Data / IT Gruppen Paper läråret 2012/

Transkript

1 Data / IT Gruppen Paper läråret 2012/ Bakgrund Vi vill bidra till att eleverna utvecklar sitt skrivande. Vi ser att många elever har svårt med finmotoriken och vi upplever att deras skriftliga berättande hämmas av att de har svårt att forma bokstäver med en penna. Vår lärgrupp vill undersöka hur elevernas skrivande utvecklas när de får använda datorer/skrivplattor som verktyg i skrivprocessen. Under läråret 2012/2013 har vi arbetat med att tillämpa de lärdomar vi drog av våra lärande samtal och elevundersökningar under läråret 2011/2012. De slutsatser vi drog då var att vi ville fortsätta att utforska datorns betydelse för elevernas skrivande. När vi analyserade våra undersökningar såg vi att de äldre elevernas texter blev längre när de fick skriva med datorn, men att det inte var någon skillnad för de yngre eleverna. Vi upplevde att eleverna var mer fokuserade och koncentrerade när de skrev med datorn. Det var lättare för dem att komma igång och flera elever som inte ville skriva i sin skrivbok skrev gärna med hjälp av datorn. Vi ville också fråga eleverna om deras upplevelser av att arbeta med datorn. I vår skolas vision står det att Vårt arbete präglas av lust och att vi intresserar oss för och lyfter fram det bästa hos alla elever utifrån deras intressen och möjligheter. Där står också att Vårt språkutvecklande arbete är långsiktigt. Visionen ger oss stöd att hitta arbetsformer som sträcker sig över tid och som bygger på elevernas lust och intressen. När vi tidigt på hösten 2012 fick erbjudande om att vara med i ViSoL, Vi Skriver oss till Läsning, såg vi genast kopplingen till vår skolas vision, våra lärdomar och resultat av våra undersökningar i lärgruppen, eftersom ett av målen för ViSoL var att eleverna skulle känna nyfikenhet, motivation och lust att lära. ViSoL-projektet är ett kompetensutvecklingsarbete i Sundsvalls kommun där ett av målen är att införa digitala verktyg som en naturlig del i elevernas skriv- och läsinlärning. I samband med att vi kom med i projektet fick vi möjlighet att köpa in ett antal Ipads/lärplattor. I LGR 11 under rubriken Övergripande mål och riktlinjer står det vilka kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolans ansvar är att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt och kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Med vårt utvecklingsområde vill vi bidra till att varje elev utvecklar sin förmåga att använda svenska språket i skrift och sin förmåga att använda modern teknik för kommunikation. Vårt utvecklingsområde har stöd i texten från LGR11. Vårt lärområde är: Hur kan vi använda IKT, Informations och KommunikationsTeknik, i undervisningen så att det stimulerar elevernas skrivande? Våra forskningsfrågor är: Hur upplever eleverna arbetet med dator/ipad? Vad främjar elevernas skrivutveckling? Metoder Under läsåret har vi varit med i ViSoL projektet. I ViSoL projektet har det ingått fyra böcker som handlat om IKT och utvecklingsteorier. Vi har också träffats 8 gånger under läsåret och diskuterat vårt arbete med IKT i skolan. Vid några tillfällen och har vi bloggat på ViSoL-bloggen. Vi har haft lärande samtal, utfört elevundersökningar och haft workshops med våra medarbetare. Vi har genomfört en undersökning i 5 olika elevgrupper med 26 elever i två förskoleklasser, 17 elever i årskurs två, 20 elever i årskurs tre och fyra elever i grundsärskolans årskurs två, tre och fem. I undersökningarna har eleverna fått svara på fem frågor utan svarsalternativ, som berör hur de vill skriva. Frågorna var: Vad vill du skriva med? Vilket verktyg vill du använda? Var vill du sitta när du skriver? Vill du skriva ensam eller tillsammans med en kompis? Vill du skriva till en bild eller ett bestämt ämne? Vad lär du dig när du använder datorn och lärplattan? Eleverna i år två och tre har även fått svara på tre kompletterande frågor. De kompletterande frågorna handlade om hur eleverna ville arbeta med IKT nästa läsår. Frågorna var: Vill du fortsätta att jobba med datorn/lärplattan? Hur mycket vill du jobba med datorn/lärplattan? Hur vill du jobba med datorn/lärplattan? Ge förslag. Eleverna har svarat enskilt på frågorna. Eleverna i förskoleklass samt särskola har svarat muntligt, och eleverna i år 2 och 3 skriftligt. Vi har sammanställt svaren och letat mönster.

2 Resultat Resultat av undersökningarna Vad vill du skriva med? Vilket verktyg vill du använda? Svårt att se ett mönster. Svaren är spretiga. De äldsta eleverna, i år 2 och 3, väljer helst datorn 21/37, därefter pennan 11/37 och sist lärplattan 7/37. I förskoleklass använder barnen helst penna 10/26 eller lärplatta11/26. Dator var 6/26. I 1-5 vill 3/4 skriva med dator, 3/4 skriva med lärplatta och 2/4 med penna. Var vill du sitta när du skriver? Av de äldsta eleverna vill de flesta sitta på sin plats 18/37. I förskoleklass vill 12/26 elever sitta i soffan och 10/26 vill sitta vid ett bord. I 1-5 vill 2/4 sitta vid eget bord. Vill du skriva ensam eller tillsammans med en kompis? Ett tydligt mönster är att de flesta, oavsett årskurs, vill skriva med en kompis 47/67. Vill du skriva till en bild eller ett bestämt ämne? I förskoleklasserna vill 17/26 skriva till en bild. I år 3 vill eleverna helst skriva till en bild eller ett bestämt ämne 24/20 (några har skrivit båda). I år 2 vill 11/17 elever skriva till ett eget ämne (fanns ej som alternativ men eleverna svarade så) I år 1-5 vill 3/4 elever skriva till ett eget ämne. Vad lär du dig när du använder datorn och lärplattan? Här var det stor spridning på svaren. 26/67 har svarat skriva, och det har angetts i alla årskurser. I år 2 och 3 tycker 19/37 att de lär sig stava. Eleverna i förskoleklass och i 1-5 tycker att de lär sig bokstäver och läsa, 17/30. En elev i år 2 tycker inte att den lär sig någonting. Den kompletterande undersökningen i år 2 och 3 visade att nästan alla elever vill fortsätta att arbeta med både dator (33/36) och lärplatta (32/36). De flesta vill jobba ännu mer med dator (23/36) och med lärplatta (21/36). Många vill blogga, skriva texter och jobba med appar. Några vill också fota och filma med lärplattan. Resultat av ViSoL projektet Arbetet med ViSoL har gett oss en hel del idéer och tips om hur vi kan använda IKT i klassrummet. Något av det som vi börjat jobba med är; skrivarpar, finmotorikträning med ritskola, pincett och pärlor mm, olika appar till lärplattan och hemsidor som stimulerar inlärning. Vi har också lärt om lärmiljöns betydelse för elevernas inlärning. År 2 har startat en klassblogg. Övriga resultat av läsårets lärgruppsarbete Inför Minilärstämman i februari skrev vi en Prezi med de förändringar vi sett i praktiken, vilka kvalitetsskillnader vi sett i elevernas lärprocesser, och vad som skett med vår egna professionella utveckling. Workshopen med våra medarbetare resulterade i att varje intresserad pedagog fick en egen lärplatta att använda tillsammans med eleverna. Enkäter delades ut i slutet på terminen till alla berörda pedagoger och elever. Reflektioner och lärdomar Enkätundersökningarna Generellt för alla grupperna var att eleverna ville jobba med en kompis, i skrivarpar. Skrivarpar är en metod som bygger på att man hjälper och utmanar varandra två och två. Samma skrivarpar jobbar hela läsåret tillsammans. Skrivarparet ska helst vara på samma kunskaps- och utvecklingsnivå. Vi introducerade skrivarpar i början av ViSoLprojektet och av den anledningen tror vi att många av eleverna svarade att de ville skriva med en kompis. Förskoleklasserna I den ena förskoleklassen har barnen arbetat med lärplattan i soffan, med pedagogen. Därför tror vi att så många barn ville sitta i soffan när de arbetar med lärplattan. Vi ser att barn som redan kan skriva föredrar att skriva med penna framför dator eller lärplatta. De upplever att det går fortare att skriva med penna. Mer än hälften av barnen vill gärna skriva till en bild. Det tror vi beror på att de är vana att göra det och de tycker att det är lättare att skriva till något de varit med om. Lite drygt hälften av barnen svarar att de lär sig bokstäverna och att läsa när de använder dator eller Ipad. I förskolklasserna använder barnen dator och Ipad när de arbetar med ASL. Det betyder att hälften av barnen vet vad syftet med undervisningen är.

3 Årskurs 2 och 3 De flesta vill skriva med datorn eftersom de då blir mer nöjda med sina texter. Det är lättare för dem att redigera och de jobbar alltid i skrivarpar med datorn. Vi tror också att svaren kan ha att göra med att många av eleverna har svårt med finmotoriken. Det är färst som vill skriva med lärplattan, vilket kan bero på att skärmen är för liten och touch-funktionen för känslig. Hälften av eleverna vill sitta vid sin plats när de skriver. Vi tror att de känner trygghet och får bäst arbetsro där. I år 2 vill många elever skriva till ett eget ämne. Det tror vi beror på gruppsammansättningen och den individuella kreativiteten som finns hos många av eleverna. I år 3 vill eleverna helst skriva till en bild eller ett bestämt ämne. Eleverna är vana att skriva om egna upplevelser som det finns foton av. Nästan alla tycker att de lär sig att stava och skriva när de använder dator och lärplatta. Det tror vi kan ha att göra med att dessa verktyg ger direkt respons och att eleverna använder dem kontinuerligt till just skrivandet. Årskurs 1-5 Eleverna säger att de lär sig bokstäver när de använder IKT. Vi tror att eleverna förknippar arbetet vid dator eller lärplatta med bokstavsinlärning. När de skriver ljudar de själva eller tillsammans med en vuxen, några använder ljudsyntes. Hälften av eleverna vill sitta vid ett eget bord. Det är de vana vid och det ger den bästa arbetsron. Eleverna svarar att de vill skriva till ett eget ämne och det är intressant, eftersom de sällan gör det. Visol projektet Under ViSoL projektet har vi fått en djupare kunskap om ASL, Att Skriva sig till Läsning, och hur det fungerar i praktiken. ASL är ingen metod utan ett förhållningssätt och ett verktyg för högre måluppfyllelse. Arbetet med skrivarpar har lett till att eleverna hjälper varandra att utveckla sina texter. De har också blivit bättre på att samarbeta. När eleverna svarade i enkäten att de vill skriva tillsammans, känner vi att vi är på rätt väg. Tack vare en strukturerad finmotorikträning i förskoleklasserna har vi sett att barnen har utvecklats. De använder pincettgreppet i större utsträckning nu än tidigare. Klassbloggen i år 2 har gett eleverna inspiration att skriva. Vi tror det handlar om att eleverna får en mottagare som läser texterna. Lärmiljön ändrade vi delvis genom att göra rum i rummet, skapa en tydlig struktur och dela upp arbetsmaterialet. Förändringarna i lärmiljön har gjort att eleverna lättare kan hålla fokus, de vet vilka förmågor materialen tränar och de har lättare att hitta rätt material. Övrigt Det var bra att vi fick frågeställninar inför Mini-lärstämman. Det gjorde att vi stannade upp och fokuserade på vårt eget lärande. Med hjälp av lärande samtal såg vi hur mycket lärgruppsarbetet trots allt avspeglar sig i verksamheten och att det leder till en utveckling hos oss pedagoger. Det var givande att få lyssna på de andra lärgrupperna. Det gav oss dels en inblick i varje grupps arbete, dels en förståelse för det stora utvecklingsarbete vi gör på skolan. Workshopen, där vi delade med oss av våra kunskaper och erfarenheter om att jobba med lärplattan i klassrummet, kändes som en milstolpe i vårt lärgruppsarbete. Vi fick sprida vår kunskap vidare och vi kände att vi fick befästa den egna kunskapen genom att sätta ord på den. Vi började läråret med att kalla Ipaden för Ipad men under året har vi övergått till att säga lärplatta. Vi tänker att det är så den ska heta på vår skola. Vi vill inte att lärplattan förknippas med ett visst märke eller används i fel syfte. I skolan är den ett av många verktyg som eleverna ska få möjlighet att använda i sitt lärande för att nå högre måluppfyllelse. Fortsatt arbete och lärande Redan i början av vårt lärgruppsarbete såg vi hur svårt det var för elever som inte hade en utvecklad finmotorik att forma bokstäver med en penna. Det hämmade deras språkutveckling och de hade varken lust eller motivation att skriva. Med hjälp av finmotoriksövningarna tror vi att fler elever har möjlighet att lyckas bättre med att skriva med pennan. Det här vill vi undersöka mer. Under året har vi fortsatt prata om hur vårt lärområde kan kopplas till genrepedagogiken. Ju mer vi läser och lär om ASL ju tydligare ser vi denna koppling. Kopplingen ASL genre blir vårt huvudfokus nästa lärår. Vi vill fortsätta att göra eleverna delaktiga genom att kontinuerligt fråga dem om hur de upplever arbetet med IKT. Det gör vi genom enkäter, intervjuer och lärande samtal i olika former. Vår tid räcker inte till för tekniskt underhåll av lärplattorna. Vi tänker att underhållet behöver läggas utanför lärgruppstiden så att vi kan fokusera mer på problemområdet och vårt lärande. Vi ska analysera enkäterna till lärare och elever som testat att använda lärplattan i undervisningen. Enkäterna samlar vi in när vi har uppföljning på vår workshop.

4 Litteratur Trageton A. (2005) Att skriva sig till läsning, IKT i förskola och skola, Liber Lövgren E. (2009) Med datorn som skrivverktyg, - språk, motorik och bokstavsformer, Sanoma Utbildning. Strandberg L. (2009) Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar, Nordstedts. Löfving C. (2012) Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen, Liber.

5 Christina Sundman, Asta Grubb, Ann-Marie Bengtsson-Westin, Lena Norlander, Sofia Tarberg