Utredning: Ny lärplattform

Transkript

1 Dnr SU FV Utredning: Ny lärplattform Stockholms universitet Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post:

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE BAKGRUND NUVARANDE LÄRPLATTFORM (MONDO) HISTORIK ÖVER ANVÄNDNING AV LÄRPLATTFORMAR VID SU LÄRPLATTFORMAR VID ANDRA LÄROSÄTEN TENDENSER I OMVÄRLDEN LÄRPLATTFORMENS SYFTE ANVÄNDARCENTRERAT PERSPEKTIV LÄRPLATTFORMENS SYFTE VID STOCKHOLMS UNIVERSITET SAMLADE IAKTTAGELSER OCH FÖRSLAG SAMMANFATTANDE BEDÖMNING FÖRSTUDIE... 18

3 3 1 Sammanfattning Utredningen har tillsammans med en av rektor utsedd referensgrupp arbetat fram ett effektmål som ska styra den fortsatta utvecklingen och införandet av ny lärplattform vid Stockholms universitet: Syfte Bidra till hög kvalitet på utbildningen genom samlad information, tillgänglighet, pedagogisk flexibilitet och samarbete Förbättringsområden Snabbare hitta relevant information och funktioner Fler ska kunna tillgodogöra sig utbildningen Ökade möjligheter för pedagogisk utveckling Samlad kommunikation och uppföljning Vidare har utredningen gjort iakttagelser utifrån vilka ett antal förslag lämnas: En vision för utbildnings- och lärandemiljön vid Stockholms universitet behöver utarbetas för att stimulera och säkerställa att såväl fysiska som digitala miljöer utvecklas för att stödja en modern, högkvalitativ och konkurrenskraftig utbildning. För att bibehålla universitetets status som utbildningsinstitution behöver ambitionsnivån för nästa generations lärplattform sikta mot att ligga i den pedagogiska och tekniska framkanten samt sätta användarens behov, i relation till organisationens strävan, i centrum. Omfattande och genomgripande satsningar på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling behövs. Detta tillsammans med incitamentsstrukturer som motiverar lärare att prioritera pedagogisk kursutveckling är avgörande framgångsfaktorer för att lyckas fullt ut med den verksamhetsförändring som effektmålet syftar till. Utredning av utvecklingen av ett effektivt gemensamt verksamhetsstöd för studieadministrationen för hela universitetet behöver genomföras. Detta bör göras i samband med förberedelserna inför införandet av Ladok 3. Arbetet med ny lärplattform vid Stockholms universitet behöver få fortsätta så snart som möjligt. Nästa steg är genomförande av en förstudie som föreslås starta i september 2014 och pågå till och med mars 2015.

4 4 2 Uppdrag och genomförande Vid Stockholms universitet används idag flera olika system och verktyg för att stödja lärandeprocessen och administrationen runt omkring. Det största, och centralt erbjudna, är Mondo som hanterar kursleverans och administration, medan ett antal institutioner i egen regi använder andra motsvarande system. Dessa system är inte integrerade i en enhetlig miljö vilket skapar administrativa hinder och ger även en splittrad och i viss mån svåråtkomlig och svårnavigerad miljö för lärare och studenter. För att göra det enklare och mer attraktivt att vara student eller lärare på Stockholms universitet behövs en reformering och modernisering av det IT-stöd som erbjuds. Rektor uppdrog därför den 19 december 2013 åt IT-avdelningen att utreda frågan om ny lärplattform vid Stockholms universitet. I direktivet utsågs Institutionen för data- och systemvetenskap att vara särskilt delaktiga i arbetet på grund av sin kompetens gällande lärplattformar. I direktivet för utredningen fastlades att utredningen skulle leverera en vision och ett eller fler formulerade effektmål för Stockholms universitets framtida lärplattform vilket beskriver vilken verksamhetsförändring och nytta som eftersträvas. Att utarbeta en vision har visat sig vara ett mer omfattande arbete än vad som rymts inom utredningens ramar och resurser och utredningens förslag är därför att det görs antingen av eller i mycket nära samverkan med den av rektor utsedda Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer. Det bör även stämmas av med den förnyelseprocess som för närvarande arbetar med ny modell för verksamhetsplan för Stockholms universitet. I avsnitt fyra redovisas det effektmål som tagits fram samt motiven till valet av metoden effektstyrning som använts. Utredningen skulle även ta fram ett förslag på hur en förstudie ska genomföras efter att utredningen är genomförd. En kortfattad beskrivning görs i avsnitt fem och hela planen återfinns i bilaga 1. För att ta tillvara redan nedlagt arbete och ta lärdom av egna och andras erfarenheter har utredningen även samlat och analyserat dokumentation kring lärplattformar och IT-stött lärande, vilket redogörs för i avsnitt tre och förslag till åtgärder lämnas i avsnitt 5. Utredningen genomfördes av en grupp bestående av Madeleine Shemweta, IT-avdelningen (projektledare och förvaltningsledare IT för objektet Undervisningsstöd), Björn Johansson, IT-avdelningen (interaktionsdesigner) och Elli Eisenhauer, DSV (förvaltningsledare för objektet Undervisningsstöd). Merparten av rådata i utredningen har tillkommit i samarbete med en av rektor utsedd referensgrupp bestående av representanter från samtliga fakulteter, en studentrepresentant samt projektansvarig från ITavdelningen. Mona Blåsjö, universitetslektor, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Eva Edman Stålbrandt, universitetsadjunkt, Institutionen för pedagogik och didaktik,

5 5 Ulf Färjare, universitetsadjunkt, Juridiska institutionen, Clas Hättestrand (ordförande), professor, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Marcus Immonen Hagley, studentrepresentant från Studentkåren, Ronnie Kron (sammankallande), sektionschef, IT-avdelningen Samuel Lundqvist, fil dr, Matematiska institutionen 3 Bakgrund 3.1 Nuvarande lärplattform (Mondo) Den lärplattform som idag erbjuds centralt vid Stockholms universitet (Mondo) har funnits tillgänglig sedan maj Valet av plattform gjordes ur ett övervägande tekniskt perspektiv och var inte förankrat brett i verksamheten, något som har varit till nackdel under hela systemets levnadstid. Att få alla fakulteter att använda lärplattformen har mötts av stort motstånd, och till följd av detta finns det idag på Stockholms universitet ett flertal olika lärplattformar och andra digitala verktyg i drift på enskilda institutioner. Detta är en nackdel både för studenter som rör sig mellan olika institutioner och för SU centralt då det saknas en enhetlighet såväl inåt i organisationen som utåt mot omvärlden. Under Mondos första år led systemet av allvarliga stabilitetsproblem, men sedan december 2010 har driften varit stabil. Däremot lever minnet av stabilitetsproblem kvar hos användarna vilket gör förtroendet för systemet svagt. Vidare har hanteringen av buggar i systemet inte prioriterats ur användarbarhetsperspektiv, vilket har lett till ett försämrat förtroende bland användarna. Dock skall sägas att dryga 50 % av användarna uppgav sig vara nöjda med Mondo vid den senaste användarundersökningen Den version av systemet som används idag börjar bli föråldrad och kommer att behöva uppgraderas inom relativt snar framtid. En sådan uppgradering är både kostsam och innebär risker för användarna, både vad det gäller eventuella systemavbrott och nya systemfel. Det är därför inte att rekommendera att låta arbetet med en ersättare till Mondo dra ut alltför mycket på tiden. Trots all kritik är Mondo ett av de mest använda systemen vid Stockholms universitet. Följande siffror är alla hämtade från året 2013: 1 Frank, Användarnas uppfattning om SU:s centrala IT-stöd för undervisning 2012, Rapportnr

6 6 Antal inloggningar under 2013: st. (jämför med det system som kommer som nummer två i inloggningsstatistiken, mail.su.se som har st. inloggningar) Antal skapade sajter (kurssidor) under 2013: 3700 st. Snitt unika inloggningar per dygn: st. Nedanstående två grafer visar hur användningen ökat sedan systemet togs i bruk: Skapade kurssajter sedan Antal skapade kurssajter per månad May September January May September January May September January May September January May September January May September January May September January Ackumulerat antal kurssajter Antal skapade kurssajter per månad Ackumulerat antal kurssajter

7 7 Skillnaden mellan en kurssajt och en projektsajt är att den förstnämnda hämtar sin deltagarinformation från LADOK, medan projektsajter har manuellt tillagda deltagare och oftast används för undergrupper till en större grupp alternativt till för deltagare som inte är antagna den vanliga vägen, för grupparbeten och andra typer av samarbeten. 3.2 Historik över användning av lärplattformar vid SU Utvecklingen av användningen av lärplattformar vid Stockholms universitet har varit relativt svag. Lärplattformen används främst som en informationskanal från en till många och som en samlingsplats för uppladdade dokument. Få lärare använder sig av de många pedagogiska verktyg som finns och det finns fler skäl till detta, som exempelvis brist på tid och/eller resurser, pedagogisk och teknisk kompetens samt incitament för kursutveckling. Samtidigt som utvecklingen bland lärarna har varit svag stiger förväntningarna bland studenterna. Idag är de flesta gymnasieelever vana vid att arbeta i någon form av lärplattform under sina gymnasieår och förväntar sig samma tillgång till kursen när de kommer till universitetet. När detta inte finns bidrar det till en upplevelse av att universitetet är gammalmodigt och otillgängligt. Distanskurser var en tidig drivkraft, nu är det mer tillgänglig utbildning som är i fokus, det vill säga ett sätt att nå flera studentgrupper. Idag är vår studentgrupp mer heterogen, och studenterna har olika behov såväl som inlärningsstrategier.

8 8 3.3 Lärplattformar vid andra lärosäten Förvaltningsorganisationen för Undervisningsstöd har kontinuerligt kontakter med representanter från andra lärosäten, t.ex. genom nätverket IT i högre utbildning, ITHU, där frågan om lärplattform är en ständig diskussionspunkt. En särskilt tillsatt arbetsgrupp inom nätverket arbetar för att påverka SUNET att ta en aktiv roll i frågan och att upphandla en gemensam plattform som sedan kan erbjudas som en tjänst till lärosätena 2. Stockholms universitet deltar och bevakar arbetet, men har gjort bedömningen att arbetet går för långsamt i relation till våra behov. Flera lärosäten arbetar för närvarande med utredningar kring lärplattform och e-lärande, däribland Malmö högskola, Luleå Tekniska universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola. Linköpings universitet har nyligen utvecklat och lanserat en egenutvecklad lärplattform baserad på Sharepoint. I det följande redogörs för relevanta delar ur ett axplock av andra lärosätens utredningsarbeten som genomförts under de senaste åren. Södertörns högskola En första studie kring en ny lärplattform genomfördes under Frågan aktualiserades mot bakgrund av behovet av en bredare användning av IT-baserade arbetssätt som betonas i den forsknings- och utbildningsstrategi som antogs vid högskolan Fokus i kartläggningen låg på förutsättningar och villkor för lärande och undervisning, snarare än på tekniska lösningar och funktioner, en inriktning som förstärktes av Kvalitetsrådets uttalade stöd för att prioritera pedagogiska behov vid val av ny lärplattform. I uppdraget låg även att titta på systemägarskapet. Studien genomfördes med hjälp av enkäter och fokussamtal med studenter, lärare och administratörer samt en omvärldsanalys kring var andra lärosäten befinner sig i utvecklingen. I de enkäter som besvarades och sedan följdes upp av fokussamtal framkom dels ett stort intresse för att utveckla användningen av IT i undervisningen, men även ett stort missnöje med nuvarande plattform samt stödet för att använda IT-relaterade verktyg i stort. Studenterna upplevde att lärarna överlag brast i användandet av digitala verktyg, i såväl pedagogiskt tänkande som teknisk kunskap. Administratörerna bekräftade denna bild och menade att en ytterst liten andel lärare använde plattformen som verktyg för lärande till sin fulla potential. Många lärare uttryckte trots allt en vilja att använda andra uttrycksformer och metoder i sin tog SUNET ett övergripande strategibeslut där man bland annat skulle beakta att ta en utökad roll i samordningen av lärosätens IT-stöd, även utanför kommunikationsområdet, genom att till exempel tillhandahålla effektiva nationella IT-tjänster. Det har lett till att man idag erbjuder tjänster för t.ex. e-möten (Adobe Connect), trådlöst nätverk (Eduroam), moln-tjänst för fillagring (Box) samt kursvärderingsverktyg (Survey&Report), som Stockholms universitet anslutit sig till.

9 9 undervisning och efterfrågade en lärplattform som underlättar samarbete och utveckling av den egna undervisningen. De hinder för en utvecklad undervisning som identifierades var: brister i nuvarande plattform, avsaknad av tid och kunskap hos framförallt lärarna, nuvarande IT-miljö och support, samt avsaknad av helhetssyn som avspeglas bland annat i organisatoriska strukturer där lärarna upplever sina möjligheter att påverka sina arbetsvillkor som mycket begränsade. I sina rekommendationer till fortsatt arbete betonas bland annat satsning på hållbar och framtidsinriktad helhetslösning med fokus på lärarnas förutsättningar och studentens lärande i fokus, undvikande av dubbel funktionalitet och att lärplattformen bör stödja mobila lösningar, samt satsningar på introduktion av användare och fokus på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling. Linnéuniversitetet Under 2011 utreddes frågan om universitetsgemensamma lärplattformar i syfte att minska antalet använda plattformar (vid samgåendet till Linnéuniversitetet förekom så många som sju olika) till en eller två universitetsgemensamma. Genom datainsamling med hjälp av enkäter, intervjuer och ett par studentarbeten utformades en kravspecifikation som sedan användes som underlag för att utvärdera och jämföra de två mest använda, Blackboard och Moodle. På grund av brist på resurser fokuserade utredningen enbart på funktionalitet och gick inte djupare i att bedöma kvaliteten i funktionerna eller utredning av pedagogiska krav. Utredningen visade att plattformarna ur funktionalitetsperspektiv var likvärdiga och endast skiljde sig i vissa detaljer kring hur funktioner fungerade eller var utformade i de olika systemen. Vidare är Blackboard en kommersiell produkt, medan Moodle är en s.k. open source-plattform och utredningen konstaterade att det är ett strategiskt val som ska göras utifrån vad som passar lärosätets behov bäst. Det är till stor del en fråga om hur man kan påverka kärnfunktionaliteten i systemet, men även om att det finns en ansvarig leverantör som kan ställas till svars eller om man måste förlita sig på egen kompetens och communityn runt plattformen för att åtgärda fel som kan uppstå. Jämförbara kostnader för systemen gick inte att få fram då förvaltnings- och kostnadsmodellerna skiljde sig avsevärt beroende på var i organisationen systemen förvaltades. Systemen utvärderades även ur tillgänglighetsperspektiv med hjälp av Vervas riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster inom offentlig sektor (vägledningen för 24-timmarwebben). I datainsamlingen kring användningen av lärplattformar framkom att lärare ansåg sig sakna tid och incitament att lära sig verktygen och hur de bäst används i undervisningen. Studenterna bekräftade att många lärare saknar kunskap och därmed underutnyttjar de möjligheter som erbjuds i form av funktionalitet. Studenterna gav även utryck för att stora skillnader i struktur på information och kurser ger ett splittrat intryck vilket kan skapa osäkerhet och ta fokus från studierna. Arbete med att ta fram en standardmall för kursstruktur var vid utredningens slutförande påbörjat.

10 10 Lunds universitet Utredningen Utveckling av e-lärande vid Lunds universitet (slutrapport maj 2014) har genomförts genom en intervjustudie och en enkät bland läraranställda vid universitetet. Utredningen föreslår i sin slutrapport en policy och en handlingsplan för e-lärande. Lärplattformen LUVIT, som först utvecklats av universitetet och sedan sålts till ett privat företag, har sedan slutet på 1990-talet erbjudits som universitetets gemensamma lärplattform. Trots det varierar användningen av olika verktyg stort mellan olika delar av universitetet och andra verktyg förekommer, t.ex. Blackboard. Erfarenheten bland lärare att använda lärplattformar och att undervisa på distans eller med blended learning är ojämnt fördelat över olika fakulteter. När det gäller erfarenhet av att undervisa med olika inslag av digitalt stöd och mer pedagogiskt avancerade verktyg anser endast en mindre andel lärare totalt sett att de har mycket eller ganska stor erfarenhet. Orsaker till variationen mellan olika delar av verksamheten förklaras med att utvecklingen främst drivits lokalt av eldsjälar. De övervägande skälen som lärarna själva anger är brist på tid och stöd för utvecklingsarbete, samt otillräcklig egen kompetens. Malmö högskola Under 2013 genomfördes på rektors uppdrag projektet Virtuell lärandemiljö, VLM, vid Malmö högskola. Bland annat har en öppen nationell konferens med inbjudna talare från andra svenska lärosäten samt företagen Blackboard och Sogeti hållits. Konferensens syfte var att få en diskussion om hur digitala verktyg kan utveckla lärandet och samla erfarenheter av olika systemlösningar, samt få en internationell utblick inom området. Under projektet har framkommit en massiv kritik mot den befintliga lärplattformen, bland annat för att den inte tillmötesgår öppenhet och tillgänglighet till material för att synliggöra studenters lärprocesser. Den upplevs som alltför isolerad och sluten och används huvudsakligen för kursadministration, -information och dokumenthantering. Projektet, som har haft en tydlig pedagogisk utgångspunkt där aspekter som studentcentrerat perspektiv och samarbete betonats starkt, lämnar förslag på en modell för organisation och ett tekniskt system för att möta högskolans behov av en virtuell lärandemiljö. Nästa steg är att tillsätta ett projekt för att skapa den föreslagna organisationen samt ta fram en kravspecifikation för ett kärnsystem. 3.4 Tendenser i omvärlden En rad förändringar, såsom den allt snabbare tekniska utvecklingen, högre utbildnings expansion från elit- till massutbildning, ökad internationell konkurrens samt ökade krav på utbildningens och forskningens samhällsrelevans ställer högre utbildning inför ett antal nya

11 11 utmaningar. Bland landets högskolerektorer och studentrepresentanter råder en samstämmighet om att högskolesektorn kommer att bli än mer diversifierad och internationell i framtiden 3. Att andelen distansstudenter i Sverige fram till nyligen ökat stadigt kan ses som en strategi att möta en del av dessa utmaningar. De senaste åren har dock antalet platser på distansutbildningar totalt sett minskat. Trots detta så har frågan om digitala miljöer och lärstöd intensifierats på svenska lärosäten genom en uppsjö utredningar kring allt ifrån e-lärande till byten av lärplattformar. Frågan kan ses i ljuset av att gränserna mellan distans- och campusutbildning håller på att suddas ut, digitaliserad utbildning är idag i det närmaste lika viktig i campusutbildning som i distansutbildning. För individen innebär teknikens påverkan t.ex. ett ökat utbildningsutbud och en större tillgänglighet till högre utbildning, medan för lärosätena innebär det en ökad konkurrens om studenter. Erfarenheter och forskning internationellt visar att användningen av traditionella lärplattformar driver en innehållsfokuserad undervisning där plattformarna nästan uteslutande används för leverans av kursinnehåll, studierelaterad information och hantering av inlämningsuppgifter 4. Den högskolepedagogiska forskningen å andra sidan, pekar mot att undervisningen behöver genomgå ett skifte mot en mer social och aktiverande pedagogik som lägger tyngdpunkten på kommunikation mellan lärare och studenter, samt samarbete och interaktion studenter emellan för att utbildning ska kunna möta behoven hos framtidens studenter. Såväl forskare som praktiker verkar eniga om att de slutna lärplattformarna inte stödjer detta på ett bra sätt. Ett annat hinder som ofta utpekas är lärarnas kompetens, tillgängliga tid och incitament att utveckla undervisningen 5. Open Educational Resources (OER) En effekt av den ökade digitaliseringen av utbildning är spridningen av öppna digitala lärresurser, Open Educational Resources (OER). Internationellt har OER-rörelsen vuxit sig stark och har de senaste åren fått fler och fler förespråkare i Sverige även om utvecklingen fortfarande går ganska långsamt. OER är lärresurser som är fritt tillgängliga att användas, kopieras och spridas, ofta under en upphovsättslicens som även anger under vilka villkor resursen får användas, kopieras, bearbetas och spridas. Rörelsen ligger i linje med utvecklingen kring Open Access enligt principen att kunskap ska vara tillgänglig för alla. En 3 Josefson (2012) Samtal med högskolerektorer och studenter om framtiden Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, se bl.a. elearn magazine (april 2014) Outside the LMS Box: An interview with Ashley Tan, 5 t.ex. Garrote Jurado (2013) Barriers to a wider Implementation of LMS in Higher Education : a Swedish case study,

12 12 fråga som ofta diskuteras är dock hur kvalitet i lärresurserna ska garanteras och hur kriterier för detta kan utformas. Massive Open Online Courses (MOOC:s) Den senaste, och mycket omdiskuterade, trenden inom just distansutbildning är s.k. Massive Open Online Courses, (MOOC:s) som genom en kombination av massutbildning och interaktivitet tillfört något nytt till utvecklingen av distansutbildning. Vi går dock inte in närmare på fenomenet här då detta ligger utanför utredningens uppdrag. Regeringens Digitaliseringskommission konstaterar dock i sin senaste utredning att "Det som talar för att MOOC:s kommer att påverka svensk högskola är att fenomenet tydligt ökar möjligheten för utbildningsinstitutioner att konkurrera med god undervisning" och man menar att universitet och högskolor hittills huvudsakligen har lockat studenter baserat på sitt rykte, vilket främst bygger på forskningsmeriter snarare än undervisningsmeriter 6. Blandad undervisning (blended learning) Kommissionen menar vidare att det som talar emot MOOC:s är att de inte erbjuder någon campus-upplevelse och fysisk interaktion med lärare och andra studenter, något som fortfarande är viktigt för de flesta. Ett annat fenomen som är på stark framväxt, och som kan ses som en reaktion på just detta, är den utveckling som blandar pedagogiska och tekniska landvinningar från distans- och campusundervisningen, s.k. blended learning eller blandad undervisning. Denna undervisningsform har i en mängd studier visat sig ge bättre resultat än både ren klassrumsundervisning och ren internetbaserad undervisning. En metod inom blandad undervisning som talats mycket om på senare tid är det som brukar kallas flipped classroom. Metoden bygger på numera etablerad kunskap om att studentens egen aktivitet högst väsentligt bidrar till bättre resultat och högre sannolikhet att klara studierna. Därför går undervisningen i flipped classroom-metoden ut på att använda den tid då läraren träffar studenterna till aktivitet snarare än att passivt lyssna på en föreläsning. Åt andra hållet handlar det istället om att den tid som studenten är själv med sin kunskapsinhämtning ägnas åt den aktivitet där lärarens närvaro har minst betydelse för lärandet: att lyssna på någon som talar. Dock aktiveras studenten även i detta med hjälp av inspelade genomgångar eller "mini-föreläsningar" samt instuderingsfrågor eller övningar. På så sätt bearbetar studenterna stoffet på egen hand före det fysiska undervisningstillfället. Den gemensamma undervisningstiden kan sedan ägnas åt att gruppvisa övningar och diskussioner samtidigt som läraren har tid att besvara frågor och hjälpa studenterna. Läraren får i det här formatet också lättare än i storföreläsningssituationen att fånga upp vilka svårigheter och missförstånd som 6 Digitaliseringskommissionen (2014) En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår, SOU 2014:13

13 13 finns samt tillsammans med studenterna reda ut dem. Studenterna blir därmed aktiva och arbetar med att skapa sin egen kunskap både före och under lektionstiden med läraren. Personal Learning Environment (PLE) I kontrast till de slutna och lärosätescentrerade lärplattformarna har begreppet Personal Learning Environment (PLE), vuxit fram. Det finns ingen tydlig definition av konceptet, men grundidén är att låta studenterna använda de verktyg och tjänster de använder och är vana vid i andra sammanhang och med hjälp av dem bygga sin egen lärmlijö och styra sitt eget lärande, både det formella och informella lärandet. Webb 2.0-tjänster är grunden för detta och man brukar nämna verktyg som sociala nätverk, bloggar, wikis och taggning/social bookmarking i detta sammanhang. I ljuset av uppfattningen att lärplattformar är slutna och inte inbjuder studenten att vara medskapare i sin lärmiljö har PLE många förespråkare i debatten om IT och lärande. Nackdelarna och hindren med PLE handlar dels om bristen på digital kompetens hos både lärare och studenter, och dels om den öppenhet som PLE bygger på i kontrast till både juridiska aspekter (lagring av material, upphovsrätt, studentens rättssäkerhet etc.) och akademiska traditioner. Den traditionella lärarrollen utmanas och läraren får heller ingen överblick över studenternas aktiviteter. 4 Lärplattformens syfte En lärplattform har många fördelar som exempelvis möjlighet att skydda åtkomsten till ett visst material till en viss grupp användare, material och kommunikation kan samlas på ett ställe och bidra till minskad mängd e-post för den enskilde läraren samt minska hanteringen av pappersutskrifter. Material och övningar kan utformas för att stödja studenters olika förutsättningar och behov i inlärningen av kursinnehållet. För stödorganisationen är det lättare att ge användarna ett effektivt stöd med ett enhetligt verktyg i motsats till många disparata och utspridda. Bland nackdelarna kan nämnas att lärplattformar generellt upplevs som oinspirerande och instängda miljöer som inte stimulerar till interaktion och aktivitet. Det krävs såväl pedagogisk som digital kompetens för att fullt ut använda utbudet av funktioner som lärplattformar erbjuder. Övervägande andel lärare saknar fortfarande kunskap och säkerhet i att utveckla sin undervisning med hjälp av digitala verktyg varför tröskeln att använda lärplattformen blir orimligt hög. Detta leder bland annat till att lärplattformen antingen inte används alls eller inte används på ett konsekvent och tydligt sätt gentemot studenterna, vilket i sin tur tvingar studenterna att fokusera på att hitta nödvändig information istället för att fokusera på sin inlärning. Undersökningar visar att de funktioner som vanligtvis finns i en lärplattform endast används till mindre än 50 %, och att man istället fortsätter att använda sig av andra verktyg. Vid Stockholms universitet har aldrig tidigare fastställts vilket syfte som lärplattformen ska uppfylla. Idag används den främst för informationsspridning och envägskommunikation, medan dess pedagogiska funktioner används ytterst sparsamt. Detta trots att argumenten för att använda lärplattformar oftast utgår från en vilja att utveckla undervisningen.

14 Användarcentrerat perspektiv IT genomsyrar idag de flesta människors vardag. Från att ha varit något förbehållet experter och mer eller mindre svårhanterligt, har IT i konsumentversionerna (exempelvis Amazon, iphone, Facebook) blivit mer och mer lättanvänt och tillgängligt. Ett troligt skäl till detta är att på en konkurrensutsatt marknad försvinner dåligt fungerande produkter till förmån för produkter som användarna uppfattar som tilltalande och lättanvända. I arbetslivet, inklusive utbildningssektorn, gäller dock andra förutsättningar; oftast finns det en eller få leverantörer, men framför allt är de som beslutar om införskaffande inte desamma som användarna. Ett vanligt misstag när IT-system beställs eller utformas är att utgångspunkten är det som är möjligt att åstadkomma ur ett tekniskt perspektiv, istället för hur IT kan stödja användarna att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Det innebär att ett IT-stöd, som t.ex. en lärplattform, lätt blir en samling av ohanterligt många funktioner. IT-stödet blir istället ett stort hinder som skapar frustration och en dålig arbetsmiljö som tar fokus från det som borde ge värden för användarna och därmed också till organisationen de ingår i 7. För att få ut största möjliga nytta är det dels viktigt att organisationen definierar vad den vill med det tänkta IT-stödet, men också att IT-stödet är utformat så att varje enskild användare upplever att det hjälper dem att uppnå sina mål 8. Detta innebär exempelvis att En student skall uppleva att o Det är enkelt att hitta nödvändig information för att tillägna sig kunskapsstoffet o Olika lärstilar stöds o Simuleringar är möjliga o Kommunikation är plats- och tidsoberoende o Möjlighet att få överblick och information om progressionen i studierna finns En lärare skall uppleva att o Kursmaterial i olika former blir enklare att distribuera och administrera o Nya undervisningsformer för aktivt lärande blir möjligt att genomföra o Instuderingsfrågor och simuleringar i högre grad ger möjlighet till bättre djupförståelse o Mer utrymme frigörs för kommunikation och anpassning av undervisningen till individer En administratör skall uppleva att o Dubbelarbete med att registrera samma information i flera system minskar 7 Söderström, Jävla Skitsystem, ISBN Ottersten, Balic, Effektstyrning av IT, ISBN

15 15 Exemplen ovan har en sak gemensam de fokuserar på målgruppernas mål och kärnan i deras aktiviteter. 4.2 Lärplattformens syfte vid Stockholms universitet Den största delen av arbetet i utredningen har gjorts med en metod som kallas för effektstyrning av IT 9, en metod som utgår från två grundidéer: Att en organisation måste definiera vilken verksamhetsnytta som ska åstadkommas med hjälp av IT-stödet Att nyttan uppstår i användningen av IT-stödet Ett användarcentrerat perspektiv som beskrivet ovan är det säkraste sättet för verksamheten att garantera att de medel som satsas på projektet ger avsedd nytta för organisationen. Utredningens uppdrag var att genomföra det första steget i en effektkartläggning, att definiera ett antal förbättringsområden och ett syfte som med en mening sammanfattar dessa förbättringsområden i ett effektmål. Syfte Bidra till hög kvalitet på utbildningen genom samlad information, tillgänglighet, pedagogisk flexibilitet och samarbete Förbättringsområden Snabbare hitta relevant information och funktioner Fler ska kunna tillgodogöra sig utbildningen Ökade möjligheter för pedagogisk utveckling Samlad kommunikation och uppföljning 5 Samlade iakttagelser och förslag Nedan sammanfattas utredningens reflektioner varefter förslag till relaterade åtgärder samt genomförande av förstudie presenteras. 5.1 Sammanfattande bedömning Erfarenheterna från såväl Stockholms universitet som från andra lärosäten visar att förhållandevis låg andel lärare idag använder lärplattformar för mer avancerade och 9

16 16 pedagogiskt utarbetade upplägg i undervisningen. Behoven som uttrycks är generellt sett lika och det avspeglas även i vilka funktioner som är de mest använda i plattformarna: man lägger ut material såsom kursbeskrivning/studiehandledning och powerpointpresentationer, meddelanden om schema etc. inlämning av uppgifter. Gemensamt är också att studenter sällan använder de tillhandahållna plattformarna för kommunikation, samarbete och socialt utbyte annat än när detta ingår som obligatoriska moment i kurserna. Argumenten för att utreda frågan att byta LMS är ungefär desamma, användbarhet är den avgjort största orsaken till missnöje och gemensamt är att man ofta fokuserar på vad som inte fungerar i de befintliga systemen. Behov, önskemål och krav insamlas genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper och många olika motiv och målsättningar skönjas hos dem som tillfrågats. Syftena spänner över så vitt skilda områden som effektivisering av administration, förbättrat lärande, breddad rekrytering och varumärkesbyggande. Dock är dessa behov och det uttryckta missnöjet sällan ställt i relation till vilken verksamhetsnytta organisationen vill uppnå på en övergripande nivå. Trots att erfarenhet och dokumentation visar att användningen begränsas till ett fåtal grundläggande funktioner, resulterar behovsinventeringar av det här slaget ofta i omfattande funktionslistor som sedan utgör grunden för de kravspecifikationer som används för utvärdering eller upphandling av system (detta i sig är en indikation på den strävan efter att utveckla undervisningen som trots allt är tongivande i debatten kring lärplattformar och ITstödd pedagogik). En svårighet med denna form av traditionella kravspecifikationer och upphandlingsunderlag är att det är omöjligt att utvärdera användbarheten i systemen eftersom krav på funktionalitet inte är kravställd utifrån användar- och nyttoperspektiv. Mot bakgrund av dessa erfarenheter har utredningens arbetat med att konkret besvara följande frågor vilket resulterat i formuleringen av det effektmål som presenterats i avsnitt fyra: Varför ska SU tillhandahålla IT-stöd för undervisning? Vilken nytta/effekt bidrar det till? Vilken förändring vill vi uppnå? Iakttagelser och slutsatser som gjorts såväl nationellt, internationellt som vid Stockholms universitet lyfter fram ett antal egenskaper, förutsättningar och beroenden som på olika sätt måste uppfyllas för att effektmålet ska kunna nås. Dessa är att betrakta som framgångsfaktorer som på ett eller annat sätt måste adresseras för att säkra en modern och framåtsyftande utbildningsmiljö vid Stockholms universitet. Egenskaper som måste finnas i ett framtida IT-stöd: Användbarhet Enhetlighet Tillgänglighet och flexibilitet i leveransen av utbildning Rättsäkerhet och hantering av andra juridiska aspekter

17 17 Tekniska förutsättningar som måste uppfyllas: Möjlighet att skapa institutions- eller ämnesspecifika moduler Integration med nödvändiga system Tillgänglighet till och möjlighet att integrera digitalt material Dessa egenskaper och tekniska förutsättningar hanteras delvis inom ramen för den förstudie som föreslås nedan, men ytterligare ett par villkor och beroenden måste tillgodoses för att en ny lärplattform ska bli framgångsrik. Systemets framtoning och ambitionsnivå Ett nytt system som är stabilt och uppfyller krav på tillgänglighet och användbarhet skulle utifrån nuvarande situation vara ett avsevärt lyft för det pedagogiska IT-stödet på Stockholms universitet. Genom att uppnå det definierade syftet och dess underliggande förbättringsområden, kommer systemet även att bidra till en god och utvecklad lärandemiljö på Stockholms universitet. Dock är det utredningens rekommendation att ytterligare höja ambitionsnivån och kräva av nästa generations lärplattform en framtoning som vågar ta nydanande steg i utvecklingens framkant. Sveriges största universitet ska ha ett IT-stöd som: ger konkurrensfördelar och profilerar Stockholms universitet som det ledande lärosäte det är är anpassningsbart, framåtsyftande och utvecklar verksamheten i en föränderlig vardag En förutsättning för att kunna ligga i framkant är att det finns en progressiv vision att förhålla sig till och verksamhetsmål att arbeta mot. Utredningen har konstaterat att arbetet att ta fram en vision för utbildningsmiljön ligger utanför såväl mandat som resurser för denna utredning och föreslår därför att detta genomförs av eller i nära samverkan med Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer och pågående process för ny verksamhetsplanering. Höjning av universitetspedagogikens status samt utveckling av lärarnas universitetspedagogiska kompetens Hur användbart och bra ett pedagogiskt IT-stöd än är, så kan det aldrig i sig självt åstadkomma en förändrad och utvecklad pedagogik i utbildningsverksamheten. För att bidra till hög kvalitet i utbildningen krävs också att lärarna har kompetens och incitament att utveckla undervisningen. Sveriges förenade studentkårer (SFS) uppmärksammar frågan och

18 18 menar att den enskilt största kvalitetsbristen i högre utbildning idag grundar sig i bristen på god pedagogik 10. Därför är omfattande och genomgripande satsningar på lärarnas pedagogiska kompetensutveckling samt en höjning av universitetspedagogikens status avgörande framgångsfaktorer för att lyckas fullt ut med den verksamhetsförändring som effektmålet syftar till. Arbetsgruppen för framtidens lärandemiljöer har i uppdrag att ge förslag på sådana satsningar och utredningens förslag är att frågan belyses genom en effektkartläggning för Lärande/utbildning på SU inom ramen för den utredning som gruppen genomför. Skapa ett effektivt universitetsgemensamt verksamhetsstöd för den studieadministrativa verksamheten Ett pedagogiskt IT-stöd är beroende av data från ett (eller flera) studieadministrativa system, och Stockholms universitet saknar idag ett sådant gemensamt verksamhetsstöd. De två egenutvecklade system som Företagsekonomiska institutionen (Fastreg) och Institutionen för data- och systemvetenskap (Daisy) använder är idag mycket uppskattade och använda av institutionernas studenter och anställda. Trots det finns tankar och planer på att lämna dessa då man förutser att de inom en överskådlig framtid kommer att vara obsoleta. Detta påverkas också av införandet av Ladok 3 som innebär omfattande förändringar i systemen för att säkra deras fortlevnad. Arbete pågår med att förbereda Stockholms universitet för övergången till Ladok 3. Utredningens förslag är att man i samband med detta tar ett gemensamt grepp och utreder utvecklingen av ett gemensamt verksamhetsstöd för hela universitetet. Studentavdelningen äger frågan i egenskap av objektägare för Ladok och andra befintliga studieadministrativa system och tjänster. 5.2 Förstudie Utredningen rekommenderar att arbetet med ny lärplattform vid Stockholms universitet får fortsätta så snart som möjligt. Den nuvarande lärplattformen Mondo upplevs som omodern och är ur ett förvaltningsperspektiv problematisk. Plattformen är i behov av uppgradering, men en sådan är kostsam och innebär en stor risk för problem för användarna. I och med införandet av Ladok 3 under 2017 måste även anpassningar i Mondo göras. Genom att snabba på arbetet med en ersättare kan livstiden för Mondo kortas och en uppgradering samt integration mot Ladok 3 kan eventuellt undvikas. Det nya och det gamla systemet måste dock under en övergångsperiod finnas tillgängliga parallellt för att underlätta övergången för användarna. Projekttiden för förstudien planeras till 7 månader, september 2014-mars Rapporten Studentens lärande i centrum. SFS om pedagogik i högskolan. (2013)

19 19 Förstudie Denna utredning har besvarat varför SU ska ha en ny lärplattform och vad som ska förbättras i verksamheten. I förstudien kommer merparten av det kravarbete som besvarar hur att genomföras. Resultatet är en fullständig kravbild som ska utgöra underlag för beslut om systemlösning. Implementation Även om det i dagsläget inte går att säga om Stockholms universitet ska köpa en färdig produkt från tredje part, ansluta sig till ett open source-projekt eller bygga en helt ny lärplattform från grunden, är det ofrånkomligt att projektet kommer att genomgå en omfattande implementeringsfas som kommer att kräva resurser och tid. Integration och anpassningar till universitets övriga system kommer att vara nödvändigt oavsett om beslutet faller på en befintlig produkt eller att utveckla själva eller i samarbete. Förvaltning Effektkartläggningen för IT-stödet görs för en tidsperiod på 3 år, men ett IT-stöd av den här betydelsen och storleken har en levnadstid på minst 10 år, vilket gör att syftet med IT-stödet ständigt behöver uppdateras och anpassas till förändrade förutsättningar i framtiden. Syftet måste även kontinuerligt ställas i relation till en övergripande vision för utbildningsmiljön för att säkra att utvecklings- och förvaltningsresurser används på ett effektivt sätt Bilaga 1: Projektplan_Förstudie.pdf