Referat från Seminarium kring tjära och tjärstrykning

Transkript

1 Riksantikvarieämbetet Visby, oktober 2011 Referat från Seminarium kring tjära och tjärstrykning Med en doft av tjära

2 Referat från Tjärstrykning Inledning Kunskapen om trätjäras användning vid restaurering har en stor efterfråga och för att stärka den kunskapen anordnades oktober 2011 ett seminarium kring tjära och tjärstrykning i Riksantikvarieämbetets lokaler i Visby. Ca 55 deltagare deltog i konferensen som omfattade sex föredrag från olika delar av Norden. För att behålla, sprida och bygga upp kompetensen i framtiden behövs information om pågående forskning, tekniska utvecklingar, regler och lagar. Det behövs även nätverk med andra verksamma inom området. Frågor man ville diskutera var bl.a.: Hur bra är trätjära idag jämfört med en traditionell trätjära och hur har den traditionellt sett applicerats? Hur produceras den tjära som idag är tillgänglig på marknaden? Är dagens tjära och metoder sämre jämfört med tidigare? Vilken dokumentation finns kring de olika tjärtyperna och vilka metoder används för applicering? Hur arbetar man med frågorna i de olika nordiska länderna? Organisation Seminariet arrangerades i ett samarbete mellan Samfälligheten Gotlands kyrkor, Byggnadshyttan på Gotland, Gotlands museum, Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och Riksantikvarieämbetet.

3 Referat från Tjärstrykning Program Seminariet hade fokus både på vetenskaplig forskning och på praktisk tillämpning. Föreläsningar Föreläsarna pratade bland annat om tjärbränningen som immateriellt kulturarv, kvaliteten på trätjära som har dalbränts, vilka problem tidigare ersättningsprodukter ställer till med när man idag ska använda trätjära på taken, vilka kriterier man som beställare ska ha när man utformar ett förfrågningsunderlag och hur man kvalitetssäkrar produkten. Ur ett grossistperspektiv är det också viktigt att veta vilken kvalitet som marknaden kräver och vad man är villig att betala för en inhemsk produktion. Första dagens föreläsningar avslutades med en praktisk övning, där olika producenter visade prover på produkter som deltagarna fick testa att stryka på takfalor i målerilaboratoriet. Nästa dag arrangerades en exkursion runt om på Gotland med besök på platser där olika typer av tjära använts. Några reflektioner och frågor som seminariet inte kunde besvara, men som är viktiga att föra vidare är bl.a. med vilken metod man ska applicera trätjäran på taken, hur man gör för att få tillgång till råvara för trätjärproduktion, om det finns möjlighet att samarbeta med kulturreservaten runtom i Sverige, vilken kvalitet på trätjära som vi vill ha (kemisk sammansättning, viskositet, färg m.m.), hur tjäran ska vara framställd, om den behöver vara dalbränd eller om den kan vara bränd i ugnar och vad blir det för skillnad på produkten vid råvaror av olika tallsorter? Seminariet menade att här har Riksantikvarieämbetet en viktig roll att fylla, både vad gäller att ge någon form av anvisning kring vilka kvalitetskrav som ska gälla på den tjära som används på kulturhistoriska byggnader, men också i att arbeta med att utveckla kunskaperna kring material och metod inom området. Seminariet har resulterat i att en ny grupp på Kulturvårdsforum har bildats, med inriktning tjära:

4 Referat från Tjärstrykning Exkursion och visningar Dag 2 arrangerades en exkursion runt om på Gotland med besök på platser där olika typer av tjära använts (se bilaga 1b). Publikation En sammanställning av alla föreläsningar bifogas i form av minnesanteckningar och summering i bilaga 2. Bilagor 1. Program 2. Minnesanteckningar/summering 20 oktober, Deltagarlista 4. Åhörarkopior av PowerPoint-presentationer

5 Seminarium kring tjära och tjärstrykning oktober 2011 Program torsdag 20 oktober Registrering och kaffe Övre hallen samt hörsalen, Riksantikvarieämbetet, Artillerigatan Välkomnande inledning Marianne Lundberg, Riksantikvarieämbetet, Sverige Tradisjonell tjærebrenning i Nord-Norge, tradisjon og metodar i eit handverks-perspektiv Roald Renmaelmo, doktorand vid Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Milebrent tjaere til bruk på norske stavkirker fra middelalderen fordeler og ulemper med et antikvarisk vedlikehold Inger Marie Egenberg, Norsk maritimt museum Hörsalen Hörsalen Hörsalen Paus Tjärade spåntak i Finland, från medeltid till modern tid Antti Pihkala, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Hörsalen Frågestund och disussion Hörsalen LUNCH Övre hallen Kemien i fyrre- og birketjære samt noget om muligheden for identifikation i arkæologisk sammenhæng Jens Glastrup, Nationalmuseet, Danmark Inledande undersökning av tjära på den svenska marknaden Björn Björck, Svenska kyrkan, Uppsala stift Hörsalen Hörsalen KAFFE Övre hallen Trätjära i en övermogen bransch? Tjärbränning och trähandel under de senaste 30 åren Staffan Claesson, Claessons Trätjära, Sverige Hörsalen Frågestund och sammanfattande diskussion Hörsalen Paus Tjärprovning Praktiska jämförelser mellan olika tjäror, provstrykning, färg, lukt, konsistens m.m Middag Under fördrinken visas en dokumentärfilm om tjärbränning på Gotland, med kommentar av Christer Wallin, Vanges i Burs Bildstenshallen, Gotlands museum, Strandgatan 14 fredag 21 oktober Samling vid Hamnplan Bussutflykt med besök vid gotländska miljöer med anknytning till trätjära Gotlands museum och Byggnadshyttan på Gotland guidar Avfärd från Hamnplan Åter i Visby och lunch Restaurang Joda, Skeppsbron Slut Seminariet är ett samarrangemang mellan:

6 Seminarium kring tjära och tjärstrykning oktober 2011 Exkursionsprogram

7 Karta Byggnadshyttans förråd i Visby 2. Fole kyrka 3. Bungemuseet 4. Hejdeby kyrka Mötesplats 2

8 Stopp 1 Byggnadshyttans förråd i Visby Pär Malmros m.fl. visar det tjärstrykningstest som pågår. Under året har vi byggt ett testtak med tio testytor, där vi provar fyra olika tjäror och fem olika metoder. Stopp 2 Fole kyrka Foto: Bengt A Lundberg (2005) Pär Malmros m.fl. visar det tjärstrykningstest som pågår på sockenmagasinets tak. Under 2009 ströks taket med tre olika tjäror och två olika metoder. 3

9 Stopp 3 Bungemuseet Foto från Bungemuseets webbsida Museets personal tar emot oss. Vi börjar med en förmiddagsfika. Bungemuseet är Gotlands största och äldsta friluftsmuseum. Museet har en stor samling byggnader som visar den gotländska byggnadstraditionen under olika tider. Man har mer än 100 byggnader och flertalet av dem är byggda i trä, främst skiftesverk men också knuttimrade byggnader. Museet bränner själva sin egen tjära i sitt eget sojde (lokal benämning på tjärdal). Vi ser på sojdet och hur de bränner sin tjära samt på vilket sätt de tjärstryker sina byggnader. Stopp 4 Hejdeby kyrka Foto: Anders Roland (1913) Här har taken under året har sprutats med tjära i två omgångar. Tjärstrykare Johan Byh visar oss runt. 4

10 Minnesanteckningar/summering 20 oktober, 2011 Seminariet kom att handla mest om tjärbränning och trätjära, mindre om själva påstrykningen. Det är anmärkningsvärt att trots de nordiska ländernas långa, gemensamma historia i att bränna tjära ur samma produkt med samma metoder så har vi så olika förhållningssätt till varan idag. Norge och Finland är självförsörjande på tjära till sina kulturbyggnader. En liten produktion på frivillig basis men alltså tillräcklig för deras behov. De är dessutom beredda att betala ett högre pris för produkten än vi i Sverige. Danmark tjärar sina hus men har ingen egen produktion och blandar oftast pigment i tjäran för att få den hållbarare. Seminariet inleds med två presentationer från Norge Roald Renmaelmo framhåller tjärbränningen som immateriellt kulturarv. Att beställare (kyrkan), föreskrivare och hantverkare måste samordna och släppa in till dialog. Han visar grunderna i att bränna. Norska standards kring tjära (bl.a. tjärtunnor) Dokumentationen kring tjärbränning Inge Marie Egenberg, inleder med definition av tjära som i Norden är tjära bränt av furu, kådrik furu (för att behandla byggnader med) p.g.a. tillgången till furu, vår historia och tradition. Hon berättar vidare om Riksantikvarens insatser det första medeltidsprogrammet samt det pågående stavkyrkoprogrammet som bidragit till att vidmakthålla norsk inhemsk produktion och kvalitet på tjära. I Norge har man en efterbehandling i produktionen som kallas inkokning som man inte har här. Det är en del av framställningen och inte detsamma som uppvärmningen innan påstrykning. Tjäran tas ut i olika fraktioner efterhand att man bränner. Fraktionerna har olika kvalitet. När vi pratar om tjärans kvalitet menar vi ofta ngt estetiskt. Den ska inte vara kornig och den ska vara genomskinlig.

11 Inge Maries gjorde tester för att komma fram till kvaliteten. Först brände de tjära där de mätte temperaturen vilket kunde analyseras efteråt. De tog ut olika fraktioner, lade de på tunnor och märkte dem. Hon provade sedan två olika fraktioner som inkokats i olika temperaturer och olika lång tid. Detta ströks på ett antal paneler och stod ute i 36 månader i väderutsatt område (Förde). Alltså 2 prover vardera fraktion bestående av tjära inkokad låg temperatur minuter samt 3 prover vardera fraktion i hög temperatur minuter. Totalt 10 prover. Fraktionen med bäst kvalitet var kornig. Kornighet är inte ett tecken på dålig kvalitet. Kornigheten försvinner under uppvärmning. De olika fraktionerna som hade samma inkokningsgrad (temperatur mellan C) och längd visades de största skillnaderna mellan fraktionerna! Det här betyder inte att den dåliga fraktionen är oanvändbar. Den kan användas t.ex. till tak mot norr och alltså inte behöver lika stora krav som södervända tak. Oljigare tjära kan användas till tåg och annan rep. En nyanserad användning säkrar att producenterna av tjäran får sålt både sin prima och sekunda tjära. På så sätt säkrar man en marknad för dem. Riksantikvarens program initierade tjärproduktion med ett blygsamt startkapital. Sedan sattes bränningen igång på ideell basis alltså ingen stor produktion. Produktionen säkrar behovet för de 28 stavkyrkorna. Riksantikvaren bekostar ¼ anställning som kvalitetskontrollerar tjäran. Finland representerades av Antti Pihkala från kyrkostyrelsen och deras 300 exempel på tjärade spåntak på kyrkor och klockstaplar. Den finska tjärtillverkningen upphörde 1940 för att återupptas 1980-tal. Under denna tid användes en mängd ersättningsprodukter som stenkolstjära, kreosot och annat. Det ställer till problem idag när man ska tjära taken eftersom det inte fäster och man måste byta hela tak. I ryska karelen finns ingen tradition att använd trätjära. Taken läggs med asp som grånar och får ett silvrigt utseende. Det är inte lika hållbart menar föreläsaren. Det förekommer också furu som läggs på samma sätt men det har ännu kortare livslängd. Samma tradition finns ej i Finland historiskt. Tjäran ger ökad säkerhet mot brand samt beständighet mot UV strålning samt väder och vind. 2 (6)

12 Kvalitetskontroll av tjära och tjärstrykningen samt kvaliteten på träspånet är avgörande för resultatet. Diskussion Inkokningen i Norge och standardiseringen är något man saknar i övriga nordiska länder. Uppvärmningen innan påstrykningen är gemensam för länderna men med olika anvisningar gällande temperatur. I Finland rekommenderar Museiverket (deras nationella kulturarvsämbete) en uppvärmning till max 40 C samt påstrykning vår eller höst vid en utetemperatur ca 10 C. Också i Norge har det funnits perioder då man använt andra produkter än ren tjära t.ex tal då man började använda stenkol. Produkten som använts i byggnaden (stavkirker) finns ofta inte dokumenterad vilket leder till att man varit tvungen att byta takspånet för att vara säker innan man påför ny tjära att det kommer att hålla. Att involvera tjärbrännaren och hans/hennes kompetens skulle hjälpa till att ställa högre krav för kunden, beställaren. Den danske forskaren Jens Glastrup redogjorde för sin forskning kring tjära lövträtjära. Furutjära finns väl dokumenterat och förekomsten i arkeologiskt material vilket inte är fallet med lövträtjära. Han var tvungen att åka till Finland för att studera bränningen och göra tester på plats. Björktjära är en restprodukt av träkolsproduktion. Limning av föremål började vid introduktion av epoxy. Innan stiftade man t.ex. porslinsföremål med metallstift. Jens visade år gamla keramikföremål som varit limmade långt innan limmet uppfunnits! Det visade sig vara en blandning av linolja och lövträtjära. Han har mött skepsis till denna teori eftersom officiellt har linolja förekommit först från 1400 talet i måleri. Kobolt, bly, mangan (sekativ) får linolja att torka. På keramikföremålet som Jens visade kunde han påvisa manganinnehåll vilket också finns i björkträtjära. Så han fasthåller vid teorin. I förhistorisk tid finns många exempel på användningen av björktjära t.ex. tätning av båtar då det har en limmande förmåga och också medicinskt skydd 3 (6)

13 Beställarperspektivet Står Björn Björck från Uppsala stift för. Han talar om tjärframställningen som en svunnen värld. Vid utgrävningar för byggnation av E4 norr om Uppsala hittades tjärdal 5 m i diameter år gamla. I föreskrifterna vid renovering av kyrkor står ofta äkta dalbränd tjära men vad menar men egentligen? Tjära framställs också i ugnar (retort). Kriterium är att det är framställt av furu. Denna föreskrift vållar problem för beställaren då allt importeras oftast från Kina. Ett annat problem är att många (församlingar) vill att den ska vara svart vilket hänger ihop med utseendet på stenkolstjäran som användes på 1800-talet. Idealet har levt kvar. Vår inhemska tjära är utfasad idag utan antikvarisk diskussion. De anvisningar som finns är Häftet Takspån från 1973 utgivet av RAÄ samt anvisningar från tidigare Byggnadsstyrelsen (idag SFV). Det finns också en finsk anvisning från 1990 som cirkulerar bland konsulter. Det finns alltså inte mycket att stödja sig på som konsult eller beställare. Vi har ingen egen produktion och den som finns är exklusiv och täcker inte behovet som en beställare som kyrkan har. Det är framförallt den importerade tjäran som används. Där produktfakta är värdelös information och säger inget om miljö- eller arbetsmiljöförhållande som produkten är framtagen med. Det finns ett behov av nordisk samordning. Grundläggande norm eller kravspecifikation. Analys och jämförelse mellan den importerade och inhemska tjäran. Jämförelse mellan olika furuträsorter ursprunglig tall skiljer sig från den allt vanligare contorta tallen. Diskussion Norge har inhemsk produktion som kvalitetssäkras av Riksantikvaren. De byggde upp och ansvarar för tjärbanken som har tillräcklig produktion för deras 28 (medeltida) stavkyrkor. Svenska kyrkan har ingen överblick på omfattningen av deras behov. Gotlands 92 medeltida kyrkor (hur många är täckta med faltak?) har en takyta på m 2 som ska tjäras. Bara på Gotland är behovet liter tjära och de stryks vart 5-7 år. Produktion av tjära är också en miljö och arbetsmiljöfråga. I Norge ligger det utanför arbetsmiljölagstiftningen då den görs på frivillig basis. 4 (6)

14 Men om den är närproducerad borde det vara en positiv faktor ur miljöhänsyn. Claessons trätjära berättar om sin bakgrund och hur han från arkitekthögskolan kom in på tjärspåret genom att han sökte tjära till sina fritidsbåtar. Vidare redogjorde han för en del vilseledande uppfattningar gällande furutjära. Furutjära är inte biocid. Tjära skyddar men inte mot röta för då hamnar den i facket för biocider viket är en vanlig och felaktig uppfattning. Idag kan Claessons trätjära inte saluföra någon svensk tjära (de har blivit erbjudna men till fel = för högt pris) utan försöker leta efter produktion i Europa t.ex. i forna Jugoslavien där produktionen verkar vara likartad som här men man bränner i ugn. Tjäran är ljusare än vår. Svårt att hitta uppgifter om hur tillverkningen i Kina och vad tjäran används till ( i gummiindustrin). Men genom tullverket har han hittat uppgifter från 2010 om att vi importerar 540 ton tjära årligen. Tullverket registrerar bara handel utanför EU så en stor del av det får man anta är från Kina. Tjärexporten mellan från Sverige alltså har ökat! (Kan det vara för att man får bättre betalt?) Den svenska tjärproduktionens stagnation beror på att de som brände på och 90-talet nu börjar dö ut och uppfattningen om att tjäran är biocid. Det finns också förbud mot att ta stubbar vilket krånglar till det. Claesson är skeptisk till om vi kan få igång en svensk produktion igen och om det är riktigt. Diskussion När norska Riksantikvaren satte igång med materialbanken satte de in ett mkt litet uppstartkapital på ca kr. Det finns också en tjärfond. Nu ligger tillverkningen på l tjära årligen. Det är ca 30 st. aktiva tjärbrännare. Det bedrivs i liten skala för att hålla kvaliteten. Riksantikvaren har avsatt ¼ anställning för kvalitetsgranskning. De stora volymerna finns inom svenska kyrkan. Det är inte möjligt att få fram tjäran på ideell basis och ej heller i projektform inom kulturvården. Prisbilden är fel, anser återförsäljaren. I Norge kostar tjäran 200 Nkr/liter och det är man beredd att betala. Tjärstrykning kräver byggnadsställning vilket fördyrar. Att spruta eller stryka tjära? 5 (6)

15 Virkeskvaliteten det finns två svenska och två finska tillverkare av spån begränsat! Mycket av den antikvariska ersättningen går till underhåll med tjära. Länsstyrelsen och RAÄ har en snäv hållning då de ej ger till underhåll, tycker några. 6 (6)

16 Deltagarförteckning Seminarium kring Tjära och tjärstrykning, oktober 2011, Visby Efternamn Förnamn Organisation Adress Postnummer Ort E-post Ahlström Alf Samfälligheten Gotlands Kyrkor Gotl.Tofta Ahlström Peder Gotlands Museum Strandgatan Visby Andersen Jonah Nationalmuseet, Frilandsmuseet Kongevejen Kgs Lyngby, Danmark Andersson Bertil Bertilbyggare Genvägen Östersund bertilbyggare@telia.com Andersson Thore Härnösands stift Box Härnösand thore.andersson@svenskakyrkan.se Appelquist Göran Österby Brädgård AB Österbyväg Visby goran@osterbybradgard.com Appelstam Häll Maria Västerbottens museum Gammlia, Box Umeå maria.appelstam.hall@vbm.se Björck Björn Uppsala stift Box Uppsala bjorn.bjorck@svenskakyrkan.se Boman Cecilia FIBOR c/o Magdalenas Bergsbrunnag Uppsala info@bakonsult.se Borgö Louise Länsstyrelsen i Gotlands län Visborgsallé Visby louise.borgo@lansstyrelsen.se Byh Johan Byhens Bygg&Tjärstrykning AB När Prästgården Stånga byhensbygg-tjarstrykningab@hotmail.com Carlsson Ulf Beck & Rep på Gotland Fardhem Överburge Hemse carlsson@beckorep.com Christensen John Kronborg Center for Historie & Håndværk Købingsmarkvej Nordborg johnkron@post7.tele.dk Claesson Staffan Claessons Trätjära AB Järnmalmsgatan Göteborg staffan@claessons.com Eckerman Ingela Ålands landskapsregering, Museibyrån PB 1060 Ax Åland go.gea@hotmail.com Egenberg Inger Marie Norsk Maritimt Museum Bygdøynesveien Oslo, Norge inger.marie.egenberg@marmuseum.no Enebacke Hans Auson AB Verkstadsgatan Kungsbacka hans.enebacke@auson.se Farinder Bengt Svenska kyrkan, Vänge församling Vänge Prästgården Romakloster vange.pastorat@svenskakyrkan.se Forsberg Maud Antikvarietjänst Maud Forsberg AB Skofterud Nyn Klässbol maud@antikvarietjanst.se Gadefors Lars-Ulle Norrlanda fornstuga Norrlanda Hammars Romakloster anders.gadefors@yahoo.se Gardelin Johan Gotlands Museum Strandgatan Visby johan.gardelin@gotlandsmuseum.se Gislestam Torsten Samfälligheten Gotlands kyrkor Box Visby gislestam@telia.com Glastrup Jens Nationalmuseet, Bevaringsafdelingen I.C. Modewegsvej, Brede 2800 Kgs. Lyngby, Danmark jens.glastrup@natmus.dk Haase Stefan Gotlands Museum Strandgatan Visby stefan.haase@gotlandsmuseum.se Hallander Susanne Länsstyrelsen i Gotlands län Visborgsallé Visby susanne.hallander@lansstyrelsen.se Halvorsen Steinar Byggmester Steinar Halvorsen as Schiøtzvei Trondheim, Norge steinar.halvorsen@broadpark.no Hedenskog Erika Länsstyrelsen i Värmlands län Karlstad erika.hedenskog@lansstyrelsen.se Herrmann Henning Svenska kyrkan, Vänge församling Vänge Prästgården Romakloster vange.pastorat@svenskakyrkan.se Hoas Dag Urban Byggnadshyttan på Gotland Strandgatan Visby du.hoas@byggnadshyttan.com Isaksson Rickard Härnösands stift Box Härnösand rickard.isaksson@svenskakyrkan.se Johansson Mats Traditionellt byggnadsmåleri, upphandling & dokumentation Tullgatan Östersund byggnadsvard@tullgatan33.se Karlström Ola AB Snickerikontakt Box Stockholm ola@snickerikontakt.se Larsson Henrik Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Box Mariestad henrik.larsson@conservation.gu.se Larsson Sven Olof SO Larssons Bygg AB Bergsgatan 31 B Frösön so-larsson@spray.se Lindblom Johan Uppsala Fönsterhantverk AB Danmarks by Uppsala info@uppsalafonsterhantverk.se Lindgren Stefan Riksantikvariämbetet Box Visby stefan.lindgren@raa.se Lindkvist Håkan Byggnadshyttan på Gotland Strandgatan Visby hakan.lindkvist@byggnadshyttan.com Lundkvist Anders Bungemuseet Bunge Hägur Fårösund bunge.museet@telia.com Löfgren Maria Västerbottens museum Gammlia, Box Umeå maria.lofgren@vbm.se Malmros Pär Gotlands Museum Strandgatan Visby par.malmros@gotlandsmuseum.se Malmsten Per Träkompaniet AB Bjärme 154 a Fåker trakompaniet.per@telia.com Matsson Bengt Samfälligheten Gotlands kyrkor Box Visby bengt.matsson@spray.se Mårdh Claes Husrestauratören Bygg & Måleri i Uppland AB Grönviken Uppsala husrest.marda@telia.com Nordgren Teddy Privatperson Gitarrvägen Järfälla teddy.nordgren@comhem.se Nordin Sebastian Havsö Bygg AB Lindvägen Lärbro pliggen@gotland.com

17 Deltagarförteckning Seminarium kring Tjära och tjärstrykning, oktober 2011, Visby Efternamn Förnamn Organisation Adress Postnummer Ort E-post Paulin Ingegerd Samfälligheten Gotlands kyrkor Box Visby Pettersson Conny Region Gotland Box Visby Pettersson Tony Stenkyrka församling Pastorexp. Lummelunda Visby Pihkala Antti Kyrkostyrelsen, Finland Satamakatu 11, PO Box 185 FI Helsinki, Finland Ranerås Elin Hantverkslaboratoriet Eksjögatan Jönköping Renmaelmo Roald Høgskolen i Sør-Trøndelag - HiST, Avdelningen for teknologi 7004 Trondheim, Norge roald.renmalmo@hist.no Rietz Magnus Baltic Sea Watch Box Nacka Strand fotograf@magnusrietz.se Rossipal Maria Riksantikvarieämbetet Box Visby maria.rossipal@raa.se Runeby Christian Riksantikvarieämbetet Box Visby christian.runeby@raa.se Samuelsson Börje Hantverkslaboratoriet / Samuelssons bygg Röhälla gård Tranås bettanljungmark@yahoo.se, craftlab@conservation.gu.se Sandberg Lasse FIBOR c/o Magdalenas Bergsbrunnag Uppsala lars.sandberg@larsson-ornmark.se Sepp Tiina Estonian University of Life Sciences Heina 5, Kuressaare Estonia tinasepp@hot.ee Sepp Tõnu Saaremaa Museum Heina 5, Kuressaare Estonia tonu.sepp@tt.ee Sonehag Therese Riksantikvarieämbetet Box Visby therese.sonehag@raa.se Svaan Torbjörn Härnösands stift Box Härnösand torbjorn.svaan@svenskakyrkan.se Thorsell Anders Bungemuseet Bunge Hägur Fårösund bunge.museet@telia.com Udesen Erik Auson AB Verkstadsgatan Kungsbacka erik.udesen@auson.se Utas Jan Arkitekt Jan Utas S:t Lars gränd Visby utas@telia.com Vadstrup Søren RAADVAD Raadvad 40 DK-2800 Lyngby, Danmark svad@bygningsbevaring.dk Wallin Christer Burs Vanges Stånga Östling Mikael Bjerking AB Hornsgatan Stockholm mikael.ostling@bjerking.se

18 Seminar om tjærebreing Gotland oktober 2011 Milebrent tjære til bruk på norske stavkirker fra middelalderen Fordeler og ulemper med et antikvarisk vedlikehold Av Inger Marie Egenberg Forskning og forvaltning i tjæreprosjektet Kunnskapsutvikling: Fase 1: (Riksantikvaren, Ra) Fase 2: (Norsk institutt for kulturminneforskning, NIKU) Fase 3: (NIKU) Tjærebrenning Tjærebreing Tyriforskning

19 I dette seminaret skal fase 2 vektlegges mest, altså tjärstrykning på svensk og tjærebreing på norsk Fra Lomen stavkirke 2005 Hva er tjære? Tjære kan defineres som et destillat fra et organisk fast stoff, så som steinkull, tre, torv el.a. Tjære er en mørk, brunsvart, mer eller mindre transparent tyktflytende væske, framstilt ved tørrdestillasjon, og med en karakteristisk lukt med sterk røykaroma

20 Begrepet tjære i Norden Både i norsk, svensk og finsk sammenheng er begrepet tjære, når det brukes i dagligtale, synonymt med tjære med harpiksholdig treverk av furu som råstoff, dvs furutrestjære eller tyritjære. Oversatt til engelsk eller tysk er det mer påkrevd å spesifisere (pine tar/kiefern teer) Harpiksholdig treverk av furu har sin egen betegnelse i de nordiske språkene på norsk - tjære / tyri på svensk - tjära / töre på finsk - terva / tervas Pine tar / resinous pine wood på Engelsk, i enkelte sammenhenger også kalt lightwood

21 Furutrestjære et destillat av tyri her i form av tyrispik Hovedmål for Riksantikvarens middelalderprogram Å sette i stand de ca 200 sekulære tømmerbygningene man antok var fra middelalderen: Restaureringsarbeidet skal utføres etter strenge antikvariske prinsipper, med bruk av opprinnelige materialer og teknikker, slik at bygningene fremstår mest mulig autentiske (Anders Haslestad 1992, i Vern og Virke for 1991)

22 Materialbank depoter for spesialkvaliteter furu av grove dimensjoner og stor kjernevedandel never og spon til taktekking naturvokste kroker og knær osv milebrent tjære var tenkt åinngåsom et av disse produktene, men tjære viste seg åvære lite brukt på tømmerhusene fra middelalderen Tjærebrenningstradisjonen var nesten død Fortidsminneforeningen importerte milebrent tjære fra Finland til stavkirkene Tradisjonsbærere med kunnskap om tjæreproduksjon hadde blitt kontaktet i Ra s Middelalderprogram. Disse ble det satset på videre i tjæreprosjektet

23 Med Riksantikvarens kunnskapsbehov som utgangspunkt i nov 1990 En malerikonservator på Riksantikvarens restaureringsatelier illustrerte Ra s behov for kunnskap om tjære på denne måten Fase 1: kunnskap om tjærebrenning Hva er karakteristisk for milebrent tjære?

24 i forhold til andre måter å framstille tjære på? Tjæreovn fra Valdres folkemuseum på vei mot en mer industrialisert måte ålage tjære på

25 Brenning av myrmile (Oddmunn Farbregd 1989) Fortsatt iflg Oddmunn Fargbregd 1989

26 Målet var ågi stavkirkene en mest mulig autentisk overflatebehandling Kulturminneloven 3. Forbud mot inngrep i automatisk fredete kulturminner. Ingen må uten at det er lovlig etter 8 sette i gang tiltak som er egnet til å skade, ødelegge, grave ut, flytte, forandre, tildekke, skjule eller på annen måte utilbørlig skjemme automatisk fredet kulturminne eller fremkalle fare for at dette kan skje

27 Når stavkirker tjærebres trengs store kvanta, derfor ble milebrent tjære viktigst åundersøke

28 tjæremile tverrsnitt

29

30

31

32 Fraksjoner i brenningen

33

34 Gjennomsnittstemperaturer i to milebrenninger i 1991 Gasskromatografi og massespektrometri (GC MS) av en tjæreprøve

35 Hovedkompenter i tyritjæren Abietinsyre (abietic acid) er hovedkomponenten i furuharpiks. Dehydroabietinsyre overtar som hovedkomponent i tyritjæren, og øker etter hvert som milebrenningen går sin gang En konklusjon av fase 1: Godkjenningsnorm for milebrent tjære Spesifikk vekt: g/ml Andel av flyktige bestanddeler: 8 18% Andel av vannløselige bestanddeler: 2 6% Viskositet: mm 2 /s I tillegg gjelder at tjæra skal virke homogen og fri for vann og låg. Den kan godt ha en kornet konsistens, men av en type kornethet som forsvinner ved lett oppvarming. Ellers skal den være transparent og gyldenbrun ved oppstryk.

36 Milebrent tjære har mange slags kvaliteter det er det som er så bra! Forvaltningsrelevans Tjærebrennerne sendte tjæreprøver og et utfylt skjema som beskriver tjærebrenningen til Riksantikvaren. Tjæreprøvene godkjennes Tjæreprøvene kan kjøpes inn av Fortidsminneforeningen som selger dem videre til bruk på stavkirkene

37 Tjæreprøver i NIKU lab Fase 2: kunnskap om tjærebreing Hvordan oppnå best mulig resultatet av tjærebreing med bruk av milebrent tjære?

38 Fagermo, Nordgård og Nordgård FNN 1996 FNN 96 under oppbygging av mile Øverbygd i Troms juli 1996

39 Oppbygging forts. FNN1 FNN7 Innkoking av tjære Ifølge historiske kilder ble tjæren kokt inn. Av kirkeregnskaper framgår det at man kokte til rørtjære eller sødet i beg

40 Diverse tjærebehandlinger på paneler eksponert i naturlige utendørsklimaer Syd og nordvendt panel etter 36 mnd

41 Fureneset nord 1 4 og Fureneset nord 5 8 etter 36 mnd eksponering Fureneset syd 1 4 og Fureneset syd 5 8 etter 36 mnd eksponering

42 Paneler fra eksponeringsforsøk i værometer Kirkespon Kirkespon i furu er som regel tatt ut som sponkløyving, en slags kvartkløyving. (tegning fra Godal 1994:17)

43 Borgund stavkirke Borgund stavkirke i Lærdal kommune. All taktekking er gjort med kirkespon, og sponen har vært skiftet ut litt og litt over lang tid. Åtyde sponens levetid utfra foreliggende bygningsteknisk dokumentasjon er en utfordring Skingel sagd spon Skingel gir en jevnere og mindre variert overflate enn kirkespon pga at dimensjonene og den enkelte skingels overflate varierer mindre

44 Konklusjoner av fase 2: Viktige forutsetninger for et godt tjærebreingsresultat Godkjent tjære ifølge norm Tilpasset / optimalisert bruk av fraksjonene fra tjæremilen i forhold til nord el sydvegg osv Optimal innkokingsgrad Oppvarming før påføring / evt kulltilsetning God kvalitet på underlaget Værforhold før, under og rett etter tjærebreing