Kvalitetsredovisning 2007/08. Donnergymnasiet Göteborg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 007/08 Donnergymnasiet Göteborg

2

3 Sammanfattning Under våren 008 har vi arbetat med att successivt ta fram ett nytt kvalitetssäkringssystem för Donnergymnasiet Göteborg. Vårt framtagna kvalitetshjul beräknas komma i rullning under verksamhetsåret 08/09. Den föreliggande kvalitetsredovisningen är en produkt av vårt tidigare system, d.v.s. en redovisning av en större kvalitetsutvärdering där vi använt oss av Skolverkets BRUK-system. Eftersom tidigare utvärderingar varit processrelaterade ville vi denna gång se hur bra vi var/är på måluppfyllelse. Därav valet av området Verksamhetsmål i BRUK:s material, indelat i två underrubiker; ) Normer och värden samt personlig utveckling ) Ämnesövergripande områden. Metoden är kvantitativ, med vissa kvalitativa inslag. Gruppdiskussioner förs utifrån egen skattning, som mynnar ut i ett konsensusbeslut samma förfaringssätt bland både personal och elever. Resultatet redovisas i diagram och tabeller. Resultatet visar i huvudsak på mycket god kvalitet gällande måluppfyllelse. Vi har i stort lyckats leva upp till styrdokumentens mål och krav och är stolta över att vårt arbete med t.ex. värdegrundsfrågor genererat så goda effekter hos eleverna. Det vi framförallt behöver bättra oss på är arbetet med ämnesövergripande områden såsom ANT och sex och samlevnad. Här har vi upprättat en förbättringsplan som vi hoppas ger effekt framöver. Göteborg 0800 Martin Jonson, Rektor

4 Innehållsförteckning Grundfakta om Donnergymnasiet... Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... Uppföljning av utbildningsinspektionen... Bedömning av skolverkets sju områden... Utkrävda förbättringsinsatser... Uppföljning av Likabehandlingsplanen... 8 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 8 Ekonomiska förutsättningar... 8 Personella förutsättningar... 8 Materiella resurser... 9 Syfte med kvalitetsutvärderingen 07/ Metod... 0 Resultat... Sammanställning av elevernas svar... Normer och värden samt personlig utveckling... Ämnesövergripande kunskapsområden... Sammanställning av personalens svar... Normer och värden samt personlig utveckling... Ämnesövergripande områden... 7 Bedömning av måluppfyllelse... 7 Normer och värden och personlig utveckling... 7 Ämnesövergripande områden... 8 Åtgärder för förbättring... 8 Beslut och ansvarig... 0 Bilaga Donnergymnasiets kvalitetspolicy Bilaga Utvärdering av Likabehandlingsplanen Bilaga Ledningsgruppens fokusområden 08/09 Bilaga Statistik från BRUK Samlat resultat per program och Resultat i enskilda ämnen per program Bilaga Elevernas och lärarnas kommentarer i kvalitetsutvärderingen 07/08

5 Grundfakta om Donnergymnasiet Donnergymnasiet är ett fristående gymnasium som ligger på Norra Älvstranden i Göteborg. Vi har ca 00 elever fördelade på tre program: Estetiskt program Musik Naturvetenskapligt program Samhällsvetenskapligt program Våra elever är framförallt från Göteborg med omgivande kranskommuner men vi har även elever som kommer långväga ifrån. Ca / av eleverna är flickor. Donnergymnasiet startades i Klintehamn 998 av fyra lärare och rektorer från den kommunala högstadieskolan i Klintehamn. Därmed bildades Donnergymnasiet AB. Hösten 000 expanderade företaget och två nya gymnasieskolor startade, en i Slite på Gotland och en i Göteborg. Donnergymnasiet i Göteborg omsätter ca 0 miljoner kr/år. Donnergymnasiet i Göteborg startade med två program Naturvetenskapligt och Samhällsvetenskapligt program. Andra året expanderade skolan med Estetiska programmet Musik. Våren 00 tog den första årskullen studenten. Donnergymnasiet i Göteborg har blivit en populär skola med många sökande elever som leder till att intagningspoängen är ganska höga. Donnergymnasiet AB har en styrelse som driver företaget och har huvudansvar för de tre skolorna. Skolan i Göteborg drivs av rektor med en rektorsgrupp. Personalen (ca 0 personer) är indelade i fyra arbetslag som leds av arbetslagssamordnare. Eleverna medverkar med jämna mellanrum på arbetslagsmöten och har genom detta inflytande över planering av verksamheten. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen I skrivande stund befinner vi oss precis i brytpunkten mellan två olika kvalitetssäkringssystem. Det tidigare, som föreliggande redovisning är ett resultat av, innebar att en gång per läsår göra en större, mer heltäckande, utvärdering av verksamheten. Utvärderingsverktygen togs något år fram på konsultbasis ett annat år ifrån TidningenISkolan och här 007/08 användes Skolverkets BRUK-system. Utvärderingarna har hela tiden visat på goda resultat, men samtidigt gett oss indikationer på utvecklingsområden. Dock har ofta kritik från personalhåll framförts om att utvärderingsverktygen inte är anpassade till vår verksamhet, att det känns som om de dansar in utifrån och att det efter utvärderingen är svårt att kanalisera behoven av förändring, eftersom organisationen inte är anpassad därefter. I samband med det här läsårets omorganisation togs beslutet att se över rådande kvalitetssäkringssystem. Det har medfört att vi under året satt upp nya mål för själva kvalitetsarbetet på skolan. Målet är att skolans kvalitetsarbete på sikt skall utgöra ett instrument för att stärka verksamheten vara synligt och viktigt ägas av deltagarna utgå från en långsiktig plan dokumenteras

6 Syftet är att få ett tydligare helhetstänk kring alla måldokument fokusera på en viktig del av att vara en lärande organisation svara upp gentemot Skolverkets krav om årlig kvalitetsredovisning Successivt har vi nu tagit fram en modell för kvalitetsarbetet som vi skulle vilja pröva framöver. Det handlar i stort om att utgå från en gemensam kvalitetspolicy som blir som en allmän ledstjärna för skolan, d.v.s. vad vi anser är kvalitet för oss på Donnergymnasiet. Alla skolans olika målsättningar bör kunna stämma överens med denna kvalitetspolicy (se bilaga ). I skolans kvalitetshjul (se bild s ), som är länkad till kvalitetspolicyn, är arbetslagen själva navet det är i huvudsak här vi arbetar med att förverkliga målsättningarna vi sätter upp på de olika fronterna (ledningsgruppens övergripande fokusområden, målsättningar på elevsidan och målsättningar på personalsidan ). I arbetslagens arbetsplaner för verksamhetsåret redovisas vilka målsättningar man arbetar för att nå, hur de är tänkta att nås och när arbetsinsatsen bör ske. Förslaget som ligger innebär att vi en gång per år har avstämningsperiod och följer upp hur vi ligger till i förhållande till uppställda mål. I maj sker sedan den årliga utvärderingen som framförallt koncentreras på hur väl vi lyckats genomföra de övergripande fokusområdena för året. Intentionen är även att vi på det här viset kan få upp intresset för själva kvalitetsredovisningen som sådan. Vi har alla ett större intresse av att se resultatet av läsårets arbete då det är just det som verkligen utvärderas. I övrigt görs naturligtvis även en uppföljning av Likabehandlingsplanen, utvärdering av diverse lokala målsättningar i arbetslagen, kursutvärderingar i undervisningen o.s.v. allt för att vi sedan utifrån utvärderingsresultaten kan sätta in förbättringsåtgärder samt formulera nya målsättningar för kommande verksamhetsår.

7 Donnergymnasiets kvalitetssäkringssystem i Göteborg Affärsidé Donners idé/vision Göteborgsskolans kvalitetspolicy Ledningsgruppens fokusområden (baseras på arbetslagens utvärderingar och förslag) Elev Donners mål Arbetslag Personal Mål kring ex. personalvård, fortbildning Arbetsplaner Nedbrutna mål + lokala mål Läroplansmål Program- och kursmål Uppföljning av utbildningsinspektionen Bedömning av skolverkets sju områden I juni 00 genomförde Skolverket utbildningsinspektion på Donnergymnasiet Göteborg. Utredningen inriktades mot sju områden, genom vilka både förutsättningarna för verksamheten och resultaten av arbetet uppmärksammades. De sju områdena var: Resultaten:. Normer och värden. Kunskaper

8 Verksamheten:. Arbetsmiljö och delaktighet. Pedagogisk verksamhet och undervisning. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättnignarna:. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser Nedan följer Skolverkets sammanfattande bedömning inom de sju områdena (Skolverket Dnr -00:7):. Normer och värden Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat av arbetet med normer och värden är mycket bra. Donnergymnasiet svarar således väl mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för det offentliga skolväsendet.. Kunskaper Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av det pedagogiska arbetet är mycket bra. Utbildningen vid Donnergymnasiet ger således kunskaper och färdigheter som till art och nivå väl svarar mot de kunskaper och färdigheter som skolor i det offentliga skolväsendet skall förmedla.. Arbetsmiljö och delaktighet Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna har mycket goda förutsättningar för inflytande över sin utbildning och att skolan arbetar för en god psykosocial och fysisk miljö som överensstämmer med de nationella målen. Inspektörerna vill framhålla vikten av att skolan fortsätter med sin strävan att eleverna skall delta i arbetslagsmöten, vilket kan ge eleverna möjligheter till inflytande över sin utbildning.. Pedagogisk verksamhet och undervisning Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten och undervisningen vid skolan är mycket bra. Inspektörerna vill särskilt framhålla skolans ambitioner att kvalitetssäkra en likvärdig och rättvis betygsättning. Inspektörerna vill dock betona vikten av att utreda eventuella behov av ökad kompetens hos skolans lärare för att möta så kallade diagnoselever (exempelvis dyslexi) och elever med fysiska funktionshinder. Vidare vill inspektörerna betona vikten av att skolan utreder orsakerna till elevers stress och eventuell koppling till att elever inte upplever arbetsbelastningen som rimlig i vissa kurser.. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans styrning och ledning fungerar mycket bra. Inspektörerna bedömer det dock som otillfredsställande att skolan inte upprättar skriftlig kvalitetsredovisning i enlighet med författningarnas krav.. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna har god tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i författningarna. Inspektörerna bedömer det dock som otillfredsställande att utbildningen inte är avgiftsfri för samtliga elever.

9 Utkrävda förbättringsinsatser Det Skolverket utkrävde av Donnergymnasiet var att inom en tvåårsperiod påvisa förbättringsinsatser beträffande elevernas upplevda stress (punkt ovan, se A nedan) samt rätta till bristerna gällande kvalitetsredovisning (punkt ovan, se B nedan) och att icke obetydliga kostnader för skolresor skulle slopas helt (punkt ovan, se C nedan). A. Elevernas upplevda stress Situationsbeskrivning Beträffande elevernas upplevda stress är det något vi arbetar med kontinuerligt för att stävja. Vi har dessutom satt in extra åtgärder efter det att vi mottog Skolverkets inspektionsrapport. Situationen är att vi överlag har högpresterande elever som från högstadiet är vana vid att vara bäst i klassen. Den höga ambitionsnivån tillsammans med viljan att vara minst lika bra som klasskamraterna genererar en upplevd stress och press. Så länge vi har den här typen av elever är det rimligtvis alltid något vi måste hantera och vi måste på bästa möjliga vis fortsätta utveckla olika sätt att handskas med problematiken. Att den upplevda stressen var extra påtaglig i samband med Skolverkets inspektion kan dessutom delvis bero på att den skedde i maj då gymnasieelever överlag känner sig stressade av den stundande betygsättningen. Vidtagna åtgärder a. Framförallt har vi fokuserat på att arbeta på mentorskapsnivå med elevernas upplevda stress. Vi har från rektorsgruppens håll haft ett utvecklingsprojekt för personalen som löpt över ett och ett halvt år som bl.a. innehållit olika handledningsverktyg i kontakten med mentorselever samt tankemodeller/strategier för stresshantering. Genom diskussioner mentorer emellan har vi likväl kommit fram till att vi inte bara får verka för att behandla symtomen utan också arbeta med att behandla orsakerna till den upplevda stressen. Våra grundläggande hälsotankar bör handla om att arbeta med det som ger bra hälsa snarare än att bara försöka undvika ohälsa. I det sammanhanget blir det viktigt att arbeta med elevens värderingar kring prestation inom ramen för mentorskapet. Det visar sig nämligen ofta i samtal med elever att det är rädslan att misslyckas som ger stress. b. I rektors målsättning för verksamhetsåret 007/08 ingår att satsa på ämnesintegration. Förhoppningen är att ett ökat ämnesövergripande samarbete kan skapa helheter och sammanhang, men också minska antalet examinationer. c. Eftersom eleverna menar att många examinationer oftast hopar sig inför lov, vilket är stressframkallande, har vi underlättat med en provkalender på vårt intranät First Class där lärarna fyller i examinationer och större inlämningar. På det viset kan vi lättare kontrollera och reglera arbetsbelastningen. d. Genom introduktionsveckor i årskurs och mycket fokus på grupparbete överlag, är vår intention att försöka arbeta bort konkurrenstänkandet och istället få eleven att inse vinsterna med samarbete. Genom att tillsammans arbeta målrelaterat och stötta varandra i processen kan vi förhoppningsvis minska stressupplevelsen. e. I introduktionen till årskurs och har vi haft föreläsare på temat press och stress.

10 f. Det har blivit en naturlig del i vissa kurser att behandla frågor kring hälsa/friskvård/välbefinnande/avslappning. Sådana kurser är t.ex. Idrott och hälsa A och B, Teamarbete och ledarskap (lokal kurs). g. Vi har under de senaste åren satsat på IV-intensiv, vilket innebär att eleven läser en IV-kurs på 0 poäng heltid under två veckors tid. Utvärderingar visar att eleverna upplever det som väldigt givande och avstressande att bara läsa ett ämne/en kurs i taget. Under resten av läsåret satsar vi också på att ha längre lektionspass med få kurser per dag för att minska stress och för att eleven samtidigt ska få möjlighet att fördjupa sig och få tid till reflektion. h. Under vårterminen 008 har vi startat en extra studiegrupp för de elever som behöver särskilt stöd med att ta igen sådant de missat t.ex. på grund av sjukdom eller allmän skoltrötthet. Genom uppföljning av pedagogiska åtgärdsprogram, studieteknik, diskussioner om tid och prioritering o.s.v. arbetar vi för att minska den stress eleven upplever då denne ligger efter i kurser. Flera elever i den här gruppen ger uttryck för att det bara känns bättre bara av vetskapen om att man inte är ensam om problemet. i. Vår studie- och yrkesvägledare arbetar aktivt med eleverna kring olika alternativ för framtida studier och yrkesval. Vi vill visa på att det faktiskt finns möjligheter att komma någon vart i livet även om man inte har 0,0 i slutbetyg. Arbetsprocess Vi har ringat in problemområdet utifrån det eleverna tagit upp i mentorssamtal kring den upplevda stressen. Förslag på åtgärder har sedan framkommit utifrån diskussioner i skolkonferens, arbetslag, elevråd och rektorsgrupp. I implementeringen av åtgärderna a-i (se ovan) har sedan många olika aktörer varit inblandade; elever, mentorer, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska/kurator. Det är dock i huvudsak rektorsgruppen som haft ansvaret och drivit processen. Kompetensutveckling Framförallt satsar vi inom ramen för mentorskapet (se punkt A: a), men beträffande ämnesintegrationstankarna (som på sikt kan generera minskad stress) bedriver den pedagogiska utvecklingsledaren på skolan i samarbete med arbetslagen ett kontinuerligt arbete. Inspektionens effekter Vi har tagit det faktum att elever känner sig stressade på lite större allvar nu efter inspektionen än tidigare. Det känns bra att vi har ett program för åtgärder och förhoppningsvis kan vi genom vårt kontinuerliga arbete se vissa effekter på sikt. Det gäller att ha tålamod i en sådan här process för den upplevda stressituationen är inget vi åtgärdar på en dag eller två, utan här krävs medvetet, uthålligt arbete under lång tid framöver innan vi kan nå önskad effekt. B. Bristerna gällande kvalitetsredovisning Skolan har enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet författat kvalitetsredovisning 00/0. Kvalitetsredovisning 007/08 ligger här förhanden. Dessutom arbetar vi nu för att försöka upprätta ett mer hållbart system internt för kvalitetssäkring (se s ). Vårt mål är att skapa ett kvalitetssäkringssystem som ett instrument för att stärka verksamheten. 7

11 C. Att vara en avgiftsfri skola Utbildningen vid Donnergymnasiet är avgiftsfri sedan maj 00. Skolresor delfinansieras inte längre av föräldrarna. De studieresor som genomförs bekostas helt av Donnergymnasiet AB. Uppföljning av Likabehandlingsplanen I skrivande stund har en utvärdering av Likabehandlingsplanen precis genomförts och sammanställts (se bilaga ). Vad som följer härnäst är att analysera resultatet i såväl rektorsgruppen som i arbetslagen inför det att nya arbetsplaner läggs inför nästa läsår. Vad som är bestämt redan nu är att vi ska fokusera extra på välmående, inflytande och acceptans under nästa läsår (se Ledningsgruppens fokusområden bilaga ) vilket går i linje med intentionerna i Likabehandlingsplanen. Som ett led i detta kommer vi också att satsa på att personalen vid behov får fortbildning i teoretiskt och praktiskt värdegrundsarbete. Inför nästa läsår kommer klassmentorerna att få ta del av varje klassammanställning och utifrån dessa göra upp en plan för hur man arbetar med klassen under året i frågor som rör likabehandling. Planerna samlas in och följs upp av rektorsgruppen. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ekonomiska förutsättningar GÖTEBORG 07/08 utfall/prognos (siffrorna är i 000 kr) Intäkt Direkta kostnader 880 Bruttovinst 98 Övriga kostnader 880 Personalkostnader 979 Kapitalkostnader 80 Resultat 7 Resultatet används delvis för att täcka gemensamma administrativa kostnader med Gotlandsskolan. Personella förutsättningar Under läsåret 007/08 har Donnergymnasiet haft totalt 70 elever och 8 anställda lärare. Den totala läraranställningsgraden har varit 0 %, vilket i snitt ger en lärartäthet på,9 elever per heltidsanställd lärare. Vad det gäller personalens utbildning så har det under läsåret avsatts resurser för att höja behörighetsgraden bland den pedagogiska personalen. Dessa resurser har varit i form av tid, lägre undervisningsgrad samt fråntagande av skolgemensamma ansvarsområden. Av de 8 8

12 anställda lärarna är nu stycken behöriga att undervisa på gymnasiet. Totalt ger detta en behörighetsgrad på 87, %. Tjänsteplaneringen utgår från att samtliga lärare enbart undervisar i de ämnen som de är behöriga i. Undantag kan vara enstaka lokala kurser som erbjuds som individuellt val, och där ingen formellt behörig lärare finns. Exempel på sådana kurser är Turism & resor och Journalistiskt arbete. Donnergymnasiet har en lokal överenskommelse angående arbetstidsmodell, där den reglerade arbetstiden är timmar per vecka. Undervisningstiden per vecka är timmar, med undantag för musiklärare med individuella lektioner där undervisningstiden istället är, timmar per vecka. Personalen är organiserad i fyra arbetslag. Dessa är knutna till olika undervisningsgrupper. Det ena arbetslaget arbetar med samtliga elever i årskurs, och de övriga tre arbetslagen arbetar med årskurs och årskurs utifrån program (d.v.s. Nv/Nv, Esmu/Esmu samt Sp/Sp). I varje arbetslag finns en arbetslagssamordnare samt en biträdande rektor. Skolan har en rektorsgrupp bestående av dels skolans rektor och dels fyra biträdande rektorer med vardera 0 % ledningsresurs och 0 % undervisning. Tillsammans med arbetslagssamordnarna utgör de skolans ledningsgrupp. Materiella resurser Nedan följer en övergripande redovisning gällande de nuvarande materiella resurserna på Donnergymnasiet. Lokalyta: 9 m Årlig läromedelsbudget: ca 000 kr/elev/år Donnergymnasiet omfattar följande institutioner med tillhörande utrustning: Kemiinstitution Fysikinstitution Musikinstitution: Större antal musikinstrument, två st studioanläggningar modell Big Design System, st PA-system m.m. Institution för Musikproduktion: Musik/data sal med kompletta stationer samt videokanon, tre stycken projektstudios, två större kontrollrum med fullt utrustade inspelningsrum. Därutöver finns följande: Bildsal Liten aula - 9 pers. Skolbibliotek: Ett referensbibliotek modell mindre Antal datorer: ca 00 st 9

13 Internt datakommunikationssystem: First Class Administrativt datasystem: Extens Antal TV/video/DVD: st Antal videokanoner: st Syfte med kvalitetsutvärderingen 07/08 Eftersom tidigare utvärderingar varit processrelaterade ville vi här se hur bra vi var/är på måluppfyllelse. Frågeställningar vi sökte svar på: Vad har vårt arbete lett till? Hur har arbetet påverkat eleverna? Hur har vi lyckats leva upp till styrdokumentens mål och krav? Metod Eftersom vi denna gång nyttjat Skolverkets BRUK-system har vi använt oss av en kvantitativ metod, som dock har vissa kvalitativa inslag (såsom gruppdiskussion utifrån egen skattning). Utifrån gruppdiskussionen dokumenteras och motiveras konsensusbeslut skriftligt, något som gäller för såväl personal som elever. Det som testades var området Verksamhetsmål som inkluderar faktorerna Normer och värden samt personlig utveckling och Ämnesövergripande kunskapsområden. Nedan syns indikatorerna till respektive faktor: Normer och värden samt personlig utveckling Grundläggande demokratiska värderingar Kommunikation, samarbete och konfliktlösning Respekt för människors olikheter Självkänsla och självtillit Initiativ och ansvarstagande Kritisk granskning och problemlösning Skapande förmåga Självkännedom och utvecklad förmåga att ta ställning Ämnesövergripande kunskapsområden Miljö Jämställdhet Alkohol, tobak och andra droger Sex och samlevnad Olika egenskaper inom respektive indikator bedömdes med skalan - som talade om hur långt personalen och eleverna på skolan anser att arbetet har kommit. = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan = Inledande diskussioner om hur man ska nå detta har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan 0

14 Faktorerna Samlat resultat per program och Resultat i enskilda ämnen per program är statistik som redovisas i Bilaga. I undersökningen medverkade hela personalen (vid tillfället stycken) och elever från årskurs i grupper om fyra personer. Anledningen till att vi valde elever från årskurs var att de har upplevt alla tre studeiåren hos oss på Donnergymnasiet och kan nu se tillbaka på sin studietid och diskutera i vilken utsträckning vi uppfyllt målen.

15 Resultat Sammanställning av elevernas svar Normer och värden samt personlig utveckling D. Grundläggande demokratiska värderingar D. Kommunikation, samarbete och konfliktlösning 0% 0% 0% 0% 0% D. Respekt för människors olikheter D. Självkänsla och självtillit 0% 0% 0% 0% 0% 0%

16 D. Initiativ och ansvarstagande D. Kristisk granskning och problemlösning 0% 80% 00% D.7 Skapande förmåga D.8 Självkännedom och utvecklad förmåga att ta ställning 0% 0% 0% 0% 0% 0%

17 Ämnesövergripande kunskapsområden D. Miljö D. Jämställdhet 0% 0% 0% 0% 0% D. Alkohol, tobak och andra droger D. Sex och samlevnad 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% För elevernas kommentarer se Bilaga.

18 Sammanställning av personalens svar Normer och värden samt personlig utveckling D. Grundläggande demokratiska värderingar D. Kommunikation, samarbete och konfliktlösning 7% 7% % 7% % D. Respekt för människors olikheter D. Självkänsla och självtillit 7% % % % 8%

19 D. Initiativ och ansvarstagande D. Kristisk granskning och problemlösning 7% 0% 0% 8% D.7 Skapande förmåga D.8 Självkännedom och utvecklad förmåga att ta ställning 7% 7% 7% 0% % %

20 Ämnesövergripande områden D. Miljö D. Jämställdhet 7% 7% 7% 7% % 7% 8% D. Alkohol, tobak och andra droger D. Sex och samlevnad 7% 0% % 7% 0% 0% För personalens kommentarer se Bilaga. Bedömning av måluppfyllelse Normer och värden och personlig utveckling Vid analys av resultatet drar vi slutsatsen att alla års satsningar på introduktionsveckor, solidaritetstema, genusprojekt o.s.v. burit frukt. Att medvetet praktisera värdegrund i undervisningen och i kringverksamheten ger de positiva effekter vi ser i D.-D.. Våra lektionsfria onsdagar skolar tidigt in eleverna i att ta eget ansvar, vilket bidrar till högt betyg på D.. 7

21 Karaktäristiskt för Donnergymnasiet är att vi ständigt ifrågasätter och kritiskt granskar. Eleverna får god utbildning i källkritik och kritiskt tänkande överlag. I D.. tyckte 00% av elevgrupperna att kritisk granskning och problemlösning var en egenskap som kännetecknar skolan. Personalen är överlag mer kritisk än eleverna i bedömningen av de olika indikatorerna. Antagligen finns här tydligare en vetskap om vad mer vi kan/borde göra mer, d.v.s. att det alltid finns sådant vi kan vidareutveckla. Personalen anser att vi inte är där än vad gäller Respekt för människors olikheter och att eleverna kan bli bättre på att ta initiativ och ansvar. Vid indikatorn Skapande förmåga anser många av eleverna (vilket också går att utläsa av kommentarerna i Bilaga ) att de estetiska ämnena inte har lika hög status som de teoretiska. Många menar också att de sällan använder sin skapande förmåga när de löser olika arbetsuppgifter i icke estetiska ämnen. Resultatet tolkas som att personalen bör bli bättre på att uppmuntra sådana initiativ. Sammanfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen inom området Normer och värden och personlig utveckling är mycket god, men att vi framförallt bör ta fasta på elevernas kritik kring Skapande förmåga. Ämnesövergripande områden På Donnergymnasiet har vi länge arbetat för att ämnesintegrera då möjlighet och vilja finns från både elev och lärarhåll. Dock har projekten sällan rört t.ex. ANT och sex- och samlevnad, vilket är en uppenbar brist. Vad gäller miljö och jämställdhet ser vi det snarare som viktiga perspektiv som bör belysas i olika sammanhang. Anledningen till att jämställdhet får goda omdömen i utvärdering verkar bero på ett gediget arbete kring genusfrågor i arbetslagen under senare år. Sammanfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen inom området Ämnesövergripande områden är bristfällig (med visst undantag av Jämställdhet) och kräver åtgärder. Åtgärder för förbättring För att få en bättre översikt över vad vi behöver ta fast på och inte, gjordes en tabell där varje indikator betecknades med antingen ett F = Förvalta eller ett U= Utveckla. Om 80% eller fler av deltagarna givit indikatorn bedömningen eller betecknas den som F, om inte som ett U. Med förvalta menas att verksamheten svarar upp mycket väl gentemot uppställda mål inom aktuellt område och arbetet i princip kan fortlöpa som tidigare. Med utveckla menas att skolan måste arbeta med att förbättra och utveckla aktuellt område. 8

22 Normer och värden samt personlig utveckling Elever Grundläggande Personal demokratiska värderingar F F F F Kommunikation, samarbete och konfliktlösning Respekt för människors olikheter F U Självkänsla och självtillit F F Initiativ och ansvarstagande F U Kritisk granskning och problemlösning F F Skapande förmåga U F Självkännedom och utvecklad förmåga att ta ställning F F Ämnesövergripande kunskapsområden Elever Personal Miljö U U Jämställdhet F U Alkohol, tobak och andra droger U F Sex och samlevnad U U För att inte få alltför många utvecklingsområden bestämdes att de områden som betecknas med U på både elev- och personalsidan blir nya förbättringsområden samt de två områden som endast eleverna upplevde bristfälligt. Följande områden blev således nya förbättringsområden: Normer och värden samt personlig utveckling Skapande förmåga Ämnesövergripande kunskapsområden Miljö Alkohol, tobak och andra droger Sex och samlevnad Inom området skapande förmåga har vi medvetet försökt blanda eleverna från olika program i t.ex. årets projekt kring inflytande i årskurs. Genom samarbete NV-SP-ESMU hoppas vi får en bredare förståelse för varandras vardag. Vi har också utökat elevernas individuella val-poäng med 0p så att varje elev i större utsträckning ska få chansen att välja kurser av mer skapande natur. I en populär kurs som Digitalt foto har vi utökat platserna till de dubbla. 9

23 Vad det gäller de ämnesövergripande kunskapsområdena har vi gjort en arbetsfördelning mellan arbetslagen där varje arbetslag själva är fria att bestämma hur och när under läsåret uppgiften löses. Arbetslag åk fokuserar på jämställdhet och miljö. Programarbetslagen (åk och ) förvaltar och vidareutvecklar arbetet med jämställdhet och miljö samt ansvarar för ANT och sex- och samlevnad. Vilket resultat det arbetet får, får utvärderas inför nästa kvalitetsredovisning. Beslut och ansvarig Donnergymnasiet som fristående skola har enligt förordning (997:70) samma skyldighet som de kommunala skolorna att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning. Rektor har i uppdrag från Donnergymnasiets styrelse att se till att det finns ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete för att kunna styra mot uppsatta mål. Rektor har vidare ett ansvar för förutsättningarna för lärandet, resursanvändningen inom enheten, kvaliteten i arbetsprocesserna och resultaten. Personalen i sin tur ansvarar för att stödja elevernas utveckling och lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling i verksamheten. Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, att utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Vår skriftliga kvalietsredovisning är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Vi ser härmed fram emot nästa läsårs kvalitetsredovisning som då blir en produkt av vårt nya reviderade kvalitetssäkringssystem. Göteborg 0800 Martin Jonson, Rektor Frågor om Donnergymnasiets kvalitetsredovisning? Kontakta bitr. rektor Frida Fogelmark frida.fogelmark@donnergymnasiet.se 0