Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002"

Transkript

1 Rapport En säker och trygg kommun Vänortskonferens i Västra Götaland Den 29 september - 4 oktober 2002 TIDAHOLMS KOMMUN Mariestad Uddevalla Lidköping Skövde Falköping UDDEVALLA KOMMUN Tidaholm Borås

2 Innehåll Sammanfattning 2 Introduktion - Inledningsanförande 3 - Internationell nivå 3 - Nationell nivå 5 - Regional nivå 6 - Lokal Nivå 8 Studiebesök/Vänortsmöten - Kärnsjukhuset, Skövde 9 - Uddevalla 9 - Lidköping 10 - Töreboda 10 - Skövde 11 - Tidaholm 11 - Borås 12 - Falköping 13 - Mariestad 13 Avslutning - Det förebyggande arbetet får allt större betydelse 15 - Redovisning Hur ska vänorterna gå vidare? 16 Bilagor - Inbjudan 18 - Program 19 Sammanfattning Sedan i slutet av1970 talet har ett tvärsektoriellt skadeförebyggande arbete pågått i Skaraborg. Detta har mynnat ut i konceptet "En säker och trygg kommun - A Safe Community" Satsningen är en strategi i WHO:s globala program och i Folkhälsoinstitutets Nationella skadeprogram. Fjorton kommuner har sedan 1989 utsetts i Sverige till "En säker och trygg kommun" av WHO, däribland sju kommuner belägna i Västra Götalandsregionen. Dessa är Lidköping, Falköping, Skövde, Tidaholm, Uddevalla, Borås och Mariestad, vilka alla har utvecklat sitt lokala skadeförebyggande arbete genom en rad olika åtgärder. En viktig faktor för genomförandet är samarbetet med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå och dessutom - internationell nivå. I Västra Götalandsregionen bildades år 2000 ett nätverk för de utnämnda kommunerna för att tillsammans anordna denna vänortskonferens i Västra Götalandsregionen. Ytterligare ett steg har tagits för att utveckla nätverken utanför Sverige mellan de sju kommunerna och deras vänorter. Västra Götalandsregionen och de sju utnämnda kommunerna som arrangör inbjöd representanter från åtta vänorter och fem länder. De besökande kommunerna Utena, Pakruojis, Iecava, Sigulda, Tukums, Jëhvi, Kuressaare, Mikkeli och Sarajevo ligger i Litauen, Lettland, Estland, Finland och Bosnien-Herzegovina. Medverkade gjorde även Töreboda kommun som för tillfället arbetar tillsammans med sin vänort i Lettland, för att samtidigt utvecklas till "En säker och trygg kommun" och i framtiden kunna erhålla WHO:s utnämning. Vistelsen i Skaraborg varade en vecka och innebar att besökarna fick en bred introduktion av det skadeförebyggande arbetet som genomförts i regionen. Information gällande strategier och övergripande mål för arbetet varvades med flera dagars studiebesök i de olika kommunerna. Konferensen avslutades med att varje vänort tillsammans med sin värdkommun satte upp mål för att utveckla sina hemorter enligt konceptet "En säker och trygg kommun". 2

3 Introduktion, Regionens hus, Mariestad, måndag 30 september. Inledningsanförande Roland Andersson, ordförande i Västra Götalandsregionens regionsstyrelse. - Satsningen på "En säker och trygg kommun "var en utmaning. - Men den bar frukt! Det konstaterar Roland Andersson. För flera år sedan var han själv med och initierade det skadeförebyggande arbetet i Borås kommun. Roland Andersson står som förste talare under Vänortskonferensen i Regionens hus i Mariestad. 37 personer från de olika vänorterna finns samlade för att få en bakgrund till hur genomförandet av det skadebyggande programmet gått till. - Det är speciellt glädjande att andra länder nu kommit med i arbetet, säger han. Han egna första kontakt med programmet uppstod i början på 90-talet då han var kommunalråd i Borås. Några tjänstemän kom upp på hans kontor och presenterade idén bakom konceptet var arbetet klart och Borås fick utnämningen En säker och trygg kommun. - Det handlar om att förebygga skador genom att bland annat föra statistik över skadetillfällen. Positiv erfarenhet Roland Andersson nämner som exempel vikten av att registrera de äldre personer som råkar ut för fallolyckor. En annan del i arbetet var att se till att trafikmiljön i kommunen var säker för barn och ungdomar. Arbetet som föregick utnämningen var omfattande och tog flera år. Roland Andersson menar att det var en utmaning för kommunen att uppnå målen. Samtidigt var man medveten om vilka fördelar som slutresultatet förde med sig. Att inte förebygga skador och olyckor innebär mänskligt lidande och kostar dessutom mycket pengar. - Min erfarenhet från arbetet var enbart positivt. Han hoppas på en givande konferens och att den ska bli startpunkten för ett erfarenhetsutbyte som innebär fler trygga medborgare. Internationell nivå Gullbrand Skjönberg, nämndsdirektör, Nacka kommun Arbetet med "En säker och trygg kommun" måste inbegripa invånarna i en kommun. Därför är målet att skapa delaktighet och engagemang bland människor. - Engagera familjen, säger Gullbrand Skjönberg, från Nacka. Lidköping var den kommun som först kunde nå upp till WHO:s krav och 1989 kom utnämningen. Under 90-talet utnämndes en rad efterföljare däribland Motala och Falköping. Efter Sverige kom Skottland tätt följd av Australien, Norge och Kanada. Totalt sett är det 12 länder i världen som anammat konceptet. I samtliga delaktiga kommuner finns en gemensam grundsyn på det skadeförebyggande arbetet. Gullbrand Skjönberg ger en beskrivning av varje del: Skador kan bero på flera faktorer - olycksfall, självmord, våld, naturkatastrofer och krig. Skadorna som uppstår är av tre typer, nämligen psykiskaoch fysiska skador samt materiella skador. Ett förebyggande säkerhetsarbete hindrar skadorna att uppkomma. Enligt WHO definierar man begreppet säkerhet enligt följande: "Säkerhet är ett tillstånd där risker och förhållande som leder till fysisk, psykologisk eller materiell skada kontrolleras". Hela samhället påverkas Den process som leder till ett säkrare samhälle inbegriper en rad faktorer. Hela samhällsstrukturen inkluderas, dvs teknik, trafiken, kommunikationer, politiska strukturer, ekonomiska strukturer, den enskilda familjen, människors gemenskap eller främlingsskap, attityder och beteende. En säker och trygg kommun bör därför: 1. Hindra skador och ond bråd död 2. Öka säkerheten 3. Skapa trygghet 4. Skapa självförtroende genom att informera alla om att de är värdefulla 5. Skapa delaktighet och engagemang för ett rikt och tryggt liv. Gullbrand Skjönberg menar att det är viktigt att engagera familjen i säkerhetsarbetet. - Det kan handla om att engagera sig i sina barns skolväg. Delaktigheten i det egna närområdet har flera bra effekter, nämligen att det stärker det demokratiska systemet. - Att känna delaktighet minskar även risken för alkoholberoende, ätstörningar och självmord. 3

4 Kommunernas ansvar Han ger även en bild av hur det svenska samhället förr och i dag har arbetat för säkerhet genom statens insatser. Tidigare fanns den så kallade politirätten där polisväsende, hälsovård och barnavård ingick. Sjukvården var länge ett område som fanns på basis av välgörenhet och först i mitten av 1800-talet blev det en statligt angelägenhet. De svenska kommunernas ansvar i dag är: Räddningstjänst, kommunal beredskap, tillgång och granskning av skyddsrum, säkerhet i exempelvis skollokaler, brottsförebyggande åtgärder, säkerhet inom vård för handikappade och äldre, säkerhet för energi, vatten och avlopp. Det handlar även om miljötillsyn, livsmedelstillsyn, smittskydd, alkoholutskänkning, trafiksäkerhetsfrågor, pröva bygglov, tillsyn och kontroll av hemtjänst, skydd för barn och olika handikappgrupper. Förvaltningar måste samarbeta Politiskt sett finns det olika spår eller vägar som man kan följa för att nå säkerhetsmålen. - Oberoende vilket spår så är alla överens om att just våldet mot kvinnor och barn är viktigt att arbeta med. Man är även överens om vinsterna med att begränsa skador i samhället. Men hur når man målen i praktiken och hur ska tjänstemännen jobba, frågar sig Gullbrand Skjönberg. Han tar upp problemet med att olika förvaltningar inom kommunerna tenderar att sluta sig inåt mot sin egen verksamhet. - Man jobbar ofta väldigt isolerat, var för sig, och har få kontakter med andra sektorer. Det innebär att man talar olika språk. Detta är ett problem världen över. - Man måste bygga upp en bättre samverkan mellan dessa enheter. Vilka är styrmedlen? Vilken makt har det lokala samhället till att genomdriva målen effektivt? En viktig del är tillsyn och kontroll av olika verksamheter. Kommunerna har även ett planmonopol och styr över utbetalningar av bidrag. Man har ett driftsansvar för skolor, förskolor och hemtjänst. Kommunen kan även utarbeta lokala föreskrifter inom exempelvis trafikområdet och man ansvarar för olika typer av upphandlingsarbete. Med dessa styrmedel kan man utveckla en rad åtgärder: - Riskanalyser, riskvärdering - Samarbete inom kommunerna, med sjukvårdens huvudmän, stat och föreningsliv. - Utveckla den lokala demokratin - Utarbeta förslag till lokala föreskrifter inom räddningstjänsten, trafiksäkerhet och vad som föreskrivs i den lokala ordningsstadgan till skydd för befolkningen - Ansvaret för räddningstjänsten - Utföra tillsyn och kontroll främst vad gäller den specialreglerade verksamheten - Utveckla och föreslå ekonomiska incitament för ökad trygghet och säkerhet - Utarbeta och föreslå lokala föreskrifter bland annat i den lokala ordningsstadgan för att uppnå ökad trygghet och säkerhet - Utbilda och informera - Utarbeta plan för katastrofberedskap - Utarbeta ett program för säker och trygg kommun. En ny nämnd? Tanken på att skapa en ny kommunnämnd med trygghets- och säkerhetsfrågor som uppgift spirar just nu i Nacka kommun. Ett förslag på hur en sådan ny nämnd ska fungera presenteras av Gullbrand Skjönberg: - Den kan inte ha myndighetstillsyn över verksamhet som har ett driftsansvar, påpekar han emellertid. Däremot bör den ha ansvar för tillsyn och tillämpning av specialreglerad lagstiftning som exempelvis livsmedelslagen, miljöbalken, smittskyddslagen och tobakslagen. Övriga ansvarsområden: * Skyldighet att följa och föreslå ekonomiska styrmedel och incitament inom andra nämnders ansvarsområden. *Skyldighet att föreslå lokala föreskrifter som behövs för ökad säkerhet och trygghet. * Ansvar för att kontrollera säkerhet och trygghet över annan kommunalt bedriven verksamhet. * Ansvar för lokal beredskap vad avser katastrofer i el, va och renhållningssystemen. Räddningstjänsten borde vara mer offensiv Eftersom ansvaret för det förebyggande arbetet har flyttats över från Folkhälsoinstitutet till Räddningsverket var just den sistnämnda myndighetens roll ett angeläget ämne för Gullbrand Skjönberg att beröra. Han frågar sig hur man ska kunna utveckla denna verksamhet till att bli mer offensiv och delaktig i ett förebyggande arbete som går utanför tidigare ansvarsområden. Andra frågeställningar handlar om hur man kan öka säkerheten i den kommunala vården. - I dag har hemtjänsten inte alls lika stor säkerhet som inom sjukvården. Hur kan man bättre utnyttja ny teknik och hur ska kommunerna arbeta med människors destruktiva beteende var ytterligare frågeställningar. 4

5 Nationell nivå Lothar Schelp, professor på Folkhälsoinstitutet i Stockholm och tidigare ansvarig för det nationella skadeprogrammet. Det skadeförebyggande arbetet i Sverige har varit positivt. Enligt Lothar Schelp visar statistiken att både olycksfallskador, dödsolyckor bland barn och fallolyckor bland äldre minskat. Men bakom siffrorna gömmer sig mycket arbete. - Vi har jobbat för det här i 25 år i Skaraborg, säger han. Erfarenheterna av arbetet i Skaraborg är det som ligger till grund för hela konceptet "En säker och trygg kommun". Idén lanserade 1989 och blev en strategi i det nationella skadeprogrammet samt i WHO s globala skadeprogram.grundidén är att man ska bygga arbetet på den struktur och organisation som finns i lokalsamhället. Det är här ansvaret finns för de miljöer där många skador inträffar exempelvis i centrumtrafiken, på daghem och fritidsanläggningar och i bostadsområden. Viktigt är även att det sker ett tvärsektoriellt samarbete mellan exempelvis kommuner och landsting, kommuner och experter, föreningar, allmänheten. Det handlar om att utbyta kunskaper både på nationell, regional och lokal nivå. Det nationella skadeprogrammets målsättning är: * att utveckla det lokala skadeförebyggande arbetet * att utveckla det tvärsektoriella arbetet på lokal, regional och central nivå. * att öka medvetenheten i befolkningen om skaderisker och skademiljöer. * att reducera olycksfallskadorna hos befolkningen med särskild inriktning på vissa riskgrupper och riskmiljöer. Registrering ger översikt För att starta ett meningsfullt arbete krävs en kunskapsgrund att stå på. Det kan skaderegistreringen bidra med. Med hjälp av gemensamma dataprogram har man lyckats samla informationen över hela landet. Statistiken visar olycksfallens fördelning över olika områden och kan därmed ge en bild av de geografiska skillnaderna angående dödlighet på grund av olycksfall, självmord eller våld. År 2002 arbetar 131 kommuner skadeförebyggande och 57 är intresserade av att få utnämningen "En säker och trygg kommun". Men utnämningen kräver målinriktade insatser. - Det tar 4-5 år att uppfylla kriterierna. Därefter förbinder man sig att sprida kunskaperna. Ansvarig för programmet på nationell nivå var från början Socialstyrelsen. Efter fem år övergick ansvaret till Folkhälsoinstitutet. Från och med i år är det Räddningsverket som ska driva programmet vidare. Dödligheten har minskat En åtgärd som genomförts nationellt är att utveckla en skadelinje. I 77 kommuner har man en telefonlinje till vilken allmänheten kan tipsa om faror i samhället. Här lämnas information om lek-, trafik och boendemiljöer. Lothar Schelp konstaterar att det skadeförebyggande arbetet har effekt. Då det svenska samhällets utgifter för skador uppgår till cirka 63 miljarder kronor, det vill säga 4 procent av bruttonationalprodukten(1990) borde det därför utgöra ett viktigt redskap för att sänka kostnaderna: * Dödligheten i olycksfallskador har minskat under hela 80- och 90-talet. * Dödsolyckor bland barn har minskat med 75 procent de senaste 40 åren. * Dödligheten i fallolyckor bland äldre har minskat med 10 procent bland män och 23 procent bland kvinnor mellan åren * Arbetsolycksfrekvensen har minskat med 55 procent bland kvinnor och 70 procent bland män.( ) * Antalet döda i trafikolyckor har minskat från personer i början av 70-talet till cirka 550 per år. Tommy Rosenberg, ansvarig för det Nationella skadeprogrammet inom Räddningsverket. Ödmjukhet är ledordet för Tommy Rosenberg när han talar om Räddningsverkets nya ansvarsområde. - Vi vågar inte lova att vi till en början gör något radikalt, men så småningom hoppas vi kunna bidra till en utveckling. Kan räddningsverket förstå vad folkhälsofrågor är? Den retoriskt formulerade frågan gav Tommy Rosenberg sina åhörare. Hans svar är: Visst ska Räddningsverket klara av sin nya uppgift även om det till att börja med finns mycket att lära. Det kommer även att krävas ett förändrat synsätt inom myndigheten, antydde han. - Räddningsverket har jobbat mycket uppifrån och ned genom att ge underställda normer och regler. Nu ska vi bygga upp ett kunskapscenter i Karlskoga som kommer att innebära en förbättring på området. Tommy Rosenberg anser att den stora utmaningen blir att övertyga mellanskiktet inom organisationen som tycks ha svårast för att ta till sig förnyelse. 5

6 Vill utveckla säkerheten för äldre En annan viktig insats blir att omsätta viktig statistik i praktiska åtgärder. - Vi inom räddningstjänsten är duktiga på att lagra uppgifter om dödlighet, men använder sällan våra uppgifter praktiskt. Han känner varmt för särskilt en fråga inom det förebyggande arbetet. Den handlar om de äldres säkerhet. - Den är det inte så mycket bevänt med i dessa besparingstider, hävdar han. Att arbeta för att de äldre får bättre stöttning inom kommunen är därför något han vill verka för i framtiden - Vi har brandingenjörer av olika slag, men inga fallingenjörer - trots att fallolyckorna är ett ökande problem. Detta hoppas jag att vi kan utveckla för att förebygga olyckor bland de äldre. Lära sig av andra En person bland åhörarna frågade om hur man ska agera gällande det drogförebyggande arbetet och om man tänker sig ett samarbete med exempelvis Folkhälsoinstitutet och sociala myndigheter. - Absolut. Vi har ingen tradition att arbeta med den typen av frågor. Vi måste lära oss och får ta hjälp av andra, svarade Tommy Rosenberg. Lothar Schelp inflikade att det just nu pågår en studie om skadeförekomsten vid drogmissbruk. - Alkohol har en otroligt stor roll vid förekomsten av skador, upplyste han om. Regional Nivå Maj Ader, folkhälsosekreterare och planeringsansvarig för Västra Götalandsregionens skaderegistrering och skadeförebyggande verksamhet. Skaderegistreringen är grunden för arbetet med säkra och trygga kommuner. Maj Ader beskriver hur den genomförs och vad som krävs för att verksamheten ska fungera. En av förutsättningarna är politisk förankring för att skapa ekonomiska resurser och en bra organisation. Redan 1972 hade Skaraborg en hälsoplan och i slutet på 1970 talet började det skadeförebyggande arbetet kom det skadeförebyggande projektet igång vilket föregick utnämningen av Lidköping som världens första "En säker och trygg kommun. Sedan 1998 har en heltäckande skaderegistrering pågått i Skaraborg och politiskt beslut har fattats om en utvidgning av skaderegistreringen i Västra Götalandsregionen Skaderegistrering har gjort god nytta Att skaderegistreringen är viktig beror på att den utgör underlaget för det skadeförebyggande arbetet. Den inspirerar till lokala kartläggningar och skadeprevention i kommunerna och är underlag för utvärdering. Med information om hur mycket skador som sker, inom vilka områden och i vilka situationer de inträffar, kan kommunen bättre sätta in rätt insatser, menar Maj Ader. - Vi har följt registreringen år från år och kan tydligt se att den stimulerat och gjort god nytta för det lokala skadeförebyggande arbetet. Registreringen sker vid olycksfall, våld och självtillfogad skada och genomförs vid sjukhus, vårdcentraler, jourmottagningar och folktandvårdens mottagningar. Det totala antalet skador uppgick till under år Fördelningen av skadefallens registrering är följande: * vårdcentraler - 28 % * jourcentraler - 31 % * folktandvård - 5 % * akutmottagningar - 36 % Primärvårdens antal registrerade skador är många fler än förväntade vid starten. Med vårdcentralernas och jourcentralernas medverkan kan nu varje kommun få en betydligt mer heltäckande och tillförlitlig skadestatistik som underlag för det förebyggande arbetet. 6

7 Flest skador i bostadsområden De flesta av dessa skador inträffade i : * bostadsområden, 41 % * idrottsanläggningar, 16 % * transportområden, 15 % * Produktions- och verkstadsområden, 13 % * skolor, institutioner, offentliga lokaler, 11 % * fri natur, 5 % * nöjes- kultur och parkområden, 3 % * hav, sjö, älv, 1 % * butiks- handels- och serviceområden, 1 % Övriga arbets-ansvarsområden inom skadeprevention är: * Metodutveckling * Kunskapsspridning - utbildningar/information * Initiativtagare till olika projekt * Samordning av nätverk och referensgrupper * Samverka och samarbeta med organisationer och myndigheter Samarbete A & O För att få arbetet att fungera samarbetar regionen med en rad aktörer. Det handlar om kommunernas förvaltningar, folkhälsoarbetare i kommunerna, Vägverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Skolverket, Kommunförbundet, Idrottsrörelsen, Trafiksäkerhetsförbundet, NTF samt olika organisationer och föreningar. Lokala, regionala, nationella och internationella krafter måste gå samman för att nå WHO:s mål. Den lokala nivån i kommunerna utgör sedan basen för dem alla. Samverkan på alla nivåer hör samman med resultatet. - Vi har sett vikten av att inte isolera sig utan arbeta tillsammans med olika aktörer på olika nivåer, säger Maj Ader. Styrdokument och ekonomiska resurser Arbetet flyter inte utan att ekonomiska resurser tillsätts för arbetet. Till det krävs att det finns politiker som tror på verksamheten. Maj Ader betonar vikten av att det finns politiska styrdokument som befäster vad som ska uträttas. I Västra Götalandsregionen upprättade man exempelvis en Folkhälsopolicy år 2000, ett handlingsprogram år 2002 och ska under året komma ut med en folkhälsorapport. gjort en rad insatser som innefattar utbildning om äldres säkerhet, olika uppföljningsseminarium, kunskapsspridning om säkerheten i äldres bostäder. - Vi har i utbildningen angripit problemet med fallskador och visat hur man metodiskt kan använda statistik från skaderegistreringen. Informationsinsatserna omfattar dokumentation, kampanjer, broschyrer, utställningar och kontakter med massmedia. Ett exempel är boken "Säkra seniorer", en metodbok som förebygger fallskador hos äldre. Hasse Andersson, ordförande i regionens Folkhälsokommitté Hasse Andersson ger en kort översikt över Folkhälsokommitténs organisation. Regionen satsar årligen 71 kronor per invånare på folkhälsoarbete. Kommittén har sju ordinarie ledamöter. Dess uppgift är bland annat att vara remissorgan till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den arbetar med nio prioriterade programområden: * Alkohol och andra droger * Allergi * Barn och ungdom * Kost och fysisk aktivitet * Sexualitet, samlevnad och samhälle * Psykisk hälsa och självmordsprevention * Skador och skadeprevention * Tobak * Miljömedicin Hälsoäventyret Oasen är ytterligare en gren i Folkhälsokommitténs verksamhet. Det är en metodutvecklingsenhet för hälsoupplysning och utbildning till barn och ungdomar. Genomförandet av folkhälsoarbetet sker inom de tio lokala sjuk- och hälsovårdsnämnderna som finns utspridda i regionen. Varje kommun har dessutom en folkhälsoplanerare. Aktuella satsningar just nu är förutom skaderegistrering - arbetsmiljön i skolan och äldresäkerhet Regionen arbetar även med att anordna utbildningar för att stödja personal som tar emot personer som försökt begå självmord. I projektet "Vår arbetsmiljö i skolan" har man sedan 1996 anordnat utbildningsdagar, utarbetat utbildningsmaterial, ordnat arbetsseminarium och introduktion av metodmaterialet pågår. Målgruppen är personal och elever. Inom projektet Äldres hälsa och säkerhet har man likaså 7

8 Lokal nivå Monica Westlund, kommunalråd i Uddevalla - Vi måste ta på oss folkhälsoglasögon i vardagen. Det är även viktigt att arbeta på bredden med de skadeförebyggande åtgärderna, menar Monica Westlund. - Det handlar om att ta hjälp av många, exempelvis föreningsliv och sociala myndigheter. Deras insats är mycket viktig blev Uddevalla utnämnd till En säker och trygg kommun. Vägen dit är dock inte helt rak och Monica Westlund sticker inte under stol med att processen krävde mycket arbete. - Det var från början inte självklart att vår kommun skulle ta det här ansvaret. Men efter diskussioner mellan nämnder och kommunledning beslöt vi 1995 att sätta igång. Minska olycksfallen med 25 procent Målet var att minska antalet olycksfall med 25 procent fram till år För att nå målet började man ta sig an statistik från skaderegistreringen och tänka skadepreventivt i planeringen av exempelvis bostadsområden och skolor. Trafik-, barn- och äldresäkerhetsgrupper bildades. Lekplatser byggdes om och man bättrade på gatubelysningen. Vikten av cykelhjälmar betonades. Man ordnade drogfria skolavslutningar, öppna förskolor, träffpunkter för nyblivna pappor och jobbade aktivt mot våld mot kvinnor. Bostadsföretag installerade brandvarnare i alla lägenheter genom samarbete med kommunen. - Det var ett mödosamt arbete att få alla att inse att även deras insats är viktig och att alla faktiskt har ett gemensamt ansvar. Ann-Marie Hultberg, folkhälsosekreterare i Uddevalla. - En sådan här dag blir gärna väldigt teoretisk, konstaterar Ann-Marie Hultberg, som sista talare under introduktionsdagen. Ett tredagarsprogram med studiebesök skulle dock bli ett komplement till dagens information. - Sedan förväntar vi oss att ni jobbar med det ni sett i era egna kommuner. Vänorternas besök i Skaraborg bör leda till ett aktivt handlande i deras egna hemorter. Ann-Marie Hultberg poängterar att man nu förväntar sig ett fruktbart samarbete vänorterna emellan. - Ta med vad ni har sett och hört hem och tala om vad ni vill jobba vidare med och hur vi kan stötta er. - Fråga oss även om det som inte fungerar - det leder ofta till bra insikter. Hon uttryckte förståelse över om deltagarna för tillfället hade svårt att greppa hur man genomfört det skadeförebyggande arbetet i praktiken. - Under de tre kommande dagarna kommer ni att få se många exempel på vad som blivit gjort. Genom att besöka olika kommuner får ni information om hur man arbetar med äldre, ungdomar, bostadsområden, barnsäkerhet och brottsförebyggande arbete. Alla måste vara med Det gällde även inom kommunens egen organisation, menar Monica Westlund. - Det var en process i sig att få olika förvaltningar att inse att deras insats har betydelse för helheten och att det inte bara går att jobba för sig själv. Fortfarande jobbar vi med det upplysningsarbetet. Hon betonar även betydelsen av att inte stanna upp bara för att man fått utnämningen. Det skadeförebyggande arbetet är inte enbart ett projekt utan något som ska inlemmas i den ordinarie verksamheten. Alla måste tänka på hur man kan förbättra sin kommun och sätta på sig "folkhälsoglasögon" i vardagen. 8

9 Kärnsjukhuset i Skövde Studiebesök Måndag den 30 september Vid sjukhuset fick besökarna följande information: Sjukhusdirektör Sten Axelsson beskrev kort hälso-och sjukvårdens organisation i Västra Götalandsregionen. Sjuksköterskan Ulf Sahlén visade akutmottagningens lokaler och gav en översiktlig bild över verksamheten. Det framgick att man hade besökande varje år inom ett område med invånare och att de 80 anställda huvudsakligen består av sjuksköterskor. Specialistläkare på sjukhusets övriga mottagningar arbetar på akutmottagningen. Det finns totalt 23 ambulanser att tillgå i Skaraborg, dessa finns utplacerade i kommunerna. Skaderegistrering sker vid akutmottagningen då patienten kommer in p g a skada orsakad av olycksfall, självtillfogad skada eller våld. Sjuksköterskan Madelaine Andersson, arbetsledare på Skadeenhet informerade om Skaderegistreringens verksamhet i Skaraborg som startade år Patienter som söker läkarvård på akutmottagningarna, jourcentralerna, vårdcentralerna samt folktandvården ingår i skaderegistreringen 60 mottagningar. Patienter får fylla i en särskild skadeblankett. Vid varje mottagning är en personal utsedd att vara kontaktperson till skadeenheten och för att ansvara för skaderegistreringen genomförande och kvalitet vid mottagningen. Dataprogrammet som används har utformats i samverkan med Socialstyrelsen, Skadeenheten i Skaraborg, Universitetssjukhuset i Umeå och Hälsinglands sjukhus. Skadorna kodas enligt NOMEKSO Inmatningen och uttag av skadedatan sker vid skadeenheten Skaraborgs sjukhus i Skövde och Lidköping. Det handlar om cirka registrerade skador per år i Skaraborg. Uppgifterna överlämnas kontinuerligt varje år som underlag för skadeförebyggande insatser till de femton kommuners folkhälsoråd i Skaraborg. Ca registrerade skador överlämnas också till Socialstyrelsen varje år och som i sin tur leverera skadedata till EHLASS- registret i EU. Beställningar av skadedata görs vid Skadeenheten av olika intressenter, exempelvis forskare, idrottsföreningar eller mas smedia för olika förebyggande insatser. Uddevalla Studiebesök Brottsförebyggande arbete Tisdag den 1 oktober Besök på Ungdomsmottagningen Värdar var Carola Hedlund och Bjarne Rehnberg, som bl.a. informerade om vilka som besöker mottagningen och vilken typ av frågor som besökarna har. Gästerna föreföll något förvånade över att vi svenskar kan prata om dessa ämnen så öppet och bara att se ett undersökningsrum och en gyn-stol var nytt för några. Det finns tre tjänster som fältassistenter i Uddevalla. Deras arbete riktar sig till ungdomar år och de arbetar framförallt med ungdomar i riskzon. Peter Svernling berättade om polisens närpolisorganisation, men det paradoxala var att samma dag som studiebesöket var upphörde denna, förhoppningsvis tillfälligt. Orsaken är att det behövs poliser till att patrullera och utreda. Då får det förebyggande stryka på foten. Våld mot kvinnor/tomas Krantz. Det är viktigt att snabbt komma till hemmet och att videofilma eller ta kort för att sedan ha som bevis. Ofta vill kvinnorna lägga ned åtalet, men då kan ändå en åklagare gå vidare även om inte kvinnan vill. Två kvinnliga poliser fortsätter att kontakta kvinnan. Ofta kan det bli farligare för kvinnan efter en anmälan och de behöver olika slags stöd. På Kvinnojouren kan kvinnor och barn få bostad och stöd under en kortare period. Det finns en särskild samverkansgrupp/våld mot kvinnor. Leif, som är väktare, berättade hur han arbetade för att bygga relationer till ungdomarna och gärna är med i samverkan för att förebygga brott. Han gav exempel på hur man gemensamt planerar och genomför diskotek för ungdomar och även har gratis bussar hem från stan för att undvika att det blir bråk efter stängningsdags. Hans Johansson gav exempel på vad man kan göra i den fysiska miljön för att förhindra tillfälle till brott. Att bygga så att det finns ögon fönster ut mot där människor vistas, satsa på belysning, undvika gångstråk genom mörka parker t.ex. Det är ett bekymmer att skolan inte tar tag i när barnen börjar skolka och berättar för föräldrarna, menade Eva. De ungdomar som går på Individuella programmet har ofta skolkat i många år. På IV-programmet accepterar man inte det längre. Det finns en brottsförebyggande grupp med representanter från många olika verksamheter, berättade Annemarie Hultberg. 9

10 Vänortsmöte Jôhvi - Uddevalla Torsdag den 3 oktober Annemarie berättade om hur man arbetar i Uddevalla för att vara en säker och trygg kommun utifrån de sex indikatorerna. T.ex. att arbeta med alla åldrar och miljöer. MöTs är ett projekt kring miljö och trafiksäkerhet. Mary Foss berättade om hur man på olika sätt försökt engagera, informera och samtal med uddevallaborna om detta. Risklinjen är ett nummer ditt Uddevallaborna kan ringa för att tipsa om de är oroliga för att det skall hända en olycka. Man rapporterar sedan vidare till ansvarig. I öppna förskolan tar man emot barn och föräldrar som är hemma. Det blir en mötesplats även för föräldrar. Man samarbetar även mellan förskollärare, socialsekreterare och barnavårdscentralen. Man anordnas särskilda pappalördagar för pappor med barn. På Lancasters förskola liksom alla andra förskolor finns ett barnsäkerhets-ombud. Liselott berättade om hur de gör skyddsronder, anmäler tillbud och försöker få alla att tänka barnsäkert. På Ungdomsmottagningen blev det en stark diskussion kring hur man bemöter ungdomar om de vill göra abort. För övrigt se ovan. Avslutningsvis gavs många exempel på säkerhetsarbete riktat mot äldre, med särskilda hembesök för 75-åringar och olika typer av utrustning som man kan tipsa om att använda i hemmet, där ju de flesta olyckorna sker. Frivillgcentrum knyter samman de som vill göra frivilliga insatser och de som kan behöva hjälp och kanske framför allt sällskap. Pensionärs- och handikapporganisationerna berättade om sin livliga verksamhet, och på kvällen när vi åt middag på Villa Lindesnäs underhöll en trio musicerande seniorer oss. Lidköping Studiebesök Tisdag den 1 oktober På tisdagen hade Lidköping besök från Estland och Finland. Temat var trafiksäkerhet. Polisen informerade om sitt samarbete med kommunen, organisationer m.fl. samt om polisens arbete gällande trafikolyckor, rattfylleri m.m. NTF berättade om sitt samarbete med barnhälsovården, exempelvis angående babyskydd och cykelhjälmar. De redogjorde också för samarbetet med skolan i projektet Lidköping En spjutspets till nollvisionen. Trafikingenjören berättade om projektet Lidköping En spjutspets till nollvisionen, där man träffat flera tusen personer och pratat trafiksäkerhet, bl.a. hastighet, bälte och cykelhjälm. Han informerade också om ISA-projektet, intelligent hastighetsanpassning, där testförare testar tekniska hjälpmedel för att hålla tillåten hastighet i tätort. Efter lunchen på Rudenschöldskolan, visade trafikingenjören under en busstur ombyggnationer som lett till ökad trafiksäkerhet. Polisen förevisade laserinstrument. NTF demonstrerade en Arne- påkörning, som visar skillnaden att bli påkörd i 30 resp. 50 km/tim. Vänortsmöte Utena-Lidköping-Sarajevo Torsdag den 3 oktober På torsdag var deltagare från Sarajevo och från Lidköpings vänort Utena, i Litauen på besök. Efter inledning av kommundirektören och kommunalråden följde ett samtal om säkerhetsarbete, om nödvändigheten av samarbete dels mellan politiker och tjänstemän på olika nivåer, dels mellan olika sektorer i samhället. Vikten av att hitta personer som har förmåga att driva utvecklingen av arbetet poängterades. Fastighetskontoret informerade om hur man redan från planeringsfasen tänker in säkerhetsfrågor när det gäller renovering och nybyggnation av kommunala fastigheter. Vid studiebesök på barnavårdscentralen på Guldvingens vårdcentrum gav distriktssköterskor och barnläkare information om hur barnhälsovården arbetar med säkerhetsfrågor gentemot föräldrar och barn. (se bilden) Under lunchen på vårdcentrum besökte några deltagare äldreboendet i samma hus. Alkoholrådgivningsbyrån informerade om sambandet mellan alkohol och olyckor och om gällande lagstiftning när det gäller alkohol och droger, bl.a. åldersgränser. En elev från högstadiet och polisen redogjorde för Smart drag, där elever skriver kontrakt om att inte använda tobak, alkohol eller andra droger. Smart drag drivs av eleverna själva. Vuxna på stan, den lokala nattvandrarföreningen, berättade om sitt arbete med nattvandring och om arrangemang av nyktra discon och skolavslutningar. Kvällen tillbringades tillsammans med vänortsföreningen. 10

11 Töreboda Vänortsmöte Iecava-Töreboda Torsdag den 3 oktober Denna dag disponerade vi från Töreboda på hemmaplan tillsammans med gästerna från vår lettiska vänort Iecava. Dagen började med kaffe och kommunledningens välkomnande av våra gäster. Därefter blev det samtal kring de studiebesök vi alla gjort under veckan. Det var många nya intryck och intressanta upplevelser som diskuterades. Våra gäster från Iecava var ganska bekymrade över all dyr utrustning de hade sett på de flesta studiebesöken. Måste man ha allt det där för att bli en Säker och trygg kommun? Då är inte det här något för oss! Efter en stunds förklarande och förtydligande så var alla införstådda med att det absolut inte behövs en massa dyr utrustning, till att börja med räcker det att ha ett säkerhetstänkande och att ge delge andra dessa tankar. Då började genast idéerna flöda om vad som kan göras hemma i Iecava. Efter detta samtal gjorde vi studiebesök på vårdcentralen, där redogjorde främst BVC, men även MVC för sina förebyggande insatser. Checklistorna som BVC delar ut till föräldrar var uppskattade och togs med, för översättning till Lettiska. Lunch denna dag intog vi på vår restaurangskola, där var även vår volontär, Maris Sergejenko med. Han kommer från Riga och ska vara här i Töreboda under ett år. Både Maris och våra gäster uppskattade detta möte. Maris uppmanade gästerna från Iecava att tala om för ungdomar där att möjligheten att komma till Sverige finns. Ett bra sätt att lära känna nytt språk och ny kultur. Eftermiddagen inleddes med ett kort besök hos vår Korpidrottsförening. Resten av eftermiddagen ägnade vi åt att planera vårt fortsatta arbete i Töreboda respektive i Iecava, och även för hur vi ska samverka kring frågorna som rör En säker och trygg kommun. De tips och idéer som kom fram noterades flitigt av våra gäster. Vid den här tiden på dagen kändes det som Iecava verkligen blivit inspirerade av allt som kan göras på hemmaplan. Redan veckan efter de kommit hem skulle de av våra gäster som är politiker ta upp frågan på kommunfullmäktigesammanträdet. Så blev det tid för att åka till Halna. På våra gästers begäran så bestod välkomstdrink och tilltugg av mjölk och surströmmingsklämma! Då vi kom in i lanthandeln och det visad sig att de hade surströmming till försäljning blev det fullkomlig succé. En burk surströmming inhandlades, vilken sedan skulle överlämnas till kommunalrådet hemma i Iecava. Kvällen i Halna blev verkligen lyckad. Lärorikt även för oss svenskar att få ta del av hur en bygdeförening jobbar tillsammans för att bevara en levande landsbygd. Här har de lanthandel, vandrarhem och en bypub på 220 invånare. Glada, förväntansfulla men trötta, och med många nya positiva intryck återvände våra gäster till hotellet i Lidköping. Skövde Studiebesök Onsdag den 2 oktober Denna dag var Skövde värd för en delegation bestående av 11 personer från Litauen samt 3 personer från Bosnien. Under förmiddagen fick deltagarna lyssna till en föreläsning om hur vi i Skövde förebygger hörselskador. Det var överläkare Per Broms och miljö- och hälsoskyddsinspektör Bo Sandin som informerade om ett aktuellt projekt i Skövde. Folkhälsorådet i Skövde kommun har utarbetat ett bullerprogram med inriktning på att förebygga hörselskador bland barn och ungdomar. Denna kategori drabbas av tinnitus som uppkommer i diskotek och andra bullriga miljöer. Projektet går ut på dels att mäta ljudnivån på skolor, diskotek och andra miljöer där ungdomar finns samt att på olika sätt informera om riskerna och hur man skyddar sig mot hörselskador. Under eftermiddagen den 2 oktober genomfördes ett studiebesök på Räddningsverkets skola i Skövde. Deltagarna fick där en bild över hur räddningsskolan arbetar med utbildning för insatser inom och utanför Sverige. Vänortsmöte Kursresa-Skövde Torsdag den 3 oktober 2002 Denna dag hade Skövde besök av en delegation bestående av 3 personer från den egna vänorten Kurressare i Estland. Under förmiddagen informerade ett antal tjänstemän och förtroendevalda från Skövde kommun om den verksamhet som Folkhälsorådet bedriver och har bedrivit sedan starten Deltagarna fick en ganska ingående information om de skadeförebyggande insatserna som kommunen arbetar med. Förmiddagen resulterade i ett Letter of Intention där parterna dvs Skövde kommun och Kurressare kommun gjorde en överenskommelse om lämpliga projekt att samarbeta kring i framtiden. Under eftermiddagen gjorde gruppen ett studiebesök på Räddningstjänsten Östra Skaraborg och fick där information om hur räddningstjänsten fungerar i sju kommuner i gamla Skaraborg. Ett populärt inslag var när de tre delegaterna fick stiga om bord på räddningstjänstens nya hävare och bli upplyfta till 30 meter ovanför marken. 11

12 Tidaholm Studiebesök Onsdag den 2 oktober kl Besök från vänorterna i Estland och Finland. Besöket startade på familjecentralen. Folkhälsorådets ordförande Sture Tidqvist hälsade välkommen och presenterade några fakta om Tidaholms kommun. Folkhälsoplanerare AnnBritt Lindén gav en kort beskrivning om arbetet med Säker och Trygg kommun i Tidaholm. Socialpedagog Camilla Svensson presenterade verksamheten vid familjecentralen. Därefter förflyttade vi oss till Forsenskolan. Skolvärdinnan Stina Thurén berättade om kamratstödjarnas arbete och skolans mobbingförebyggande program. Läraren Camilla Lindell delgav sedan sina erfarenheter om hur skolan jobbar mot tobak, alkohol och drogfrågorna. Intresset var stort och frågorna många både vid familjecentralenm och på skolan. Besöket avslutades med att skolan bjöd på luncg, sedan fortsatte resan till Falköping. Vänortsmöte Tukums-Tidaholm Torsdag den 3 oktober Besök från vänorten Tukums i Lettland kl Vi startade i Stadshuset. Kommunalrådet hälsade välkommen och därefter tog folkhälsorådets ordförande över ordet. En stor del av förmiddagen var vikt till diskussion och erfarenhetsutbyte för fortsatt samverkan. Inga Brokere student vid Riga universitet presenterade en rapport utifrån skaderegistreringen vid Tukums sjukhus. Från Tidaholm berättade vi om arbetet med analys av skadestatistik, Säkra Trygga förskolor och trafiksäkerhetsarbete. På väg till hotellet där vi åt lunch passade vi på att se hur vi har förbättrat trafikmiljön vid Hökensåsskolan. På eftermiddagen gjordes studiebesök vid familjecentralen, ungdomsmottagningen, dagrehab - där äldresäkerhetsarbetet presenterades och vid brukshundsklubben. Dagen avslutades under trivsamma former i IFK:s kamratgård där vi åt exotisk planka, underhölls av Tidastråkarna och fortsatte våra samtal. Under dagen medverkade följande personer: Else-Marie Bertilsson vänortsansvarig, Magnus Svensson trafikinformatör, P-O Graaf kommunalråd, Sture Tidqvist ordförande i folkhälsorådet, Leif Knutsson vice ordförande i folkhälsorådet, Gun Karlsson ledamot i folkhälsorådet, Bengt Olsson chef för folkhälsoenheten Skaraborg, Ulla Brissman barn- och utbildningsförvaltningen, Jan Andersson tekniska kontoret, Jana Kaleja tolk, AnnBritt Lindén folkhälsoplanerare, Camilla Svensson socialpedagog, Kyllike Andersson Röda korset, Birgitta Nygård NTF, Seija Nordström medicinskt ansvarig sjuksköterska, Helena Karlsson sjuksköterska, Louise Wind barnmorska, Gerd Friberg individ ocg familjeomsorgen, Tina Rosén Lind brukshundsklubben, Gundega Wecrinka tolk, samt Eva Eriksson ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Västra Götalandsreginonen. Borås Studiebesök Tisdag den 1 oktober Borås tog studiebesök från Lettland, 13 personer, och från Töreboda, 7 personer. Verksamhetschef Rolf Bååth tog emot på kommundelskontoret i Sjömarken, Sandhults kommundel, och informerade om verksamheten i Sandaredskolan, hur man arbetar med mobbning och trakasserier. Rolf Bååth informerade också om hur långt kommundelen kommit vad gäller arbetet med att certifiera säkra och trygga förskolor. Från Sjömarken gick färden till Parkgårdens förskola, Norrby kommundel. Information gavs om vad det betyder att vara en säker och trygg förskola. Information gavs också om hur förskolan arbetar med alla sinnen. Boråstidningen kom och gjorde ett litet reportage från Parkgården. En promenad i Sinnenas park företogs innan det var lunchdags. Lunchen åts i Annelundsvillan. Stadsträdgårdsmästaren, Åke Andersson, var med och berättade om Annelundsparken och dess växtlighet samt den stora lekparken, konstruerad efter alla konstens regler. Efter maten blev det tillfälle till en promenad i parken och lekplatsen kunde studeras på ort och ställe. Bussen körde sedan in till Centrum och där tog trafikingenjör, Elmer Kärrman, vid och per fot fick gästerna gå gårdsgatan fram och under promenaden gavs information om hur det fungerade med gårdsgator mitt inne i centrum. Eftermiddagen tillbringades på Gatukontoret. Trafikkonsulent Kjerstin Widarsdotter visade och demonstrerade, hjälmar, broddar, reflexer m.m. Hon berättade också om sitt arbete med BVC och olika föräldragrupper. Säkerhetsingenjör Lennart Levinsson sammanfattade dagen och talade om de mänskliga relationerna i säkerhetsarbetet. 12

13 Vänortsmöte Mikkeli-Borås Torsdag den 3 oktober Kjerstin Widarsdotter och Ingela Hallgren hämtade de finska gästerna i Lidköping med minibuss på morgonen. Nävergårdens förskola, Sjöbo kommundel, besöktes. Rektor Sven-Erik Thörnlund berättade om tankarna bakom certifieringen av säkra och trygga förskolor och hur förskolorna arbetar med konceptet som grund. Från Nävergården förflyttade vi oss till Sjöboskolan och Sven-Erik Thörnlund förevisade den nyrenoverade skolan och berättade om hur man arbetar med arbetslagen på ett helt nytt sätt, eftersom skolan ger möjlighet till detta. Handlingsplanen mot mobbning och trakasserier gicks också igenom. Lunch serverades på Guttasjön, som är Räddningstjänstens utbildningscentrum. Bonde Andersson från Räddningstjänsten informerade Besök på Hultahuset, Trandareds kommundel. Action programmet presenterades. Action programmet är ett ITbaserat anhörigstöd i vård och omsorg och är en fortsättning på EU-projektet ACTION. Från Hultahuset förflyttade vi oss till ett finskt äldreboende. Föreståndaren Minna Salonen visade anläggningen och gruppen fick också hälsa på i en av lägenheterna och se hur en sådan lägenhet såg och och fungerade. Dagen avslutades med middag på restaurangen Renässans. Gästerna kördes tillbaka till Lidköping. Falköping Studiebesök Onsdag den 2 oktober På eftermiddagen onsdagen den2:e oktober hade Falköping besök av reseseminariedeltagare från Finland och Estland Gruppen besökte Björstorps gård i Falköpings kommun för att göra ett studiebesök. Stellan Åström som är projektledare för FarmarBus (barnsäkerhet inom lantbruket) var ciceron tillsammans med gårsdsinnehavaren. Vi tittade bland annat på maskinparken och hur man bygger in säkerhet i utrustningen. Deltagarna fick sitta i en traktor för att se vilken sikt man har. Föremål och små människor bakom traktorn är väldigt svårt att se. Vi gjorde också en rundvandring på gården för att titta på exempelvis gödselbrunnen och hur man byggt högt stängsel runt denna för att förhindra att barn trillar ned i brunnen. Stellan berättar också om de kontinuerliga rundvandringar som görs på lantgårdar och där man går igenom checklistor för att förebygga olyckor. Efter besöket på Björstorps gård åkte deltagarna till Falköpings stadshus för att få lite fika och för att få en kort information om Falköpings arbete med en säker och Trygg kommun. Alla deltagare fick en osthyvel med från Falköping, vi är ju trots allt den kotätaste kommunen i Sverige och har en stor produktion av mejeriprodukter. Vänortsmöte Sigulda Torsdag den 3 oktober Folkhälsoplanerare Ingela Backman Höglander hämtar gruppen från Sigulda för studiebesök i Falköping. Vid framkomsten till Falköping och stadshuset tog kommunalrådet Stina Linnarsson med flera emot gruppen. Gästerna fick en presentation om hur arbetet med en säker och trygg kommun bedrivs i Falköping. För att få ytterligare beskrivning av hur vi arbetar i Falköping gör gruppen ett studiebesök på Falköpings familjecentral. Projektledare Gulli Håkansson hälsade välkommen och presenterade arbetet på familjecentralen. Gruppen fick också information om checklistor som distriktssköterskan går igenom vid besök på barnavårdscentralen. Deltagarna var mycket intresserade och ville gärna fortsätta diskussioner om hur man kan överföra erfarenheter inom området till Sigulda. Vi for vidare till Ållebergsgymnasiet där elever presenterade sitt arbetet mot mobbing och det drogförebyggande arbetet. Vid detta tillfälle deltog också två gäststudenter från Lettland (De studerar vid volleybollgymnasiet i Falköping). Dom tyckte det var trevligt att träffa landsmän 13

14 Vid Ållebergsgymnasiet finns ett hotell och restaurangprogram och de driver en egen restaurang Ållekockare. Här åt vi en lunch tillsammans med elever och skolpersonal som medverkat. Räddningschef Stefan Swenson samt kanslichef Christer Andersson ansvarade för eftermiddagens aktiviteter. Våra gäster fick information om kommunens arbete med riskhantering och en presentation av räddningstjänsten. Både utrustning, verksamhet och organisation rönte stort intresse. På eftermiddagen fick också gästerna en presentation av hälso och sjukvårdens verksamhet på Falköpings sjukhus. Detta pga att två av våra gäster var läkare och speciellt önskat detta. Det var svårt att få med sig Siguldadoktorerna från sjukhuset dom var mycket intresserade. Något sena avnjöt vi en middag på Islanna gård utanför Falköping. Niclas Fällström presenterade arbetet med landsbygdsutveckling i Falköping. Återfärd till Mariestad vid 22-tiden efter en innehållsrik dag. Mariestad Studiebesök Onsdag den 2 oktober Onsdagen den 2:e oktober besökte 13 konferensdeltagare ifrån Lettland Mariestad, samt deltagare från Töreboda. Tema för dagen var Sjö- och issäkerhet samt äldresäkerhet. Dagen inleddes på Café Holmen som är vackert beläget precis vid Vänerns strand. Eva Johansson som är kommunutvecklare för Mariestads kommun likaså internationell samordnare hälsade välkommen till Mariestad. Claes- Göran Crommert, ordförande i styrgruppen för Mariestad En säker och trygg kommun, var näste man på tur att tala. Han berättade om arbetet med En säker och trygg kommun, hur det startade tio år innan Mariestad utnämndes och hur arbetet fungerar idag samt vilka framtidsplaner som finns. skapa socialt nätverk för de äldre i kommunen samt deltar diakon Karin Gustavsson som talar om projektet Guldkanten och demenssamordnare Britt-Marie Ekström informerar om anhörigstöd. Vänortsbesök Pakruojis-Mariestad Torsdag den 3 oktober Torsdagen den 3:e oktober besökte fem deltagare från Pakruojis i Litauen Mariestads kommun. Vi samlades i kommunens Stadshus där Eva Johansson hälsar välkommen och berättar kort om Mariestad. Sedan berättade ordföranden i styrguppen för En säker och trygg kommun vart vi idag befinner oss i vår arbete och våra vänner från Pakruojis berättar också vad de har arbetat med på hemmaplan, gällande skadeförebyggande arbete, sedan vi träffades sist för ca två år sedan. Under förmiddagen berättade polisen om det brottsförebyggande rådet med fokus på grannsamverkan. Nästa besök blev på Barnavårdscentralen där man visade barnsäkerhet framförallt riktat till föräldrar. Under eftermiddagen berättade Eva Berdenius, trafikplanerare, om ombyggnader i trafiksäkerhetssyfte i centrala Mariestad som vi sedan gick ut och tittade på. Samt redovisades det kring informationskampanjer och temadagar i trafiksäkerhetssyfte. Innan mörkrets inbrott gick vi en stadsvandring i Gamla stan som avslutas med en god middag på stadshotellet. Trötta och fulla med information och kunskap tar besökarna Kinnekulletåget tillbaka till Lidköping och hotellet. Under förmiddagen genomfördes besök på kommunens badhus där deltagarna fick vara med vid simundervisning för åk 3 elever. En special konstruerad bräda för sjö- och isräddning visades nere i hamnen, deltagarna fick även gå ombord på sjöräddningsbåten. Studiebesök på brandstationen hanns också med innan besökarna fick åka vidare till äldreboende Björkgården. På eftermiddagen sker en visning av Björkgården med fokus på dess larmsystem av Samka Masic, hemvårdschef. Representanter från pensionärsföreningarna PRO och SPF informerar från aktiviteter de anordnar och arbetet med att 14

15 Avslutning, Regionens hus, Mariestad, fredag den 4 oktober Eva Eriksson, ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Det förebyggande folkhälsoarbetet får allt större betydelse. Inte minst då kostnaderna för läkemedel ökar drastiskt och då psykosocial ohälsa blivit allt vanligare bland invånarna. Det menar Eva Eriksson som vill jobba för att det förebyggande arbetet får högre status i vården. Eva Eriksson konstaterar att Västra Götalandsregionen kan erbjuda invånarna god vård - men att det fortfarande finns mycket att bli bättre på. - Vi har i dag inte tillräckligt med utbildade allmänläkare. Orsaken är att många läkare väljer att specialisera sig. Den tuffa situationen på många vårdcentraler med få läkare innebär vidare att allmänläkarjobbet inte blir så attraktivt som det borde. - Det blir en obalans i vården. Det är därför en utmaning för oss att göra arbetsplatserna attraktiva för personalen. En konkret åtgärd är att det upprättats fler utbildningsplatser för läkare i Sverige. Psykosocial ohälsa ökar Eva Eriksson konstaterar att regionens hälso- sjukvård har en omfattande organisation där totalt 172 vårdenheter, 139 tandläkarkliniker och 20 akutmottagningar ska ge 1,5 miljoner människor service. Budgeten för år 2003 omfattar 23 miljarder kronor. - Det är enormt mycket pengar - så mycket att det nästan är svårt att greppa. Ändå får vi i dialogen med sjukhus och vårdcentraler information om att det behövs ännu mer resurser för att man ska klara sin situation. Läkemedel - en stor kostnad Den galopperande kostnaden för läkemedel är även något som oroar. I dag ligger den på fem miljarder kronor. - Vi måste finna något som ersätter läkemedlen, vilket innebär ett stort arbete inom folkhälsan. - Ett exempel är att läkare skriver ut recept på motion istället för piller, vilket innebär ett helt nytt sätt att bemöta sina patienter. Regionens politiska organisation Sjuk- och hälsovårdens politiska organisation har varit ett ämne som deltagarna från vänorterna velat veta mer om. Eva Eriksson ger en kort redovisning för att reda ut begreppen: Regionstyrelsen kan liknas vid en regering medan regionfullmäktige fungerar som en riksdag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården är knuten till olika kommittéer med olika ämnesområden. Styrelsens ledamöter har uppgiften att ta del av kommittéernas information, sammanställa den och därefter fatta beslut om prioriteringar inom vården. Besluten ska sedan vidarebefordras till de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna som är tio till antalet. Dessa ska i sin tur organisera vården på bästa sätt för medborgarna i det område som nämnderna företräder. Samarbete ska ske med kommuner, försäkringskassor, näringsliv och andra instanser. Regionen har 18 sjukhus varav ett är privatfinansierat. I Skaraborg finns fyra sjukhus, vilka fungerar som en grupp och heter Skaraborgs sjukhus. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg finns regionens spetskompetens och det är här som forskning och utbildning genomförs. Detta sjukhus kräver 50 procent av den totala budgeten på grund av sin specialistvård. Ett stort problem är att kostnaderna hela tiden ökar. - Fler mår dåligt i dag. Mycket beror på psykosociala faktorer som påverkar människors hälsa. Politikerna har genom forskningsrapporter försökt bilda sig uppfattningar om vad som ligger bakom ohälsan. En av signalerna man fått är att den traditionella familjestrukturen förändras i Sverige - Människor flyttar mycket och det sociala nätverket bryts upp, vilket jag tror påverkar människor negativt. Här har den förebyggande sjuk- och hälsovården en stor uppgift, menar Eva Eriksson. 15

16 Hur ska vänorterna gå vidare? Iecava i Lettland, vänort till Töreboda Den första åtgärden för besökarna från Iecava är att presentera sina intryck för den politiska ledningen. Man har förstått att det är svårt att genomföra ett förebyggande säkerhetsarbete utan de folkvaldas engagemang. Därefter vill man försöka nå ut till befolkningen med information. Att exakt följa den svenska modellen är dock inte möjligt. De svenska kommunerna har en utbyggd organisation som inte har någon motsvarighet i Iecava. Istället hoppas man kunna nå ut genom en rad åtgärder som inte behöver kosta så mycket pengar. - Att tänka i det lilla kan också ge bra resultat. Redan idag finns en viss dokumentering av skador. Problemet är att den inte är samlad utan finns på flera olika instanser. Samordning av dokumentation är därför en viktig åtgärd. Iecavadeltagarna har sett fördelarna med Skaraborgs skadeblanketter och vill gå vidare med att upprätta ett datorprogram för att kunna koda uppgifterna. Fyra områden har man särskilt märkt ut för fortsatt arbete. 1. Information - hur sprider man den? Det är väsentligt att den enskilde medborgaren blir aktiv i arbetet. 2. Drogförebyggande insatser.kan man utveckla program som hjälper föräldrar att upptäcka och hantera problemen hos sina ungdomar. 3. Enkätundersökning.Funderingar finns på att skicka ut enkäter till alla familjer för att ta reda på vad som brister i säkerhet i deras bostadsområden. Cykelolyckorna bör kunna minska genom påverkan av beteende och miljö. 4. Utveckling av de internationella kontakterna Töreboda som ännu inte fått utnämningen "En säker och trygg kommun", har genom konferensen fått insikt om att man borde använda uppgifter från skaderegistreringen på ett bättre sätt. Samordning och samarbete mellan förvaltningarna bör utvecklas och man vill försöka ta kontakter med aktörer utanför kommunens organisation. Mikkeli i Finland, vänort till Borås Mikkeli har redan kommit långt i sitt förebyggande arbete. Kommunen har en hälsoplan som till stora delar påminner om den som Lidköpings kommun har upprättat. Organisatoriskt skiljer sig dock den finska kommunen åt från den svenska. Här är det kommunen som ansvarar för sjuk- och hälsovården. Mikkelis kommunledning har att ta ställning till hur man ska förhålla sig till "En säker och trygg kommun" då man redan arbetar inom WHO:s mer breda hälsokoncept Healthy Citys. Kuressaare i Estland, vänort till Skövde Deltagarna från den Estländska vänorten ville veta mer om säkerhet gällande äldre, handikappade, trafik, barn samt om drogförebyggande åtgärder, räddningstjänsten och primärvården. Kommunerna ska tillsammans titta på hur man ska kunna samarbeta med frågorna. Tukums i Lettland, vänort till Tidaholm Kommunerna började sitt samarbete redan 1998 då man utvecklade en skadeenkät enligt Skaraborgsmodellen. 500 enkäter har sedan ingått i en vetenskaplig studie på den medicinska fakulteten i Riga. Krav på framtiden är att få mer stöd från de lokala politikerna i Tukums. Det handlar om att kunna övertyga dem om vinsterna med ett förebyggande folkhälsoarbete. Överst på önskelistan står en koordinator som kan hålla i folkhälsofrågorna i kommunen. Viktiga områden man vill jobba med är: 1. Äldres säkerhet 2. Starta en familjecentral 3. Starta en ungdomsmottagning Tidaholm har under veckan gett Tukums en utmaning som de har antagit : - Att bli "En säker och trygg kommun" år 2005 Åtgärder som ska genomföras av båda kommunerna: - Få till stånd arbetsgrupper som arbetar särskilt med förebyggande säkerhet och upprätta ett avtal inom kommunen som talar om vilka mål man vill nå. 16

17 Sigulda i Lettland, vänort till Falköping Sigulda ska tillsammans med Falköping arbeta för att: * Utveckla en familjecentral där man kan jobba med barnsäkerhet och samla olika yrkesgrupper under samma tak. * Utveckla äldresäkerhet genom att dela ut halkskydd. Behovet av rollatorer är stort, men det är en bristvara i Sigulda. Falköping har därför lovat att hjälpa till. * Hitta former för samordning av Räddningstjänsten och ambulansverksamheten * Utveckla skaderegistreringen. Problemet är att man inte har datorer som hjälpmedel. Nu önskar Sigulda hjälp med att få fler, samt mjukvara för att utveckla ett lämpligt registreringsprogram. * Demokratiutveckling * Skriva avtal i kommunen om folkhälsoarbete. Allt för att arbetet inte ska rinna ut i sanden när kommunledningen byter politiska representanter. Noteras skall att Falköping och Sigulda genomförde ett avtal under konferensveckan där båda kommunerna förband sig till ett utbyte i folkhälsofrågor. Det var en komplettering till ett tidigare vänortsavtal. Falköpings kommun har genom samarbetet möjlighet att få nya erfarenheter som hjälper till att utveckla den egna verksamheten. Utena i Litauen, vänort till Lidköping Deltagarna konstaterar att de inte kan genomföra förändringar på alla områden - med en gång. Man har därför valt att rikta in sig på tre viktiga punkter: * Trafiksäkerhet - förbereda ett program med stöttning av Lidköpings kommun. * Barn- och äldresäkerhet * Drogmissbruk Tanken är att man ska jobba långsiktigt i samarbete med organisationer och föreningar. Deltagarna påtalade vikten av att invånarna blev medvetna om säkerhet och risker och att det är viktigt med attitydförändringar. Ett samarbete mellan kommunen och invånarna är därför det enda sättet att göra kommunen tryggare. Skaderegistrering är en annan viktig del som i dag redan är påbörjad. Problemet är att den sker på olika enheter och att den färdiga statistiken ofta ligger gömd i pappershögar. Insatser för att samordna all information är därför angelägen. Sarajevo i Bosnien-Herzegovina, vänort till Lidköping I Sarajevo har man länge varit medveten om hur viktigt det är att arbeta med hälsoförebyggande arbete. I grupper har man jobbat med attitydförändringar, man arbetar med ungdomar och droger och man har en dokumentation som bland annat omfattar en omfattande hälsostudie. Man har även sett hur tvärsektoriella kontakter ger bättre resultat. Ambitioner inför framtiden är: * Barnsäkerhet * Trafiksäkerhet - vill starta en kampanj för användning av säkerhetsbälten, mobilförbud, cykelhjälmar och cykelbelysning. * Bullerskador Jëhvi i Estland, vänort till Uddevalla Jëhvis deltagare var imponerade av det arbete som de svenska kommunerna lagt ned på säkerhetsförebyggande arbete. En första del i att själva genomföra en del av det är att: * Informera politiker och upprätta en handlingsplan som är tidsbestämd. Utan detta når man inte framgång i arbetet. * Informera och försöka förändra attityder bland politiker och invånare. Vill samarbeta över gränser. * Vill anställa en koordinator som håller ihop arbetet. Tar Uddevalla till hjälp i det arbetet. Åtgärder som inte behöver kosta något - exempelvis förebyggande arbete i skolorna, ska genomföras omedelbart. Man nämner som exempel - kamratstödjande verksamhet. Pakruojis i Litauen, vänort till Mariestad Pakruojis och Mariestad har haft ett utbyte sedan tio år tillbaka. Under de senaste tre, har vänorten i Litauen arbetat med just skadeförebyggande åtgärder. Under denna tid har man kommit i gång med skaderegistrering med liknande tillvägagångssätt som i Skaraborg. Det som skiljer är att man gör det för hand då datorer är en bristvara. Prioriterade områden är och har varit äldre och deras hemmiljö samt barnen och deras skol- och hemmiljö. Politikerna i Pakruojis är till viss del delaktiga i projektet och har även anslagit pengar till insatserna - dock inte så mycket. Ett större stöd från deras sida och en bredare medvetandegrad bland allmänheten är därför något man eftersträvar. 17

18 Bilagor Inbjudan A Safe Community Safe and Secure Communities in co-operation Programme - twin-city conference 29 September 4 October 2002 Co-operation against injuries A Swedish initiative introduced the idea of a safe and secure community in 1989 which is now part of a strategy in the injury preventing programme adopted by Sweden on a national basis and by WHO on a global level. Sweden has 289 municipalities, fourteen of these have been awarded the distinction of Safe and secure community by the national injury prevention programme and by WHO s Collaborating Centre on Community Safety Promotion. Seven of the municipalities are found in the Västra Götaland Region: Lidköping, Falköping, Skövde, Tidaholm, Uddevalla, Borås and Mariestad. Several other municipalities are striving to meet the criteria of a safe and secure community. Networks of Safe and secure communities have been set up in Västra Götaland Region, in Sweden and internationally. The basic idea of a Safe and secure municipality is to build on the structure and organisation of the local community. This is why criteria of a safe and secure municipality like the following are set up: cross sectoral work co-operation injury preventing programmes long-term approach More information can be found at: introduction.htm Alcohol and drug prevention work is also an important part of injury prevention efforts. Aim of the conference to arouse interest in local injury prevention work in collaboration with Swedish twin-communities to implement international and national networks in collaboration on injury prevention work Programme Saturday, September 28 Arrivals in Arlanda Airport: Latvians Estonians Lithuanians Finlanders appr Departure by bus from Arlanda Lunch at Eurostop in Örebro 14.00/15.00 Arrival in Lidköping Dinner at the hotel in Lidköping Sunday, September Departure for Läckö Castle Lunch at Spiken, an authentic fishing hamlet Rörstrand Museum and Factory Store Coffee at Rörstrand Back to the hotel Dinner at the hotel in Lidköping Monday, September Departure from Lidköping for Mariestad Welcome to Västra Götaland Region, Regionens Hus, Mariestad Words of welcome and introduction Roland Andersson, chairman in the Regional Council, Västra Götaland Region Introduction of A Safe Community on international, national, regional and local level International level Gullbrand Skjönberg, committee director, Nacka municipality, Nacka Coffee National level Lothar Schelp, professor, The Public Health Institute, Stockholm Tommy Rosenberg, responsible for the programme of the national damage prevention, Rescue Services Board, Karlstad The conference invites publicly elected members and decision-makers at local level and from primary healthcare regions. 18

19 11.30 Regional level Maj Ader, planning leader for registration of damage and damage prevention, The Public Health Committee, Västra Göta land Region Local level Monica Westlund, leading councillor, Uddevalla Annmarie Hultberg, public health secretary Uddevalla municipality, Uddevalla Lunch Transfer to Skövde Study visit at Skaraborg Hospital, Kärn sjukhuset in Skövde Information about the hospital Sten Axelsson, hospital director Visit at the emergency ward Krister Löfving, head of the clinical department Visit at the damage unit Madelaine Andersson, nurse Sylvia Krantz, nurse Coffee and time for questions Maj Ader, planning leader Departure for Lidköping Bus transfer from the hotel to the restau rant Conference dinner at the Restaurant Näcken, Lidköping Wednesday, October 2 Study tours to twin-cities according to separate programmes Group 2: Estonia and Finland departure for Tidaholm and Falköping Family Centre and Comrade Support Group 3: Latvia departure for Mariestad Elderly peoples safety and safety at sea Group 1: Lithuania and Bosnia-Herzegovi na departure for Skövde Noise/Hearing impairment Thursday, October 3 Study tours to twin-cities. Programmes will be provided by the host municipality Mariestad - departure from the railway station Lidköping - walk from the hotel to the Town Hall Falköping - departure from the hotel Uddevalla - departure from the hotel Tidaholm - departure from the hotel Töreboda - departure from the hotel Skövde - departure from the hotel Borås - departure from the hotel Friday, October Departure by bus to Mariestad (All participants) Introduction Eva Eriksson, chairman of the Health and Medical Board, Västra Götaland Region Summary of the seminar and planning of future twin-town cooperation Team-work Coffee Tuesday, October 1 Study tours to twin-cities according to separate programmes Group 1: Lithuania and Bosnia-Herzegovi na departure for Uddevalla. Crime-prevention measures Group 3: Latvia departure for Borås Child-safety/Traffic Group 2: Estonia and Finland conference in Lidköping Traffic Description of plan for the damage preventive work within the twin-town cooperation Conclusion Eva Eriksson, chairman of the Health and Medical Board, Västra Götaland Region Lunch Departure by bus to Arlanda Airport 19

20

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna

Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna Erfarenheter från det Nationella skadeförebyggande programmets besök i de svenska Säkra och trygga kommunerna BAKGRUND OCH SYFTE Under 2003 genomförde det Nationella skadeförebyggande programmet (SFP)

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess folkhälsokommitté, Länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samarbete med miljönämnden i Västra Götalandsregionen. FOLKHÄLSOKOMMITTÉN och MILJÖNÄMNDEN INBJUDAN LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND till utbildningsdag med tema miljö-hälsa och miljömedicin för politiker och chefstjänstemän inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga?

Fördjupas demokratin och framtidstron genom intresse för unga? Vardagsliv Barn och ungas folkhälsoplan Varför? Barn och ungdomar är en viktig målgrupp. Det är värdefullt att barn och ungdomar förstår vad som menas i folkhälsoplanen. De ska vara delaktiga i de planer

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Inbjudan. Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling. Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00

Inbjudan. Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling. Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00 Inbjudan Inspirationsdag Hälsofrämjande skolutveckling Konferens den 27 mars 2003 kl 09.00-16.00 Biograf Draken Olof Palmes plats, Järntorget Folkets Hus, Göteborg Registrering och kaffe från kl 08.30

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro

OBS! Verksamhetsplan 2011. Folkhälsorådet Tibro OBS! Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådet Tibro 1 Inledning En god hälsa är grunden för ett gott liv. Kommuninvånarnas hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling.

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Utan äldre stannar Sverige

Utan äldre stannar Sverige Utan äldre stannar Sverige Dokumentation från konferensen i Sundsvall 2012-11-07 Det var högt i tak i Kyrkans Hus i Sundsvall den 7 november. Äldrekonferensen samlade över hundra deltagare från Västernorrland

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Skolans arbetsmiljö:

Skolans arbetsmiljö: Barn och ungdomsnämndens plan 2004-2007 Folkhälsoplanen 2004-2008 Skolans arbetsmiljö: Trygga, säkra och utvecklande skolor. Götene tryggt och säkert Utgångspunkter: Läroplaner och styrdokument Arbetsmiljölagen

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013

Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 Samverkansavtal och handlingsplan för år 2013 För brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete i Gullspångs kommun Samverkan mellan Gullspångs kommun och Polismyndigheten i Västra Götalands län, Polisområde

Läs mer

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 STENUNGSUNDS KOMMUN Jämställdhetsprogram och lokal Handlingsplan för Jämställd Västra Götaland Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige

Läs mer

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun

Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2014-11-14 0 (6) Säkra, trygga och tillgängliga lekparker i Ludvika kommun Certifieringsmodell för kommunens lekparker Fastställda rutiner och åtgärder för att en lekpark

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det. LYSSNA OCH SAMTALA Genom det personliga mötet och det lyssnande samtalet kan vi vinna människors förtroende. Det lyssnande samtalet kan användas överallt där väljare rör sig. Det kan vara publika arenor

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN

) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M), HSN Rezkar Mohamad (S), HSN Folkhälsorådet 2013-10-10 1 Plats och tid Alléskolan, 10 oktober 2013, klockan 09.00-12.00 Beslutande ) Irene Karlsson (C), BIN, ordförande Elof Jonsson (C), KS Thore Svenson (M), SOC Ulla Johansson (M),

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 27 april 2015 kl

Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 27 april 2015 kl NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (11) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö Måndag 27 april 2015 kl. 14.00-16.30 ande Natrix Öjemark (C) Ordförande Katarina Roos (V) Ledamot

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag

Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Bilaga 3 Aktivitetsplan, bilaga till nämndplan för Hyltenämnden år 2013 LNHY130002 (Uppdaterad 2013-09-17) Lokala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lokal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde

HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde HÄLSOSAMT FÖREBYGGANDE KRÄVER SAMARBETE. Robert Ekman Docent,Karolinska institutet Lektor, Högskolan i Skövde Hälsosamt förebyggande kräver samarbete Robert Ekman, medicine doktor, Docent Lektor robert.ekman@his.se

Läs mer

Skadeförebyggande arbete för äldre

Skadeförebyggande arbete för äldre Skadeförebyggande arbete för äldre Problembild Alla olycksfall Fallolyckor Kvävningsolyckor Olyckor bland äldre är ett växande problem Bränder Olyckor med extrem kyla Cykelolyckor Fotgängarolyckor Drunkningar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet 1(5) Rådet för folkhälsa, trygghet och säkerhet Plats och tid, Kommunstyrelsens sammanträdesrum, klockan 8.30 11:00 Beslutande Ledamöter Gudrun Sjödin Bertil Böhlin Jonne Norlin Thomas Näsholm Åke Sundin

Läs mer

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-06-08

Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 på Orust 2012-06-08 Folkhälsorådet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 Plats och tid Saras hus, Henån, kl. 08.30 12.00 Beslutande Ledamöter Ingrid Cassel Bengt Torstensson Bo Andersson Kristina Svensson Lotta Husberg Bengt Johansson

Läs mer

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng

Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN. Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Ånge kommun BRÅ:s FÖRSLAG Planeringsenheten/lep 2004-09-20 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET I ÅNGE KOMMUN Öka medvetenheten och tryggheten hos medborgarna Principprogram för det brottsförebyggande arbetet samt

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden

Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 2 (15) Social- och omvårdnadsnämnden Social- och omvårdnadsnämnden 2012-04-17 1 (15) Plats och tid Stadshuset, sessionssalen kl. 13.00 15.15 Paragrafer 34-45 BESLUTANDE Ledamöter Tjänstgörande ersättare ÖVRIGA Ersättare Namn Christer Johansson

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER

HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 1 HANDLINGSPLAN FÖR PSYKISKT OCH SOCIALT OMHÄNDERTAGANDE VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER Antagen av kommunstyrelsen i Sävsjö kommun 2007-06-05, 126 SÄVSJÖ KOMMUN 2007-05-08 2

Läs mer

VARA KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Folkhälsorådet 2010-06-01 1

VARA KOMMUN. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum. Folkhälsorådet 2010-06-01 1 Folkhälsorådet 2010-06-01 1 Plats och tid Sammanträdesrum Bikupan, Kommunhuset, Vara kl.9.00-12.15 Beslutande Kjell Gustafsson (C), SN, ordf. Marie Pehrsson (M), BIN Håkan Svensson (M), KS Yvonne Breman

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013

Aktiviteter 1 juli 31 december 2013 Anhörigcenter Foto: Sofia Sabel Kartan är beskuren och lånad från broschyren Innerstaden Kungsbacka, smakfulla upplevelser Du är välkommen att kontakta oss. Telefon: 0300-83 42 29 E-post: anhorigstod-ao@kungsbacka.se

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11

FOLKHÄLSORÅDETS. Verksamhetsplan. Folkhälsoenheten Skaraborg. Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 FOLKHÄLSORÅDETS Verksamhetsplan 2004 Antagen av folkhälsorådet 2003-09-11 Folkhälsoenheten Skaraborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRIORITERADE OMRÅDEN 2004 3 1. Förankra & marknadsföra folkhälsoarbetet 4 2. Dialog

Läs mer

Kunskap om och från invånarna i Halland

Kunskap om och från invånarna i Halland Kunskap om och från invånarna i Halland Mats Eriksson, ordförande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Staffan Carlsson, tjänsteman för Falkenbergsnämnden och Varbergsnämnden 9 december 2011 Kunskap om och från

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00

PROTOKOLL. Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 1(9) Plats och tid ande Midgård, Nödinge kommunhus, kl 13:00-16:00 Monica Samuelsson (S) ordförande Rose-Marie Fihn (FP) Anita Skoglund (M) vice ordförande Jarl Karlsson (S) Ale kommun Ale kommun Västra

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Lotta Lidén Lundgren, Anneli Assmundson, Ulrika Lantz Westman Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning, Social resursförvaltnings uppdrag Social resursförvaltning

Läs mer

Öppna förskolan Gläntan

Öppna förskolan Gläntan REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö rum 12 Måndag 23 augusti 2010 kl. 10:00-12:00

Kommunkontoret, Bergsjö rum 12 Måndag 23 augusti 2010 kl. 10:00-12:00 NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL BRÅ- och folkhälsorådet 2010-08-23 Sida 1 (13) Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö rum 12 Måndag 23 augusti 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s)

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik

Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik Utbildningar i hedersrelaterad problematik för Fyrbodals kommuner och Lilla Edet Därför behövs utbildningar... De senaste åren har

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2013-03-27 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Om några månader kommer studentens lyckliga dagar men redan i mars börjar de första

Läs mer

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN

DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN DIALOGGRUPPSMÖTE 1 2 MARS 2011 DAGENS ROS GES ALLTID TILL NÅGON I ER SEKTOR PROFESSIONELLT PRESTIGELÖS BORTOM STUPRÖREN Dokumentation Bakgrund Den sociala välfärden i regionen ska präglas av goda levnadsvillkor

Läs mer

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-12-18 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Överenskommelsen Överenskommelsen är en skriftlig gemensam avsiktsförklaring mellan offentlig sektor och idéburen sektor/civilsamhället.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden

Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Laholmsnämnden Aktivitets- och internkontrollplan 2016 Lokala nämndens uppdrag De lokala nämnderna verkar på uppdrag av regionfullmäktige och regionstyrelsen. I uppdraget ingår bland annat att bidra till utveckling av

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet

M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet 2011-03-11 1 Plats och tid Kommunfullmäktigesalen kl. 9.00 12.15 Beslutande Henrik Jansson, ordf. (m) Kent Oskarsson, KS vice ordf. (s) Jan-Olof Larsson, SN ordf. (m) Lars Eriksson, BUN ordf. (kd) kl.

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer