Aktivitetsredovisning för 2009

Transkript

1 Aktivitetsredovisning för 2009 Projektledargruppen består av Susanna Nordmark, Linnéuniversitetet Växjö, Anne-Marie Folkesson, Linneuniversitetet, Kalmar, Tom Gagner Linnéuniversitetet, Kalmar, Rose-Marie Olsson, Blekinge Tekniska Högskola och Lennart Axelsson, Linnéuniversitetet Växjö, huvudprojektledare. År 2009 kännetecknas projektet framförallt av en strategisk vändning, från ett aktivt experimenterande i externa och interna temagrupper till ett mer koncentrerat arbete riktat mot lärarutbildningen internt. Flera temagrupper har avslutats under året. Avsikten har varit att i stället skapa möjligheter till implementering av projektets erfarenheter bland verksamma lärarutbildare. Antalet lärarutbildare involverade i kursutveckling och kompetensutveckling har ökat (gäller framförallt lärare knutna till allmänt utbildningsområde), speciellt med inriktning på digitalt berättande. Projektet har involverats i det utvecklingsarbete som föregått Linnéuniversitetets bildande den 1 januari Projektet har därmed påverkats av ett starkt förändringstryck på två av de tre parterna i projektet, Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. BTH:s roll har också påverkats av att det numera inte finns någon lärarutbildning på lärosätet. Utvecklingsarbetet där har ändå fortsatt med framförallt inriktning på analys av digital kompetens i yrkeslärarutbildningen (rapport färdig vt 2010), matematikutveckling och samarbetet med lokal friskola i Karlskrona (slutrapporter under 2010). Frågan om vad egentligen digital kompetens i lärarutbildning innebär har varit en central fråga. Kopplingen till förslaget om ny lärarutbildning (HUT07, SOU 2008:109) har varit av betydelse för det fortsatta utvecklingsarbetet. Projektet har också blivit mer känt och etablerat i Skolsverige. Under året har ett flertal föreläsningar och presentationer av projektarbete och bakomliggande idéer genomförts till kommuner och andra skolhuvudmän. Ett ökande intresse finns också för projektets portaler Språklänkportalen och UngKompensation.se. Kopplingen till forskningen har stärkts, framförallt med CeLeKT-gruppen, vid Linnéuniversitetet under ledning av professor Marcelo Milrad. Professor Milrad är också vetenskaplig ledare för och har fått det direkta ansvaret för att bygga upp en forskningsplattform kring IT och lärande, direkt kopplad till lärarutbildningen. Arbetet med webben och dess roll som ett aktivt nav i projektet har fortsatt också under året och regelbundet redovisas aktuella nyheter om projektet eller tillhörande aktuella frågor, se Studenter vid lärarutbildningen och i medieteknik har också mött projektets idéer i olika föreläsningar och presentationer. Som tidigare år är också projektbloggen, en viktig spegling av vad som händer i projektet, men också en plattform för vidare spridning av de frågor som tillhör projektets arbetsområde. 95 inlägg finns publicerade under året.

2 Projektets olika aktiviteter finns också redovisade på webben, Publikationer i form av rapporter, uppsatser, artiklar finns samlade under följande länk: Temagrupper Flera av temagrupperna har avslutat sitt arbete under det gångna året. Vid BTH finns fortfarande två grupper igång. Slutredovisning under vt Nedan följer en kort beskrivning av de grupper som funnits kvar under året och som avslutats eller kommer att avslutas under Aktuella slutrapporter finns på Amulets Gruppens arbete har sedan starten kontinuerligt fördjupats och under verksamhetsåret har koncentration skett mot matematik och mobil teknik med inriktning på geometri i ett delprojekt kallat GeM. Gruppens arbete har letts av Daniel Spikol och Katrin Lindwall. Avsikten med detta är att understödja och hitta nya sätt att integrera utomhusaktiviteter med lärandet i klassrummet med spelrelaterade aspekter som pådrivare. Med stöd av mobilenheterna (av typ PDA med GPS samt Smartphones) har eleverna och lärare från skolverksamheten fått möjlighet att delta i en rad aktiviteter där olika kunskaper integrerats. Användningen av Google SketchUp och Augmented Reality har möjliggjort helt nya angreppsätt på arbetet i geometri. En instruktiv film finns på YouTube som beskriver sättet att arbeta, GeM avslutar nu den första fasen och arbetet fortsätter dock, fast med en något annan inriktning. Håkan Sollervall, matematikdidaktik, har tillsammans med David Johansson utvecklat augmented reality-verktyget för att det ska kunna användas i matematikundervisningen. Håkan Sollervall har tillsammans med Per Nilsson, även han från matematikdidaktiken, tillsammans med verksamma lärare vid Arabyskolan i Växjö prövat detta med elever. Aktiviteten har videofilmats för vidare analys och fördjupad forskning. GeM har vidare inneburit ett samarbete mellan forskargruppen CeLeKT, Växjö universitet och en grupp forskare vid Stockholms universitet. De senare har deltagit både vid pilot 1 och 2. Ett nytt samarbetsprojekt med SU som värd har sjösatts, MULLE (Math education and playful LEarning) där idéerna från GeM har vidareutvecklats. Läs mer på Man planerar också att skicka in en ansökan till VRs programmet utbildningsvetenskap vid nästa omgång (april 2010). Katrin Lindwall har också startat bloggen En hel del matematik, med syftet att synliggöra användbara matematikresurser på nätet. IKT i engelska Temagruppen har formellt upphört, men utvecklingen av IKT och engelska har fortsatt 2009 under ledning av Maria Estling-Vannestål. Huvudfokus har varit fortsatt utveckling av Språklänkportalen. Exempel på aktiviteter redovisas nedan. Kurser i engelska: IKT i engelskundervisningen, 6 hp, 2

3 Delkursen Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i språkundervisningen, 3 hp, inom kursen Engelska, språk, kultur och internationalisering i skolans tidiga år Delkursen IKT i engelskundervisningen, 7,5 hp inom Lärarlyftskursen Språkläraren i tiden - språk, litteratur och samhälle i didaktisk belysning Litteratur: Boken Lära engelska på internet (Studentlitteratur). Boken kom ut i mars 2009 och används nu vid flera kurser vid bl.a. Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Stockholms universitet. Ytterligare en bok med inriktning mot yngre barn, Engelska för yngre åldrar, ( ), utgiven på Studentlitteratur, januari En artikel i språklärartidskriften LMS Lingua, nr 2/09 Forskningsansökan: En förnyad forskningsansökan till VR-u (med bl.a. Solveig Granath, Karlstads universitet): IT som automat, verktyg och arena i språkklassrummet Föreläsningar: Den årliga stora språklärarkonferensen (som var i Gävle i mars) LR (också i Gävle) Två föreläsningar vid en lärarlyftskurs för tidiglärare i Uppsala (vår och höst) Växjökonferensen Skolforum i Malmö Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg Konferens Högskolan i Skövde Språklänkportalen: Utveckling av Språklänkportalens blogg ( IKT i specialpedagogiken Ansvarig för temagruppen har varit Christer Jacobsson och Marianne Björn. Syftet med temagruppen har i huvudsak varit att bygga en portal för att ge stöd till framförallt speciallärare i arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Portalen UngKompensation, blev klar för drift under året. Samarbete finns med AV-Media Kronoberg, där en av ITpedagogerna specialiserat sig på kompensatoriska hjälpmedel och är aktiv medarbetare på kurser och i drift och underhåll av portalen. IKT och kompensatoriska hjälpmedel, innehåll i speciallärar- och specialpedagogutbildningen vid Linnéuniversitetet. Kommunicera naturvetenskap med hjälp av visualiseringar Mats Lindahl, inst. f. Naturvetenskap, Högskolan i Kalmar Syftet med projektet var att utveckla IT-användning och skapa en kritisk hållning till visualiseringar och verbala beskrivningar av naturvetenskapliga objekt/strukturer. Studenterna arbetade i grupp med att skapa texter och visualiseringar, som kompletterade varandra. De skapade s.k wikis som lades ut på en publik server. Dessutom skapades 4 didaktiska arbeten, muntliga power-pointredovisningarna med av youtube-klipp, exkursioner med stöd av videokamera, en VFU-uppgift. Diskussioner för att utveckla en metakommunikation gjordes via ett forum (Moodle). Arbetet genomfördes parallellt med ordinarie undervisning och ordinarie lärare (3 st) var inblandade för resp. ämnesområde för att gemensamt utforska området med studenterna. Den största lärdomen för såväl lärare som studenter var hur dåligt bilder och text normalt samverkar i naturvetenskapliga böcker och på hemsidor på internet. Studenterna lärde sig genom att skriva allt bättre texter till visualiseringarna. Här var den största lärdomen att en bild inte kan eller ska stå för sig själv. 3

4 Projektet klargjorde att en bild sällan kan stå för sig själv och att uttrycket: "en bild säger mer än tusen ord" kanske är rätt men att orden kanske kommer i fel ordning ibland. Ytterligare en lärdom är att en videoinstruktion är lättbegriplig och åskådliggör såväl material som plats i verkligheten man skall undersöka. Denna svepande video-sekvens gav en mycket bättre återgivning av skillnaderna mellan barrskog och lövskog än de motsvarande stillbilder som tagits med digitalkamera Etik och moral på den unga digitala arenan Ansvariga för temagruppen var Ragnar Olsson och Lise-Lotte Eek vid Campus Kalmar, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrott. Arbetet syftade till att, i en enkätstudie, där alla elever i år 5, år 8 samt år 2 i gymnasiet i en medelstor kommun ingick, skapa kunskap kring etiska och moraliska frågor som kan formuleras till följd av ökad digital kommunikation. Enkäten innehöll frågor om användning av digitala medier, om elevers bemötande av varandra samt synen på relationerna. Enkäten besvarades av 1691 elever. Kartläggning har redovisats i en omfattande rapport (se Ung Kommunikations hemsida). I korthet visar kartläggningen något om hur de ungas sociala identiteter utvecklas. Resultaten visar bl.a. hur ungdomarnas sociala kapital förstärks eller försvagas via digital kommunikation. En slående insikt var att detta sker inför öppen ridå, något som har både negativa och positiva effekter men, något förvånande för många, tycks det vara vanligt att eleverna använder sin makt på ett positivt sätt genom att bekräfta, stödja och uppmuntra varandra. Ett annat uttryck för makt, som i studien visar på, är förhållandet mellan de unga och vuxenvärlden. En viktig fråga, enligt rapportförfattarna, är hur vuxenvärlden ska förhålla sig till detta fenomen och dessa arenor. Å ena sida kan man kan tänka sig interaktionen som något i huvudsak negativt som bör övervakas och i vissa fall till och med förbjudas. Å andra sidan kan tilltro och tillit kan vara ett mer framgångsrikt förhållningssätt, även om vuxna ofta har svårt att acceptera att inte kunna utöva någon kontroll över en sådan arena. Hur man än ser på detta bekräftar kartläggningen bilden av vuxnas betydelse och ansvar för ungas sociala utveckling. Undersökningsresultaten används inom det allmänna utbildningsområdets tre terminer vid Campus Kalmar. Vidare har resultaten spridits via presentation på NFPF-konferens i Trondheim Att kartläggningen inte bara visade det negativa i ungas interaktioner på den digitala arenan väckte stort intresse. Tillsammans med kollegor i ett nordiskt nätverket fortsätter de nu att jämföra erfarenheter. På uppdrag av Skolverket genomför de även, vid Campus Kalmar, en utbildning om mobbning och diskriminering, där resultaten av kartläggningen används. Vidare har de föreläst vid en stor del av regionens skolor. Dessutom har båda författarna påbörjat forskarutbildning respektive masterutbildning i pedagogik med denna inriktning. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt På förskolan Regnbågen i Emmaboda bildades under läsåret en temagrupp för att utveckla arbetet med barns tidiga språk- och matematikutveckling i förskolan samtidigt som man tidigt ville ge barnen kontakt med IT. Barnen är huvudsakligen i åldrarna 4-5 år men även yngre barn har deltagit i aktiviteterna. En central utgångspunkt var bildens betydelse för lärande, barnens egen aktiva användning av IT-verktygen. Den pedagogiska idén var att barnen tar egna bilder, skriver korta berättelser och lägga till ljud och effekter med den vuxenhjälp som behövs, beroende på ålder. Framför allt har verktyget Photo Story använts med framgång även med de yngsta 4

5 barnen. Föräldrarna har haft stor insyn i arbetet, bl.a. genom att man visat filmer/bildspel och sagor. En viktigt ambition med projektet har varit att ALL personal ska känna trygg med tekniken; verksamheten blir annars sårbar när de mer IT- kunniga pedagogerna är frånvarande. All personal har därför fått utbildning i IT/bildhantering genom AV-media och kommunens IT-personal på plats. Pedagogerna har också deltagit i olika externa kurser. Sammanfattningsvis upplever personalen att de lyckats väl med att nå sina mål och de fick även en del oväntade resultat. Barnen har t.ex. sökt information på nätet med hjälp av pedagogerna. Man har även haft stor glädje av AV-medias strömmande filmer. Vidare har förskolan haft en koppling till lärarutbildningen genom att man tagit emot studenter och varit inne på högskolan och föreläst i lärarutbildningen. Pedagogerna har även berättat om sitt arbete för andra lärare i kommunen. Skolan, Hemmet och Nätet Oxhagsskolan i Kalmar har under läsåret undersökt om den kvalitativa närvaron och insynen från föräldrar kan förstärkas via Internet genom att använda lärplattformen Moodle som arena. En lärare har på detta sätt erbjudit föräldrar en kontinuerlig inblick i barnens skolvardag. Tekniskt innebar det att trådlös nätuppkoppling mot server skapades och sex bärbara datorer (1 dator per 2 elever) inköptes. Barnen material laddades upp och föräldrarna kunde logga in på sitt eget barns sida. Vidare fanns möjlighet för läraren att ladda upp t.ex. veckobrev, men även personliga meddelanden till någon förälder. Resultatet visar såväl positiva effekter som en del svårigheter och motgångar. Föräldra- och barnsamtalen kring barnets skolgång ökade och dessutom har lärare och barn haft fler samtal kring lärandet. Andra exempel på resultat är att föräldrarna i genomsnitt besökt barnets skolsida 2 gånger i veckan. Föräldrarna har varit mest nyfikna på resultat från matte, engelska och prov samt texter som barnen skrivit. Ungefär varannan gång har föräldrar och barn samtidigt besökt barnets skolsida och i hälften av undersökningsgruppen har det förekommit diskussioner mellan förälder och barn om det man tillsammans läst. Det visade sig också att de flesta barn blev mer noga med skolarbetet, dvs. de ville producera korrekta texter och göra sina matteläxor. Lärarens tolkning är att motivationen ökade när föräldrarna kunde gå in på deras sida och titta. Syftet att öka föräldrarnas kvalitativa närvaro har dock inte lyckats helt. Det huvudsakliga problemet var att tekniken inte fungerade i alla hem samt problem med läsförståelsen hos några föräldrar. Försöket ändrade därför delvis inriktning till att stödja invandrarföräldrars närvaro i barnens skolgång. Sammanfattningsvis konstaterar läraren trots allt, att metoden kan vara ett stöd i att skapa en konstruktiv dialog mellan föräldrar, barn och lärare. Dessutom påpekar han värdet av att förtydliga bilden av den svenska skolan för föräldrar med invandrarbakgrund. Den digitala skolan Friskolan Galären i Karlskrona har under 2009 arbetat tillsammans med Rose- Marie Olsson, BTH, i en forskningscirkel med utgångspunkt i vad digital kompetens betyder i relation till pedagogisk kompetens för utveckling av lärarrollen. Under våren 2009 intervjuades varje lärare om sin digitala praktik, digitala kompetens samt tankar om utveckling av lärarrollen. Intervjuerna såväl som diskussionerna i forskningscirkeln har transkriberats, analyserats och till viss del sammanställts under Analys- och dokumentationsarbetet 5

6 fortsätter under våren Parallellt med dessa aktiviteter har Galärens lärare utvecklat undervisningsformer med digitalt stöd. Laborativ matematik Inom delprojektet har seminarier och möten ägt rum under hösten 2009 med deltagande matematikprofessor och matematiklektor från BTH samt lärarutbildare och lärarstuderande inom matematik från Linnéuniversitetet. Vid dessa möten har ett program för matematikundervisning Computer Science Unplugged an enrichment and extension programme for primary-aged children, se presenterats och diskuterats. Lärarstuderande har under hösten 2009 introducerat detta program på sina VFU-skolor. Projektet kommer att följa lärarstuderandes erfarenheter under Övriga aktiviteter Projektet har under året genomfört olika aktiviteter som inte kan hänföras till temagruppsarbete. Nedan följer en kort beskrivning. Dokumentationsprojektet Ett arbete med att dokumentera lärarstudenternas digitala kompetens innebär att vi kan få fram hur denna kompetens ser ut i praktiken. Utifrån lärarstudenternas inlämnade examinationsuppgifter under sista terminens VFU, har kvalitativa data omvandlats till kvantitativa data, dvs. siffror som kunnat bearbetas i ett statistikprogram. Vi kan därmed få en uppfattning om vilka verktyg studenterna använder när de har ett fritt val att välja (det var däremot inte tillåtet att välja bort IKT), vilka verktyg som är vanliga respektive ovanliga samt skillnader i användning relaterat till kön, ålder, typ av verksamhet ( stadium ) samt kopplingar till lärarollen och campus/distans-studenter. Rapportens preliminära resultat har redovisats för och diskuterats med VFUlärarna och rapporten blir klar för tryckning under vt Digital kompetens i yrkeslärarutbildningen Lärarutbildare (mentorer) inom yrkeslärarutbildningen samt yrkeslärarstuderande har intervjuats under våren Syftet med dessa intervjuer var att få mer kunskap om hur digital kompetens kan utvecklas i en yrkeslärarutbildning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats under hösten En delrapport har färdigställts som innehåller beskrivning av lärarutbildares och studerandes upplevelser av och attityder till digital kompetens. Ytterligare två delrapporter kommer att skrivas. Dessa färdigställs under våren 2010 och skall innehålla dels en beskrivning av yrkeslärarutbildningens kontext, dels en diskursanalys av digital kompetens i denna kontext. Multimodalt berättande Högskolan i Kalmar I AU1 genomförs nya former för examination kopplat till digital berättande via podcast. Uppgiften studenterna har fått är att redovisa sina reflektioner från sin första VFU i form av en digital berättelse. Tidigare har detta genomförts som en skriftlig inlämningsuppgift. Ansvarig har varit Tom Gagner. I inriktning mot tidiga år där barns språk och begrepp varit central, del 1 och 2 (SP100L och SB200L) ingår sagor som ett tema. I kursen SB100L gjorde studenterna bearbetningar av folksagor och detta presenterades i form av en 6

7 digital berättelse under ledning av Tom Gagner och Anne-Mari Folkesson. I SB200L var uppgiften för studenterna att under VFU-perioden låta barnen/eleverna skapa digitala berättelser. Exempel på student- och elevarbeten finns på Växjö universitet Inom ramen för kursen AUO1 har Susanna Nordmark tillsammans med Lisbeth Frølunde, forskare vid Roskilde universitet och postdoc-stipendiat vid Växjö universitet undersökt hur multimodalt berättande fungerar som examinationsform. Uppgiften för studenterna har varit att skapa en multimodal berättelse för examination av den uppgift som är anvisad i kursen. Men, utöver detta har också studenterna skapat en reflekterande berättelse om processen ovan och hur det fungerade att arbeta på just det sättet. Susanna Nordmark har fått en artikel godkänd för SITE-konferensen i San Diego 2010 som beskriver arbetet i projektet, se entation_id=40429 Projektet har också presenterats på the New Media Literacy Congress EuroMeduc i Italien, oktober IKT integrerat i inriktning mot förskolan Högskolan i Kalmar I en ny inriktning mot förskolan, BM100L (första terminen) och BM200L (andra terminen), har studenterna, under ledning av Tom Gagner och Anne- Mari Folkesson, fått både VFU-uppgifter och teoretiska uppgifter med koppling till IKT och lärande. Under den första terminens VFU fick studenterna en fri uppgift att på något sätt använda digitala verktyg med uttalat krav att barnen skulle vara aktiva användare. De fick ett extra handledningsseminarium kring uppgiften, som även innehöll krav på en skriftlig reflektion i slutet av VFU-perioden. Under den andra terminen fick samma studenter i första teorikursen en examinationsuppgift, som gick ut på att de med teoretiska glasögon skulle analysera vilken lärmiljö de skapat med hjälp av IKT under sin första VFU. Därefter, under VFU:n i termin 2, fick studenterna en mer preciserad uppgift att göra lärprojekt kring språk, matematik och naturvetenskap där digitala verktyg skulle integreras. Under projektet gång skulle de samla in etnografiska data för att sedan kunna beskriva och analysera projektet i en handledd forskningsanknuten rapport under den sista teorikursen. Föreläsningar och presentationer av projektet En omfattande föreläsnings- och presentationsverksamhet har genomförts under året. Ett stort intresse externt från olika kommuner och skolhuvudmän i landet har velat veta mer om de grundläggande frågorna som projektet arbetat med. Intresse har också funnits bland universitets- och högskolelärare att dels själva få information, men också att bjuda in projektet som del av kursinnehåll för studenter Föreläsning, studenter, samhällsprogrammet, BTH LTIC, Malmö högskola, föreläsning Öppet Hus, Växjö universitet, föreläsning Konferens, workshop University of Oulu Möte med förvaltningschefer, Kronobergs län, presentation 7

8 Studiebesök och presentation, Ystad Nordiska skolledarkongressen, Göteborg, presentation, skolledare från hela landet Kulturpedagogisk kurs, Växjö universitet, föreläsning BUFF, årliga, internationella barn- och ungdomsfilmfestivalen i Malmö, presentation Små barns lärande med hjälp av IKT, presentation för VFU-lärare och studenter, Högskolan i Kalmar Helsingborgs kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Lärarutbildare i yrkeslärarutbildningen, presentation och diskussion Föreläsning, NO/Tk-lärare, region Kalmar, Hållbara kliv, Energikontor Sydost, Experimentlabbet Kalmar Seminarium, lärare, Inst för pedagogik, Växjö universitet Framtidens lärande, Nacka Strand. Kort presentation Föreläsning, VFU-handledare från regionen i Kalmar Nya sätt att utforska naturen med sensorer och mobil teknik, föreläsning, RUC, Växjö universitet Mjölby kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Utvecklingsarbete, kompetensutveckling, Kungsmadskolan, Växjö Möte med forskargruppen IKT o lärande, Växjö universitet Yrkeslärarprogrammet, AUO1, föreläsning Lärarstudenter Högskolan i Kalmar, AU3, föreläsning Lärarstudenter, Växjö universitet, AUO1, föreläsning Medieteknikstudenter, Växjö universitet, föreläsning AV-Media, nationellt möte, Jönköping, AV-chefer, föreläsning Järfälla kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Regionalt utvecklingscentrum, Växjö, NO-lärare, presentation IT för pedagoger, Skolverket, Stockholm, kort presentation Carlssons skola, Stockholm, föreläsning, hela personalgruppen Uddannesesforum 2009, Odense Danmark, föreläsning och presentation av projektet Presentation och diskussion, lärare Kungsmadskolan, Växjö Linköpings kommun, föreläsning, kommunens samtliga rektorer Samarbete En central samarbetspartner för projektet under året har varit AV-Media. AV- Media-Kronoberg organiserade i maj ett gemensamt besök på konferensen Framtidens lärande i Nacka i maj Under den första terminen för lärarstudenterna har AV-Media Kronoberg ansvar för att introducera programvara för digitalt berättande, visa aktuella nätresurser och presentera AV-Medias IT-pedagogverksamhet på regionens skolor. I samarbete med AV-Media Kronoberg arrangerades oktober 2009 en föreläsning med Mikael Alexandersson. AV-Medias IT-pedagog Camilla Jönsson, är aktiv samarbetspartner med specialpedagogerna vid Växjö universitet I november arrangerades tillsammans med AV-Media Kalmar en föreläsning med professor Tomas Kroksmark. Föreläsningen webbsändes via Adobe Connect. Ledningsmöten Ledningsgruppen består av Thorbjörn Nilsson, chef för lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet, Per Gerrevall, dekan Nämnden för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet, Margareta Havung, Linnéuniversitetet, Brita Johansson 8

9 Cederlund, Linnéuniversitetet, Helene Ivarsson, Blekinge Tekniska Högskola, Benny Löfgren, Blekinge Tekniska Högskola. Under året har ledningsgruppen haft 6 protokollförda möten. Utvärdering och kartläggning Under året har det genomförts en intern kartläggning av lärarstudenters förväntningar på digital kompetens och digitala medier i utbildningen. De berörda studenterna påbörjade sin utbildning 2009 vid lärarutbildningen i Växjö. Jämförelse har gjorts med undersökningen 2007, se Under 2009 har två centrala utvärderingar gjorts tillsammans med KKstiftelsen och Apel. Det första, den 7:e april kommenteras i följande blogginlägg: Den 20 oktober genomfördes ett möte tillsammans med Ann Öhman från Apel. Hennes sammanfattande rapport finns på Uppföljning av denna utvärdering kommer under våren

10 Budget 2009 Aktivitet Proj.med. KK-stiftelsen Medfinans Internt Medfinans Externt TOTALT TOTALT Diff projektet Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budg-Utfall IB Årets (09) medel Sa Tema/Analys Summa utfall Stöd till fördjupning Summa utfall Utrustning Summa utfall Resor 0 0 Summa utfall Erfarenhetsutbyte Summa utfall Utvärdering Summa utfall Kompetensutveckling Summa utfall OVERHEAD Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL AKTIVITETER PROJEKTADMINISTRATION Ledningsgruppen Summa utfall Info Summa utfall Teknik Summa utfall Budget Summa utfall Lokaler Summa utfall Summa budget TOTALT UTFALL ADMIN Total budget Budgeterat resultat 0 Totalsumma utfall