Andra lagrum som åberopas 29 kap 5 1 st 5 p och 30 kap 8 brottsbalken

Transkript

1 NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr B meddelad i Nacka Strand 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Vice chefsåklagare Kay Engfeldt Riksenheten för polismål, Stockholm Målsägande Åsa Andersson Fång Ornövägen 4, 1 tr Saltsjö-Boo Sefina Svensk Pantbelåning AB Gullmarsplan Johanneshov Tilltalad Anna CATRIN Helena Åkerlind, Nynäsvägen Enskde Offentlig försvarare: Advokat Per Durling Advokatfirman Per Durling Box Stockholm DOMSLUT Begångna brott Häleri Lagrum 9 kap 6 1 st 1 p brottsbalken Påföljd m.m. Villkorlig dom Andra lagrum som åberopas 29 kap 5 1 st 5 p och 30 kap 8 brottsbalken Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag - fredag Nacka Strand 20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se 08:30-16:00

2 NACKA TINGSRÄTT DOM B Skadestånd Catrin Åkerlind ska utge skadestånd till Sefina Svensk Pantbelåning med kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen (1975:635) från den 23 december 2009 till dess betalning sker. Förverkande och beslag Beslaget av gods ska bestå tills domen vunnit laga kraft. Därefter ska godset utlämnas till Åsa Andersson Fång (Polismyndigheten i Stockholms län; BLG BG32848 p 2-4, 6-10, och 20). Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning Per Durling tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, 83 kr utlägg och kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Catrin Åkerlind till staten återbetala kr.

3 3 NACKA TINGSRÄTT DOM B YRKANDEN M.M. Åklagaren har framställt de yrkanden och åberopat den bevisning som framgår av domsbilaga 1. Catrin Åkerlind har förnekat gärningen och gjort gällande att hon inte har haft insikt i eller skälig anledning att anta att brott har förelegat. Vidare har hon inte haft några synpunkter på det särskilda yrkandet. Det enskilda anspråket har bestridits på den grunden att hon har varit i god tro, beloppet i sig liksom ränteyrkandet har emellertid inte ifrågasatts respektive inte funnits någon erinran mot. DOMSKÄL Av utredningen har följande framkommit. Den 11 december 2009 uppmärksammade Åsa Fång Andersson att guldsmycken, som förvarades i askar en byrå placerad några steg från ytterdörren, dock inte i hallen och ett kuvert med kontanter, som förvarades i en annan byrå, allt i hennes familjs bostad, hade försvunnit. Förlusten polisanmäldes varvid en beskrivning över tillgripen egendom lämnades. När polis, som ett led i den regelbundna tillsynen över pantbanker, kontrollerade gravyrlistan från Sefina Svensk Pantbelåning vid Gullmarsplan påträffades gods som kunde härledas till Åsa Fång Anderssons stöldanmälan. Godset hade pantsatts den 28 november 2009 av Catrin Åkerlind. Det framkom att hon även den 14 oktober 2009 hade pantsatt gods som kunde härledas till Åsa Fång Andersson. Vid ett av dessa tillfällen legitimerade Catrin Åkerlind sig med sin polislegitimation. Catrin Åkerlind bodde vid den aktuella tiden på våningsplanet ovanför Åsa Fång Andersson. De känner inte varandra närmare. Vid något tillfälle under juli eller augusti 2009 tog dock Catrin Åkerlind hand om Åsa Fång Anderssons familjs katt när de var bortresta och hade då nyckel till deras lägenhet. Catrin Åkerlind inbjöds att delta vid Åsa Fång Anderssons och makens bröllopsfest den 17 oktober 2009, men tackade nej. I samband med att de ingick äktenskap bytte makarna Andersson ut sina gamla för-

4 4 NACKA TINGSRÄTT DOM B lovningsringar. Enligt Åsa Fång Andersson, vars uppgifter det saknas all anledning att betvivla, tog de av sig de gamla förlovningsringarna på bröllopsdagen eller tidigast dagen innan och enklare smycken, som förvarades på samma plats som de tillgripna, hade lämnats kvar. Vid undersökning av Åsa Fång Anderssons bostad konstaterades att inbrottsskador saknades. Fråga är hur i beslag tagna värdeföremål tillhöriga Åsa Fång Andersson med familj har kommit i Catrin Åkerlinds besittning och hur hennes handhavande därav skall bedömas. Av de uppgifter som Catrin Åkerlind har lämnat har i huvudsak följande framkommit. Hon har under en längre tid haft ekonomiska svårigheter och har vid flera tillfällen fått uppsöka pantbanken för att klara situationen. Första gången hon pantsatte guld, som hon av olika skäl har haft större mängder av, var det föremål som inte betydde så mycket för henne men med tiden blev det svårare. Hon valde då att inte se efter vad hon pantsatte. Efter att vid det första tillfället ha haft föremålen i en stor påse övergick hon till att ha dem i ett litet blått glasögonfodral. De aktuella gångerna tog hon med sig påsen utan att se efter vad den innehöll. Inte heller vid belåningen tittade hon på det som pantsattes. Efteråt har hon försökt förstå hur Åsa Fångs Anderssons smycken m.m. hamnade hos henne. Hon minns att sonen en dag ringde henne när hon var i tjänst och berättade att han hade hittat guld i soprummet. Då sade hon att det inte kunde vara guld eftersom det låg i soprummet men att han fick ta upp det i lägenheten så att de kunde se efter. Detta glömde hon sedan bort. Det var något fel på dörren till soprummet, som delas av cirka 20 av föreningens 41 lägenheter. Vid ett tillfälle hittade hon ett plastvapen där. Barnen var väl medvetna om deras ekonomiska svårigheter men hon talade inte med dem om pantsättningarna. Dottern städade vid flera tillfällen undan guld som låg framme. Oavsett om Catrin Åkerlind har haft tillgång till guldföremål i större omfattning har det rimligen inte varit fråga om obegränsade mängder, vilket även hennes uppgifter

5 5 NACKA TINGSRÄTT DOM B om att belåningen försvårats när det återstått att pantsätta föremål som haft affektionsvärde för henne ger vid handen. Smycken och andra föremål har transporterats i ett fodral avsett för glasögon. Fodralet, vars användningsområde med styrka talar för att det har varit av mindre slag, måste ha fyllts på inför varje pantsättning. Med hänsyn till att en klocka som kan härledas till Åsa Fång Andersson har pantsatts den 14 oktober 2009 och att de förlovningsringar som ingår i beslaget har tagits av den 16 eller 17 oktober 2009, måste det ha varit fråga om minst två tillgrepp ur Åsa Fång Anderssons bostad och den därvid tillgripna egendomen måste vid minst lika många tillfällen ha kommit i Catrin Åkerlinds besittning. Det framstår som helt osannolikt att föremålen har tillförts det aktuella fodralet och belånats vilket enligt Catrin Åkerlinds egen beskrivning skett genom att hon har lagt dem på där för avsedd plats för granskning av pantbankens personal som sedan kvitterat föremålen utan att hon har sett på dem. Med beaktande av Catrin Åkerlinds reducerade antal egna värdeföremål och de återstående föremålens personliga värde för henne är det fullständigt orimligt att hon därvid inte skulle ha lagt märke till att de i målet aktuella, beslagtagna, föremålen inte har tillhört henne. Catrin Åkerlinds egna uppgifter kan således lämnas helt utan avseende. Den mängd och den karaktär av föremål som det är fråga om, bl.a. två förlovningsringar med hennes grannars namn ingraverade, kan omöjligt ha kommit i Catrin Åkerlinds besittning utan att hon har förstått att de har frånhänts annan genom brott. Det är uppenbart, med hänsyn till beskaffenheten, att det inte är fråga om ett godtrosförvärv ens om föremålen har hittats i grovsoprummet. Catrin Åkerlinds förfarande med godset, pantsättning, är sådant som utgör befattningstagande i häleribestämmelsens mening. Åtalet är sålunda styrkt och skall bifallas. Med ovan redovisad bedömning och utgång, skall såväl det särskilda yrkandet som det enskilda anspråket bifallas. För häleri är föreskrivet fängelse i högst två år. Catrin Åkerlind är tidigare ostraffad. Hon lever under ordnade förhållanden och det har inte framkommit något som ger

6 6 NACKA TINGSRÄTT DOM B särskild anledning att befara att hon kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Av yttrande från Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd framgår att nämndens bedömning är att Catrin Åkerlind, för det fall hon döms i enlighet med åtalet, kommer att skiljas från sin anställning men att ställningstagandet är preliminärt och kan blir beroende av vad som redovisas i domen och vad som kommer fram i övrigt. Mot denna bakgrund finner tingsrätten att påföljden kan stanna vid villkorlig dom som inte skall förenas med böter. Catrin Åkerlind skall betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden. Catrin Åkerlinds ekonomiska förhållanden är sådana att hon skall återbetala del av kostnaderna för försvaret till staten. HUR DOMEN KAN ÖVERKLAGAS, se bilaga (DV 400) Överklagande ställt till Svea hovrätt skall ha inkommit till tingsrätten senast den 1 december På tingsrättens vägnar Linn Pantzar

7 Bilaga 1 NACKA TINGSRÄTT INKOM: MÅLNR: B AKTBIL: 4

8

9

10 Bilaga 2 Bilaga ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall

11 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten. Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.