Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Introduktion

Transkript

1 Sid 1 av 12

2 Allmänt Exempel på fysiska faktorer: Luft vi andas in Ljud Kemikalier Ljus Fysisk belastning, Belastningsergonomi Maskiner Exempel på psykiska faktorer: Arbetsmängd, Belastning Arbetsinnehåll, Inflytande och kontroll Möjligheter till återhämtning Stöd och handledning Exempel på sociala faktorer: Medmänskligt stöd Utveckling Stimulans Gemenskap Tips! Fråga gärna deltagarna vad en god arbetsmiljö innbär för dem. Sid 1 av 12

3 Arbetsmiljöarbetet är främst förebyggande men kan och bör också vara främjande. I Arbetsmiljölagens kapitel 1, 1 och större delen av kapitel 2 om arbetsmiljöns beskaffenhet framgår det att arbetsmiljöarbetet ska vara förebyggande. Det förebyggande arbetet gäller planering av arbetet, utformning av lokaler, förhållanden som gäller luft, ljud, ljus och vibrationer. Betryggande skyddsåtgärder ska anordnas mot risk för fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström m.m. Om man inte kan göra arbetsplatsen eller arbetet tillräckligt säkert ska personlig skyddsutrustning tillhandahållas och användas. Alla arbetstagare ska också ha tillgång till någon form av personalutrymme i den utsträckning som krävs utifrån arbetets art och arbetstagarnas behov. Sid 2 av 12

4 I andra kapitlet i arbetsmiljölagen anges även vad en god arbetsmiljö är. En god arbetsmiljö är en arbetsmiljö där inte bara fysiska risker är undanröjda utan en arbetsmiljö där de anställda kan påverka sin egen arbetssituation och där det inte förekommer stora psykiska belastningar eller starkt styrt eller bundet arbete. Arbetet ska dessutom ge möjlighet till omväxling, sociala kontakter, sammanhang mellan olika arbetsuppgifter, självbestämmande och ansvar och även till personlig och yrkesmässig utveckling. Sid 3 av 12

5 De lagar, förordningar och föreskrifter som i första hand styr arbetsmiljöarbetet är Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). AML är en ramlag. Det betyder att den innehåller få precisa regler, och bara i stora drag beskriver vilka krav som ställs på arbetsmiljön och vilket ansvar främst arbetsgivaren har. Det är riksdagen som beslutar om lagarna. Mer detaljerade regler finns i AMF som regeringen utfärdar och i föreskrifterna som Arbetsmiljöverket tar fram. Inom många branscher finns även arbetsmiljöavtal som innehåller riktlinjer och rekommendationer för arbetsmiljöarbetet i respektive bransch. Kontakta respektive bransch för att få veta vad avtalet innefattar. Förutom dessa regler finns det angränsande lagstiftning som berör arbetsmiljöområdet. Exempel är Arbetstidslagen, Tobakslagen, kemikalielagstiftning (Miljöbalken) och diskrimineringslagstiftningen. Samtliga lagar och föreskrifter finns i Regelbanken samt på respektive myndighets hemsida, t.ex. Sid 4 av 12

6 Kapitel 1 Handlar om lagens ändamål och för vilka den gäller. Gäller för alla verksamheter, privat som offentlig, och i stort sett allt arbete. Kapitel 2 Beskriver i stora drag hur arbetsmiljön ska vara beskaffad och anger minimikrav på arbetsmiljö samt kriterier för en god arbetsmiljö. Kapitel 3 Allmänna skyldigheter som främst arbetsgivaren men även medarbetare har. Arbetsgivaren har till exempel skyldighet att anmäla arbetsskador och tillbud till Arbetsmiljöverket. Innehåller även skyldigheter för exempelvis installatörer, byggherrar, entreprenörer, uthyrare och samordningsansvariga. Kapitel 4 Reglerar vilka slags föreskrifter som Arbetsmiljö verket får ge ut. Kapitel 5 Innehåller regler för minderåriga. Kapitel 6 Är samverkanskapitlet. Tar i första hand upp samverkan mellan arbetsgivaren och anställda, speciellt skyddsombud. I kapitlet tydliggörs skyddsombudets roll, uppgifter, rättigheter samt skyddskommitténs uppgifter. Bestämmelser om skyddsombud och skyddskommitté finns även i AMF. Kapitel 7 Tar upp vilka befogenheter som Arbetsmiljöverket har. Kapitel 8 Innehåller vilka straff eller andra påföljder myndigheterna kan ta till mot den som bryter mot lagstiftningen. Kapitel 9 Tar upp hur Arbetsmiljöverkets beslut kan över klagas. Sid 5 av 12

7 Det finns olika typer av regler från Arbetsmiljöverket med olika juridisk betydelse: Direkt straffsanktionerade föreskrifter. Påföljden för brott mot föreskrifterna kan bli böter. Det framgår alltid i föreskrifterna när det finns direkt straffsanktionerade bestämmelser genom att rubriken Bestämmelser om straff finns med. Rubriken finns i förekommande fall i slutet av paragrafdelen av föreskrifterna. Med direkt straffsanktionerade bestämmelser menas att den som bryter mot någon av dessa regler kan åtalas utan att ha fått något föreläggande eller förbud. Exempel på direkt straffsanktionerade föreskrifter är sådana som gäller minderåriga, lämnande av oriktiga uppgifter till tillsynsmyndighet, borttagande av skyddsanordning samt skyldigheten att anmäla allvarliga olycksfall och tillbud. Inte direkt straffsanktionerade föreskrifter. Utifrån dessa kan Arbetsmiljöverket meddela förbud eller föreläggande. Påföljden för brott mot förbud eller föreläggande kan bli böter, fängelse eller vite. De flesta av arbetsmiljöverkets föreskrifter är inte direkt straffsanktionerade. Exempel: SAM, Belastningsergonomi. Föreskrifter med sanktionsavgifter. Vid brott mot föreskrifterna hanterar Arbetsmiljöverket ärendet och avgiften tas ut genom avgiftsföreläggande riktat mot det företag som brutit mot föreskrifterna. Bestämmelser om sanktionsavgifter finns i flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Läs mer/visa av.se/lag och rätt/ sanktionsavgifter. Allmänna råd. Råden ger en vägledning till hur föreskrifterna och Arbetsmiljölagen kan tolkas. De föreskrifter som gäller för verksamheten ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen i tryckt eller digital form (ex. via Detsamma gäller för Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen. Gå in på och sök AFS:ar och ADI för vidare information. Sid 6 av 12

8 Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och dess utveckling, men också för att formerna för samverkan fungerar (se även Skyddsombudets och chefens roll). Chefen är arbetsgivarens representant och har ansvaret för att leda och fördela arbetet, men är själv arbetstagare i relation till sin högre chef (se även Skyddsombudets och chefens roll). Chefen har ett uppdrag att sköta det löpande arbetet mot uppsatta mål. I detta ligger även arbetsmiljöarbetet. Chefen behöver kunskap för att kunna fullgöra sitt uppdrag, bl.a. om roller, samverkan och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Varje individ har ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet. För att ta detta ansvar har man rätt till information och kunskap om sin arbetsmiljö. Alla anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Skyddsombudet är de anställdas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön. Skyddsombudet/arbetsmiljöombudet har inte ansvar för arbetsmiljöarbetet. De ska följa utvecklingen och bevaka arbetsmiljön inom skyddsområdet. Skyddsombudet ska sträva efter ett förtroendefullt samarbete mellan chefer/arbetsledare och anställda. Skyddsombudet ska utses på arbetsplatser med minst fem anställda. Finns det fler än ett skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Skyddsombud räknas som facklig förtroendeman och har dennes rättigheter och skyldigheter. På arbetsplatser som saknar skyddskommitté kan den lokala fackliga organisationen utse regionalt skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud har samma uppgifter och rättigheter som övriga skyddsombud. På arbetsställen med fler än 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. I skyddskommittén består ledamöterna av både arbetsgivarrepresentanter och arbetstagarrepresentanter. Minst en ledamot ska vara skyddsombud. Skyddskommittén ska syssla med de stora dragen i arbetsmiljöarbetet. Sid 7 av 12

9 Arbetsgivare kan vara företagets ägare, aktiebolag, kommuner, landsting, statliga myndigheter eller ekonomiska föreningar. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret, men kan fördela uppgifter med ansvar till chefer eller arbetsledare. Mottagaren ska ha kunskap, kompetens och resurser för att klara sina uppgifter. Viktigt är också att chefen är insatt i fördelning av arbetsmiljöuppgifter, AFS 2001:1, 6. Uppgiften kan returneras om inte rätta förutsättningar finns (se även Skyddsombudets och chefens roll). Regelverket syftar i första hand till att förebygga alla typer av hälsorisker hos de anställda. Arbetsgivaren ska följa lagar och förordningar, föreskrifter och avtal som berör arbetsplatsen (se även Skyddsombudets och chefens roll). Samverkan är ett nyckelbegrepp som genomsyrar hela utbildningen. Arbetsmiljölagen kräver en aktiv samverkan mellan företagsledning, chefer, anställda och skyddsombud. Formerna för samverkan ska vara sådana att man gemensamt kan nå målen. Alla risker som kan leda till ohälsa eller olycksfall ska undanröjas och arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om arbetsförhållandena och de risker som kan vara förknippade med arbetet (AML 3 kap, 2 ). Sid 8 av 12

10 Alla ska medverka i arbetsmiljöarbetet. Arbetstagaren har en skyldighet att följa de ordningsregler, rutiner och föreskrifter som gäller på arbetsplatsen, och ska delta aktivt i arbetsmiljöarbetet (se även Skyddsombudets och chefens roll). Arbetstagaren ska delta genom att observera och underrätta om brister och risker i det vardagliga arbetsmiljöarbetet. Om den anställde inte följer skyddsföreskrifter eller motsvarande, trots uppmaning, kan det vid allvarliga fall leda till att den anställde skiljs från sin tjänst. Sid 9 av 12

11 Skyddsombud utses av facklig organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren, eller av sina arbetskamrater om kollektivavtal inte finns. Skyddsombudet har inte straffrättsligt ansvar. Att vaka över skydd-et innebär att hålla intresset uppe för arbetsmiljöfrågor/följa utvecklingen.uppdraget kan spänna över det mesta, från tekniska frågor till att sträva efter ett förtroendefullt samarbete och att bevaka med avseende på både trivsel och risker. Skyddsombudets uppdrag är bl.a. att se till att systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar i det vardagliga arbetet och medverka när handlingsplaner ska upprättas (se även Skyddsombudets och chefens roll). Övriga uppgifter i skyddsombudets uppdrag är medverkan i skyddsronder, planering av lokaler, arbetsmetoder, arbetsorganisation m.m. (AML 6 kap, 4 ). Skyddsombudet har också rätt att begära åtgärder av arbetsgivaren och då ska arbetsgivaren bekräfta skriftligen vad som ska åtgärdas. Om arbetsgivaren inte genast bekräftar kan Arbetsmiljöverket kopplas in. Skyddsombudets skyldighet är att inte föra information vidare som han eller hon fått genom sitt uppdrag, men kan vid behov och med den enskildes samtycke föras vidare till tillsynsmyndighet, företagshälsovården och sin lokala och centrala organisation (se även Skyddsombudets och chefens roll och AML 7 kap, 13 ). Om ansvaret överträdes utdöms ansvar vid brott mot tystnadsplikt (AML 8 kap, 3 ). Skyddsombudet har rätt att avbryta ett arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa, eller avbryta ensamarbete som är förenat med särskilda risker samt stoppa arbete som bedrivs i strid mot förbud som meddelats av Arbetsmiljöverket. Sid 10 av 12

12 Arbetsmiljöverket (AV) Central myndighet för arbetsmiljöoch arbetstidsfrågor. Har 3 inspektionsavdelningar och 5 regioner som har direkt kontakt med arbetsplatserna. Företagshälsovården (FHV) Oberoende expertresurs för förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering, se även handbokens sökordsregister). Arbets- och miljömedicin Finns vid de flesta regionssjukhusen och bedriver forskning samt gör patientutredningar. Konsulter Specialister inom t.ex. ergonomi, kemikaliehantering, krisstöd m.m. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer Erbjuder stöd och material. Prevent Förmedlar kunskap om arbetsmiljöfrågor och utvecklar metoder för arbetsmiljöarbetet. Svenskt Näringsliv, LO och PTK är huvudmän. Alna. Partsrådet. Sunt Arbetsliv. Sid 11 av 12

13 Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska hjälpa företaget att arbeta förebyggande med arbetsmiljön. SAM ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Verksamheten undersöks, risker bedöms och åtgärder genomförs samt kontrolleras så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Styrande lagstiftning som kan tas upp i mån av tid: Alla arbetsgivare ska bedriva SAM oavsett storlek på företag (inhyrare likställs med arbetsgivare) (1 ). SAM ska vara naturligt inordnad i verksamheten (3 ). För att SAM ska fungera krävs medverkan från de anställda (4 ). Alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy (5 ). Rutiner ska finnas för att man ska veta vad som ska göras i SAM (5 ). Uppgifterna i arbetsmiljöarbetet ska fördelas (6 ). Alla måste ha kunskap, speciellt chefer och arbetsledare (6, 7 ). Arbetsmiljön ska undersökas och bedömas (8 ). För allvarliga risker ska det finnas instruktioner (7 ). Händer det olycksfall, allvarliga tillbud eller om ohälsa uppstår ska detta utredas (9 ). När man kommit fram till att arbetsmiljön måste förbättras ska åtgärder helst göras så snart som möjligt eller sättas upp i en handlingsplan (10 ). Åtgärderna ska kontrolleras (10 ). Hela det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp minst årligen (11 ). Om man inte klarar arbetsmiljöarbetet internt ska sakkunnig extern hjälp användas, t.ex. företagshälsovården (12 ). Sid 12 av 12