Aktivitetsredovisning för 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktivitetsredovisning för 2009"

Transkript

1 Aktivitetsredovisning för 2009 Projektledargruppen består av Susanna Nordmark, Linnéuniversitetet Växjö, Anne-Marie Folkesson, Linneuniversitetet, Kalmar, Tom Gagner Linnéuniversitetet, Kalmar, Rose-Marie Olsson, Blekinge Tekniska Högskola och Lennart Axelsson, Linnéuniversitetet Växjö, huvudprojektledare. År 2009 kännetecknas projektet framförallt av en strategisk vändning, från ett aktivt experimenterande i externa och interna temagrupper till ett mer koncentrerat arbete riktat mot lärarutbildningen internt. Flera temagrupper har avslutats under året. Avsikten har varit att i stället skapa möjligheter till implementering av projektets erfarenheter bland verksamma lärarutbildare. Antalet lärarutbildare involverade i kursutveckling och kompetensutveckling har ökat (gäller framförallt lärare knutna till allmänt utbildningsområde), speciellt med inriktning på digitalt berättande. Projektet har involverats i det utvecklingsarbete som föregått Linnéuniversitetets bildande den 1 januari Projektet har därmed påverkats av ett starkt förändringstryck på två av de tre parterna i projektet, Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. BTH:s roll har också påverkats av att det numera inte finns någon lärarutbildning på lärosätet. Utvecklingsarbetet där har ändå fortsatt med framförallt inriktning på analys av digital kompetens i yrkeslärarutbildningen (rapport färdig vt 2010), matematikutveckling och samarbetet med lokal friskola i Karlskrona (slutrapporter under 2010). Frågan om vad egentligen digital kompetens i lärarutbildning innebär har varit en central fråga. Kopplingen till förslaget om ny lärarutbildning (HUT07, SOU 2008:109) har varit av betydelse för det fortsatta utvecklingsarbetet. Projektet har också blivit mer känt och etablerat i Skolsverige. Under året har ett flertal föreläsningar och presentationer av projektarbete och bakomliggande idéer genomförts till kommuner och andra skolhuvudmän. Ett ökande intresse finns också för projektets portaler Språklänkportalen och UngKompensation.se. Kopplingen till forskningen har stärkts, framförallt med CeLeKT-gruppen, vid Linnéuniversitetet under ledning av professor Marcelo Milrad. Professor Milrad är också vetenskaplig ledare för och har fått det direkta ansvaret för att bygga upp en forskningsplattform kring IT och lärande, direkt kopplad till lärarutbildningen. Arbetet med webben och dess roll som ett aktivt nav i projektet har fortsatt också under året och regelbundet redovisas aktuella nyheter om projektet eller tillhörande aktuella frågor, se Studenter vid lärarutbildningen och i medieteknik har också mött projektets idéer i olika föreläsningar och presentationer. Som tidigare år är också projektbloggen, en viktig spegling av vad som händer i projektet, men också en plattform för vidare spridning av de frågor som tillhör projektets arbetsområde. 95 inlägg finns publicerade under året.

2 Projektets olika aktiviteter finns också redovisade på webben, Publikationer i form av rapporter, uppsatser, artiklar finns samlade under följande länk: Temagrupper Flera av temagrupperna har avslutat sitt arbete under det gångna året. Vid BTH finns fortfarande två grupper igång. Slutredovisning under vt Nedan följer en kort beskrivning av de grupper som funnits kvar under året och som avslutats eller kommer att avslutas under Aktuella slutrapporter finns på Amulets Gruppens arbete har sedan starten kontinuerligt fördjupats och under verksamhetsåret har koncentration skett mot matematik och mobil teknik med inriktning på geometri i ett delprojekt kallat GeM. Gruppens arbete har letts av Daniel Spikol och Katrin Lindwall. Avsikten med detta är att understödja och hitta nya sätt att integrera utomhusaktiviteter med lärandet i klassrummet med spelrelaterade aspekter som pådrivare. Med stöd av mobilenheterna (av typ PDA med GPS samt Smartphones) har eleverna och lärare från skolverksamheten fått möjlighet att delta i en rad aktiviteter där olika kunskaper integrerats. Användningen av Google SketchUp och Augmented Reality har möjliggjort helt nya angreppsätt på arbetet i geometri. En instruktiv film finns på YouTube som beskriver sättet att arbeta, GeM avslutar nu den första fasen och arbetet fortsätter dock, fast med en något annan inriktning. Håkan Sollervall, matematikdidaktik, har tillsammans med David Johansson utvecklat augmented reality-verktyget för att det ska kunna användas i matematikundervisningen. Håkan Sollervall har tillsammans med Per Nilsson, även han från matematikdidaktiken, tillsammans med verksamma lärare vid Arabyskolan i Växjö prövat detta med elever. Aktiviteten har videofilmats för vidare analys och fördjupad forskning. GeM har vidare inneburit ett samarbete mellan forskargruppen CeLeKT, Växjö universitet och en grupp forskare vid Stockholms universitet. De senare har deltagit både vid pilot 1 och 2. Ett nytt samarbetsprojekt med SU som värd har sjösatts, MULLE (Math education and playful LEarning) där idéerna från GeM har vidareutvecklats. Läs mer på Man planerar också att skicka in en ansökan till VRs programmet utbildningsvetenskap vid nästa omgång (april 2010). Katrin Lindwall har också startat bloggen En hel del matematik, med syftet att synliggöra användbara matematikresurser på nätet. IKT i engelska Temagruppen har formellt upphört, men utvecklingen av IKT och engelska har fortsatt 2009 under ledning av Maria Estling-Vannestål. Huvudfokus har varit fortsatt utveckling av Språklänkportalen. Exempel på aktiviteter redovisas nedan. Kurser i engelska: IKT i engelskundervisningen, 6 hp, 2

3 Delkursen Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i språkundervisningen, 3 hp, inom kursen Engelska, språk, kultur och internationalisering i skolans tidiga år Delkursen IKT i engelskundervisningen, 7,5 hp inom Lärarlyftskursen Språkläraren i tiden - språk, litteratur och samhälle i didaktisk belysning Litteratur: Boken Lära engelska på internet (Studentlitteratur). Boken kom ut i mars 2009 och används nu vid flera kurser vid bl.a. Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Stockholms universitet. Ytterligare en bok med inriktning mot yngre barn, Engelska för yngre åldrar, (http://libris.kb.se/bib/ ), utgiven på Studentlitteratur, januari En artikel i språklärartidskriften LMS Lingua, nr 2/09 Forskningsansökan: En förnyad forskningsansökan till VR-u (med bl.a. Solveig Granath, Karlstads universitet): IT som automat, verktyg och arena i språkklassrummet Föreläsningar: Den årliga stora språklärarkonferensen (som var i Gävle i mars) LR (också i Gävle) Två föreläsningar vid en lärarlyftskurs för tidiglärare i Uppsala (vår och höst) Växjökonferensen Skolforum i Malmö Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg Konferens Högskolan i Skövde Språklänkportalen: Utveckling av Språklänkportalens blogg (www.spraklankportalen.blogg.se) IKT i specialpedagogiken Ansvarig för temagruppen har varit Christer Jacobsson och Marianne Björn. Syftet med temagruppen har i huvudsak varit att bygga en portal för att ge stöd till framförallt speciallärare i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Portalen UngKompensation, blev klar för drift under året. Samarbete finns med AV-Media Kronoberg, där en av ITpedagogerna specialiserat sig på kompensatoriska hjälpmedel och är aktiv medarbetare på kurser och i drift och underhåll av portalen. IKT och kompensatoriska hjälpmedel, innehåll i speciallärar- och specialpedagogutbildningen vid Linnéuniversitetet. Kommunicera naturvetenskap med hjälp av visualiseringar Mats Lindahl, inst. f. Naturvetenskap, Högskolan i Kalmar Syftet med projektet var att utveckla IT-användning och skapa en kritisk hållning till visualiseringar och verbala beskrivningar av naturvetenskapliga objekt/strukturer. Studenterna arbetade i grupp med att skapa texter och visualiseringar, som kompletterade varandra. De skapade s.k wikis som lades ut på en publik server. Dessutom skapades 4 didaktiska arbeten, muntliga power-pointredovisningarna med av youtube-klipp, exkursioner med stöd av videokamera, en VFU-uppgift. Diskussioner för att utveckla en metakommunikation gjordes via ett forum (Moodle). Arbetet genomfördes parallellt med ordinarie undervisning och ordinarie lärare (3 st) var inblandade för resp. ämnesområde för att gemensamt utforska området med studenterna. Den största lärdomen för såväl lärare som studenter var hur dåligt bilder och text normalt samverkar i naturvetenskapliga böcker och på hemsidor på internet. Studenterna lärde sig genom att skriva allt bättre texter till visualiseringarna. Här var den största lärdomen att en bild inte kan eller ska stå för sig själv. 3

4 Projektet klargjorde att en bild sällan kan stå för sig själv och att uttrycket: "en bild säger mer än tusen ord" kanske är rätt men att orden kanske kommer i fel ordning ibland. Ytterligare en lärdom är att en videoinstruktion är lättbegriplig och åskådliggör såväl material som plats i verkligheten man skall undersöka. Denna svepande video-sekvens gav en mycket bättre återgivning av skillnaderna mellan barrskog och lövskog än de motsvarande stillbilder som tagits med digitalkamera Etik och moral på den unga digitala arenan Ansvariga för temagruppen var Ragnar Olsson och Lise-Lotte Eek vid Campus Kalmar, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrott. Arbetet syftade till att, i en enkätstudie, där alla elever i år 5, år 8 samt år 2 i gymnasiet i en medelstor kommun ingick, skapa kunskap kring etiska och moraliska frågor som kan formuleras till följd av ökad digital kommunikation. Enkäten innehöll frågor om användning av digitala medier, om elevers bemötande av varandra samt synen på relationerna. Enkäten besvarades av 1691 elever. Kartläggning har redovisats i en omfattande rapport (se Ung Kommunikations hemsida). I korthet visar kartläggningen något om hur de ungas sociala identiteter utvecklas. Resultaten visar bl.a. hur ungdomarnas sociala kapital förstärks eller försvagas via digital kommunikation. En slående insikt var att detta sker inför öppen ridå, något som har både negativa och positiva effekter men, något förvånande för många, tycks det vara vanligt att eleverna använder sin makt på ett positivt sätt genom att bekräfta, stödja och uppmuntra varandra. Ett annat uttryck för makt, som i studien visar på, är förhållandet mellan de unga och vuxenvärlden. En viktig fråga, enligt rapportförfattarna, är hur vuxenvärlden ska förhålla sig till detta fenomen och dessa arenor. Å ena sida kan man kan tänka sig interaktionen som något i huvudsak negativt som bör övervakas och i vissa fall till och med förbjudas. Å andra sidan kan tilltro och tillit kan vara ett mer framgångsrikt förhållningssätt, även om vuxna ofta har svårt att acceptera att inte kunna utöva någon kontroll över en sådan arena. Hur man än ser på detta bekräftar kartläggningen bilden av vuxnas betydelse och ansvar för ungas sociala utveckling. Undersökningsresultaten används inom det allmänna utbildningsområdets tre terminer vid Campus Kalmar. Vidare har resultaten spridits via presentation på NFPF-konferens i Trondheim Att kartläggningen inte bara visade det negativa i ungas interaktioner på den digitala arenan väckte stort intresse. Tillsammans med kollegor i ett nordiskt nätverket fortsätter de nu att jämföra erfarenheter. På uppdrag av Skolverket genomför de även, vid Campus Kalmar, en utbildning om mobbning och diskriminering, där resultaten av kartläggningen används. Vidare har de föreläst vid en stor del av regionens skolor. Dessutom har båda författarna påbörjat forskarutbildning respektive masterutbildning i pedagogik med denna inriktning. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt På förskolan Regnbågen i Emmaboda bildades under läsåret en temagrupp för att utveckla arbetet med barns tidiga språk- och matematikutveckling i förskolan samtidigt som man tidigt ville ge barnen kontakt med IT. Barnen är huvudsakligen i åldrarna 4-5 år men även yngre barn har deltagit i aktiviteterna. En central utgångspunkt var bildens betydelse för lärande, barnens egen aktiva användning av IT-verktygen. Den pedagogiska idén var att barnen tar egna bilder, skriver korta berättelser och lägga till ljud och effekter med den vuxenhjälp som behövs, beroende på ålder. Framför allt har verktyget Photo Story använts med framgång även med de yngsta 4

5 barnen. Föräldrarna har haft stor insyn i arbetet, bl.a. genom att man visat filmer/bildspel och sagor. En viktigt ambition med projektet har varit att ALL personal ska känna trygg med tekniken; verksamheten blir annars sårbar när de mer IT- kunniga pedagogerna är frånvarande. All personal har därför fått utbildning i IT/bildhantering genom AV-media och kommunens IT-personal på plats. Pedagogerna har också deltagit i olika externa kurser. Sammanfattningsvis upplever personalen att de lyckats väl med att nå sina mål och de fick även en del oväntade resultat. Barnen har t.ex. sökt information på nätet med hjälp av pedagogerna. Man har även haft stor glädje av AV-medias strömmande filmer. Vidare har förskolan haft en koppling till lärarutbildningen genom att man tagit emot studenter och varit inne på högskolan och föreläst i lärarutbildningen. Pedagogerna har även berättat om sitt arbete för andra lärare i kommunen. Skolan, Hemmet och Nätet Oxhagsskolan i Kalmar har under läsåret undersökt om den kvalitativa närvaron och insynen från föräldrar kan förstärkas via Internet genom att använda lärplattformen Moodle som arena. En lärare har på detta sätt erbjudit föräldrar en kontinuerlig inblick i barnens skolvardag. Tekniskt innebar det att trådlös nätuppkoppling mot server skapades och sex bärbara datorer (1 dator per 2 elever) inköptes. Barnen material laddades upp och föräldrarna kunde logga in på sitt eget barns sida. Vidare fanns möjlighet för läraren att ladda upp t.ex. veckobrev, men även personliga meddelanden till någon förälder. Resultatet visar såväl positiva effekter som en del svårigheter och motgångar. Föräldra- och barnsamtalen kring barnets skolgång ökade och dessutom har lärare och barn haft fler samtal kring lärandet. Andra exempel på resultat är att föräldrarna i genomsnitt besökt barnets skolsida 2 gånger i veckan. Föräldrarna har varit mest nyfikna på resultat från matte, engelska och prov samt texter som barnen skrivit. Ungefär varannan gång har föräldrar och barn samtidigt besökt barnets skolsida och i hälften av undersökningsgruppen har det förekommit diskussioner mellan förälder och barn om det man tillsammans läst. Det visade sig också att de flesta barn blev mer noga med skolarbetet, dvs. de ville producera korrekta texter och göra sina matteläxor. Lärarens tolkning är att motivationen ökade när föräldrarna kunde gå in på deras sida och titta. Syftet att öka föräldrarnas kvalitativa närvaro har dock inte lyckats helt. Det huvudsakliga problemet var att tekniken inte fungerade i alla hem samt problem med läsförståelsen hos några föräldrar. Försöket ändrade därför delvis inriktning till att stödja invandrarföräldrars närvaro i barnens skolgång. Sammanfattningsvis konstaterar läraren trots allt, att metoden kan vara ett stöd i att skapa en konstruktiv dialog mellan föräldrar, barn och lärare. Dessutom påpekar han värdet av att förtydliga bilden av den svenska skolan för föräldrar med invandrarbakgrund. Den digitala skolan Friskolan Galären i Karlskrona har under 2009 arbetat tillsammans med Rose- Marie Olsson, BTH, i en forskningscirkel med utgångspunkt i vad digital kompetens betyder i relation till pedagogisk kompetens för utveckling av lärarrollen. Under våren 2009 intervjuades varje lärare om sin digitala praktik, digitala kompetens samt tankar om utveckling av lärarrollen. Intervjuerna såväl som diskussionerna i forskningscirkeln har transkriberats, analyserats och till viss del sammanställts under Analys- och dokumentationsarbetet 5

6 fortsätter under våren Parallellt med dessa aktiviteter har Galärens lärare utvecklat undervisningsformer med digitalt stöd. Laborativ matematik Inom delprojektet har seminarier och möten ägt rum under hösten 2009 med deltagande matematikprofessor och matematiklektor från BTH samt lärarutbildare och lärarstuderande inom matematik från Linnéuniversitetet. Vid dessa möten har ett program för matematikundervisning Computer Science Unplugged an enrichment and extension programme for primary-aged children, se presenterats och diskuterats. Lärarstuderande har under hösten 2009 introducerat detta program på sina VFU-skolor. Projektet kommer att följa lärarstuderandes erfarenheter under Övriga aktiviteter Projektet har under året genomfört olika aktiviteter som inte kan hänföras till temagruppsarbete. Nedan följer en kort beskrivning. Dokumentationsprojektet Ett arbete med att dokumentera lärarstudenternas digitala kompetens innebär att vi kan få fram hur denna kompetens ser ut i praktiken. Utifrån lärarstudenternas inlämnade examinationsuppgifter under sista terminens VFU, har kvalitativa data omvandlats till kvantitativa data, dvs. siffror som kunnat bearbetas i ett statistikprogram. Vi kan därmed få en uppfattning om vilka verktyg studenterna använder när de har ett fritt val att välja (det var däremot inte tillåtet att välja bort IKT), vilka verktyg som är vanliga respektive ovanliga samt skillnader i användning relaterat till kön, ålder, typ av verksamhet ( stadium ) samt kopplingar till lärarollen och campus/distans-studenter. Rapportens preliminära resultat har redovisats för och diskuterats med VFUlärarna och rapporten blir klar för tryckning under vt Digital kompetens i yrkeslärarutbildningen Lärarutbildare (mentorer) inom yrkeslärarutbildningen samt yrkeslärarstuderande har intervjuats under våren Syftet med dessa intervjuer var att få mer kunskap om hur digital kompetens kan utvecklas i en yrkeslärarutbildning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats under hösten En delrapport har färdigställts som innehåller beskrivning av lärarutbildares och studerandes upplevelser av och attityder till digital kompetens. Ytterligare två delrapporter kommer att skrivas. Dessa färdigställs under våren 2010 och skall innehålla dels en beskrivning av yrkeslärarutbildningens kontext, dels en diskursanalys av digital kompetens i denna kontext. Multimodalt berättande Högskolan i Kalmar I AU1 genomförs nya former för examination kopplat till digital berättande via podcast. Uppgiften studenterna har fått är att redovisa sina reflektioner från sin första VFU i form av en digital berättelse. Tidigare har detta genomförts som en skriftlig inlämningsuppgift. Ansvarig har varit Tom Gagner. I inriktning mot tidiga år där barns språk och begrepp varit central, del 1 och 2 (SP100L och SB200L) ingår sagor som ett tema. I kursen SB100L gjorde studenterna bearbetningar av folksagor och detta presenterades i form av en 6

7 digital berättelse under ledning av Tom Gagner och Anne-Mari Folkesson. I SB200L var uppgiften för studenterna att under VFU-perioden låta barnen/eleverna skapa digitala berättelser. Exempel på student- och elevarbeten finns på Växjö universitet Inom ramen för kursen AUO1 har Susanna Nordmark tillsammans med Lisbeth Frølunde, forskare vid Roskilde universitet och postdoc-stipendiat vid Växjö universitet undersökt hur multimodalt berättande fungerar som examinationsform. Uppgiften för studenterna har varit att skapa en multimodal berättelse för examination av den uppgift som är anvisad i kursen. Men, utöver detta har också studenterna skapat en reflekterande berättelse om processen ovan och hur det fungerade att arbeta på just det sättet. Susanna Nordmark har fått en artikel godkänd för SITE-konferensen i San Diego 2010 som beskriver arbetet i projektet, se entation_id=40429 Projektet har också presenterats på the New Media Literacy Congress EuroMeduc i Italien, oktober IKT integrerat i inriktning mot förskolan Högskolan i Kalmar I en ny inriktning mot förskolan, BM100L (första terminen) och BM200L (andra terminen), har studenterna, under ledning av Tom Gagner och Anne- Mari Folkesson, fått både VFU-uppgifter och teoretiska uppgifter med koppling till IKT och lärande. Under den första terminens VFU fick studenterna en fri uppgift att på något sätt använda digitala verktyg med uttalat krav att barnen skulle vara aktiva användare. De fick ett extra handledningsseminarium kring uppgiften, som även innehöll krav på en skriftlig reflektion i slutet av VFU-perioden. Under den andra terminen fick samma studenter i första teorikursen en examinationsuppgift, som gick ut på att de med teoretiska glasögon skulle analysera vilken lärmiljö de skapat med hjälp av IKT under sin första VFU. Därefter, under VFU:n i termin 2, fick studenterna en mer preciserad uppgift att göra lärprojekt kring språk, matematik och naturvetenskap där digitala verktyg skulle integreras. Under projektet gång skulle de samla in etnografiska data för att sedan kunna beskriva och analysera projektet i en handledd forskningsanknuten rapport under den sista teorikursen. Föreläsningar och presentationer av projektet En omfattande föreläsnings- och presentationsverksamhet har genomförts under året. Ett stort intresse externt från olika kommuner och skolhuvudmän i landet har velat veta mer om de grundläggande frågorna som projektet arbetat med. Intresse har också funnits bland universitets- och högskolelärare att dels själva få information, men också att bjuda in projektet som del av kursinnehåll för studenter Föreläsning, studenter, samhällsprogrammet, BTH LTIC, Malmö högskola, föreläsning Öppet Hus, Växjö universitet, föreläsning Konferens, workshop University of Oulu Möte med förvaltningschefer, Kronobergs län, presentation 7

8 Studiebesök och presentation, Ystad Nordiska skolledarkongressen, Göteborg, presentation, skolledare från hela landet Kulturpedagogisk kurs, Växjö universitet, föreläsning BUFF, årliga, internationella barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö, presentation Små barns lärande med hjälp av IKT, presentation för VFU-lärare och studenter, Högskolan i Kalmar Helsingborgs kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Lärarutbildare i yrkeslärarutbildningen, presentation och diskussion Föreläsning, NO/Tk-lärare, region Kalmar, Hållbara kliv, Energikontor Sydost, Experimentlabbet Kalmar Seminarium, lärare, Inst för pedagogik, Växjö universitet Framtidens lärande, Nacka Strand. Kort presentation Föreläsning, VFU-handledare från regionen i Kalmar Nya sätt att utforska naturen med sensorer och mobil teknik, föreläsning, RUC, Växjö universitet Mjölby kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Utvecklingsarbete, kompetensutveckling, Kungsmadskolan, Växjö Möte med forskargruppen IKT o lärande, Växjö universitet Yrkeslärarprogrammet, AUO1, föreläsning Lärarstudenter Högskolan i Kalmar, AU3, föreläsning Lärarstudenter, Växjö universitet, AUO1, föreläsning Medieteknikstudenter, Växjö universitet, föreläsning AV-Media, nationellt möte, Jönköping, AV-chefer, föreläsning Järfälla kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Regionalt utvecklingscentrum, Växjö, NO-lärare, presentation IT för pedagoger, Skolverket, Stockholm, kort presentation Carlssons skola, Stockholm, föreläsning, hela personalgruppen Uddannesesforum 2009, Odense Danmark, föreläsning och presentation av projektet Presentation och diskussion, lärare Kungsmadskolan, Växjö Linköpings kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Samarbete En central samarbetspartner för projektet under året har varit AV-Media. AV- Media-Kronoberg organiserade i maj ett gemensamt besök på konferensen Framtidens lärande i Nacka i maj Under den första terminen för lärarstudenterna har AV-Media Kronoberg ansvar för att introducera programvara för digitalt berättande, visa aktuella nätresurser och presentera AV-Medias IT-pedagogverksamhet på regionens skolor. I samarbete med AV-Media Kronoberg arrangerades oktober 2009 en föreläsning med Mikael Alexandersson. AV-Medias IT-pedagog Camilla Jönsson, är aktiv samarbetspartner med specialpedagogerna vid Växjö universitet I november arrangerades tillsammans med AV-Media Kalmar en föreläsning med professor Tomas Kroksmark. Föreläsningen webbsändes via Adobe Connect. Ledningsmöten Ledningsgruppen består av Thorbjörn Nilsson, chef för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, Per Gerrevall, dekan Nämnden för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet, Margareta Havung, Linnéuniversitetet, Brita Johansson 8

9 Cederlund, Linnéuniversitetet, Helene Ivarsson, Blekinge Tekniska Högskola, Benny Löfgren, Blekinge Tekniska Högskola. Under året har ledningsgruppen haft 6 protokollförda möten. Utvärdering och kartläggning Under året har det genomförts en intern kartläggning av lärarstudenters förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen. De berörda studenterna påbörjade sin utbildning 2009 vid lärarutbildningen i Växjö. Jämförelse har gjorts med undersökningen 2007, se Under 2009 har två centrala utvärderingar gjorts tillsammans med KKstiftelsen och Apel. Det första, den 7:e april kommenteras i följande blogginlägg: Den 20 oktober genomfördes ett möte tillsammans med Ann Öhman från Apel. Hennes sammanfattande rapport finns på Uppföljning av denna utvärdering kommer under våren

10 Budget 2009 Aktivitet Proj.med. KK-stiftelsen Medfinans Internt Medfinans Externt TOTALT TOTALT Diff projektet Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budg-Utfall IB Årets (09) medel Sa Tema/Analys Summa utfall Stöd till fördjupning Summa utfall Utrustning Summa utfall Resor 0 0 Summa utfall Erfarenhetsutbyte Summa utfall Utvärdering Summa utfall Kompetensutveckling Summa utfall OVERHEAD Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL AKTIVITETER PROJEKTADMINISTRATION Ledningsgruppen Summa utfall Info Summa utfall Teknik Summa utfall Budget Summa utfall Lokaler Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL ADMIN Total budget Budgeterat resultat 0 Totalsumma utfall

Aktivitetsredovisning för 2008

Aktivitetsredovisning för 2008 Lennart Axelsson Projektledare Aktivitetsredovisning för 2008 Årets aktiviteter finns beskrivna på vår webbsida, www.ungkommunikation.se. Nedan följer en sammanfattning av den viktigaste informationen.

Läs mer

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar

Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar 1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Antagen av RUC-styrelsen 2011-02-10 Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC,

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Antagen av RUC-styrelsen 2011-02-10 Verksamhetsberättelse 2010, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC,

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Aktivitetsredovisning 2007

Aktivitetsredovisning 2007 Lennart Axelsson Projektledare Aktivitetsredovisning 2007 Årets löpande aktiviteter finns i huvudsak beskrivna på http://ungkommunikation.bloggg.se. På vår webbsida, www.ungkommunikation.se, finns övergripande

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15 Riktlinjer för VFU 150921 Yvonne P-Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor ht-15 Yvonne P-Hildingsson yvhi@hh.se 035-167522, 0735-251836

Läs mer

Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista.

Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista. Datum: onsdagen den 28/11 2012 Tid: kl. 09.30-15.00 Plats: Emmaboda Folkets Hus Minnesanteckningar RUC:s temadag 28/11 Efter minnesanteckningarna finns en deltagarlista. Yngve Rehnström hälsar alla välkomna

Läs mer

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 005 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning vid nya universitet

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Projektrapport Future Learn-projekt. Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer för distansutbildning inom yrkeslärarprogrammet

Projektrapport Future Learn-projekt. Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer för distansutbildning inom yrkeslärarprogrammet Projektrapport Future Learn-projekt Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer för distansutbildning inom yrkeslärarprogrammet Projektidé Future-learn projektet Att bedöma yrkeskunnande

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

IT & sociala medier i skolan

IT & sociala medier i skolan 100% nöjda på vårens succékonferens! IT & sociala medier i skolan Forskning, konkreta tips och nya arbetssätt för ökat lärande Talare Hur ser lärandet ut i digitala miljöer och hur påverkar det relationen

Läs mer

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF

VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF VÄLKOMNA PÅ LÄRARUTBILDARTRÄFF 09.00 10.00 Information för nya lärarutbildare även ni som tidigare har haft studenter från AU1 är naturligtvis välkomna 10.00 10.30 Information för samtliga lärarutbildare

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum

Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum Sida 1 (9) Dnr: FAK 2012/480 Beslutad genom ordförandebeslut 2012-12-17 Verksamhetsberättelse 2012, Regionalt utvecklingscentrum Verksamhetsberättelsen beskriver händelser och aktiviteter inom Regionalt

Läs mer

Matematiksatsningen 2010-2011

Matematiksatsningen 2010-2011 Matematiksatsningen 2010-2011 8 maj 2012 Malmö Högskola Kristianstad Högskola 1 Matematiksatsningen Regionalt stöd utifrån de lokala projektens behov Kompetensutveckling Nätverksskapande Insatser under

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012

Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Kvalitetsuppföljning för förskolan läsåret 2011 2012 Krubbans föräldrakooperativ Mariann Kjellman 1. Kommentera föregående års prioriterade förbättringsåtgärder A: Utveckla den pedagogiska dokumentationen

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Skolverkets kurser per ämne våren 2011

Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Skolverkets kurser per ämne våren 2011 Här hittar du Skolverkets köpta kurser som erbjuds inom respektive ämne. Klickar du på kursnamnet hamnar du på respektive lärosätes webbplats där du hittar mer information

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOR

Förskollärarprogrammet LGFOR Förskollärarprogrammet LGFOR Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startar ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

VFU i Järfälla. Till dig som är lärarstudent. Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning

VFU i Järfälla. Till dig som är lärarstudent. Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning VFU i Järfälla Till dig som är lärarstudent Om VFU-Verksamhetsförlagd utbildning 2 Fjällen för- och grundskola, Järfälla. Välkommen att göra din VFU i Järfälla Du är varmt välkommen att göra din verksamhetsförlagda

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Ung Kommunikation. Bergaviksskolan UK UTVÄRDERING 2007-2008 -

Ung Kommunikation. Bergaviksskolan UK UTVÄRDERING 2007-2008 - 2008 Ung Kommunikation Bergaviksskolan UK UTVÄRDERING 2007-2008 - En kort beskrivning av vårt projekt. Temagruppens grundläggande vision är att inom ramen för KK-stiftelsens projekt "Ung Kommunikation"

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport AV-Media Kronoberg Mathias Ahrn Kungsmad Eva-Maria Johnsson Susanna Henningsson Iréne Wirdelöv Per-Håkan Jonestrand Teleborgs Centrum

Läs mer

Enkät till förskolepersonal

Enkät till förskolepersonal Redovisning av regeringsuppdrag 2013-04-15 Dnr 71-2012:124 Bilaga Enkät till förskolepersonal 1 1. Vilket av följande stämmer bäst med ditt arbete? Jag arbetar i förskolan, framför allt med barn i åldrarna

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom.

Samrådet hälsade Thomas Svenningsson välkommen och Thomas presenterade sig kortfattat. Förra samrådsmötets protokoll gicks igenom. PROTOKOLL SAMRÅD 2012-03-23 RUC:S SAMRÅDSMÖTE Datum Fredagen den 23 mars Tid Kl. 09.00-15.00 Plats Regionens hus, Södra vägen 9, Halmstad Lokal: Sälen Närvarande 1. Ann-Mari Mäkikangas Halmstad kommun

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet

Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Digitala verktyg vid examination av lärare Annelie Bodén Karlstads universitet Användningen av bloggar och video i lärplattformen, svårigheter och möjligheter Annelie Bodén, universitetsadjunkt och programledare

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Monica Johansson huvudutbildningsledaren på LTU (HUL) presenterar sig.

Monica Johansson huvudutbildningsledaren på LTU (HUL) presenterar sig. VFU-samordnarmöte den 11 september 2012 Minnesanteckningar Monica Johansson huvudutbildningsledaren på LTU (HUL) presenterar sig. Monica har ansvar för grundutbildningen och fungerar också som ställföreträdande

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning i Socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle VFU. guiden

Verksamhetsförlagd utbildning i Socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle VFU. guiden Verksamhetsförlagd utbildning i Socionomprogrammet vid Högskolan i Gävle VFU guiden Innehåll Vad är VFU? 3 Inom vilka områden kan man göra VFU? 3 Avtalsplatser 3 VFU-handledare på fältet 3 VFU-portal Blackboard

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik

Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Att visa kunskap genom argumentation Muntlig examination inom etik och logik Kristina von Hausswolff senior universitetsadjunkt i datavetenskap, fil kand. datalogi, ämneslärare i filosofi och matematik,

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik

Lärande och IKT i skolan aktuell forskning och praktik Program förskolan, fritidshem, grundskolan F- 6 Kl. 9.00 13.00 9.00-9.10 9.10-10.10 Välkomsthälsning Yvonne Larsson & Sylvana Sofkova Hashemi, Högskolan Väst Didaktikens verktyg - s fria webbplats i multimodalt

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer inom yrkeslärarprogrammet

Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer inom yrkeslärarprogrammet Att bedöma yrkeskunnande visualisering av bedömningssituationer inom yrkeslärarprogrammet FL projekt Stockholms universitet 2012 Ingrid Berglund Katarina Sipos Jan Pettersson Lazaro Moreno Herrera Projektidé

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321

!#$%&''(%$)) *+,+$&)-(.'/$/01)+)2%&%#$3+40+0,)(56)1-(&) 7889):)78;;) Dnr LnU 2010/2354. Dnr KK 2005/0321 Dnr LnU 2010/2354 Dnr KK 2005/0321!"#$%&''(%$)) *+,+$&")-(.'/$/01)+)"2%&%#$3+"40+0,)(56)1-("&) 7889):)78;;)!""#$%&%'()")#&)**%+#,-++./+-0)'$-")")"1#2*)3-+4)#5)3+-$3%#674$38*%#89:## ;;%&.$&,&04/$)&=)1"#$%&''(%$/0)

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Karlstads universitet och

Karlstads universitet och www.kau.se/ruc Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i regionen med syfte att genom gemensam verksamhet utveckla och fördjupa det för parterna

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer