Högst utbildningsnivå i Danderyd, Lund och Lidingö. Andel invånare med minst treårig eftergymnasial. Högutbildade nu fler än de lågutbildade

Transkript

1 UF 37 SM 0501 Befolkningens 2004 Educational attainment of the population 2004 I korta drag Högst snivå i Danderyd, Lund och Lidingö Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Stockholm, Solna, Sollentuna och Nacka har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Uppsala, Lomma och Umeå har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial finns i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitetsstäderna Uppsala och Lund. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 49% Stockholm Lund 47% Göteborg Lidingö 38% Uppsala Uppsala 35% Malmö Täby 34% Lund Lomma 32% Linköping Stockholm 32% Umeå Solna 32% Västerås Umeå 32% Örebro Sollentuna 30% Nacka Högutbildade nu fler än de lågutbildade Nu är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. 19 procent av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial, medan 18 procent endast har förgymnasial, dit grundskola och folkskola räknas. Tidigare var läget det motsatta. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial medan en tiondel hade lång eftergymnasial. Peter Öberg, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 15 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 UF 37 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Utbildningsnivån i Sverige 4 Tvåårigt gymnasium fortfarande vanligast, men minskar 4 Knappt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder 4 s och mäns 5 Unga kvinnor högst utbildade 5 Bara var tredje forskarutbildad är kvinna 6 Utrikes födda 6 Polacker och iranier högutbildade 7 Utbildningsnivå i kommuner och län 8 Lägre snivå i glesbygden 8 Utbildningens inriktning 10 nivå: kvinnorna i handeln, männen i verkstaden 10 nivå: sjuksköterskor, lärare och ingenjörer 11 Tabeller 12 Teckenförklaring Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 12 2a. Befolkningen fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 14 2b. Befolkningen fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund, kön och ålder Befolkningen fördelad efter snivå, kön och ålder (årsklasser) Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland och kön år Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland (världsdel), kön och senaste invandringsår år Befolkningen fördelad efter snivå, län och kön år Befolkningen fördelad efter snivå, sinriktning (SUN 2000), kön och ålder år Befolkningen fördelad efter sgrupp (SUN 2000) och kön år 38 Fakta om statistiken 40 Detta omfattar statistiken 40 Definitioner och förklaringar 40 Så görs statistiken 40 Statistikens tillförlitlighet 41 Bra att veta 41 Annan statistik 41

3 SCB 3 UF 37 SM 0501 In English 43 Summary 43 Nearly one million highly educated Swedes 43 Poles and Iraniens highly educated 43 Fields if education 43 List of tables 44 List of terms 44

4 SCB 4 UF 37 SM 0501 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån i Sverige Nu är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. 19 procent av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial, medan 18 procent endast har förgymnasial, dit grundskola och folkskola räknas. Tidigare var läget det motsatta. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial medan en tiondel hade lång eftergymnasial. Svenskarnas snivå har således stigit kraftigt de senaste åren. Det beror på ssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen. Unga möter idag ett större utbud av än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar, och den högre en. I den redovisade statistiken ersätter yngre personer med högre kontinuerligt äldre med lägre snivå, med effekten att snivån successivt stiger. Tvåårigt gymnasium fortfarande vanligast, men minskar Hälften av Sveriges ca 4,8 miljoner invånare i åldern år har gymnasial som högsta. Denna grupp växte under hela 1990-talet. Under de senaste åren har dock andelen gymnasialt utbildade planat ut på 48 procent. Denna andel minskar nu i takt med att allt fler skaffar sig en högre. Den vanligaste snivån är fortfarande tvåårigt gymnasium. Denna nivå minskar snabbt eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet. Befolkningens snivå år 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre 5% 0% Knappt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder Var tredje svensk i åldern år, 34 procent, har någon form av eftergymnasial. 19 procent har minst treårig, vilket motsvarar personer. De forskarutbildade, den högsta snivån, utgör endast en procent av befolkningen. Men antalet forskarutbildade har liksom totala antalet högutbildade nästan fördubblats sedan början av 1990-talet. År 2004 hade ca

5 SCB 5 UF 37 SM 0501 personer i åldern år någon form av forskar. Majoriteten finns inom naturvetenskap och medicin. Utbildningsnivå efter kön år Antal Kv innor kortare än 3 år 3 år Eftergy mnasial kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas s och mäns har högre än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden behandlas i avsnittet Utbildningens inriktning. Unga kvinnor högst utbildade är högre utbildade i alla åldrar utom i gruppen över 65 år, där en något större andel män har en lång eftergymnasial. i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Nästan var tredje kvinna i denna ålder, 31 procent, har minst treårig eftergymnasial medan männens andel är 22 procent. Det beror på att fler kvinnor går vidare till högskole.

6 SCB 6 UF 37 SM 0501 Utbildningsnivå efter ålder och kön år Ålder Kön kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Bara var tredje forskarutbildad är kvinna Fler kvinnor än män har eftergymnasial. Däremot halkar de efter i forskaren. Av de cirka forskarutbildade i åldern är endast kvinnor. Den manliga dominansen är än större för de äldre. Men även bland åringarna, där skillnaden mellan könen är minst, utgör männen 59 procent av de forskarutbildade. Forskarutbildade efter kön och ålder år Antal Andel kvinnor resp. män Ålder Totalt Totalt år Utrikes födda De utrikes födda har något lägre snivå än dem som är födda i Sverige. När det gäller högre är skillnaden liten; 34 procent av de inrikes födda är eftergymnasialt utbildade jämfört med 32 procent av de utrikes födda. De utrikes födda är dock lågutbildade, alltså endast förgymnasialt utbildade, i större uträckning än inrikes födda. Men skillnaderna är stora mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan

7 SCB 7 UF 37 SM 0501 grupperna. Se tabell 2a för en redovisning av snivå för inrikes och utrikes födda efter ålder. Utbildningsnivå efter födelseland och kön år Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Polacker och iranier högutbildade Flera stora invandrargrupper har mycket högre snivå än inrikes födda. Av dem som är födda i Polen och Iran, som hör till de tio vanligaste födelseländerna i Sverige, har 25 procent minst en treårig eftergymnasial i åldern år. Andra stora grupper utrikes födda har i genomsnitt betydligt lägre snivå än inrikes födda. Närmare hälften av dem som är födda i Turkiet har endast förgymnasial. Invandrare från Jugoslavien, Chile och Finland har också relativt låg snivå. För de finlands- och jugoslavienföddas del förklaras det delvis av en åldersstruktur med många äldre och få yngre. I tabell 4 redovisas snivån för fler vanliga födelseländer i Sverige. Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna år Antal Finland Jugoslavien Irak Iran Bosnien-Hercegovina Polen Turkiet Norge Danmark Chile kortare än 3 år 3 år eller längre

8 SCB 8 UF 37 SM 0501 Utbildningsnivå i kommuner och län Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Stockholm, Solna, Sollentuna och Nacka har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Uppsala, Lomma och Umeå har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser för akademiker och högutbildade samt ett stort utbud av högre. Störst antal personer med minst treårig eftergymnasial finns i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitetsstäderna Uppsala och Lund. I de tio kommuner med störst antal högutbildade i åldern år bor 42 procent av landets samtliga högutbildade. Samtidigt som endast 28 procent av befolkningen bor där. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 49% Stockholm Lund 47% Göteborg Lidingö 38% Uppsala Uppsala 35% Malmö Täby 34% Lund Lomma 32% Linköping Stockholm 32% Umeå Solna 32% Västerås Umeå 32% Örebro Sollentuna 30% Nacka Lägre snivå i glesbygden Utbildningsnivån är lägre i flertalet kommuner utanför storstadsområdena. Med några få undantag har de mindre kommunerna större andel lågutbildade och mindre andel högutbildade jämfört med residensstäderna i respektive län. I drygt 50 kommuner har mer än 25 procent av befolkningen i åldern år endast förgymnasial. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 18 procent. Flertalet av dessa kommuner tillhör Västra Götalands och Skåne län, samt Smålandslänen Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats som färdiga tabeller samt i Statistikdatabasen: asp I tabell 6 redovisas snivån i länen.

9 SCB 9 UF 37 SM 0501 Utbildningsnivå i kommunerna 2004: Andel invånare med minst treårig eftergymnasial år Andel inv ånare med minst treårig eftergy mnasial år 25-49% (15) 16-24% (53) 11-15% (105) 6-10% (116)

10 SCB 10 UF 37 SM 0501 Utbildningens inriktning Teknisk, samhällsvetenskaplig och vårdinriktad är vanligast för dem som har gymnasial eller eftergymnasial. Det är dock stora skillnader mellan kvinnor och män. Varannan man, 48 procent, i åldern år har sin högsta inriktad mot teknik och tillverkning, men bara 6 procent av kvinnorna. nas är i stor utsträckning inriktad mot hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap och läraryrken. Utbildningsinriktning efter kön för befolkningen med minst gymnasial år Antal Kv innor Peadgogik och lärar Samhällsv et., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillv erkning Hälso- och sjukv ård, social omsorg Tjänster Öv riga inriktningar nivå: kvinnorna i handeln, männen i verkstaden Bland kvinnorna med högst gymnasial är inriktningarna handel, administration och ekonomi vanligast. På andra plats hamnar samhällsvetenskaplig, social och humanistisk. Men omvårdnads- och omsorgsutbildade är tillsammans med utbildade inom barn- och ungdomsområdet fler än de samhällsvetenskapligt utbildade. med gymnasial som högsta har i stor utsträckning en yrkesinriktad inom teknik och tillverkning. Allra vanligast är verkstads vid gymnasium/yrkesskola. Utbildningar inom handel och administration finns på listan över de tio vanligaste gymnasiearna. De är dock inte lika vanliga som hos kvinnorna. Tio vanligaste arna för kvinnor med gymnasial som högsta år Utbildningsgrupp Antal Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Omvårdnads- och omsorgs på gymnasial nivå Övrig gymnasial inom tjänsteområdet Handelsgymnasium/3-årig ekonomisk linje på gymnasiet med inriktning mot barn och ungdom Hotell- och restaurang på gymnasial nivå , ospecificerad Övrig gymnasial inom hälso- och sjukvård/social omsorg Textil- och konfektions vid gymnasium/yrkesskola

11 SCB 11 UF 37 SM 0501 Tio vanligaste arna för män med gymnasial som högsta år Utbildningsgrupp Antal Verkstads vid gymnasium/yrkesskola Elektro- och datateknisk vid gymnasium/yrkesskola Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Tekniskt gymnasium (2-3 år) Bygg vid gymnasium/yrkesskola Övrig gymnasial inom teknik och tillverkning Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration Fordons- och farkost vid gymnasium/yrkesskola Handelsgymnasium/3-årig ekonomisk linje på gymnasiet inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård nivå: sjuksköterskor, lärare och ingenjörer Bland de män med eftergymnasial har var fjärde någon form av ingenjörs. Hit räknas till civilingenjör, högskoleingenjör och ingenjörs på gymnasial påbyggnadsnivå. Ekonom hör också till de största sgrupperna för män. Sjuksköterske och förskollärar dominerar bland kvinnorna tillsammans med arna till lärare för grund- och gymnasieskolan. Som framgår av tabellerna nedan är det relativt vanligt med oavslutad högskole. Här återfinns de som klarat av minst 20 högskolepoäng. Längden på deras oavslutade varierar från en termin till fullbordad. I det sistnämnda fallet utan att examensbevis tagits ut. Se tabell 8 för redovisning av samtliga sgrupper. Tio vanligaste arna för kvinnor med eftergymnasial år Utbildningsgrupp Antal Sjuksköterske Förskollärar Minst 20 högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen Lärar för grundskolans lägre åldrar Övrig eftergymnasial utb inom samhällsv, juridik, handel, administration Ekonom (högskole minst 3 år) Minst 20 högskolepoäng inom humaniora/konst, ej examen Ämneslärar, allmänna ämnen Minst 20 högskolepoäng inom pedagogik, ej examen Socionom Tio vanligaste arna för män med eftergymnasial år Utbildningsgrupp Antal Ingenjörs Civilingenjörs Ekonom (högskole minst 3 år) Minst 20 högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen Minst 20 högskolepoäng inom teknik, ej examen Övrig eftergymnasial utb inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig eftergymnasial inom teknik och tillverkning Naturvetenskaplig högskole (minst 3 år) Läkar Ämneslärar, allmänna ämnen

12 SCB 12 UF 37 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 Mindre än 0,5 Less than Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 1. The population * by level of education and sex. Age År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 1990 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt * Totalt Totalt

13 SCB 13 UF 37 SM (forts.) År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 2002 Totalt Totalt Totalt * Kvalitetshöjning i statistiken över befolkningens fr.o.m. år Se avsnittet Fakta om statistiken.

14 SCB 14 UF 37 SM a. Befolkningen fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 2a. The population by level of education, born in Sweden/foreign born, sex and age Befolkning Födelseland/kön/ålder kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Inrikes + utrikes födda Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,8 2 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,3 2 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 1 Inrikes födda Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,8 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,3 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 0

15 SCB 15 UF 37 SM a. (forts.) Befolkning Födelseland/kön/ålder kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Utrikes födda Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,9 10 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 11 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,7 9

16 SCB 16 UF 37 SM b. Befolkningen fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund, kön och ålder 2b. The population by level of education, Swedish/foreign background, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Svensk bakgrund* Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,8 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,3 0 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 0 Utländsk bakgrund* Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,0 10 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,4 11 Totalt år , år , år , år , år , år , år , år ,7 9 * För definition av svensk och utländsk bakgrund, se avsnittet Fakta om statistiken

17 SCB 17 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, kön och ålder (årsklasser) 3. The population by level of education, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt år

18 SCB 18 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt år

19 SCB 19 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt år

20 SCB 20 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas

21 SCB 21 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland och kön år 4. The population by level of education, country of birth and sex. Age Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Norden Totalt (utom Sverige) totalt Danmark Totalt Finland Totalt Island Totalt Norge Totalt EU 25 Totalt (utom Norden) totalt Belgien Totalt Estland Totalt Frankrike Totalt

22 SCB 22 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Grekland Totalt Irland Totalt Italien Totalt Lettland Totalt Litauen Totalt Nederländerna Totalt Polen Totalt Portugal Totalt Slovenien Totalt Spanien Totalt Storbritannien Totalt och Nordirland Tjeckoslovakien Totalt Tyska Dem. Rep. Totalt Tyskland Totalt

23 SCB 23 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Ungern Totalt Österrike Totalt Övriga EU 25 Totalt (utom Norden) Europa utom Totalt EU 25 totalt Bosnien- Totalt Hercegovina Bulgarien Totalt Jugoslavien Totalt Kroatien Totalt Makedonien Totalt Rumänien Totalt Ryssland Totalt Schweiz Totalt Serbien och Totalt Montenegro Turkiet Totalt

24 SCB 24 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Ukraina Totalt Övriga Europa Totalt utom EU Afrika totalt Totalt Algeriet Totalt Egypten Totalt Eritrea Totalt Etiopien Totalt Gambia Totalt Ghana Totalt Kenya Totalt Kongo, Totalt Dem. Rep Liberia Totalt Marocko Totalt Nigeria Totalt

25 SCB 25 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Somalia Totalt Sudan Totalt Sydafrika Totalt Tanzania Totalt Tunisien Totalt Uganda Totalt Övriga Afrika Totalt Nordamerika Totalt totalt El Salvador Totalt Kanada Totalt Kuba Totalt Mexiko Totalt USA Totalt Övriga Nord- Totalt amerika

26 SCB 26 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Sydamerika Totalt totalt Argentina Totalt Bolivia Totalt Brasilien Totalt Chile Totalt Colombia Totalt Ecuador Totalt Peru Totalt Uruguay Totalt Övriga Syd- Totalt amerika Asien totalt Totalt Afghanistan Totalt Bangladesh Totalt Filippinerna Totalt

27 SCB 27 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Indien Totalt Indonesien Totalt Irak Totalt Iran Totalt Israel Totalt Japan Totalt Jordanien Totalt Kina Totalt Korea, Syd- Totalt Kuwait Totalt Libanon Totalt Malaysia Totalt Pakistan Totalt Palestina Totalt

28 SCB 28 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Sri Lanka Totalt Syrien Totalt Thailand Totalt Vietnam Totalt Övrig Asien Totalt Oceanien totalt Totalt Australien Totalt Nya Zeeland Totalt Övriga Oceanien Totalt Sovjetunionen Totalt Okänt Totalt

29 SCB 29 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, födelseland (världsdel), kön och senaste invandringsår år 5. The population by level of education, country of birth, sex and year of immigration. Age Födelseland Befolkning Senaste invandringsår kortare än 3 år 3 år eller längre saknas utrikes födda Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan Norden utom Sverige Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan EU25 utom Norden Totalt Innan Totalt Innan

30 SCB 30 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning Senaste invandringsår kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Innan Europa utom EU25 och Norden Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan Afrika Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan Nordamerika Totalt Innan Totalt Innan

31 SCB 31 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning Senaste invandringsår kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Innan Sydamerika Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan Asien Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan Oceanien Totalt Innan Totalt Innan

32 SCB 32 UF 37 SM (forts.) Födelseland Befolkning Senaste invandringsår kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Innan Övriga Totalt Innan Totalt Innan Totalt Innan

33 SCB 33 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, län och kön år 6. The population by level of education, county and sex Län/kön Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Riket , , ,3 1 Stockholms , , ,9 2 Uppsala , , ,4 1 Södermanlands , , ,5 1 Östergötlands , , ,5 1 Jönköpings , , ,4 1 Kronobergs , , ,5 1 Kalmar , , ,4 1 Gotlands , , ,5 1 Blekinge , , ,4 1 Skåne , , ,7 2 Hallands , , ,8 1 Västra Götalands , , ,3 1 Värmlands , , ,5 1 Örebro , , ,6 1 Västmanlands , , ,6 1 Dalarnas , , ,5 1

34 SCB 34 UF 37 SM (forts.) Län/kön Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Gävleborgs , , ,3 1 Västernorrlands , , ,4 1 Jämtlands , , ,4 1 Västerbottens , , ,0 1 Norrbottens , , ,8 1

35 SCB 35 UF 37 SM Befolkningen fördelad efter snivå, sinriktning (SUN 2000), kön och ålder år 7. The population by level and field of education (SUN 2000) sex and age. Age Utbildningsinriktning (SUN 2000) Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas inriktningar Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Allmän Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Pedagogik och lärar Totalt år år Totalt år år år Totalt år år år Humaniora och konst Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år

36 SCB 36 UF 37 SM (forts.) Utbildningsinriktning (SUN 2000) Totalt kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Naturvetenskap, matematik, data Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Teknik och tillverkning Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Hälso- och sjukvård samt social omsorg Totalt år år år

37 SCB 37 UF 37 SM (forts.) Utbildningsinriktning (SUN 2000) Totalt kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas Totalt år år år Totalt år år år Tjänster Totalt år år år Totalt år år år Totalt år år år Okänd inriktning Totalt år år Totalt år år år Totalt år år år