrupper finns det stora skillnader mellan kommunen respektive länet och riket. finns också till kommunen. Den lokala arbetsmarknaden omfattar drygt arbetstillfällen. Störst arbetsgivare är Lomma kommun med ungefär anställda. Näst störst är Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp med cirka 350 anställda. Inom lantbruksuniversitet studerar också närmare personer. Antalet kommuninvånare som förvärvsarbetar är ungefär I Lomma kommun finns cirka registrerade företag representerande många olika branscher. Tjänstesektorn är mycket dominerande med bland annat många företag som sysslar med konsultverksamhet, service och handel. Lomma kommun har länets lägsta arbetslöshet. Vid årsskiftet 2008/2009 var 1,9 % (1,5 % vid föregående årsskifte) öppet arbetslösa i förhållande till hela arbetskraften. Motsvarande andel i länet var 4,1 % och i riket 4,0 %. Bostadsmarknaden I kommunen finns idag totalt drygt bostäder. Av dessa utgör 67 % småhus med äganderätt, 25 % lägenheter med bostadsrätt och 8 % lägenheter med hyresrätt. Under 2009 färdigställdes i kommunen strax över 200 bostäder. Bostadsbyggande i Lomma kommun Antal bostäder Antalet barn i förskoleåldern, 0 5 år, i kommunen har ökat jämfört med föregående år, från till Andelsmässigt är denna åldersgrupp mycket större i kommunen (9,0 %) än i länet (7,1 %) och riket (7,0 %). Antalet skolbarn har också ökat under år Vid årets slut uppgick antalet barn i åldern 6 15 till (2 745 vid årsskiftet 2008/2009). Andelen skolbarn är betydligt större i kommunen jämfört med i länet och i landet som helhet. Ålderspensionärernas andel av befolkningen är något större i Lomma kommun (19,0 %) än i länet (18,1 %) och riket (18,1 %). Under de senaste fem åren har andelen pensionärer i kommunen ökat med nästan 0,5 procentenheter årligen. Kommunens befolkningsprognos pekar på en fortsatt stark tillväxt under framför allt de allra närmaste åren. Skälet till detta är det omfattande bostadsbyggandet. Alla åldergrupper förväntas att öka i antal, men störst blir ökningen bland de unga barnfamiljerna. Näringsliv och sysselsättning Lomma är en typisk utpendlarkommun. Mer än tre av fyra förvärvsarbetande kommuninvånare arbetar utanför kommunen, främst i Malmö och Lund. En viss inpendling I området Lomma Hamn fortsatte utbyggnaden i den västra delen där totalt 62 lägenheter med bostadsrätt färdigställdes i kvarteret Horisonten under I den östra delen, direkt väster om den nya bron, blev det första alléhuset med 23 lägenheter med bostadsrätt färdigt för inflyttning. De första 16 grändhusen, 2-plans radhus med äganderätt, blev också färdiga innan årets slut. Demensboendet Vega med 30 lägenheter blev också färdigt under året. I centrum flyttade många butiker och andra verksamheter över från det gamla centrumhuset till det första nya affärshuset i centrum vid busstationstorget. På plan 2 och 3 finns tolv radhus, där upplåtelseformen har ändrats från bostadsrätt till hyresrätt. Totalt tillkom 180 nya bostäder i kommundel Lomma. I den norra kommundelen färdigställdes 25 småhus med äganderätt i det nya exploateringsområdet vid Rutsborgsvägen i Borgeby. Totalt ökade bostadsbeståndet i kommundel Bjärred med 34 stycken nya hus. År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

12 Bostadsbyggandet i kommunen kommer även framöver att vara omfattande. Detta beror framförallt på det stora omvandlingsområdet Lomma Hamn. Efterfrågan bedöms vara stor på alla typer av bostäder, och i alla delar av kommunen. Småhusbyggandet kommer att dominera i Bjärred och Borgeby, även om ett flerbostadshusprojekt kommer att startas i Bjärreds centrum under En relativt sett stor andel av byggandet i tätorten Lomma blir flerbostadshus. I Lomma planeras även hyresrättslägenheter bland annat i Lomma centrum och i Lomma Hamn. Infrastruktur Infrastrukturen är i huvudsak väl utbyggd i Skåne, men för att klara av den alltmer ökande trafiken krävs stora investeringar i både väg- och järnvägsnäten framöver. Viktiga projekt är utbyggnad till fyra spår av järnvägen mellan Malmö och Lund, kapacitetsförstärkning av Lommabanan och byggande av ett godstågsspår utanför tätorterna i regionen. Införandet av persontågstrafik på Lommabanan är enligt den nya, och hittills preliminära, nationella infrastrukturplanen inte aktuellt förrän efter år På vägsidan behöver en ny trafikplats anläggas mellan Lomma tätort och Åkarp. Enligt Vägverket behöver E6 byggas ut till sex filer från åtminstone trafikplats Löddeköpinge och söderut till Malmö. I den norra delen av kommunen planerar Vägverket utbyggnad och ombyggnad av väg 16/913 Lund trafikplats Flädie Bjärred. Skånetrafiken har föreslaget att en stor pendlingsstation anläggs längs södra stambanan i Burlövs kommun. Om en sådan anläggning genomförs kan den komma att påverka både vägsystemet och kollektivtrafiken i Lomma kommun. Den nya planperioden för investeringar i vägoch järnvägsnäten omfattar perioden De ekonomiska ramarna för långtidsplanerna är avsevärt snävare än de bedömda behoven. Krav ställs nu också på medfinansiering från kommunerna för projekt, som tidigare i princip har finansierats av staten. Det gäller till exempel utbyggnad av Lommabanan för persontågtrafik Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av den enskilda kommunen, medan andra ligger utanför vår kontroll. Ett sätt att beskriva kommunens beroende av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser: Känslighetsanalys Händelse Förändring +/- 10 öres förändring av kommunalskatten 4,5 mnkr Förändrat invånarantal med 100 4,0 mnkr Avgiftsförändring med 1 % 0,7 mnkr Löneförändring med 1 %, inkl PO 4,5 mnkr Prisförändring med 1 % 3,3 mnkr Förändrad upplåning med 10 mnkr 0,8 mnkr Tio heltidstjänster 3,9 mnkr Även oförutsedda händelser kan således ha stor inverkan på kommunens ekonomiska utveckling. Det är därför viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12

13 HUSHÅLLNING OCH KVALITET Ekonomisk styrning och kontroll Grunden för den ekonomiska styrningen är lagstiftningen inom området, främst i form av Kommunallag och Kommunal redovisningslag. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning rekommendationer för sektorns redovisning. Kommunens styrning utgår från det styr- och kvalitetssystem som fastställts av Kommunfullmäktige. I mars 2007 fattades beslut om ett nytt styr- och kvalitetssystem som omfattar styrnings- och uppföljningsprocesser, intern kontroll, politiker- och tjänstemannaroller, olika styrdokuments förhållande till varandra, medborgar- och brukarhänsyn, säkerhetsfrågor samt miljö- och naturhänsyn. Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument, Övergripande mål och riktlinjer, för mandatperioden antogs i juni Dokumentet uttrycker bland annat mål för verksamhetens inriktning och hushållning med resurser. En grundläggande förutsättning för hushållningen är att skattesatsen inte skall höjas. Uppföljning av verksamhet och ekonomi sker sju gånger per år och varje månad innehåller, utöver den traditionella ekonomiska uppföljningen, olika uppföljningstema (till exempel rullande prognoser, personalekonomi, styrnyckeltal) och nämndstema med fördjupad redovisning av ekonomi och verksamhet med fokus på olika nämnder. Kommunen har successivt utvecklat och förbättrat internkontrollarbetet. Under 2007 fastställdes ett nytt reglemente för intern kontroll. Fokus har bland annat lagts på att ta fram ett bättre underlag för bedömning av vilka områden som ska granskas. Detta görs via så kallade väsentlighets- och riskanalyser. Varje nämnd ska årligen anta en handlingsplan för intern kontroll som avlämnas samtidigt som budgeten för kommande år. Därigenom uppnås en tydligare koppling mellan den verksamhet som ska bedrivas och den interna kontrollen av densamma. Nämnderna skall senast i samband med årsredovisningens upprättande till Kommunstyrelsen rapportera resultatet av den interna kontrollen. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Kommunen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen i form av mål. Målformuleringarna bör utgå från vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning, anpassat till kommunens egna förhållanden och omständigheter. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Finansiell mål enligt god ekonomisk hushållning De övergripande målen vad gäller god hushållning med finansiella resurser som återfinns i Övergripande mål och riktlinjer har brutits ned i fem styrnyckeltal. Nyckeltalen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt (en djupare analys av nyckeltalen återfinns under avsnitt Ekonomisk översikt och analys): Styrnyckeltal 1: Årets samtliga intäkter dividerat med årets samtliga kostnader. Mål: Måttet ska uppgå till lägst 101 %. Målet är inte uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 99,7 %. Styrnyckeltal 2: Utgående eget kapital per uppräknas årligen med nettoprisindexförändringen. Verkligt eget kapital jämförs med detta värde för att kontrollera konsolideringsgraden. Mål: Verkligt eget kapital vid utgången av mandatperioden skall överstiga eget kapital uppräknat med nettoprisindex. Realisation av dolda övervärden skall räknas bort. Målet är uppfyllt. Konsolideringsgraden uppgår till 1,15 %. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrnyckeltal 3: Värdet av medel avsatta i pensionsförvaltning i förhållande till pensionsskuld. Mål: Kvoten mellan avsättning och skuld ska uppgå till lägst 50 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 51,3 %. Styrnyckeltal 4: Samtliga skulder, exklusive skulder avseende investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet och värdet av medel avsatta till pensionsförvaltning, dividerat med skatteintäkterna. Mål: Kvoten skall högst uppgå till 71 %. Målet är uppfyllt. Nyckeltalet uppgår till 68,9 %. Styrnyckeltal 5: Samtliga borgensförbindelser, exklusive borgen till helägda kommunala bolag. Mål: Dessa borgensförbindelser skall inte överstiga nivån per Målet är inte uppfyllt. Ovannämnda borgensförbindelser uppgår till 40,0 mnkr, vilket är 1,5 mnkr högre än nivån vid utgången av Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning Verksamhetsperspektivet i begreppet god ekonomisk hushållning är inriktat på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktige har lyft fram vissa mål som anses vara speciellt viktiga att följa upp ur ett fullmäktigeperspektiv. Urvalet av mål har gjorts med utgångspunkt i begreppet god ekonomisk hushållning och anses således vara sådana som har betydelse för utvecklingen av denna. Måluppfyllelsen av dessa mål sammanfattas sist i detta avsnitt. Målen återfinns under respektive verksamhetsberättelse på sidorna Dessutom har Kommunfullmäktige fastställt tolv kommungemensamma nämndmål som ska gälla för samtliga verksamheter. Målen och måluppfyllelsen ser ut på följande sätt: Medborgarsamverkan Nöjd-Inflytande-Index (NII) får vid nästa mätning i Statistiska Centralbyråns Medborgarenkät, år 2009, inte understiga 52. Varje delområde (tillgänglighet, information och öppenhet, inflytande och förtroende) får inte understiga värdet 50. Målet är inte uppfyllt. Resultatet totalt blev samma som vid förra mätningen: 50. Resultaten för delområdena var 57, 63, 49, 59 alltså över 50 med ett undantag. Vid utgången av 2009 ska varumärket vara fullt implementerat i alla verksamheter. Målet är uppfyllt. Kommuninvånarna ska uppleva att tillgängligheten är hög i Lomma kommun. Svarsfrekvensen ska vid utgången av 2009 uppgå till minst 80 % avseende enkla frågor via telefon till kommunens handläggare. Andelen kommuninvånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn ska uppgå till minst 85 %. Målet är inte uppfyllt. Resultatet har förbättrats avsevärt från förra mätningen men målet nås inte. Resultatet i år för svarsfrekvens på telefon blev 65 %, vilket är över snittet i jämförelse med andra kommuner och mer än dubbelt så mycket från föregående år. 82 % av e-postbreven besvarades inom två dygn, vilket är över snittet för andra kommuner och en klar förbättring från förra året. Kommunen skall fortsatt utvecklas mot så kallad 24-timmars myndighet för att bättre kunna möta medborgares och företagares behov. Målet är uppfyllt. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) får vid nästa mätning i Statistiska Centralbyråns Medborgarenkät, år 2009, inte understiga 62. Målet är uppfyllt. Hushållning med personalresurser Den totala sjukfrånvaron i Lomma kommun ska minska. År 2009 får sjukfrånvaron högst uppgå till 5,0 %. År 2010 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. År 2011 får sjukfrånvaron högst uppgå till 4,5 %. Målet är uppfyllt. För perioden januari december 2009 uppgick sjukfrånvaron till 4,3 %. Den totala Frisknärvaron 99 procent frisk ska öka. Andelen personer med frisknärvaro 99 procent frisk ska årligen under perioden uppgå till minst 75 %. Målet är inte uppfyllt. Under 2009 uppgår frisknärvaro till 64,3 %. Under hösten har frisknärvaron varit sämre på grund av influensaepidemi. Kommunens rehabiliteringsarbete ska bedrivas med syfte att ge medarbetarna hjälp att återvinna sin arbetsförmåga. Minst 40 % av andelen personer som varit i REHAB-åtgärd under året ska ha återgått i arbete. Målet är uppfyllt. Hushållning med naturresurser Energiförbrukningen ska minskas till gränsen för vad ekonomisk lönsamhet tillåter och miljöhänsyn kräver. Energiförbrukningen ska 2009 (normalårs- och ytjusterat) minska med 5 % i förhållande till Målet är uppfyllt. Enligt årsredovisningen för 2008 har målet om att minska energiförbrukningen med 3 % inte kunnat uppfyllas. I kommentaren till målet framgår att målsystem har upprättats och jämförelse kommer att ske from För 2009 har energikostnaderna sjunkit med cirka 3 % i förhållande till budget och energiförbrukningen (normalårsoch ytjusterad) har minskat med cirka 7 %. 14

15 Tillväxt och dynamik Vid planering och försäljning av mark ska, vid sidan av prioriteringen av personalintensiva företag, inom kommunen redan verksamma företag prioriteras. Målet är uppfyllt. Lomma skall vara en företagandevänlig kommun. Målet är uppfyllt. Omvärlden Kommunen ska aktivt utveckla samarbetet med övriga 4 Yes-kommuner och andra kommuner i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten. Målet är uppfyllt. Sammanfattning av måluppfyllelsen Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Mål enligt god ekonomisk hushållning - finansiella mål verksamhetsmål 9-3 Fullmäktigemål Övriga verksamhetsmål och sammanfattning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från angiven inriktning i Övergripande mål och riktlinjer ska respektive nämnd varje år fastställa en nämndsplan som anger vad man skall åstadkomma och när detta ska ske. Nämndsplanen definierar också uppdraget till verksamhetsorganisationen. Vissa mål i nämndsplanen är ur fullmäktiges perspektiv extra viktiga. Det är dessa mål som följs upp i delårsrapporten och i årsredovisningen. Graderingen avseende måluppfyllelse är följande: Målet är uppfyllt, Målet bedöms vara uppfyllt samt Målet är inte uppfyllt. Måluppfyllelse av fullmäktigemålen redovisas nedan och återfinns under respektive verksamhet på sidorna Måluppfyllelse av fullmäktigemål Målet är Målet bedöms Målet är uppfyllt vara uppfyllt inte uppfyllt Kommunstyrelse 3-1 Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnadsnämnd Totalt Utav de 31 antagna fullmäktigemålen har 26 stycken eller 84 % helt uppfyllts eller bedöms vara uppfyllda medan 16 % inte blivit uppfyllda. Måluppfyllelsen är densamma som föregående år. Det finns således både mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv samt så kallade fullmäktigemål för vad som ska åstadkommas under verksamhetsåret. I nedanstående tabell sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 Jämfört med övriga 4 Yes-kommuner 2008 Jämfört med 140 kommuner 2008 Genomsnittligt resultat i 3 år Skattefinansiering av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Genomsnittligt resultat i 3 år Skattefinansiering av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet 1 1 Kontroll 0 Risk Kontroll 0 Risk Resultat före extraord. poster Finasiella nettotillgångar Resultat före extraord. poster Finasiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kassalikviditet Kort sikt, kapacitet Kort sikt, kapacitet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell ställning jämfört med andra kommuner Lomma har tillsammans med övriga 4 Yes-kommuner (Kävlinge, Staffanstorp, Svedala) jämfört den finansiella situationen inom kommungruppen med hjälp av en analysmodell som tagits fram av Kommunforskning i Västsverige (KFi) vid handelshögskolan i Göteborg. Kommunens finansiella profil i förhållande till övriga jämförelsekommuner redovisas i form av ett polärdiagram. Diagrammet innehåller dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga för en kommuns finansiella utveckling. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje axel i polärdiagrammet graderas och ju längre ut på axeln kommunen ligger desto bättre. Varje kommun poängsätts utifrån inbördes relation och för respektive nyckeltal. Profilen beskriver således endast den ekonomiska situationen i förhållande till de utvalda jämförelsekommunerna. Nedan redovisas Lommas profil i förhållande till övriga 4 Yes-kommuner samt i förhållande till en jämförelsegrupp på cirka 140 kommuner som använder sig av modellen. I rapporten från KFi lyfts kommunens starka och svaga sidor fram. Lomma försvagades poängmässigt mellan 2006 och 2008 inom tre av fyra perspektiv i den finansiella profilen. Det var inom perspektiven kontroll samt långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap. Det fjärde perspektivet, riskförhållande, förbättrades däremot något. Rapporten avslutas med följande kommentar kring Lommas finansiella utveckling och ställning: Lomma har liksom kommunsektorn i övrigt redovisat ett försvagat resultat under de två senaste åren. Kommunen måste dock anses ha, trots ett negativt resultat under 2008, en tillfredsställande kontroll över sin finansiella ställning och utveckling. Resultatnivån är inte riktigt lika alarmerande som den ser ut på grund av de nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar som belastade Lommas resultaträkning under Dessa är av engångskaraktär och kommer med största sannolikhet generera framtida intäkter då börsen återgår till ett normalt läge. Med tanke på Lommas starka finansiella långsiktiga beredskap ser det finansiella läget tillfredsställande ut inför framtiden. Lommas stora investeringar under senare år kommer i framtiden att påverka avskrivningsvolymen och ge vissa räntekostnader. Detta bör tas i beaktande när framtida ekonomiska beslut skall fattas. Frågan är hur stor investeringsvolym Lomma orkar med finansiellt i framtiden? Bolagsfrågor Lomma Uthyrningsfastigheter AB bildades under året. Bolaget ska förvärva, äga, bebygga och förvalta fastigheter och byggnader som inte har någon direkt anknytning till av kommunen bedriven kärnverksamhet i form av vård, skola och omsorg. Kommunen förvärvade aktierna i Jernhusen Stockholm V AB. Bolagets enda tillgång utgjordes av fastigheten Lomma 35:120. Kommunen har inte för närvarande för avsikt att överföra några fastigheter till bolaget eftersom de ekonomiska konsekvenserna skulle vara mycket ofördelaktiga. Uppgifter lämnades i december månad till Bolagsverket för registrering av Lomma Varmbadhus AB. Bolaget ska driva simhallsrörelse och därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall också äga och förvalta fast egendom, byggnader och fastighetsinventarier. 16

17 KVALITET OCH UTVECKLING Styr- och kvalitetssystem Kommunens styr- och kvalitetssystem är ett dokument som förklarar styrningen och ledningen i kommunen och vilka verktyg som ska användas i medborgardialogen. En grupp med representanter från alla förvaltningar och med uppdrag att samordna och utveckla styr- och kvalitetssystemet tillsattes under våren Under 2009 arbetade gruppen bland annat med kartläggning av processer, förberedelser inför Kvalitetsmässan och implementering av systemet Run Your Company. Under 2009 har också arbetet med att revidera systemet påbörjats. Revideringarna kommer att genomföras under Fortsatt förbättring utifrån kommunkompassen Enligt den senaste kommunkompassutvärderingen som genomfördes 2007, lyfts bland annat fram att kommunens starka sidor är de många metoder som finns för att föra dialog med medborgarna, fungerande system för synpunkts- och klagomålshantering samt information om de kommunala tjänsterna i form av kvalitetsdeklarationer. Undersökningen pekade dock på ett behov av att utveckla informationen till invånarna. Detta resulterade i att en ny webbplats med medborgarperspektiv lanserades under 2008 och i en mätning av Sveriges alla kommunala webbplatser som genomfördes under 2009, placerade sig Lomma kommun på en hedrande fjärdeplats. Run your company En annan utmaning var att förbättra målkedjan. Under 2009 har ett målstyrnings- och uppföljningssystem, Run Your Company, implementerats. Detta system ska underlätta att förbättra målstyrningen och tydliggöra målkedjan och användas i samtliga nämnder och förvaltningar. Framöver kommer det utifrån detta system att skapas information om verksamheternas kvalitet och resultat som på ett enkelt sätt ska finnas tillgängligt för medborgarna. LommaPanelen Under 2009 rekryterades medlemmar till den nya Lommapanelen. Det skedde via hemsidan och genom deltagande vid olika arrangemang i kommunen. Detta har resulterat i att drygt 60 medborgare nu ingår i panelen som kommer att anlitas i olika kommunala frågor. I oktober inbjöds den nya panelen att samlas för att diskutera kollektivtrafik- och infrastrukturfrågor. Barn- och ungdomsdialog Barn och ungdomar är en grupp medborgare som Lomma kommun har haft svårt att nå i medborgardialogen. Den politiska styrgruppen för barn- och ungdomsdialog har därför under året arbetat med att ta fram en projektplan för det fortsatta utvecklingsarbetet. Planen innehåller målformuleringar och en arbetsplan för Bland annat kommer det ske en ökad intern samverkan. Samarbete med Ungdomsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne är påbörjat. Lomma kommun deltar också i SKL:s projekt Ungdomsdialog. Service på telefon och e-post Det ska vara enkelt att komma i kontakt med olika verksamheter, nämnder och beslutsfattare. För andra året i rad har en mätning genomförts om hur frågor från medborgare som kommer in via telefon och e-post hanteras. Resultatet har förbättrats under 2009, bland annat genom att inrätta en så kallad Frontdesk som ska fungera som vägledare och kunna svara direkt på frågor om verksamheten. Under 2010 kommer servicetjänsterna att vidareutvecklas. Synpunkts- och klagomålshantering Lukas Under 2009 har det inkommit totalt 725 ärenden, vilket innebär att det i genomsnitt inkommit 60 ärenden per månad. Det är ungefär samma antal som föregående år vilket betyder att Lukas nu är ett etablerat verktyg för medborgardialog. Synpunkterna ska användas i styrningen av verksamheterna. Under 2009 togs i drift ett nytt system som underlättar rapportering till nämnderna och kommunstyrelsen. En utmaning är att få unga medborgare att använda sig av Lukas. Jämförelseprojekt Sedan 2007 har kommunen deltagit i jämförelseprojektet, ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i syfte att tillsammans med övriga deltagande kommuner, ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser kan leda till förbättringar i verksamheterna. Under 2009 avrapporterades resultatet av Jämförelse av kommunens trafikmiljö ur ett medborgarperspektiv, kvalitetsnyckeltal för äldreomsorgen samt en jämförelse av försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder. Medborgardialog Medborgarna i Lomma kommun är en viktig del av styrningen i kommunen. Nedan presenteras exempel på hur kommunen arbetat med medborgarinflytande under Antal ärenden per förvaltning Tekniska förvaltningen Kommunledningskontoret Miljö- och byggförvaltningen Socialförvaltningen Utbildning, kost, kultur och fritidsförvaltningen Inom tekniska nämnden är det främst verksamheterna gator och vägar samt parker och grönytor som är berörda av synpunkter/klagomål. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 Medborgarundersökning SCB:s medborgarundersökning genomfördes i Lomma kommun för tredje gången under hösten De föregående två mätningarna gjordes hösten 2007 och hösten Överlag är resultatet mycket positivt, med få undantag är det förbättrat inom alla områden. Mätningen består av tre delar: Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på Medborgarna om kommunens verksamheter Medborgarna om inflytandet i kommunen Resultatet av mätningen används i utvecklingen av kommunens verksamhet, dels som nyckeltal, dels som underlag till hur mål och planer formuleras. Den ligger till grund för verksamhetsplaneringen och påverkar vilka aktiviteter som prioriteras de närmaste åren. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett kommunen. Här följer en kort sammanfattning: Medborgarna om Lomma kommun som en plats att bo och leva på Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Lomma kommun som en plats att bo och leva på blev 78 vilket är en förbättring från de båda förra mätningarna år 2007 och år Genomsnittet för samtliga 84 kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 64. För Lomma kommun är det främst förbättringar av betygsindexen Fritid och Bostäder som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index. NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Miljö Bostäder Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Bemötande - Tillgänglighet Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Gator och vägar Gång- och cykelvägar Fritid - Idrott Fritid - Kultur Miljöarbete Vatten och avlopp Renhållning Räddningstjänsten Medborgarna om inflytandet i Lomma kommun Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut i Lomma kommun blev 50 vilket är samma resultat som för mätningen år 2007 och en förbättring från mätningen år Genomsnittet för samtliga 84 kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 40. För Lomma kommun är det främst en förbättring av betygsindexet Påverkan som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. NII Tillgänglighet Information-Öppenhet Påverkan Förtroende NMI Förskolan Betygsindex Lomma kommun Samtliga kommuner Lomma kommun Samtliga kommuner Betygsindex Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 42 kommunerna i höstens mätning uppgår till 52 %. I år var Lommas svarsandel 58 % jämfört med 68 % 2007 och 64 % Svarsandelen har alltså sjunkit men ligger fortfarande över snittet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fritid Betygsindex Lomma kommun Samtliga kommuner Medborgarna om Lomma kommuns verksamheter Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar- Index (NMI) för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna i Lomma kommun blev 64 vilket är en förbättring av de båda förra mätningarna år 2005 och år Genomsnittet för samtliga kommuner i de två senaste undersökningsomgångarna blev 54. För Lomma kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Renhållning, Fritid Kultur, Gator och vägar, Fritid Idrott samt Äldreomsorgen som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. STRATEGISKA FRAMTIDSFRÅGOR För att kunna arbeta med ständiga förbättringar och för att kunna möta medborgarnas behov har strategiska frågor identifierats. Här följer en kort beskrivning av dessa: Medborgarservice Olika grupper av medborgare har skiftande behov av kommunal service. Som förälder, företagare, skolungdom eller boende på ett särskilt boende finns kontinuerlig kontakt med olika verksamheter. Som besökande eller boende i Lomma kommun nyttjas vägar, stränder och grönområden. För att i framtiden bli ännu bättre i att möta alla dessa skiftande och individuella behov måste servicen effektiviseras på olika sätt. Medborgarna ska involveras i arbetet, bland annat genom Lommapanelen. 18

19 Organisation Under 2010 ska förvaltningsorganisationen genomlysas för att effektivare organisationsformer med ett tydligare medborgarperspektiv ska identifieras. Arbetet pågår under hela Möjligheterna att utveckla mellankommunala samarbetsformer ska utredas. Internt miljöarbete Lomma kommuns mål är vara ett föredöme när det gäller hållbar utveckling, därför startar under 2010 ett arbete med att förbättra det interna miljöarbetet. Till exempel ska arbetet med energisparåtgärder, avfallshantering och transporter vidareutvecklas. Nätverk och omvärld En av grundpelarna i utvecklingsarbetet är att vara aktiva i olika nätverk och att bevaka och analysera vad som händer i samhället. Kommunen blir mer och mer beroende av omvärlden och hur samarbetspartners uppfattar kommunen i olika sammanhang. En del i förbättringsoch utvecklingsarbetet är att lyssna på och lära av andra. Under 2010 ska en systematik i omvärldsanalysarbetet tas fram och kommunen ska agera på både nationella och internationella arenor, exempelvis genom SKL, Region Skåne, EU. Styrsystem För att styrningen och ledningen i en organisation ska fungera optimalt, måste styrsystemet genomlysas regelbundet och revideras med jämna mellanrum. Under 2009 har det bland annat uppstått ett behov av att bli effektivare i styrningen och tydliggörande av målkedjan. Därför kommer styrsystemet att revideras i flera olika delar under 2010 och FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VÄLFÄRD OCH EFFEKTIVITET I detta avsnitt presenteras resultat som sammanfattar betydelsefulla aspekter ur ett medborgarperspektiv. Syftet är att belysa hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat som uppnåtts för att skapa ett gott samhälle att leva i. Redovisning sker utifrån fem olika områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Kostnadseffektivitet Kommunen som samhällsbyggare Måtten är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet. Det är tredje året som mätningar och jämförelser i projektet har genomförts. Totalt är det 67 kommuner som ingår i projektet. Tillgänglighet Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? % Utvärderingen har skett under en tidsperiod av två veckor utifrån vanligt förekommande frågor från medborgarna. Mätningen visar att 82 % av de frågor som inkommer via e-post till kommunen besvaras inom två dygn. Resultatet är godkänt och en förbättring har skett jämfört med Satsningen på en Frontdesk och utbildningsinsatser har förbättrat resultatet. Kommunens mål är att en fråga, oavsett hur den inkommit till kommunen, ska besvaras inom två arbetsdagar. Därför kommunen arbeta vidare med att förbättra rutiner och attityder för att målet ska uppnås. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? % Sämsta resultat 45% Sämsta resultat 40% 65% Resultatet är en stark förbättring jämfört med 2008 och bedöms som godkänt. Även i detta fall ska kommunen arbeta vidare med att förbättra rutiner och attityder för att målet ska uppnås. 82% Bästa resultat 85% Bästa resultat 96% TENDENS TENDENS å å Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index Resultatet är hämtat från SCB:s medborgarundersökning och visar att flertalet av kommuninvånarna känner sig trygga i kommunen. Resultatet har förbättrats sedan förra undersökningen Dock kan resultatet bli ännu bättre och kommunen fortsätter att arbeta för att Lomma kommun ska upplevas som en trygg plats att bo och leva på. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Antal personer Sämsta resultat 26 Bästa resultat Resultatet är knappt godkänt och har dessutom försämrats sedan förra mätningen För äldre med behov av omsorg är kontinuitet och trygghet viktigt. Personer som har mer än en hemtjänstinsats per dag möter i genomsnitt 18 personer under en 14-dagars period. Detta är ett högt antal. Frågan är föremål för djupare undersökning av socialförvaltningen i avsikt att minska antalet. Delaktighet och information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Index Bästa resultat 7 personer Sämsta resultat 26 TENDENS å En extern mätning av kommunens hemsida ger sammantaget ett mycket bra resultat och en stark förbättring i förhållande till tidigare mätning. Mätningen sker genom ett informationsindex, som inte är heltäckande, men ändå ger en uppfattning om en grundnivå för information till medborgarna. Indexet består av 190 frågor och svaret på varje fråga ska kunna hittas på kommunens hemsida inom två minuter för att resultatet skall vara godkänt personer Sämsta resultat 21 personer Bästa resultat TENDENS TENDENS å å 20

Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN

Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN Årsredovisning 2010 LOMMA KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Organisationsöversikt 5 Vart gick skattepengarna? 6 Fem år i sammandrag 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A

Läs mer

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund

Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014. Storstockholms brandförsvarsförbund Revisionsrapport 4/2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i februari 2014 Storstockholms brandförsvarsförbund Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2013 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys

Kommunens revisorer Revisorernas redogörelse 2011 Väsentlighets- och riskanalys Kommunens revisorer s redogörelse 2011 Vi har under året granskat den verksamhet som bedrivits inom Kommunstyrelsens och övriga nämnders ansvarsområden enligt särskild granskningsplan. PwC har biträtt

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer