Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002"

Transkript

1 Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002 TIDAHOLMS KOMMUN Mariestad Uddevalla Lidköping Skövde Falköping UDDEVALLA KOMMUN Tidaholm Borås

2 Innehåll Sammanfattning 2 Introduktion - Inledningsanförande 3 - Internationell nivå 3 - Nationell nivå 5 - Regional nivå 6 - Lokal Nivå 8 Studiebesök/Vänortsmöten - Kärnsjukhuset, Skövde 9 - Uddevalla 9 - Lidköping 10 - Töreboda 10 - Skövde 11 - Tidaholm 11 - Borås 12 - Falköping 13 - Mariestad 13 Avslutning - Det förebyggande arbetet får allt större betydelse 15 - Redovisning Hur ska vänorterna gå vidare? 16 Bilagor - Inbjudan 18 - Program 19 Sammanfattning Sedan i slutet av1970 talet har ett tvärsektoriellt skadeförebyggande arbete pågått i Skaraborg. Detta har mynnat ut i konceptet "En säker och trygg kommun - A Safe Community" Satsningen är en strategi i WHO:s globala program och i Folkhälsoinstitutets Nationella skadeprogram. Fjorton kommuner har sedan 1989 utsetts i Sverige till "En säker och trygg kommun" av WHO, däribland sju kommuner belägna i Västra Götalandsregionen. Dessa är Lidköping, Falköping, Skövde, Tidaholm, Uddevalla, Borås och Mariestad, vilka alla har utvecklat sitt lokala skadeförebyggande arbete genom en rad olika åtgärder. En viktig faktor för genomförandet är samarbetet med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå och dessutom - internationell nivå. I Västra Götalandsregionen bildades år 2000 ett nätverk för de utnämnda kommunerna för att tillsammans anordna denna vänortskonferens i Västra Götalandsregionen. Ytterligare ett steg har tagits för att utveckla nätverken utanför Sverige mellan de sju kommunerna och deras vänorter. Västra Götalandsregionen och de sju utnämnda kommunerna som arrangör inbjöd representanter från åtta vänorter och fem länder. De besökande kommunerna Utena, Pakruojis, Iecava, Sigulda, Tukums, Jëhvi, Kuressaare, Mikkeli och Sarajevo ligger i Litauen, Lettland, Estland, Finland och Bosnien-Herzegovina. Medverkade gjorde även Töreboda kommun som för tillfället arbetar tillsammans med sin vänort i Lettland, för att samtidigt utvecklas till "En säker och trygg kommun" och i framtiden kunna erhålla WHO:s utnämning. Vistelsen i Skaraborg varade en vecka och innebar att besökarna fick en bred introduktion av det skadeförebyggande arbetet som genomförts i regionen. Information gällande strategier och övergripande mål för arbetet varvades med flera dagars studiebesök i de olika kommunerna. Konferensen avslutades med att varje vänort tillsammans med sin värdkommun satte upp mål för att utveckla sina hemorter enligt konceptet "En säker och trygg kommun". 2

3 Introduktion, Regionens hus, Mariestad, måndag 30 september. Inledningsanförande Roland Andersson, ordförande i Västra Götalandsregionens regionsstyrelse. - Satsningen på "En säker och trygg kommun "var en utmaning. - Men den bar frukt! Det konstaterar Roland Andersson. För flera år sedan var han själv med och initierade det skadeförebyggande arbetet i Borås kommun. Roland Andersson står som förste talare under Vänortskonferensen i Regionens hus i Mariestad. 37 personer från de olika vänorterna finns samlade för att få en bakgrund till hur genomförandet av det skadebyggande programmet gått till. - Det är speciellt glädjande att andra länder nu kommit med i arbetet, säger han. Han egna första kontakt med programmet uppstod i början på 90-talet då han var kommunalråd i Borås. Några tjänstemän kom upp på hans kontor och presenterade idén bakom konceptet var arbetet klart och Borås fick utnämningen En säker och trygg kommun. - Det handlar om att förebygga skador genom att bland annat föra statistik över skadetillfällen. Positiv erfarenhet Roland Andersson nämner som exempel vikten av att registrera de äldre personer som råkar ut för fallolyckor. En annan del i arbetet var att se till att trafikmiljön i kommunen var säker för barn och ungdomar. Arbetet som föregick utnämningen var omfattande och tog flera år. Roland Andersson menar att det var en utmaning för kommunen att uppnå målen. Samtidigt var man medveten om vilka fördelar som slutresultatet förde med sig. Att inte förebygga skador och olyckor innebär mänskligt lidande och kostar dessutom mycket pengar. - Min erfarenhet från arbetet var enbart positivt. Han hoppas på en givande konferens och att den ska bli startpunkten för ett erfarenhetsutbyte som innebär fler trygga medborgare. Internationell nivå Gullbrand Skjönberg, nämndsdirektör, Nacka kommun Arbetet med "En säker och trygg kommun" måste inbegripa invånarna i en kommun. Därför är målet att skapa delaktighet och engagemang bland människor. - Engagera familjen, säger Gullbrand Skjönberg, från Nacka. Lidköping var den kommun som först kunde nå upp till WHO:s krav och 1989 kom utnämningen. Under 90-talet utnämndes en rad efterföljare däribland Motala och Falköping. Efter Sverige kom Skottland tätt följd av Australien, Norge och Kanada. Totalt sett är det 12 länder i världen som anammat konceptet. I samtliga delaktiga kommuner finns en gemensam grundsyn på det skadeförebyggande arbetet. Gullbrand Skjönberg ger en beskrivning av varje del: Skador kan bero på flera faktorer - olycksfall, självmord, våld, naturkatastrofer och krig. Skadorna som uppstår är av tre typer, nämligen psykiskaoch fysiska skador samt materiella skador. Ett förebyggande säkerhetsarbete hindrar skadorna att uppkomma. Enligt WHO definierar man begreppet säkerhet enligt följande: "Säkerhet är ett tillstånd där risker och förhållande som leder till fysisk, psykologisk eller materiell skada kontrolleras". Hela samhället påverkas Den process som leder till ett säkrare samhälle inbegriper en rad faktorer. Hela samhällsstrukturen inkluderas, dvs teknik, trafiken, kommunikationer, politiska strukturer, ekonomiska strukturer, den enskilda familjen, människors gemenskap eller främlingsskap, attityder och beteende. En säker och trygg kommun bör därför: 1. Hindra skador och ond bråd död 2. Öka säkerheten 3. Skapa trygghet 4. Skapa självförtroende genom att informera alla om att de är värdefulla 5. Skapa delaktighet och engagemang för ett rikt och tryggt liv. Gullbrand Skjönberg menar att det är viktigt att engagera familjen i säkerhetsarbetet. - Det kan handla om att engagera sig i sina barns skolväg. Delaktigheten i det egna närområdet har flera bra effekter, nämligen att det stärker det demokratiska systemet. - Att känna delaktighet minskar även risken för alkoholberoende, ätstörningar och självmord. 3

4 Kommunernas ansvar Han ger även en bild av hur det svenska samhället förr och i dag har arbetat för säkerhet genom statens insatser. Tidigare fanns den så kallade politirätten där polisväsende, hälsovård och barnavård ingick. Sjukvården var länge ett område som fanns på basis av välgörenhet och först i mitten av 1800-talet blev det en statligt angelägenhet. De svenska kommunernas ansvar i dag är: Räddningstjänst, kommunal beredskap, tillgång och granskning av skyddsrum, säkerhet i exempelvis skollokaler, brottsförebyggande åtgärder, säkerhet inom vård för handikappade och äldre, säkerhet för energi, vatten och avlopp. Det handlar även om miljötillsyn, livsmedelstillsyn, smittskydd, alkoholutskänkning, trafiksäkerhetsfrågor, pröva bygglov, tillsyn och kontroll av hemtjänst, skydd för barn och olika handikappgrupper. Förvaltningar måste samarbeta Politiskt sett finns det olika spår eller vägar som man kan följa för att nå säkerhetsmålen. - Oberoende vilket spår så är alla överens om att just våldet mot kvinnor och barn är viktigt att arbeta med. Man är även överens om vinsterna med att begränsa skador i samhället. Men hur når man målen i praktiken och hur ska tjänstemännen jobba, frågar sig Gullbrand Skjönberg. Han tar upp problemet med att olika förvaltningar inom kommunerna tenderar att sluta sig inåt mot sin egen verksamhet. - Man jobbar ofta väldigt isolerat, var för sig, och har få kontakter med andra sektorer. Det innebär att man talar olika språk. Detta är ett problem världen över. - Man måste bygga upp en bättre samverkan mellan dessa enheter. Vilka är styrmedlen? Vilken makt har det lokala samhället till att genomdriva målen effektivt? En viktig del är tillsyn och kontroll av olika verksamheter. Kommunerna har även ett planmonopol och styr över utbetalningar av bidrag. Man har ett driftsansvar för skolor, förskolor och hemtjänst. Kommunen kan även utarbeta lokala föreskrifter inom exempelvis trafikområdet och man ansvarar för olika typer av upphandlingsarbete. Med dessa styrmedel kan man utveckla en rad åtgärder: - Riskanalyser, riskvärdering - Samarbete inom kommunerna, med sjukvårdens huvudmän, stat och föreningsliv. - Utveckla den lokala demokratin - Utarbeta förslag till lokala föreskrifter inom räddningstjänsten, trafiksäkerhet och vad som föreskrivs i den lokala ordningsstadgan till skydd för befolkningen - Ansvaret för räddningstjänsten - Utföra tillsyn och kontroll främst vad gäller den specialreglerade verksamheten - Utveckla och föreslå ekonomiska incitament för ökad trygghet och säkerhet - Utarbeta och föreslå lokala föreskrifter bland annat i den lokala ordningsstadgan för att uppnå ökad trygghet och säkerhet - Utbilda och informera - Utarbeta plan för katastrofberedskap - Utarbeta ett program för säker och trygg kommun. En ny nämnd? Tanken på att skapa en ny kommunnämnd med trygghets- och säkerhetsfrågor som uppgift spirar just nu i Nacka kommun. Ett förslag på hur en sådan ny nämnd ska fungera presenteras av Gullbrand Skjönberg: - Den kan inte ha myndighetstillsyn över verksamhet som har ett driftsansvar, påpekar han emellertid. Däremot bör den ha ansvar för tillsyn och tillämpning av specialreglerad lagstiftning som exempelvis livsmedelslagen, miljöbalken, smittskyddslagen och tobakslagen. Övriga ansvarsområden: * Skyldighet att följa och föreslå ekonomiska styrmedel och incitament inom andra nämnders ansvarsområden. *Skyldighet att föreslå lokala föreskrifter som behövs för ökad säkerhet och trygghet. * Ansvar för att kontrollera säkerhet och trygghet över annan kommunalt bedriven verksamhet. * Ansvar för lokal beredskap vad avser katastrofer i el, va och renhållningssystemen. Räddningstjänsten borde vara mer offensiv Eftersom ansvaret för det förebyggande arbetet har flyttats över från Folkhälsoinstitutet till Räddningsverket var just den sistnämnda myndighetens roll ett angeläget ämne för Gullbrand Skjönberg att beröra. Han frågar sig hur man ska kunna utveckla denna verksamhet till att bli mer offensiv och delaktig i ett förebyggande arbete som går utanför tidigare ansvarsområden. Andra frågeställningar handlar om hur man kan öka säkerheten i den kommunala vården. - I dag har hemtjänsten inte alls lika stor säkerhet som inom sjukvården. Hur kan man bättre utnyttja ny teknik och hur ska kommunerna arbeta med människors destruktiva beteende var ytterligare frågeställningar. 4

5 Nationell nivå Lothar Schelp, professor på Folkhälsoinstitutet i Stockholm och tidigare ansvarig för det nationella skadeprogrammet. Det skadeförebyggande arbetet i Sverige har varit positivt. Enligt Lothar Schelp visar statistiken att både olycksfallskador, dödsolyckor bland barn och fallolyckor bland äldre minskat. Men bakom siffrorna gömmer sig mycket arbete. - Vi har jobbat för det här i 25 år i Skaraborg, säger han. Erfarenheterna av arbetet i Skaraborg är det som ligger till grund för hela konceptet "En säker och trygg kommun". Idén lanserade 1989 och blev en strategi i det nationella skadeprogrammet samt i WHO s globala skadeprogram.grundidén är att man ska bygga arbetet på den struktur och organisation som finns i lokalsamhället. Det är här ansvaret finns för de miljöer där många skador inträffar exempelvis i centrumtrafiken, på daghem och fritidsanläggningar och i bostadsområden. Viktigt är även att det sker ett tvärsektoriellt samarbete mellan exempelvis kommuner och landsting, kommuner och experter, föreningar, allmänheten. Det handlar om att utbyta kunskaper både på nationell, regional och lokal nivå. Det nationella skadeprogrammets målsättning är: * att utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet * att utveckla det tvärsektoriella arbetet på lokal, regional och central nivå. * att öka medvetenheten i befolkningen om skaderisker och skademiljöer. * att reducera olycksfallskadorna hos befolkningen med särskild inriktning på vissa riskgrupper och riskmiljöer. Registrering ger översikt För att starta ett meningsfullt arbete krävs en kunskapsgrund att stå på. Det kan skaderegistreringen bidra med. Med hjälp av gemensamma dataprogram har man lyckats samla informationen över hela landet. Statistiken visar olycksfallens fördelning över olika områden och kan därmed ge en bild av de geografiska skillnaderna angående dödlighet på grund av olycksfall, självmord eller våld. År 2002 arbetar 131 kommuner skadeförebyggande och 57 är intresserade av att få utnämningen "En säker och trygg kommun". Men utnämningen kräver målinriktade insatser. - Det tar 4-5 år att uppfylla kriterierna. Därefter förbinder man sig att sprida kunskaperna. Ansvarig för programmet på nationell nivå var från början Socialstyrelsen. Efter fem år övergick ansvaret till Folkhälsoinstitutet. Från och med i år är det Räddningsverket som ska driva programmet vidare. Dödligheten har minskat En åtgärd som genomförts nationellt är att utveckla en skadelinje. I 77 kommuner har man en telefonlinje till vilken allmänheten kan tipsa om faror i samhället. Här lämnas information om lek-, trafik och boendemiljöer. Lothar Schelp konstaterar att det skadeförebyggande arbetet har effekt. Då det svenska samhällets utgifter för skador uppgår till cirka 63 miljarder kronor, det vill säga 4 procent av bruttonationalprodukten(1990) borde det därför utgöra ett viktigt redskap för att sänka kostnaderna: * Dödligheten i olycksfallskador har minskat under hela 80- och 90-talet. * Dödsolyckor bland barn har minskat med 75 procent de senaste 40 åren. * Dödligheten i fallolyckor bland äldre har minskat med 10 procent bland män och 23 procent bland kvinnor mellan åren * Arbetsolycksfrekvensen har minskat med 55 procent bland kvinnor och 70 procent bland män.( ) * Antalet döda i trafikolyckor har minskat från personer i början av 70-talet till cirka 550 per år. Tommy Rosenberg, ansvarig för det Nationella skadeprogrammet inom Räddningsverket. Ödmjukhet är ledordet för Tommy Rosenberg när han talar om Räddningsverkets nya ansvarsområde. - Vi vågar inte lova att vi till en början gör något radikalt, men så småningom hoppas vi kunna bidra till en utveckling. Kan räddningsverket förstå vad folkhälsofrågor är? Den retoriskt formulerade frågan gav Tommy Rosenberg sina åhörare. Hans svar är: Visst ska Räddningsverket klara av sin nya uppgift även om det till att börja med finns mycket att lära. Det kommer även att krävas ett förändrat synsätt inom myndigheten, antydde han. - Räddningsverket har jobbat mycket uppifrån och ned genom att ge underställda normer och regler. Nu ska vi bygga upp ett kunskapscenter i Karlskoga som kommer att innebära en förbättring på området. Tommy Rosenberg anser att den stora utmaningen blir att övertyga mellanskiktet inom organisationen som tycks ha svårast för att ta till sig förnyelse. 5

6 Vill utveckla säkerheten för äldre En annan viktig insats blir att omsätta viktig statistik i praktiska åtgärder. - Vi inom räddningstjänsten är duktiga på att lagra uppgifter om dödlighet, men använder sällan våra uppgifter praktiskt. Han känner varmt för särskilt en fråga inom det förebyggande arbetet. Den handlar om de äldres säkerhet. - Den är det inte så mycket bevänt med i dessa besparingstider, hävdar han. Att arbeta för att de äldre får bättre stöttning inom kommunen är därför något han vill verka för i framtiden - Vi har brandingenjörer av olika slag, men inga fallingenjörer - trots att fallolyckorna är ett ökande problem. Detta hoppas jag att vi kan utveckla för att förebygga olyckor bland de äldre. Lära sig av andra En person bland åhörarna frågade om hur man ska agera gällande det drogförebyggande arbetet och om man tänker sig ett samarbete med exempelvis Folkhälsoinstitutet och sociala myndigheter. - Absolut. Vi har ingen tradition att arbeta med den typen av frågor. Vi måste lära oss och får ta hjälp av andra, svarade Tommy Rosenberg. Lothar Schelp inflikade att det just nu pågår en studie om skadeförekomsten vid drogmissbruk. - Alkohol har en otroligt stor roll vid förekomsten av skador, upplyste han om. Regional Nivå Maj Ader, folkhälsosekreterare och planeringsansvarig för Västra Götalandsregionens skaderegistrering och skadeförebyggande verksamhet. Skaderegistreringen är grunden för arbetet med säkra och trygga kommuner. Maj Ader beskriver hur den genomförs och vad som krävs för att verksamheten ska fungera. En av förutsättningarna är politisk förankring för att skapa ekonomiska resurser och en bra organisation. Redan 1972 hade Skaraborg en hälsoplan och i slutet på 1970 talet började det skadeförebyggande arbetet kom det skadeförebyggande projektet igång vilket föregick utnämningen av Lidköping som världens första "En säker och trygg kommun. Sedan 1998 har en heltäckande skaderegistrering pågått i Skaraborg och politiskt beslut har fattats om en utvidgning av skaderegistreringen i Västra Götalandsregionen Skaderegistrering har gjort god nytta Att skaderegistreringen är viktig beror på att den utgör underlaget för det skadeförebyggande arbetet. Den inspirerar till lokala kartläggningar och skadeprevention i kommunerna och är underlag för utvärdering. Med information om hur mycket skador som sker, inom vilka områden och i vilka situationer de inträffar, kan kommunen bättre sätta in rätt insatser, menar Maj Ader. - Vi har följt registreringen år från år och kan tydligt se att den stimulerat och gjort god nytta för det lokala skadeförebyggande arbetet. Registreringen sker vid olycksfall, våld och självtillfogad skada och genomförs vid sjukhus, vårdcentraler, jourmottagningar och folktandvårdens mottagningar. Det totala antalet skador uppgick till under år Fördelningen av skadefallens registrering är följande: * vårdcentraler - 28 % * jourcentraler - 31 % * folktandvård - 5 % * akutmottagningar - 36 % Primärvårdens antal registrerade skador är många fler än förväntade vid starten. Med vårdcentralernas och jourcentralernas medverkan kan nu varje kommun få en betydligt mer heltäckande och tillförlitlig skadestatistik som underlag för det förebyggande arbetet. 6

7 Flest skador i bostadsområden De flesta av dessa skador inträffade i : * bostadsområden, 41 % * idrottsanläggningar, 16 % * transportområden, 15 % * Produktions- och verkstadsområden, 13 % * skolor, institutioner, offentliga lokaler, 11 % * fri natur, 5 % * nöjes- kultur och parkområden, 3 % * hav, sjö, älv, 1 % * butiks- handels- och serviceområden, 1 % Övriga arbets-ansvarsområden inom skadeprevention är: * Metodutveckling * Kunskapsspridning - utbildningar/information * Initiativtagare till olika projekt * Samordning av nätverk och referensgrupper * Samverka och samarbeta med organisationer och myndigheter Samarbete A & O För att få arbetet att fungera samarbetar regionen med en rad aktörer. Det handlar om kommunernas förvaltningar, folkhälsoarbetare i kommunerna, Vägverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Kommunförbundet, Idrottsrörelsen, Trafiksäkerhetsförbundet, NTF samt olika organisationer och föreningar. Lokala, regionala, nationella och internationella krafter måste gå samman för att nå WHO:s mål. Den lokala nivån i kommunerna utgör sedan basen för dem alla. Samverkan på alla nivåer hör samman med resultatet. - Vi har sett vikten av att inte isolera sig utan arbeta tillsammans med olika aktörer på olika nivåer, säger Maj Ader. Styrdokument och ekonomiska resurser Arbetet flyter inte utan att ekonomiska resurser tillsätts för arbetet. Till det krävs att det finns politiker som tror på verksamheten. Maj Ader betonar vikten av att det finns politiska styrdokument som befäster vad som ska uträttas. I Västra Götalandsregionen upprättade man exempelvis en Folkhälsopolicy år 2000, ett handlingsprogram år 2002 och ska under året komma ut med en folkhälsorapport. gjort en rad insatser som innefattar utbildning om äldres säkerhet, olika uppföljningsseminarium, kunskapsspridning om säkerheten i äldres bostäder. - Vi har i utbildningen angripit problemet med fallskador och visat hur man metodiskt kan använda statistik från skaderegistreringen. Informationsinsatserna omfattar dokumentation, kampanjer, broschyrer, utställningar och kontakter med massmedia. Ett exempel är boken "Säkra seniorer", en metodbok som förebygger fallskador hos äldre. Hasse Andersson, ordförande i regionens Folkhälsokommitté Hasse Andersson ger en kort översikt över Folkhälsokommitténs organisation. Regionen satsar årligen 71 kronor per invånare på folkhälsoarbete. Kommittén har sju ordinarie ledamöter. Dess uppgift är bland annat att vara remissorgan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den arbetar med nio prioriterade programområden: * Alkohol och andra droger * Allergi * Barn och ungdom * Kost och fysisk aktivitet * Sexualitet, samlevnad och samhälle * Psykisk hälsa och självmordsprevention * Skador och skadeprevention * Tobak * Miljömedicin Hälsoäventyret Oasen är ytterligare en gren i Folkhälsokommitténs verksamhet. Det är en metodutvecklingsenhet för hälsoupplysning och utbildning till barn och ungdomar. Genomförandet av folkhälsoarbetet sker inom de tio lokala sjuk- och hälsovårdsnämnderna som finns utspridda i regionen. Varje kommun har dessutom en folkhälsoplanerare. Aktuella satsningar just nu är förutom skaderegistrering - arbetsmiljön i skolan och äldresäkerhet Regionen arbetar även med att anordna utbildningar för att stödja personal som tar emot personer som försökt begå självmord. I projektet "Vår arbetsmiljö i skolan" har man sedan 1996 anordnat utbildningsdagar, utarbetat utbildningsmaterial, ordnat arbetsseminarium och introduktion av metodmaterialet pågår. Målgruppen är personal och elever. Inom projektet Äldres hälsa och säkerhet har man likaså 7

8 Lokal nivå Monica Westlund, kommunalråd i Uddevalla - Vi måste ta på oss folkhälsoglasögon i vardagen. Det är även viktigt att arbeta på bredden med de skadeförebyggande åtgärderna, menar Monica Westlund. - Det handlar om att ta hjälp av många, exempelvis föreningsliv och sociala myndigheter. Deras insats är mycket viktig blev Uddevalla utnämnd till En säker och trygg kommun. Vägen dit är dock inte helt rak och Monica Westlund sticker inte under stol med att processen krävde mycket arbete. - Det var från början inte självklart att vår kommun skulle ta det här ansvaret. Men efter diskussioner mellan nämnder och kommunledning beslöt vi 1995 att sätta igång. Minska olycksfallen med 25 procent Målet var att minska antalet olycksfall med 25 procent fram till år För att nå målet började man ta sig an statistik från skaderegistreringen och tänka skadepreventivt i planeringen av exempelvis bostadsområden och skolor. Trafik-, barn- och äldresäkerhetsgrupper bildades. Lekplatser byggdes om och man bättrade på gatubelysningen. Vikten av cykelhjälmar betonades. Man ordnade drogfria skolavslutningar, öppna förskolor, träffpunkter för nyblivna pappor och jobbade aktivt mot våld mot kvinnor. Bostadsföretag installerade brandvarnare i alla lägenheter genom samarbete med kommunen. - Det var ett mödosamt arbete att få alla att inse att även deras insats är viktig och att alla faktiskt har ett gemensamt ansvar. Ann-Marie Hultberg, folkhälsosekreterare i Uddevalla. - En sådan här dag blir gärna väldigt teoretisk, konstaterar Ann-Marie Hultberg, som sista talare under introduktionsdagen. Ett tredagarsprogram med studiebesök skulle dock bli ett komplement till dagens information. - Sedan förväntar vi oss att ni jobbar med det ni sett i era egna kommuner. Vänorternas besök i Skaraborg bör leda till ett aktivt handlande i deras egna hemorter. Ann-Marie Hultberg poängterar att man nu förväntar sig ett fruktbart samarbete vänorterna emellan. - Ta med vad ni har sett och hört hem och tala om vad ni vill jobba vidare med och hur vi kan stötta er. - Fråga oss även om det som inte fungerar - det leder ofta till bra insikter. Hon uttryckte förståelse över om deltagarna för tillfället hade svårt att greppa hur man genomfört det skadeförebyggande arbetet i praktiken. - Under de tre kommande dagarna kommer ni att få se många exempel på vad som blivit gjort. Genom att besöka olika kommuner får ni information om hur man arbetar med äldre, ungdomar, bostadsområden, barnsäkerhet och brottsförebyggande arbete. Alla måste vara med Det gällde även inom kommunens egen organisation, menar Monica Westlund. - Det var en process i sig att få olika förvaltningar att inse att deras insats har betydelse för helheten och att det inte bara går att jobba för sig själv. Fortfarande jobbar vi med det upplysningsarbetet. Hon betonar även betydelsen av att inte stanna upp bara för att man fått utnämningen. Det skadeförebyggande arbetet är inte enbart ett projekt utan något som ska inlemmas i den ordinarie verksamheten. Alla måste tänka på hur man kan förbättra sin kommun och sätta på sig "folkhälsoglasögon" i vardagen. 8

9 Kärnsjukhuset i Skövde Studiebesök Måndag den 30 september Vid sjukhuset fick besökarna följande information: Sjukhusdirektör Sten Axelsson beskrev kort hälso-och sjukvårdens organisation i Västra Götalandsregionen. Sjuksköterskan Ulf Sahlén visade akutmottagningens lokaler och gav en översiktlig bild över verksamheten. Det framgick att man hade besökande varje år inom ett område med invånare och att de 80 anställda huvudsakligen består av sjuksköterskor. Specialistläkare på sjukhusets övriga mottagningar arbetar på akutmottagningen. Det finns totalt 23 ambulanser att tillgå i Skaraborg, dessa finns utplacerade i kommunerna. Skaderegistrering sker vid akutmottagningen då patienten kommer in p g a skada orsakad av olycksfall, självtillfogad skada eller våld. Sjuksköterskan Madelaine Andersson, arbetsledare på Skadeenhet informerade om Skaderegistreringens verksamhet i Skaraborg som startade år Patienter som söker läkarvård på akutmottagningarna, jourcentralerna, vårdcentralerna samt folktandvården ingår i skaderegistreringen 60 mottagningar. Patienter får fylla i en särskild skadeblankett. Vid varje mottagning är en personal utsedd att vara kontaktperson till skadeenheten och för att ansvara för skaderegistreringen genomförande och kvalitet vid mottagningen. Dataprogrammet som används har utformats i samverkan med Socialstyrelsen, Skadeenheten i Skaraborg, Universitetssjukhuset i Umeå och Hälsinglands sjukhus. Skadorna kodas enligt NOMEKSO Inmatningen och uttag av skadedatan sker vid skadeenheten Skaraborgs sjukhus i Skövde och Lidköping. Det handlar om cirka registrerade skador per år i Skaraborg. Uppgifterna överlämnas kontinuerligt varje år som underlag för skadeförebyggande insatser till de femton kommuners folkhälsoråd i Skaraborg. Ca registrerade skador överlämnas också till Socialstyrelsen varje år och som i sin tur leverera skadedata till EHLASS- registret i EU. Beställningar av skadedata görs vid Skadeenheten av olika intressenter, exempelvis forskare, idrottsföreningar eller mas smedia för olika förebyggande insatser. Uddevalla Studiebesök Brottsförebyggande arbete Tisdag den 1 oktober Besök på Ungdomsmottagningen Värdar var Carola Hedlund och Bjarne Rehnberg, som bl.a. informerade om vilka som besöker mottagningen och vilken typ av frågor som besökarna har. Gästerna föreföll något förvånade över att vi svenskar kan prata om dessa ämnen så öppet och bara att se ett undersökningsrum och en gyn-stol var nytt för några. Det finns tre tjänster som fältassistenter i Uddevalla. Deras arbete riktar sig till ungdomar år och de arbetar framförallt med ungdomar i riskzon. Peter Svernling berättade om polisens närpolisorganisation, men det paradoxala var att samma dag som studiebesöket var upphörde denna, förhoppningsvis tillfälligt. Orsaken är att det behövs poliser till att patrullera och utreda. Då får det förebyggande stryka på foten. Våld mot kvinnor/tomas Krantz. Det är viktigt att snabbt komma till hemmet och att videofilma eller ta kort för att sedan ha som bevis. Ofta vill kvinnorna lägga ned åtalet, men då kan ändå en åklagare gå vidare även om inte kvinnan vill. Två kvinnliga poliser fortsätter att kontakta kvinnan. Ofta kan det bli farligare för kvinnan efter en anmälan och de behöver olika slags stöd. På Kvinnojouren kan kvinnor och barn få bostad och stöd under en kortare period. Det finns en särskild samverkansgrupp/våld mot kvinnor. Leif, som är väktare, berättade hur han arbetade för att bygga relationer till ungdomarna och gärna är med i samverkan för att förebygga brott. Han gav exempel på hur man gemensamt planerar och genomför diskotek för ungdomar och även har gratis bussar hem från stan för att undvika att det blir bråk efter stängningsdags. Hans Johansson gav exempel på vad man kan göra i den fysiska miljön för att förhindra tillfälle till brott. Att bygga så att det finns ögon fönster ut mot där människor vistas, satsa på belysning, undvika gångstråk genom mörka parker t.ex. Det är ett bekymmer att skolan inte tar tag i när barnen börjar skolka och berättar för föräldrarna, menade Eva. De ungdomar som går på Individuella programmet har ofta skolkat i många år. På IV-programmet accepterar man inte det längre. Det finns en brottsförebyggande grupp med representanter från många olika verksamheter, berättade Annemarie Hultberg. 9

10 Vänortsmöte Jôhvi - Uddevalla Torsdag den 3 oktober Annemarie berättade om hur man arbetar i Uddevalla för att vara en säker och trygg kommun utifrån de sex indikatorerna. T.ex. att arbeta med alla åldrar och miljöer. MöTs är ett projekt kring miljö och trafiksäkerhet. Mary Foss berättade om hur man på olika sätt försökt engagera, informera och samtal med uddevallaborna om detta. Risklinjen är ett nummer ditt Uddevallaborna kan ringa för att tipsa om de är oroliga för att det skall hända en olycka. Man rapporterar sedan vidare till ansvarig. I öppna förskolan tar man emot barn och föräldrar som är hemma. Det blir en mötesplats även för föräldrar. Man samarbetar även mellan förskollärare, socialsekreterare och barnavårdscentralen. Man anordnas särskilda pappalördagar för pappor med barn. På Lancasters förskola liksom alla andra förskolor finns ett barnsäkerhets-ombud. Liselott berättade om hur de gör skyddsronder, anmäler tillbud och försöker få alla att tänka barnsäkert. På Ungdomsmottagningen blev det en stark diskussion kring hur man bemöter ungdomar om de vill göra abort. För övrigt se ovan. Avslutningsvis gavs många exempel på säkerhetsarbete riktat mot äldre, med särskilda hembesök för 75-åringar och olika typer av utrustning som man kan tipsa om att använda i hemmet, där ju de flesta olyckorna sker. Frivillgcentrum knyter samman de som vill göra frivilliga insatser och de som kan behöva hjälp och kanske framför allt sällskap. Pensionärs- och handikapporganisationerna berättade om sin livliga verksamhet, och på kvällen när vi åt middag på Villa Lindesnäs underhöll en trio musicerande seniorer oss. Lidköping Studiebesök Tisdag den 1 oktober På tisdagen hade Lidköping besök från Estland och Finland. Temat var trafiksäkerhet. Polisen informerade om sitt samarbete med kommunen, organisationer m.fl. samt om polisens arbete gällande trafikolyckor, rattfylleri m.m. NTF berättade om sitt samarbete med barnhälsovården, exempelvis angående babyskydd och cykelhjälmar. De redogjorde också för samarbetet med skolan i projektet Lidköping En spjutspets till nollvisionen. Trafikingenjören berättade om projektet Lidköping En spjutspets till nollvisionen, där man träffat flera tusen personer och pratat trafiksäkerhet, bl.a. hastighet, bälte och cykelhjälm. Han informerade också om ISA-projektet, intelligent hastighetsanpassning, där testförare testar tekniska hjälpmedel för att hålla tillåten hastighet i tätort. Efter lunchen på Rudenschöldskolan, visade trafikingenjören under en busstur ombyggnationer som lett till ökad trafiksäkerhet. Polisen förevisade laserinstrument. NTF demonstrerade en Arne- påkörning, som visar skillnaden att bli påkörd i 30 resp. 50 km/tim. Vänortsmöte Utena-Lidköping-Sarajevo Torsdag den 3 oktober På torsdag var deltagare från Sarajevo och från Lidköpings vänort Utena, i Litauen på besök. Efter inledning av kommundirektören och kommunalråden följde ett samtal om säkerhetsarbete, om nödvändigheten av samarbete dels mellan politiker och tjänstemän på olika nivåer, dels mellan olika sektorer i samhället. Vikten av att hitta personer som har förmåga att driva utvecklingen av arbetet poängterades. Fastighetskontoret informerade om hur man redan från planeringsfasen tänker in säkerhetsfrågor när det gäller renovering och nybyggnation av kommunala fastigheter. Vid studiebesök på barnavårdscentralen på Guldvingens vårdcentrum gav distriktssköterskor och barnläkare information om hur barnhälsovården arbetar med säkerhetsfrågor gentemot föräldrar och barn. (se bilden) Under lunchen på vårdcentrum besökte några deltagare äldreboendet i samma hus. Alkoholrådgivningsbyrån informerade om sambandet mellan alkohol och olyckor och om gällande lagstiftning när det gäller alkohol och droger, bl.a. åldersgränser. En elev från högstadiet och polisen redogjorde för Smart drag, där elever skriver kontrakt om att inte använda tobak, alkohol eller andra droger. Smart drag drivs av eleverna själva. Vuxna på stan, den lokala nattvandrarföreningen, berättade om sitt arbete med nattvandring och om arrangemang av nyktra discon och skolavslutningar. Kvällen tillbringades tillsammans med vänortsföreningen. 10

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen. FOLKHÄLSOKOMMITTÉN och MILJÖNÄMNDEN INBJUDAN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND till utbildningsdag med tema miljö-hälsa och miljömedicin för politiker och chefstjänstemän inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Regionpensionärsrådet 42-51

Regionpensionärsrådet 42-51 Protokoll Sammanträdesdatum 2012-12-14 Regionpensionärsrådet 42-51 Tid Fredag 14 december 2012, kl 09:00 11:45 Plats Hallands sjukhus Kungsbacka Ledamöter Gösta Bergenheim (M) Lise-Lotte Bensköld-Olsson

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 FOLKHÄLSORÅDETS Verksamhetsplan 2004 Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 Folkhälsoenheten Skaraborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRIORITERADE OMRÅDEN 2004 3 1. Förankra & marknadsföra folkhälsoarbetet 4 2. Dialog

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE

MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE Datum 1 (5) MINNESANTECKNINGAR FRÅN KOMMUNALA PENSIONSRÅDETS MÖTE TID: tisdagen, den 25 februari, klockan 13:00 16:00 PLATS: Fullmäktigesalen, Stadshuset NÄRVARO: Ledamöter och ersättare: Laila Sand, PRO

Läs mer

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012.

Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Folkhälsoarbete Skaraborg 2012 Invånarna i Skaraborg ska ha bäst hälsa i Sverige år 2020. Arbetet mot det målet pågår. Här kan du se ett axplock av vad som gjordes under 2012. Strategisk plan Hälso- och

Läs mer

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14

SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Sammanträdesdatum Pensionärsrådet 2008-02-14 SVEDALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 Närvarolista Pensionärsrådet Beslutande Namn Knut Magnusson, ordf (SPF) John Wallén (SPF) Käthe Wirenstedt, ersättare (SPF) Herman Henriksson (PRO) Ragnar Olsson

Läs mer

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN Folkhälsorådet 2013-10-10 1 Plats och tid Alléskolan, 10 oktober 2013, klockan 09.00-12.00 Beslutande ) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M),

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus

Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus Styrelsen för Angereds Närsjukhus Datum Kallelse till styrelsemöte för Angereds Närsjukhus PLATS Konferensrum sjukhuskansli, Angereds Närsjukhus, Angereds Torg 9 DATUM OCH TID Onsdag 20 november 2013,

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-02-17 Folkhälsorådet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-02-17 Folkhälsorådet 1/3 Sessionssalen, 2015-02-17 kl 09:00-11.30 1-19 Beslutande Anna-Karin Skatt (S), Lennart Rehn (S), Bengt Karlsson (S), Christer Johansson (S), Per-Erik Thurén (S), Björn Bröne (FP) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

VARA KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Folkhälsorådet 2010-06-01 1

VARA KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Folkhälsorådet 2010-06-01 1 Folkhälsorådet 2010-06-01 1 Plats och tid Sammanträdesrum Bikupan, Kommunhuset, Vara kl.9.00-12.15 Beslutande Kjell Gustafsson (C), SN, ordf. Marie Pehrsson (M), BIN Håkan Svensson (M), KS Yvonne Breman

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert

Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Götene kommun Sektor Barn och Kunskap Ansökan om certifiering och utmärkelsen Trygga, säkra och utvecklande skolor Götene tryggt och säkert Läs mer om Bakgrund Målen Ansökningsprocessen Kriterier Bakgrund

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen

Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30. Stefan Trönnhagen NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (13) Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 6 Måndag 26 augusti, 2012 kl. 14.00-16.30 ande Monica Olsson (s) Kajsa Gladh (m) Sig-Britt

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

MULLSJÖ KOMMUN Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14

MULLSJÖ KOMMUN Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14 Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2015-10-14 Sammanträdesdag Innehåll 12 Föregående protokoll... 14 13 Lägesredogörelse... 15 14 Handlingsplan 2015-2018... 16 15 Fallprevention... 17 16 Jämlik hälsa

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2011-09-09

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2011-09-09 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 12.00 Beslutande Ledamöter Roger Hansson Ingrid Cassel Bo Andersson Birgit Strömberg Lisbeth Arff Roland Kindslätt 8.30-11.00

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Hans Sternbro, ordförande

Hans Sternbro, ordförande Protokoll fört vid sammanträde 2012-09-19 Plats och tid för sammanträde: Miljökontoret, Orsa Klockan 09.00 11.45. Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Anne-Marie Fröjdh, socialnämnden Carl-Erik Wohlmer,

Läs mer

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg

FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg FoU Välfärdskonferens 2014 Kunskap i praktiken - om brukarmedverkan, uppföljning och annat viktigt. 28 29 augusti 2014 Vänersborg Välkommen till Vänersborg! I år går intresseföreningen FoU Välfärds konferens

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076)

s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Kom m u nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2012-05-03 7 (16) s60 Motion (DEX) A safe community - trygg säker kommun (KS 2011.076) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

PROTOKOLL 2011-10-24. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till jämte ordföranden justera protokollet utsågs Ingela Andersson. Dagordningen godkändes.

PROTOKOLL 2011-10-24. Samhällsbyggnadsförvaltningen. Till jämte ordföranden justera protokollet utsågs Ingela Andersson. Dagordningen godkändes. 1 Närvarande: Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Roger Wallentin Eva Lott Andersson Maj Lätto-Karlsson 18-20 Siv Bergström Andreas Roos Kajsa Mattsson Ingela Andersson Karin Gabrielsson

Läs mer

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält

Carina Hjertonsson, sekreterare Arne Karlsson, vård- och fält Anna Aspås, vård- och fält Jenny Thelander, vård-och fält Plats och tid Kommunalhuset, Ljungarummet, torsdagen den 16 maj 2013 klockan 13.15 16.00 1 Beslutande Närvarande Stefan Gustafsson, ordförande Anders Åberg, socialchef Therese Rostedt, folkhälsoplanerare

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet

Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel, Fairtrade City, samt möjligheten att delta i nätverk för social hållbarhet Tjänsteutlåtande Koordinator 2015-08-17 Linda Nordberg 08-590 971 07 Dnr: linda.nordberg@upplandsvasby.se KS/2014:505 34661 Kommunstyrelsen Utredning om förutsättningar för införande av rättvis handel,

Läs mer

PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11.

PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11. PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Plats och tid: Närvarande: Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11.30 Sven-Åke Svensson (KD), ordförande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete

Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete Kunskap och intentioner i kommunalt säkerhetsarbete NOFS 2011, Revinge Anders Hanberger Umeå Center for Evaluation Research (UCER) Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Innehåll

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17

Rutin mot droger. Sektor utbildning. Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Rutin mot droger Sektor utbildning Antaget av sektor utbildnings ledningsgrupp 2015-08-17 Sida: 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2 Ansvar... 3 2. Definition av droger... 3

Läs mer

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik för Fyrbodals kommuner och Lilla Edet Därför behövs utbildningar... De senaste åren har

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Föregående protokoll... 2 2... 3 3 Presentation Jesper Ekberg, folkhälsochef... 5 4 Livsmedelsverket besöker Salemkyrkan 27 februari... 6 5 Datum för årets hälsovecka... 7 6 Prioriteringar

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare

Folkhälsorådet 2015-05-22 1. Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS. Rezkar Mohamad (S), HSN. Emma Hevelius, folkhälsoplanerare Folkhälsorådet 2015-05-22 1 Plats och tid Konferens Lumber och Karle Kvänum, 22 maj 2015, klockan 09.00-12.00 ande Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Emma Svenson Larsson(S),

Läs mer

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn

Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15. Ingemar Johansson, Kfn ersätter Anna-Karin Skatt, Kfn Folkhälsorådet 2012-11-14 1 (15) Plats och tid Sessionssalen i Stadshuset klockan 8.00-11.15 Paragrafer 24-35 BESLUTANDE Ledamöter Namn Curt B Gustavsson, Ks, ordf. Astrid Bengtsson, Mbn Lennart Rehn,

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Falkenbergsnämnden [Reviderad 2014-10-15 ]

Aktivitets- och internkontrollplan 2014 - Falkenbergsnämnden [Reviderad 2014-10-15 ] Aktivitets- och internplan 2014 - Falkenbergs [Reviderad 2014-10-15 ] Aktivitets- och internplan är ett komplement och bilaga till beslutad nämndplan. I nämndplanen framgår de inriktningar och målsättningar

Läs mer

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare

Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Kerstin Karlberg (S) Niclas Johansson (S), tjänstgörande ersättare Sida 1 Sammanträdesdatum 2010-03-24 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 17.55 Beslutande Eva Aronsson (C), ordförande Jörgen Dimenäs (M) Lena Brolin (M) Yvonne Dahlqvist (KD) Pia Fahlgren

Läs mer

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren.

Grundfakta om oss. Föreningen har haft en stadig medlemsökning de senaste 5-6 åren. Så här arbetar vi i Ordf. Lennart Larsson Grundfakta om oss Hjärt- och Lungsjukas förening I Huddinge är en förening för hjärt- och lungsjuka i Huddinge, deras anhöriga och stödjande medlemmar. Föreningen

Läs mer

Kommunbladet sommaren 2014

Kommunbladet sommaren 2014 Kommunbladet sommaren 2014 Ett urval av information från Norsjö kommun på lättläst svenska. National-dagen i Norsjö Den 6 juni är det Sveriges national-dag och det firar vi med olika aktiviteter i Norsjö.

Läs mer