Barns och ungas rätt i Tyresö I SAMARBETE MED NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns och ungas rätt i Tyresö I SAMARBETE MED NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT"

Transkript

1 Barns och ungas rätt i Tyresö I SAMARBETE MED NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT LOTTA FINNSSON Nacka polismästardistrikt ANN NÄFVER Tyresö kommun, socialtjänsten

2 BARNS OCH UNGAS RÄTT I TYRESÖ socialtjänstens samverkan med andra myndigheter vid misstanke om brott mot barn och unga. BAKGRUND: När det uppstår misstanke om att ett barn eller en ungdom utsatts för brott inleds flera utredningsprocesser, såväl från socialtjänsten som från rättsväsendet och hälso- och sjukvården. Åklagare och polis skall utreda om ett misstänkt brott har begåtts och socialtjänstens skyldighet är att utreda barnets situation och bedöma om eventuellt behov av skydd och stöd föreligger. Barnet kan även behöva komma i kontakt med sjukvården för behandling och läkarundersökning. Dessa utredningar genomförs ofta parallellt, vilket får till följd att barnet slussas runt mellan olika berörda parter. Syftet med Barn och ungas rätt i Tyresö, är att uppnå bästa möjliga koordination och samarbete mellan berörda parter, för att minska påfrestningarna och skapa en tryggare situation för barnet. Island har i Sverige blivit en förebild för att hitta nya sätt att hjälpa barn och unga som misstänks vara utsatta för allvarliga brott som sexuella övergrepp. På Island med sina cirka invånare har man skapat ett Barnahus där alla personer som barnet måste komma i kontakt med finns samlade. Barnperspektivet står i centrum. Förebilden för Island är i sin tur en amerikansk modell Children s Advocasy Center (CAC), i Alabama. Barn och ungas rätt till skydd slås fast i FN: s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen och dess artikel 19) FÖRSÖKSVERKSAMHETER: I februari år 2005 beslutade regeringen att ge Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket ett särskilt uppdrag. Uppdraget är att medverka till etablering av flera försöksverksamheter med samverkan vid utredningar kring barn och unga som misstänks vara utsatta för allvarliga brott, till exempel sexuella övergrepp och misshandel. Enligt direktivet till uppdraget ska samråd ske med Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Sveriges kommuner och landsting samt Rädda Barnen. Försöksverksamheter pågår på följande ställen: - Kriscentrum för barn i Malmö - Barnahuset Göteborg - Barnahuset i Linköping - Barncentrum i Stockholm - Stödcentrum för barn och unga i Sundsvall - Barn och Ungas hus i Umeå Vilka kriterier finns i försöksverksamheterna? Polis, åklagare, rättsmedicin, socialtjänst och barnpsykiatri ska finnas tillgängliga på en och samma plats. Något krav på att respektive samverkanspartner ska finnas permanent på plats i en särskild lokal ställs inte. Verksamheten ska omfatta fall där personer under 18 har blivit utsatta för ett allvarligt brott som är riktat mot den unges liv, hälsa, frihet och frid.

3 Målgruppen är barn och unga mellan 0-18 år. Brott som utreds är: sexuella övergrepp i nära relationer enligt kapitel 6 i Brottsbalken fysisk misshandel enligt kapitel 3 och 4 i Brottsbalken kvinnlig könsstympning (Göteborg) enligt Lagen om förbud mot kvinnlig könsstympning. Försöksverksamheten pågår under åren Uppdraget ska slutredovisas senast i mars Uppdraget att utvärdera försöksverksamheterna har Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet. Forskningsledare är Karsten Åström och biträdande forskningsledare är Annika Reijmer. Ett omfattande utvecklingsarbete inom området genomförs i landet. Källa: Barnahus/Socialstyrelsen TYRESÖ: En nära samverkan i samma lokaler ska ge förutsättningar för ett regelbundet utbyte av kunskap och erfarenheter. Detta leder i sin tur till ett bättre underlag inför kommande rättsprocess och att bättre förutsättningar ges till samhällets fortsatta insatser. Ett fungerande samarbete kräver att de som ingår i arbetet har en tydlig rollfördelning och respekt för varandras arbetsområden. Bakgrund Tyresös socialnämnd gav socialtjänsten i uppdrag att inrätta en modell för hur Tyresös barn och ungdomar, som misstänks vara utsatta för allvarliga brott, ska utredas. Arbetet sker i nära samarbete med Nacka polismästardistrikt och andra berörda myndigheter. Målgruppen för arbetet är barn och unga som misstänks vara utsatta för allvarliga brott, exempelvis misshandel och sexuella övergrepp. Antalet barn och ungdomar som omfattas av målgruppen är drygt 30 varje år och cirka 20 procent av dessa bedöms har varit utsatta för sexuella brott. Uppdraget syftar till - att utredningarna ska anpassas till barnet - att kvalitén på utredningarna ska höjas genom kunskapsutveckling - att underlagen och rutinerna för samhällets stöd och rättsprocessen ska förbättras Detta ska genom att samtliga berörda parter ska var tillgängliga på en och samma plats under utredningstiden. Utvecklingsarbetet framåt ska drivas genom, kunskap, inspiration och lust.

4 UTBILDNING/KOMPETENS 1. Den juni genomfördes en nationell konferens i ämnet Sexuella övergrepp och barnmisshandel Många av landets främsta föreläsare inom området föreläste på Garnisonen i Stockholm. Flera av landets Barnahus fanns representerade, så tillfälle gavs för ett spännande erfarenhetsutbyte. 2. Studiedag den 4 september på Prinsvillan Dagens tema: Utsatta barn ska få bättre och snabbare hjälp. Representanter för polisen, läkare, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, åklagare, domare och ansvariga politiker träffades på Prinsvillan i Tyresö. Syftet med dagen var att finna nya former för arbetet med barn som misstänkts blivit utsatta för allvarlig misshandel och sexuella övergrepp. Nacka polismästardistrikt har tillsammans med kommunerna Tyresö, Värmdö och Nacka inlett ett samarbete över kommungränserna. Tyresö stod som värd och sammankallande för mötet. Efter samtal med ansvarig handläggare på Socialstyrelsen gällande utredningsmetodik för socialtjänsten med fokus på Barn och ungas rätt i Tyresö framkom följande: För att uppnå en specifik kunskap inom området ser planen ut enligt nedan - En BBIC- utbildning i grunden - En specifik kurs med fokus på övergreppsproblematiken Bamse-teamet i Linköping har haft sådana kurser och har omfattande kunskap om detta - Linköpings universitet har en 5- poängs kurs i ämnet - Det finns en konsult som har hög kompetens inom området. Hon finns i Kristianstad och heter Cecilia Källgren. Bra att läsa: Socialstyrelsens utgivning av Barn och unga inom socialtjänsten år 2006 (kapitel 7) Den 24 september ska vi träffa den handläggare på Socialstyrelsen som skrivit kapitel 7 i rapporten Barn och unga i socialtjänsten och ställa våra frågor direkt till henne. För att ta del av resultaten från den nationella utvärderingen, har ansvarig handläggare inbjudits till den 12 mars år 2008, för att redogöra detta..

5 POLISEN: Samliga förhörsledare inom polisen, som genomför förhör för utsatta barn och ungdomar, har en gedigen vidareutbildning inom området. STUDIEBESÖK: Genom olika studiebesök ökar vi vår kompetens inom området. Studiebesök: 1. Linköpings Barnahus den 30 maj 2. Barncentrum i Stockholm den 8 juni. 3. Barnkriscentrum i Malmö den 17 augusti 4. Barnahuset i Göteborg, datum 8 oktober INSPIRATION: 1. En inspirerande kick- off på Unga Klara teatern Dagen inleddes med att professor Suzanne Osten på ett målande och inspirerande sätt berättade om sin barndom och uppväxt. Hur livet har påverkat henne, genom att leva och växa upp med en psykiskt skör mamma. Dessutom berättade Suzanne tankarna bakom sin pjäs Babydrama, och om hur hon ständigt i sitt konstnärskap alltid lyfter fram barnperspektivet. Dagen avslutades med att vi såg pjäsen tillsammans och vi följde reaktionerna från den ljuvliga publiken i åldrarna 8 månader till ett år. 2. Barnombudsmannen (BO) Lena Nyberg är en flitig debattör Vi gjorde ett givande studiebesök hos henne, där vi fick kunskap om Barnombudsmannens nationella uppdrag. 3. Ecpat har fått en ny ordförande, f d justitieministern Thomas Bodström. Vi kommer under hösten att göra ett studiebesök på Ecpat, för att utifrån deras perspektiv diskutera barn och ungdomars utsatthet. 4. Vi fick förmånen att följa en repetition på Dramaten och därefter ge våra synpunkter på innehållet till skådespelaren och regissören. Pjäsens tema var ungdomskriminalitet och utsatthet. Pjäsens fokus var den dubbla utsattheten, dvs. en ungdom kan vara både gärningsman och brottsoffer. Pjäsen är tänkt att spelas i klassrum runt om i Stockholmsområdet. Regissören och skådespelaren var mycket nöjda med våra synpunkter, då vi från socialtjänsten besitter sakkunskaper i frågan.

6 MODELLEN REFERENSGRUPP: En referensgrupp bildas som har en övergripande funktion och som träffas en gång per termin. Lotta Finnsson och Ann Näfver är sammankallande samt protokollförare. Mötena ska ha en tydlig struktur och förelagd dagordning. Självklart ska det finnas utrymme för öppna diskussioner SAMVERKANSGRUPP: En samverkansgrupp, som är en mer operativ grupp bildas.. Vi ses var tredje vecka och vid akuta behov. Alla berörda verksamheter måste ha en beredskap. Lotta och Ann blir även sammankallade för denna grupp. Även här följer vi en strikt dagordning med ett självklart utrymmer för öppna diskussioner VEM GÖR VAD? POLISENS ROLL I MODELLEN Polisens roll är att utreda om ett brott skett, vem som har begått brottet och försöka få fram sådan bevisning att brottet kan leda till åtal. Så snart polisen har anledning att anta att ett brott som ligger under allmänt åtal förövats har polisen en skyldighet att upprätta en anmälan. En anmälan kan t.ex. upprättas efter att det inkommit en skrivelse från socialtjänsten, polis har varit på plats, förälder eller annan gör en anmälan. Misshandel av barn i nära relation och sexualbrott mot barn (där den mt är över 18 år) utreds på utredningsroteln i Nacka Strand. Alla utredningar av denna brottstyp är i princip åklagarledda, det innebär att ärendet "lottas in" på City åklagarkammare och en åklagare övertar förundersökningsledarskapet. Vid samma tidpunkt skickas också anmälan till socialtjänsten. Är brottet grovt tas kontakt med jouråklagare för ev. beslut om frihetsberövande och andra snabba åtgärder som kan komma ifråga ex. förhör med barnet, läkarundersökning m.m. Ärendet prioriteras och läggs ut på handläggare så snart det kan ske. På utredningsroteln i Nacka finns ca 26 utredare varav tre är utbildade barnutredare, vi har ytterliggare ca sex utredare som utreder ärenden där äldre barn och ungdomar är målsäganden. Tillsammans med åklagaren bestäms hur förundersökningen ska bedrivas. Det vanligaste är att man hör anmälaren alt. förälder för att få en bättre bild över händelsen och mer kännedom om barnet. Barnet hörs sedan för att få en förstahandsinformation om händelsen. Förhör med barn under 15 år tas upp på video/dvd och dokumenteras ordagrant eftersom barnen oftast inte är närvarande vid en rättegång. Vid videoförhör kan åklagaren närvara och ev. särskild företrädare/målsägandebiträde, dessa sitter i ett medhörningsrum med möjlighet, genom hörsnäcka, att be förhörsledaren ställa kompletterande frågor till barnet. Planeringen av förhör kan vara tidskrävande då det ska passa många intressenter. I de fall där en förälder är misstänkt utser tingsrätten, på åklagarens begäran, oftast en särskild företrädare som bl.a. ska samarbeta med olika myndigheter för att få barnet att komma på förhör utan att den misstänkte/föräldrarna får kännedom om förhöret förrän efteråt. I de flesta ärenden hålls flera förhör med barnet p.g.a. nya frågeställningar eller att barnet inte kunde berätta allt vid första förhöret.

7 I utredningen försöker man stärka upp barnets berättelse med ev. stödbevisning, det kan vara dokumentation av skador och förhör med personer som kan tänkas lämna betydande uppgifter. I en utredning med icke frihetsberövad hörs den misstänkte sist av alla, först då vet man hur stark misstanken är och kan precisera en brottsmisstanke. Den misstänkte och dennes försvarare har rätt att ta del av hela utredningen i samband med slutdelgivning. Den misstänkte har också rätt att ställa kompletterande frågor till barnet, detta görs genom den polisiära förhörsledaren. Under hela utredningen kan åklagaren besluta att lägga ned förundersökningen på olika grunder, i en del ärenden hörs därför inte alla parter. Barnärenden är en hög prioritet hos polisen, det finns bl.a. ett speciellt verksamhetsmål, att öka uppklaringsprocenten. Det pågår också nationella arbeten för att förbättra metoder och utbildningen inom området. ÅKLAGARENS ROLL I MODELLEN Enligt lokal överenskommelse för åklagarkamrarna i Stockholms län och Polismyndigheten i Stockholms län ska åklagare alltid vara förundersökningsledare i brott som riktar sig mot barn under 15 år och detta oavsett om skälig misstänkt finns för brottet. Av lag följer att förundersökningen avseende brott mot barn under 18 år ska bedrivas skyndsamt och att utredningen, med vissa undantag, ska vara avslutad och beslut i åtalsfrågan fattas inom tre månader från det att någon skäligen misstänks för brottet. Det första åklagaren har att göra när denne får del av en anmälan om brott är att värdera misstanken och, om det inte redan är gjort av polismyndigheten, besluta om att förundersökning skall inledas. Åklagaren bestämmer sedan hur förundersökningen skall bedrivas och vilka gärningar som skall utredas. Då åklagaren beslutat sig för att gå vidare med ett ärende är det åklagarens uppgift att se till att det skyndsamt skapas laglig grund att förhöra och läkarundersöka barnet, vilket innebär att åklagaren, i de fall där misstanke om brott riktas mot vårdnadshavare eller närstående till vårdnadshavare och där barnet inte är LVU-omhändertaget, hos tingsrätten ansöka om förordnande av särskild företrädare för barnet eller att den andra vårdnadshavaren ska förordnas att företräda barnet. I det fall där misstanke inte riktar sig mot närstående eller närstående till vårdnadshavare kan det istället bli aktuellt för åklagaren att hos tingsrätten ansöka om förordnande av målsägandebiträde. Utredande polis ska innan ett barnförhör äger rum kontakta åklagaren och fråga om denne har möjlighet att närvara vid förhöret. Genom att åklagaren är närvarande vid barnförhör och har möjlighet att ställa kompletterande frågor kan onödiga brister förhindras som annars måste rättas till vid ytterligare förhör. I åklagarens uppgift ligger också att besluta om tvångsmedel mot misstänkt (t ex hämtning till förhör, anhållande och husrannsakan) i den mån styrkan i misstankarna är tillräcklig och utredningsintresset och risken för fortsatt brottslig verksamhet motiverar det. I de fall som fällande dom kan förväntas väcker åklagaren åtal och driver sedan processen i domstol.

8 SOCIALTJÄNSTENS ROLL I MODELLEN Omedelbart inleda utredning enligt 11 kap. 1 SoL, om någon inom familjen är misstänkt för att ha utsatt barnet/ungdomen för övergrepp. Socialtjänsten har skyldighet att informerar vårdnadshavarna om att utredning är inledd, med undantag av om en förundersökning inleds omgående. Det får dock inte bli frågan om någon längre tid som vårdnadshavarna hålls ovetande. Socialtjänsten har inte skyldighet att fortlöpande kommunicera de uppgifter som framkommer under utredningens gång, det är först inför ett beslut som det måste kommuniceras. Bedöma barnet/ungdomens och eventuella syskons behov av omedelbart skydd och stöd. Socialtjänsten ska göra det oberoende av polisutredning och åklagares bedömning. Om misstanke finns mot någon i familjen måste socialtjänsten ta ställning till om barnet/ungdomen kan skyddas annars måste barnet/ungdomen placeras utanför hemmet. Det kan antingen ske genom samtycke enligt SoL, eller om detta inte anses trovärdigt, genom tvångsomhändertagande enligt LVU. Ta ställning till om och när, polisanmälan ska göras. Formellt görs anmälan av socialnämndens ordförande. Bedömningen av när en misstanke är skälig har överlåtits åt socialtjänsten att ta ställning till. Vid oklarhet om en polisanmälan ska göras bör socialtjänsten konsultera polis eller åklagare. En anmälan om brott mot ett barn/en ungdom kräver inte vårdnadshavarens eller barnets/ungdomens samtycke, eller att dessa i förväg informeras om att en anmälan kommer att göras. Samordna arbetet med andra myndigheter. Socialtjänsten ska i frågor som rör barn/ungdomar som far illa eller riskera att fara illa samverka med andra myndigheter som berörs och aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. I fråga om utlämnande av uppgifter råder dock stark sekretess. Stödja familjen som helhet, både under utredningstiden och mer långsiktigt. Socialtjänsten har ett ansvar för att alla i familjen erbjuds stöd. Det vill säga att till exempel förmedla kontakt med BUP, öppen psykiatri eller annan instans. Bedöma föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser. Socialtjänsten ska i sin utredning inte primärt fokusera på brottsmisstanken utan istället uppmärksamma andra förhållanden i barnets/ungdomens miljö, hälsa, skolgång med mera, så att inte helhetsperspektivet på barnets/ungdomens situation går förlorad. TRAPPANS ROLL I MODELLEN En individuell krisbearbetning för barn och ungdomar som bevittnar våld i sina familjer. Lagrum Det lagrum som styr socialtjänstens arbete är socialtjänstlagen (SoL) kapitel Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Lagstiftningen stärktes till barns förmån den 30 november 2006 med tillägget: Nämnden bör beakta att barn som bevittnat våld och andra övergrepp av eller mot närstående kan vara i behov av stöd. Parallellt med lagändringen infördes en reform som ger barnen rätt till en särskild form av brottsskadeersättning av staten.

9 Familjecenter och Ungdomsenheten i Tyresö kommun erbjuder Trappan samtal till barn och ungdomar som bevittnat våld i sina familjer. Familjecenter tar emot barn från 3 år upp till 12-år. Ungdomsenheten erbjuder Trappan samtal för åldergruppen åringar. Vi erbjuder att: möta barnet/tonåringen så snart det är möjligt efter en vålds- eller misshandelssituation om möjligt etablera en kontakt med barnets mamma och/eller pappa erbjuda barnet krissamtal Vårdnadshavarnas samtycke krävs för att vi ska kunna genomföra samtalen med omyndiga barn. Arbetsmodellen Trappan har som målsättning att synliggöra barn och ungdomar i familjer med våldsproblematik. Barnet och tonåringen erbjuds en möjlighet att bearbeta de traumatiska händelser som de bevittnat. De ska få möta en vuxen som tar dem på allvar och har tid att lyssna på deras upplevelser. Försiktigt stödjer man barnet och tonåringen att kunna konfronteras med den verklighet de lever i och de ska få hjälp med att få ett sammanhang i det som hänt. Den som möter barnet och tonåringen ska förmedla kunskap om kriser och inge hopp om förändring. Metoden är utarbetad av Rädda Barnen. Samtalsserien omfattar tre steg; kontakt, rekonstruktion och kunskap. Varje steg omfattar i regel flera samtal. Rädda Barnen har givit ut en handbok; och han sparkade mamma ett möte med barn som bevittnar våld i sina familjer (Arnell & Ekbom 1999). Arbetssättet bygger på strukturerade samtal och handboken innehåller material med bilder och teman som, utifrån barnets ålder och mognad, kan användas som underlag för samtalen. Kontaktfasen syftar till att barnet/tonåringen och behandlaren ska lära känna varandra så att de gradvis vågar börja tala om våldet. Det är en process där förtroendet mellan barnet/tonåringen och behandlaren ska växa så att de orkar minnas och berätta mer och mer om det våld de upplevt. När barnet/tonåringen orkar berätta om våldet görs en rekonstruktion som är steg två i modellen. Behandlaren återskapar tillsammans med barnet/tonåringen en verklig händelse som de bevittnat och behandlaren tillför tillgänglig fakta. Under det avslutande steget, kunskap eftersträvas att barnet/tonåringen ska förstå vad som händer när man är med om traumatiska händelser och få kunskap om vanliga reaktioner. Barnet/tonåringen ska också få kunskap om vart det kan vända sig om det behöver hjälp i framtiden. BUP:S ROLL I MODELLEN I vår uppdragsbeskrivning fastslås att Barn och ungdomspsykiatrisk vård är en specialistresurs inom hälso- och sjukvården. Barns och ungdomars behov av hjälp och stöd skall i första hand tillgodoses av föräldrar, skola, socialtjänst och primärvård. Öppenvårdsutbudet består av Lokala öppenvårdsmottagningar som har det övergripande ansvaret för den unges vård och behandling. Ska fungera som lots till övrigt utbud inom barn och ungdomspsykiatrin. Mellanvård förstärker den lokala öppenvården med insatser utöver vad poliklinisk mottagningsvård kan ge till patienter/familjer där arten och graden av det psykiatriska tillståndet kräver det. Den ska innehålla - mobila team som ger stöd i nätverket genom insatser i hemmet eller andra vardagsnära miljöer för barnet och dagvård med gruppverksamhet Länsgemensam öppenvård för vissa speciella behovsområden bl.a. barn som misstänks ha varit utsatta/utsatts för sexuella övergrepp och/eller familjevåld.

10 Målgrupp för öppenvården Barn och ungdomar upp till och med 17 år och boende i Stockholms läns landsting med psykisk störning, sjukdom eller relationsproblem, som utgör hinder för personlig växt och mognad av sådan omfattning och intensitet att hjälpinsatser på primärnivå (MVC, BVC, husläkare, barnomsorg, skola och socialtjänst) inte är tillräckliga. Samverkan Verksamheten skall samverka med alla relevanta aktörer för att tillgodose patientens vård- och omvårdnadsbehov. Samverkan ska ske på strukturell nivå, konsultativ nivå, genom gemensamt arbete kring gemensamma patienter. I BUPs Genomförande plan och policydokument 2007, Riktlinjer för prioritering inom öppenvården, nämns att Akut/allvarlig kris och Traumatiska kriser/posttraumatiska symptom ska prioriteras högt. Utifrån ovanstående kan behandlare från BUPs öppenvård i första hand finnas med på de samrådsmöten där nya ärendens handläggning planeras mellan polis, åklagare och socialtjänst, för att bedöma om första krisinsatsen kan ges av socialtjänsten eller om situationen är så allvarlig att barnet behöver barnpsykiatrisk hjälp direkt. Här kan även ställningstagande tas till om barnpsykiatrisk behandlare bör och kan vara med som åhörare vid förhör utifrån de tre aspekterna: - möjliggöra effektivare barnpsykiatriskt stöd till barnet och familjen - utveckla samverkan med socialtjänst och polis - ge konsultativt stöd till förhörsledare/förundersökningsledare, om detta efterfrågas BUP-personalens medverkan sker inte för att påverka förhörets uppläggning och genomförande och heller inte för att göra trovärdighets- eller andra juridiska bedömningar. LÄKARENS ROLL I MODELLEN Barnläkaren på Barnläkarmottagningen på Handens BLM som i det här sammanhanget ansvarar för barn boende i Tyresö bör kunna ha som uppgift att göra en medicinsk bedömning av barnet inom rimlig tid. Där ska ingå sedvanligt kroppsligt status med specifika bedömningar och dokumentation av barnets allmäntillstånd, symtom och eventuella skador allmänt och i förekommande fall speciell undersökning avseende genitalia. Följa befintligt PM och generella riktlinjer från Sachsska Barnsjukhuset avseende kartläggning och dokumentation. Skriva erforderliga intyg såsom rättsintyg. Remittera till annan bedömning/inläggning vid behov eller erbjuda lämplig medicinsk behandling och uppföljning på BLM. Detta sköts f.n. av speciella överläkare på Sachsska eller på Barnahuset på Kungsholmen när det gäller barn från Handens BLM s upptagningsområde. På sikt är tanken att i princip alla fast anställda barnspecialister på Handens BLM genomgår erforderlig utbildning i att bedöma barn utsatta för våld och övergrepp samt i konsten att skriva rättsintyg för att få denna behörighet. Med tanke på att samarbetet och uppbyggnaden tar tid samt att varje ärende är tidskrävande bör detta också diskuteras med beställarna f.a inför nästa års avtal. Möjligen behöver resurser tillsättas för att möjliggöra denna tillgänglighet och ändå upprätthålla övrig produktion. Målet är att vi ska kunna serva Barnahuset med dessa undersökningar vardagar inom en vecka enligt överenskommelse. Vid behov av snabbare bedömning jourtid bör Sachsska Barnsjukhuset fortfarande kunna tillhandahålla denna tjänst. Målet med samarbetet förutom att underlätta för barnet i en akut krissituation, är att utveckla verksamheten, skapa ett gemensamt synsätt och bli bättre på att i tid uppmärksamma och trygga tillvaron för utsatta barn.

11 DOMSTOLENS ROLL I MODELLEN När det gäller barn och ungdomar under 18 år har utsatts för ett brott som kan föranleda fängelse skall domstolen förordna en särskild företrädare för barnet om en vårdnadshavare kan misstänkas för brottet eller om det kan antas att vårdnadshavaren p.g.a. sitt förhållande till den som kan misstänkas för brottet inte kommer att ta till vara barnets rätt. En särskild företrädare bevakar, istället för vårdnadshavarna, barnets rätt under förundersökningen och rättegången. Tingsrätten kan förordna en särskild företrädare interimistiskt utan att höra föräldrarna, och omprövar då beslutet efter att föräldrarna hörts. Är den misstänkte inte en närstående till barnet/ungdomen kan tingsrätten istället förordna ett målsägandebiträde. Barn och ungdomar under 15 år som har utsatts för brott uppträder mycket sällan i domstol. Förhören med dessa spelas upp på video eller motsvarande vid huvudförhandlingen. Barn och ungdomar över 15 år som har utsatts för brott hörs ofta vid huvudförhandlingen i domstolen i sin egenskap av målsägande. Domstolen bör sträva efter att bemöta dem på ett sätt så att man undviker att de utsätts för onödigt lidande och uppmärksamhet när de kommer till domstolen. Det bör finnas särskilda utrymmen där de får vänta utan att behöva träffa den tilltalade innan huvudförhandlingen samt möjligheter till medhörning så att målsäganden inte behöver träffa den tilltalade överhuvudtaget. Det är viktigt att domstolen bevarar sin objektivitet så att den tilltalade inte upplever att domstolen står på målsägandens sida. SEKRETESS Se kapitel nummer 7 i Socialstyrelsens rapport Barn och unga i socialtjänsten Utreda, planera och följa upp beslutande insatser. Sekretessfrågor vid misstanke om brott mot barn/unga från närstående som ställdes vid besök hos Länsstyrelsen. Anteckningar sammanställda av socialsekreterare Maria Sandberg, Tyresö kommun Kontakt: 1a) Får socialtjänsten undanhålla information om barnet/ungdomen till vårdnadshavarna om det inkommit uppgifter till socialtjänsten om att barnet/ungdomen ska ha blivit utsatt för sexuella övergrepp och/eller misshandel i hemmet? Svar: Utgångspunkten är att vårdnadshavaren har rätt att få veta allt som rör barnet. För det som står i polisanmälan och det som framkommer gällande brottet under polisutredningen, gäller förundersökningssekretess. Socialtjänsten kan avvakta ett tag, runt 1-2 veckor ( inte längre), med att informera om att utredning enligt kap.11 1 Sol har inletts. Men utredning måste inledas. När det gäller sekretess för uppgift, om det kan antas att barnet lider betydande men, om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, ska socialtjänsten göra en menprövning, enligt 14 kap.4 andra stycket Sekretesslagen. Det ska skrivas in i akten. Ju äldre barnet blir, ju större rätt har barnet/ ungdomen att disponera över sin sekretess (det som rör den personligen). Det finns inte någon precis ålder för det. Det ska vara en prövning i förhållande till vårdnadshavarna. Socialtjänsten är alltid skyldig att lämna skriftlig prövning till vårdnads - havarna vid nej, som de har rätt att överklaga. Från det att ungdomen fyllt 15 år har den rätt att ta del i allt som rör den. Det krävs en starkare menprövning för att en vårdnadshavare ska få disponera över sin sekretess. b) Om vårdnadshavarna är separerade och misstanke endast riktas mot en av dem? Svar: Förundersökningssekretess, där polisanmälan ingår, gäller även gentemot den vårdnadshavare som inte är misstänkt för brott.

12 c) Har förälder som inte är vårdnadshavare rätt till information? Svar: Nej den har inte rätt till information. Om ungdom från 15 år samtycker får vi lämna ut information till icke vårdnadshavare; men inte uppgiften att vårdnadshavaren är misstänkt, utan att ungdomen har blivit utsatt av någon. 2) Vad får socialtjänsten lämna för information till polisen, vid och efter att socialtjänsten lämnat polisanmälan med uppgifter om att barnet/ungdomen blivit utsatt för sexuella övergrepp/ misshandel eller när polisanmälan lämnats av någon annan? Svar: I en polisanmälan kan socialtjänsten skriva de uppgifter som socialtjänsten tycker är relevanta. Socialtjänsten får göra en menprövning, med utgångspunkt från barnet, vid information till polisen. Skriv in det i akten. Det är bra att skriva tydligt i polisanmälan; allt som rör brottet, vem barnet berättat för. Även skriva om socialtjänsten tidigare mottagit misstankar om brott mot barnet, om socialtjänsten då gjort bedömningen att inte polisanmäla, om det sammantaget har betydelse i ärendet. Om socialtjänsten gör bedömningen att inte polisanmäla: ska det noteras i akten varför man valt det. Socialtjänsten ska göra ett ställningstagande. Om polisen ringer och ställer frågor, som handlar om ett förtydligande av en polisanmälan, behövs det inte göras en menprövning. Frågor; om familjen varit aktuell tidigare, vilken typ av insatser de haft, tidigare misstankar om övergrepp/misshandel och annat ( kan däremot skrivas i polisanmälan om det är relevant), kan inte socialtjänsten automatiskt svara på. Om barn/ungdom bor på skyddad adress ska den inte lämnas ut till polisen. Förhör brukar polisen hålla med socialsekreterare om den hört direkt från barnet/ungdomen att den utsatts för brott. Den information som socialsekreteraren lämnar ska relevant till brottet. 3) Vad får socialtjänsten säga till en särskild företrädare? Svar: En särskild företrädare utses för att vårdnadshavaren är misstänkt för brott mot barnet/ ungdomen. Den särskilda företrädaren kliver in istället för vårdnadshavaren gällande brottsprocesser. Socialtjänsten måste kunna lämna uppgifter till den särskilda företrädaren så att den kan fullgöra sitt uppdrag att se till att barnet/ungdomen kommer till förhör. 4a) Får socialtjänsten använda de uppgifter som framkommer under ett polisförhör med barn/ ungdom? Svar: Nej, inte det som hänger ihop med brottet. Förundersökningssekretess. b)får uppgifterna tas med i socialtjänstens utredning? Svar: Socialtjänsten får inte informera vårdnadshavarna eller skriva i utredningen om sådant som kan förstöra polisutredningen. När den misstänkte är slutdelgiven av polis, släpps förundersökningssekretessen. Den misstänkte har då tagit del av allt material. Socialtjänsten kan då ta med uppgifter om brottet i utredningen. Förundersökning är en offentlig handling om det går till åtal. c) Är det någon skillnad i sekretess vid SoL och LVU? - gentemot vårdnadshavare och andra ( exempelvis polis). Svar: Nej 5) Räknas samråds/ samverkansmöten med åklagare, polis, BUP, läkare när ett ärende är namngivet, som ett bedömningsärende eller måste socialtjänsten inleda utredning enligt kap.11 1 Sol för att delta. Svar: Nej

13 6) Hur ska socialtjänsten hantera sekretess i samverkansmöten med åklagare, polis, BUP, läkare när ett ärende är namngivet? Vad får socialtjänsten säga? Svar: När det är namngivet råder sekretess. Socialtjänsten har rätt att samråda/diskutera med exempelvis BUP. Om man behöver bistå ett barn/en ungdom får man diskuterar det på samrådsmöten. 7) Ska socialtjänsten alltid inleda ny utredning enligt kap.11 1 SoL, när det inkommit uppgifter med misstanke om sexuella övergrepp/ misshandel och ärendet redan är aktuellt för insatser inom socialtjänsten? Svar: Det ska alltid göras en bedömning när det kommer in nya uppgifter, ny anmälan. ETT OPERATIVT FLÖDESSCHEMA/CHECKLISTA: se bilaga 1 STATISTIK: se bilaga 2

14 NAMNLISTA ÖVER DEM SOM BERÖRS AV MODELLEN:

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser 2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus

Läs mer

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Anpassa utredningar efter barnens behov

Anpassa utredningar efter barnens behov myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02. Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN 1103-8209, meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport

Läs mer

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel

Samverkansrutiner. kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel Antagna i december 2003 Samverkansrutiner kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel. Antagna i december 2003 ISSN 1103-8209,

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Resande i sexuella övergrepp mot barn

Resande i sexuella övergrepp mot barn Resande i sexuella övergrepp mot barn Ett metodstöd för handläggningen RättsPM 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 3 2.1 INLEDANDE

Läs mer

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott

Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Barnahus i Jönköpings län

Barnahus i Jönköpings län Barnahus i Jönköpings län Start våren 2014 Syfte med Barnahus En fysiskt och psykiskt trygg miljö. Myndigheterna/de vuxna kommer till barnet istället för tvärtom. Myndigheter med gemensamt mål. Ett gott

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan.

Socialtjänsten inledde en utredning i anledning av anmälan. BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2011-05-30 Dnr 2133-2010 Sid 1 (6) Fråga om en socialnämnds skyldighet att göra en polisanmälan om misstänkt sexuellt övergrepp mot barn Bakgrund Den 16

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning

PROMEMORIA 2009-05-14. Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson. Sammanfattning PROMEMORIA 2009-05-14 Ann-Christine Falk B Gunnar Andersson Barncentrum nordost - Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåkers kommuner och Vaxholms stad i samverkar kring barn som utsatts för våld eller sexuella

Läs mer

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar

Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största

Läs mer

Barnahus försöksverksamhet med samverkan under ett tak vid misstanke om brott mot barn. Delrapport 2006-06-15

Barnahus försöksverksamhet med samverkan under ett tak vid misstanke om brott mot barn. Delrapport 2006-06-15 Barnahus försöksverksamhet med samverkan under ett tak vid misstanke om brott mot barn Delrapport 2006-06-15 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska

Läs mer

Skadestånd och Brottsskadeersättning

Skadestånd och Brottsskadeersättning Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten

Läs mer

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden

Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg

2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg 2 Ordningen för utfärdande av rättsintyg Den 1 januari 2006 infördes en ny ordning för utfärdande av rättsintyg. Syftet var att höja kvaliteten på rättsintygen. Grunden för den nya ordningen är lagen (2005:225)

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Barnahus. försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Rättsmedicinalverket

Barnahus. försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn. Rättsmedicinalverket Barnahus försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot barn Rättsmedicinalverket ISBN: 978-91-85999-15-6 Artikelnr 2008-131-14 Omslag Iwa Wasberg Sättning Edita Västra

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande. PM 2013:160 RVII (Dnr 001-1132/2013) Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande (Ds 2013:30) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 3 oktober 2013 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande.

skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsägande. RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.471-2013 2013-08-15 SDN 2013-08-29 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon:08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn

Riktlinjer - våld i nära relationer - barn Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

7 Rättsintygets utformning och innehåll

7 Rättsintygets utformning och innehåll 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen

Carl Göran Svedin Linköpings Universitet. Åsa Landberg Rädda Barnen Carl Göran Svedin Linköpings Universitet Åsa Landberg Rädda Barnen Historik Internationellt Little House Invigdes 1985 Tidigare rutiner : Våldförde sig på barns rättigheter Utredningarna genererade smärtfulla

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Samverkansavtal. Barnahus i Kronobergs län

Samverkansavtal. Barnahus i Kronobergs län Samverkansavtal Barnahus i Kronobergs län Polismyndigheten, Sverige Åklagarmyndigheten Förvaltningen Arbete och välfärd, Växjö kommun Socialförvaltningen, Ljungby kommun Socialförvaltningen, Markaryd kommun

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter

Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Barnahusmodellen En samordningsmodell för åländska myndigheter Kommunens ungdomsenheten Tallbacken 3. Barnahuset 3.2 Samordningsmodell för myndigheterna vid misstanke om våld mot barn POLISEN KOMMUNENS

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit

Läs mer

Till dig som har anmält ett brott

Till dig som har anmält ett brott 6 Till dig som har anmält ett brott Du har anmält ett brott till Polisen. Genom din information är det möjligt för oss att utreda och förhoppningsvis klara upp brottet. Informationen kan också bidra till

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp

Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp LERUM200, v 1.0, 2007-11-30 1 (12) Datum 2011-03-07 Sektor Lärande Handlingsplan för personal inom förskola, grundskola och gymnasieskola vid misstanke om sexuella övergrepp Handlingsplanen avser misstanke

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar 2012-09-12 Samarbetsavtal Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar Sedan den 1 januari 2010 är landsting och kommun genom liktydande bestämmelser i HSL (8 a ) och SoL (5 kap

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

Gemensam handlingsplan

Gemensam handlingsplan sid 1 (7) ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Jan Sundström/Irene Lidström//Anna-Lena Norlander-Groth/Susanne Bohm/Ann-Charlotte Bohlin 2014-10-06 Gemensam handlingsplan

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Brott mot vuxna går före En uppföljning

Brott mot vuxna går före En uppföljning Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt barnmisshandel 2010 Brott mot vuxna går före En uppföljning Polis- och åklagares handläggningstider vid misstänkt

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2015:982 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2

Läs mer

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111)

Betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-01-22 Handläggare: Roger Adolfsson Telefon: 08-508 33 898 Till Utbildningsnämnden 2009-02-12 Betänkandet Barn som misstänks

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer