Efter bostadsakuten. tomma bostäder kostar på. Boendepolitik. programberedningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter bostadsakuten. tomma bostäder kostar på. Boendepolitik. programberedningen"

Transkript

1 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på programberedningen Boendepolitik

2 Svenska Kommunförbundet Beredningen Boendepolitik Stockholm SABO Box Stockholm 1:a upplagan, december 2001 ISBN: Text: Niclas Johansson & Ulf Strömqvist, Temaplan AB Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan Grafisk form & produktion: Elisabet Jonsson, SK Illustration: Jan Olsson Form & Illustration AB Satt i AGaramond och Gill Sans Omslag: Conqueror Texture Laid frostgrå 250 gr Inlaga: Multifine 100 gr 2 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

3 Förord DEN STORA befolkningsomflyttning som pågår i landet har skapat och kommer att skapa betydande problem för många kommuner och bostadsföretag på vikande marknader. Det har tidigare gjorts en rad studier av skeendet, bland annat i den regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87) med tillhörande bilagor och av Kommunförbundet i rapporten Växa och krympa flyttströmmarna, utjämningen och de kommunalekonomiska konsekvenserna från december SABO har i två rapporter från i år; Midnattstimmen en fråga om överlevnad respektive Gryningstimmen fem förslag för en ljusare framtid; översiktligt belyst problemen utifrån SABO-företagens utgångspunkt. Kommunförbundets programberedning för boendepolitiska frågor och SABO har dock gemensamt funnit att bostadsfrågorna i samband med vikande befolkningsunderlag kräver ytterligare belysning. Därför har beredningen och SABO gemensamt uppdragit åt Temaplan AB att genomföra en studie för att närmare analysera konsekvenserna för de berörda kommunägda bostadsföretagen och deras ägare (kommunerna). I uppdraget ingår bland annat att belysa vilka effekter som kan förväntas om den regionalpolitiska utredningens prognoser skulle slå in samt att antyda idéer om vad som kan göras av olika parter för att minska de negativa följderna av en sådan utveckling. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Rapporten har utarbetats av Ulf Strömqvist och Niclas Johansson vid Temaplan AB. Materialet har diskuterats med de båda beställarna men författarna ansvarar helt för det material och de åsikter som framförs i rapporten. Stockholm i december 2001 Björn Sundström Programberedningen boendepolitik Tomas Lindencrona SABO 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Vad har hänt? Den nya ekonomiska geografin Befolkning, hushåll och bostadsmarknader Fler eller färre bebodda bostäder? Förväntad hushållsutveckling Växande vakansgrad Nya villkor för kommunerna Syntes De kommande tio åren Sysselsättningen koncentreras Förnyad bild färre hushåll Fördubblade vakanser Hot och anpassning Vad är företagens bostäder värda? Huvudprognos Mer eller mindre? Kapitaltillskott för att klara resultatet Totalt 10 miljarder Tung börda för små Har kommunerna råd med ägartillskott? Kommunerna eller staten? Kommunernas ansvar Statens ansvar Lika behandling eller förhandling? Ett problem med ett slut Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

5 Sammanfattning UNDER DE SENASTE tio åren har omvandlingen av Sveriges ekonomiska geografi gått in i en ny fas. De ekonomiska och sociala drivkrafterna har förändrats. Och de senaste årens starka högkonjunktur har inte förändrat mönstren. De underliggande förändringarna är mer grundläggande och kommer med all sannolikhet att visa sig allt tydligare de närmaste åren, då konjunkturen viker. I praktiken har det visat sig att visionen»hela Sverige skall leva«är svår att leva upp till. Detta framgår alltmer tydligt av både befolkningsstatistiken och den ekonomiska statistiken. Utvecklingen är bland annat en följd av avreglering, ny stabiliseringspolitik, K-samhällets snabba framväxt, basindustriernas utfasning och ett allt starkare genomslag av drivkrafterna i den så kallade nya ekonomiska geografin. Det senare innebär i korthet att i avreglerade ekonomier får större och täta regioner starkare ekonomisk tillväxtförmåga än mindre och glesa regioner. Möjligheterna att motverka detta med politiska medel är begränsade. Med rörlig valuta blir finanspolitiken svagare. Regionstorlek spelar en mer grundläggande roll för ekonomisk tillväxt än vad som tidigare var den dominerande uppfattningen. Små regioner eller lokala marknader är i allmänhet förenade med större ekonomiska risker än större regioner. Detta spelar en särskilt stor roll för lokala bostads- och fastighetsföretag som inte kan flytta eller sprida sina risker. Kommuner kan heller inte flytta. De måste anpassa sig till den lokala utvecklingens villkor. Det finns också andra mer djupgående förklaringar till utvecklingen. Befolkningstillväxten i hela landet har dämpats. Födelseöverskotten är numera begränsade till ytterst få delar av landet och invandringen sker på andra villkor än tidigare. Antalet födda har varit färre än antalet döda de senaste fyra åren. Något liknande har tidigare inte inträffat sedan krigsåret Den tidigare förhållandevis stabila tillväxten av antalet hushåll i huvuddelen av landet bröts också under nittiotalet. Hushållens storlek minskade inte på samma sätt som tidigare. Därtill förändrades under första delen av nittiotalet villkoren i statens bostadspolitik. Konsekvensen blev kraftigt ökade boendekostnader, allvarliga bostadsöverskott i stora delar av landet och inte minst stora lokala ekonomiska risker i ägande och förvaltning av bostäder. Befolkningsminskning blev förenad med allt större kostnader för kommunerna. Grundförklaringen till bostadskostnadernas kraftiga uppgång ligger framförallt i inkomstskattereformen och i den efterföljande omläggningen av den statliga bostadspolitiken, som framförallt medförde att räntebidragen avvecklades. Problemen koncentreras till små Effekterna slog snabbt igenom och gav kraftigt stegrade vakansgrader och hyresförluster i en mycket stor del av landets kommunala bostadsföretag. Problemen koncentrerades också snabbt till stora delar av landet med de mest utsatta villkoren och särskilt till kommuner i små lokala arbets- och bostadsmarknader. I flertalet av dessa Sammanfattning 5

6 sjönk också sysselsättningen. Hushållens disponibla inkomster utvecklades svagt och tidvis också negativt. Förändringarna förstärktes av negativ befolkningsutveckling. Problemen förblev i stort sett också bestående under de tre senaste årens mycket kraftiga konjunkturuppgång. Överskott på bostäder och stora hyresförluster har blivit ett strukturellt problem. Särskilt för små kommuner. Och mycket talar för att problemen kommer att växa och medföra en ekonomiskt ohållbar utveckling för många kommuner som ägare till bostadsföretag. Inte bara tomma bostäder De ekonomiska bekymren i många kommuner handlar dock inte bara om tomma bostäder och hyresförluster. Utvecklingen under 1990-talet har ställt kommunerna inför flera allvarligare utmaningar. Kommunerna har fått större verksamhetsansvar, bland annat till följd av huvudmannaskapsförändringar i relation till landstingen. Numera domineras verksamheten av personalintensiva välfärdstjänster, som kräver allt större ekonomiska resurser. Behoven har vuxit samtidigt som resurserna krympt. Dessutom har staten påfört kommunerna ett finansiellt balanskrav, som många kommuner, som har bostadsföretag med bräckliga balansräkningar, har svårt att uppfylla. Skall kommunerna klara balanskravet finns det i många kommuner med minskande befolkning inte bara ett problem. Kommunerna måste dels spara i verksamheten. Dessutom måste de hantera sina bostadsföretags kort- och långsiktiga problem. En sannolik bild för de närmaste tio åren visar att befolkning, sysselsättning och antal hushåll kommer att minska i stora delar av landets kommuner. I flertalet av dessa har de kommunägda bostadsföretagen redan idag betydande problem med att få ihop sin ekonomi utan ägarnas medverkan. Det finns därför en allvarlig hotbild på både kortare och längre sikt, men den skall inte överdrivas. Trots allt är cirka 90 procent av bostäderna uthyrda i de flesta företagen. Växande vakanser och nedskrivning Hotbilden är sammansatt. Den innefattar framförallt två delar: Växande vakanser och krav på redovisning grundad på marknadsvärden. Vidtas inga särskilda åtgärder pekar utvecklingen på att de sammantagna vakanserna i kommunala bostadsföretag på krympande lokala marknader kommer att fördubblas de närmaste tio åren. De kan då komma att uppgå till totalt lägenheter i kommuner med befolkningsminskning. Utan aktiva åtgärder i bostadsföretag med växande vakanser leder utvecklingen ofelbart till allt mindre och slutligen till och med till negativa driftnetton i de värst utsatta företagen. Till hotbilden hör också nya redovisningsprinciper. Från och med år 2002 skall fastigheter i kommunala bostadsföretag redovisas till marknadsvärde. Detta värde är svårt att fastställa med tillförlitlighet, men i många företag är det med stor sannolikhet mindre än det värde som fastigheterna är bokförda till idag. Det gäller särskilt i företag med växande vakanser. Ges inte kommuner eller kommunala bostadsföretag särskilda redovisningsprinciper kommer för höga bokförda värden att tvinga fram betydande ägartillskott för att eliminera marknadens lägre värdering av fastigheterna, annars blir i många fall företagens egna kapital negativt. Åtminstone till självkostnadsvärde Skrivs inte de kommunala bostadsföretagens fastigheter ned till sina marknadsvärden, måste de åtminstone skrivas ned till värden som motsvarar ett självkostnadsvärde det vill säga till summan av framtida driftnetton diskonterade till nuvärden med samma ränta som gäller för företagens 6 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

7 långsiktiga belåning av sina fastigheter. Högre värden finns det inte täckning för. Till syvende och sist går självkostnadsprinciper ut på att sådana företag nätt och jämnt skall täcka sina framtida kapitalkostnader, jämte rörliga kostnader. En ingående framtidsanalys visar att det samlade behovet av nedskrivningar (till självkostnadsvärde) samt tillskott för att klara de aktuella företagens resultat uppgår till drygt 10 miljarder kronor. Huvuddelen av detta belopp måste tillföras under de närmaste åren om företagen skall få sina rätta självkostnadsvärden. Detta är trots allt en relativt begränsad finansiell kostnad för att avsluta en tidigare bostadspolitik som i backspegeln visade sig vara ohållbar i stora delar av landet. Tung börda för små För enskilda kommuner är emellertid behoven av kapitaltillskott allvarliga. De flesta av kommunerna där ägarna måste tillskjuta kapital till sina bostadsföretag är relativt små. Räknat per invånare i dessa kommuner blir därför kostnaderna betydande och i en del fall oöverstigliga. De flesta kommuner på vikande marknader har i praktiken inget eget kapital att skjuta till. Kommunernas tillgångar är inte marknadsvärderade och består i första hand av lokaler och anläggningar som används i verksamheten. Ägartillskott måste därför finansieras genom att kommunen tar upp nya lån. Balanskravet tillåter i normalfallet inte heller att ägartillskott till bostadsföretag finansieras genom minskning av det egna kapitalet. Om kommunerna ska uppfylla balanskravet kommer ägartillskott till bostadsföretagen därför i varierande omfattning att tränga undan resurser från annan kommunal verksamhet eller leda till skattehöjningar. Hur tung bördan blir för enskilda kommuner beror av hur de ekonomiska förutsättningarna utvecklas i övrigt. Mycket talar för att de kommande tio åren i allmänhet kommer att innebära mindre ekonomiska påfrestningar för kommunsektorn än på nittiotalet. Däremot är det högst sannolikt att befolkningsminskningens kostnader kommer att öka kraftigt under det kommande decenniet. Det vill säga, att mer fasta resurser såsom lokaler etc kommer att bli överflödiga när befolkningen minskar. Tillsammans med kostnaderna för bostadsföretagen blir detta med all sannolikhet en för stor börda att bära för många små kommuner och, med nuvarande ansvarsfördelning, en tung belastning för hela kommunsektorn. Att verksamhetens ökade kostnader för befolkningsminskning får bäras av alla kommuner via utjämningssystemet innebär i och för sig att invånarna i hela landet är med och betalar befolkningsminskningens kostnader. Men dessa regionalpolitiska kostnader får helt bäras av kommunerna och inte alls av staten. Dessutom går det inte längre att skjuta på frågor om fördelning av ansvar och kostnader för att värdet på de kommunala bostadsföretagens fastigheter på vikande marknader inte längre är rättvisande. Kommunerna eller staten? Kommunal självstyrelse är förenad med skyldigheter. De omfattar inte bara skyldigheter att fatta beslut och driva verksamhet inom statens ramar för kommunernas verksamhet. Skall kommunal självstyrelse vara reell måste kostnaderna för kommunala beslut också bäras av kommunerna. Det gäller både samtida och framtida kostnader. När det gäller de senare måste varje ansvarsfull kommun beakta att vissa kostnader är fasta medan andra är rörliga. Fasta kostnader kräver framförallt långsiktiga överväganden. De blir därför med nödvändighet förenade med risker som beror på att framtida förhållanden kan komma att ändras. Behoven Sammanfattning 7

8 kan ändras, ramarna för verksamheten kan ändras, räntor med mera kan ändras. Grundproblemet ligger inte i beslut förenade med normala risker. Kommunerna utreder före beslut, behoven analyseras och prövas, alternativ diskuteras och debatteras. Och som regel fattar man säkerligen beslut där normala risker övervägts. Att utgå från något annat finns inte någon egentlig grund för. Problemen ligger i onormala risker, det vill säga i förändringar som inte var möjliga att förutse när besluten fattades. När det gäller kommunernas historiska beslutsfattande finns flera grundläggande förändringar som rimligen måste anses ha varit svåra att förutse i tid. Det gäller: Förändringar i den statliga bostadspolitiken i samband med inkomstskattereformen, avveckling av räntebidragen och krav på marknadsvärdering av kommunala bostadsföretags fastigheter. Möjligen kan man också lägga till övergången till en låginflationspolitik med efterkrigstidens största ekonomiska åtstramning under första delen av 1990-talet. Det är svårt att hävda att kommunerna och deras bostadsföretag borde ha insett och planerat för detta långt innan det inträffade. Det handlar om förändringar i statens villkor som måste betecknas som svårförutsägbara. Från statens sida måste det också vara uppenbart att beslut om kommunernas uppgifter leder till fasta kostnader som måste fördelas över en längre period. Ändras ramarna och den ekonomiska livslängden på ett oförutsett sätt, som kommunerna inte haft anledning att beakta, kan rimligen inte kostnadskonsekvenserna utan vidare övervältras på kommunerna. Ovanstående innebär i korthet att kommunernas ansvar för sina kommunala bostadsföretag inte bör förändras vare sig för kostnader eller för tomma bostäder. Staten måste emellertid ta ansvar för att befolkningsminskning i kombination med regelförändringar både gett och medför kostnadskonsekvenser som kommunerna och bostadsföretagen inte kunnat förutse. Men frågan är på vilket sätt staten ska ta sitt ansvar? Ett statligt stöd kan principiellt utformas som ett generellt»bostadsstöd«till kommuner på svaga marknader eller som ett mer specifikt stöd inriktat på de bostadsföretag som har de största problemen. Ett generellt bidrag är inte förknippat med några särskilda krav på insatser från kommunen eller bostadsföretaget eller med någon statlig prövning av bostadsföretagets eller kommunens förutsättningar. Bidraget kan fördelas mellan kommunerna utifrån objektiva kriterier som till exempel befolkningsutvecklingen och vakansgraden den senaste femårsperioden. Ett generellt bidrag inkräktar inte på den kommunala självstyrelsen. Det krävs heller inte några särskilda bedömningar. Alla kommuner behandlas lika. Ansvarsfördelningen blir också tydlig. Det största problemet är träffsäkerheten. Ett bidrag grundat på objektiva kriterier kommer inte att kunna utformas så att det»exakt«motsvarar nedskrivningsbehoven i alla kommunala bostadsföretag på svaga marknader. Ett mer specifikt stöd innebär ansökningar och förhandlingar. Bostadsföretagens och kommunens framtida förutsättningar granskas. Stödet kan riktas till kommuner som inte har ekonomiska förutsättningar att själva klara upp problemen i bostadsföretagen. Det kan också vara förknippat med krav på åtgärder från kommunen och bostadsföretaget. Fördelen med ett specifikt stöd är att statens kostnader kan bli mindre eftersom insatserna begränsas till de kommuner som inte själva kan klara ut situationen. 8 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

9 Vår bedömning är att statens insatser bör utgå från några mer grundläggande principer och överväganden om framtida ansvarsfördelning och kommunalt självstyre. Dessa principer bör i första hand innefatta följande: Minsta möjliga inblandning i kommunernas självstyre. Statens insatser bör stimulera till aktivt kommunalt ägande och ledarskap. Alla kommuner bör ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet. Att förutsättningarna ska vara likvärdiga innebär inte att kommuner och bostadsföretag görs ansvarslösa för utvecklingen. Statens insatser bör i möjligaste mån styras av fasta regler. Med ovanstående principer blir slutsatsen att basen för statens insatser bör vara ett generellt bidrag. Staten bör snarast pröva förutsättningarna att uppnå en rimlig precision i ett bidrag riktat till kommunerna för bostadspolitiska åtgärder, och där bidragets storlek bestäms utifrån objektiva kriterier. Det ger störst utrymme för ett reellt kommunalt självstyre och ansvarstagande för fattade beslut. Exempel på kriterier är befolkningsutvecklingen, antalet lägenheter i det kommunala bostadsföretagets bestånd och räntebidragens avtrappning. Ett generellt bidrag utesluter inte att det kommer att uppstå situationer där det krävs ytterligare insatser. Det kommer säkert att finnas kommuner som inte klarar sina åtaganden inom ramen för ett generellt system. I dessa kommuner krävs mer specifika insatser utifrån särskilda bedömningar. Dessa insatser bör dock omfatta så få kommuner som möjligt. Bidragssystemet måste vara långsiktigt, men tyngdpunkten bör ändå ligga på insatser inom en ganska snar framtid. Mot bakgrund av de stora nedskrivningsbehoven i många företag bör en betydande del av bidraget fördelas redan under de närmaste åren. Det generella bidraget bör vara förenat med en del villkor avseende bidragens nyttjande samt uppföljning. Finns det ett större behov av ägartillskott till bostadsföretaget är det inte rimligt att kommunen skjuter på problemet och använder bidraget på annat sätt. Vid sidan av det generella bidraget bör staten genom ett bidrag stimulera kommunerna till att riva eller på annat sätt avveckla bostäder som inte kan komma till användning. Ett alternativ, eller komplement, är att staten övertar tomma bostäder i ett särskilt bolag. Rapportens disposition Den följande rapporten omfattar tre huvudavsnitt och ett kort avslutande avsnitt. Rapporten inleds med en bred översikt om vad som kännetecknar den samhällsgeografiska utvecklingen det senaste decenniet. Detta är bakgrunden till det andra huvudavsnittet, som redovisar prognoser och en sannolik framtidsbild för de kommande tio åren. Det tredje avsnittet koncentreras på kommunernas bostadsföretag. Sammanfattning 9

10 10 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

11 1. Vad har hänt? UNDER DE SENASTE tio åren har omvandlingen av Sveriges ekonomiska geografi gått in i en ny fas. De ekonomiska och sociala drivkrafterna har förändrats. Och de senaste årens starka högkonjunktur har inte förändrat mönstren. De underliggande förändringarna är mer grundläggande och kommer med all sannolikhet att visa sig allt tydligare de närmaste åren, då konjunkturen viker. I praktiken har det visat sig att visionen»hela Sverige skall leva«är svår att leva upp till. Stora delar av landet har krympt och krymper. Detta framgår alltmer tydligt av både befolkningsstatistiken och den ekonomiska statistiken. Utvecklingen är bland annat en följd av avreglering, ny stabiliseringspolitik, K-samhällets snabba framväxt, basindustriernas utfasning och ett allt starkare genomslag av drivkrafterna i den så kallade nya ekonomiska geografin. Det senare innebär i korthet att i avreglerade ekonomier får större och täta regioner starkare ekonomisk tillväxtförmåga än mindre och glesa regioner. Möjligheterna att motverka detta med politiska medel är begränsade. Med rörlig valuta blir finanspolitiken svagare och med en EMU-gemensam valuta skärps den geografiska konkurrensen inom valutaområdet mellan å ena sidan stora och starka regioner och små och svaga regioner å andra sidan. Regionstorlek spelar en mer grundläggande roll för ekonomisk tillväxt än vad som tidigare var den dominerande uppfattningen. Små regioner eller lokala marknader är i allmänhet förenade med större ekonomiska risker än större regioner. Detta spelar en särskilt stor roll för lokala bostadsoch fastighetsföretag som inte kan flytta eller sprida sina risker. Kommuner kan heller inte flytta. De måste anpassa sig till den lokala utvecklingens villkor. Det finns också andra mer djupgående förklaringar till utvecklingen. Befolkningstillväxten i hela landet har dämpats. Födelseöverskotten är numera begränsade till ytterst få delar av landet och invandringen sker på andra villkor än tidigare. Antalet födda har varit färre än antalet döda de senaste fyra åren. Något liknande har tidigare inte inträffat sedan krigsåret Den tidigare förhållandevis stabila tillväxten av antalet hushåll i huvuddelen av landet bröts också under 1990-talet. Hushållens storlek minskade inte på samma sätt som tidigare. Därtill förändrades under första delen av 1990-talet villkoren i statens bostadspolitik. Konsekvensen blev kraftigt ökade boendekostnader, allvarliga bostadsöverskott i stora delar av landet och inte minst stora lokala ekonomiska risker i ägande och förvaltning av bostäder. Befolkningsminskning blev förenad med allt större kostnader för kommunerna. Grundförklaringen till bostadskostnadernas kraftiga uppgång ligger framförallt i inkomstskattereformen och i den efterföljande omläggningen av den statliga bostadspolitiken. I betänkandet av kommittén för utvärdering av skattereformen (SOU 1995:104) sammanfattas detta med följande (s. 45):»En marknad som fick i grunden ändrade förutsättningar i och med skattereformen var bostadsmarknaden. Omläggningen av den indirekta beskattningen innebar ökade drifts- och 1 Vad har hänt? 11

12 underhållskostnader för hela bostadsbeståndet. Den mer enhetliga kapitalbeskattningen, som minskade värdet av hushållens ränteavdrag, drev upp kapitalkostnaderna för egnahemsägare och bostadsrättsinnehavare. För att upprätthålla kostnadsparitet mellan olika upplåtelseformer reducerades samtidigt räntesubventionerna till hyresfastigheter. Sammantaget har detta inneburit väsentligt högre boendekostnader för alla upplåtelseformer. Analysen indikerar att skattereformen har minskat efterfrågan på bostadstjänster för nästan alla hushållstyper.«mellan maj 1990 och maj 1997 steg KPI för bostadsnyttjande med drygt 40 procent, medan KPI för hushållens totala konsumtion steg med knappt 25 procent. Det blev således mycket dyrare att bo under 1990-talet. Konsekvensen av detta blev att hushållens utgifter för att bo ökade från 26 procent av de totala konsumtionsutgifterna i maj 1990 till 35 procent i maj 1997 (enligt KPI). Den kraftiga fördyringen har framförallt gällt hyreshus. KPI för hyresboende steg med 70 procent under samma period! Samtidigt fanns det priser som föll under 1990-talet. Det gäller särskilt livsmedel. Priset på mat i Sverige minskade med 3 procent mellan maj 1990 och maj I tabell 1 sammanfattas den allmänna prisutvecklingen för hushållens totala konsumtion indelad i sju huvudgrupper. Som framgår skedde det mycket stora förändringar i prisstrukturen för hushållen under talet. Den största förändringen gällde mellan hyresboende och mat. Jämfört med livsmedel blev det 75 procent dyrare att bo i hyreslägenheter. Riksdagsbeslut och marknadsförändringar under 1990-talet gav således hushållen en av efterkrigstidens absolut kraftigaste prissignaler som i korthet innebar: Köp mer mat och hyr mindre bostad. Tabell 1 Huvudgrupper i hushållens utgifter rangordnade efter nominell prisutveckling under 1990-talet* Huvudgrupp Prisförändring i procent Hyreslägenheter inklusive värme + 70 Alkoholhaltiga drycker och tobak + 40 Transporter och samfärdsel + 35 Egnahem inklusive värme + 19 Inventarier och husgeråd + 18 Fritid, nöjen och kultur + 16 Kläder och skor + 8 Livsmedel 3 Totalt + 25 *Jämförelse mellan KPI för maj 1990 och maj Källa: SCB. Effekterna slog snabbt igenom och gav kraftigt stegrade vakansgrader och hyresförluster i en mycket stor del av landets kommunala bostadsföretag. Problemen koncentrerades också snabbt till stora delar av landet med de mest utsatta villkoren och särskilt till kommuner i små lokala arbets- och bostadsmarknader. I flertalet av dessa sjönk också sysselsättningen. Hushållens disponibla inkomster utvecklades svagt och tidvis också negativt. Förändringarna förstärktes av negativ befolkningsutveckling. Problemen förblev i stort sett också bestående under de tre senaste årens mycket kraftiga konjunkturuppgång. Överskott på bostäder och stora hyresförluster har blivit ett strukturellt problem. Särskilt för små kommuner. Och mycket talar för att problemen kommer att växa och medföra en ekonomiskt ohållbar utveckling för många kommuner som ägare till bostadsföretag. Antalet tomma lägenheter hos kommunala bostadsföretag steg redan mellan 1991 och 1993 med Och växte med ytterligare lägenheter fram till senare delen av 1997, då antalet tomma bostäder hos de kommunala bostadsföretagen uppgick till i hela landet. 12 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

13 Detta är emellertid en underskattning av utvecklingen av de totala överskotten. Med en viss fördröjning utlöste redan 1994 de kraftigt stigande vakanserna rivning av tomma lägenheter på flera av de mest utsatta marknaderna. Under 1994 omfattade de totala rivningarna drygt bostäder. De har sedan dess vuxit och uppgick i fjol till Totalt sett har drygt lägenheter rivits under 1990-talet. Skall man få en rättvisande bild av det totala överskottet av lägenheter hos kommunala bostadsföretag måste man lägga ihop kvarstående överskott (tomma lägenheter) med»likviderade«överskott (rivna). Detta illustreras i diagram 1. Diagram 1 Utvecklingen av totalt bostadsöverskott hos kommunala bostadsföretag Antal lägenheter Antal lägenheter Totalt överskott 1994 Källa: Bearbetning av SCB-statistik 1996 Rivna Kvarstående överskott Problemen med överskott på bostäder var säkerligen möjliga att förutse som konsekvens av omläggningen av den statliga bostadspolitiken. Man kan i allmänhet inte genomföra politiska åtgärder som höjer priset med 70 procent för ett av hushållen helt grundläggande lokalt behov och i ekonomiskt svaga regioner utan djupgående konsekvenser för både företag och hushåll. Men vare sig inkomstskattereformen eller omläggningen av den statliga bostadspolitiken föregicks av några särskilda regionala analyser. Följaktligen tog man heller inga särskilda regionala hänsyn till att bostadspolitikens omstöpning kunde medföra särskilda problem i kommuner med minskande befolkning. Problemen försköts nogsamt till kommunerna som ägare av bostadsföretagen. I stället tillsatte staten fyra år senare en bostadsdelegation som numera avvecklats efter akuthjälp till en del av de svårast drabbade kommunerna och bostadsföretagen. Inte heller i den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87), som bygger på 19 underlagsrapporter berörs de djupgående obalanserna mellan»folkets geografi«och kommunernas bostadsbestånd. Detsamma gäller för övrigt i de senaste årens alla utredningar om den kommunala skatteutjämningen. Dessa utredningar handlar om kostnader, skatter och statsbidrag för kommunernas kärnverksamhet. I systemen för skatteutjämning tillerkänns kommuner med minskande befolkning kostnadsersättning. Men detta gäller inte för den absolut mest riskfyllda delen i aktuella kommuners verksamhet det vill säga ägande av bostadsföretag. Betyder detta att huvuddelen av problemen lösts? Eller att de kommer att växa och fördjupas? Att stora och växande bostadsöverskott i stora delar av landet är ett problem helt vid sidan av regionalpolitikens regim? Har statens ansvar upphört? Att det är omöjligt för flertalet kommuner och bostadsföretag att självständigt komma till rätta med problemen? De stora frågorna i många kommuner handlar emellertid inte bara om tomma bostäder och hyresförluster. Utvecklingen under 1990-talet har ställt kommunerna inför flera allvarligare utmaningar. Kommunerna har fått större verksamhetsansvar bland annat till följd av huvudmannaskapsförändringar i relation till landstingen. Numera domineras verksamheten av personalintensiva välfärdstjänster, som kräver allt större ekonomiska resurser. Behoven har vuxit samtidigt som resurserna krympt. Dessutom har staten påfört kommunerna ett finansiellt balans- 1 Vad har hänt? 13

14 krav, som många kommuner, som har bostadsföretag med bräckliga balansräkningar, har svårt att uppfylla. Med denna inledande översikt redovisas i det följande en mer fördjupad beskrivning och analys. Vad har egentligen hänt? Vart pekar de avgörande förändringarna? Hur allvarligt berörs olika delar av landet? Vilka lokala marknader och kommuner handlar det om? Huvuddelen av de minsta? Var finns det större hot eller hopp? Genomgången handlar om: Den nya ekonomiska geografin Befolkning, hushåll och bostadsmarknader Kommunernas resurser Avsikten är inte att söka reda ut allt som hänt av betydelse i Sveriges ekonomiska geografi och vad som sätter djupare spår i framtiden. Beskrivningen och analysen koncentreras på faktorer som påverkar grundvalen för många kommuners verksamhet svag eller negativ tillväxt, stora och växande ekonomiska risker, för små lokala marknader och för stora bostadsbestånd. Den nya ekonomiska geografin Finns det en ny ekonomisk geografi i Sverige? Eller är det den»gamla vanliga«? Det finns flera motiv för att tala om nya starka drivkrafter i en ny ekonomisk geografi i Sverige. De tre främsta motiven är troligen: En växande regionalisering Nya kunskaper om betydelsen av regioners storlek Tillkomsten av en ny stabiliseringspolitisk regim För det första, sedan slutet av 1980-talet finns en växande regionalisering. Det gäller inte bara på så sätt att betydelsen av regional identitet, och som det kallas på finare EU-språk subsidiaritet, vuxit. Med växande rörlighet för kapital och arbetskraft har förståelsen för att regioner i högre grad än nationer är bärare av konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter fördjupats. Basindustrins lokala roll, som tidigare var starkt bunden till naturresursernas lokalisering, har inte bara decimerats och blivit en obetydlig del i många regioners ekonomi. Stora delar av basindustrins anläggningar har också flyttat närmare de stora marknadsplatserna. K-regioner drivna av täta nätverk, hög tillgänglighet och kunskapsproduktion har inte bara blivit ett begrepp. De har också visat sig ha större dynamik och tillväxtförmåga än vad som förväntades för tio år sedan. Växande företag internationaliseras allt snabbare. Företagen förlägger verksamheter och funktioner där de bästa regionala förutsättningarna finns, oberoende av nationsgränser och företagens ursprung. Det blir allt vanligare att regioner marknadsför sig och tävlar med varandra om både nya och gamla företag. Karlskrona som TelekomCity är en lika bra exponent för detta som Frankfurt som hela Europas finanscentrum. Utvecklingen är inte bara en återspegling av förändringar i nationalstatens roll och etnokulturella grunder. Regionalisering är framförallt en funktion av att flertalet marknader inte längre har några särskilda nationella gränser av ekonomisk betydelse. De ekonomiskt relevanta marknaderna är antingen större eller mindre och sammanfaller sällan med statliga och kommunala gränser. De relevanta marknaderna är i första hand globala, regionala eller lokala. Moderna regioner är i första hand inlemmade i en struktur av större eller mindre geografiska marknader. Regionalisering är en av»den nya ekonomiska geografins«starkaste realiteter. För det andra, under 1990-talet har det tillkommit en betydande kunskapsutveckling inom forskning om regional och urban ekonomi, som påvisar nya och starka geografiska villkor för ekonomisk utveckling. Det är i detta samman- 14 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

15 hang som nordamerikanska ekonomer myntat begreppet»den nya ekonomiska geografin«. Det»nya«ligger i att man fått en mer grundläggande förklaring till varför det finns både stora och små regioner, varför en del växer långsammare än andra och varför storleken spelar roll. Grundförklaringen ligger i att det finns så kallade interna skalfördelar som också kallas växande avkastning i praktiskt taget alla moderna företag. Utan förekomst av skalfördelar kan man i grund och botten inte förklara varför det finns geografisk koncentration av företag, produktion, arbetskraft och sysselsättning. Skalfördelar är liktydigt med att företag har fasta kostnader som är oberoende av antalet kunder. Det vanligaste exemplet på sådana fasta kostnader är resurser för produktutveckling. Fasta kostnader fungerar som ett av de mest effektiva etablerings- eller lokaliseringshindren för mindre regioner. Det är därför ingen tillfällighet att mobilnät och liknande system med stora fasta kostnader först byggs ut i de största och tätaste regionerna. Det var tidigare samma sak med fjärrvärmenät och vid seklets början elnät. Finns det fasta kostnader i en verksamhet är det alltid mindre ekonomisk risk i att lokalisera verksamheten i en större region än i en mindre det vill säga det är större chans att få täckning för fasta kostnader i en större marknadsplats än i en mindre. Geografisk koncentration av företag och sysselsättning är därför en direkt återspegling av att skalfördelar och fasta kostnader har ett mycket starkt inflytande på lokaliseringsmönster och regional tillväxt. Utan skalfördelar kunde näringsliv och sysselsättning lika gärna vara jämnt utspridd i geografin. Huvudbudskapet från den nya ekonomiska geografin är att en regions storlek potential spelar roll. Med avreglering och växande rörlighet söker sig företag till regioner med större marknadspotentialer och när företagen söker sig till dessa regioner växer de ytterligare och blir mer attraktiva för företag med fasta kostnader. Mindre regioner har i allmänhet komparativa nackdelar. Större regioner har å andra sidan en mer självförstärkande tillväxt, blir mer diversifierade och mindre riskfyllda marknader. Skall man bättre förstå regionstorlekens ekonomiska betydelse måste regioner ses som geografiska marknadsplatser. Med en geografisk marknadsplats menas enkelt uttryckt en plats där det är särskilt lätt att mötas för ekonomiskt utbyte att förvärva inkomster, göra affärer och driva företag. Det mest grundläggande är att det är lätt för hushåll och företag att mötas och dra ömsesidig helst daglig nytta av varandra. Och eftersom tillgång till kompetens är nyckelresursen för moderna och alltmer kunskapsberoende företag blir lokala arbetsmarknader de mest elementära regionerna. Det finns flera förklaringar till att arbetsmarknader i grunden är lokala. Både efterfrågan och utbud är lokalt betingad. För det första efterfrågar arbetsgivare sällan arbetskraft till någon geografiskt obestämd arbetsplats. Arbetsplatsen är oftast geografiskt fixerad och härmed starkt beroende av sin lokala marknad av kunskapskapital. Den främsta förklaringen till att arbetsmarknader är lokala är dock att bostadsmarknader är strängt lokala. Rörlighet på bostadsmarknaden är inte bara förenad med direkta flyttkostnader. De avgörande kostnaderna beror på att flyttning oftast är förenad med andra djupgående uppoffringar för att överge en känd och invand fysisk och social miljö. Huvuddelen av hushållens flyttningar begränsas därför till avstånd mindre än 10 till 20 km. Rörligheten mellan arbetsplatser, företag och branscher blir därför starkt lokalt bunden. Utbudet av arbetskraft blir också lokalt eftersom arbetsresor är en av hushållens absolut största obetalda uppoffringar som sätter mycket påtagliga geografiska marknadsgränser. 1 Vad har hänt? 15

16 Det finns inte något självklart svar på hur lokala arbetsmarknader bör avgränsas. Numera är emellertid flertalet forskare och andra experter överens om att en fix distans i kilometer mellan kärnan i någon tänkt centralort och dess omland inte sätter några särskilt funktionella gränser för lokala arbetsmarknaders utbredning. Lokala arbetsmarknader är i stället en funktion av pendlingsmönstrens utbredning. Lokala arbetsmarknader definieras bäst som pendlingsregioner. Sedan början av 1990-talet har Statistiska centralbyrån med statistik över pendlingen mellan alla svenska kommuner avgränsat lokala arbetsmarknader. SCB:s analyser för mitten av 1990-talet visar att det finns drygt hundra (109) lokala arbetsmarknader i landet. Det finns också analyser av senare års pendlingsmönster, som visar att antalet lokala arbetsmarknader i landet kan ha krympt till under 90 stycken under de senaste åren. Problemet med dessa är att de verkar ha mer osäkra gränser. Den följande beskrivningen och analysen grundas därför på att 1995 års funktionella gränser är mest statistiskt tillförlitliga. Regionstorlek handlar framförallt om de lokala arbetsmarknadernas relativa storlek. Spridningen i de lokala arbetsmarknadernas storlek är mycket stor. Det kan tydligt illustreras med personer i förvärvsaktiv ålder (16 64 år). I var och en av de minsta lokala marknaderna finns det inte mer än till förvärvsaktiva. Var och en av dessa marknader omfattar mindre än 1 promille av hela landets förvärvsaktiva befolkning. De minsta är Sorsele, Dorotea, Åsele och Arjeplog i norr. Men de minsta finns inte bara i landets norra del. Markaryd, Emmaboda, Laxå och Gullspång är små lokala arbetsmarknader i landets södra del. De minsta marknaderna har som regel en låg befolkningstäthet. Härmed blir naturligen också tätheten av utbud och efterfrågan samt ekonomisk aktivitet mycket låg. Många av de minsta marknaderna ligger också utom räckhåll för rimlig pendling till större lokala arbetsmarknader. De minsta marknaderna innefattar som regel endast en och oftast en liten kommun. Var och en av de tjugo största lokala arbetsmarknaderna är å andra sidan mångfalt större än de minsta och omfattar flera och ibland många kommuner. Villkoren för ekonomisk verksamhet, service, företag och sysselsättning är väsenskilda från villkoren i de minsta. Näringslivet i de minsta är mycket smalt, den lokala marknaden kan endast täcka mycket begränsade fasta kostnader och präglas oftast av stora ekonomiska risker. Det betyder naturligtvis inte att de minsta marknadernas utveckling är ödesbestämd. Det finns några små lokala arbetsmarknader som präglas av en gynnsam tillväxt. Men de är inte många. Vid sidan av Gnosjö, Värnamo och Gislaved är det främst Strömstad och Falkenberg. På följande schematiska karta visas en bild av Sveriges geografi av stora och små lokala arbetsmarknader. Gränsen mellan stora och små har lagts vid 5 promille av landets förvärvsaktiva befolkning, vilket betyder att de små marknaderna har färre än personer i yrkesaktiva åldrar. Gränsfallen blir då Karlskoga, Oskarshamn och Ludvika som de tre största av de små. Med en gräns på yrkesaktiva följer att den totala befolkningen i den lokala marknaden är cirka invånare. Med denna avgränsning finns det 74 små lokala arbetsmarknader. Bilden av dessa är relativt tydlig. De omfattar ett band över Småland i södra Sverige, kring Vänern, stora delar av Värmland och Bergslagen samt praktiskt taget hela norra Sverige väster om kustbandet. Den typiska storleken (medianen) bland de små är personer i förvärvsaktiva åldrar och antalet bosatta hushåll är knappt Till 16 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

17 dessa typiskt små marknader hör Bengtsfors, Hultsfred, Olofström och Hagfors. I dessa typiska marknader har befolkningen under 1990-talet minskat med (i genomsnitt) drygt 10 procent och sysselsättningen har som regel minskat med över 20 procent. Hushållens disponibla inkomster ligger kvar på samma nivå som Vakansgraden i kommunernas bostadsföretag ligger numera mellan 10 och 20 procent. De större lokala arbetsmarknaderna präglas av en annan bild. Totalt sett gäller det 35 lokala marknader, där den typiska (medianmarknaden) är Jönköping med förvärvsaktiva år 2000 och över hushåll. Av de större marknaderna domineras huvuddelen av en positiv ekonomisk utveckling. Sysselsättning och inkomster växer. Det är uppenbart att i den nya ekonomiska geografin spelar lokala marknaders storlek en Figur 1 Stora och små lokala arbetsmarknader år 2000 Över yrkesaktiva Under yrkesaktiva grundläggande roll för ekonomisk utveckling. De geografiska villkoren delar landet på ett mer djupgående sätt än tidigare. Se figur 1. Vid sidan av regionalisering och lokala marknaders storlek finns det, som tidigare nämnts, ytterligare ett förhållande som påverkat drivkraften i en ny ekonomisk geografi för Sverige. För det tredje har svensk ekonomi genomgått en dramatisk utveckling sedan senare delen av 1980-talet. Sverige har också fått grundläggande institutionella ekonomiska förändringar, som innebär att regioner och lokala marknader utsatts och utsätts för ekonomiska realiteter på ett hårdare sätt och som innebär att regionstorlek blir en starkare vattendelare. De senaste femton åren har svensk ekonomi genomlöpt fyra relativt tydliga faser och är nu på väg in i en femte. Dessa faser kan översiktligt sammanfattas med följande indelning: 1. Över 2. Kris 3. Stabili- 4. Förnyad 5. Avhettning sering tillväxt mattning Källa: SCB. Medlemskap i EU och nationell valutareglering har inte bara ersatts med offentliga utgiftstak. Sverige har fått en ny så kallad stabiliseringspolitisk regim. Den juridiska ramen för både penning- och finanspolitik har stöpts om. Kortsiktighet, inflation och tillhörande beteenden har ersatts med långsiktighet och konkreta mål om prisstabilitet. Regioner och lokala marknader, som tidigare var skyddade av finanspolitik bakom en mur av valuta- och kreditregleringar, uppräkningssystem för förändrade priser och räntebidrag, är numera inlemmade i en värld där regionala och lokala konkurrensvillkor spelar en helt annan roll. Marknadsvillkoren är reala och finanspolitiken svagare. Därtill har ett flertal nyckelmarknader avreglerats. De ekonomiska riskerna har 1 Vad har hänt? 17

18 förändrats och särskilt på små geografiska marknader ökat. Hela övergången medförde djupgående förändringar i sysselsättning och arbetslöshet. Under de tre till fyra första åren på 1990-talet föll sysselsättningen i hela landet med över personer. Den öppna arbetslösheten steg till över 8 procent. I de mest utsatta delarna av landet föll en femtedel av sysselsättningen bort i de lokala arbetsmarknaderna på tre år. Den nationella nedgången i sysselsättningen nådde sin botten Men detta var inte bottenåret i alla delar av landet. I hälften av landets drygt 100 lokala arbetsmarknader föll sysselsättningen ytterligare fram till och med utgången av år Stora delar av landet har därför endast under mycket kort tid kanske bara under sex kvartal haft någon sysselsästningstillväxt. Figur 2 Lokala arbetsmarknaders sysselsättningsutveckling åren Positiv sysselsättningstillväxt Negativ sysselsättningstillväxt Och som tidigare sagts, hela ekonomin är nu på väg in i en ny avmattningsperiod. Sysselsättningen kommer troligen åter att falla i stora delar av landet. Utvecklingen illustreras i figur 2. Denna bild är inte helt olik bilden av små kontra stora lokala arbetsmarknader. Tvärtom. I en mycket stor del av de små lokala marknaderna har tillväxten uteblivit. Hur kan man då sammanfatta den ekonomiska utvecklingen för regioner och lokala marknader? Hur ser egentligen den geografiska bilden ut för landet de tio senaste åren? Vad har hänt? Den realekonomiska utvecklingen i en region kan bäst och mest tillförlitligt avläsas med hushållens lönesumma. Det mest idealiska måttet är emellertid den så kallade bruttoregionprodukten BRP som direkt motsvaras av BNP på nationell nivå. Problemet med BRP-data är att de beräknas och publiceras med lång tidseftersläpning och blir därför mindre intressanta. BRP består dock av två huvudkomponenter: lönesumma och företagens bruttovinster. Lägger man ihop dessa två för en region får man BRP. Företagens bruttovinster är svårare att fastställa geografiskt och de är också relativt lättrörliga mellan regioner. För hushållens lönesumma finns det däremot snabb och tillförlitlig statistik. Och lönesumman i en region utgör faktiskt huvuddelen av BRP i normalfallet två tredjedelar av BRP. Lönesumman är därför i allmänhet ett tillförlitligt mått på BRP:s utveckling. Hushållens lönesumma är också grundbulten i deras disponibla inkomster. Mellan 1990 och utgången av 2000 växte hushållens reala lönesumma i hela landet med drygt 25 procent. Men utvecklingen var kraftigt snedfördelad mellan olika lokala arbetsmarknader. I sex lokala marknader Stockholm, Uppsala, Göteborg, Umeå, Gnosjö och Gislaved växte den med över 30 procent. Källa: SCB. 18 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

19 I hälften av landets cirka 110 lokala arbetsmarknader var tillväxten mindre än 15 procent. I nästan femton lokala marknader var den mindre än 5 procent eller negativ. I följande kartbild sammanfattas strukturen. Denna bild har stora likheter med de två föregående som sammanfattar regionstorlek och sysselsättning. Det finns ett starkt samband mellan regionstorlek, sysselsättning och inkomstutveckling, vilket naturligtvis också påverkar bostadsefterfrågan och villkoren för både kommuner och bostadsföretag. Figur 3 Real tillväxt i hushållens totala lönesumma åren Över 15% tillväxt i lönsumma Under 15% tillväxt i lönesumma Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. Nu är emellertid inte utvecklingen av hela lönesumman en direkt återspegling av de geografiska marknadsvillkorens förändringar. Det gäller lönesumman från offentliga myndigheter stat och kommuner. Denna del av lönesumman beror bland annat på den geografiska fördelningen av statliga myndigheter och deras sysselsättning i olika delar av landet. Lönesumman från offentliga myndigheter beror naturligtvis därtill framförallt på kommunernas och landstingens lokala verksamhet, som skiftar över landet beroende på villkor och ambitioner. Vid sidan av lönesumman från offentliga myndigheter kommer huvuddelen av lönesumman i flertalet regioner från marknadsberoende företag. Utvecklingen av hushållens lönesumma från företag ger därför en skarpare bild av hur de geografiska marknadsvillkoren förändrats. I hushållens inkomster från företag yttrar sig delningen av Sverige och den nya ekonomiska geografin mycket tydligt. Trots det mycket kraftiga ekonomiska uppsvinget under 1999 och 2000 förmådde företagen i stora delar av landet inte expandera tillräckligt för att motverka en långsiktig tillbakagång. Mellan 1990 och 2000 minskade hushållens reala löneinkomster från näringslivet i drygt trettio lokala arbetsmarknader. Och i nästan hälften av landets arbetsmarknader var tillväxten negativ eller mindre än 5 procent. Samtidigt växte hushållens lönesumma från företag med över 20 procent i närmare tjugo lokala marknader. Vid sidan om storstadsmarknaderna gällde det i första hand flertalet större regioner med universitet och högskolor. Bilden sammanfattas i figur 4 på sidan 20 och den återger på ett slående sätt den allvarliga bilden av marknadsvillkorens geografiska genomslag. Låg eller negativ ekonomisk tillväxt i en lokal marknad betyder inte nödvändigtvis att hushållens disponibla inkomster följer samma mönster. Vid sidan av löneinkomster bestäms hushållens disponibla inkomster framförallt av ersättningar från socialförsäkringssystemen inklusive pensioner. Och minskade arbetsinkomster beroende på svag eller negativ lokal tillväxt motverkas av ersättningar från socialförsäkringar. 1 Vad har hänt? 19

20 Figur 4 Real tillväxt i hushållens lönesumma från företag åren Över 5% tillväxt i lönesumma Under 5% tillväxt i lönesumma mfl faktorer, som är mer eller mindre beroende av den lokala marknadens långsiktiga utveckling. Socialförsäkringarnas betydelse för hushållens disponibla inkomster beror naturligtvis också på systemens ersättningsvillkor, som förändrats under 1990-talet. De regionalekonomiska förändringarna under 1990-talet ger emellertid en mycket tydlig bild av utvecklingen av hushållens disponibla inkomster. I nästan trettio lokala arbetsmarknader har hushållens samlade disponibla inkomster i reala termer vuxit med över 15 procent. Huvuddelen av dessa marknader är relativt stora. I nästan trettio lokala marknader har å andra sidan tillväxten i hushållens disponibla inkomster begränsats till högst fem procent realt. I flera av dessa har tillväxten varit negativ. Tillväxten i hushållens disponibla inkomster är också Figur 5 Real tillväxt i hushållens disponibla inkomster åren Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. Något förenklat kan uppbyggnaden av hushållens disponibla inkomster sammanfattas med följande uppställning: Över 15% tillväxt i disponibel inkomst Under 15% tillväxt i disponibel inkomst Tabell 2 Hushållens disponibla inkomster Löneinkomster från offentliga myndigheter + Löneinkomster från företag + Ersättningar från socialförsäkringssystem inklusive pensioner = Bruttoinkomst Preliminär skatt och egenavgifter = Disponibel inkomst Socialförsäkringarnas utfall, som i en del lokala marknader kan motsvara 30 procent eller mer av hushållens bruttoinkomster, beror naturligtvis inte bara på förändringar i lokala marknaders villkor. De beror också på ett mer djupgående sätt på befolkningens åldersstruktur, ohälsotal Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. 20 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Fastighetsmarknaden LTH Våren 2011 Fastighetsmarknaden Fastighetsmarknaden påverkas kontinuerligt av omvärldsfaktorer. Fastighetsmarknaden är inte en självständig och oberoende marknadsplats för dess aktörer

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Bilaga: Analys av utvecklingen på svaga bostadsmarknader

Bilaga: Analys av utvecklingen på svaga bostadsmarknader 16 Bilaga: Analys av utvecklingen på svaga bostadsmarknader Utgångspunkter Efterfrågan på statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag har varit marginell sedan BKN övertog ansvaret för

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen Dalarnas mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anders Mats, Montrab AB. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?... 2

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006

Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Stöd till byggande av egnahem i glesbygd 24 februari 2006 Ronnebygatan 40 TELEFON TELEFAX ORG.NR E-POST INTERNET Box 531, 371 23 Karlskrona 0455-33 49 40 0455-805 70 202100-4276 registrator@bkn.se www.bkn.se

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund

FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012. Kommentarer Peter Englund FINANSPOLITISKA RÅDETS RAPPORT 2012 Kommentarer Peter Englund HÅLLBARA STATSFINANSER Övertygande analys Långsiktig hållbarhet => mål för statens finansiella nettoförmögenhet (på lång sikt) => mål för finansiellt

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 214 Hushållens konsumtion 212 Finländarna konsumerade år 212 ungefär 5 procent mer än år 85 Under perioden 85 212 ökade hushållens konsumtionsutgifter reellt med 41 procent per hushåll

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur?

Arbetskraftsreserven. På toppen av en högkonjunktur? Arbetskraftsreserven På toppen av en högkonjunktur? Sysselsättningsökningen under de senaste tre åren har varit mycket stark ungefär 220 000 jobb har tillkommit netto 1. Trots detta har bara 40 procent

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

EU och kommunernas bostadspolitik

EU och kommunernas bostadspolitik EU och kommunernas bostadspolitik Betänkande av utredningen EU & kommunernas bostadspolitik Stockholm 2015 SOU 2015:58 Bilaga 2 Svaga bostadsmarknader Rapport 2014-04-17 605 Bilaga 2 SOU 2015:58 Inledning

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer