Programguiden. för gymnasieskolorna i Stockholms län. Gör ditt val på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Programguiden. för gymnasieskolorna i Stockholms län. www.gymnasieintagning.se. Gör ditt val på www.gymnasieintagning.se"

Transkript

1 2010 Programguiden för gymnasieskolorna i Stockholms län Gör ditt val på Skolor och program i Stockholms län!

2 Frågor som rör din intagning 4 Inför gymnasievalet 4 Om gymnasieskolan 5 Om programmen 6 Hur söker man till gymnasiet? 10 På webben Nu hittar du alltid uppdaterad information om gymnasievalet på Att söka utbildning i annan kommun 12 För dig som behöver extra stöd i studierna 13 Gymnasiesärskolan 14 Studieekonomi 16 Frågor och svar om gymnasieskolan 16 innehåll Vad vill du göra i framiden? 18 Studera vidare efter gymnasiet 18 Barn- och fritidsprogrammet 20 Byggprogrammet 22 Elprogrammet 24 Energiprogrammet 26 Estetiska programmet 28 Fordonsprogrammet 30 Handels- och administrationsprogrammet 32 Hantverksprogrammet 34 Hotell- och restaurangprogrammet 36 Individuella programmet 38 Industriprogrammet 40 International Baccalaureate 42 Livsmedelsprogrammet 44 Medieprogrammet 46 Naturbruksprogrammet 48 Naturvetenskapsprogrammet 50 Omvårdnadsprogrammet 54 Samhällsvetenskapsprogrammet 56 Teknikprogrammet 60 Adresser till Stockholms läns gymnasieskolor 62 Kartor över kommunerna i Stockholms län 72 Riksrekryterande gymnasieutbildningar 73 Programguiden 2010 är framtagen i samverkan mellan kommunerna samordnat av Gymnasieintagningen Stockholms län. Informationen bygger på uppgifter som var kända i början av september För senaste uppdatering se eller Textbearbetning och grafisk form: Johan Nilsson, Kombinera. Foto: Dennis Ylikangas, Diana Malm, Kristina Beije, Lina Ekdahl, Nathalie Fröberg, Natalie Hultman och Nilas Corneliussen från Mediagymnasiet Nacka Strand samt bilder från Stockholms Hotell- och Restaurangskola (Andreas Hyltén). Omslagsfoto: Stockholms Hotell och Restaurangskola (Andreas Hyltén). Textunderlag: Tack till studie- och yrkesvägledare i Stockholms län för deras bidrag. Tryck: Edita, oktober Upplaga: Cirka ex. Personerna på bilderna i katalogen har ingen direkt koppling till de avsnitt bilderna visas i.

3 Tidplan för intagningen Mitten av april Webbsidan öppnas. Du kan se resultatet av den preliminära intagningen som Månadsskiftet görs på dina höst- juni/juli terminsbetyg. Du Det slutliga in- har möjlighet att tagningsbeskedet göra ändringar 11 maj presen teras på och tillägg i din Sista dag ansökan på www. för att göra intagning.se. Du 15 februari gymnasieintag ändringar får också beskedet Sista dagen att söka ning.se fram till i din hemskickat i Augusti till gymnasieskolan. 11 maj. ansökan. brevlådan. Reservintagning Januari februari mars april maj juni juli augusti Januari Mars Maj/juni Slutet av juli Du som ska söka till Färdighetsprov till vissa Färdighetsprov till vissa Sista dag att svara på gymnasiet får ett estetiska och engelsk- estetiska och engelsk- intagnings beskedet. lösenord som du ska språkiga program. språkiga program för använda för att logga dig som gjort ändringar in på i din ansökan. intagning.se där du gör din ansökan. Har du inte fått något lösenord kontaktar du din studie- och yrkesvägledare eller någon annan ansvarig på din skola. Du som inte kan få lösenordet via någon på skolan kontaktar Gymnasieintagningen. 3

4 Frågor som rör din intagning Om du har frågor och funderingar kring gymnasievalet och ansökan ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare eller någon annan ansvarig på din skola. Han eller hon kan hjälpa dig med det mesta som rör gymnasievalet. Om du har frågor om din ansökan som du inte kan få svar på av studie- och yrkesvägledaren eller på kan du kontakta Gymnasieintagningen. Det är Gymnasieintagningen som tar hand om din ansökan. För dig som bor i Stockholms län (utom i Södertälje och Norrtälje kommun) Gymnasieintagningen Stockholms län E-post: Telefon: Postadress: Gymnasieintagningen Stockholms län, Box 4404, Stockholm Obs! På hittar du mer information om gymnasieskolorna, gymnasievalet och hur intagningen till gymnasiet går till. Det är också här som du loggar in med ditt lösenord för att göra ditt gymnasieval. För dig som bor i Södertälje kommun Gymnasieintagningen E-post: Telefon: , Postadress: Gymnasieintagningen, Utbildningskontoret, Södertälje För dig som bor i Norrtälje kommun Gymnasieintagningen E-post: Telefon: , Postadress: Gymnasieintagningen, Box 812, Norrtälje Inför gymnasievalet Gymnasievalet är viktigt. Bästa vägen till ett bra val är att skaffa dig information. När du läst den här katalogen och besökt öppet hus på skolorna du är intresserad av kommer du att ha en känsla för vad du vill göra. Lita på den känslan så blir ditt val bra. Vad handlar valet om? Ditt val till gymnasiet är inte livsavgörande. Det bestämmer inte vad du ska göra för all framtid. Det viktigaste är att du väljer något som du är intresserad av och som du vill syssla med de närmaste åren. Men tänk på att du inte automatiskt hamnar på någon skola och något program. Du måste faktiskt själv välja! Vilket gymnasieprogram ska jag välja? Först och främst bör du fundera över vad du egentligen är intresserad av. Är du intresserad av att gå något yrkesförberedande program med inriktning mot något särskilt yrke? Du vill kanske gå en lärlingsutbildning där du har praktik på arbetsplats varvat med skolundervisning. Vilket eller vilka program passar dina intressen med de kurser man läser på programmet? Vilka inriktningar finns det att välja mellan på de program du är intresserad av? Har du redan en tanke på vad du vill läsa vidare efter gymnasieutbildningen? Kan du välja utbildning med rätt kurser för särskild behörighet till sådan utbildning på högskolan? Vilken skola ska jag välja? När du bestämt dig för ett program gäller det att hitta en bra skola. För många är det kanske ett enkelt val, för andra lite svårare. Vissa saker är bra att fundera kring innan du väljer vilken skola du vill gå i. Hur långt är du beredd att resa till skolan? Har skolan någon speciell profil? Vilka individuella val erbjuder skolan? Det kan också vara bra att ta reda på vilka resurser skolan har för just det program som du tänker söka. Beroende på var du bor gäller olika regler för vilka skolor och utbildningar du kan söka utanför din hemkommun. Fråga din studie- och yrkesvägledare eller någon annan ansvarig på din skola vad som gäller för just dig. Du kan också läsa mer om vilka regler som gäller på sidan 12 och på. Öppet hus Det bästa sättet att ta reda på mer om ett visst program och den skola du är intresserad av är att besöka ett öppet hus på någon skola. De flesta skolor håller öppet hus en eller flera gånger 4

5 Tänk på att det är viktigt att du fyller i flera olika utbildningsalternativ i din ansökan. Det är inte säkert att du kommer in på ditt förstahandsval, så gardera dig med några fler alternativ. Blir du intagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så prövas du inte till underliggande utbildningsalternativ. Det är alltså viktigt att lägga utbildningsalternativen i ansökan i den ordning du önskar få en plats till dem. Den november kan du också besöka Gymnasiemässan i Älvsjö. Där kan du bland annat ställa frågor till intagningskanslierna, lyssna till aktuell information från skolorna och prata med studie- och yrkesvägledare. under hösten och vintern. Då får du chansen att själv se skolan, träffa elever och lärare från skolan och ställa frågor som du vill ha svar på. Längst bak i den här katalogen hittar du de datum då skolorna håller öppet hus. Och du Det är du som bestämmer vad du ska välja! Om gymnasieskolan Gymnasieskolan är frivillig. Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19. Det finns 17 nationella program med olika inriktningar och lokala profiler. Det finns också specialutformade program och lärlingsutbildningar. Alla nationella och specialutformade program är treåriga och ger dig grundläggande behörighet för fortsatta studier på universitet och högskolor. Nationella program Alla nationella program omfattar gymnasiepoäng och ger dig grundläggande behörighet för fortsatta studier på högskolenivå. Varje program kännetecknas av sina karaktärsämnen. På många program väljer du också en speciell inriktning. Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och International Baccalaurate är utbildningar som förbereder dig för fortsatta studier. Övriga program är i första hand yrkesförberedande och ger grundläggande yrkeskunskaper och basutbildning inom sina respektive områden. Det finns även lokala inriktningar och profiler. Du kan läsa mer om alla inriktningar och profiler under respektive program. Om du går ut från gymnasieutbildningen med ett fullständigt slutbetyg så uppfyller du behörighet för fortsatta studier på universitet och högskolor. Specialutformade program Genom att kombinera karaktärsämnen från olika program kan skolan eller kommunen tillgodose lokala eller regionala utbildningsbehov. Förutom karaktärsämnen ingår också kärnämnen och projektarbete i ett specialutformat program. Utbildningens nivå och omfattning motsvarar ett nationellt program. Du kan under varje programbeskrivning se vilka specialutformade program som erbjuds. Om du går ut från gymnasieutbildningen med ett fullständigt slutbetyg så uppfyller du behörighet för fortsatta studier på universitet och högskolor. Gymnasial lärlingsutbildning Regeringen har beslutat om försöksverksamhet med lärlingsutbildning under Höstterminen 2008 erbjuds ca 600 platser i Stockholms län. Lärlingsutbildningen passar dig som snabbt vill komma ut på en arbetsplats. Du tillbringar minst halva utbildningstiden ute på ett lärlingsföretag. Det förutsätter att du är intresserad och motiverad. Både på din arbetsplats, och de dagar du är i skolan, har du ett stort eget ansvar för din utbildning. Ditt lärande sker under handledning i en verklig miljö som ger kunskaper, erfarenheter och goda kontakter inom en bransch. Redan under studietiden har lärlingsföretaget möjlighet att anställa dig. Du avgör själv om du vill få högskolebehörighet under gymnasietiden genom att läsa ytterligare 300 poäng, utöver de obligatoriska 500 gymnasiepoäng där svenska, engelska, matematik, samhälle, historia, religion och idrott ingår. Som elev på en lärlingsutbildning har du rätt att läsa in högskolebehörighet både under gymnasietiden och på komvux. Du kan också välja att satsa på karaktärsämnena och reducera kärnämnena. Lärlingsutbildningen utformas i samarbete med näringslivet och anpassas efter arbetsmarknadens krav. Handledare, företag och lärare samarbetar för att ge dig en så bra och branschanpassad utbildning som möjligt. För att kunna välja alternativet lärling måste du först vara antagen på ett nationellt program. Därför krävs samma behörighet som till nationellt program. International Baccalaureate IB IB är en internationell riksrekryterande utbildning. All undervisning sker på engelska. Läs mer om IB på sidorna och på Internet: Individuellt program Det individuella programmet är i första hand till för dig som inte är behörig eller som trots behörighet inte kommit in på något nationellt eller specialutformat program. Du kan läsa mer om det individuella programmet på sidorna

6 Om programmen Ett gymnasieprogram består av ämnen som är uppdelade i kurser. De kallas kärnämneskurser, gemensamma kurser, kurser inom inriktningen, valbara kurser, individuellt valbara kurser och projektarbete. Gymnasiepoäng Varje kurs ger något som kallas gymnasiepoäng. Man kan säga att antalet poäng motsvarar den arbetsinsats som normalt krävs för att ta sig igenom kursen. 25 gymnasiepoäng motsvarar ungefär en veckas heltidsstudier. Alla nationella gymnasieprogram omfattar gymnasiepoäng. Kärnämnen Kurserna i kärnämnena ger grundkunskaper som alla behöver för att klara sitt framtida yrkesliv. De är gemensamma för alla program på gymnasiet och omfattar totalt 7oäng. Kärnämneskurserna är: Svenska/svenska som andraspråk a+b oäng Engelska a oäng Samhällskunskap a oäng Matematik a oäng Naturkunskap a oäng Religionskunskap a oäng Estetisk verksamhet oäng Idrott och hälsa a oäng Summa 7oäng Svenska A+B bygger vidare på utbildningen i grundskolan. Tyngdpunkten ligger på att kommunicera i tal och skrift och att vidareutveckla läsförmågan. Svenska som andraspråk är likvärdigt med kärnämnet svenska. Det är till för dig som har ett annat modersmål än svenska. Engelska A är en bred kurs som utgår från grundskolans engelskundervisning. Du fortsätter att bygga upp förmågan att tala och skriva på engelska. Du läser lättare skönlitteratur och lär dig mer om engelskspråkiga länder. Samhällskunskap A breddar och fördjupar dina kunskaper om och förståelse för historia och nutid genom att studera olika samhällsfrågor. Du lär dig mer om samhälle, ekonomi, politik och internationella förhållanden. Matematik A ger dig fördjupade kunskaper i numerisk räkning, statistik, geometri, algebra och funktionslära. Kursen bygger vidare på de kunskaper i matematik som du fick i högstadiet. Naturkunskap A tar upp frågor som rör miljö-, energi- och resursanvändning. Du lär dig om människans påverkan på den ekologiska balansen. Experiment, fältstudier och laborationer ingår i undervisningen. Religionskunskap A lär dig att reflektera över hur olika religioner och trosåskådningar påverkar människors tänkande och vardag. Religiösa, moraliska och etiska frågor behandlas ur olika perspektiv. Estetisk verksamhet ägnas åt konstnärliga och skapande uttrycksformer. Det kan röra sig om dans, teater, bild, musik eller formgivning. Idrott och hälsa A ger dig tillfälle att pröva olika fysiska aktiviteter. Du får kunskaper om kost, motion och hälsa och studerar sambanden mellan hälsa, livsstil och miljö. Karaktärsämnen Kurserna i karaktärsämnena ger programmet dess karaktär eller yrkesinriktning. Dessa kurser skiljer sig alltså åt mellan programmen och antalet poäng som kurserna omfattar varierar mellan olika program från 350 till 8oäng. Kurser inom inriktningen De flesta program har ett antal kurser som ger din utbildning dess speciella inriktning. Dessa kurser kan som mest omfatta 5oäng. Du väljer ofta inriktning redan inför årskurs ett, men på vissa program gör du valet av inriktning först i årskurs två. Valbara kurser Genom de valbara kurserna ( poäng beroende på program och inriktning) har du möjlighet att utforma din gymnasieutbildning efter dina önskemål eller skaffa dig särskild behörighet för vidare studier. Vilka valbara kurser som finns bestäms av varje skola. Tänk på detta när du ska välja valbara kurser: Vissa kurser ger extra meritpoäng när du söker till högskolan (se sid 19), så kallade meritkurser. På några program läser man meritkurser obligatoriskt, men på de flesta program krävs att man väljer att läsa meritkurser som valbara kurser eller individuellt val. Engelska B och C samt Matematik B och C är garanterat valbara för elever som inte läser dem obligatoriskt. Individuellt valbara kurser Alla program innehåller 300 poäng individuellt valbara kurser. Som individuellt val kan du välja kurser som ger dig bättre möjligheter att studera vidare efter gymnasiet. Kurserna Engelska B och Matematik B ger dig behörighet till många utbildningar på högskolan, liksom kunskaper i främmande språk och naturvetenskapliga ämnen. Om du planerar att läsa vidare på högskolan är det bra om du kontrollerar med din studie- och yrkesvägledare vad som krävs för att söka den högskoleutbildning du är intresserad av. Du kan också välja kurser som fördjupar dina kunskaper i något av karaktärsämnena. 6

7 Enskilda skolor kan också inrätta valbara lokala kurser. Här har du som elev möjlighet att framföra önskemål och vara med och påverka. Projektarbetet Alla elever i gymnasieskolan ska utföra en större självständig arbetsuppgift som omfattar oäng. Projektarbetet ska ske inom ramen för karaktärsämnena och ser olika ut för olika program. Mycket i dagens yrkesliv utförs som projekt och här får du träning i att arbeta självständigt eller tillsammans med andra, att leta efter information och presentera ditt arbete på ett vetenskapligt sätt. Du har en handledare som hjälper dig och som tillsammans med en utomstående bedömare granskar ditt arbete. Betygen Betygen på gymnasiet är mål- och kunskapsrelaterade. Det innebär att de visar dina studieresultat i förhållande till de kunskapsmål som bestämts för varje enskild kurs. Betygen sätts efter varje avslutad kurs och inte vid terminens slut. Betygen samlas i en betygskatalog. I slutbetyget redovisas sedan betygen på samtliga kurser. Om kurser i ett visst språk ges eller inte beror på om tillräckligt många elever sökt just det språket. Det är viktigt att du kontaktar skolan så att du får korrekt information. På gymnasiet får du inte läsa ett språk på en nivå som du redan läst i grundskolan. Det betyder att du som har betyg i språkval från grundskolan och som vill fortsätta med detta språk börjar på steg 3 i gymnasieskolan. Har du läst ett språk som elevens val i årskurs 8 9 får du i gymnasiet börja på steg 2 i detta språk. Ämnen och kurser per program I tabellen på nästa uppslag kan du se vilka kurser som finns inom respektive program och hur många poäng de omfattar. Mer information om kurserna hittar du vid varje programpresentation. De 17 nationella gymnasieprogrammen Barn- och fritidsprogrammet (BF) Byggprogrammet (BP) Elprogrammet (EC) Energiprogrammet (EN) Estetiska programmet (ES) Fordonsprogrammet (FP) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Industriprogrammet (IP) Livsmedelsprogrammet (LP) Medieprogrammet (MP) Naturbruksprogrammet (NP) Naturvetenskapsprogrammet (NV) Omvårdnadsprogrammet (OP) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Teknikprogrammet (TE) Betygen sätts efter en fyrgradig skala: Icke godkänd (ig) Godkänd (g) Väl godkänd (vg) Mycket väl godkänd (mvg) Om du skulle få betyget Icke godkänd (ig) har du rätt att pröva för ett högre betyg eller gå om kursen. ig-prövningar görs på skolan där du går. Får du däremot betyget Godkänd eller Väl godkänd måste du vänta tills du gått ut gymnasiet innan du har rätt att pröva för ett högre betyg. Språk i gymnasieskolan Moderna språk läser du i sju steg som bygger på varandra och som hänger samman genom grund- och gymnasieskolan. Varje steg motsvarar oäng. Samtliga elever har möjlighet att välja kurser i ämnet Moderna språk inom det individuella valet. Du kan studera nybörjarspråk eller fortsättningsspråk och du kan läsa en eller flera kurser. foto: Natalie hultman I tabellen på nästa uppslag kan du se vilka kurser som finns inom respektive program och hur många poäng de omfattar. 7

8 Ämnen och kurser per program Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi Kultur Samhällsvetenskap Språk KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG Kärnämnen Svenska/svenska som andraspråk AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 Engelska AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 Samhällskunskap A 100 A 100 AB 200 A 100 Religionskunskap A 50 AB 100 AB 100 A 50 Matematik AB 150 AB 150 AB 150 AB 150 Naturkunskap AB 150 AB 150 AB 150 AB 150 Idrott och hälsa A 100 A 100 A 100 A 100 Estetisk verksamhet Karaktärsämnen Ekonomiska ämnen 350 Estetiska ämnen Yrkesämnen Kurser i teknik inom de olika inriktningarna Teknik, människa och samhälle Teknikutveckling och företagande Arbetsmiljö och säkerhet Datorkunskap Programmering Matematik diskret Moderna språk Svenska C Fysik Kemi Biologi Miljökunskap Miljöpolitik Geografi A 100 A 100 A 100 A 100 Historia A 100 AB 200 AB 200 A 100 Filosofi A A 50 A 50 A 50 A 50 Psykologi A 50 A 50 A 50 A 50 Kultur- och idéhistoria 100 Litteratur och litteraturvetenskap 50 Staden och framtiden 100 Övriga ämnen/kurser Valbara kurser Individuella val Projektarbete Summa poäng

9 Naturvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Estetiska programmet Övriga program Matematik och datavetenskap Miljövetenskap Naturvetenskap Bild och formgivning; Dans Musik Teater BF, BP, EC, EN, FP, HP, HR, HV, IP, LP, MP, NP, OP KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG KURS POÄNG AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 AB 200 A 100 A 100 A 100 A 100 A 100 A 100 A 100 A 50 A 50 A 50 A 50 A 50 A 50 A E 400 A D 350 A D 350 A C 300 AB 150 A 100 A 50 A 50 A 50 A 50 A 50 A 50 A 100 A 100 A 100 A 100 A 100 A A A 100 A 100 AB 250 A 100 A 100 AB 200 AB 200 A 100 A 100 AB 150 AB A 100 A 100 A 100 A

10 Hur söker man till gymnasiet? Vem kan söka till gymnasiet? Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har gått ut årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande med godkänt betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk är du behörig att söka till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Om du inte har denna behörighet kan du i stället söka ett individuellt program. Att söka Du som är elev i någon av länets grundskolor får ett lösenord i januari. Du som inte går i skolan men är folkbokförd i länet kan ringa till intagningskansliet för att få ett lösenord (se sid 4). Med hjälp av lösenordet loggar du in på där du fyller i dina val. När du bekräftat dina val skriver du ut din ansökan. Ansökan ska skrivas under av både dig och din vårdnadshavare. Sista datum att registrera valet på är den 15 februari. Du lämnar ansökan till skolans studie- och yrkesvägledare om inget annat meddelats. Datum för inlämning av ansökan kan variera mellan skolor. Du som inte går i någon skola skickar din ansökan till intagningskansliet. Så här gör du: Logga in med hjälp av ditt lösenord på. Gör ditt val. Bekräfta och skriv ut ansökan. Skriv under tillsammans med vårdnadshavare. Lämna in din ansökan. Rangordna val I din ansökan måste du rangordna utbildningarna du söker så att den studieväg du helst vill komma in på står som första val, den du näst helst vill Ett exempel: När den slutliga intagningen är klar får du besked om att du kommit in på ditt andrahandsval. Du vill hellre komma in på ditt förstahandsval och svarar därför att du vill stå kvar som reserv till förstahandsvalet, men du tackar också ja till andrahandsvalet som du tagits in på så att du har denna plats om du inte tas in till ditt förstahandsval i reservintagningen. Under reservintagningen blir platser lediga på ditt första val. Din reservplacering räcker till och du kommer in. Därigenom mister du din gamla plats på andrahandsvalet. Det är viktigt att känna till att det inte går att både ha kvar en gammal intagen plats och samtidigt bli intagen till ett högre rangordnat reservalternativ. När du blir intagen på ett högre rangordnat reservalternativ stryks du från den utbildning med lägre rangordning som du tidigare var intagen till. Under sommaren kan du med hjälp av ditt lösenord gå in och se intagningsresultatet och följa din reservplacering via. komma in på står som andra val och så vidare. Blir du intagen till en högre rangordnad utbildning i din ansökan så stryks du från utbildningar med lägre rangordning i din ansökan. Intagningen görs på meritvärdet, det vill säga betygspoängen från grundskolan. Vid intagning till Estetiska programmet, där inträdesprov görs, räknas provpoängen med i meritvärdet. Du kan bara bli intagen på en studieväg! Om ditt betyg räcker för intagning på flera av dina alternativ så blir du intagen på den studieväg som har högst rangordning i din ansökan. När du blivit intagen på en studieväg står du kvar som reserv till högre rangordnade val, men inte till alternativ som har lägre rangordning i din ansökan. Preliminär intagning I mitten av april görs en preliminär intagning som grundar sig på höstterminsbetyget i årskurs 9. Resultatet av den preliminära intagningen kan du se på. Tänk på att detta bara är en prelimininär intagning som inte garanterar dig en plats. Resultatet är till för att ge dig en vink om din möjlighet att komma in på de utbildningar du valt under första ansökningsperioden. Ändringsval Du som vill har möjlighet att ändra eller justera din ansökan. Ändringsvalet kan göras från mitten av april till ett stycke in i maj. Du gör då om ansökningsproceduren. När du har registrerat ditt nya val och lämnat in en ny underskriven ansökan är det denna som gäller. Om du är nöjd med ditt val i februari ska du inte göra någonting alls. Urval Du är inte garanterad en plats på den skola som ligger närmast din bostad. När antalet platser på en utbildning vid en skola är färre än antalet sökande styrs urvalet av de sökandes meritvärden. Meritvärdet är summan av de 16 bästa ämnesbetygen från grundskolan. Betygsvärdena är 20 för mvg, 15 för vg och 10 för g. Vid ansökan till Estetiska programmet räknas eventuell uppnådd provpoäng med i meritvärdet. Betygsvärdet för elever som har blockbetyg i no- eller so-ämnen får man genom att multiplicera blockbetygets värde med antalet ämnen inom blocket. Fri kvot Ett begränsat antal platser ska avsättas för elever som 10

11 1. på grund av medicinska eller sociala omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande; 2. kommer från skolor där betygen inte utan vidare kan jämföras med grundskolans betyg (till exempel läsårsbrev från Waldorfskola och utländska betyg). Elever som kommer in via den fria kvoten måste ha behörighet i svenska, matematik och engelska från motsvarande sista årskursen i grundskolan. Beslut om intagning på fri kvot fattas inte till den preliminära intagningen utan först till den slutliga intagningen. Slutlig intagning Den slutliga intagningen grundar sig på slutbetyget från årskurs 9. Resultatet av den slutliga intagningen skickas hem till dig i början av juli. Det gäller även dig som inte blivit intagen. Läs noga igenom informationen om hur du ska svara. Du ska svara via. Skriv ut ditt svar och posta det med målsmans underskrift. Har du inte fått något slutligt besked senast den andra veckan i juli bör du kontakta gymnasieintagningen. Reservintagning Reservintagningen börjar i slutet av juli och håller på till mitten av september. Under reservintagningen tas elever in på de platser som blivit lediga när andra elever tackat nej eller blivit uppflyttade till högre rangordnat val. Obs! Intagningsresultatet kan inte överklagas. foto: Nilas corneliussen 11

12 Att söka utbildning i annan kommun och till fristående skola Kommunala skolor och nationella program Du kan söka till ett nationellt program vid en kommunal gymnasieskola i en annan kommun. Men tänk på att skolorna i första hand tar emot elever som är folkbokförda i kommunen, elever som bor i kommuner där programmets nationella inriktning inte finns och elever som bor i kommuner som har samverkansavtal. Har din kommun skrivit ett samverkansavtal om nationella program med en eller flera kommuner så söker du på samma villkor som övriga sökande inom foto: kristina beije samverkansområdet till de utbildningar som ingår i samverkansavtalet. Platserna som finns kvar när dessa elever med företräde fått plats är öppna för övriga sökande, så kallat frisök. Om kommunen eller annan kommun som utbildningskommunen har samverkansavtal med erbjuder lokala inriktningar inom det nationella programmet så gäller inte möjligheten till frisök till någon inriktning på det programmet i den kommunen. Mer information hittar du på www. gymnasieintagning.se. Specialutformade program Du kan söka specialutformade program i andra kommuner om din hemkommun har bestämt att de betalar för dessa program. Betalar din kommun söker du till programmet på samma villkor som andra behöriga elever. Har din kommun skrivit ett samverkansavtal om specialutformade program med en eller flera kommuner så söker du på samma villkor som övriga sökande inom samverkansområdet till de utbildningar som ingår i samverkansavtalet. Prata med din studie- och yrkesvägledare om du vill veta vad som gäller i din kommun. Information om vilka samverkansavtal som finns mellan olika kommuner och med vilka program finns på. Individuella program Det individuella programmet går du i din hemkommun om det inte finns särskilda skäl till att du måste gå i en annan kommun. Ibland har två eller flera kommuner samverkansavtal och då kan du få gå programmet i en annan kommun. Ta reda på vilka regler som gäller i din kommun om du söker individuella programmet på en friskola eller i en annan kommun. Lokala inriktningar Till lokala inriktningar har elever som bor i kommunen som ordnar utbildningen och elever som bor i samverkansområdet för utbildningen företräde. Din hemkommun är inte skyldig att betala för att du ska få gå en lokal inriktning i en annan kommun såvida det inte finns samverkansavtal mellan din kommun och utbildningskommunen om denna utbildning, se vidare på. Vill du veta vad som gäller i din kommun kontaktar du din studie- och yrkesvägledare. Betalar din hemkommun för lokala inriktningar söker du på samma sätt som till nationella program i andra kommuner. Riksrekryterande utbildningar Riksrekryterande kommunala program och inriktningar får du söka oavsett var du bor i Sverige. Till dessa utbildningar söker du på samma villkor som alla andra. Din studie- och yrkesvägledare kan berätta mer om riksrekryterande utbildningar. Till riksidrottsgymnasium kan alla idrottsintresserade elever söka. Ansökan och uttagning görs genom ditt specialidrottsförbund. Sista ansökningsdag är i vanliga fall 1 november. Din studie- och yrkesvägledare har mer information om hur ansökan går till. International Baccalaureate, ib, är en internationellt erkänd examen som är öppen för elever med goda kunskaper i engelska och matematik. Inträdesprov och intervjuer kan förekomma. Utbildningen finns på ett tjugotal skolor i Sverige. Mer information får du av din studie- och yrkesvägledare. Fristående skolor Till en fristående skola (friskola) söker alla på lika villkor oavsett var man bor. Obs! Du har själv ansvaret för att ta reda på vilka regler eller intagningsprov som gäller för skolan du vill söka till. 12

13 För dig som behöver extra stöd i studierna Om du har behov av att studera i mindre grupp så erbjuder gymnasieskolorna i Stockholms län följande 3 4 åriga behovsgrupper: Nationella och specialutformade program Danderyds gymnasium Specialutformat program närliggande SP för elever med Aspergers syndrom Fredrika Bremergymnasierna Berika NV med inriktning matematik och datavetenskap för elever med Aspergers syndrom SP med inriktning SP för elever med Aspergers syndrom foto: dennis ylikangas Gustavsbergs gymnasium Specialutformat SP för elever med Aspergers syndrom Specialutformat HP för elever med Aspergers syndrom Solna Gymnasium SP för elever med Aspebergers syndrom Utbildning Silverdal, Sollentuna Specialutformat program närliggande NV för elever med Aspergers syndrom Specialutformat program närliggande SP för elever med Aspergers syndrom Vallentuna gymnasium Specialutformat SP för elever med Aspergers syndrom Österåkers gymnasium Specialutformat SP för elever med Aspergers syndrom Individuella program Arlandagymnasiet inriktning HR långsam takt Brännkyrka gymnasium SP för elever i behov av särskilt stöd (4 år) För elever med Aspergers syndrom inriktning SP, NV Ekenbergska gymnasiet inriktning HP, HR och HV för elever med Aspergers syndrom Enskede Gårds gymnasium inriktning HV (ej frisör) och LP ESS-gymnasiet inriktning Café och kök (1 3 år) inriktning Bild och form (1 3 år) inriktning Film och kommunikation (1 3 år) inriktning Musikproduktion (1 3 år) Huddingegymnasiet För elever med Aspergers syndrom Fredrika Bremergymnasierna Berika För elever med Aspergers syndrom Kista gymnasium inriktning Handel och service Kvarngymnasiet Järfälla För elever med Aspergers syndrom PRISMA praktiskt inriktade studier mot arbetslivet Ross Tensta gymnasium För elever med ADHD och näraliggande svårigheter Rudbeck inriktning praktik långsam inlärning S:t Eriks gymnasium inriktning Preparandkurs inriktning Servicemekaniker FP (3 4 år) för invandrarungdom i behov av särskilt stöd (1 2 år) Solna Gymnasium För elever med Aspergers syndrom Spånga gymnasium inriktning Naturbruk (3 4 år) Stadsmissionens Gymnasieskola Omvårdnad och allmän inriktning, långsam inlärning Södra Latins gymnasium inriktning Bild och formgivning Thorildsplans gymnasium För elever med Aspergers syndrom inriktning SP, NV, EC, TE Tjejgymnasiet Spira för unga kvinnor (1 år) Tumba gymnasium För elever med Aspergers syndrom Tyresö gymnasium För elever med Aspergers syndrom Vallentuna gymnasium För elever med Aspergers syndrom Vilunda gymnasium För elever med Aspergers syndrom samt HP långsam studietakt Wendela Hebbegymnasiet inriktning ES och inriktning Film och data Östra Reals gymnasium För elever med Aspergers syndrom inriktning SP, NV I en bilaga från skolan beskrivs ditt behov av att studera i liten grupp. Det är bilagan som är underlaget för intagningen. Du kan vara behörig eller obehörig. Ansöker gör du på senast den 15 februari

14 Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan vänder sig till dig som har rätt att läsa enligt gymnasiesärskolans kursplan. Du är ofta redan mottagen i den obligatoriska särskolan och går i särskolegrupp eller är integrerad i vanlig grundskoleklass. Innan du söker till gymnasiesärskolan måste styrelsen för särskolan i din hemkommun ha bedömt att du har rätt att gå där. Du bör också ha gjort praktik på minst två av gymnasiesärskolans program. Skolans studie- och yrkesvägledare eller din klasslärare hjälper dig att ordna sådan praktik. Skolplaceringen utgår från önskemålen i din ansökan, resultatet av praktiken du gjort och de pedagogiska utlåtanden som finns. Program efter intresse och förutsättningar Gymnasiesärskolan är fyraårig och har nationella, specialutformade och individuella program. Du väljer program efter dina intressen och förutsättningar. Målet med utbildningen är att du efter skolan ska kunna få arbete eller annan sysselsättning. De nationella och individuella programmen Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program förbereder för arbete på den öppna arbetsmarknaden. Det betyder att du ska klara de krav som ställs på en vanlig arbetsplats. I utbildningen ingår minst 22 veckors praktik på en eller flera arbetsplatser. Ett individuellt program innehåller yrkesträning och verksamhetsträning som anpassas efter dina behov. I både yrkesträning och verksamhetsträning finns flera valbara ämnen och kurser. Om det är möjligt och det passar dig får du också göra praktik utanför skolan. foto: nathalie hultman 14

15 Var finns Gymnasisärskolans program? Nationella och specialutformade program Arlandagymnasiet Estetiskt program, Gymnasiesärskolan Kunskaps- Smedjan Handels- och administrationsprogrammet, Gymnasiesärskolan KunskapsSmedjan Tyresö gymnasium Specialutformat program Hantverk och service Specialutformat program Omvårdnad och service Östra Gymnasiet Specialutformat program Social utbildning för elever med diagnosen Autism Danderyds gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Specialutformat program Service och miljö Enskede Gårds gymnasium Hotell- och restaurangprogrammet Specialutformat program Media med inriktning handel Specialutformat program Hälsa, idrott och fritid (besked om start efter utbildningsnämndens beslut) Individuella program Arlandagymnasiet Yrkesträning, inriktning service och estetisk verksamhet, Gymnasiesärskolan KunskapsSmedjan Verksamhetsträning, Gymnasiesärskolan Kunskaps- Verkstan Kunskapssmedjan, inriktning Service och estetisk verksamhet Foucaultgymnasiet Estetiska programmet Media Fordonsprogrammet Specialutformat program Barn och omsorg Specialutformat program Handel och administration Specialutformat program Bygg och fastighet Fredrika Bremergymnasierna Berika Naturbruksprogrammet Hotell och restaurangprogrammet Häggviks gymnasium Medieprogrammet Specialutformat program Café och restaurang Specialutfromat program Trädgård och miljö Specialutformat program Idrott och hälsa Balders Hus gymnasiesärskola Foucaultgymnasiet IV Yrkesträning och Verksamhetsträning IV Autism IV Flerfunktionshinder Freja Enskede Gårds gymnasium Yrkesträning Mat och trädgård Yrkesträning Mat och hantverk Yrkesträning Bild och hantverk Yrkesträning Musik, dans och teater med internationell profil Yrkesträning Estetisk inriktning för elever med autism Kista gymnasium Specialutformat program inriktning Handels- och administration Specialutformat program inriktning Bygg, Miljö och Fastighetsteknik Specialutformat program inriktning Service-, barnoch omvårdnad Lidingö Gymnasiesärskola Handels- och administrationsprogrammet Individuellt program, verksamhets- och yrkesträning Nacka gymnasium Estetiska programmet Handels- och administrationsprogrammet Specialutformat program träteknik och fastighetsskötsel Fredrika Bremergymnasierna Berika Individuellt program Individuellt program Autism Verksamhetsträning Autism Frösunda LSS AB Äventyrsskolan Verksamhetsträning, inriktning kommunikation och äventyr för elever med autism och autismliknande tillstånd Häggviks gymnasium Yrkesträning Trädgård Yrkesträning Idrott och friluftsliv Yrkesprogram Allmänna program Verksamhetsträning Allmänna grupper för elever inom autismspektrat VT och YT foto: nathalie hultman Tyresö gymnasium Individuellt program uppdelat i tre klasser Nynäshamns gymnasium Specialutformat program Hantverk och service Specialutformat program Omvårdnad och service Rodengymnasiet Specialutformat program mot Handels- och administrationsprogrammet och Medieprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Naturbruksprogrammet (Ekebyholm i Rimbo) S:t Botvids gymnasium Estetiska programmet Specialutformat program Fastighetsskötsel och industriteknik Specialutformat program Omvårdnad Handels- och administrationsprogrammet S:t Eriks gymnasium Estetiska programmet Sågbäcksgymnasiet Hotell- och restaurangprogrammet Särskilt Bra gymnasiet Naturbruksprogrammet Kvarngymnasiet Träningsklass Yrkesträning Nynäshamns gymnasium Verksamhetsprogrammet för elever med flera funktionsnedsättningar Yrkesträning Rodengymnasiet Individuellt program S:t Botvids gymnasium Inriktning mot Natur, Miljö och Hantverk Verksamhetsträning Individuellt program S:t Eriks gymnasium Yrkesträning Samhällsorientering Yrkesträning Estetiskt skapande bild, drama och musik Verksamhetsträning Verksamhetsträning för elever med rörelsehinder Verksamhetsträning för elever med autism Stockholms RH-gymnasium Verksamhetsträning RH för elever med autism Yrkesträning för elever med rörelsehinder Täby Gymnasiesärskola Yrkesträning Verksamhetsträning Autismgrupp Vackstanäsgymnasiet Specialutformat program Kost med matlagning trädgård Skötsel av idrottsanläggning Östra Gymnasiet Yrkesträning (mat och boende) och verksamhetsträning 15

16 Studieekonomi Du som går på gymnasieskolan kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20. Därefter kan du söka studiemedel med en bidragsdel och en lånedel. Studiebidrag får du om du studerar heltid på gymnasieskola, folkhögskola, kommunal eller statlig vuxenutbildning på gymnasienivå och vissa andra utbildningar. Mer information hittar du på Studiehjälp Studiehjälp består av: studiebidrag; extra tillägg; inackorderingstillägg. Studiebidrag Studiebidraget (1 050 kr per månad år 2009) får du utan ansökan om du går i gymnasieskolan. Är du utländsk medborgare måste du först få rätten till svenskt studiestöd godkänd. Normalt är studietiden fyra månader på höstterminen och fem på vårterminen. Men du som studerar i minst fem månader under vårterminen får studiebidrag för hela kalenderhalvåret, det vill säga sex månader. Innan du får den första utbetalningen ska skolan ha meddelat Centrala Studiestödsnämnden (csn) att du studerar. Läsårets första utbetalning görs normalt i slutet av september och den sista i juni. Om du inte är myndig betalar csn ut studiebidraget till din vårdnadshavare. Är du myndig betalas bidraget ut direkt till dig. Extra tillägg Extra tillägg ansöker du om hos csn. Behovet av tillägget bestäms av den ekonomiska situationen i din familj. För att få tillägget ska familjens ekonomiska underlag före skatt vara lägre än kr (2009). För utländska medborgare gäller särskilda regler. Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg kan du få om du studerar på annan ort och inte kan resa mellan studieorten och hemmet varje dag. Bidraget ska ersätta en del av dina kostnader för hyra och resor. Om du studerar vid en kommunal gymnasieskola ansöker du om tillägget hos din hemkommun. Om du studerar på en fristående gymnasieskola, folkhögskola eller ett riksinternat ska bidraget sökas genom csn. En förutsättning för att få bidraget är att det program och den nationella inriktning du läser inte finns på hemorten. Dagliga resor Har du längre än sex kilometer till skolan får du bidrag till dagliga resor mellan hem och skola, till exempel i form av sl-kort. Korten delas oftast ut av skolan vid terminsstart. Vissa skolor och kommuner kan dela ut sl-kort för kortare resväg. Undersök med din hemkommun vad som gäller. Frågor och svar om gymnasieskolan Vad händer om jag kommer in på mitt förstahandsval? Kan jag få ekonomiskt studiestöd? Du behöver inte tacka ja om du blivit intagen på ditt förstahandsval, detta sker automatiskt. De utbildningsval som ligger under förstahandsvalet finns inte längre med i din ansökan, du kan alltså inte välja något av dessa alternativ i efterhand om du kommit in på ditt förstahandsval. Principen att du stryks från underliggande val när du tagits in på högre val gäller alltid. Du som går på gymnasiet kan få ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20, därefter kan du få studiebidrag. Studiehjälpen får du om du studerar på gymnasieskola; studerar på heltid. Pengarna kommer automatiskt utan att du behöver ansöka om det. 16

17 Vad är det som avgör intagningen till gymnasieskolan i Stockholms län? tillsammans med lärare, elever och föräldrar hur man ska arbeta för att nå målen. Det är betygen som avgör om du tas in. Betygspoängen baserar sig på dina 16 bästa betyg från slutbetyget i årskurs 9. För vissa utbildningar, till exempel Estetiska programmet, tar man också hänsyn till ett färdighetsprov vid intagningen. Om du söker en utbildning utanför din hemkommun och/ eller ditt samverkansområde kan andra regler gälla. Det vanligaste är att du då blir intagen om det finns platser över när kommunens egna elever tagits in. Läs mer om vad som gäller på sidan 12. Vad är det för skillnad på en kommunal gymnasieskola och en fristående gymnasieskola? En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige. Det finns också så kallade fristående skolor. Dessa skolor har en annan huvudman (ägare) än de skolor som drivs av kommun eller landsting. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående gymnasiesärskolor. De fristående skolorna är öppna för alla. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående gymnasieskolan har följs i allmänhet Läroplanen för 94 och de nationella kursplanerna. Waldorf- och IB-skolor följer en egen läroplan och har egna kursplaner. Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor får inte ta ut elevavgifter. De får inte heller ta ut anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter. När görs intagningsprov till Estetiska programmet och de engelskspråkiga utbildningarna? Alla som sökt i februari kallas till prov i mars. Elever som gör ändringsval under omvalsperioden i april och maj kallas till prov i slutet av maj eller början av juni. De som sökt estetiskt program eller engelskspråkiga utbildningar får ett brev hem där det står vad de ska förbereda sig på inför provet samt tid och plats för provet. Kan jag påverka skolans verksamhet? Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger dig som elev rätt till inflytande. Läroplanerna betonar också betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållanden som rör arbetsmiljön i skolan. För dig som elev är det viktigt att se att ditt inflytande kan ge resultat i frågor som rör din vardag. Det kan till exempel gälla antimobbningsarbetet i skolan, hur man sänker ljudnivån i matsalen eller hur uppehållsrummen i skolan ska se ut. Ditt inflytande som elev utövar du genom att delta i till exempel elevråd, skolkonferenser, jämställdhetsgrupper och matråd. Måste jag gå på gymnasiet? Nej, gymnasieskolan är frivillig och vänder sig i första hand till ungdomar som just avslutat sin utbildning i grundskolan. Men alla kommuner i Sverige är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan och särskolan en gymnasieutbildning. Detta gäller till och med det år du fyller 19. Hur vet jag om en skola är bra? Det bästa sättet att ta reda på hur en skola fungerar är att göra ett besök och tala med lärare och elever. Alla gymnasieskolor håller öppet hus en eller par gånger under hösten och vintern. Då är du välkommen dit att för att se hur skolan ser ut. Du får också tillfälle att ställa frågor till lärare och elever. På sidorna kan du se tiderna för öppet hus. Elevernas egna åsikter om skolorna hittar du i enkätsvaren Kvalitetskriterier på Om du vill kan du också studera kvalitetsredovisningar eller läsa olika utvärderingar. Vissa kommuner lägger ut rapporter om skolorna på kommunens hemsida. Och på www. skolverket.se finns Skolverkets inspektionsrapporter från kommunala och fristående skolor. Vem bestämmer över skolan? Regering och riksdag anger mål och riktlinjer för skolan. Skolverket (myndigheten som har uppsikt över Sveriges skolor) ska se till att dessa mål och riktlinjer följs av kommunerna, som i sin tur har ansvar för att själva utbildningen genomförs. I kommunerna finns det en förvaltning (till exempel utbildningsförvaltning) som sätter upp mål för utvecklingen av kommunens gymnasieskolor. Rektorn på skolan beslutar Kostar det något att gå på gymnasiet? Nej! Men en del gymnasieskolor tar ut en avgift för skolmaten. På vissa program kan det förekomma depositionsavgifter för kläder och annan utrustning som är nödvändiga för undervisningen. Det kan också finnas bestämmelser om att du själv måste betala speciella kläder som behövs i undervisningen. Det kan vara bra att kontrollera i förväg vad som gäller för den skola du söker. 17

18 Vad vill du göra i framtiden? Hur arbetsmarknaden kommer att se ut om tre, fem eller tio år är svårt att veta. Men en trend är tydlig: det blir allt viktigare att ha en gymnasieutbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen ger alla grundskoleelever rådet att söka till gymnasiet och göra sitt bästa för att klara utbildningen med fullständiga betyg. Fler och fler arbetsgivare kräver slutbetyg från gymnasiet för att du ska få jobb. Det är också en god idé att fortsätta studera efter gymnasiet, eftersom det är troligt att personer med högre utbildning kommer att ha bäst chanser på arbetsmarknaden i Stockholms län de närmaste åren. På kan du se hur arbetsmarknaden ser ut i dag, inom vilka yrkesområden det finns störst behov av arbetskraft och hur framtidsprognoserna ser ut. foto: diana malm Studera vidare efter gymnasiet För att få studera på högskola måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. För folkhögskolor, vuxenutbildningar och KY-utbildning gäller andra förkunskapskrav. För många yrken krävs högskolestudier och högskolan har många utbildningar att välja mellan. Utbildningarna består av hela utbildningsprogram och fristående kurser. Programmen är sammanhängande utbildningar som varar flera år. Ofta leder de fram till en examen. Genom att läsa fristående kurser kan du också själv sätta samman en utbildning som ger dig en fil kand- eller magisterexamen. Behörighet till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högskoleutbildning. För många av högskolans kurser och program krävs också särskild behörighet. På några få utbildningar kan arbetslivserfarenhet 18

19 finnas som ett särskilt behörighetskrav. Om du planerar att studera vidare efter gymnasiet är det en god idé att du så tidigt som möjligt tar reda på vilka särskilda behörighetskrav som gäller för de utbildningar du är intresserad av. Då kan du välja de gymnasiekurser som ger dig rätt behörighet. Din studie- och yrkesvägledare har information om vilka krav som gäller för olika utbildningar. Att du uppfyller behörighetskraven innebär inte automatiskt att du blir antagen, eftersom konkurrensen om platserna är hård på populära utbildningar. Du kan få reda på mer genom att vända dig till respektive högskola eller genom att söka information på nu, med information från Verket för högskoleservice, eller som tillhör Högskoleverket. Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning. För att uppfylla kraven på grundläggande behörighet krävs ett fullständigt slutbetyg med godkända betyg på minst 2250 gymnasiepoäng (90 procent). Dessutom krävs godkända betyg i kärnämneskurserna svenska eller svenska som andrahandsspråk, engelska och matematik. Man är inte behörig om man har läst ett reducerat gymnasieprogram. Särskild behörighet För de flesta utbildningar på högskolan krävs mer än den grundläggande behörigheten. Det handlar ofta om krav på godkänt betyg i vissa gymnasiekurser men kan också handla om arbetslivserfarenhet. Dessa förkunskaper har särskild betydelse för den aktuella utbildningen. Detta kallas särskild behörighet. Det säkraste sättet att få reda på behörighetskraven för en viss utbildning är att läsa på universitetens och högskolornas webbplatser och i deras utbildningskataloger samt att söka information på och Du kan också prata med din studieoch yrkesvägledare om vad som gäller för olika utbildningar. Det är viktigt att välja rätt program och rätt kurser till gymnasiet. De som till exempel har läst in behörighet på komvux kan få det svårare att bli antagen till högskolan. De hamnar då i kompletteringsgruppen som är mindre fördelaktig än de som konkurrerar direkt på slutbetyget. Det straffar sig att läsa in ämnen i efterhand. Meritpoäng extra poäng du kan skaffa genom rätt val av kurser i gymnasiet Vissa kurser som man läser på gymnasiet kan ge extra meritpoäng till betygspoängen när man söker till högskolan. Man kan få maximalt 2,5 meritpoäng att lägga till betygspoängen genom att få lägst betyget godkänt i olika kombinationer av kurser. Man kan kvalificera sig för 4,5 meritpoäng, men man får alltså tillgodoräkna sig högst 2,5. Man får extra meritpoäng om man har godkända betyg i ämnena moderna språk, engelska, matematik samt områdeskurser. Områdeskurserna är särskilt värdefulla för en viss utbildning. Områdeskurserna är alltså olika för olika utbildningar och kan ses som en fördjupning eller specialisering i relevanta gymnasiekurser. Det är viktigt att se över vilka kurser skolorna erbjuder så du inte går miste om meritpoäng Så här ger olika ämnen meritpoäng Moderna språk: Steg 3 ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet får du 1,0 meritpoäng för steg 4. Om du har fått 1,0 meritpoäng enligt denna regel ger steg 5 i samma språk eller lägst steg 2 i ett nytt språk 0,5 meritpoäng. Engelska: Engelska B och Engelska C ger vardera 0,5 meritpoäng. Om Engelska B krävs för behörighet ges inte meritpoäng för kursen och Engelska C ger ändå bara 0,5 poäng. Matematik: Om matematik inte krävs för behörighet ger Matematik B och Matematik C vardera 0,5 meritpoäng. Om matematik däremot krävs för behörighet, ger en kurs en nivå över behörighet 0,5 meritpoäng och två nivåer över ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Områdeskurser: För dessa kurser kan du få 0,5 meritpoäng för en 100-poängskurs och 0,25 meritpoäng för en 50-poängskurs. Områdeskurser ger maximalt 1,0 meritpoäng. Du kan få högst 0,5 meritpoäng för 50-poängskurser. Meritämne Meritämnen tillhör inte de särskilda behörighetskraven, men ger dig extra betalt i form av poäng när du söker vissa högskoleutbildningar. Poängen läggs till övriga meritpoäng i din ansökan. Meritämnen kan vara språk, matematik eller något annat ämne som har betydelse för den aktuella utbildningen. Urval När det finns fler sökande till en utbildningsplats än det finns platser måste ett urval göras. Urvalet grundar sig främst på de sökandes gymnasiebetyg och resultat på högskoleprovet. Information om alla behörighets- och urvalsregler för högskolestudier finns på För information om framtida regler se Klicka på fliken Den svenska högskolan och välj rubriken Förändringar. I menyn som kommer upp väljer du Reglerna för tillträde och därefter Nya tillträdesregler en sammanfattning med kommentarer. foto: diana malm 19

20 BF Barn- och fritidsprogra Kursplan KÄRNÄMNEN Svenska/Svenska som andraspråk A+B Engelska A Matematik A Estetisk verksamhet Idrott och hälsa A Naturkunskap A Religionskunskap A Samhällskunskap A 7 Vill du arbeta med människor i olika åldrar och med olika förutsättningar inom till exempel barnomsorg, förskola eller fritidshem eller inom kultur- och fritidssektorn? Barn- och fritidsprogrammet ger dig de teoretiska och praktiska kunskaper du behöver för ett sådant pedagogiskt eller socialt arbete. Du får också en bra grund för fortsatt lärande i arbetslivet eller vidare studier. GEMENSAMMA KARAKTÄRSÄMNEN 700 p Arbetsmiljö och säkerhet Arbetssätt och lärande Barn-, kultur-, och fritidsverksamhet Datorkunskap Fritidskunskap Hälsopedagogik Kommunikation Pedagogiskt ledarskap Utveckling, livsvillkor och socialisation INRIKTNINGAR Fritid Fritidens betydelse Fritidsverksamhet Pedagogisk och social verksamhet Förskola, skola, fritidshem Psykosocialt arbete 300 p 300 p 300 p VALBARA KURSER 3 Till exempel: Badverksamhet, Fritidsturism, Natur och friluftsliv, Projekt och företagande, Turism. Kurser som ska erbjudas: Engelska B Matematik B Historia A Matematik C 100p Engelska C 100p INDIVIDUELLT VAL PROJEKTARBETE 300 p p Barn- och fritidsprogrammet ger dig kunskap om människors utveckling och lärande, vilka behov vi har och hur vi fungerar tillsammans. Du lär dig organisera barn- och fritidsverksamhet som bidrar till utveckling och lärande. Du studerar pedagogik, psykologi och sociologi och tränar din förmåga att samarbeta och medverka i olika aktiviteter. Stora delar av utbildningen fokuserar på arbete med barn och ungdomar, men det finns också avsnitt som handlar om arbete med människor i andra åldrar. I utbildningen ingår 15 veckors praktik (apu, arbetsplatsförlagd utbildning). Utbildningen ger grundläggande behörighet till universitet och högskola och uppfyller behörighetskraven till bland annat förskollärar- och socionomutbildningarna. Nationella inriktningar Barn- och fritidsprogrammet har två nationella inriktningar: Fritid ger dig kunskaper i att organisera och leda olika fritidsaktiviteter. Du studerar begreppet fritid ur ett socialt perspektiv och får kunskap om de psykologiska aspekterna av fritiden och fritidens betydelse för människors livskvalitet. Efter utbildningen kan du söka arbete inom till exempel idrotts- och fritidsanläggningar. Pedagogisk- och social verksamhet ger dig grundläggande utbildning för arbete inom förskola, skola, fritidshem och annan social verksamhet. Du lär dig om barn och ungdomars psykiska och sociala behov och deras utveckling. Du utbildas i ledarskap och lär dig att planera och genomföra olika aktiviteter för barn och ungdomar. Efter utbildningen Din utbildning är lämplig för arbete i förskola eller på fritidshem. Du kan också få arbete inom äldreomsorgen eller jobba med funktionshindrade. Andra möjligheter är jobb i badhus, gym, idrottshallar och andra typer av anläggningar där även drift- och skötsel kan ingå i arbetsuppgifterna. Om du i stället vill fortsätta studera kan du genom individuella val och valbara kurser skaffa dig bred behörighet för vidare utbildning på högskolenivå. Då kan du bland annat läsa till lärare, dramapedagog, fritidskonsulent, behandlingsassistent, polis, präst, socionom, psykolog och liknande yrken där bred kunskap om människor är viktigt. För närvarande är det stor brist på förskollärare och vissa lärare i grundskola och gymnasium. 20

Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN GUIDEN

Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN GUIDEN Program~ VALET TILL GYMNASIESKOLAN I STOCKHOLMS LÄN 2007 GUIDEN UPPDATERING/SENASTE NYTT 19 OKTOBER, 2006 Gymnasiereformen inställd Skolminister Jan Björklund meddelade den 11 oktober att han tänker blåsa

Läs mer

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner)

Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Att söka till gymnasiet. (OBS! Detta gäller för Markaryds kommun. Andra rutiner och datum kan gälla i andra kommuner) Du får söka till gymnasieskolan till och med det år du fyller 19 år. Om du har slutfört

Läs mer

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013

Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 Valet till Gymnasieskolan - en ny gymnasieskola från och med hösten 2011 Föräldramöte 15 oktober 2013 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Sista ansökningsdag i

Läs mer

Välkommen på. gymnasieinformation!

Välkommen på. gymnasieinformation! Välkommen på gymnasieinformation! Gymnasiet Består av 18 olika program - 12 yrkesprogram - 6 högskoleförberedande program Olika behörighetskrav - beroende på vilket program du söker till Gymnasieexamen

Läs mer

Antagningsguiden. för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012. www.gyantagningen.se

Antagningsguiden. för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012. www.gyantagningen.se Antagningsguiden för dig som söker till gymnasieskolan i Stockholms län och Håbo kommun 2012 Antagningsguiden 2012 är framtagen i samverkan mellan kommunerna samordnat av Gymnasieantagningen Stockholms

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011

Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 Att välja till gymnasiet i västerås 2010-2011 kontaktinformation Gymnasieintagningen Västerås stad Stadshuset 721 87 Västerås Telefon: 021-39 06 00 E-post: gymnasieintagningen@vasteras.se Gymnasieintagningens

Läs mer

Välkommen till Gymnasieinformation!

Välkommen till Gymnasieinformation! Välkommen till Gymnasieinformation! Gymnasieskolan enligt GY2011 18 Nationella program 60 inriktningar 12 Yrkesprogram 6 Högskoleförberedande program Alla program omfattar 2 500 poäng Yrkesprogram Gymnasiegemensamma

Läs mer

GYMNASIET Vad innebär det?

GYMNASIET Vad innebär det? GYMNASIET Vad innebär det? LINKÖPINGS KOMMUN 13/14 5 st Kommunala gymnasieskolor 11 st Fristående gymnasieskolor 2 st Landstingets gymnasieskolor Läsåret 12/13 årskurs 9 = 72 st Kommunal skola: 53 st Friskola:

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15

Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 PM Antagning till Gymnasieskolan i Lund 2014/15 TIDSPLAN FÖR GYMNASIEVALET 2014 Januari Lösenord delas ut 15 januari webben öppnas för ansökan Februari April 15 februari sista dag för webbansökan 17 februari

Läs mer

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar

Vägledningscentrum. Gymnasieinformation till elever och föräldrar Vägledningscentrum Gymnasieinformation till elever och föräldrar De viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Nya program och förändrad programstruktur

Läs mer

www.gyantagningen.se Antagningsguiden för gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun

www.gyantagningen.se Antagningsguiden för gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun Antagningsguiden 2011 för gymnasieskolorna i Stockholms län och Håbo kommun innehåll Antagningsguiden 2011 är framtagen i samverkan mellan kommunerna samordnat av Gymnasieantagningen Stockholms län. Informationen

Läs mer

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014

VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 VÄLLKOMNA TILL INFORMATIONSKVÄLL INFÖR GYMNASIEVALET 2014 Yaara Robinson Studie- och yrkesvägledare yaara.robinson@uppsala.se 073-4321607 Gymnasieskolan Läser i kurser som räknas i poäng 1 poäng = 1 lektion

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser

Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Samhällsvetenskapsprogrammet 750 p kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk A 100 Svenska B/svenska som andraspråk B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa A 100

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Tidplan. Lösenord skickas ut

Tidplan. Lösenord skickas ut Gymnasieval Tidplan 21-23 november V. 4 17 februari Feb/Mars 17 april 23 april 15 maj Maj/juni 27 juni Slutet av juli Juli/aug Gymnasiemässan Lösenord skickas ut Sista ansökningsdag! Antagningsprov estetiska

Läs mer

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637

Mina uppgifter. Martina Håkansson. Studie- och yrkesvägledare. Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Gymnasievalet Mina uppgifter Martina Håkansson Studie- och yrkesvägledare Martina.hakansson@staffanstorp.se Tfn: 046-251637 Måndag 08.00-14 Tisdag 08.00-15 Onsdag 08.00-16.30 Tider gymnasievalet Hösten:

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav

Gymnasieskolan. 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav Gymnasieskolan 3 år frivillig skolform 18 nationella program 60 inriktningar Antagningskrav De 6 högskoleförberedande nationella programmen EK - Ekonomi - Juridik - Ekonomi SA - Samhällsvetenskap - Beteendevetenskap

Läs mer

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010

Intagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär intagning 2010 platser intagna platser Barn- och fritidsprogrammet inr fritid, Farsta gymnasium Alla intagna Alla intagna 195 25 3 0 22 Barn- och fritidsprogrammet lärlingsutb (fritid samt pedagogisk o social verksamhet,

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare...

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare... TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010 Att tänka på om du vill plugga vidare... NYHETER I BETYGSURVALET INFÖR HÖSTEN 2010 Inför antagningen hösten 2010 kommer två stora ändringar i reglerna för

Läs mer

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74

Gymnasievalet 2015. Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00. anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu. telefon: 073-655 11 74 Gymnasievalet Läsåret 2014-2015 2015 Anne Slotte, studievägledare Arbetsdag: fredagar 9.00 16.00 anne.slotte@sverigefinskaskolan.eu telefon: 073-655 11 74 Betygsvärde A 20 poäng B 17.5 poäng C 15 poäng

Läs mer

Kärnämneskurser. Svenska B/svenska som andraspråk k B 100

Kärnämneskurser. Svenska B/svenska som andraspråk k B 100 Kärnämneskurser Svenska A/svenska som andraspråk k A 100 Svenska B/svenska som andraspråk k B 100 Engelska A 100 Matematik A 100 Samhällskunskap A 100 Idrott & hälsa h A 100 Religionskunskap A 50 Naturkunskap

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Information inför Det som tas upp är följande...

Information inför Det som tas upp är följande... Information inför Det som tas upp är följande... Utbildning Skaraborg Program Behörighet Tillträdesregler - högskola Ansökningsförfarandet Utbildning Skaraborg Samverkan mellan 15 kommuner. Sök fritt bland

Läs mer

modern teknik värdering av källor och påståenden

modern teknik värdering av källor och påståenden 1 2 kreativitet fältstudier kommunikation argumentation hållbar utveckling analytiskt tänkande modern teknik värdering av källor och påståenden experiment och laborationer idéhistoriskt perspektiv 3 4

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler

Tillträdesregler för högskoleutbildningar. Nya tillträdesregler Tillträdesregler för högskoleutbildningar Om du vill börja läsa en utbildning på grundnivå på universitet eller högskola måste du ha vissa förkunskaper för att kunna antas. Detta kallas för behörighet.

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING

PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING PUNKT 9 SKOLA OCH UTBILDNING Förskoleklass. 1 Från det år barnet fyller sex, har det rätt att börja i så kallad förskoleklass. Det är kommunens ansvar att se till att alla sexåringar får plats i förskoleklass

Läs mer

Gymnasieinformation 2013

Gymnasieinformation 2013 Gymnasieinformation 2013 SYV-Kalendarium HT-2012 Kommunala gymnasieskolor - presentation i aulan (september) SYV - gymnasieinformation klassvis (september) PRAO vecka 40 Enskilda vägledningssamtal inbokade

Läs mer

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning

Bokslut och verksamhets- berättelse 2014. Gymnasieskola och vuxenutbildning 2015-02-10 Sidan 1 av 27 Bokslut och verksamhets- berättelse 2014 Gymnasieskola och vuxenutbildning Statistik Karin Mannström, Förvaltningsekonom Februari 2015 Dnr Kon 2015/17 2015-02-10 Sidan 2 av 27

Läs mer

Tankar och funderingar om framtiden

Tankar och funderingar om framtiden Tankar och funderingar om framtiden Drömmen om det lilla livet är stor, drömmer om ett jobb, familj och ett fint hem. Vill ha ett jobb som är utvecklande och som man trivs med och bra inkomst Planera ditt

Läs mer

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson

Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76. mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se. Mona Stjernfeldt Nilsson Mona StjernfeldtNilsson 040 641 17 76 mona.stjernfeldt.nilsson@lomma.se Mona Stjernfeldt Nilsson Tidplan för gymnasievalet Gymnasieinformation Enskilda Samtal Öppet hus på gymnasieskolorna Gymnasiemässa

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Planera Ditt Gymnasieval 2013

Planera Ditt Gymnasieval 2013 Planera Ditt Gymnasieval 2013 BEHÖRIGHET (krav på förkunskaper): Högskoleförberedande program Lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik + 9 andra ämnen Ekonomiprogrammet

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2010

Välkomna till. Hösten 2010 Välkomna till Hösten 2010 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema 12 oktober gymnasiemässa alla nior på VBU Början av november gymnasieinfo och programväljare Mitten av november

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg

2014-09-29. Nya tillträdesregler. Leif Strandberg Nya tillträdesregler Leif Strandberg Nya tillträdesregler - bakgrund Tre vägar till den öppna högskolan (SOU 2004:29, feb 2004) Kunskap och kvalitet elva steg för utveckling av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140,

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06

Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Så här fungerar behörighetsvisaren på Utbildningsinfo.se 2015-02-06 Vilket program och inriktning du väljer har betydelse för vad du kan göra efter gymnasieskolan Behörighetsvisaren hjälper dig med: vilket

Läs mer

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet

Högre krav i nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet Högre krav i nya gymnasieskolan Varför reformera gymnasieskolan? För många elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet har, alltför ofta, använts för att sänka

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Antal elever som ingår: N = 331

Antal elever som ingår: N = 331 Diagram A: Kursbetyg för barn- och fritidsprogrammet (BF) Elever som avslutat sina gymnasiestudier i årskurs 3 läsåret 26/7 med 1 5 2 249 godkända kurs ( 2 - < 3 års gymnasiestudier). Redovisning av elever

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling?

Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Checklista Hur fungerar det att ta emot en lärling? Detta är en checklista och guide för dig som funderar på att ta emot en lärling i ditt företag. Checklistan är applicerbar på den nuvarande gymnasiala

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan.

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VT-12 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. Ansökan skall vara inlämnad senast 15 november 2011 Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Adress: Postnr: Ort: Folkbokföringsadress

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Högskoleverkets författningssamling

Högskoleverkets författningssamling Högskoleverkets författningssamling ISSN 1401 3509 Innehållsförteckning HSVFS 2011 Nr 1 3 Utkom från trycket den 14 januari 2011 Författningar, allmänna råd 1 Föreskrifter om ändring i Högskoleverkets

Läs mer

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se

Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! Vellinge.se Se på DITT gymnasieval som en bas för framtidens möjligheter. Inte som ett ödesval för resten av ditt yrkesliv! 18 NATIONELLA PROGRAM 12 YRKESPROGRAM För elever som vill lära sig ett yrke. 15 veckors APL,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning

Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Vad kommer att hända under årskurs 9 Läsåret 2014/ 2015? Reservation för ändringar under läsåret. Kontakt med SYV Behörig Studie- och yrkesvägledare Jonas Vilhelmsson Är på

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING Vårterminen 2010 Ansökan skall vara inlämnad senast 16 november, 2009 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan.

ANSÖKAN KOMMUNAL VUXENUTBILDNING Vårterminen 2010 Ansökan skall vara inlämnad senast 16 november, 2009 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. ANSÖKAN KOMMUNAL VUENUTBILDNING Vårterminen 2010 Ansökan skall vara inlämnad senast 16 november, 2009 Jag är redan studerande vid Aleholmsskolan. PERSONUPPGIFTER Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Adress

Läs mer

Välkomna till Nacka gymnasium

Välkomna till Nacka gymnasium Välkomna till Nacka gymnasium Kvällens agenda Vad händer år 2? Information för föräldrar IV-valet Vad händer år 3? Samhälle Helen Bejmar, rektor Oskar Ungerstedt, bitr rektor Carina Lord, studievägledare

Läs mer

O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G

O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G T I L L T R Ä D E S R E G L E R T I L L H Ö G S K O L A / U N I V E R S I T E T O M R Å D E S B E H Ö R I G H E T E R O C H M E R I T P O Ä N G Att tänka på om du vill plugga vidare För dig som går ut

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8

Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Välkomna till lektion med studie- och yrkesvägledare 2013/ 2014. Studie och yrkesvägledning för årskurs 8 Östra skolområdet Vilka bitar är viktiga inför årskurs 9? 1 Studie och yrkes vägledning, SYV Vägen

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Yrkeshögskoleutbildning. Yrkeshögskoleutbildning (YH-utbildning) är en eftergymnasial utbildningsform som kombinerar teoretiska studier och stark arbetslivsanknytning. Utbildningarna erbjuds inom branscher

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet

Edvin söker till biomedicinska analytikerprogrammet Edvin söker till biomedicinska Edvin gick ut gymnasiet i juni 2010. Kort därefter började han läsa på civilekonomprogrammet men kom ganska snabbt på att han ville söka till biomedicinska istället. Här

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete

Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands. Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vidare studier Vad kan jag välja? Universitet/Högskola Yrkeshögskola Basår Studera utomlands Folkhögskola Vuxenutbildning Arbete Vuxenutbildningen Behörighetskomplettering saknar en kurs eller fått F Utbyteskomplettering-

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Välkomna till. Hösten 2015

Välkomna till. Hösten 2015 Välkomna till Hösten 2015 Här är jag Hit ska jag Mål = Drömyrket! Hur gör jag Syv-schema Mitten av september gymnasieinfo och broschyr Mitten av oktober föräldrainformation Början av oktober påbörjar enskilda

Läs mer

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013

Antagningsstatistik för gymnasieprogram, Stockholms stad Preliminär antagning 2013 platser antagna platser Bygg- och anläggningsprogrammet inr husbyggnad, mark o anl, måleri, plåtsl samt Lärling, Kista gymn Alla antagna Alla antagna 170.0 30 17 0 13 Barn- och fritidsprogrammet inr fritid

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svedala

Vuxenutbildningen i Svedala Vuxenutbildningen i Svedala 2015/16 Komvux Gymnasiekompetens för vuxna Grundvux Grundskolekompetens för vuxna Sfi Svenska för invandrare Nils Fredriksson Utbildning NFU Välkommen till vuxenutbildningen

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Studieinformation hösten 2011

Studieinformation hösten 2011 Studieinformation hösten 2011 och information för dig som vill söka utbildning/kurs med start i början av år 2012 För kurs/utbildningsstart under januari-februari 2012 - gymnasiala kurser - sök under perioden

Läs mer

INFORMATION TILL ELEVERNA

INFORMATION TILL ELEVERNA INFORMATION TILL ELEVERNA Klassinformation om vidare utbildningar och studier utomlands SACO-mässan Lunds universitets informationsdag Karriärpaketet rpaketet-intressetest Arbetsmarknadsdag Vägledningssamtal

Läs mer

Studie- och Yrkesvägledare SYV

Studie- och Yrkesvägledare SYV Studie- och Yrkesvägledare SYV Samhällsvetenskapsprogrammet Humanistiska programmet annika.lind@lund.se 046-35 77 57 Presentationen läggs ut på Spykens hemsida under SYV En del av det som SYV gör på Spyken

Läs mer

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera

Informationshäfte till föräldrar, elever med flera Informationshäfte till föräldrar, elever med flera INTERNATIONAL BACCALAUREATE (IB) IB Global Education är programmet för dig som vill vara med och skapa en bättre värld! Det är en utbildning för er som

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

TIDSPLAN. Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn. VAL INFORMATION TIDSPLAN V 3-4 Klassinformation 26/1 Föräldramöte V 5 & 6 Webbval Måndagen 30 januari söndagen 12 februari kl 24.00 www.studieval.spyken.lund.se Kvittenser in senast den 14/2 till mentorn.

Läs mer