LSS-handläggning i förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LSS-handläggning i förändring"

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för sociala studier Christian Andersson & Martin Gustafsson LSS-handläggning i förändring Hur en praxisförändring hanteras av svenska kommuner LSS-handling in transition How a change in praxis is handled by Swedish Municipalities Examensarbete 15 hp Socionomprogrammet Termin: HT 2010 Handledare: Lars Bergström Examinerande lärare: Mona Sundh Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Förord Vi vill tacka våra respondenter som ställt upp och svarat på vår enkät. Vi vill även tacka Delaktighet, Handlingsfrihet, Rörelsefrihet förbundet (DHR), Autism- och Aspergerförbundet, Stockholm Independant living (STIL) och Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) för tips och uppmuntran. Slutligen vill vi uppmärksamma våra handledare Jan-Olof Åberg och Lars Bergström samt lärare som hjälpt oss på vägen. Vi ansvarar gemensamt för uppsatsens alla delar. Christian & Martin

3 Sammanfattning 2009 kom det en regeringsrättsdom som innebar en praxisförändring vid handläggning av personlig assistans. Domen innebär en mer restriktiv hållning till matsituationen som grundläggande behov vid beslut om rätten till personlig assistans. Praxisförändringen medförde att fler personer än tidigare förlorade sin rätt till assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS) och blev istället hänvisade till den kommunala hjälpapparaten. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga hur svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar hanterar praxisförändringen. Denna uppsats baseras på en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen genomfördes med ett webbaserat enkätprogram. Enkäten skickades till en LSS-handläggare i varje svensk kommun. Det är vanligare att stora kommuner har en plan för att möta praxisförändringen. Det finns regionala skillnader främst mellan vilka insatser som man får om man kommer under tjugo timmar grundläggande behov och därmed inte har rätt till assistansersättning enligt LASS. Bor man i Norrland är det något vanligare att man får hemtjänst än om man bor i södra Sverige. Det är även vanligare med hemtjänst som insats om man bor i en vänsterstyrd kommun. De kommuner som anser att praxisförändringen medför högre kostnader för brukaren är ofta de kommuner som i högre grad använder sig av hemtjänst istället för kommunalt finansierad personlig assistans. Det finns även skillnader i hur många timmar grundläggande behov som en brukare anses behöva komma upp i för att vara berättigad personlig assistans finansierad av kommunen. Kommunernas bedömning skiljer sig angående om man får behålla sina assistenter efter att ha blivit av med ersättningen från LASS. En tredjedel anger att det är ovanligt eller omöjligt att en brukare kan behålla sina assistenter. I kommuner med vänsterstyre är det vanligare att rätten att behålla sin personal är en självklarhet. Nyckelord: LSS-handläggning, praxis, personlig assistans, funktionsnedsättning, funktionshinder

4 Abstract In the year 2009, a verdict from the Supreme administrative court concerning personal assistance came into being. The verdict contributed to a more restrictive attitude concerning the food situation as a basic need in decisions concerning the right to personal assistance. The verdict resulted in more people than before lost their right to assistance according to lagen om assistansersättning (SFS 1993:389) (LASS), and had to use the help offered from the municipality. This survey s aim is to investigate how Swedish municipalities and municipal district administrations handle the outcomes of the change in praxis. This essay is based on a quantitative survey. The enquiry was carried out using a web based survey program. The survey was sent to one official working with LSS-handling in each Swedish municipality. It is more common that big municipalities have a plan for the change in praxis. Further more, our results have shown that there are regional differences. The differences are mostly shown in what type of interventions that are offered to the people who do not reach the twenty hours limit for their basic needs, and therefore do not have the right to assistance allowance according to LASS. It is more common to be offered home care services in Norrland than it is in southern Sweden. Municipalities with a left wing government also seem to offer home care services to a greater extent. Municipalities who claim that the change in praxis contribute to greater costs for the user more often use home care services instead of municipally financed assistance services. There are also differences in how many hours of basic needs the user needs to be calculated for in order to qualify for personal assistance offered by the municipality. The municipalities assess differently concerning the right to keep the personal assistants when the allowance from LASS is lost. One third claims that it is unusual or impossible to keep the assistants. It is more common that keeping the assistants is given and obvious in municipalities ruled by a left wing government. Key words: LSS-handling, praxis, personal assistance, disability

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Begrepp Bakgrund LSS-lagen Personkretsarna som de är formulerade Begränsning av personlig assistans LASS Jämförelse mellan målformuleringen i LSS och SoL Regeringsrättens dom Tidsaspekten Kammarrättsdomar Tidigare forskning Teoretiskt perspektiv Svensk kommunalpolitik Kommunernas ställning gentemot staten Koalitioner mellan partier Regionala skillnader Tjänstemännens ställning inom kommunerna Metod Urval Enkätens utformning Datainsamling Följebrev Databearbetning Statistisk bearbetning Bortfall Bortfallsanalys Internt bortfall i resultatdelen Validitet och Reliabilitet Generaliserbarhet Etik Resultat och Analys Genomgång av bakgrundsvariabler Grundläggande behov Analys tabell 1. Antal timmar grundläggande behov som behövs för att få kommunalt finansierad personlig assistans Alternativ presentation grundläggande behov (Tabell 2. Tidsgränser för grundläggande behov) Analys av tabell 2. Tidsgränser för grundläggande behov Villkor för personlig assistans Analys av tabell 3,4 & Kostnader till följd av praxisförändringen Jämförelse mellan kostnad för brukare och vanligaste insats... 22

6 6.4.2 Analys av tabell 8. Vanligaste insatsen till personer som förlorat sin ersättning enligt LASS fördelat efter förväntade kostnader för brukare till följd av praxisförändringen Politiskt styre Analys av tabell 9. Möjlighet att behålla personal när man får insats enligt LSS istället för LASS fördelat efter politiskt styre Vanligaste insatsen till brukare som förlorat sin ersättning enligt LASS Vanligast insats fördelat efter till politiskt styre Geografiskt läge Analys av tabell 12. Vanligaste insatsen för brukare som förlorat sin LASSersättning fördelat på landsdelar Kommunstorlek Analys av tabell 13 Finns det en plan för att hantera praxisförändringen fördelat efter kommunens storlek Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Politik Geografi Kommunstorlek Riktlinjer Slutsatser Förslag till vidare forskning Källförteckning Bilaga Bilaga

7 1. Inledning Den 17 juni 2009 kom en regeringsrättsdom ( ) som ändrade förutsättningarna angående bedömningen av matsituationen som grundläggande behov och därmed vad som krävs för att beviljas personlig assistans. Vad som räknas som ett grundläggande behov är helt avgörande vid beslut om personlig assistans då lagen kräver att man ska ha grundläggande behov för att få insatsen. Om en insatssökande anses ha grundläggande behov öppnar det, enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) (LSS), även för möjligheten att få personlig assistans för övriga behov (LSS 9a ) istället för exempelvis en insats enligt socialtjänstlagen för att täcka dessa behov. Insatser enligt LSS är kostnadsfria vilket skiljer dem från insatser som beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL) där en avgift kan tas ut av kommunen. I dagspressen och på Internet har det beskrivits att fler brukare än tidigare har förlorat sin personliga assistans som följd av den praxisförändring som ägde rum i och med den prejudicerande regeringsrättsdomen. Domen innebär en ny tolkning av hur man ska se på matsituationen som grundläggande behov. Man har också kunnat läsa om att svenska kommuner satsar olika mycket på personer med funktionsnedsättning. Detta har beskrivits som problematiskt i förhållande till likabehandlingsprincipen som ska garantera att medborgare behandlas på ett liknande sätt. Då vi av egen erfarenhet kände till att alla kommuner inte utformar stödet på samma sätt för de brukare som har grundläggande behov men som inte uppfyller kravet för assistansersättning via lagen om assistansersättning (LASS) (SFS 1993:389) tyckte vi att det var intressant att ta reda på vilka olika sätt de arrangerar stödet på. Denna uppsats är ett försök till en kartläggning över hur olika svenska kommuner hanterar de, efter praxisförändringen, nytillkomna brukarna. För att få en bild av vilka insatser som är aktuella har vi fokuserat på beslutsinnehållet vid LSS-handläggning. Vi har frågat vilken typ av stöd som olika kommuner erbjuder brukare som har grundläggande behov men inte i den utsträckningen att ersättning via LASS är aktuell. Vi har använt oss av en webbenkät som vi har skickat till en LSS-handläggare i varje svensk kommun och stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, Stockholm och Malmö. 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att beskriva hur olika kommuner hanterar ändrad praxis angående bedömning av grundläggande behov vid handläggning av personlig assistans. För att svara på vårt syfte har vi följande frågeställningar: Hur ser beslutsinnehållet ut vid LSS-handläggares bedömning av ärenden som berör brukare som tidigare haft insatser enligt LASS? Finns det regionala skillnader när det gäller beslutsinnehållet vid LSS-handläggning eller vid andra omständigheter som berör praxisförändringen? Påverkar vilket politiskt parti som styr kommunen beslutsinnehållet vid LSS-handläggning eller vid andra omständigheter som berör praxisförändringen? 1

8 Påverkar kommunens storlek beslutsinnehållet vid LSS-handläggning eller vid andra omständigheter som berör praxisförändringen? 1.2 Avgränsningar Vi har använt oss av några översiktliga frågor som anknyter direkt till praxisförändringen samt frågor som fokuserar på beslutsinnehållet vid LSS-handläggning. Vi menar att de frågor som kretsar kring själva handläggningen, samt det allmänna hanterandet av personer som kommit under gränsen för LASS, även beskriver den verklighet som kommer att möta brukare som förlorat sin assistansersättning enligt LASS på grund av praxisförändringen. Vi har gjort följande avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att fokusera på gruppen som tidigare haft assistansersättning enligt LASS och som hamnat under tjugotimmarsgränsen efter praxisförändringen. Vi har bara vänt oss till kommunala tjänstemän och inte till brukare, intresseorganisationer, politiker, assistenter etc. Vi har riktat oss till en LSS-handläggare per kommun. Vi tar ingen hänsyn till enskilda kommuners ekonomi. 1.3 Begrepp Här förklaras begrepp som används i uppsatsen Bakgrundsvariabel Med bakgrundsvariabel menar vi de variabler som anses vara grundläggande för att göra statistiska jämförelser. Våra bakgrundsvariabler är landsdelar (Götaland, Svealand samt Norrland), Politiskt styre (Vänsterstyre, högerstyre, blocköverskridande samt annat) samt kommunens storlek (Stor kommun, mellanstor kommun samt liten kommun). Brukare Dahlberg och Vedung (2001) menar att brukare är en slutmottagare av offentliga åtgärder. När vi använder termen brukare menar vi personer som är föremål för insatser enligt LASS, LSS eller SoL. Vissa kommuner använder andra uttryck som klient och kund. Vi kommer genomgående använda ordet brukare. Definition av kommunstorlek Vi har valt att definiera kommunernas storlek utifrån tre kategorier, liten kommun, mellanstor kommun samt stor kommun. Liten kommun har mellan invånare, mellanstor kommun har mellan invånare samt stor kommun som har invånare eller mer. Definition av partier i en vänster-högerskala Bäck (2003a) har definierat hur svenska partier hamnar i en vänster-högerskala. Skalan grundar sig på en undersökning med politiker där de ombads ange vart de ansåg att deras eget parti låg i skalan, men även vart de ansåg att de andra partierna låg. Partierna låg enligt resultatet av undersökningen från vänster till höger enligt följande: vänsterpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet, centern, folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna. 2

9 I vårt resultat har vi följande definitioner: vänsterstyre, högerstyre samt blocköverskridande koalition. I vänsterstyre ingår följande partier: Vänsterpartier, socialdemokraterna och miljöpartiet. I högerstyre ingår centern, folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna samt miljöpartiet. Orsaken till att miljöpartiet är med i båda kategorierna är att de ofta har samarbete med partier både till vänster och till höger. Vi har därför valt att låta dem ingå i båda kategorierna. Blocköverskridande innebär att något parti från vänsterdelen av skalan (vänsterpartiet och socialdemokraterna) bildat en koalition med något parti från högerdelen av skalan (centern, folkpartiet, kristdemokraterna, moderaterna). Funktionshinder En funktionsnedsättning kan medföra funktionshinder, dvs. en begränsning av eller ett hinder för personens förmåga att utöva en viss aktivitet. (Nationalencyklopedin). Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning, en begränsning av en persons fysiska eller psykiska förmåga (Nationalencyklopedin). Grundläggande behov Vad som ingår i grundläggande behov anges i 9a LSS. Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Horisontella band Robert Putnam (1996) använder sig av begreppet horisontella band för att beskriva hur en regions institutioner kan fungera effektivare om det finns starka icke-hierarkiska band som för samman personer med liknande status och makt bland medborgarna. Insats När vi i texten talar om insats menar vi den förklaring som anges i socialstyrelsens föreskrifter 2 kap. 1 individuellt behovsprövat stöd eller individuellt behovsprövad vård och behandling enligt SoL, LVU och LVM samt insatser enligt 9 LSS Kommun Med kommun menar vi svenska kommuner och stadsdelsförvaltningar. Likabehandlingsprincipen Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. RF 1 kap. 9 (SFS 1974:152) LSS-handläggare Med LSS-handläggare menar vi en kommunal tjänsteman som handlägger ärenden rörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vissa kommuner använder andra yrkestitlar som handläggare, biståndsbedömare, biståndshandläggare, omsorgshandläggare, funktionshinderhandläggare och socialsekreterare. Vi kommer genomgående kalla alla som handlägger beslut rörande LSS för LSS-handläggare. 3

10 Personkrets När vi talar om personkrets menar vi st. LSS. Praxis Sedvana, vedertaget sätt, hur man normalt avgör ett visst slag av ärenden (Sjöberg 2003:99). Praxisförändring När vi talar om praxisförändring menar vi följderna av regeringsrättens dom där man inte längre räknar hela matsituationen som ett grundläggande behov. Respondent De som svarat på vår enkät kallas för respondenter. Jacobsen (2007) menar att man kallas för respondent när man är direkt inblandat i en händelse eller medlem av en grupp. Respondenter svarar som representanter för gruppen som undersöks. Riktlinjer Riktlinje är en anvisning hur en verksamhet skall skötas (Nationalencyklopedin). Inom LSSverksamhet så består riktlinjer ibland av lagtexter och utdrag av förarbeten. Men kan också bestå av egna lokala rutiner som kan se olika ut i olika kommuner (Länsstyrelserna, 2007). Statistiskt signifikant på 5 % -nivån I max fem fall av hundra kan slumpen ge en skillnad som är minst lika stor som den vi observerar. Begreppet används för att visa ett resultats tillförlitlighet. Den metod som används för att kontrollera detta kallas chi square-test (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). 4

11 2. Bakgrund Här ger vi en bakgrund till vårt ämnesområde. Vi redogör för LSS, LASS och de domar som vi tar upp i uppsatsen. 2.1 LSS-lagen Den 1 januari 1994 kom en ny lag (1993) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lag ersatte omsorgslagen (OL) (Sjöberg 2003). Orsaken till att lagen uppstod var att det fanns en uppfattning om att socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen inte längre räckte till. Det fanns skillnader runtom i landet angående hur man hanterade frågor gällande funktionsnedsättning. Det fanns redan en lag som riktade sig mot utvecklingsstörning, den så kallade omsorgslagen, som man hade som utgångspunkt när man skulle formulera den nya lagen. De som var drivande i utvecklingen av en ny lag var till en början främst olika handikapporganisationer exempelvis DHR (Larsson 2008). Idéerna kring personlig assistans kom på 60-talet i USA med bland annat independent livingrörelsen, som menade att personer med funktionshinder hade brist på frihet och självbestämmande. Independent livingrörelsen har spridit sig till många länder och kom till Sverige Verksamheten i Sverige kallas för Stockholm independant living (STIL) och deras principer kom att ligga till grund för kommande lagstiftning (Larsson 2008). I början av 90-talet startades en utredning, den så kallade handikapputredningen, där man började formulera vad som skulle ingå i lagen. Bland annat kom man fram till att äldre inte skulle omfattas. Handikapprörelsen var delaktig i utredningen och hade till en början ett starkt inflytande på utformningen av lagen. Utredningen kom även fram till att lagens personkrets 1 och 2 skulle motsvaras av de som redan omfattades av omsorgslagen. Grupp 3 fick särskilda villkor med krav på omfattande stödbehov (Larsson 2008). 2.2 Personkretsarna som de är formulerade 1 Denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Ur Lag om stöd och service till vissa funktionshundrade LSS 7 (SFS 1993:387) Personer som anses uppfylla kriterierna i någon av personkretsarna kan få personlig assistans. Förarbeten till lagen säger att den enskilde har ett avgörande eller mycket stort inflytande på vem som anställs som assistent. Den enskilde skall också ha ett stort inflytande över när hjälpen skall ges och kunna bestämma över sin livssituation (SOU 1991:46). Man ville även ge personer med funktionshinder så stor valfrihet som möjligt. Möjligheten gavs att själv vara arbetsgivare, att kunna anlita företag, kooperativ eller kommunen som anordnare (Larsson 2008). 5

12 Sjöberg (2003) konstaterar att LSS är en så kallad pluslag. Med det menar han att LSS är en lag som går utöver andra lagar. Det finns alltså inget som hindrar en person att samtidigt som man får insatser enligt LSS få insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller HSL (hälso- och sjukvårdslagen). 2.3 Begränsning av personlig assistans 2004 föreslog regeringen, i en proposition, att endast personer med behov av praktisk hjälp skulle få personlig assistans. Detta gick dock inte igenom i riksdagen, men det blev ändå så i praktiken eftersom en dom i regeringsrätten medförde att endast de med funktionshinder och i behov av praktisk hjälp fick personlig assistans. Personer med psykiska funktionshinder kom därför i praktiken att uteslutas från att få personlig assistans (Larsson 2008). 2.4 LASS LASS syfte var från början att staten skulle ha det yttersta ansvaret och garantera att personer med omfattande funktionshinder skulle vara garanterade hjälp. Tanken var att dessa brukare inte skulle vara beroende av kommunernas ekonomiska situation. Regeringen lade på eget initiativ fram ett förslag att om det fanns ett omsorgsbehov på tjugo timmar grundläggande behov skulle kostnaderna över de med tjugo timmar bekostas av staten. Detta för att kommunernas ekonomi inte skulle drabbas alltför hårt (Larsson 2008). Från början betalde kommunerna endast för dem som hade under tjugo timmars grundläggande behov. För de med mer omfattande behov med över tjugo timmars grundläggande behov stod staten för hela kostnaden. Detta ändrades dock 1997 så att kommunen alltid betalade de första tjugo timmarna (Askheim 2008). 2.5 Jämförelse mellan målformuleringen i LSS och SoL Målformuleringen i LSS-lagen skiljer sig något från formuleringen i Socialtjänstlagen. Där SoL garanterar medborgaren skälig levnadsnivå garanterar LSS personer som anses tillhöra personkretsen goda levnadsvillkor, vilket kan sägas vara en mer frikostig formulering. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Ur Socialtjänstlagen SoL 4 Kap. 1 (SFS 2001:453) Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Ur Lag om stöd och service till vissa funktionshundrade LSS 7 (SFS 1993:387) Slår man upp skälig och god i svenska akademiens ordbok får man bland annat följande förklaring. Skälig = förståndig, förnuftig, som visar klok besinning. God = Stor, riklig, mer än tillräcklig (Svenska akademiens ordbok). 2.6 Regeringsrättens dom Parter i målet är socialnämnden i Luleå och en man AA. Socialnämnden hävdar att AA inte har rätt till personlig assistans eftersom hans behov av hjälp inte är av den karaktär som beskrivs i 9a LSS. AA hävdar via sitt ombud att han har rätt till personlig assistans. AA har tidigare bedömts ha rätt till personlig assistans i Kammarrätten men socialnämnden i Luleå har överklagat till regeringsrätten. För vår uppsats är det domstolens tolkning av matsituationen som grundläggande behov som är den viktigaste delen av fallet eftersom den utgör ett prejudikat och nu mera är gällande praxis vid beslut om personlig assistans. 6

13 Domstolen betonar att det i LSS förarbeten och propositionsuttalanden framgår att det är hjälp av krävande, känslig och personlig karaktär som lagen syftar till och att detta ska räknas in när man avgör vad som är ett grundläggande behov eller inte. Domstolen menar att alla moment vid måltider inte kan ses som såpass känsliga att personen med funktionsnedsättning behöver bestämma vem som ska ge hjälpen och hur den ska ges. AA klarar att själv hälla upp dryck, dricka, stoppa maten i munnen och lägga upp mat på tallriken. Vad han inte klarar är att laga mat samt att plocka fram och undan före och efter måltiden. Han kan inte heller dela mat som är seg. Regeringsrätten säger följande angående matsituationen som grundläggande behov: Regeringsrätten finner att detta hjälpbehov inte är av det personliga och integritetskänsliga slag att det bör beaktas vid bedömningen av hans rätt till personlig assistans. Den tid som AA beräknat för måltider ska därför inte till någon del beaktas såvitt gäller frågan om hans behov av stöd för att tillgodose de grundläggande behoven. (Regeringsrätten dom sid. 12) Tidsaspekten En fråga som tas upp i domen är huruvida behovet av hjälp för att tillgodose de grundläggande behoven måste ha en viss omfattning tidsmässigt. Domstolen kommer fram till följande: Något krav på att stödbehovet ska ha en viss tidsmässig omfattning föreligger inte. Dock har tidsfaktorn självfallet betydelse. Ju större stödbehov i tid som föreligger desto mer talar omständigheterna för att rätt till biträde av personlig assistent föreligger. (Regeringsrätten dom sid. 8) Detta stycke av domen saknar referens men det är ett ordagrant referat från proposition 1992/93:159 sidan Kammarrättsdomar Vi har studerat två kammarrättsdomar som båda handlar om omfattningen av stöd som krävs för att få insatsen personlig assistans. I den första domen (Kammarrätten Göteborg mål ) är det Tynnereds stadsdelsnämnd som har överklagat en länsrättsdom som ger en brukare, som bedöms ha 3-5 timmar grundläggande behov, rätt till personlig assistans. Domstolen hänvisar till den, i denna uppsats, tidigare nämnda regeringsrättsdomen och trycker på att behoven är av privat karaktär samt att någon bestämd undre tidsgräns för att vara berättigad personlig assistans inte finns. Även kammarrätten anser att brukaren har 3-5 timmar grundläggande behov och att denne är har rätt till personlig assistans. I den andra domen (Kammarrätten Göteborg mål ) handlar om en brukare som fått avslag i nämnden och i länsrätten men som valt att överklaga vidare till kammarrätten. Motpart i målet är nämnden för handikappomsorg i Kungsbacka kommun. Eftersom brukaren kan föra maten till munnen anser domstolen att måltidssituationen inte kan räknas som grundläggande behov. Brukarens behov av stöd vid påklädning anses heller inte vara tillräckligt stort för att berättiga till personlig assistans. Vad gäller brukarens grundläggande hjälpbehov med hygien och vid toalettbesök anser kammarrätten att behoven är tillräckligt omfattande och av sådan karaktär att brukaren bedöms har rätt till personlig assistans sju timmar per vecka för att täcka dessa behov. 7

14 3. Tidigare forskning Vid litteraturgenomgången har det visat sig svårt att hitta forskning som anknyter specifikt till vårt forskningsområde. Mycket av den forskning som finns är inriktad på brukare och personliga assistenter. Ole Petter Askheim (2008) har gjort en studie där han jämför personlig assistans i Sverige och Norge. Askheim menar att personlig assistans i Norge kontrolleras mer av statliga myndigheter än personlig assistans i Sverige. I Sverige är brukarnas individuella rättigheter i fokus, i Norge har myndigheterna mer rollen som företrädare för brukarnas rättigheter. Askheim menar att de båda länderna tycks närma sig varandra i och med att myndigheternas kontroll i Sverige blir större och att brukarnas individuella rättigheter i Norge ökar. Socialstyrelsen (2005) genomförde en undersökning där man frågade kommunerna hur och om de använde sig av riktlinjer vid bedömning av LSS-insatser. Undersökningen visade att de flesta kommuner inte hade riktlinjer. 78 kommuner svarade att de hade riktlinjer och ytterligare 25 kommuner att de planerade att införa riktlinjer. Av kommunerna som använde sig av riktlinjer uppgav några att de hade en minimigräns på timmar för att bevilja personlig assistans. Några kommuner anger att om grundläggande behov understiger 10 timmar per vecka kan hjälp ges enligt SoL istället för LSS. Enligt en rapport från länsstyrelserna (2007) så använder 128 (44 procent) av Sveriges kommuner sig av riktlinjer inom LSS. Ytterligare 63 (22 procent) kommuner planerar att införa riktlinjer. Rapporten visar att det är vanligt att riktlinjerna innehåller svepande formuleringar som i normalfallet och i möjligaste mån utan att dessa förklaras. Risken med sådana uttryck är att individernas rättigheter tolkas alltför restriktivt av LSShandläggaren. Det förekommer även riktlinjer där man infört begränsningar angående vilka insatser som man kan söka. Resultatet visade även att 15 svenska kommuner säger sig ha en tidsgräns på 10 timmar grundläggande behov för att bevilja personlig assistans. Det fanns även kommuner som endast täckte de första 20 timmarna med insats enligt LSS och behoven utöver de 20 timmarna bedömdes enligt SoL (Länsstyrelserna 2007). Lewin, Westin och Lewin (2008) redogör för en kvantitativ undersökning som försöker förstå vad som påverkar att svenska kommuner satsar olika mycket på LSS-insatser. Lewin, Westin och Lewin ställer frågan om detta beror på variationer i behov eller om det beror på politiska och strukturella orsaker. De faktorer som Lewin, Westin och Lewin kommer fram till påverkar hur mycket LSS-stöd en kommun ger är exempelvis följande, kommuner som har haft vänsterstyre under en lång period och kommuner som tidigare haft ett institutionsboende för personer med utvecklingsstörning. Lewin (2009) har gjort en studie där hon jämför tre jämnstora kommuner som skiljer sig i deras andel av dess invånare som får stöd enligt LSS. En kommun har lågt utnyttjande av LSS, en kommun ligger genomsnittligt utnyttjande av LSS och en kommun har ett högt utnyttjande av LSS. Lewin har intervjuat politiker, tjänstemän samt företrädare för FUB. Resultaten pekar på att det i kommunen som inte ger så många insatser enligt LSS finns en brist på engagemang från politiker och högre tjänstemän. När LSS-handläggare försöker få till förändringar har de svårt att få genomslag, eftersom politikerna inte är särskilt intresserade. Kommunen hade inte heller någon egen LSS-verksamhet utan köpte tjänster av andra 8

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 september 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Assistansia AB Box 377 701 47 Örebro MOTPART Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd i Stockholms kommun Ombud: Stadsadvokat

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Assistansersättning 2013 SF0209

Assistansersättning 2013 SF0209 Försäkringsutveckling/Verksamhetsområdet för 2014-01-14 1(9) Assistansersättning 2013 SF0209 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 17 juni 2009 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Ombud Jur. kand. Sofia Tedsjö CJ Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

2. FUB anser att det bör vara separata allmänna råd för verksamhet enligt LSS respektive Socialtjänstlagen.

2. FUB anser att det bör vara separata allmänna råd för verksamhet enligt LSS respektive Socialtjänstlagen. 1(7) Socialstyrelsen YTTRANDE Dnr 6.1-36504-2011 2013-08-15 Riksförbundet FUB Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST 1 Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST Synpunkter på LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Inledning

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Studenters rätt till socialbidrag

Studenters rätt till socialbidrag Linköpings universitet Ekonomiska institutionen Statsvetenskap 1 2005-04-26 Studenters rätt till socialbidrag Paulina Bumbul Jonas Gummesson Rebecka Johansson Henrik Skagervik Innehållsförteckning SYFTE...

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna Anna Nerelius 2013-11-28 Dnr KSL/12/0167 Ärendegång: KSLs styrelse Skrivelse till Socialdepartementet om Försäkringskassans striktare bedömning av assistansersättningen och konsekvenser för kommunerna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 juni 2015 KLAGANDE Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15

Läs mer

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad

DOM. n 1 Meddelad i Göteborg. 201l1 -rr - Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad KAMMAÄTTEN I Avdelning 2 DOM 201l1 -rr - n 1 Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål nr 4666-13 KLAGANDE Ombud: Emma Larsson Frösunda Omsorg Trekantsgatan 3 652 20 Karlstad MOTPAT Kommunstyrelsen i Ljusnarsbergs

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg. Socialnämnden i Örkelljunga kommun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE DOM 2014-01- 0 g. Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) Mål m 9185-12 KLAGANDE MOTPART Socialnämnden i Örkelljunga kommun 286 80 Örkelljunga ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös dom den 3 december

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Viktigt inför kommunalvalet 2014 - så här tycker partierna i Täby - om Villkoren för Personer med Kognitiv Funktionsnedsättning

Viktigt inför kommunalvalet 2014 - så här tycker partierna i Täby - om Villkoren för Personer med Kognitiv Funktionsnedsättning Viktigt inför kommunalvalet 2014 - så här tycker partierna i Täby - om Villkoren för Personer med Kognitiv Funktionsnedsättning Enkätsvar från partierna inför kommunalvalet i Täby om de framtida villkoren

Läs mer