Utredning: Ny lärplattform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning: Ny lärplattform"

Transkript

1 Dnr SU FV Utredning: Ny lärplattform Stockholms universitet Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE BAKGRUND NUVARANDE LÄRPLATTFORM (MONDO) HISTORIK ÖVER ANVÄNDNING AV LÄRPLATTFORMAR VID SU LÄRPLATTFORMAR VID ANDRA LÄROSÄTEN TENDENSER I OMVÄRLDEN LÄRPLATTFORMENS SYFTE ANVÄNDARCENTRERAT PERSPEKTIV LÄRPLATTFORMENS SYFTE VID STOCKHOLMS UNIVERSITET SAMLADE IAKTTAGELSER OCH FÖRSLAG SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FÖRSTUDIE... 18

3 3 1 Sammanfattning Utredningen har tillsammans med en av rektor utsedd referensgrupp arbetat fram ett effektmål som ska styra den fortsatta utvecklingen och införandet av ny lärplattform vid Stockholms universitet: Syfte Bidra till hög kvalitet på utbildningen genom samlad information, tillgänglighet, pedagogisk flexibilitet och samarbete Förbättringsområden Snabbare hitta relevant information och funktioner Fler ska kunna tillgodogöra sig utbildningen Ökade möjligheter för pedagogisk utveckling Samlad kommunikation och uppföljning Vidare har utredningen gjort iakttagelser utifrån vilka ett antal förslag lämnas: En vision för utbildnings- och lärandemiljön vid Stockholms universitet behöver utarbetas för att stimulera och säkerställa att såväl fysiska som digitala miljöer utvecklas för att stödja en modern, högkvalitativ och konkurrenskraftig utbildning. För att bibehålla universitetets status som utbildningsinstitution behöver ambitionsnivån för nästa generations lärplattform sikta mot att ligga i den pedagogiska och tekniska framkanten samt sätta användarens behov, i relation till organisationens strävan, i centrum. Omfattande och genomgripande satsningar på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling behövs. Detta tillsammans med incitamentsstrukturer som motiverar lärare att prioritera pedagogisk kursutveckling är avgörande framgångsfaktorer för att lyckas fullt ut med den verksamhetsförändring som effektmålet syftar till. Utredning av utvecklingen av ett effektivt gemensamt verksamhetsstöd för studieadministrationen för hela universitetet behöver genomföras. Detta bör göras i samband med förberedelserna inför införandet av Ladok 3. Arbetet med ny lärplattform vid Stockholms universitet behöver få fortsätta så snart som möjligt. Nästa steg är genomförande av en förstudie som föreslås starta i september 2014 och pågå till och med mars 2015.

4 4 2 Uppdrag och genomförande Vid Stockholms universitet används idag flera olika system och verktyg för att stödja lärandeprocessen och administrationen runt omkring. Det största, och centralt erbjudna, är Mondo som hanterar kursleverans och administration, medan ett antal institutioner i egen regi använder andra motsvarande system. Dessa system är inte integrerade i en enhetlig miljö vilket skapar administrativa hinder och ger även en splittrad och i viss mån svåråtkomlig och svårnavigerad miljö för lärare och studenter. För att göra det enklare och mer attraktivt att vara student eller lärare på Stockholms universitet behövs en reformering och modernisering av det IT-stöd som erbjuds. Rektor uppdrog därför den 19 december 2013 åt IT-avdelningen att utreda frågan om ny lärplattform vid Stockholms universitet. I direktivet utsågs Institutionen för data- och systemvetenskap att vara särskilt delaktiga i arbetet på grund av sin kompetens gällande lärplattformar. I direktivet för utredningen fastlades att utredningen skulle leverera en vision och ett eller fler formulerade effektmål för Stockholms universitets framtida lärplattform vilket beskriver vilken verksamhetsförändring och nytta som eftersträvas. Att utarbeta en vision har visat sig vara ett mer omfattande arbete än vad som rymts inom utredningens ramar och resurser och utredningens förslag är därför att det görs antingen av eller i mycket nära samverkan med den av rektor utsedda Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer. Det bör även stämmas av med den förnyelseprocess som för närvarande arbetar med ny modell för verksamhetsplan för Stockholms universitet. I avsnitt fyra redovisas det effektmål som tagits fram samt motiven till valet av metoden effektstyrning som använts. Utredningen skulle även ta fram ett förslag på hur en förstudie ska genomföras efter att utredningen är genomförd. En kortfattad beskrivning görs i avsnitt fem och hela planen återfinns i bilaga 1. För att ta tillvara redan nedlagt arbete och ta lärdom av egna och andras erfarenheter har utredningen även samlat och analyserat dokumentation kring lärplattformar och IT-stött lärande, vilket redogörs för i avsnitt tre och förslag till åtgärder lämnas i avsnitt 5. Utredningen genomfördes av en grupp bestående av Madeleine Shemweta, IT-avdelningen (projektledare och förvaltningsledare IT för objektet Undervisningsstöd), Björn Johansson, IT-avdelningen (interaktionsdesigner) och Elli Eisenhauer, DSV (förvaltningsledare för objektet Undervisningsstöd). Merparten av rådata i utredningen har tillkommit i samarbete med en av rektor utsedd referensgrupp bestående av representanter från samtliga fakulteter, en studentrepresentant samt projektansvarig från ITavdelningen. Mona Blåsjö, universitetslektor, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Eva Edman Stålbrandt, universitetsadjunkt, Institutionen för pedagogik och didaktik,

5 5 Ulf Färjare, universitetsadjunkt, Juridiska institutionen, Clas Hättestrand (ordförande), professor, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Marcus Immonen Hagley, studentrepresentant från Studentkåren, Ronnie Kron (sammankallande), sektionschef, IT-avdelningen Samuel Lundqvist, fil dr, Matematiska institutionen 3 Bakgrund 3.1 Nuvarande lärplattform (Mondo) Den lärplattform som idag erbjuds centralt vid Stockholms universitet (Mondo) har funnits tillgänglig sedan maj Valet av plattform gjordes ur ett övervägande tekniskt perspektiv och var inte förankrat brett i verksamheten, något som har varit till nackdel under hela systemets levnadstid. Att få alla fakulteter att använda lärplattformen har mötts av stort motstånd, och till följd av detta finns det idag på Stockholms universitet ett flertal olika lärplattformar och andra digitala verktyg i drift på enskilda institutioner. Detta är en nackdel både för studenter som rör sig mellan olika institutioner och för SU centralt då det saknas en enhetlighet såväl inåt i organisationen som utåt mot omvärlden. Under Mondos första år led systemet av allvarliga stabilitetsproblem, men sedan december 2010 har driften varit stabil. Däremot lever minnet av stabilitetsproblem kvar hos användarna vilket gör förtroendet för systemet svagt. Vidare har hanteringen av buggar i systemet inte prioriterats ur användarbarhetsperspektiv, vilket har lett till ett försämrat förtroende bland användarna. Dock skall sägas att dryga 50 % av användarna uppgav sig vara nöjda med Mondo vid den senaste användarundersökningen Den version av systemet som används idag börjar bli föråldrad och kommer att behöva uppgraderas inom relativt snar framtid. En sådan uppgradering är både kostsam och innebär risker för användarna, både vad det gäller eventuella systemavbrott och nya systemfel. Det är därför inte att rekommendera att låta arbetet med en ersättare till Mondo dra ut alltför mycket på tiden. Trots all kritik är Mondo ett av de mest använda systemen vid Stockholms universitet. Följande siffror är alla hämtade från året 2013: 1 Frank, Användarnas uppfattning om SU:s centrala IT-stöd för undervisning 2012, Rapportnr

6 6 Antal inloggningar under 2013: st. (jämför med det system som kommer som nummer två i inloggningsstatistiken, mail.su.se som har st. inloggningar) Antal skapade sajter (kurssidor) under 2013: 3700 st. Snitt unika inloggningar per dygn: st. Nedanstående två grafer visar hur användningen ökat sedan systemet togs i bruk: Skapade kurssajter sedan Antal skapade kurssajter per månad May September January May September January May September January May September January May September January May September January May September January Ackumulerat antal kurssajter Antal skapade kurssajter per månad Ackumulerat antal kurssajter

7 7 Skillnaden mellan en kurssajt och en projektsajt är att den förstnämnda hämtar sin deltagarinformation från LADOK, medan projektsajter har manuellt tillagda deltagare och oftast används för undergrupper till en större grupp alternativt till för deltagare som inte är antagna den vanliga vägen, för grupparbeten och andra typer av samarbeten. 3.2 Historik över användning av lärplattformar vid SU Utvecklingen av användningen av lärplattformar vid Stockholms universitet har varit relativt svag. Lärplattformen används främst som en informationskanal från en till många och som en samlingsplats för uppladdade dokument. Få lärare använder sig av de många pedagogiska verktyg som finns och det finns fler skäl till detta, som exempelvis brist på tid och/eller resurser, pedagogisk och teknisk kompetens samt incitament för kursutveckling. Samtidigt som utvecklingen bland lärarna har varit svag stiger förväntningarna bland studenterna. Idag är de flesta gymnasieelever vana vid att arbeta i någon form av lärplattform under sina gymnasieår och förväntar sig samma tillgång till kursen när de kommer till universitetet. När detta inte finns bidrar det till en upplevelse av att universitetet är gammalmodigt och otillgängligt. Distanskurser var en tidig drivkraft, nu är det mer tillgänglig utbildning som är i fokus, det vill säga ett sätt att nå flera studentgrupper. Idag är vår studentgrupp mer heterogen, och studenterna har olika behov såväl som inlärningsstrategier.

8 8 3.3 Lärplattformar vid andra lärosäten Förvaltningsorganisationen för Undervisningsstöd har kontinuerligt kontakter med representanter från andra lärosäten, t.ex. genom nätverket IT i högre utbildning, ITHU, där frågan om lärplattform är en ständig diskussionspunkt. En särskilt tillsatt arbetsgrupp inom nätverket arbetar för att påverka SUNET att ta en aktiv roll i frågan och att upphandla en gemensam plattform som sedan kan erbjudas som en tjänst till lärosätena 2. Stockholms universitet deltar och bevakar arbetet, men har gjort bedömningen att arbetet går för långsamt i relation till våra behov. Flera lärosäten arbetar för närvarande med utredningar kring lärplattform och e-lärande, däribland Malmö högskola, Luleå Tekniska universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola. Linköpings universitet har nyligen utvecklat och lanserat en egenutvecklad lärplattform baserad på Sharepoint. I det följande redogörs för relevanta delar ur ett axplock av andra lärosätens utredningsarbeten som genomförts under de senaste åren. Södertörns högskola En första studie kring en ny lärplattform genomfördes under Frågan aktualiserades mot bakgrund av behovet av en bredare användning av IT-baserade arbetssätt som betonas i den forsknings- och utbildningsstrategi som antogs vid högskolan Fokus i kartläggningen låg på förutsättningar och villkor för lärande och undervisning, snarare än på tekniska lösningar och funktioner, en inriktning som förstärktes av Kvalitetsrådets uttalade stöd för att prioritera pedagogiska behov vid val av ny lärplattform. I uppdraget låg även att titta på systemägarskapet. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och fokussamtal med studenter, lärare och administratörer samt en omvärldsanalys kring var andra lärosäten befinner sig i utvecklingen. I de enkäter som besvarades och sedan följdes upp av fokussamtal framkom dels ett stort intresse för att utveckla användningen av IT i undervisningen, men även ett stort missnöje med nuvarande plattform samt stödet för att använda IT-relaterade verktyg i stort. Studenterna upplevde att lärarna överlag brast i användandet av digitala verktyg, i såväl pedagogiskt tänkande som teknisk kunskap. Administratörerna bekräftade denna bild och menade att en ytterst liten andel lärare använde plattformen som verktyg för lärande till sin fulla potential. Många lärare uttryckte trots allt en vilja att använda andra uttrycksformer och metoder i sin tog SUNET ett övergripande strategibeslut där man bland annat skulle beakta att ta en utökad roll i samordningen av lärosätens IT-stöd, även utanför kommunikationsområdet, genom att till exempel tillhandahålla effektiva nationella IT-tjänster. Det har lett till att man idag erbjuder tjänster för t.ex. e-möten (Adobe Connect), trådlöst nätverk (Eduroam), moln-tjänst för fillagring (Box) samt kursvärderingsverktyg (Survey&Report), som Stockholms universitet anslutit sig till.

9 9 undervisning och efterfrågade en lärplattform som underlättar samarbete och utveckling av den egna undervisningen. De hinder för en utvecklad undervisning som identifierades var: brister i nuvarande plattform, avsaknad av tid och kunskap hos framförallt lärarna, nuvarande IT-miljö och support, samt avsaknad av helhetssyn som avspeglas bland annat i organisatoriska strukturer där lärarna upplever sina möjligheter att påverka sina arbetsvillkor som mycket begränsade. I sina rekommendationer till fortsatt arbete betonas bland annat satsning på hållbar och framtidsinriktad helhetslösning med fokus på lärarnas förutsättningar och studentens lärande i fokus, undvikande av dubbel funktionalitet och att lärplattformen bör stödja mobila lösningar, samt satsningar på introduktion av användare och fokus på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Linnéuniversitetet Under 2011 utreddes frågan om universitetsgemensamma lärplattformar i syfte att minska antalet använda plattformar (vid samgåendet till Linnéuniversitetet förekom så många som sju olika) till en eller två universitetsgemensamma. Genom datainsamling med hjälp av enkäter, intervjuer och ett par studentarbeten utformades en kravspecifikation som sedan användes som underlag för att utvärdera och jämföra de två mest använda, Blackboard och Moodle. På grund av brist på resurser fokuserade utredningen enbart på funktionalitet och gick inte djupare i att bedöma kvaliteten i funktionerna eller utredning av pedagogiska krav. Utredningen visade att plattformarna ur funktionalitetsperspektiv var likvärdiga och endast skiljde sig i vissa detaljer kring hur funktioner fungerade eller var utformade i de olika systemen. Vidare är Blackboard en kommersiell produkt, medan Moodle är en s.k. open source-plattform och utredningen konstaterade att det är ett strategiskt val som ska göras utifrån vad som passar lärosätets behov bäst. Det är till stor del en fråga om hur man kan påverka kärnfunktionaliteten i systemet, men även om att det finns en ansvarig leverantör som kan ställas till svars eller om man måste förlita sig på egen kompetens och communityn runt plattformen för att åtgärda fel som kan uppstå. Jämförbara kostnader för systemen gick inte att få fram då förvaltnings- och kostnadsmodellerna skiljde sig avsevärt beroende på var i organisationen systemen förvaltades. Systemen utvärderades även ur tillgänglighetsperspektiv med hjälp av Vervas riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster inom offentlig sektor (vägledningen för 24-timmarwebben). I datainsamlingen kring användningen av lärplattformar framkom att lärare ansåg sig sakna tid och incitament att lära sig verktygen och hur de bäst används i undervisningen. Studenterna bekräftade att många lärare saknar kunskap och därmed underutnyttjar de möjligheter som erbjuds i form av funktionalitet. Studenterna gav även utryck för att stora skillnader i struktur på information och kurser ger ett splittrat intryck vilket kan skapa osäkerhet och ta fokus från studierna. Arbete med att ta fram en standardmall för kursstruktur var vid utredningens slutförande påbörjat.

10 10 Lunds universitet Utredningen Utveckling av e-lärande vid Lunds universitet (slutrapport maj 2014) har genomförts genom en intervjustudie och en enkät bland läraranställda vid universitetet. Utredningen föreslår i sin slutrapport en policy och en handlingsplan för e-lärande. Lärplattformen LUVIT, som först utvecklats av universitetet och sedan sålts till ett privat företag, har sedan slutet på 1990-talet erbjudits som universitetets gemensamma lärplattform. Trots det varierar användningen av olika verktyg stort mellan olika delar av universitetet och andra verktyg förekommer, t.ex. Blackboard. Erfarenheten bland lärare att använda lärplattformar och att undervisa på distans eller med blended learning är ojämnt fördelat över olika fakulteter. När det gäller erfarenhet av att undervisa med olika inslag av digitalt stöd och mer pedagogiskt avancerade verktyg anser endast en mindre andel lärare totalt sett att de har mycket eller ganska stor erfarenhet. Orsaker till variationen mellan olika delar av verksamheten förklaras med att utvecklingen främst drivits lokalt av eldsjälar. De övervägande skälen som lärarna själva anger är brist på tid och stöd för utvecklingsarbete, samt otillräcklig egen kompetens. Malmö högskola Under 2013 genomfördes på rektors uppdrag projektet Virtuell lärandemiljö, VLM, vid Malmö högskola. Bland annat har en öppen nationell konferens med inbjudna talare från andra svenska lärosäten samt företagen Blackboard och Sogeti hållits. Konferensens syfte var att få en diskussion om hur digitala verktyg kan utveckla lärandet och samla erfarenheter av olika systemlösningar, samt få en internationell utblick inom området. Under projektet har framkommit en massiv kritik mot den befintliga lärplattformen, bland annat för att den inte tillmötesgår öppenhet och tillgänglighet till material för att synliggöra studenters lärprocesser. Den upplevs som alltför isolerad och sluten och används huvudsakligen för kursadministration, -information och dokumenthantering. Projektet, som har haft en tydlig pedagogisk utgångspunkt där aspekter som studentcentrerat perspektiv och samarbete betonats starkt, lämnar förslag på en modell för organisation och ett tekniskt system för att möta högskolans behov av en virtuell lärandemiljö. Nästa steg är att tillsätta ett projekt för att skapa den föreslagna organisationen samt ta fram en kravspecifikation för ett kärnsystem. 3.4 Tendenser i omvärlden En rad förändringar, såsom den allt snabbare tekniska utvecklingen, högre utbildnings expansion från elit- till massutbildning, ökad internationell konkurrens samt ökade krav på utbildningens och forskningens samhällsrelevans ställer högre utbildning inför ett antal nya

11 11 utmaningar. Bland landets högskolerektorer och studentrepresentanter råder en samstämmighet om att högskolesektorn kommer att bli än mer diversifierad och internationell i framtiden 3. Att andelen distansstudenter i Sverige fram till nyligen ökat stadigt kan ses som en strategi att möta en del av dessa utmaningar. De senaste åren har dock antalet platser på distansutbildningar totalt sett minskat. Trots detta så har frågan om digitala miljöer och lärstöd intensifierats på svenska lärosäten genom en uppsjö utredningar kring allt ifrån e-lärande till byten av lärplattformar. Frågan kan ses i ljuset av att gränserna mellan distans- och campusutbildning håller på att suddas ut, digitaliserad utbildning är idag i det närmaste lika viktig i campusutbildning som i distansutbildning. För individen innebär teknikens påverkan t.ex. ett ökat utbildningsutbud och en större tillgänglighet till högre utbildning, medan för lärosätena innebär det en ökad konkurrens om studenter. Erfarenheter och forskning internationellt visar att användningen av traditionella lärplattformar driver en innehållsfokuserad undervisning där plattformarna nästan uteslutande används för leverans av kursinnehåll, studierelaterad information och hantering av inlämningsuppgifter 4. Den högskolepedagogiska forskningen å andra sidan, pekar mot att undervisningen behöver genomgå ett skifte mot en mer social och aktiverande pedagogik som lägger tyngdpunkten på kommunikation mellan lärare och studenter, samt samarbete och interaktion studenter emellan för att utbildning ska kunna möta behoven hos framtidens studenter. Såväl forskare som praktiker verkar eniga om att de slutna lärplattformarna inte stödjer detta på ett bra sätt. Ett annat hinder som ofta utpekas är lärarnas kompetens, tillgängliga tid och incitament att utveckla undervisningen 5. Open Educational Resources (OER) En effekt av den ökade digitaliseringen av utbildning är spridningen av öppna digitala lärresurser, Open Educational Resources (OER). Internationellt har OER-rörelsen vuxit sig stark och har de senaste åren fått fler och fler förespråkare i Sverige även om utvecklingen fortfarande går ganska långsamt. OER är lärresurser som är fritt tillgängliga att användas, kopieras och spridas, ofta under en upphovsättslicens som även anger under vilka villkor resursen får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Rörelsen ligger i linje med utvecklingen kring Open Access enligt principen att kunskap ska vara tillgänglig för alla. En 3 Josefson (2012) Samtal med högskolerektorer och studenter om framtiden Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, se bl.a. elearn magazine (april 2014) Outside the LMS Box: An interview with Ashley Tan, 5 t.ex. Garrote Jurado (2013) Barriers to a wider Implementation of LMS in Higher Education : a Swedish case study,

12 12 fråga som ofta diskuteras är dock hur kvalitet i lärresurserna ska garanteras och hur kriterier för detta kan utformas. Massive Open Online Courses (MOOC:s) Den senaste, och mycket omdiskuterade, trenden inom just distansutbildning är s.k. Massive Open Online Courses, (MOOC:s) som genom en kombination av massutbildning och interaktivitet tillfört något nytt till utvecklingen av distansutbildning. Vi går dock inte in närmare på fenomenet här då detta ligger utanför utredningens uppdrag. Regeringens Digitaliseringskommission konstaterar dock i sin senaste utredning att "Det som talar för att MOOC:s kommer att påverka svensk högskola är att fenomenet tydligt ökar möjligheten för utbildningsinstitutioner att konkurrera med god undervisning" och man menar att universitet och högskolor hittills huvudsakligen har lockat studenter baserat på sitt rykte, vilket främst bygger på forskningsmeriter snarare än undervisningsmeriter 6. Blandad undervisning (blended learning) Kommissionen menar vidare att det som talar emot MOOC:s är att de inte erbjuder någon campus-upplevelse och fysisk interaktion med lärare och andra studenter, något som fortfarande är viktigt för de flesta. Ett annat fenomen som är på stark framväxt, och som kan ses som en reaktion på just detta, är den utveckling som blandar pedagogiska och tekniska landvinningar från distans- och campusundervisningen, s.k. blended learning eller blandad undervisning. Denna undervisningsform har i en mängd studier visat sig ge bättre resultat än både ren klassrumsundervisning och ren internetbaserad undervisning. En metod inom blandad undervisning som talats mycket om på senare tid är det som brukar kallas flipped classroom. Metoden bygger på numera etablerad kunskap om att studentens egen aktivitet högst väsentligt bidrar till bättre resultat och högre sannolikhet att klara studierna. Därför går undervisningen i flipped classroom-metoden ut på att använda den tid då läraren träffar studenterna till aktivitet snarare än att passivt lyssna på en föreläsning. Åt andra hållet handlar det istället om att den tid som studenten är själv med sin kunskapsinhämtning ägnas åt den aktivitet där lärarens närvaro har minst betydelse för lärandet: att lyssna på någon som talar. Dock aktiveras studenten även i detta med hjälp av inspelade genomgångar eller "mini-föreläsningar" samt instuderingsfrågor eller övningar. På så sätt bearbetar studenterna stoffet på egen hand före det fysiska undervisningstillfället. Den gemensamma undervisningstiden kan sedan ägnas åt att gruppvisa övningar och diskussioner samtidigt som läraren har tid att besvara frågor och hjälpa studenterna. Läraren får i det här formatet också lättare än i storföreläsningssituationen att fånga upp vilka svårigheter och missförstånd som 6 Digitaliseringskommissionen (2014) En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår, SOU 2014:13

13 13 finns samt tillsammans med studenterna reda ut dem. Studenterna blir därmed aktiva och arbetar med att skapa sin egen kunskap både före och under lektionstiden med läraren. Personal Learning Environment (PLE) I kontrast till de slutna och lärosätescentrerade lärplattformarna har begreppet Personal Learning Environment (PLE), vuxit fram. Det finns ingen tydlig definition av konceptet, men grundidén är att låta studenterna använda de verktyg och tjänster de använder och är vana vid i andra sammanhang och med hjälp av dem bygga sin egen lärmlijö och styra sitt eget lärande, både det formella och informella lärandet. Webb 2.0-tjänster är grunden för detta och man brukar nämna verktyg som sociala nätverk, bloggar, wikis och taggning/social bookmarking i detta sammanhang. I ljuset av uppfattningen att lärplattformar är slutna och inte inbjuder studenten att vara medskapare i sin lärmiljö har PLE många förespråkare i debatten om IT och lärande. Nackdelarna och hindren med PLE handlar dels om bristen på digital kompetens hos både lärare och studenter, och dels om den öppenhet som PLE bygger på i kontrast till både juridiska aspekter (lagring av material, upphovsrätt, studentens rättssäkerhet etc.) och akademiska traditioner. Den traditionella lärarrollen utmanas och läraren får heller ingen överblick över studenternas aktiviteter. 4 Lärplattformens syfte En lärplattform har många fördelar som exempelvis möjlighet att skydda åtkomsten till ett visst material till en viss grupp användare, material och kommunikation kan samlas på ett ställe och bidra till minskad mängd e-post för den enskilde läraren samt minska hanteringen av pappersutskrifter. Material och övningar kan utformas för att stödja studenters olika förutsättningar och behov i inlärningen av kursinnehållet. För stödorganisationen är det lättare att ge användarna ett effektivt stöd med ett enhetligt verktyg i motsats till många disparata och utspridda. Bland nackdelarna kan nämnas att lärplattformar generellt upplevs som oinspirerande och instängda miljöer som inte stimulerar till interaktion och aktivitet. Det krävs såväl pedagogisk som digital kompetens för att fullt ut använda utbudet av funktioner som lärplattformar erbjuder. Övervägande andel lärare saknar fortfarande kunskap och säkerhet i att utveckla sin undervisning med hjälp av digitala verktyg varför tröskeln att använda lärplattformen blir orimligt hög. Detta leder bland annat till att lärplattformen antingen inte används alls eller inte används på ett konsekvent och tydligt sätt gentemot studenterna, vilket i sin tur tvingar studenterna att fokusera på att hitta nödvändig information istället för att fokusera på sin inlärning. Undersökningar visar att de funktioner som vanligtvis finns i en lärplattform endast används till mindre än 50 %, och att man istället fortsätter att använda sig av andra verktyg. Vid Stockholms universitet har aldrig tidigare fastställts vilket syfte som lärplattformen ska uppfylla. Idag används den främst för informationsspridning och envägskommunikation, medan dess pedagogiska funktioner används ytterst sparsamt. Detta trots att argumenten för att använda lärplattformar oftast utgår från en vilja att utveckla undervisningen.

14 Användarcentrerat perspektiv IT genomsyrar idag de flesta människors vardag. Från att ha varit något förbehållet experter och mer eller mindre svårhanterligt, har IT i konsumentversionerna (exempelvis Amazon, iphone, Facebook) blivit mer och mer lättanvänt och tillgängligt. Ett troligt skäl till detta är att på en konkurrensutsatt marknad försvinner dåligt fungerande produkter till förmån för produkter som användarna uppfattar som tilltalande och lättanvända. I arbetslivet, inklusive utbildningssektorn, gäller dock andra förutsättningar; oftast finns det en eller få leverantörer, men framför allt är de som beslutar om införskaffande inte desamma som användarna. Ett vanligt misstag när IT-system beställs eller utformas är att utgångspunkten är det som är möjligt att åstadkomma ur ett tekniskt perspektiv, istället för hur IT kan stödja användarna att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Det innebär att ett IT-stöd, som t.ex. en lärplattform, lätt blir en samling av ohanterligt många funktioner. IT-stödet blir istället ett stort hinder som skapar frustration och en dålig arbetsmiljö som tar fokus från det som borde ge värden för användarna och därmed också till organisationen de ingår i 7. För att få ut största möjliga nytta är det dels viktigt att organisationen definierar vad den vill med det tänkta IT-stödet, men också att IT-stödet är utformat så att varje enskild användare upplever att det hjälper dem att uppnå sina mål 8. Detta innebär exempelvis att En student skall uppleva att o Det är enkelt att hitta nödvändig information för att tillägna sig kunskapsstoffet o Olika lärstilar stöds o Simuleringar är möjliga o Kommunikation är plats- och tidsoberoende o Möjlighet att få överblick och information om progressionen i studierna finns En lärare skall uppleva att o Kursmaterial i olika former blir enklare att distribuera och administrera o Nya undervisningsformer för aktivt lärande blir möjligt att genomföra o Instuderingsfrågor och simuleringar i högre grad ger möjlighet till bättre djupförståelse o Mer utrymme frigörs för kommunikation och anpassning av undervisningen till individer En administratör skall uppleva att o Dubbelarbete med att registrera samma information i flera system minskar 7 Söderström, Jävla Skitsystem, ISBN Ottersten, Balic, Effektstyrning av IT, ISBN

15 15 Exemplen ovan har en sak gemensam de fokuserar på målgruppernas mål och kärnan i deras aktiviteter. 4.2 Lärplattformens syfte vid Stockholms universitet Den största delen av arbetet i utredningen har gjorts med en metod som kallas för effektstyrning av IT 9, en metod som utgår från två grundidéer: Att en organisation måste definiera vilken verksamhetsnytta som ska åstadkommas med hjälp av IT-stödet Att nyttan uppstår i användningen av IT-stödet Ett användarcentrerat perspektiv som beskrivet ovan är det säkraste sättet för verksamheten att garantera att de medel som satsas på projektet ger avsedd nytta för organisationen. Utredningens uppdrag var att genomföra det första steget i en effektkartläggning, att definiera ett antal förbättringsområden och ett syfte som med en mening sammanfattar dessa förbättringsområden i ett effektmål. Syfte Bidra till hög kvalitet på utbildningen genom samlad information, tillgänglighet, pedagogisk flexibilitet och samarbete Förbättringsområden Snabbare hitta relevant information och funktioner Fler ska kunna tillgodogöra sig utbildningen Ökade möjligheter för pedagogisk utveckling Samlad kommunikation och uppföljning 5 Samlade iakttagelser och förslag Nedan sammanfattas utredningens reflektioner varefter förslag till relaterade åtgärder samt genomförande av förstudie presenteras. 5.1 Sammanfattande bedömning Erfarenheterna från såväl Stockholms universitet som från andra lärosäten visar att förhållandevis låg andel lärare idag använder lärplattformar för mer avancerade och 9

16 16 pedagogiskt utarbetade upplägg i undervisningen. Behoven som uttrycks är generellt sett lika och det avspeglas även i vilka funktioner som är de mest använda i plattformarna: man lägger ut material såsom kursbeskrivning/studiehandledning och powerpointpresentationer, meddelanden om schema etc. inlämning av uppgifter. Gemensamt är också att studenter sällan använder de tillhandahållna plattformarna för kommunikation, samarbete och socialt utbyte annat än när detta ingår som obligatoriska moment i kurserna. Argumenten för att utreda frågan att byta LMS är ungefär desamma, användbarhet är den avgjort största orsaken till missnöje och gemensamt är att man ofta fokuserar på vad som inte fungerar i de befintliga systemen. Behov, önskemål och krav insamlas genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper och många olika motiv och målsättningar skönjas hos dem som tillfrågats. Syftena spänner över så vitt skilda områden som effektivisering av administration, förbättrat lärande, breddad rekrytering och varumärkesbyggande. Dock är dessa behov och det uttryckta missnöjet sällan ställt i relation till vilken verksamhetsnytta organisationen vill uppnå på en övergripande nivå. Trots att erfarenhet och dokumentation visar att användningen begränsas till ett fåtal grundläggande funktioner, resulterar behovsinventeringar av det här slaget ofta i omfattande funktionslistor som sedan utgör grunden för de kravspecifikationer som används för utvärdering eller upphandling av system (detta i sig är en indikation på den strävan efter att utveckla undervisningen som trots allt är tongivande i debatten kring lärplattformar och ITstödd pedagogik). En svårighet med denna form av traditionella kravspecifikationer och upphandlingsunderlag är att det är omöjligt att utvärdera användbarheten i systemen eftersom krav på funktionalitet inte är kravställd utifrån användar- och nyttoperspektiv. Mot bakgrund av dessa erfarenheter har utredningens arbetat med att konkret besvara följande frågor vilket resulterat i formuleringen av det effektmål som presenterats i avsnitt fyra: Varför ska SU tillhandahålla IT-stöd för undervisning? Vilken nytta/effekt bidrar det till? Vilken förändring vill vi uppnå? Iakttagelser och slutsatser som gjorts såväl nationellt, internationellt som vid Stockholms universitet lyfter fram ett antal egenskaper, förutsättningar och beroenden som på olika sätt måste uppfyllas för att effektmålet ska kunna nås. Dessa är att betrakta som framgångsfaktorer som på ett eller annat sätt måste adresseras för att säkra en modern och framåtsyftande utbildningsmiljö vid Stockholms universitet. Egenskaper som måste finnas i ett framtida IT-stöd: Användbarhet Enhetlighet Tillgänglighet och flexibilitet i leveransen av utbildning Rättsäkerhet och hantering av andra juridiska aspekter

17 17 Tekniska förutsättningar som måste uppfyllas: Möjlighet att skapa institutions- eller ämnesspecifika moduler Integration med nödvändiga system Tillgänglighet till och möjlighet att integrera digitalt material Dessa egenskaper och tekniska förutsättningar hanteras delvis inom ramen för den förstudie som föreslås nedan, men ytterligare ett par villkor och beroenden måste tillgodoses för att en ny lärplattform ska bli framgångsrik. Systemets framtoning och ambitionsnivå Ett nytt system som är stabilt och uppfyller krav på tillgänglighet och användbarhet skulle utifrån nuvarande situation vara ett avsevärt lyft för det pedagogiska IT-stödet på Stockholms universitet. Genom att uppnå det definierade syftet och dess underliggande förbättringsområden, kommer systemet även att bidra till en god och utvecklad lärandemiljö på Stockholms universitet. Dock är det utredningens rekommendation att ytterligare höja ambitionsnivån och kräva av nästa generations lärplattform en framtoning som vågar ta nydanande steg i utvecklingens framkant. Sveriges största universitet ska ha ett IT-stöd som: ger konkurrensfördelar och profilerar Stockholms universitet som det ledande lärosäte det är är anpassningsbart, framåtsyftande och utvecklar verksamheten i en föränderlig vardag En förutsättning för att kunna ligga i framkant är att det finns en progressiv vision att förhålla sig till och verksamhetsmål att arbeta mot. Utredningen har konstaterat att arbetet att ta fram en vision för utbildningsmiljön ligger utanför såväl mandat som resurser för denna utredning och föreslår därför att detta genomförs av eller i nära samverkan med Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer och pågående process för ny verksamhetsplanering. Höjning av universitetspedagogikens status samt utveckling av lärarnas universitetspedagogiska kompetens Hur användbart och bra ett pedagogiskt IT-stöd än är, så kan det aldrig i sig självt åstadkomma en förändrad och utvecklad pedagogik i utbildningsverksamheten. För att bidra till hög kvalitet i utbildningen krävs också att lärarna har kompetens och incitament att utveckla undervisningen. Sveriges förenade studentkårer (SFS) uppmärksammar frågan och

18 18 menar att den enskilt största kvalitetsbristen i högre utbildning idag grundar sig i bristen på god pedagogik 10. Därför är omfattande och genomgripande satsningar på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling samt en höjning av universitetspedagogikens status avgörande framgångsfaktorer för att lyckas fullt ut med den verksamhetsförändring som effektmålet syftar till. Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer har i uppdrag att ge förslag på sådana satsningar och utredningens förslag är att frågan belyses genom en effektkartläggning för Lärande/utbildning på SU inom ramen för den utredning som gruppen genomför. Skapa ett effektivt universitetsgemensamt verksamhetsstöd för den studieadministrativa verksamheten Ett pedagogiskt IT-stöd är beroende av data från ett (eller flera) studieadministrativa system, och Stockholms universitet saknar idag ett sådant gemensamt verksamhetsstöd. De två egenutvecklade system som Företagsekonomiska institutionen (Fastreg) och Institutionen för data- och systemvetenskap (Daisy) använder är idag mycket uppskattade och använda av institutionernas studenter och anställda. Trots det finns tankar och planer på att lämna dessa då man förutser att de inom en överskådlig framtid kommer att vara obsoleta. Detta påverkas också av införandet av Ladok 3 som innebär omfattande förändringar i systemen för att säkra deras fortlevnad. Arbete pågår med att förbereda Stockholms universitet för övergången till Ladok 3. Utredningens förslag är att man i samband med detta tar ett gemensamt grepp och utreder utvecklingen av ett gemensamt verksamhetsstöd för hela universitetet. Studentavdelningen äger frågan i egenskap av objektägare för Ladok och andra befintliga studieadministrativa system och tjänster. 5.2 Förstudie Utredningen rekommenderar att arbetet med ny lärplattform vid Stockholms universitet får fortsätta så snart som möjligt. Den nuvarande lärplattformen Mondo upplevs som omodern och är ur ett förvaltningsperspektiv problematisk. Plattformen är i behov av uppgradering, men en sådan är kostsam och innebär en stor risk för problem för användarna. I och med införandet av Ladok 3 under 2017 måste även anpassningar i Mondo göras. Genom att snabba på arbetet med en ersättare kan livstiden för Mondo kortas och en uppgradering samt integration mot Ladok 3 kan eventuellt undvikas. Det nya och det gamla systemet måste dock under en övergångsperiod finnas tillgängliga parallellt för att underlätta övergången för användarna. Projekttiden för förstudien planeras till 7 månader, september 2014-mars Rapporten Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan. (2013)

19 19 Förstudie Denna utredning har besvarat varför SU ska ha en ny lärplattform och vad som ska förbättras i verksamheten. I förstudien kommer merparten av det kravarbete som besvarar hur att genomföras. Resultatet är en fullständig kravbild som ska utgöra underlag för beslut om systemlösning. Implementation Även om det i dagsläget inte går att säga om Stockholms universitet ska köpa en färdig produkt från tredje part, ansluta sig till ett open source-projekt eller bygga en helt ny lärplattform från grunden, är det ofrånkomligt att projektet kommer att genomgå en omfattande implementeringsfas som kommer att kräva resurser och tid. Integration och anpassningar till universitets övriga system kommer att vara nödvändigt oavsett om beslutet faller på en befintlig produkt eller att utveckla själva eller i samarbete. Förvaltning Effektkartläggningen för IT-stödet görs för en tidsperiod på 3 år, men ett IT-stöd av den här betydelsen och storleken har en levnadstid på minst 10 år, vilket gör att syftet med IT-stödet ständigt behöver uppdateras och anpassas till förändrade förutsättningar i framtiden. Syftet måste även kontinuerligt ställas i relation till en övergripande vision för utbildningsmiljön för att säkra att utvecklings- och förvaltningsresurser används på ett effektivt sätt Bilaga 1: Projektplan_Förstudie.pdf

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Dnr Mahr 19-2014/121. Projektplan. Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Organisation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140124 Möte projektgrupp

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Modell för virtuell lärandemiljö

Modell för virtuell lärandemiljö Prorektor Cecilia Christersson IT-strateg Andreas Svenning Univ.lektor Björn Lundgren Modell för virtuell lärandemiljö Under 2013 genomfördes på uppdrag av Malmö högskolas rektor ett högskolegemensamt

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser. 1. IKT-pedagogisk översiktskurs 2. IKT-pedagogik 3. Från teori till praktik; den digitala lärmiljön 4. Kursproduktion 5. Planera och

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Medlemsmöte 131009 Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument Medlemsmöte 0 Åsiktsdokument 0 Grundläggande värderingar Ett universitet för alla Medlemsmöte 0 Utbildning är en demokratisk rättighet som ska vara tillgänglig för alla. Varje individ måste ges en reell

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren

Plan för Förprojektering av modellskola 2011 2012. SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- & utbildningsförvaltningen. IKT-pedagog Anders Berggren Plan för Förprojektering av modellskola 2012 Syfte Planen ska skapa möjligheter för projektering av en modellskola för att utvärdera funktionalitet av en-till-en-processen och genomförandet av en lärplattform.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria

Uppsala studentkår anser att universitetets olika informationstjänster ska vara kostnadsfria UPPSALA STUDENTKÅRS INFORMATIONSPOLITISKA PROGRAM Antaget av Uppsala studentkårs fullmäktige 2008-05-20, reviderat 08-10-28, reviderat 13-01-22, reviderat 14-04-01 Definitioner Följande definitioner gäller

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

En fallstudie i fallgropar

En fallstudie i fallgropar En fallstudie i fallgropar Om konsten att skapa bättre projekt Jessica Lindholm Kungl. biblioteket 16 juni 2010 Innehåll Bakgrund Externt projekt Internt projekt Erfarenheter om mig OER i öppna arkiv Forskarnavet

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Människa-Dator Interaktion

Människa-Dator Interaktion Människa-Dator Interaktion Uppgift 1, Datainsamling Utbildningsföretag vill ha programvara (Håkan Johansson) Produkter på marknaden: 3 st gratisprogram för elearning/webkonferans: Yugma Låter dig köra

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Navets verksamhetsberättelse 2005

Navets verksamhetsberättelse 2005 Navet - Nätverk för administratörer vid Umeå universitet NAVET Umeå universitets administratörer bildade i februari 2000 ett nätverk som går under namnet Navet. Det krävs inget medlemskap, utan nätverket

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser

https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781 Projektnamn: Digital examination Safe Exam Browser Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Skogsnäringens marknader, 2TS033, VT15 som ingår i programkurs i Skogsoch träprogrammet samt Ingenjörsprogrammet i Skog och träteknik webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11781

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Tillhandahåller akademiskt stöd för vetenskaplig publicering och utveckling av studenters och

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå

Ramverk för kvalitetsarbete i utbildning på. grundnivå och avancerad nivå Mahr 16-2014/532 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Projektdirektiv 2014-11-19 Cecilia Christersson Karin Sjögren,

Läs mer

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09

Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Schema för Webbdesign för lärandemiljöer, TIA033, VT09 Tidsplan Vecka Datum Innehåll Huvuduppgift 4 19/1 Kursstart, introduktion Introduktionsseminarium 5 26/1 Moment 1, Introduktion till Flash 7 9/2 9

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38)

Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt servicecenter (SOU 2011:38) 1 (5) YTTRANDE 2011-05-25 Dnr SU 10-0096-11 Handläggare: Svante Fjelkner Controller Planeringsenheten Regeringskansliet (Socialdepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Ett myndighetsgemensamt

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet

IT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet IT och användbarhet KIA-projektet Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia Uppsala universitet Projektet KiA Kvalitet i användning (KiA) Syftet är att förbättra användbarhet och nytta

Läs mer

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning

Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Administrativa hinder, samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning Utredning under 2004 och 2005 kring samverkansmodeller för IT-stödd distansutbildning. Bättre underlag för beslut genom inventering

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform?

Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Hur kan en distanskurs se ut i en lärplattform? Annika Åström, Malin Seeger Linköpings universitet, 2004 En distanskurs i trafiksäkerhet I detta dokument beskrivs ett exempel på hur man kan utforma en

Läs mer

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1

Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Digitala system 2015 från förskola komvux, behovsspecifikation version 0.1 Februari 2014 Vad handlar det om? digitala behov! Inte några specifika lärplattformar eller speciella verktyg. Vi pratar behov

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå

Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå Dnr SLU ua 2014.1.1.1-572 1(5) Utbildningsnämnden BESLUT 2014-02-20 Projektplan: Utveckling av modell för resursfördelning till utbildning på grund- och avancerad nivå 1. Bakgrund och motiv Styrelsen beslutade

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var

Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se. Förenklad keynote utan foto och bilder. KommITS 131107. en var en var Tanums kommun. Mattias Larsson, Hans Schub, utv@tanum.se Bakgrund Tanums kommun 12320 innevånare 4 rektorsområden - 8 skolor - 1100 elever Central IT-enhet för alla förvaltningar 2 IT-tekniker dedicerade

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

En hållbar väg från pärm till skärm?

En hållbar väg från pärm till skärm? En hållbar väg från pärm till skärm? - om vårt förändringsprojekt inom dokument- & ärendehantering Johanna Fransson, projektledare Åsa Jarlstam, systemförvaltare Stadskontoret Malmö stad 18 förvaltningar

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer