Kommunal Stockholms län

Transkript

1 Stockholms län medlemstidningen medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 7 / 2005 Felaktiga lönebidrag Djur- och Natursektionen i Stockholms län har flera fall där arbetsförmedlare placerat personer med lönebidrag hos oseriösa arbetsgivare. Det är märkligt, säger Kerstin Cazorla på sektionen. Det borde bara vara de seriösa arbetsgivarna som skulle få ta ansvar för människor med lönebidrag. sidan 9 Privatisering slår hårt Alexander har upplevt flera olika arbetsgivare. En ny ledning har ofta en annan verksamhetsidé och personalen får hela tiden nya budskap. Tyvärr är det bara budgeten som styr, säger Alexander. Så fort vi vill ha några förbättringar för våra boende får vi höra att det inte finns några pengar. sidan 6 Norrtälje kommun och landstinget startar vårdbolag ABF-skolan ett lyft Ann Wiktorsson, från sektion 7 i Botkyrka, har gått både grundkursen och en nio veckors uppföljningskurs i ABF- skolan. Det var fantastiskt roligt att läsa de olika ämnena och göra studiebesök som man annars inte skulle göra. Vi besökte tingsrätten och riksdagen. sidan 8 Kommunal ställer krav på hur de nya Plusjobben ska hanteras när de inrättas. sidan 6 POSTTIDNING B Kommunal Stockholms län Box , Stockholm Kommunal har ett omfatttande internationellt engagemang. Möt Barbro Delin som arbetar med ett projekt i Ryssland. sidan 7 Inom yrket personlig assistans finns fortfarande stora problem med arbetsmiljö och arbetssituationen. Arbetsbeskrivningar kan lösa de problemen. sidan 8 Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa. information om din lokalavdelning På denna internetadress finner du även Medlemsförmåner för dig som är medlem i Kommunal Stockholms län Gamla lasarettet i Norrtälje blir en del i det nya bolaget som landstinget och Norrtälje kommun startar i ett nytt förbund. Från årsskiftet ska all akut- och primärvård samt kommunens äldrevård och omsorg utföras av det nya bolaget. Totalt berörs knappt anställda som får en ny arbetsgivare. sidan 4 Lönesamtalet är grunden De allra flesta kommuner och landstinget börjar närma sig slutet på årets avtalsrörelse. Men vi vill gärna informera om några punkter som kan vara bra att tänka på för kommande lönediskussioner. Planera ditt samtal och skilj noga på utvecklingssamtal och lönesamtal. Vi hjälper dig med en lathund som du kan följa. sidan 12

2 2 Ledaren Lena EricsonHöijer Bekämpa fattigdomen Vi lever på en rik och generös planet där det finns resurser att ge alla ett bra liv. Det är lätt att glömma bort när man ser sig om i världen. Över en miljard människor i världen lever i extrem fattigdom. Värst är situationen i Afrika men också många länder i Latinamerika och Asien är hårt drabbade. Kommunal och LO har ställt sig bakom kampanjen Utrota fattigdomen nu. I kampanjens plattform finns krav på rättvis handel, bättre bistånd och skuldavskrivning. Fattiga länders skuldbörda är ett stort hinder för att bekämpa fattigdomen. Ett ännu större problem är Världsbankens utpressning och storbolagens rofferi. En europé som idag tänker på Afrika tänker på svält, krig och sjukdomar. Men det har inte alltid varit så. Det var i det bördiga området från dagens Eritrea ner över Etiopien och Kenya som mänsklighetens vagga stod. Det är den enda område på jorden där förutsättningarna var tillräckligt gynnsamma för att naturen skulle lyckas i det energikrävande projektet att skapa homosapiens och vårt släktes föregångare. De européer som på 1100-talet reste i Afrika berättar om välmående länder och städer med utvecklad handel, hantverk och kultur. Några århundraden senare slogs många samhällen utmed Afrikas västkust sönder och människor tvingades fly undan de portugisiska handelsbolagens härjningar. Men dessa plundringståg var ändå bara en föraning av den fruktansvärda skövling som skulle komma. Att människor rövades bort, packades som varor och transporterades till Europa och Amerika för att säljas som slavar är allmänt känt. Att bolagen tvingade människor till slavarbete i gruvor, gummiutvinning och på plantager i Afrika talas mindre om. Under 1800-talet koloniserades i stort sett hela kontinenten. Regeringarna i Frankrike och England liksom kung Leopold av Belgien kallade det handel men den uppmärksamme kunde se vad det var frågan om. När man lossade last efter last med gummi, diamanter, kaffe och andra varor från Afrika var det enda som skeppades dit soldater och vapen. Storbolagen fick utan motprestation koncession på utvinning av naturtillgångar. Ofta var rättigheterna så konstruerade att de utländska bolagen har kunnat lägga beslag på naturtillgångar ända fram till idag utan att behöva ge annat än små smulor till befolkningen i Afrika. Att de koloniala länderna blev självständiga på och 1970-talet innebar ingen större skillnad eftersom regeringarna bara fick begränsad kontroll över sitt lands ekonomi. Med hjälp av de naturtillgångar som ändå blev statligt ägda, genom tillväxt och med stöd av Sovjetunionen fick trots allt många länder som till exempel Tanzania och Moçambique en starkare ekonomi och kunde genomföra förbättringar för befolkningen. Men på 1990-talet när världsekonomin blev sämre och stödet från Sovjetunionen försvann så avbröts den ekonomiska utvecklingen. Istället blev många länder offer för Världsbankens utpressning. För att få lån och bidrag tvingades de acceptera IMF:s strukturanpassningsprogram och sälja ut sina tillgångar till storföretagen. Visst ska den svenska arbetarrörelsen kräva skuldavskrivning och rättvis handel. Vi måste också ta upp den fackliga kampen i de storföretag, med bas i Sverige, som deltar i utsugningen av tredjevärlden, Ericsson, IKEA, Atlas Copco, Stora Enso, SKF och många andra. I Latinamerika finns regeringar som försöker bryta storbolagens makt över samhället. Hugo Chavez i Venezuela har med sociala program och förstatligande fört en politik som utmanat USA och storbolagen. Reaktionen har inte låtit vänta på sig. Gång på gång har högerkrafterna försökt störta Chavez men det breda folkliga stödet för presidenten och hans politik stoppade militärkuppen 2002 och gick segrande ur folkomröstningen förra året. Den svenska arbetarrörelsen måste ge sitt stöd till de folkrörelser som tar upp kampen mot storföretagens rofferi. LENA ERICSONHÖIJER medlemstidningen Stockholms län nummer Vice ordförande har ordet: Margaretha Bohman Hösten är inte bara mörker. Margaretha Bohman är vice ordförande för Kommunal Stockholms län och ledamot i förbundsstyrelsen Den september lös flitens lampa över Nacka Strand. Och det starkare än jag trodde var möjligt. Då idén lanserades om att samla avdelningens samtliga sektionsstyrelser under samma tak kändes det omöjligt. Under vattenlinjen Tomflaskan Frågan är om världen har blivit galnare på senare tid? Undertecknad fylls med förtvivlan och missmod när nyhetsprogrammen och dagstidningar rapporterar dagsläget. Att naturkatastrofer får stort utrymme är väl självklart. Människors lidande skildras och bevakas på ett sätt som skapar empati. Sedan har vi det tilltagande våldet. Våldtäkterna har blivit oacceptabelt många, särskilt med tanke på att hela maktsymptomet som det visar på inte ens borde existera. Men sedan kommer vi till det som inte toppar löpet, oftast är det någon såpakändis som är missnöjd efter att ha blivit Bimboförklarad, och det oavsett kön. Är det så vår värld ser ut. Mänskligt lidande och våldsamma brottsdåd och sedan ingenting, ingenting, ingenting och sedan en såpawannabee Det borde finnas utrymme för mer engagemang, inte bara upplaga.. En fråga som man kan ställa sig är om syftet är att man ska tänka Tur att det inte drabbade mig eller om det gäller att väcka motkrafter. Men tanken att ta fram gemensamma riktlinjer för vårt fortsatta arbete i Kommunal Stockholms län. levde vidare De fyrahundrafemtio förtroendevalda, under ledning av ombudsmän, personal från avdelning och förbundskontor visade att vi har all anledning att vara stolta över vår organisation. Tillsammans gjorde vi det som många inte trodde var möjligt. En avdelningsgemensam planering av aldrig tidigare skådad omfattning. Avdelningsstyrelsen har nu fått ett digert material att hantera och bearbeta. För nu har sektionerna visat vägen för den fackliga kampen inför Det fackliga arbetet har många ansikten. Vi har som huvuduppgift att arbeta för alla medlemmars rätt till trygga anställningar, en rättvis lön och en bra arbetsmiljö. Det kräver mycket av många. Men utan medlemmar har vi ingen förening. Kommunal existerar inte utan att alla vi medlemmar engagerar oss. Därför måste vi alla jobba hårt på att bli fler i kommunal. Det är den gemensamma styrkan som når resultat. Det står tydligt i våra stadgar att vi även ska vara med och påverka samhällsutvecklingen. Det är vi många som gör också, på många olika sätt. Vi är invalda i Arbetarekommuner, nämnder och kommunfullmäktige kors och tvärs i stad och län. Vi har bildat S-föreningar och Tanken är spännande. Vid en frukost slog verklighetens skillnader ned som en blixt från radiovågornas värld. Med en tom flaska drickyoghurt i nypan på väg till soppåsen kom det. Hunger och svält hotar i Malawi. Situationen är redan katastrofal och förväntas bli värre. Vad har det här med en tomflaska att göra tänker du nu. Jo, i rapporten från Malawi berättades att många kvinnorna drevs till prostitution på grund av situationen. De prostituerade sig inte för mat, pengar eller sådana saker. De sålde sitt kön och heder för en tomflaska. Priset för att få något att hämta vatten i är högt i Malawi. Själv stod jag där och stirrade på något som var förbrukat. Bara att kasta bort. Tanken att tomflaskan skulle kunna vara priset för en annan människas heder och livsvillkor kändes mycket overklig. Hur fördelas våra gemensamma jordiska resurser egentligen? Att det inte är någon hjälp att samla är med i LO-sektioner och vi jobbar som flitiga myror för att skapa ordning och rättvisa. Nu står vi inför en valrörelse. Den har redan påbörjats och kommer att accelerera under det kommande året för att nå sin kulmen nästa sensommar. De frågor som är rykande aktuella för oss är naturligtvis kollektivavtalen, lönen, fast anställning och rätten till heltid. Vi måste inför 2006 års val stärka det tvärfackliga samarbetet och värna hela LO-familjen, ställa tydliga krav på våra politiker och målmedvetet jobba för en socialdemokratisk valseger. Återigen ska vi visa att vi är en stark facklig/politisk kamporganisation. Vi har inget val. Vi måste välja rätt! MARGARETHA BOHMAN VICE ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN tomflaskor och ge bort till kvinnor i Malawi för att de ska slippa prostitution är uppenbart. Men bilden är ganska klar. Det våld och katastroferna som speglas mellan massmedias såpor och såparapporter når sällan den insikten att något är fel. Mycket fel. Vi talar mycket om miljö. Alla produkter strävar efter att vara miljövänliga, precis som den återvinningsbara youghurtflaskan. Men vilket är priset vi betalar för att vi ska få känna oss samhällsnyttiga och gå till återvinningsstationens färgglada burkar. En sak är säker. Vi accepterar varje onyttig förpackning, bara den går att återvinna. Nå, slutsatsen då. Det är inte självklart att saker alltid är vad vi tror. Ofta kan de ha ett värde och pris som vi inte ens i vår vildaste fantasi skulle betala. REAKTÖREN Redaktionsruta Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon / Chef red: Lena EricsonHöijer, Redaktionen: Göte Axelsson tel / Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.för insänt,icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT,Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon: MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

3 Ledande stick När täckelsen faller... En viss genomskinlighet finns eller uppstår oftast. Även i nattsvart mörker. Om man avser att människor ska få kännedom om vad som sker måste man släppa in ljuset. En färskt exempel är moderatledaren Fredrik Reinfeldts utspel om förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen om han kommer till makten. Mest förvånade över viljan att ta bort ersättningsdagar och sänka ersättningsnivån tycks hans kompisar i de fyras gäng vara. För en som bara stått i publiken är inte överraskningsmomentet lika stort. Förpackning är oftast bara ett sätt att försköna innehållet. Trots en nyligen fastslagen valplan för ett borgerligt maktövertagande så tyckte tydligen de fyras statsministerkandidat, eller gängledare om man så vill, att det krävs mer. Efter det har de fyras gäng återigen förenats och lovat att presentera vad de egentligen menar. Vi får väl se vad de egentligen menar den här gången och hur länge det håller. Som väljare och en del i den demokratiska processen kan man tycka att det är bra att de olika partierna berättar vad de vill. Ett mynt har två sidor, kanten oräknad. Ur det perspektivet väcks frågeställningen om de olika ideologiernas vilja och förmåga. Vilka anser de att de företräder om de får makten. Majoren ser på skolan Folkpartiet har hårdare tag och mer betyg i skolan som en av sina viktigaste profilfrågor. Deras frontfigur är officeren Jan Björklund. När borgarna hade makten i Stockholms stadshus var Björklund skolborgarråd. Han införde bland annat Stockholmsprovet som fick lärare, elever och föräldrar att protestera. Nu har stockholmarna under tre år sluppit den folkpartistiska skolpolitiken. Under den tiden har eleverna i Stockholms skolor, och deras föräldrar, blivit allt mer nöjda med skolsituationen. Det visar stadens brukarundersökningar och skolinspektörernas rapporter. Nu gäller det att försvara Stockholms skolor från nya attacker av major Björklund. Politiker är sig lika överallt, de lovar att bygga en bro. Även om det inte finns någon flod Nikita Chrusjtjov medlemstidningen Stockholms län nummer Larmet går Socialstyrelsen slår larm. Gamla får bara sextio procent av den vård som de blivit beviljade. Bra att socialstyrelsen har vaknat. Det här är något som kommunals medlemmar i hemtjänst, och deras fackliga företrädare, sagt under många år. På en del enheter är det så illa att räknar man om personalbemanningen i tillgängliga personaltimmar så räcker det inte ens teoretiskt till att ge den beviljade hjälpen. Lägger man till tid för förflyttning mellan pensionärerna, arbetsplanering, semester, sjukfrånvaro och utbildningsdagar blir ekvationen fullständigt omöjlig. Att i det läget tro att personalen kan ge den hjälp och rehabilitering människor har rätt till är som att skicka någon till affären med hundra kronor i plånboken och en inköpslista på varor för tvåhundra kronor. Då måste man stjäla hälften eller be om sekunda varor som man kan få för halva priset. Alla tjänstemän och politiker som kan räkna har vetat det här i åratal. Alla som arbetar i hemtjänst vet vad som behöver göras. Ge dem ökade resurser och inflytande över sitt arbete. (m)oderatens nya kläder 3 Kikki Casanovas HÖSTENS NÖJESKRYSSNINGAR till Tallinn Upptäck Tallinn Östersjöns pärla. Ombord bjuds du på en härlig sjöresa genom Stockholms vackra skärgård, där god mat, dryck och toppunderhållning kombineras med ett bekvämt boende. Under oktober är det extra feststämning ombord med Ölfestival, och under november bjuder vi upp till dansbandskalas. I Tallinn väntar mysiga och romantiska stunder, där ni njuter av Gamla Stans hemtrevliga restauranger, caféer och butiker allt inom bekvämt gångavstånd. Bo kvar på vårt fyrstjärniga Best Western Hotell Tallink så hinner ni uppleva mer. Kryssning med M/S Victoria prisex. 395: Avser per person, del i B4-hytt, avresa sön ons, t.o.m. 26/ Kryssning med M/S Regina Baltica, lör tor, prisex. 225:. Uppge kod: SX10K. Hotellresa till Tallinn prisex. 995: Avser per person, del i B2-hytt, samt en natt med del i dubbelrum på vårt fyrstjärniga Best Western Hotell Tallink inkl. hotellfrukost då två reser och delar boende. Avresa mån ons, t.o.m. 26/ Uppge kod: SH10K. Dagliga bussanslutningar från ett flertal orter. Bert Åke Varg Ladies Wednesday 12, 26/10 & 9, 23/11 Ett antal onsdagar på M/S Victoria bjuds det på ett varierande program, med bl.a. makeupskola, massage och manikyr. Läs mer på Ombord 1 31/10 Boka hos din resebyrå eller på

4 4 medlemstidningen Stockholms län nummer Norrtälje kommun och Landstinget nytt bolag för att klara vård och omso Knappt anställda berörs när Norrtälje sjukhus och sjukvårdsområde samt Norrtälje kommun bildar ett gemensamt bolag för vård och omsorg. Det nya bolaget ska ansvara för primärvården, sjukhuset samt kommunens omsorgsverksamhet. Det nya bolaget är en unik lösning som har sin grund i att sjukhusets existens som akutsjukhus hotades i landstinget organisation. I den fackliga referensgruppen som medverkat i förberedelsearbetet har Gun- Britt Viktorsson, sektionsordförande i Kommunal Norrtälje och Lilian Karlsson, sektionsordförande för Kommunal norra länets produktionsområde deltagit. Motivet för den nya organisationen är bland annat att medborgaren / patienten / brukaren bara ska behöva möta en organisation vid sina olika behov. Dessutom ska ett samlat uppdrag från kommunen och landstinget ge en tydligare styrning, ett gemensamt ansvar ska eliminera dagens gråzoner i finansieringen. Förutom det ska det även skapas effektivare administrativa funktioner. Utöver den fackliga referensgruppen har även en styrgrupp, en politisk referensgrupp och flera arbetsgrupper arbetat parallellt. Budgetarbetet har samordnats och en kommunikationsstrategi är förberedd. Ett bra projekt Det här är ett jättebra projekt för att utveckla verksamheterna, säger Gun-Britt Viktorsson och Lilian Karlsson. Här kommer landstingets och kommunens olika kompetenser att utvecklas och det är bara positivt för våra medlemmar som vi kan se det. För den berörda personalen innebär förändringen att de får en helt ny arbetsgivare. Genom sammanslagningen av den kommunala och landstingets verksamhet skapas en helt ny identitet. Det är viktigt att alla vet att det inte är någon som tar över någon annans verksamhet, betonar både Lilian och Gun-Britt. Alla går in med lika värde till en helt ny arbetsgivare. Arbetet att forma den nya organisationen har gått fort och ganska lätt. Informationen till de fackliga organisationerna har varit bra och deras synpunkter har tagits tillvara. Ny arbetsgivare För Kommunals medlemmar inom landstingets norra produktionsområde blir det dock en förändring i var de får sin fackliga hemvist. De blir från årsskiftet medlemmar i Norrtäljesektionen. Men eftersom det redan finns en fungerande facklig verksamhet inom sjukvården och kommunens omsorg ska inte det skapa några problem. Vi jobbar redan aktivt med att bevara och utveckla den fackliga organisationen som fungerar i dag, säger Gun-Britt. I det nya bolaget måste all verksamhet byggas så den passar in där. Att det kommer att krävas en bra fungerande facklig organisation i det nya bolaget är nödvändigt. Det kommer att krävas ett omfattande arbete innan allt fungerar som det ska. Det ska tecknas samverkansoch arbetsmiljöavtal och sedan ska även det fortlöpande förhandlingsarbetet hanteras. Och att det kan bli omfattande är något som Kommunal är medvetna om. Den personalgrupp som enlig Lilian och Gun-Britt kommer påverkas mest är SKTF:s medlemmar inom administrationen. För en gångs skull är inte jag orolig för Kommunals medlemmar, säger Gun-Britt. Men de fackliga företrädarna hos SKTF har ett jättetryck på sig. Vet hur det känns I den här frågan vet Gun-Britt vad det vill säga att känna den oron. Sedan hon blev ordförande i sektion i början av 90-talet har hon arbetat med och förhandlat om ett stort antal omorganisationer och förändringar. Det här arbetet känns faktiskt väldigt positivt för en gångs skull, säger hon med ett leende. Både Lilian och jag har pratat om det. Vi har kommit fram till att det inte påverkar Kommunals medlemsgrupper vad det gäller jobben. Den enda förändringen som vi sett är att de får en ny arbetsgivare. Öppet för förändringar Även möjligheterna för att förändra villkoren och utveckla anställningsformerna öppnas i det nya bolaget. En fråga som vi måste driva hårt är att det bara ska vara heltidsanställningar till de som så önskar, säger Gun-Britt. Vi kommer att se över hur anställningsformerna ser ut och driva på för att minimera timanställningar och andra anställningsformer som är otrygga. För Gun-Britt handlar det inte bara om de fackliga frågorna. Hon liksom många andra Norrtäljebor, bå-

5 bildar org de medlemmar i Kommunal och medborgare, är det en hjärtefråga. Vi var många Norrtäljebor som demonstrerade när sjukhuset hotades av nedläggning, konstaterar hon. Att vi kan rädda sjukhuset kvar i Norrtälje är vi många som gläds åt. Om vi sedan kan bygga en bra fungerande verksamhet som uppfyller fler krav än bara det så är det jättebra. Jag tror stenhårt på att det här Vårt Viltbord är av högsta klass. Norrtäljeprojektet Kommunfullmäktige i Norrtälje har redan beslutat om den nya driftformen, Landstingsfullmäktige fattar beslutet på sitt möte den 12 oktober. Efter det bildas det nya kommun- landstingsförbundet och den nya beslutande nämnden och det nya bolaget som svarar för verksamheten i Norrtälje kommun startas den 1 januari Det nya bolaget omfattar i starten 2006 anställda varav 1500 i dag är anställda i Norrtälje kommuns omsorgsförvaltning. Från Norrtälje sjukhus kommer 630 anställda och primärvårdens egna regi omfattar 130 anställda. Budgeten för det nya bolaget är beräknad till 1278 miljoner kronor (knappt 1,3 miljarder) i övergången. Av dessa pengar kommer 148 miljoner från primärvården, 430 miljoner från sjukhuset och 700 miljoner från omsorgsförvaltningen. Vid sammanslagningen anställs all berörd personal vid det nya bolaget. Det innebär att samtliga anställda får en ny arbetsgivare. Det handlar inte om något personalövertagande för vare sig kommunen eller landstinget. Från att varit kommun- eller landstingsanställd blir man bolagsanställd i Norrtäljeprojektet. I övergångsskedet görs inga personalförändringar utan verksamheten ska fortsätta som tidigare. Syftet är att skapa en tydligare organisation där kommuninnevånaren bara behöver möta en vård- och omsorgsgivare. Den ska även tydliggöra det lokala befolkningsansvaret och befolkningsföreträdare med ett folkhälsofokus. kommer att bli bra för de flesta som berörs. medlemstidningen Stockholms län nummer Vid läckert Viltbord till Åland. Buss och båt, 40 kr t/r! Dagtur till Åland. Upplev skärgården, maten och nöjet ombord! Det enkelt att åka till Åland. Om du tar vår direktbuss kostar det just nu endast 40 kr t/r för buss o. båtresa! Enbart båtbiljetten kostar 40 kr t/r, senior 25 kr, personbil 50 kr, enkel resa. Barn under 12 år fritt i målsmans sällskap. Stanna ett par dagar! Åland har milda höstdagar. Härlig skärgårdsmiljö eller småstadsidyll. Förmånligt boende på hotell, gästhem och i stugor. Stort smörgåsbord ombord. 7 oktober 17 november serveras vår populära VILTBORD i matsalen. Traditionella smårätter med inslag av vilt, både som kallskuret och varmrätter. Pröva och njut! A la carte serveras i vår ombonade restaurang och husmanskost och smårätter i cafeterian. Fynda i taxfreen till glada sjöpriser! Se vår hemsida. TURLISTA ALLA DAGAR LOKALA TIDER. Bokning Från Grisslehamn 10.00, To-sö även Från Eckerö 13.30, Fr-må även Bokning , din resebyrå eller Besök vår hemsida: Jag tror att Norrtäljeprojektet är en del av lösningen för framtidens sjukvård och omsorg, säger Lilian karlsson, sektionsordförande i Kommunal norra produktionsområdet. Jag är glad att det skapats en lösning som kan bli oerhört bra både för Kommunals medlemmar och Norrtäljeborna, säger Gun-Britt Viktorsson, sektionsordförande i Kommunal Norrtälje Snabba ryck Allt vad det gäller bolaget går med snabba kliv. Kommunfullmäktige i Norrtälje har redan beslutat om det nya Kommun- och Landstingsförbund som ska svara för bolaget. Landstingsfullmäktige fattar beslutet den 12 oktober. Trots att verksamheten ska vara igång från första januari har det nya bolaget inget namn än utan kallas enbart Norrtäljeprojektet. Det finns inte heller någon styrelse eller någon verkställande direktör utsedd. Rekryteringsarbetet att finna rätt personer till den nya bolagsledningen har dock påbörjats. Det nya bolaget tycks bli spännande och intressant ur flera perspektiv. Det är det första försöket i länet att i stor skala sammanföra kommun- och landstingsverksamhet under samma tak. Kanske är det en föregångsmodell. GÖTE AXELSSON HOTELLPAKET fr. 290 kr GÄSTHEM fr. 175 kr Förmånliga priser på Stugor under hela eftersäsongen. I korthet UNDERSKATTAT problem har buller visat sig vara och är ett hot mot hälsan. Mellan den oktober inträffar Europaveckan mot buller i hela Europa. Buller orsakar inte bara hörselskador utan påverkar även stress och spänningar i kroppen. 200 ARBETSSKADOR anmäldes på grund av buller 2004 av personal inom förskola och skola. Med enkla medel kan man minska bullret i skolmiljö genom att exempelvis byta ut porslin och bordsskivor, använda ljudabsorberande färg och bullerdämpat tyg. TVÅ AV TRE arbetsgivare trotsar lagen och följer inte lagens krav på rehabilitering, visar försäkringskassans diagnos och arbetsgivarregister. Trots att nya regler infördes vid årsskiftet om en bättre rehabiliteringsprocess fungerar det lika dåligt som förrut. Bara 34 procent av arbetsgivarna påbörjade rehabiliteringsutredning trots lagskärpningen. TRE MILJARDER får landstingen från staten, fördelade på tre år, för att minska sjukfrånvaron. Pengarna ska öka läkarnas möjlighet att ge ett bra bemötande. Ett bättre bemötande, har det visat sig i forskning, ger kortare sjukskrivningsperiod. VAR FJÄRDE PERSON av de anställda inom kollektivtrafiken har utsatts för hot och var femte har utsatts för rån eller rånförsök, enligt en studie som Kommunal och Seko gjort. Hälften av brotten polisanmäls inte och ännu färre skriver arbetsskada. KRISTDEMOKRATERNA har snott Kommunals slogan Vi tar fajten. Är det brist på fantasi från deras kampanjmakare eller är ett fult försök att snylta på en inarbetad paroll? Kommunal har skrivit till dem och förklarat situationen. Under vår stora strejk 2003 bar Kommunals medlemmar röda jackor med texten Vi tar fajten Jackorna och uttrycket var oerhört viktigt för Kommunals medlemmar som identitet och samlande symbol för vår kamp för rättvisa och jämställda löner. Uttrycket är i dag ett särmärke för Kommunal. Kommunal väntar på svaret. Bussförbindelser från Stockholm Buss T Tekn. högsk. 2 tim före båtavg. Via Danderyds sjukhus, Roslags-Näsby trafikplats, Brottby, Norrtälje Busstation och Älmsta. Buss+båt t/r: 40 kr, barn u. 12 år gratis. Grupper om minst 35 personer hämtas inom Stor-Stockholm. Bokas på förhand. Obs! 18 års åldersgräns fre-, lördag kl. 15 och 17 från Grisslehamn. Yngre i målsmans sällskap.

6 6 Många av Kommunals medlemmar i Stockholm inom privat äldrevård och omsorg har fått betala ett högt pris för upphandlingarna som började genomföras i mitten av 1990-talet. Så beskriver Klas Rönnbäck situationen i sin rapport Privatiseringarnas pris. Rapporten är genomförd på uppdrag av vänsterpartiet i Stockholms stadshus. Rapporten är en analys av privatiseringspolitikens konsekvenser i Stockholm och även övriga landet. Privata företag har under åren tagit över alltmer av den offentliga sektorns verksamhet. Bland annat har äldrevården upphandlats i flera kommuner och drivs nu på entreprenad. Stora problem Stockholms stad har gjort utvärderingar av de privatiseringar som drivits igenom i staden. Man har specifikt tittat på resultatet inom äldrevården. Utvärderingarna visar upp stora problem inom den privatiserade vården. Enligt brukarna har kvaliteten försämrats betydligt. Det bekräftas av 754 boende och anhöriga. I enkätundersökningar får de kommunala äldreboendena ett positivare omdöme än de privata. Det finns mycket mer kritik mot arbetssituationen bland de anställda i den privata äldrevården. Flertalet av de privatanställda anser att de har fått en sämre arbetsmiljö och de är ofta mer missnöjda med sin anställning. Två av tre privatanställda upplever mer stress i arbetet. Sju av tio anser att arbetsbördan har ökat. Många upplever även att anställningstryggheten har försämrats. De anställda upplever också i stort att kvaliteten för de boende har försämrats. Nedskärning som metod Ett sätt att effektivisera hos entreprenörerna har varit att skära ner på bemanningen. Det visar en analys som stadens revisionskontor gjort vid olika sjukhem. Vårdhem som drevs på entreprenad hade i genomsnitt femton procent lägre bemanning per boende än de som drevs i kommunal regi. De privata bolagen är inte effektivare, de har dragit ned i verksamheten för att tjäna pengar. Vid flera upphandlingar har det endast kommit in ett fåtal anbud, ibland bara ett. Den utvecklingen har blivit tydligare under senare år enligt konsulter i Stockholms stad. Konkurrensutsättningen riskerar att bli favoriserade privata monopol. Ann-Margaretha Livh, gruppledare för vänsterpartiet i stadshuset medlemstidningen Stockholms län nummer Mer stress och sämre arbetsmiljö Regeringen vill skapa plusjobb i offentliga sektorn. Långtidsarbetslösa ska höja kvaliteten med insatser som inte görs i dag. Plusjobben ska ses som vanliga jobb till vanliga löner. Det är en utmaning för Kommunal. Förbundet har listat de fackliga krav som ställs på plusjobben plusjobb skapas för att höja kvaliteten på offentliga sektorns tjänster. De som har varit arbetslösa i minst två år kan få jobben. Avtalsenlig lön ska betalas. Start 1 januari Stills flyter vattnet under Stockholms broar. Men besluten som fattats i Stadshuset förorsakar stress och oro. Plusjobben förutsätter att ett avtal träffas mellan arbetsgivaren, facket och arbetsförmedlingen. Jobben kan finnas i den statliga eller kommunala sektorn och hos entreprenörer som de anlitar. säger att vi skattebetalare, konsumenter och medborgare förlorar stora summor varje år på konkurrensutsättningen. Pengarna försvinner rakt ned i en liten elits fickor. En myt Hon menar att man kan välja en annan riktlinje i framtiden och sätta stopp för vidare privatiseringar. Vården och omsorgen av människor handlar inte om ekonomisk vinning för de flesta av oss individer. Det är en myt att privatiseringar av den offentliga sektorn skapar flera valmöjligheter och mångfald. Det blir en stor politisk utmaning framöver att den offentliga verksamheten inte enbart har tillräckligt med resurser utan använder dem på bästa sätt. PIA OLSSON Måste bli bra inslag Den som varit inskriven på arbetsförmedlingen i minst två år kan få ett plusjobb. Men denna tid kan ha brutits av en period med arbete på högst ett halvår. Även dessa kan räknas som långtidsarbetslösa. En del av dessa personer kanske arbetsförmedlingen felaktigt betraktar som deltidsarbetslösa i dag. För Kommunals sektioner och företrädare landet runt gäller det att se till att plusjobben blir ett bra inslag på arbetsmarknaden. Plusjobben måste ha en meningsfull utformning för de som utför dem. Det handlar om både kvantitet och kvalitet för alla de som berörs. Om plusjobben utnyttjas för att ersätta vanliga jobb eller andra arbetsmarknadspolitiska lönesubventioner kommer Kommunal att säga nej och stoppa jobben. De avtal som träffas mellan Kommunal, arbetsgivaren och arbetsförmedlingen ska först godkännas av förbundet centralt. I avtalet bör följande frågor regleras, enligt förbundets uppfattning: Vilka arbetsplatser? Det gäller att bevaka att plusjobben inte tränger undan ordinarie jobb. Plusjobben ska med regeringens ord vara ett nettotillskott i befintlig verksamhet. Köp och sälj slår hårt Gärdets äldreboende är en av många verksamheter som drivits på entreprenad den senaste tioårsperioden.turerna för personalen har varit många. Det var företaget Radius som vann den första anbudsupphandlingen. Men strax innan övertagandet skulle genomföras 1995 så köpte Partena Care upp företaget och blev de som tog över verksamheten. I dag drivs verksamheten, efter många turer, åter i Kommunal regi Jämfört med Partenatiden tycker jag att det är bättre personalbemanning idag, säger Carina El Gahly som arbetar som undersköterska. Många klagomål Partena fick många klagomål från boende och det blev skriverier i massmedia. Vid nästa anbudsupphandling var det företaget Medihem som tog över driften. Alexander Persson som anställdes 2001 av Medihem tycker att personalbemanningen var bättre Kommunals krav på Plusjobben Vilket kollektivavtal som gäller ska framgå av avtalet. Plusjobb ska betraktas som ordinarie arbete och det vanliga kollektivavtalet ska gälla. Beredskapsavtalet BEA får aldrig tillämpas för plusjobben. under deras tid än idag. De tog alltid in personal när det behövdes, säger Alexander. Kommunen pratar mest kronor och ören. Men Medihem fick också klagomål och krävde ett stort ekonomiskt tillägg för att fortsätta driva verksamheten. Därför gick äldreboendet med kort varsel tillbaka till kommunen Vi är stålmän När Östermalm stadsdelsförvaltning tog över upplevde Alexander att de började städa i organisationen, ändrade rutiner och gick igenom dokumentation. Man fick upprepade byten på chefsposten. Det blev en väldigt rörig period, vi som orkade arbeta kvar är riktiga stålmän. Alexander menar att när det kommer en ny ledning har de ofta en annan verksamhetsidé och personalen får därför hela tiden nya budskap. Tyvärr är det bara budgeten som styr, säger Alexander. Så fort vi vill ha några förbättringar för våra boende får vi höra att det inte finns några pengar. LENA ERICSONHÖIJER Vi som arbetar i äldrevården måste ha samma egenskaper som Stålmannen, säger Alexander Persson. Många frågor Vilken lön gäller? Red ut i förväg vilka regler som gäller, bl a hur de berörda har rätt till löneutveckling under de två åren. Ordinarie semesterregler ska gälla. Vilka arbetstider? Samma som för övrig personal eller annat. Vilka är arbetsuppgifterna? Klargör i förväg vad plusjobbarna ska göra och vad den ordinarie personalen ska göra. Vem har arbetsgivaransvaret? Utvecklings- och lönesamtal vem ska hålla i detta? Kan plusjobbare byta arbetsuppgifter eller arbetsplats om en tjänst inte skulle passa? Vikariat ska plusjobbet kunna brytas och tillfälligt övergå till ett vikariat? Antalet sommarvikariat ska t ex inte kunna minskas för att det finns plusjobbare. Tillåts de att gå ifrån arbetsplatsen för att söka arbete? Handledning? Kommunalare kan mycket väl vara mentorer för plusjobbarna. Men det kan behövas särskild utbildning för handledarna? Utbildnings- och utvecklingsinslag under perioden samt uppföljning måste också beslutas. KOMIN

7 För att försvara våra löner och anställningsvillkor här hemma måste vi arbeta internationellt. Det menar Barbro Delin, en av många fackliga företrädare som deltar i Kommunals internationella arbete. Se bara på konflikten i Waxholm, säger Barbro. Eller på alla som kommer hit och arbetar för löner som ligger långt under våra. Det finns arbetsgivare som lockar hit personal som de behandlar hur som helst utan att de ställer några krav. Om arbetsgivaren inte ska kunna spela ut arbetare från olika länder mot varandra måste vi hjälpa till att bygga upp fackföreningar i länder där de saknas. Vi måste hålla ihop och ställa krav, säger Barbro Delin. Människor måste få bättre villkor i sitt eget land. Förra året avslutades ett projekt i Moskva som Kommunal Stockholms län drivit i flera år. Lyckat projekt Där har man hjälpt en grupp fackligt aktiv med probleminventering och utbildning. Syftet var att bygga medlemstidningen Stockholms län nummer Elevassistent ger stöd och trygghet till barnen Väldigt kul. Men sorgligt undervärderat. Det säger Ann-Margreth Lindhe om sitt arbete som elevassistent. Ann-Margreth har nyligen påbörjat sitt tionde läsår på Stenhamraskolan i Ekerö kommun. Hon stöttar barn med särskilda behov, sitter med i klassrummet och hjälper barnen med skolarbetet. I år arbetar hon i två klasser, en tvåa och en fyra. Fyrorna hade hon förra året också när de gick i trean. Det gör arbetet extra roligt när hon får chans att följa barnen under flera år. I sitt svar på regeringens förslag till ny skollag säger Kommunal att elevassistenterna för många barn innebär skillnaden mellan en misslyckad och en lyckad skolgång. Den bilden känner Ann-Margreth igen. Stora klasser gör att allt fler barn behöver extra stöd. Stora krav Det ställs stora krav på barnen idag och barnen har rätt att ställa krav på att få stöd, säger Ann-Margreth. Idag får inte alla barn den uppmärksamhet och hjälp de behöver. Alla barn behöver bli sedda. Ann-Margreth har gått en ettårig kvällsutbildning där hon lärt sig mer om barn med särskilda behov. Och varje år får hon som anställd i skolan använda ettusen kronor till sin kompetensutveckling. Med åren har hon samlat på sig kunskap och erfarenhet. Men hon tycker inte att hon har fått särskilt Ann-Margreths arbete som elevassistent är uppskattat av barnen, men högre upp i skolans organisation ses jobbet som onödigt ont. mycket uppskattning för det. Lönen är låg. Skolan kan inte ge henne heltid och hon har dessutom har uppehållslön. Det innebär att om hon varit ensamstående hade hon inte klarat av att försörja sig på sitt arbete. Arbetet som elevassistent är kämpigare än många tror. Det finns dåligt med pengar till skolans verksamheter. Och eftersom många barn behöver hjälp utnyttjas vi elevassistenter maximalt. Det är ofta man känner sig sliten. Lärare, elever och rektor uppskattar hennes arbete. Men högre upp i kommunens skolorganisation känns det som man ser elevassistenterna som ett nödvändigt ont. På personalenheten tyckte man till exempel att elevassistenterna inte behövde börja arbeta efter sommarlovet förrän samma dag som eleverna kommer. Planerat arbete Men jag måste också planerna mitt arbete, konstaterar Ann-Margreth. Det gäller ju att samarbeta med lärarna och få information om de nya barnen. Gränslöst uppdrag för facket Barbro Delin är engagerad i Kommunals internationella arbete. starka fackföreningar med verkligt medlemsinflytande. Projektet blev så lyckat att vi beslöt att gå vidare med en ny grupp några mil utanför Moskva, berättar Barbro. Gruppen består av ett tjugotal personer, främst kvinnor, från Ann-Margreth är inte förvånad över att elevassistenterna inte ens nämns i regeringens förslag till skollag, men hon tycker att Kommunal också får skärpa sig. På de fackliga mötena är det mycket prat om barnskötarna, medan elevassistenterna glöms bort. LENA ERICSONHÖIJER olika fabriker och andra arbetsplatser. På den gamla kommunistiska tiden fanns starka centrala fackföreningar som var med och fastställde lönerna gentemot den statliga arbetsgivaren. Nu behöver de anställda på arbetsplatserna bygga upp lokala fackföreningar med medlemsinflytande, säger Barbro. Idag finns till exempel ingen kunskap om hur man löneförhandlar eftersom man aldrig behövt göra det lokalt. Aktivitet krävs Tidigare var det fackliga byråkrater som tog hand om det fackliga arbetet. Nu måste alla medlemmar bli aktiva. Förr var alla automatiskt med i facket. Nu måste de fackligt aktiva värva nya medlemmar precis som vi här i Sverige. I Ryssland finns fortfarande en stark lagstiftning när det gäller arbetstider och arbetsmiljö. Men få arbetsgivare anser sig ha råd att följa reglerna nu när verksamheterna Hänt i Facket KOMMUNAL nagelfar regeringens förslag om ny skollag Förbundet är i sitt yttrande över förslaget till ny skollag i stort positivt till remissens förslag, som man skriver, vittnar om en förståelse för dagens problem och framtidens behov. Men förslaget får även kritik, till exempel för att elevassistenterna inte ens nämns. Kommunal tycker även att fritidsledarnas viktiga arbete måste uppmärksammas och att man måste slå vakt om möjligheten att välja familjedaghem. (läs mer på KOMMUNALS förbundsordförande Ylva Thörn välkomnar satsningen på sysselsättning i regeringens budgetproposition som presenterades i september. Det är positivt med en satsning på sysselsättningen i kombination med kompetenshöjande insatser för välfärdstjänsterna, säger Ylva Thörn om regeringens budgetproposition för Hon menar också att det är viktigt att det finns ett kvalitetsperspektiv i åtgärderna. LÖNEKLYFTORNA ökar i Sverige. Sedan 1994 har allas löner ökat men en arbetares lön har ökat med 44 procent och tjänstemannens lön har ökat med 52 procent. Tjänstemännen har även bättrat på sina sociala förmåner i relation till arbetarna. Det här är ett misslyckande för LO, säger Wanja Lundby Wedin på DN debatt i september. Det var en medveten nödlösning i samband med krisåren i början av 1990-talet. LO menar att företagens lönsamhet åter är god men vinsten går till aktieägarna och ett fåtal i företagsledningen. Facket vill se en rad åtgärder, man efterlyser till exempel en bättre lönedisciplin bland företagstopparna för att minska klyftorna i samhället. privatiserats. Eftersom det saknas anställningsskydd är många rädda för att ställa krav på arbetsgivaren. I utbildningarna har man tagit upp hur man kan ordna möten och studiecirklar för att hitta gemensamma lösningar och kämpa tillsammans. I projektetens början är att de fackliga företrädarna själva formulerar sina problem. Från den probleminventeringen bjuds sedan gruppen in till två eller tre utbildningstillfällen varje år. Varje utbildning är tre dagar. Projektet finansieras med pengar från SIDA och LO- TCOs biståndsnämnd. Vi kan inte komma till Ryssland och berätta hur de ska lägga upp sitt arbete, säger Barbro. Vi berättar om våra erfarenheter men utgår från deras behov och förutsättningar. LENA ERICSONHÖIJER

8 8 Hälften av alla personliga assistenter upplever att de har en otydlig arbetsbeskrivning. Det visades i Kommunals stora enkätundersökning för ett år sedan. I Nynäshamn tycker man sig ha hittat fungerande lösningar på problemet. Otydliga arbetsbeskrivningar är ett stort problem inom yrket personlig assistans. Oklara arbetsuppgifter kan innebära att brukaren behåller de assistenter som fogar sig och väljer bort andra, mindre anpassningsbara. Det leder till otrygghet och kanske även en rädsla för att förlora jobbet. Var fjärde assistent oroar sig för att inte få behålla jobbet enligt Kommunals enkätundersökning. I Nynäshamn löser man problemen med individuella arbetsbeskrivningar och en konsekvent hållning i synen på yrket. Det har gett resultat, bland annat i form av lägre omsättning på personal. Nyckelordet är delaktighet Arbetsuppgifterna ser helt olika ut beroende på brukarens behov. Därför är det viktigt att det är klart för alla vad som gäller. Alla känner sig tryggare när arbetsuppgifterna är tydliga och de vet vad de kan förvänta sig, säger Eva Hanström, enhetschef i Nynäshamn. Nu pågår LO:s kollektivavtals- och medlemskampanj. I sista minuten bestämdes att den stora mediekampanjen om kollektivavtalets värde kommer att genomföras runt om i Stockholms län, under veckorna 39 och 40. Kampanjen består av en mediekampanj som går under det gamla vedertagna namnet Jobbar du naken?. Kampanjen är en repetition av 2002 års vår- och höstkampanjer. Tanken är att ge en igenkännande upplevelse på en av de mest uppmärksammade kampanjer som genomförts i Sverige någonsin. Jobba inte naken Mediekampanjen som genomförts under två veckor kommer att synas i hela Stockholms län, Göteborg och Malmö. Annonstavlor runt om i hela länet kommer att lysas upp av budskapet. Kampanjen illustreras Nyckelordet i utförandet av arbetsuppgifterna är delaktighet. Brukaren ska delta i arbetet utifrån sina förutsättningar. En bra fråga att ställa sig när det känns luddigt är vad som ingår i arbetsuppgifterna? Vem är det som har assistans? Vill brukaren att man går ut med hunden medan han/hon stannar hemma. Dä bör man tänka att hunden har inte assistans. Alltså går jag bara ut med hunden om brukaren följer med, säger Eva Hanström. Löser situationen Kommunen har också en tydlig linje i de fall brukaren har en partner och det uppstår oenigheter om vem som ska göra vad. Familjen kan påstå att brukaren alltid var den som skötte hemmet och städade. Då talar vi om att situationen är förändrad. Det ser inte längre ut som det gjorde och därmed får man anpassa sig och börja dela på det ansvaret. Andra vanliga tvister gäller de fall då brukaren inte vill gå med på att införa tekniska hjälpmedel i sitt hem som är viktiga för assistentens arbetsmiljö och hälsa. Vissa brukare vill inte att deras hem ska vara en arbetsplats. Men det är vad det är. Deras hem är assistentens arbetsplats och hjälpmedlen är en arbetsmiljöfråga. Då talar vi om att vi tyvärr inte kan assistera brukaren utan dessa hjälpmedel, säger Eva Hanström. av en bildannons och en text-annons. Information om kollektivavtalet finns även på LO:s hemsida under de aktuella veckorna. Förutom att försöka bryta igenom med budskapet - Jobba inte naken erbjuder LO också en direkt lösning på eventuella problem genom LO:s fackliga jourtelefon Där tar man emot frågor och intresseanmälningar för medlemskap. Intresseanmälningar som sedan slussas vidare till respektive fackförening. medlemstidningen Stockholms län nummer Arbetsbeskrivningar ska vara tydliga och skapa trygghet Kollektivavtalskampanj Hon poängterar också vikten av regelbundna möten mellan personal och chefer där inte brukaren deltar. Det ger bra kontakt med ledningen och är särskilt viktigt för dem som arbetar ensamma. På mötena kan man lösa de problem som uppstår, vilket inte alla gånger är möjligt om brukaren är med. För att precisera de individuella arbetsuppgifterna använder Nynäshamns kommun en serviceplan där brukarna får svara ingående på frågor om vad de behöver hjälp med. När oenigheter uppstår kring abetsuppgifterna skriver man i detalj ner brukarens rutiner. Men ibland fungerar inte ens det. Eva Hanström berättar om en assistent som gick med på att hjälpa brukaren med sådant som inte ingick i de överenskomna arbetsuppgifterna. Det spelade ingen roll att ledningen och arbetskamraterna sa till henne och att det klart framgick i rutinbeskrivningen vad som ingick i hennes arbetsuppgifter. Om du funderar på att börja studera men känner dig lite ringrostig inför att sätta dig på skolbänken igen kanske ABF-skolan är något för dig. I ABF-skolan studerar du en dag i veckan under 16 veckor. Studierna bedrivs i cirkelform och man har som deltagare möjlighet att påverka både innehållet och studietakten. Vill du studera vidare sen är ABFskolan ett utmärkt tillfälle för att värma upp dina gamla kunskaper och komma in i studietänkandet. Ann Wiktorsson, från sektion 7 i Botkyrka, har gått både grundkursen och en nio veckors uppföljningskurs i ABF- skolan. Det var fantastiskt roligt att läsa de olika ämnena och göra en massa studiebesök som man annars inte skulle göra. Vi var bland annat på stadsvandringar, gjorde ett besök i tingsrätten och i riksdagen. Man ser möjligheterna på ett annat sätt efter att ha gått ABF-skolan, säger hon. Det som förr tog emot när man var ung och gick i skolan var inte alls svårt eller tråkigt nu. Vi delade ofta Helen Strandkulle tycker att det blivit bättre arbetsbeskrivningar för personliga assistenter i Nynäshamn. Men det kan bli bättre. Kan bli bättre Helen Strandkulle som arbetat som personlig assistent i Nynäshamn i fyra år, tycker att ledningen blivit kunnigare genom åren. De har bra koll, ett ramverk som fungerar och det är tydligare numera vad som ingår i arbetsuppgifterna. Det kan förstås fortfarande bli bättre, men om man jämför med andra kommuner inser man att det fungerar ovanligt bra här. I framtiden hoppas jag på en mer enhetlig syn på yrket och bättre kommunikation mellan kommuner. Man borde dra lärdom av varandras erfarenheter, säger hon. Även Ekerö Också på Ekerö tycker man sig ha lyckats med att få till en tydligare arbetsbeskrivning, med hjälp av rutinpärmar där brukarens vanor och behov av assistans skrivs ner i detalj. I pärmen finns även information om arbetsmiljö, delegeringar och rutiner då brukaren blir sjuk. in oss i grupper och arbetade utifrån våra tidigare erfarenheter och kunskaper. Nya kamrater Ann berättar vidare att hon uppskattar att ha fått träffat människor även från andra förbund och inte bara kommunalare på kursen. Det var intressant att höra deras berättelser från deras arbetsliv, vi tror ofta att vi har det så dåligt men andra har det lika jobbigt fast inom andra yrkesgrupper och fackförbund. Det jag skulle vilja ha lite mer av är den ideologiska biten. Det känns som vi tappar bort den lite grann. Det var även intressant att få träffa politiker som vi gjorde och se att man faktiskt kan påverka. Det är bara lovord som Ann har att säga om ABF-skolan och hon rekommenderar den varmt till andra kommunalare. Ämnena Kursämnena man läser på grundkursen är svenska, matematik, samhällskunskap och engelska. Totalt innehåller kursen 128 timmar. För förlorad arbetsförtjänst utgår ett korttidsbidrag på 80 kronor i Vi håller just på och uppgraderar rutinpärmen, så den kommer att bli ännu bättre, säger enhetschef Anette Ring. Agnetha Hagy som arbetar som personlig assistent på Ekerö instämmer. Rutinpärmarna är ett bra hjälpmedel och tydliggör vad som ingår i arbetsuppgifterna. Den enda nackdelen är bara att det finns de som inte läser dem, säger hon. ABF skolan ett lyft EBBA HEDMAN ABF-skolan förbättrade mitt självförtroende, säger Ann Viktorsson. timmen skattefritt, som betalas ut från LO. Deltagaravgiften på 500 kronor kan du få hjälp med från din fackförbundsavdelning. Är du intresserad att söka till ABF-skolan - ta kontakt med din sektion som hjälper dig eller gå in på KERSTIN RIDDERSTEDT

9 medlemstidningen Stockholms län nummer Bristande kontroll ger lönebidrag till oseriösa arbetsgivare Många personer med lönebidrag hamnar hos oseriösa arbetsgivare för att alla arbetsförmedlingar inte följer upp och kontrollerar arbetsgivaren. Djur- och Natursektionen i Stockholms län har flera fall där arbetsförmedlare placerat personer med lönebidrag hos oseriösa arbetsgivare. Som oseriösa arbetsgivare betraktas de som saknar kollektivavtal Om det är oklara regler eller andra brister hos arbetsförmedlingen vet inte Claes Lagergren, ordförande på sektionen. Men agerandet får konsekven att människor med lönebidrag får en för låg lön som ligger under det som avtalet ger. Det finns även risk att arbetsgivarna inte följer semester- eller arbetstidsregler, De som är anställda med lönebidrag vågar kanske inte gå med i facket för att de är rädda för repressalier från arbetsgivarens sida. Olika uppgifter Enda villkoret för att lönebidrag ska utbetalas, enligt uppgift från arbetsförmedlingen, är att arbetsgivaren har en försäkring som motsvarar kollektivavtalets. Men att arbetsgivarna inte har kollektivavtal och betalar avtalsenlig lön bryr sig inte arbetsförmedlingen om. Det är märkligt, säger Kerstin Cazorla på sektionen. Det borde bara vara de seriösa arbetsgivarna som skulle få ta ansvar för människor med lönebidrag. Jag känner till verksamheter som lever på att de har människor med lönebidrag anställda. När lönebidraget löper ut ska anställningen leda till en tillsvidareanställning. Men många arbetsgivare säger att de inte har råd att ha kvar Förskolan glömmer de små barnen Tidningen Förskolan berättar om de brister i den nya lärarutbildningen som Högskoleverket påtalat. Bland annat är det för få lärare som väljer förskolan som inriktning. Camilla Pettersson är en av dem som gick ut den nya lärarutbildningen vintras. Hon arbetar med barn mellan ett och tre år, åldrar som hon tycker försummades i utbildningen. Det pratades mest om äldre barn. Det handlade mycket om skolan. En del om barn mellan tre och fem år. Om de allra yngsta pratades det ingenting. Så upplevde i alla fall jag det. (FÖRSKOLAN) personalen och säger upp dem med omedelbar verkan. Det är inte juste vare sig mot den anställda eller mot andra företag som arbetar seriöst. De kan inte konkurrera på lika villkor. En full pärm Många människor hamnar i bakvattnet och får aldrig en ärlig chans när arbetsgivarna utnyttjar dem så länge det passar. På sektionen har man en pärm full med kopior på beslutsunderlag till överenskommelse om lönebidrag. Meningen är att arbetsgivaren och facket ska skriva på dessa. Men alla arbetsförmedlingar skickar inte underlaget till Kommunal. Kerstin och Claes visar på flera lönebidragsblanketter i pärmen där felaktiga uppgifter finns. Claes visar ett dokument där en tjänsteman skrivit under för Kommunals räkning. Tjänstemannen som gjort det kallar det för tjänsteanteckningar! En del arbetsförmedlare är väldigt måna om att allt ska gå rätt till och kontaktar oss, konstaterar Claes. Sen finns det de som skriver under själva i rutan för facklig företrädare. Den här pärmen är dyster läsning, säger Kerstin Cerzola och Claes Lagergren när de går igenom vilka lönebidrag som finns i sektionens område. Reda ut begreppen Sektionen har kontaktat arbetsförmedlingen för att reda ut begreppen. Men de har inge aning om hur många lönebidrag som finns utanför deras kännedom och pärm Vi har en medlem som vi jobbar med just nu som har kronor lägre lön på sin deltidslön än vad avtalet säger. Hon är dyslektiker och har svårt att läsa handlingar och avtal själv och har svårt att hävda sig mot arbetsgivaren. Claes och Kerstin vet att lönebidragen är ett bra verktyg att få män- Läkaruppror Sveriges yrkesmedicinska kliniker har fått nog av bristfälliga beslut om arbetsskador skriver LO-tidningen i september. Ett nationellt råd bildas för att få bukt med Försäkringskassans många avslag. Trots att lagen om arbetsskadeförsäkring ändrades 2002 för att underlätta de arbetsskadades rätt till ersättning så fortsätter antalet godkända fall att sjunka. Vi är missnöjda med hur Försäkringskassan ser på våra utredningar när det gäller arbetsskador, säger Mats Hagberg professor och överläkare vid yrkesmedicinska på Sahlgrenska sjukhuset. Försäkringskassans förtroendeläkare använder sig av en bok som har bekostats av AFA, den heter Arbete och hälsa 2001: 12. Utredarna tittar i boken och om det står att det inte finns något samband mellan patientens skada och arbete, då slår man igen boken och säger nej. niskor tillbaks i arbete. Men de uppgifter de har och de svar de fått från arbetsförmedlingen oroar. För Claes och Kerstin är kollektivavtalet en grundförutsättning för tryggheten på en arbetsplats. Vi ska följa reglerna Det är självklart att vi inte ska medverka till att personer med lönebidragsan- Utrota fattigdomen nu Rättvis handel, skuldavskrivningar för fattiga länder och mer och bättre bistånd. Det är kraven i det upprop som Kommunal nyligen skrivit under. Kampanjens symbol är det vita bandet som alla kommunalare kan beställa kostnadsfritt. Målet för kampanjen är att skapa ett folkligt tryck på världens ledare att förverkliga FNs mål om att halvera antalet människor som lever i fattigdom till år På kan du läsa mer om målen för kampanjen. Där kan du också personligen skriva under uppropet. Du kan dessutom visa att du stödjer kampanjen genom att bära det vita bandet. Medlemmar i Kommunal kan beställa det kostnadsfritt per e-post genom att skicka namn och fullständig postadress till: vitabandet@kommunal.se ställning får sämre anställningsvillkor än sina kollegor, säger Stina Nordström Popova, informa- Stina Nordström Popova tionschef på Länsarbetsnämnden i Stockholm. Inte minst understryker Budgetpropositionen för 2006 att Länsarbetsnämnden får anvisa någon en anställning med lönebidrag eller skyddat arbete endast om lön och andra anställningsförmåner följer av kollektivavtal eller är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen. En arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan dock ändå teckna ett separat försäkringsavtal för sina anställda. För en sådan försäkring krävs emellertid regelmässigt att arbetsgivaren tecknar försäkringsavtal för all anställd personal. Vi kommer att se över våra interna arbetsrutiner för lönebidrag, vilket exempelvis kan innebära att vi behöver förtydliga hur regelverket ska tillämpas, KERSTIN RIDDERSTEDT Namninsamling lämnad till Hans Karlsson Den 14 september överlämnades namninsamlingen för Trygg kollektivtrafik till arbetslivsminister Hans Karlsson. Namninsamlingen genomfördes av fackförbunden Seko och kommunal. Vi vill ha en trygg kollektivtrafik för både resenärer och personal, säger Håkan Pettersson, Kommunals andre vice ordförande. Därför driver Kommunal och Seko krav på förändringar som kan görra kollektivtrafiken säkrare. Namninsamlingen visar att vi har allmänhetens stöd för våra krav. Kommunal och Seko har under en längre tid arbetat för att synliggöra problemet med hot och våld inom kollektivtrafiken. Bland annat finns en rapport om situationen och dessutom genomfördes en manifestation den 1 juli. Fakta lönebidrag Syftet med lönebidrag är att det ska underlätta för människor med arbetshandikapp att få en anställning där kompetensen tas tillvara och funktionsnedsättningen i arbetsförmågan beaktas. Lönebidrag får lämnas upp till fyra år men ett första beslut om bidraget får omfatta högst ett år. Det är meningen att den anställda successivt ges möjlighet att utöka sin arbetsförmåga och på sikt ska lönebidraget inte behövas. Det innebär att när lönebidraget upphör ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning. Är arbetsgivaren tvungen att säga upp personen ska de ske inom arbetsrättslig praxis. Bättre betalt - nytt studiematerial Bättre betalt för personlig och yrkesmässig utveckling är titeln på förbundets nya studiecirkelmaterial som handlar om lönepolitiken, centrala förhandlingar på HÖKområdet samt de lokala löneförhandlingarna. Studiematerialet Bättre betalt är kanonbra och kommer att bli en storsäljare bland både arbetsplatsombud och medlemmar. Det var deltagarnas betyg när studiematerialet presenterades på Kommunals lönepolitiska arbetsgrupps konferens på Runö. Kontakta din sektion om du är intresserad att gå en studiecirkel och lära dig vägen till bättre betalt. Materialet finns i tre olika varianter. Ett studiehäfte En interaktiv CD-rom-skiva Studiehäfte plus CD-rom-skiva

10 10 medlemstidningen Stockholms län nummer Nattpatrull foto: Karin Riikonen På natten kommer man extra nära de människor man hjälper, det menar Thomas Magnusson och Kerstin Ritter som arbetar i Sköndals nattpatrull. Att arbeta natt blir också en livsstil. Klockan är snart tio på kvällen och det är nästan mörkt den här kvällen i början av augusti när Thomas och Kerstin träffas i lokalen för att börja sitt arbete. Bägge två trivs med att arbeta natt. De plockar ihop nattens nycklar, kollar fax, rapportboken och nattfacket innan de sätter sig i bilen. Personalen i nattpatrullen är anställda av stiftelsen Stora Sköndal men man utför arbetet på uppdrag av Farsta stadsdelsförvaltning. Det märks att det är ett stort område de arbetar i. Efter en lång resa blir det ett snabbt stopp hos en pensionär som klarar kvällstoaletten själv men som känner sig trygg med att patrullen tittar in en stund. Vid nästa port sitter en katt och väntar. Thomas fångar i den med vana händer och tar den med in till matte som behöver hjälp med kvällsbestyr och att komma i säng. Medan det riktiga nattmörkret lägger sig har patrullen flera tillsynsärenden. En del pensionärer sover lugnt vidare när vi kommer, berättar Kerstin. Det är en trygghet för dem att veta att vi tittar till dem medan de sover. Väntat sällskap Farsta centrum ligger öde när nattpatrullen är på väg till Paul som lovat ta emot fotograf och reporter från MT. Paul har sovit några timmar men vill alltid bli väckt när natten kommer. Han sover dåligt och ser fram emot sällskapet och en pratstund. Det märks att han känner Thomas och Kerstin väl. Med torr humor kommenterar han deras arbete och Thomas är inte sen att svara. De munhuggs och skrattar gott. Nattpatrullens besök betyder mycket för mig, säger Paul och blir allvarlig. Det är ömsesidigt, säger Thomas och möter hans blick. Alltför snart är det dags för Thomas och Kerstin att fortsätta och för Paul att sova några timmar till. Klockan två kommer första larmet. Det är Trygghetsjouren som ringer upp. De har varit i kontakt med damen som larmat, hon vill ha hjälp att stänga av radion. Nattpatrullen kör vidare till nästa ärende och Kerstin går in. När Thomas ser att hon kommit in i porten åker han till lokalen för att hämta larmnyckeln. Man har i genomsnitt tre till fyra larm per natt, fler under storhelger, då verkar många känna ångest och oro. Akut fall Lagom när Thomas hämtar upp Kerstin får de ett nytt larm och måste hämta en ny nyckel. Eftersom det är en farbror som ramlat på väg till toa får damen med radion får vänta. När hon äntligen får hjälp blir hon glad och lättad. Kerstin och Thomas hjälper henne med några småsaker, samtalar en stund och snart är hon nöjd med att få krypa ner i sängen igen. När de kommer ut till bilen är klockan snart halv fyra och himlen börjar ljusna. Nu styr de mot lokalen. Larmnycklarna skall tillbaka på sina platser och rapporter skrivas. Deras paus med fika och frukt avbryts snart av nästa larm. Ytterligare en person som har ramlat, antagligen blodtrycksfall. Nu går det ganska snabbt eftersom de har nycklarna tillhands. Morgonen kommer Efter larmet är det bara att fortsätta med ordinarie morgonärenden. På en gruppbostad hjälper de till med en vändning och att ßbyta torrt. Det är tufft för nattpersonalen där att vara ensam på två våningar. Tillbaka hos Paul går sysslorna snabbt. De vet precis hur han vill ha det och hinner med en pratstund. Paul har sovit ovanligt gott, inga oroliga drömmar i natt. Han sitter tryggt i favoritfåtöljen i det varma morgonljuset. Thomas och Kerstin pustar ut en stund, nu är det bara ett par morgonärenden kvar. De ser trötta ut men verkar tillfreds med sitt arbete. Vi träffar så många unika människor, säger Thomas, och det är på nätterna tankarna kommer för många ensamma gamla. LENA ERICSONHÖIJER

11 medlemstidningen Stockholms län nummer

12 12 Har du haft lönesamtal? Frågan är kanske sent ställd eftersom de allra flesta kommuner och landstinget börjar närma sig slutet på årets avtalsrörelse. Men vi vill gärna informera om några punkter som kan vara bra att tänka på för kommande lönediskussioner. De flesta som har individuella lönesamtal har kanske precis haft det. Har du inte haft det är det bra att du förbereder dig inför samtalet. Många blandar ihop de olika samtalen de ska ha med sin chef. Efter den nya lönesättningen ska du få en muntlig motivation till varför du fått det påslaget du fått. Du ska inte nöja dig med en lapp i handen eller ett besked via lönespecifikationen. Din chef ska motivera sin lönesättning. medlemstidningen Stockholms län nummer Har du haft lönesamtal? Lönesamtal ska bygga på en öppen dialog mellan dig och din chef, en tillbakablick på vad som har hänt sen senaste lönesamtalet. Det är dina arbetsuppgifter, din kompetens och ditt engagemang som ska vara avgörande för lönesättningen. Ta reda på vilka lönekriterier ni har på er arbetsplats, läs på inför lönesamtalet. Vad har du gjort sen förra lönesättningen? Har du fått nya eller förändrade arbetsuppgifter? Har du fått utökat ansvarsområde eller har du utvecklat din yrkeskompetens? Att tänka på inför lönesamtalet - förbered dig noga - använd sakliga argument - underskatta inte dina arbetsuppgifter - var inte rädd att ställa frågor och be chefen förklara om det är något du inte förstår - var inte rädd för att ta på dig nya arbetsuppgifter - hör efter med din sektion vilka lokala avtal och riktlinjer som finns Utvecklingssamtal är just ett samtal om din framtida utveckling på arbetsplatsen och vad du eventuellt behöver för att utvecklas i din yrkesroll. Mål ska sättas upp vad ni kommer överens om. Du kanske får utökat ansvarsområde eller du kanske ska gå en kurs. Det kan se väldigt olika ut beroende på vad ni tillsammans kommer överens om. Dokumentet med de mål ni satt upp har du rätt att få kopia på. (Kan vara bra att ha till hands inför lönesamtalet) Lathunden Kolla dig själv Vilka mål sattes upp för dig i ditt senaste utvecklingssamtal? Har du uppfyllt dessa? Har du utbildat dig eller på annat sätt utvecklat din yrkeskompetens sedan förra lönesättningen? Har du fått nya eller förändrade arbetsuppgifter som till exempel ökat ansvar,eller nya eller fler arbetsuppgifter? Vilka lönekriterier finns för din arbetsplats? Om du inte känner till det, ta reda på hur de är utformade. Prata med din chef och ditt arbetsplatsombud eller din sektion. Förbered dig väl innan du går tilll lönesamtalet, det tjänar du på. Bättre betalt - nytt studiematerial Bättre betalt för personlig och yrkesmässig utveckling är titeln på förbundets nya studiecirkelmaterial som handlar om lönepolitiken, centrala förhandlingar på HÖK-området samt de lokala löneförhandlingarna. - Studiematerialet Bättre betalt är kanonbra och kommer att bli en storsäljare bland både arbetsplatsombud och medlemmar. Det var deltagarnas betyg när studiematerialet presenterades på Kommunals lönepolitiska arbetsgrupps konferens på Runö. Kontakta din sektion om du är intresserad att gå en studiecirkel och lära dig vägen till bättre betalt. Materialet finns i tre olika varianter. Ett studiehäfte En interaktiv CD-rom-skiva Studiehäfte plus CD-rom-skiva

13 Arbetsliv Kaija-Stina ligger så stilla i bädden, andningen är knappt märkbar och ibland lurades man att tro att livet är över. Men så hävde sig bröstet i en djup suck. Kaija-Stina, hur har ditt liv varit, vi känner bara de senaste åren, de år du bott på hemmet. Din make är död sedan några år och ni fick aldrig några barn, 74 år det är ingen ålder för en kvinna, men du vill inte längre, några anhöriga har vi aldrig träffat, ingen mer än vårdpersonalen frågar efter dig. Eftersom verksamheten inte går ihop budgetmässigt så har verksamhetschefen beslutat att inte sätta in vak. Därför turades vi i personalen om att sitta hos dig, vi kunde ju inte gärna lämna dig ensam så här i livets slutskede. Det är tungt att sitta hos människor när dom ska dö. Det ger många tankar, man börjar värdera sitt eget liv och minns bortgångna anhöriga. Du ser fridfull ut, huden stramar lite över näsbenet och kinderna har fallit in en aning. Håret är silverfärgat och ligger mjukt över pannan. Jag stryker lätt över din tunna hand och följer en blodåder med långfingret din hand känns sval men inte kall. Vårsolen lyser in genom fönstret och en ljusstrimma spelar över täcket, en talgoxe tji tji hörs entonig utanför. På fönsterbrädan står en utblommad julbegonia, blom-stänglarna är ljusgröna och de nedersta bladen har börjat torka lite i kanterna, men den skjuter nya skott och sträcker sig mot ljuset. Utanför din dörr i korridoren går Kalle fram och tillbaka, så har han travat det senaste året, rastlös masar han fram, och drar tofflorna med sig över linolium golvets gulgråa yta. Nu stannar han borta vid sittgruppen, bara för att vända i sin ändlösa promenad. Eva det är fika kommer du? Javisst, ska vi försöka lyfta upp Kaija-Stina en bit i sängen först? Vi hjälps åt att reda till redan släta lakan och med en lätt strykning över kinden lämnar vi henne ensam en stund. Har du sett att vi har fått ett nytt schema, nu igen. Det gamla var dåligt men det här är för djävligt. Kolla, här har de lagt in fem kvällspass på mig och jag har ingen barnvakt. Tror dom att man kan lämna en femåring själv eller! Jag tog upp det med Inga-Britt, vet du vad hon svarade? Jo, att det medlemstidningen Stockholms län nummer ingick att jobba obekväm arbetstid, om det inte passade mig så kunde jag söka annat jobb. Stämningen var upprörd i fikarummet och jag kände mig bara trött och nere när jag kollade min rad på schemat. Det var fler delade turer på det här schemat än på det gamla. Nu skulle jag få tillbringa flera fjortontimmars pass på jobbet eller i dess närhet. Jag har inte råd med bil sedan skilsmässan och bussarna går för sällan, för att jag skulle hinna hem på min tretimmarsrast. Långpassen var förlagda mest till helgerna, så nu skulle min tolvåriga son få klara sig själv ännu mera. Det var helt uteslutet att han skulle vara hos sin pappa dom gick bara inte ihop. Jag kände mig fruktansvärt besviken på chefen. Jag hade valt den här arbetsplatsen, mycket beroende på att Inga-Britt var en bra chef. Men hon hade förändrats, det var inte lönt att man klagade på arbetstider eller hade önskemål om arbetspass. Senast jag talade med henne hade hon fräst åt mig att arbetsgivaren kunde placera oss på vilken enhet som helst inom kommunen, utan vidare. Dagen började gå mot sitt slut och vi skulle bara se till att de gamla fick sin kvällsmat. De flesta åt i matsalen och vi hämtade ut dem en efter en. Kalle var hungrig, han lyfte locken på kantinterna och vädrade. Akta dig Kalle så du inte bränner dig, sätt dig här så ska du få mat. Han satte sig vid bordet och började genast äta då jag lade för honom, han smackade då han åt och flinade belåtet. Hilda rynkade näsan och tittade menade på Inga, damerna gillade inte Kalles bordskick. På hemvägen tänkte jag på Kaija-Stina, skulle hon leva tills jag kom åter efter min lediga helg eller skulle hon vara borta. Vi var alla tagna av henne, Jag hoppades att hon kommit till ro, så att vi kunde återgå i vardagen igen. Tröttheten låg som en tyngd över sinnet och livet tedde sig tungt. Det nya schemat och arbetskamraternas frustration gjorde inte saken bättre. Man skulle sluta, hitta något annat där man blev uppskattad för det arbete man gjorde. Undrar just vad chefen skulle säga om alla sa upp sig, och sa att schemat inte passade. Men det skulle vi inte göra, vi tänkte på dom gamla, vem skulle värna om dem. Vi kände dem i alla fall någotsånär, och vad fanns det för andra jobb. Skulderna, hur skulle vi kunna klara dem. Jag har en dator genom kommunen, den är grabbens största nöje, jag skulle inte ha råd att skaffa en annan. Men det var en skön tanke, att bara få säga upp sig. Ja djävla i det. Tanken livade upp och jag bestämde mig för att kosta på grabben och mig varsin pizza till kvällen. ANNE-LIE HUGDAHL GOSPEL varje söndag från kl. 18

14 14 Den största satsningen på gemensam verksamhetsplanering som genomförts inom Kommunal tog plats på Nacka strand i mitten av september. Samtliga sektioner och avdelningsstyrelsen från Kommunal Stockholms län samlades.totalt deltog drygt 450 förtroendevalda med liv och lust under de två dagarna. Arbetsuppgiften var att skapa enhetliga och gemensamma mål för alla delar av Kommunal Stockholms län. Som grund för jobbet användes kongressprogrammet Verksamhetsutveckling i Kommunal. Dessutom användes en enkät som Kommunal Stockholms län genomfört där 500 medlemmar tillfrågats om vilka frågor de anser vara viktigast att facket jobbar med (se materialet här bredvid). Allas lika värde Samtliga sektionsstyrelser gjorde en rejäl genomgång av hur deras egna verksamhet ser ut i sektionerna. Det diskuterades vilka visioner och värderingar som styr Kommunal. Hur vill de förtroendevalda att det ska fungera och hur man bemöter varandra och medlemmar. En måttstock som ansågs lämplig att använda var den gamla välkända formuleringen Alla människors lika värde. medlemstidningen Stockholms län nummer Gigantisk verksamhetsplanering I diskussionsgruppper som bestod av sektionsstyrelserna arbetades materialet igenom. Resultatet blev en lång lista med önskemål om gemensamma verksamheter. Men det räcker inte med att bara slå fast vilka visioner och mål som finns. Det krävs även tankar om vilka åtgärder och aktiviteter som krävs för att nå dit. Förslagen på konkreta åtgärder och aktiviteter som lämnades var många. Avdelningsstyrelsen har börjat studera materialet, säger Margaretha Bohman som är vice ordförande i avdelningsstyrelsen. Vi räknar med att göra en första redovisning på en kommande ordförandekonferens. Margaretha betonar att de synpunkter som kommit in är viktiga för framtidens organisation i Kommunal. Men vi får inte glömma bort vad medlemmarna anser om oss förtroendevalda. Vi säger ju att kommunal är alla medlemmar tillsammans. Då måste vi också leva upp till det. Kampfrågan En fråga som väckte diskussion på konferensen var visionen Kommunal känner inga gränser för kampen. Synen på vad ordet kamp står för var splittrad. Det är en av punkterna vi måste skapa en samsyn kring. Vi för inte bara kamp under konlikter när vi går ut i demonstrationer. Varje dag utförs Kommunals kamp i förhandlingar och arbetsgrupper. Något som vi måste bli bättre på är att tala om vilka framgångar vi har där. Många av våra idéer blir ofta presenterade som arbetsgivarens förslag. Än återstår en lång väg mot målet. Men de första staplande stegen är tagna. MT återkommer i frågan. 500 medlemmar om Kommunal Kommunal Stockholms län har låtit 500 medlemmar svara på vad de förväntar sig av kommunal. Svaren ska bli ett rättesnöre. Önskemålen och förhoppningarna GÖTE AXELSSON på Kommunal är breda. Men den absolut viktigaste frågan är lönen. Det är den viktigaste frågan enligt medlemmarna. Läs det finstilta och se om resultatet stämmer med din egen syn på vad Kommunal ska jobba med.

15 medlemstidningen Stockholms län nummer om verksamhetsplaneringen Vad betyder den här planeringskonferensen för dig och Kommunal Stockholm läns framtid? Eva Eklund, styrelsesuppleant Kommunal Järfälla Vad den betyder för Kommunal vet jag inte riktigt. Det är många olika intryck under dagarna här. Vi arbetar lika i sektionerna, men här får vi kännedom om olikheter. Det här måste bli ett bra underlag för avdelningsstyrelsens planering och det är jättekul att få vara med. Solveig Winberg, ordinarie i styrelsen Kommunal Ekerö Det är bra att samla många så här. Vi jobbar redan efter LOTS-metoden men det är bra att få prata om frågorna i ett större perspektiv. Jag tror att vi blir mer medvetna och får större insikt här, det kommer att skapa ett bättre Kommunal. Gun-Britt Viktorsson sektionsordförande Kommunal Norrtälje Det här är jättebra. Vi koncentrerar oss på det som är viktigt. Vi gör en del som påverkar vårt arbetet hemma. LOTS känns som ett verktyg som får oss att tänka lika. Bakthavar Aram, styrelsesuppleant, Kommunal Upplands-Bro Det känns bra att få vara med och prata om de här framtidsfrågorna tillsammans. Vi lär av varandra. Det kanske inte påverkar så mycket just nu, det är långsiktigt. det är bra att få höra alla olika åsikter. Boktips för vuxna Lula. Brasilien hoppet och rädslan Av Lennart Kjörling Ordfronts förlag Brasiliens president Luiz Inácio da Silva, känd som Lula, är den lille mannen i dubbel bemärkelse. Han är född i en fattig familj och undernärd hela sin barndom, något som kanske förklarar hans småvuxenhet. Först med yrkesutbildning och arbete som svarvare blev hans levnadsvillkor drägliga. Det fackliga arbetet ledde vidare till politiken. För 25 år sedan var han med och bildade ett att av Brasiliens största arbetarpartier. Idag är han president och PT har makten lokalt i många delstater. Boken om Lula handlar lika mycket om Brasilien, både historiskt och idag. Vi får möta barn, hemlösa och jordlösa i deras kamp för ett bättre liv. Vi får följa med till kåkstäder, jordockupanternas läger, hem till fackligt aktiva och lokala politiska möten. I intervjuer kommer människor till tals med sitt hopp och sin vilja att förändra. Intervjuerna är gjorda från 2002 då Lula valdes fram till i år. Författaren Lennart Kjörling har varit biståndsarbetare i Brasilien. Intressant och lättfattligt beskriver han Brasiliens sociala och ekonomiska situation. Men framförallt känns det att han har ett verkligt intresse för de människor han möter. LEH Boktips för barn Örnis bilar av Carl Johan De Geer och Jan Lööf En bok för alla Örni ligger och sover, alla hans leksaker står på sina hyllor utom hans nya telefon som står vid sängen ifall den skulle ringa. Det är klart att den ringer! Örni får både hjälpa till med att köra stora brandbilen och bärgningsbilen, något som han gör lite då och då när någon är sjuk. Örni är en liten pojke, men samtidigt är han en i gänget på brandstationen som kan lika mycket som de vuxna eller kanske till och med lite mer eftersom även bilverkstaden ringer efter hans hjälp. Örni hjälper till att bärga bilar till verkstaden samtidigt som han lugnar de arga bilägarna. I hamnen behöver de också hjälp men det får vänta tills nästa dag. Man får också klart för sig hur viktigt det är med kafferaster när man gjort något bra. Som Alfred, 5 år, säger: Örni kan man alltid lita på. Texten är saklig och spännande. Förtroendet för Örni är obegränsat. Bilderna är detaljerade och fartfyllda. Hela historien och några historier till ryms i dem. Brandmännen ser nästan ut som militärer, det blir en massa prat och funderingar men på ett positivt sätt. Om man råkar känna till hur det ser ut vid Mariatorget så kan man verkligen känna igen sig i bilderna. En helt underbar bok som jag och mina förskolebarn tyckte precis lika mycket om. Vill du vara bokombud? När du blir bokombud för En bok för alla är du det för alla dina arbetskamrater på arbetsplatsen. Du får varje gång de har utgivning hem en folder som presenterar de nya böckerna, samt en beställningslista för de nya och gamla böckerna både för vuxna, ungdomar och barn. Böckerna kostar mellan kronor och det är allt från pocket till inbundna böcker. Vi vill att du ska vara aktiv i ditt uppdrag. För att klara det får du utbildning från ABF och En bok för alla. Utbildningen är dagtid, du söker ledigt utan lön och om du har intyg på sökt ledighet får du ersättning med stipendium. Du inbjuds även till 4 träffar per år dessa är på din fritid och ingen ersättning utgår. Är du aktiv har du dessutom möjlighet att bli utvald att få åka till bokmässan i Göteborg. Skicka din anmälan med personuppgifter och arbetsplats till: Kommunal Stockholms län / Barbro Pousette Box , STOCKHOLM e-post: barbro.pousette@kommunal.se Tass tass tass smyg smyg smyg Thomas Halling (text) Mimmi Tollerup-Grkovic (bild) En bok för alla En bonde och hans fru bor alldeles vid den stora skogen med sina djur. Bonden verkar ha det bra och trivas. Men det finns ett problem och det är räven som smyger omkring och tar hönorna en efter en. Bonden försöker överlista räven på olika sätt, men det är inte det lättaste utan oftast är det nog bonden som råkar illa ut. Smygandet följer en viss ritual som upprepas och upprepas. Det blir riktigt roligt. Bilderna är glada, godmodiga och lite stökiga ungefär som bonden själv verkar vara. En kul och rolig bok tyckte barnen. Det var bra att bonden lurade räven tyckte Viktor, 5 år. Jag får nog hålla med, även om det inte är något märkvärdigt. Välkommen till mässan Fladdermössens by Mina första sju år och några till Av Dario Fo Ordfront Fladdermössens by är en av alla de italienska platser där Dari Fo växte upp. Hans pappa var stins och familjen flyttade från den ena halsbrytande miljön till den andra. I Porto Valtravaglia fanns flera glasbruk som var igång dygnet runt. På grund av nattskiften kallades arbetarna fladdermöss, därav öknamnet på deras hemby. Alla öknamn är en del av charmen med Dario Fos självbiografiska barndomsskildring. Bara att leva och andas tycks ha varit tillräckliga meriter för att få ett. Dario Fo kommer från en arbetarfamilj och hans släktingar var engagerade i kampen mot fascismen i Italien på 1930-talet. Detta har säkert format hans sociala och politiska bidrag till kulturen. Boken bjuder på ett myller av människor, färgstarka släktingar och spännande miljöer, berättat med Dario Fos personliga stil och humor. Den känns som en av Darios egna teaterpjäser eller målningar. En klart läsvärd barndomsskildring oktober 2005, Sollentuna Expo Center Fredag, lördag 10 18, söndag Entré: 100 kr. Barn år 60 kr LEH Fyra gånger om året kommer En bok för allas bokpaket (3-4 böcker). Man kan prenumerera på hela bokpaket. Vuxenböcker kostar 100 kronor per paket, Ungdomar, från 12 år kostar 65 kronor per paket, Barn 7-11 år kostar 75 kronor per paket, Barn upp till 6 år kostar 80 kronor per pakt. Familjepaket, hela utgivningen kostar 225 kronor per paket Vill du prenumerera på En bok för alla? Ring eller skicka e-post info@ebfa.se Mer information om böckerna hittar du på Tel , gerd linden@sollentunaexpo.se

16 16 Debatt och Insänt medlemstidningen Stockholms län nummer Sotarna i Stockholm är oroliga för yrkeskompetensen Avtalsbrott i flera nivåer Det har kommit till vår kännedom att flera av företagen/skorstensfejarmästarna i Stockholms län använder personal utan erforderlig kompetens för utförande av brandskyddskontroll. Med detta att understryka att det inte förekommer på alla företagen. Efter det att Lag om skydd mot olyckor trätt i kraft och med det nya Riksavtalet mellan Kommunal och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund, så skulle bränder relaterade till eldstäder och restauranger minska, det var lagens mening. Det är så att, en person med lägst Nu har vi åter blivit klappade på huvudet av vår stormamma och får höra de gamla trösteramsorna: Man kan inte alltid få som man vill vi nådde inte hela vägen fram en förhandling är ett givande och tagande men vi tog stora steg framåt och segrade ändå! etc. Jag känner mig utled på all denna tomma retorik, vars enda syfte är att överskyla det faktum att Kommunal står och stampar på i stort sett samma fläck; att vi alls icke gjort något genombrott när det gäller löner och övriga arbetsvillkor. Samtidigt behandlas medlemmarna som minderåriga barn som aldrig kan ges förtroendet att få ta ställning i en medlemsomröstning om ett avtal ska skrivas under eller ej. Inte ens i samband med strejken förra avtalsrörelsen, när förbundsledningen sade sig ha sådan beslutsvånda, blev det aktuellt att vända sig till medlemmarna med frågan om utvidgning av strejken eller att böja sig för arbetsgivaren. I stället valde förbundsstyrelsen och Ylva Thörn att skriva på i största enskildhet och beskriva resultatet som en poängseger i rond ett. Avtalsdelegationen ställer sig rutinmässigt bakom alla uppgörelser och används som alibi för att det finns något slags demokratisk process inom Kommunal. Man kan verkligen ifrågasätta dess representativitet och de strukturer inom utbildning som Skorstensfejartekniker ska genomföra brandskyddskontroll på eldstäder, skorstenar och imkanaler från restaurangkök. För att säkerställa en viss nivå på kompetensen, har man det kravet i lagen. Det skulle inte vara som innan när räddningstjänstlagen gällde, då en skorstensfejare (gesäll) eller en lärling med tillräckliga kunskaper Hjärtligt trött på Ylva Thörns matriarkat Kommunal som gör att den aldrig förmår gå emot förbundsledningen med avtalssekreteraren i spetsen. Upplägget av den nu avverkade avtalsrörelsen med krav om en mindre garantidel och en större fördelningsdel, formulerad som genomsnittspåslag, har varit både splittrande och korkat. 175 kr presenteras som en liten, men ack så god triumf! Det är alltså godtagbart att några av förbundets medlemmar får denna skrattretande låga löneökning medan andra får i påslag; huvudsaken att genomsnittshöjningen blir 510 kr första avtalsåret! Också det för övrigt en mycket blygsam höjning. Det otäcka är att det därmed dukas för en godtycklig ökad lönespridning och osämja på arbetsplatserna. Solidaritet? En grundläggande facklig strategi borde vara att kräva ett stort generellt lönepåslag + en smärre del för fördelning lokalt som ersättning för extra arbetsuppgifter, ansvarsområden etc. Men Kommunal gör precis tvärtom. Hela sättet att tänka är osolidariskt, oetiskt och ofackligt. Devisen en för alla alla för en är totalt bortglömd. Kommunal går med på att arbetsgivaren ska få villkora vilka som ska vara garanterade en lägsta lön på kr i mån. Det gäller bara gymnasieutbildade minsann. I princip kan således vår stormamma Ylva inte komma med några invändningar när medlemmar i hennes förbund blir tvungna att nöja sig med , - därför att de kommer från ett annat land eller av både sotade och genomförde brandskyddskontroll som Skorstensfejarmästaren tog ansvaret för. Man var Skorstensfejarmästarens ögon ute på fältet. Tydligen har varken den nya lagen LSO eller det nya Riksavtalet någon större verkan i de företag som använder personal som saknar teknikerutbildning. Många frågor uppstår när vi nu står inför faktum att man inte använder rätt personal till den nya arbetsuppgiften: Vem får betalt enligt nya riksavtalet för utförd brandskyddskontroll, när man inte har kompetensen för uppgiften? Kan bristen på outbildade Tekniker, vända till arbetsbrist för Tekniker, om Kommunerna godtar det andra orsaker inte har svensk gymnasiekompetens. Vad som behövs i vårt förbund är inte tröstande ord eller genomskinliga efterhandskonstruktioner efter varje avtalsrörelse. Inte heller prat om samhällsansvar mellan partikamrater på ömse sidor om förhandlingsbordet. Det som behövs är ett radikalt nytänkande med kamp för krav som innebär ett historiskt genombrott i fråga om status, löner och övriga arbetsvillkor. Det måste bli ett slut med hänsynstaganden till kommuner och landstings åberopade ekonomiska svårigheter och samhällsekonomins inflationsmål. Priset för vårt arbete måste komma i nivå med dess verkliga värde. Politikerna måste helt enkelt få rätta sig efter, planera och prioritera utifrån detta. Vi kan inte fortsätta subventionera välfärden genom att arbeta för löner vi knappt kan leva på. Vi kan inte heller fortsätta låta oss förödmjukas av en förbundsordförande som tror hon likt alkemisten kan göra tenn till guld. När vi inte ser hur avtalet glimmar behandlas vi som mindre vetande och som omättliga fågelungar i hennes bo. Dags att göra sig av med de sista illusionerna om att Kommunal är en kamporganisation. Det blir vårt förbund först när medlemmarna kräver att få sista ordet och är beredda att strida för en ny facklig politik. GÖRAN GUSTAVSSON SEKTION 30 KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Insändare/Debatt skickas till: Stockholms län,box , Stockholm. e-post:: mt.stockholm@kommunal.se. Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen.bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer. Det går bra att publicera sig under signatur. som Skorstensfejarmästarna gör idag? Det finns flera tekniker som inte arbetar 100% med kontrollen idag, de som inte jobbar 100% med kontrollen luras av arbetsgivarna på deras avtalsenliga lön, genom att vissa arbetsgivare använder outbildad personal, lönedumpning? Kan Skorstensfejarmästaren debitera kunden/fastighetsägaren till den högre taxan för kontrollen när den utförs helt eller delvis av en skorstensfejare utan rätt utbildning? Var ligger ansvarsfrågan om det händer något där man utfört brandskyddskontroll med outbildad personal? Gör en insats Kommer du ihåg när du gick med i facket? För många var det så att en arbetskamrat kom fram frågade; är du med i facket?. Det behövs ofta inte mer än så. Gör en insats, fråga din nya arbetskamrat, är du med i facket?. Gör det för honom/henne och gör det för oss alla. Ju fler som är med Hösten är här. De flesta har haft en härlig semester och gör sig redo för att komma in i vardagens lunk.träffar sina arbetskollegor efter sommarn och börjar längta efter julen. Som medlem i ett fackförbund har du många möjligheter att gå på utbildning och seminarium. En del är över en eftermiddag, andra är några dagar och det finns även studiecirklar som pågor under året. Det är katastrof för en så kunskapsrik bransch att vissa arbetsgivare inte kan följa lag och avtal, varken med fackförening eller med kommunen. Det finns gott om skickliga arbetare/skorstensfejare, och många arbetsgivare som gjort vad de kan för att säkerställa arbetstillfällen efter lagändringen år Klarar man inte att bedriva verksamhet inom sotningsbranschen som företagare så är det kanske dags att fundera på att lägga ner och låta andra bedriva verksamheten. JONNY ANTTU ANDERS HÅKANSSON FÖR KLUBB 14 SKORSTENSFEJARNA KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN. på arbetsplatsen desto starkare blir ni tillsammans. Då kan ni lättare driva era frågor. Dessutom blir hela Kommunal starkare och kan lättare driva igenom tillfredställande avtal. Gör en insats, sprid budskapet. Stöd dina förtroendevalda KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄNS UNGDOMSGRUPP Vi i Kommunal Stockholms läns ungdomsgrupp vill bara påminna om att du kan komma på din sektions nomineringsmöte. Det är din chans att stödja de förtroendevalda i din sektion. Dessutom träffar du många likar och det bjuds på fika. Vår erfarenhet är att det brukar vara alldeles för glest på dessa möten. Håll utkik i MT efter tid och plats för erat möte och lägg en eftermiddag på det, det är det värt. KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄNS UNGDOMSGRUPP När gick du en facklig kurs senast?! Vad är du intresserad av? Att få reda på mer om fackets grunder, hur arbetstidslagen fungerar eller något helt annat. Din sektion har ett stort utbud och så även ABF där du bor eller på Sveavägen 40. Så utmana dig själv, din hjärna och träffa nya trevliga människor på en kurs. KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄNS UNGDOMSGRUPP

17 Rådjuren knoppar av Vid vårt koloniområde i Lill-Jansskogen finns det massor av rådjur. Djurgårdsförvaltningen får, till vårt förtret, bara skjuta av tre rådjur per år så beståndet ökar för varje år. De enda växter vi får uppätna av rådjuren är på vår kolonilott är rosor, sockerärter och olika bönor. Rosenknoppar och späda bönskott bits kontinuerligt av i början på säsongen. Då har rådjuren ändå ett helt smörgåsbord av växter att välja på inom koloniområdet, så jag utgår från att detta är rådjurens delikatesser. Inget hjälper Upphängda CD-skivor, små blodmjölsdoppade oasiskuddar på pinnar, röda plastband, tjärsnöre och andra rådjursavskräckande åtgärder verkar inte bekymra rådjuren nämnvärt. Men jag känner ändå en inre tillfredställelse över att i alla fall ha försökt att rädda mina kära växter. Nästa år ska jag linda in rosorna i fiberduk eller kanske hönsnät för att försöka rädda knopparna. Kan ju vara kul att få se rosorna blomma i början av säsongen någon gång. Kampen mot rådjuren går vidare Här kommer ett urval av olika växter som anses rådjurssäkra. Det finns en lista att hämta på Plantagen, där står alla rådjurssäkra växter. Lökväxter: Det sägs att rådjur skyr gula växter så gula tulpaner bör fungera. Påsk- och pingstliljor medlemstidningen Stockholms län nummer Kejsarkrona Kungsängslilja Krokus Snödroppe Iris Kläng- och klätterväxter: Kaprifol Klematis Klätterhortensia Perenner: Akleja Friskvård för vem? Är du lönsam lille vän? Det undrade man på sjuttiotalet, idag frågas också hur vi kan göras än mer lönsamma.vi må passa oss för kostsamt otyg som sjukdom och förslitning. I Kommunalarbetaren nummer 7 skrivs om Uppsala Akademiska Sjukhus och det friskvårds projekt som bedrivs där. På arbetstid får man en timme i veckan ägna sig åt någon fysisk aktivitet som till exempel gymnastik. Varför erbjuds vi motion Visst är motion nyttigt, fånigt vore att förneka det, men viktigt är att också fråga sig varför arbetsgivaren erbjuder oss detta just nu. Att det skulle var av ren godhet känns Avgiftstabell för Kommunal Stockholms Län Grundavgift 171 kr plus procentavgift 1,07 procent av bruttolönen. Den totala avgiften blir då enligt följande: Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift kr 176 kr kr 315 kr kr 187 kr kr 326 kr kr 198 kr kr 337 kr kr 208 kr kr 348 kr kr 219 kr kr 358 kr kr 230 kr kr 369 kr kr 241 kr kr 380 kr kr 251 kr kr 390 kr kr 262 kr kr 401 kr kr 273 kr kr 412 kr kr 283 kr kr 422 kr kr 294 kr kr 433 kr kr 305 kr kr 444 kr o s v Mums för Bambi och hans kompisar. Rosenknoppar och annat smått och gott äts med glädje när delikatessbordet är dukat i vårträdgården. inte troligt, snarare att vi på grund av alla nedskärningar och effektivise ringar blivit sjukare och därmed alltför kostsamma. Vi arma människor ska kosta mindre och ge mer. En kortare arbetstid är en utopi, nu ska vi bli starka och uthålliga med glada tillrop som KNIIIP, BÖJ och AR- MAR UPPÅT STRÄCK. Då orkar vi jobba lite till och lite till och li Så vist är det nu inrättat att det blir vårt eget fel, vi som valt fel gener eller inte friskvårdat oss tillräckligt och därmed inte orkar med. Det är viktigt att Kommunal inte okritiskt applåderar arbetsgivarens lapp- och lagngingstaktik när det gäller oss anställda. Vi måste ställa krav på en sund arbetsmiljö, istället för att låta arbetsgivaren köpa sig fri med en otillräcklig friskvårdstimme. Om arbetsgivaren menar allvar med friskvård, så handlar det om att alla anställda inom vården behöver få fysisk träning på arbetstid på samma sätt som man har inom räddningstjänsten. Det är vad som krävs om man skall bygga upp kroppen som försvar mot ett tungt och slitit arbete. Mer personal är annars det viktigaste om man verkligen vill göra något åt ohälsan. Kommunals krav Kommunals krav på kortare arbetstid skulle ge var och en möjlighet Pion Vallmo Riddarsporre Brudslöja Daggkåpa Daglilja Fingerborgsblomma Stormhatt Temynta Blå bolltistel Örter och kryddor EWA FELICETTI att välja sin egen friskvård. Vissa kanske hämtar kraft genom att gå på teater eller konsert, andra blir stärkta av en skogspromenad. Hur vi väljer att ladda våra batterier är i högsta grad individuellt och kroppen är precis lika viktig som själen. En kortare arbetstid ger oss den möjligheten. Som det nu är slänger de flesta av oss sig i säng för att få kraft till nästa arbetspass. Inget lönekriterie Kjell Ericsson skriver i sin bok: Fotboll bandy och makt om idrott i de små bruksorterna. Ett argument från arbetsledningen för att till exempel bilda ett fotbollslag var att idrottande arbetare fick bättre hälsa och därmed ökade sin arbetskapacitet. Vi ska nog passa oss för att ha friskvård som ett lönekriterium som föreslogs i Uppsala, är utan istället tillsammans slåss för vettiga arbetsvillkor och en sund arbetsmiljö. LIS WEGERSTAD UNDERSKÖTERSKA INOM ÄLDREVÅRDEN. En känslig fråga Det finns en sak som är känslig för många svenskar, ämnet är våra alkoholvanor. Det spelar ingen roll om det handlar om alkoholskatten eller om hur mycket vi dricker. En laddad fråga är hur vi föräldrar förhåller oss till våra barn och ungdomars relation till alkohol. Journalisten och fembarnsmamman Katarina Janouch gick ut hårt i debatten i början av september i Aftonbladet. Hon ansåg att föräldrar ska sluta dricka alkohol för barnens skull. Katarina talar inte bara om missbrukare utan även om dem som är socialt lyckade men festar på helgerna och inte kan nöja sig med ett glas vin. Hon ser flera bekymmer med att föräldrar dricker, de kan inte garantera barnens säkerhet. Barnen tycker att det är jobbigt när föräldrarna blir fulla och förändras. Hon går så långt att hon vill ha ett alkoholförbud under uppväxten. Jag håller med henne om att det är dubbelmoral att själv dricka men kräva att tonåringen ska låta bli. Min son fyller snart arton år. Vi bjuder honom inte på alkohol vid de få tillfällen som vi dricker hemma. Han vet vår ståndpunkt i den frågan. Vad han gör utanför hemmets väggar är svårt att veta. Jag hoppas att han är försiktig men det finns inga garantier. Mig veterligen har han inte kommit hem full än. Han har berättat för mig att han har varit ute på en pub på söder med en äldre kompis och druckit ett par öl. Hälften av eleverna i gymnasiets årskurs två uppger att de dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare. Av niorna uppger var fjärde att de dricker så ofta enligt uppgifter från Folkhälsoinstitutet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.det finns många tonåringar som vittnar om sina erfarenheter av sprit. Maria sexton år från Vantör i södra Stockholm uppvuxen i ett missbrukarhem berättar för Mitt i söderort i september att hon var nio- tio år när hon började dricka och ta lugnande tabletter. Hennes mamma drack och föräldrarna bråkade mycket. Maria säger att hon tog vad som fanns gömt hemma. Det var ju inget konstigt för henne eftersom hon såg vuxna göra likadant. Ersta flickhem har erbjudit sig att hjälpa Maria ur missbruket, tyvärr vill ingen betala för hennes vårdplats idag. Vantör stadsdelförvaltning säger nej och chefen för ungdomssektionen vid socialtjänsten säger att hon inte har tid att ge några generella kommentarer om hur man hjälper barn i Marias situation. Snacka om att bli sviken av vuxenvärlden om och om igen. Med en risk att kallas moralkärring tycker jag att vi vuxna borde fundera på vilka signaler vi skickar till våra barn och ungdomar när vi dricker för mycket. Vilka konsekvenser det kan få om vi super oss berusade helg efter helg. PIA OLSSON

18 B 719 PROPRES / info@propres.se 18 Mötesplatsen KOMMUNAL SEKTION 27 kallar till budget- och nomineringsmöte torsdagen den 6 oktober cirka i Hägerstensåsens Medborgarhus. T-bana: Hägerstensåsen, uppgång Sedelvägen. Gå till höger när du kommer ut, gå uppför trapporna och Sedelvägen till korsningen Sparbanksvägen. Gå över gatan och sväng vänster. Passera busshållplatsen och du ser Medborgarhuset till höger. Du kan också ta buss 147 från Liljeholmen i riktning Hökmossen, stig då av vid Sedelvägen. Det är dags att nominera personer till Sektionsstyrelsen och Representantskapet som väljs på årsmötet nästa år. Vem tycker du ska företräda Kommunal i styrelsen och i representantskapet? Kom och lämna din nominering! Du kan också skicka in dina nomineringar till KMC, de måste dock vara inne sen. 23/ Kommunal Sektion 27, Valberedningen, Box 503, SKÄRHOLMEN Ur dagordningen: Verksamhetsplan samt budget för sektion 27 för 2006 Fyllnadsval till valberedningen Nominering av 1 ordförande Nominering av 3 ordinarie styrelseledamöter Nominering av 3 suppleanter Nominering av 17 representantskapsledamöter och dess ersättare Beslut av mötet att inställa extra medlemsmöte Peroner vars mandattid avslutas Anna-Carin Hill, ordförande Ingegerd Spiik, ordinarie Ilja Dahlborg-Sternberg, ordinarie Inga Lundvall, ordinarie Gunilla Wästersjö-Michailidis, suppleant Tina Thörnsell, suppleant Marianne Forsman, suppleant Från serveras smörgås och kaffe/te. Anmäl dig senast torsdagen den 29 september. Tel: , Fax: E-post: sektion27kmc.stockholm@ kommunal.se Alla medlemmar varmt välkomna KOMMUNAL EKERÖ medlemstidningen Stockholms län Hjälp med fackliga frågor Du kan ringa Jouren om Du har frågor om ditt avtal eller anställningsvillkor. I jouren finns en ombudsman som svarar på dina frågor eller skapar den kontakt du behöver för att få svar. Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta eller varit i kontakt med din lokala sektion av Kommunal. Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser som kan påverka svaret på din fråga. sektion 10 På grund av lokalproblem flyttas nomineringsmötet Torsdagen 13 oktober till Ekebyhovsskolans matsal istället för Tappströmsskolan. På dagordningen: Nomineringar till uppdrag Avtalet. Övriga frågor. Välkomna! Styrelsen. KOMMUNAL SJUKVÅRDEN SNS sektion 79 Kallar till Nomineringsmöte. Torsdag den 17 november 2005 kl Plats: KKC,Kliniskt Kunskapscenter Hus 6, Plan 3, Södertälje sjukhus Ur dagordningen: Nomineringar till sektionsstyrelsen bl.a ordförande. Valberedningen består av: Anita Lindström Maud Sigurdsson Viktigt! Nominerade skall vara tillfrågade. Vi bjuder på någon lättare förtäring. Anmälan senast den 14 november Tel , Fax , e-post: sektion79.stockholm@ kommunal.se KOMMUNAL VALLENTUNA Varmt Välkomna Alla Medlemmar sektion 18 kallar alla medlemmar i sektionen till Nomineringsmöte Onsdagen16 November 2005 Klockan Plats: Bällstarummet Kommunalhuset Tuna torg 1 Kaffe och frukt serveras OSA: senast: 9 November 2005 till sektionen 08 / Välkommen KOMMUNAL SEKTION 26 nummer Kallar till Medlemsmöte Tisdag 18 oktober kl Plats: KMC (Kommunals medlemscenter) Gullmarsvägen 29 T - Gullmarsplan Ur dagordningen Verksamhetsprogram för 2006 Sektionens budget 2006 Beslut angående fyllnadsval till sektionsstyrelsen Med anledning av att två ordinarie i styrelsen avgått föreslår styrelsen att suppleanter går in och att vi avvaktar med fyllnadsval till årsmötet. Var med och påverka hur facket ska fungera, vilka frågor som ska prioriteras och vad vi ska satsa pengar på. Vi bjuder på kaffe/te och macka från Välkomna! Sektion 26 tel , hemsida: e-post: sektion26kmc.stockholm@ kommunal.se Sektion 26 kallar till Nomineringsmöte Tisdag 6 dec kl på KMC Gullmarsplan Jouren har telefonerna öppna mellan måndag till torsdag Telefonnumret är / / Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller arbetslöshetsförsäkringen. Har du tillgång till internet kan du även ställa frågor på Kommunal Stockholm läns hemsida: Nästa nummer av MT kommer vecka Välommen! Ur dagordningen Nomineringar till Ordförande i sektionen Ordinarie och suppleanter i sektionsstyrelsen Ledamöter till avdelningens representantskap: ordinarie och suppleanter Ungdomsansvarig Rapporter Övrigt (dina frågor) Vi bjuder på juice, frukt, mackor och kaffe från 18.00, välkomna! (Kom i tid!) Sektion 26 tel: hemsida: e-post: sektion26kmc.stockholm@kommunal.se Välkommen! KOMMUNAL KAROLINSKA SJUKHUSET sektion 80 Kallar till nomineringsmöte Onsdagen 23 november 2005 klockan Plats: Matsalen, Karolinska sjukhuset Ur dagordningen: Nominering av ledamöter och ersättare till styrelsen Nominering av ombud och ersättare till representantskapet Aktuell information Eftersom vi bjuder på lättare förtäring så vill vi gärna veta hur många som kommer Föranmälan senast den 16 november till expeditionen Tel. 08/ e- post: sektion80.stockholm@kommunal.se 1:a pris: Sex Trisslotter, Krysslösning Barbro Andersson, Norrtälje MT 6/2005 2:a pris: Fyra Trisslotter, Maria Johansson, Södertälje 3:e pris: Två Trisslotter, Inga Sjöstrand, Stockholm KAN MAN SMILANDE I ROB OCH SVID KAN HA ULL OCH VARA AV GULL STICKS I KÖTTET S BRUKAR OFTA RÖDA LJUS V H A DANAD S EN ARM S KREDIT A SATT SINA SPÅR T A C K A N REGLA TRÄFFAR ÖDE KAN DUGER ÄR SMÅ MAN I SES I ELLER TÄNDER FÖR IN- SER NER TYCKER NÄTVERK MÅNGET MED BLI STÄLL- PÅ VAR ÄR ETT DET VAR FÖNSTER VILLA SKOPA NING ANDRA VASA OCH FÅTAL F L U J B BÄTTRE KRONAN FÖRR SLÅSS FÖR ANDRA B A K Å T S T R Ä V A R E PUR OCH L E G O S O L D A T SARV R E N KAN OFFER N L T.EX. GÅ TILL ÄT E GLAS D OCH INDISK TEGEL K E R A M E R DELSTAT T I N G S SKURADE AGUÉLI, ASTAT MAN MED BRATT, KAN RYMMER LENDL, G A R N PLAN PÅ CELLER T V A G A RENLIDEN SKAVSTA A T ÄR NOG MYCKET... OCH ÅLDER- SLÅSS VERKAR SOM UTE- MYCKET SNILLRIKT, STIGEN FÖR SKYDD FÖR ANDRA LIGGARES SKREKO ALLA ANDRA LEVER DÖD- BEAR- LUNCH FLICKORNA (FRÖDING) SOLO A N T I K BAKAD BETAR G O R I L L A HAR AVLOPP K S P E T T S Å D A N A STÖD FÖR TÖRSTIG V A S K FLOTTE, NÅGOT BYGGD LURT SÄGS PISKA AV ÅHÖRARE NÅGOT ADLIGT N A INDIANER R A VARA GULT O C K E R PREFIX B A N K A TEKNISKA HJÄLP- A N D E GAMMAL VANLIGA MEDEL MAN O C H FÅGLAR G R Ä V A N D E LJUD- HUVUD- VISS HASTIG- SAKER FÅNGAR HET UNDER- VINDEN P T FARTYG M A C H LAG T I A R O R TUNGA A P A PIAN- HAR ISSIMO FIN E PÄLS M I N K H Ä G R A N D E ÄR JU KUFEN P P LEK MED KAN DET ORKAR TITT SLÅ OM FAR IVÄG UR- MAN HAR UDDEN SVIN AV MED ELD R A S T E R OLIKA SKYDD U T TUR D I BAKEN SLAG I D S P NIMBUS SÄLJER A B S T I N E N S NYTT Ä R A ORSAKAR SES BÄST PROBLEM BAKIFRÅN GER FÖGA SAMLINGS- HJÄLP O G I N A RUM A K T R A R KALLAS BRUKAR EN SIDA DE PÅ I TRI- RINKEN B E R N ANGELN B A S HÄNDA T E K A STAD I TRIVS HOS SCHWEIZ BOCK STOPPAS OCH I MUNNEN T U G G B U S S KILLING G E T SPRIDS MED E T N A IRONI E L A K H E T E FÅR VÅLD- DRIVS GÅR SAMMA UT UR KURS UTBROTT KUPAN VID D R Ö N A R E BAISSE N E R V E R K A T SES PÅ BILDER I DENNA TIDNING Välkommen! KOMMUNAL SOLLENTUNA Sektion 15 Kallar till nomineringsmöte torsdagen den 13 oktober kl i Turebergshuset plan 13 Turebergsrummet serveras kaffe med dopp Ur dagordningen: - Budget Verksamhetsplan 2005 Nomineringar till styrelsen Anmäl dig senast den 30 september Tfn: Fax: mail: sektion15.stockholm@ kommunal.se Välkomna styrelsen SLIKA DEMOKRATIAFTON Tisdag 15 nov kl på KMC Gullmarsplan Kurt Junesjö pratar om social dumpning och hotet mot arbetsrätten. Kurt Junesjö har varit förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd AB i 25 år. Han är numera en väldigt aktiv pensionerad expert i arbetsrättsliga frågor. Kurt pratar om arbetsrätten läs gärna mer på Kurts hemsida under rubriken arbetsorätten 10 och tar bland annat upp följande frågor: Vad hände i Vaxholm? Politiska hot mot den svenska modellen Strejken en demokratisk rättighet Passa på att sätt dig in i aktuella samtids- och framtidsfrågor. Vi bjuder på kaffe och smörgås från Sektion 26 KMC Gullmarsvägen 29 tel: e-post: sektion26kmc.stockholm@ kommunal.se

19 Stockholms län nummer medlemstidningen 19 Branschrådet Hälso- och sjukvård inbjuder till Öppet hus Plats Datum Lokal Södertälje sjukhus 19/10 kl Hus 18, plan 6,sal 3 Södersjukhuset 3/11 kl Årsta-aulan Karolinska universitetssjukhuset, 3/11 kl Entréhallen Huddinge Mittemot pressbyrån S:t Görans sjukhus 16/11 kl Huvudentren Karolinska universitetssjukhuset, 22/11 kl Utanför Nanna Solna Schwartz aulan Danderyds sjukhus Se även annonser på respektive sjukhus 23/11 kl Utanför Fontänen Om du blir arbetslös Anmäl dig redan första dagen hos arbetsförmedlingen! Där får du Anmälan om arbetslöshet. Fyll i alla uppgifter på blanketten, annars riskerar du att din ersättning blir försenad. Skicka in till a-kassan på adress Kommunals a-kassa, Arjeplog: Anmälan om arbetslöshet, blanketten som du får på arbetsförmedlingen Arbetsgivarintyg i original och ev andra intyg i original eller bevittnade kopior för de senaste 12 arbetade månaderna! Kassakort var 14:e dag Så länge du är arbetslös ska du redovisa detta var 14:e dag på ett kassakort. Nu kan du fylla i kassakorten på Internet enklare och snabbare. På vår hemsida visar vi hur du gör. Använder du kassakortet av papper, som du får hemskickat, frankerar du med brevporto. Rätt uppgifter snabbare ersättning På vår hemsida finns mer information. Du är också välkommen att ringa a-kassans regionala kontor på telefon : ) (nytt nummer från den 1 november 2004: ) Norrtälje sjukhus 23/11 kl Korridoren, vid postfacken Vad visade vårens enkät om delegeringar? Så svarade våra medlemmar och deras chefer Kom, titta, lyssna och diskutera! medlemstidningen Stockholms län Krysset REGIONKONTORET I STOCKHOLM Postadress: Arjeplog. Talsvar: Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Kommunal Stockholms län Box Stockholm 1:a pris Sex Trisslotter 2:a pris Fyra Trisslotter 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast den 26 oktober 2005 för att deltaga i dragningen. Jag som löst krysset heter Adress Postadress Telefon dagtid B 743 PROPRES / info@propres.se PRÄGLAR VÄL BE- HANDLAD HUND GÖR DET SVÅRT ATT KÖRA FORT HAR KLARA LINJER SÅDAN LIE SLÅR MAN ILLA MED KAN HAN, DEN VAKSAMME, HETA DREV TILL DET YTTERSTA KAN VARA EN ETYD GÖR KANSKE DEN MED GLÖD KOLLA ENKEL- RIKTAD NÄSTAN SOM NÖRD Ö OCH EMIRAT KAN HON HA GIFTIG VÄTSKA SEGLAR MED VINDEN BUSKE, MARKER SNETT CAMELLIA SOM AKTERIFRÅN SINENSIS HADE HÄGNATS ETT FÖR- FÄRLIGT VÄDER VILL MAN JU AV FARS SAKNAR EJ TILL- GÅNGAR KORT PJÄS SÄTTER SIG GÄRNA PÅ HÖGA HÄSTAR GÖR VISSA SAKER MER ÖVERKOMLIGA FÖRR KRING- FRANDE SKALD DÅLIGT TRÄNADE TRUPPER SKAPA LOKALEN MED HÖG VOLYM GÖR ARTIG BRUKAR MAN SE ÖKENSKEPPEN I RYMDMÅTT OCH FÖRLÄGGNING TILL- MÄTS DE BÄSTA ÄR EN DELNING UPPTILL FÖR- TRÄFF- LIGA MYNT ILSKEN SLÅR IGEN DEN LAND- REMSA STOR PÅ KARTAN BERBER- FOLK I VÄSTRA SAHARA TRÄD, TALL- VÄXTER TJÖT FOGA IHOP SOM EN STJÄRT MODE- NINA, ( ) HAR KONTAKT- STÖRNING VARAN GÖR EN DEL UTAN KUNSKAP SVÅRA DAMER SLÅR SÅDANA UTAN PATRON 10 X 10 M GAMMALT NÖT KEJSARE I ROM GÖR DET TRÅKIGA FÖR LÄNGE FÅR EJ SLÅ I BRÄNN- BOLL HALSEN SÄTTS I JÖSSE, FOGDE LIGGER HÖGT GICK FORT MED POSTEN GETSKINN, STAT KAN BÅDE HAR OCH FLOD I AFRIKA, SPEL OCH SALAR KNIXAR SPRIT FÖR GÖR BRA PENDYL BLI EN SJUKA VAR 8:E TON UPP- ÅT ELLER NEDÅT GJORDE BAGARE OCH TJAT- MOSTER GÖR MAN 90-ÅRING EFTER- SKRIFT DUNKEL, SVÅRFÖR- STÅELIG DAGAR KAN GE REVOR I SKINN FUL VANA TON YTTER- DEL AV HJÄRNA O. TRÄD STYRDE I BELGRAD KAN HA FYRA BEN BIFALL FART OCH KRAFT GAMLA STRÅK- INSTRU- MENT KAN MOTOR I BIL- SKRÄLLE STRÄV EN KARL PÅ TVÅ HJUL FÖLJER OFTA EFTER DET INNE- HÅLLER JUDAS BREV GREDKISK NER- GUDINNA, TRYCKT LATINSKA AURORA MÅNGEN VAR FAGER I VISAN

20 medlemstidningen Stockholms län nummer 7 /2005 presslagd den 3 oktober Var med och tyck till om framtidens arbetstid Kontakta din sektion för mer information om plats och tid Du kan även maila till barbro.pousette@kommunal.se för mer information