Efter bostadsakuten. tomma bostäder kostar på. Boendepolitik. programberedningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efter bostadsakuten. tomma bostäder kostar på. Boendepolitik. programberedningen"

Transkript

1 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på programberedningen Boendepolitik

2 Svenska Kommunförbundet Beredningen Boendepolitik Stockholm SABO Box Stockholm 1:a upplagan, december 2001 ISBN: Text: Niclas Johansson & Ulf Strömqvist, Temaplan AB Tryckeri: Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan Grafisk form & produktion: Elisabet Jonsson, SK Illustration: Jan Olsson Form & Illustration AB Satt i AGaramond och Gill Sans Omslag: Conqueror Texture Laid frostgrå 250 gr Inlaga: Multifine 100 gr 2 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

3 Förord DEN STORA befolkningsomflyttning som pågår i landet har skapat och kommer att skapa betydande problem för många kommuner och bostadsföretag på vikande marknader. Det har tidigare gjorts en rad studier av skeendet, bland annat i den regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87) med tillhörande bilagor och av Kommunförbundet i rapporten Växa och krympa flyttströmmarna, utjämningen och de kommunalekonomiska konsekvenserna från december SABO har i två rapporter från i år; Midnattstimmen en fråga om överlevnad respektive Gryningstimmen fem förslag för en ljusare framtid; översiktligt belyst problemen utifrån SABO-företagens utgångspunkt. Kommunförbundets programberedning för boendepolitiska frågor och SABO har dock gemensamt funnit att bostadsfrågorna i samband med vikande befolkningsunderlag kräver ytterligare belysning. Därför har beredningen och SABO gemensamt uppdragit åt Temaplan AB att genomföra en studie för att närmare analysera konsekvenserna för de berörda kommunägda bostadsföretagen och deras ägare (kommunerna). I uppdraget ingår bland annat att belysa vilka effekter som kan förväntas om den regionalpolitiska utredningens prognoser skulle slå in samt att antyda idéer om vad som kan göras av olika parter för att minska de negativa följderna av en sådan utveckling. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Rapporten har utarbetats av Ulf Strömqvist och Niclas Johansson vid Temaplan AB. Materialet har diskuterats med de båda beställarna men författarna ansvarar helt för det material och de åsikter som framförs i rapporten. Stockholm i december 2001 Björn Sundström Programberedningen boendepolitik Tomas Lindencrona SABO 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Vad har hänt? Den nya ekonomiska geografin Befolkning, hushåll och bostadsmarknader Fler eller färre bebodda bostäder? Förväntad hushållsutveckling Växande vakansgrad Nya villkor för kommunerna Syntes De kommande tio åren Sysselsättningen koncentreras Förnyad bild färre hushåll Fördubblade vakanser Hot och anpassning Vad är företagens bostäder värda? Huvudprognos Mer eller mindre? Kapitaltillskott för att klara resultatet Totalt 10 miljarder Tung börda för små Har kommunerna råd med ägartillskott? Kommunerna eller staten? Kommunernas ansvar Statens ansvar Lika behandling eller förhandling? Ett problem med ett slut Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

5 Sammanfattning UNDER DE SENASTE tio åren har omvandlingen av Sveriges ekonomiska geografi gått in i en ny fas. De ekonomiska och sociala drivkrafterna har förändrats. Och de senaste årens starka högkonjunktur har inte förändrat mönstren. De underliggande förändringarna är mer grundläggande och kommer med all sannolikhet att visa sig allt tydligare de närmaste åren, då konjunkturen viker. I praktiken har det visat sig att visionen»hela Sverige skall leva«är svår att leva upp till. Detta framgår alltmer tydligt av både befolkningsstatistiken och den ekonomiska statistiken. Utvecklingen är bland annat en följd av avreglering, ny stabiliseringspolitik, K-samhällets snabba framväxt, basindustriernas utfasning och ett allt starkare genomslag av drivkrafterna i den så kallade nya ekonomiska geografin. Det senare innebär i korthet att i avreglerade ekonomier får större och täta regioner starkare ekonomisk tillväxtförmåga än mindre och glesa regioner. Möjligheterna att motverka detta med politiska medel är begränsade. Med rörlig valuta blir finanspolitiken svagare. Regionstorlek spelar en mer grundläggande roll för ekonomisk tillväxt än vad som tidigare var den dominerande uppfattningen. Små regioner eller lokala marknader är i allmänhet förenade med större ekonomiska risker än större regioner. Detta spelar en särskilt stor roll för lokala bostads- och fastighetsföretag som inte kan flytta eller sprida sina risker. Kommuner kan heller inte flytta. De måste anpassa sig till den lokala utvecklingens villkor. Det finns också andra mer djupgående förklaringar till utvecklingen. Befolkningstillväxten i hela landet har dämpats. Födelseöverskotten är numera begränsade till ytterst få delar av landet och invandringen sker på andra villkor än tidigare. Antalet födda har varit färre än antalet döda de senaste fyra åren. Något liknande har tidigare inte inträffat sedan krigsåret Den tidigare förhållandevis stabila tillväxten av antalet hushåll i huvuddelen av landet bröts också under nittiotalet. Hushållens storlek minskade inte på samma sätt som tidigare. Därtill förändrades under första delen av nittiotalet villkoren i statens bostadspolitik. Konsekvensen blev kraftigt ökade boendekostnader, allvarliga bostadsöverskott i stora delar av landet och inte minst stora lokala ekonomiska risker i ägande och förvaltning av bostäder. Befolkningsminskning blev förenad med allt större kostnader för kommunerna. Grundförklaringen till bostadskostnadernas kraftiga uppgång ligger framförallt i inkomstskattereformen och i den efterföljande omläggningen av den statliga bostadspolitiken, som framförallt medförde att räntebidragen avvecklades. Problemen koncentreras till små Effekterna slog snabbt igenom och gav kraftigt stegrade vakansgrader och hyresförluster i en mycket stor del av landets kommunala bostadsföretag. Problemen koncentrerades också snabbt till stora delar av landet med de mest utsatta villkoren och särskilt till kommuner i små lokala arbets- och bostadsmarknader. I flertalet av dessa Sammanfattning 5

6 sjönk också sysselsättningen. Hushållens disponibla inkomster utvecklades svagt och tidvis också negativt. Förändringarna förstärktes av negativ befolkningsutveckling. Problemen förblev i stort sett också bestående under de tre senaste årens mycket kraftiga konjunkturuppgång. Överskott på bostäder och stora hyresförluster har blivit ett strukturellt problem. Särskilt för små kommuner. Och mycket talar för att problemen kommer att växa och medföra en ekonomiskt ohållbar utveckling för många kommuner som ägare till bostadsföretag. Inte bara tomma bostäder De ekonomiska bekymren i många kommuner handlar dock inte bara om tomma bostäder och hyresförluster. Utvecklingen under 1990-talet har ställt kommunerna inför flera allvarligare utmaningar. Kommunerna har fått större verksamhetsansvar, bland annat till följd av huvudmannaskapsförändringar i relation till landstingen. Numera domineras verksamheten av personalintensiva välfärdstjänster, som kräver allt större ekonomiska resurser. Behoven har vuxit samtidigt som resurserna krympt. Dessutom har staten påfört kommunerna ett finansiellt balanskrav, som många kommuner, som har bostadsföretag med bräckliga balansräkningar, har svårt att uppfylla. Skall kommunerna klara balanskravet finns det i många kommuner med minskande befolkning inte bara ett problem. Kommunerna måste dels spara i verksamheten. Dessutom måste de hantera sina bostadsföretags kort- och långsiktiga problem. En sannolik bild för de närmaste tio åren visar att befolkning, sysselsättning och antal hushåll kommer att minska i stora delar av landets kommuner. I flertalet av dessa har de kommunägda bostadsföretagen redan idag betydande problem med att få ihop sin ekonomi utan ägarnas medverkan. Det finns därför en allvarlig hotbild på både kortare och längre sikt, men den skall inte överdrivas. Trots allt är cirka 90 procent av bostäderna uthyrda i de flesta företagen. Växande vakanser och nedskrivning Hotbilden är sammansatt. Den innefattar framförallt två delar: Växande vakanser och krav på redovisning grundad på marknadsvärden. Vidtas inga särskilda åtgärder pekar utvecklingen på att de sammantagna vakanserna i kommunala bostadsföretag på krympande lokala marknader kommer att fördubblas de närmaste tio åren. De kan då komma att uppgå till totalt lägenheter i kommuner med befolkningsminskning. Utan aktiva åtgärder i bostadsföretag med växande vakanser leder utvecklingen ofelbart till allt mindre och slutligen till och med till negativa driftnetton i de värst utsatta företagen. Till hotbilden hör också nya redovisningsprinciper. Från och med år 2002 skall fastigheter i kommunala bostadsföretag redovisas till marknadsvärde. Detta värde är svårt att fastställa med tillförlitlighet, men i många företag är det med stor sannolikhet mindre än det värde som fastigheterna är bokförda till idag. Det gäller särskilt i företag med växande vakanser. Ges inte kommuner eller kommunala bostadsföretag särskilda redovisningsprinciper kommer för höga bokförda värden att tvinga fram betydande ägartillskott för att eliminera marknadens lägre värdering av fastigheterna, annars blir i många fall företagens egna kapital negativt. Åtminstone till självkostnadsvärde Skrivs inte de kommunala bostadsföretagens fastigheter ned till sina marknadsvärden, måste de åtminstone skrivas ned till värden som motsvarar ett självkostnadsvärde det vill säga till summan av framtida driftnetton diskonterade till nuvärden med samma ränta som gäller för företagens 6 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

7 långsiktiga belåning av sina fastigheter. Högre värden finns det inte täckning för. Till syvende och sist går självkostnadsprinciper ut på att sådana företag nätt och jämnt skall täcka sina framtida kapitalkostnader, jämte rörliga kostnader. En ingående framtidsanalys visar att det samlade behovet av nedskrivningar (till självkostnadsvärde) samt tillskott för att klara de aktuella företagens resultat uppgår till drygt 10 miljarder kronor. Huvuddelen av detta belopp måste tillföras under de närmaste åren om företagen skall få sina rätta självkostnadsvärden. Detta är trots allt en relativt begränsad finansiell kostnad för att avsluta en tidigare bostadspolitik som i backspegeln visade sig vara ohållbar i stora delar av landet. Tung börda för små För enskilda kommuner är emellertid behoven av kapitaltillskott allvarliga. De flesta av kommunerna där ägarna måste tillskjuta kapital till sina bostadsföretag är relativt små. Räknat per invånare i dessa kommuner blir därför kostnaderna betydande och i en del fall oöverstigliga. De flesta kommuner på vikande marknader har i praktiken inget eget kapital att skjuta till. Kommunernas tillgångar är inte marknadsvärderade och består i första hand av lokaler och anläggningar som används i verksamheten. Ägartillskott måste därför finansieras genom att kommunen tar upp nya lån. Balanskravet tillåter i normalfallet inte heller att ägartillskott till bostadsföretag finansieras genom minskning av det egna kapitalet. Om kommunerna ska uppfylla balanskravet kommer ägartillskott till bostadsföretagen därför i varierande omfattning att tränga undan resurser från annan kommunal verksamhet eller leda till skattehöjningar. Hur tung bördan blir för enskilda kommuner beror av hur de ekonomiska förutsättningarna utvecklas i övrigt. Mycket talar för att de kommande tio åren i allmänhet kommer att innebära mindre ekonomiska påfrestningar för kommunsektorn än på nittiotalet. Däremot är det högst sannolikt att befolkningsminskningens kostnader kommer att öka kraftigt under det kommande decenniet. Det vill säga, att mer fasta resurser såsom lokaler etc kommer att bli överflödiga när befolkningen minskar. Tillsammans med kostnaderna för bostadsföretagen blir detta med all sannolikhet en för stor börda att bära för många små kommuner och, med nuvarande ansvarsfördelning, en tung belastning för hela kommunsektorn. Att verksamhetens ökade kostnader för befolkningsminskning får bäras av alla kommuner via utjämningssystemet innebär i och för sig att invånarna i hela landet är med och betalar befolkningsminskningens kostnader. Men dessa regionalpolitiska kostnader får helt bäras av kommunerna och inte alls av staten. Dessutom går det inte längre att skjuta på frågor om fördelning av ansvar och kostnader för att värdet på de kommunala bostadsföretagens fastigheter på vikande marknader inte längre är rättvisande. Kommunerna eller staten? Kommunal självstyrelse är förenad med skyldigheter. De omfattar inte bara skyldigheter att fatta beslut och driva verksamhet inom statens ramar för kommunernas verksamhet. Skall kommunal självstyrelse vara reell måste kostnaderna för kommunala beslut också bäras av kommunerna. Det gäller både samtida och framtida kostnader. När det gäller de senare måste varje ansvarsfull kommun beakta att vissa kostnader är fasta medan andra är rörliga. Fasta kostnader kräver framförallt långsiktiga överväganden. De blir därför med nödvändighet förenade med risker som beror på att framtida förhållanden kan komma att ändras. Behoven Sammanfattning 7

8 kan ändras, ramarna för verksamheten kan ändras, räntor med mera kan ändras. Grundproblemet ligger inte i beslut förenade med normala risker. Kommunerna utreder före beslut, behoven analyseras och prövas, alternativ diskuteras och debatteras. Och som regel fattar man säkerligen beslut där normala risker övervägts. Att utgå från något annat finns inte någon egentlig grund för. Problemen ligger i onormala risker, det vill säga i förändringar som inte var möjliga att förutse när besluten fattades. När det gäller kommunernas historiska beslutsfattande finns flera grundläggande förändringar som rimligen måste anses ha varit svåra att förutse i tid. Det gäller: Förändringar i den statliga bostadspolitiken i samband med inkomstskattereformen, avveckling av räntebidragen och krav på marknadsvärdering av kommunala bostadsföretags fastigheter. Möjligen kan man också lägga till övergången till en låginflationspolitik med efterkrigstidens största ekonomiska åtstramning under första delen av 1990-talet. Det är svårt att hävda att kommunerna och deras bostadsföretag borde ha insett och planerat för detta långt innan det inträffade. Det handlar om förändringar i statens villkor som måste betecknas som svårförutsägbara. Från statens sida måste det också vara uppenbart att beslut om kommunernas uppgifter leder till fasta kostnader som måste fördelas över en längre period. Ändras ramarna och den ekonomiska livslängden på ett oförutsett sätt, som kommunerna inte haft anledning att beakta, kan rimligen inte kostnadskonsekvenserna utan vidare övervältras på kommunerna. Ovanstående innebär i korthet att kommunernas ansvar för sina kommunala bostadsföretag inte bör förändras vare sig för kostnader eller för tomma bostäder. Staten måste emellertid ta ansvar för att befolkningsminskning i kombination med regelförändringar både gett och medför kostnadskonsekvenser som kommunerna och bostadsföretagen inte kunnat förutse. Men frågan är på vilket sätt staten ska ta sitt ansvar? Ett statligt stöd kan principiellt utformas som ett generellt»bostadsstöd«till kommuner på svaga marknader eller som ett mer specifikt stöd inriktat på de bostadsföretag som har de största problemen. Ett generellt bidrag är inte förknippat med några särskilda krav på insatser från kommunen eller bostadsföretaget eller med någon statlig prövning av bostadsföretagets eller kommunens förutsättningar. Bidraget kan fördelas mellan kommunerna utifrån objektiva kriterier som till exempel befolkningsutvecklingen och vakansgraden den senaste femårsperioden. Ett generellt bidrag inkräktar inte på den kommunala självstyrelsen. Det krävs heller inte några särskilda bedömningar. Alla kommuner behandlas lika. Ansvarsfördelningen blir också tydlig. Det största problemet är träffsäkerheten. Ett bidrag grundat på objektiva kriterier kommer inte att kunna utformas så att det»exakt«motsvarar nedskrivningsbehoven i alla kommunala bostadsföretag på svaga marknader. Ett mer specifikt stöd innebär ansökningar och förhandlingar. Bostadsföretagens och kommunens framtida förutsättningar granskas. Stödet kan riktas till kommuner som inte har ekonomiska förutsättningar att själva klara upp problemen i bostadsföretagen. Det kan också vara förknippat med krav på åtgärder från kommunen och bostadsföretaget. Fördelen med ett specifikt stöd är att statens kostnader kan bli mindre eftersom insatserna begränsas till de kommuner som inte själva kan klara ut situationen. 8 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

9 Vår bedömning är att statens insatser bör utgå från några mer grundläggande principer och överväganden om framtida ansvarsfördelning och kommunalt självstyre. Dessa principer bör i första hand innefatta följande: Minsta möjliga inblandning i kommunernas självstyre. Statens insatser bör stimulera till aktivt kommunalt ägande och ledarskap. Alla kommuner bör ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal verksamhet. Att förutsättningarna ska vara likvärdiga innebär inte att kommuner och bostadsföretag görs ansvarslösa för utvecklingen. Statens insatser bör i möjligaste mån styras av fasta regler. Med ovanstående principer blir slutsatsen att basen för statens insatser bör vara ett generellt bidrag. Staten bör snarast pröva förutsättningarna att uppnå en rimlig precision i ett bidrag riktat till kommunerna för bostadspolitiska åtgärder, och där bidragets storlek bestäms utifrån objektiva kriterier. Det ger störst utrymme för ett reellt kommunalt självstyre och ansvarstagande för fattade beslut. Exempel på kriterier är befolkningsutvecklingen, antalet lägenheter i det kommunala bostadsföretagets bestånd och räntebidragens avtrappning. Ett generellt bidrag utesluter inte att det kommer att uppstå situationer där det krävs ytterligare insatser. Det kommer säkert att finnas kommuner som inte klarar sina åtaganden inom ramen för ett generellt system. I dessa kommuner krävs mer specifika insatser utifrån särskilda bedömningar. Dessa insatser bör dock omfatta så få kommuner som möjligt. Bidragssystemet måste vara långsiktigt, men tyngdpunkten bör ändå ligga på insatser inom en ganska snar framtid. Mot bakgrund av de stora nedskrivningsbehoven i många företag bör en betydande del av bidraget fördelas redan under de närmaste åren. Det generella bidraget bör vara förenat med en del villkor avseende bidragens nyttjande samt uppföljning. Finns det ett större behov av ägartillskott till bostadsföretaget är det inte rimligt att kommunen skjuter på problemet och använder bidraget på annat sätt. Vid sidan av det generella bidraget bör staten genom ett bidrag stimulera kommunerna till att riva eller på annat sätt avveckla bostäder som inte kan komma till användning. Ett alternativ, eller komplement, är att staten övertar tomma bostäder i ett särskilt bolag. Rapportens disposition Den följande rapporten omfattar tre huvudavsnitt och ett kort avslutande avsnitt. Rapporten inleds med en bred översikt om vad som kännetecknar den samhällsgeografiska utvecklingen det senaste decenniet. Detta är bakgrunden till det andra huvudavsnittet, som redovisar prognoser och en sannolik framtidsbild för de kommande tio åren. Det tredje avsnittet koncentreras på kommunernas bostadsföretag. Sammanfattning 9

10 10 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

11 1. Vad har hänt? UNDER DE SENASTE tio åren har omvandlingen av Sveriges ekonomiska geografi gått in i en ny fas. De ekonomiska och sociala drivkrafterna har förändrats. Och de senaste årens starka högkonjunktur har inte förändrat mönstren. De underliggande förändringarna är mer grundläggande och kommer med all sannolikhet att visa sig allt tydligare de närmaste åren, då konjunkturen viker. I praktiken har det visat sig att visionen»hela Sverige skall leva«är svår att leva upp till. Stora delar av landet har krympt och krymper. Detta framgår alltmer tydligt av både befolkningsstatistiken och den ekonomiska statistiken. Utvecklingen är bland annat en följd av avreglering, ny stabiliseringspolitik, K-samhällets snabba framväxt, basindustriernas utfasning och ett allt starkare genomslag av drivkrafterna i den så kallade nya ekonomiska geografin. Det senare innebär i korthet att i avreglerade ekonomier får större och täta regioner starkare ekonomisk tillväxtförmåga än mindre och glesa regioner. Möjligheterna att motverka detta med politiska medel är begränsade. Med rörlig valuta blir finanspolitiken svagare och med en EMU-gemensam valuta skärps den geografiska konkurrensen inom valutaområdet mellan å ena sidan stora och starka regioner och små och svaga regioner å andra sidan. Regionstorlek spelar en mer grundläggande roll för ekonomisk tillväxt än vad som tidigare var den dominerande uppfattningen. Små regioner eller lokala marknader är i allmänhet förenade med större ekonomiska risker än större regioner. Detta spelar en särskilt stor roll för lokala bostadsoch fastighetsföretag som inte kan flytta eller sprida sina risker. Kommuner kan heller inte flytta. De måste anpassa sig till den lokala utvecklingens villkor. Det finns också andra mer djupgående förklaringar till utvecklingen. Befolkningstillväxten i hela landet har dämpats. Födelseöverskotten är numera begränsade till ytterst få delar av landet och invandringen sker på andra villkor än tidigare. Antalet födda har varit färre än antalet döda de senaste fyra åren. Något liknande har tidigare inte inträffat sedan krigsåret Den tidigare förhållandevis stabila tillväxten av antalet hushåll i huvuddelen av landet bröts också under 1990-talet. Hushållens storlek minskade inte på samma sätt som tidigare. Därtill förändrades under första delen av 1990-talet villkoren i statens bostadspolitik. Konsekvensen blev kraftigt ökade boendekostnader, allvarliga bostadsöverskott i stora delar av landet och inte minst stora lokala ekonomiska risker i ägande och förvaltning av bostäder. Befolkningsminskning blev förenad med allt större kostnader för kommunerna. Grundförklaringen till bostadskostnadernas kraftiga uppgång ligger framförallt i inkomstskattereformen och i den efterföljande omläggningen av den statliga bostadspolitiken. I betänkandet av kommittén för utvärdering av skattereformen (SOU 1995:104) sammanfattas detta med följande (s. 45):»En marknad som fick i grunden ändrade förutsättningar i och med skattereformen var bostadsmarknaden. Omläggningen av den indirekta beskattningen innebar ökade drifts- och 1 Vad har hänt? 11

12 underhållskostnader för hela bostadsbeståndet. Den mer enhetliga kapitalbeskattningen, som minskade värdet av hushållens ränteavdrag, drev upp kapitalkostnaderna för egnahemsägare och bostadsrättsinnehavare. För att upprätthålla kostnadsparitet mellan olika upplåtelseformer reducerades samtidigt räntesubventionerna till hyresfastigheter. Sammantaget har detta inneburit väsentligt högre boendekostnader för alla upplåtelseformer. Analysen indikerar att skattereformen har minskat efterfrågan på bostadstjänster för nästan alla hushållstyper.«mellan maj 1990 och maj 1997 steg KPI för bostadsnyttjande med drygt 40 procent, medan KPI för hushållens totala konsumtion steg med knappt 25 procent. Det blev således mycket dyrare att bo under 1990-talet. Konsekvensen av detta blev att hushållens utgifter för att bo ökade från 26 procent av de totala konsumtionsutgifterna i maj 1990 till 35 procent i maj 1997 (enligt KPI). Den kraftiga fördyringen har framförallt gällt hyreshus. KPI för hyresboende steg med 70 procent under samma period! Samtidigt fanns det priser som föll under 1990-talet. Det gäller särskilt livsmedel. Priset på mat i Sverige minskade med 3 procent mellan maj 1990 och maj I tabell 1 sammanfattas den allmänna prisutvecklingen för hushållens totala konsumtion indelad i sju huvudgrupper. Som framgår skedde det mycket stora förändringar i prisstrukturen för hushållen under talet. Den största förändringen gällde mellan hyresboende och mat. Jämfört med livsmedel blev det 75 procent dyrare att bo i hyreslägenheter. Riksdagsbeslut och marknadsförändringar under 1990-talet gav således hushållen en av efterkrigstidens absolut kraftigaste prissignaler som i korthet innebar: Köp mer mat och hyr mindre bostad. Tabell 1 Huvudgrupper i hushållens utgifter rangordnade efter nominell prisutveckling under 1990-talet* Huvudgrupp Prisförändring i procent Hyreslägenheter inklusive värme + 70 Alkoholhaltiga drycker och tobak + 40 Transporter och samfärdsel + 35 Egnahem inklusive värme + 19 Inventarier och husgeråd + 18 Fritid, nöjen och kultur + 16 Kläder och skor + 8 Livsmedel 3 Totalt + 25 *Jämförelse mellan KPI för maj 1990 och maj Källa: SCB. Effekterna slog snabbt igenom och gav kraftigt stegrade vakansgrader och hyresförluster i en mycket stor del av landets kommunala bostadsföretag. Problemen koncentrerades också snabbt till stora delar av landet med de mest utsatta villkoren och särskilt till kommuner i små lokala arbets- och bostadsmarknader. I flertalet av dessa sjönk också sysselsättningen. Hushållens disponibla inkomster utvecklades svagt och tidvis också negativt. Förändringarna förstärktes av negativ befolkningsutveckling. Problemen förblev i stort sett också bestående under de tre senaste årens mycket kraftiga konjunkturuppgång. Överskott på bostäder och stora hyresförluster har blivit ett strukturellt problem. Särskilt för små kommuner. Och mycket talar för att problemen kommer att växa och medföra en ekonomiskt ohållbar utveckling för många kommuner som ägare till bostadsföretag. Antalet tomma lägenheter hos kommunala bostadsföretag steg redan mellan 1991 och 1993 med Och växte med ytterligare lägenheter fram till senare delen av 1997, då antalet tomma bostäder hos de kommunala bostadsföretagen uppgick till i hela landet. 12 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

13 Detta är emellertid en underskattning av utvecklingen av de totala överskotten. Med en viss fördröjning utlöste redan 1994 de kraftigt stigande vakanserna rivning av tomma lägenheter på flera av de mest utsatta marknaderna. Under 1994 omfattade de totala rivningarna drygt bostäder. De har sedan dess vuxit och uppgick i fjol till Totalt sett har drygt lägenheter rivits under 1990-talet. Skall man få en rättvisande bild av det totala överskottet av lägenheter hos kommunala bostadsföretag måste man lägga ihop kvarstående överskott (tomma lägenheter) med»likviderade«överskott (rivna). Detta illustreras i diagram 1. Diagram 1 Utvecklingen av totalt bostadsöverskott hos kommunala bostadsföretag Antal lägenheter Antal lägenheter Totalt överskott 1994 Källa: Bearbetning av SCB-statistik 1996 Rivna Kvarstående överskott Problemen med överskott på bostäder var säkerligen möjliga att förutse som konsekvens av omläggningen av den statliga bostadspolitiken. Man kan i allmänhet inte genomföra politiska åtgärder som höjer priset med 70 procent för ett av hushållen helt grundläggande lokalt behov och i ekonomiskt svaga regioner utan djupgående konsekvenser för både företag och hushåll. Men vare sig inkomstskattereformen eller omläggningen av den statliga bostadspolitiken föregicks av några särskilda regionala analyser. Följaktligen tog man heller inga särskilda regionala hänsyn till att bostadspolitikens omstöpning kunde medföra särskilda problem i kommuner med minskande befolkning. Problemen försköts nogsamt till kommunerna som ägare av bostadsföretagen. I stället tillsatte staten fyra år senare en bostadsdelegation som numera avvecklats efter akuthjälp till en del av de svårast drabbade kommunerna och bostadsföretagen. Inte heller i den regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87), som bygger på 19 underlagsrapporter berörs de djupgående obalanserna mellan»folkets geografi«och kommunernas bostadsbestånd. Detsamma gäller för övrigt i de senaste årens alla utredningar om den kommunala skatteutjämningen. Dessa utredningar handlar om kostnader, skatter och statsbidrag för kommunernas kärnverksamhet. I systemen för skatteutjämning tillerkänns kommuner med minskande befolkning kostnadsersättning. Men detta gäller inte för den absolut mest riskfyllda delen i aktuella kommuners verksamhet det vill säga ägande av bostadsföretag. Betyder detta att huvuddelen av problemen lösts? Eller att de kommer att växa och fördjupas? Att stora och växande bostadsöverskott i stora delar av landet är ett problem helt vid sidan av regionalpolitikens regim? Har statens ansvar upphört? Att det är omöjligt för flertalet kommuner och bostadsföretag att självständigt komma till rätta med problemen? De stora frågorna i många kommuner handlar emellertid inte bara om tomma bostäder och hyresförluster. Utvecklingen under 1990-talet har ställt kommunerna inför flera allvarligare utmaningar. Kommunerna har fått större verksamhetsansvar bland annat till följd av huvudmannaskapsförändringar i relation till landstingen. Numera domineras verksamheten av personalintensiva välfärdstjänster, som kräver allt större ekonomiska resurser. Behoven har vuxit samtidigt som resurserna krympt. Dessutom har staten påfört kommunerna ett finansiellt balans- 1 Vad har hänt? 13

14 krav, som många kommuner, som har bostadsföretag med bräckliga balansräkningar, har svårt att uppfylla. Med denna inledande översikt redovisas i det följande en mer fördjupad beskrivning och analys. Vad har egentligen hänt? Vart pekar de avgörande förändringarna? Hur allvarligt berörs olika delar av landet? Vilka lokala marknader och kommuner handlar det om? Huvuddelen av de minsta? Var finns det större hot eller hopp? Genomgången handlar om: Den nya ekonomiska geografin Befolkning, hushåll och bostadsmarknader Kommunernas resurser Avsikten är inte att söka reda ut allt som hänt av betydelse i Sveriges ekonomiska geografi och vad som sätter djupare spår i framtiden. Beskrivningen och analysen koncentreras på faktorer som påverkar grundvalen för många kommuners verksamhet svag eller negativ tillväxt, stora och växande ekonomiska risker, för små lokala marknader och för stora bostadsbestånd. Den nya ekonomiska geografin Finns det en ny ekonomisk geografi i Sverige? Eller är det den»gamla vanliga«? Det finns flera motiv för att tala om nya starka drivkrafter i en ny ekonomisk geografi i Sverige. De tre främsta motiven är troligen: En växande regionalisering Nya kunskaper om betydelsen av regioners storlek Tillkomsten av en ny stabiliseringspolitisk regim För det första, sedan slutet av 1980-talet finns en växande regionalisering. Det gäller inte bara på så sätt att betydelsen av regional identitet, och som det kallas på finare EU-språk subsidiaritet, vuxit. Med växande rörlighet för kapital och arbetskraft har förståelsen för att regioner i högre grad än nationer är bärare av konkurrensfördelar och tillväxtmöjligheter fördjupats. Basindustrins lokala roll, som tidigare var starkt bunden till naturresursernas lokalisering, har inte bara decimerats och blivit en obetydlig del i många regioners ekonomi. Stora delar av basindustrins anläggningar har också flyttat närmare de stora marknadsplatserna. K-regioner drivna av täta nätverk, hög tillgänglighet och kunskapsproduktion har inte bara blivit ett begrepp. De har också visat sig ha större dynamik och tillväxtförmåga än vad som förväntades för tio år sedan. Växande företag internationaliseras allt snabbare. Företagen förlägger verksamheter och funktioner där de bästa regionala förutsättningarna finns, oberoende av nationsgränser och företagens ursprung. Det blir allt vanligare att regioner marknadsför sig och tävlar med varandra om både nya och gamla företag. Karlskrona som TelekomCity är en lika bra exponent för detta som Frankfurt som hela Europas finanscentrum. Utvecklingen är inte bara en återspegling av förändringar i nationalstatens roll och etnokulturella grunder. Regionalisering är framförallt en funktion av att flertalet marknader inte längre har några särskilda nationella gränser av ekonomisk betydelse. De ekonomiskt relevanta marknaderna är antingen större eller mindre och sammanfaller sällan med statliga och kommunala gränser. De relevanta marknaderna är i första hand globala, regionala eller lokala. Moderna regioner är i första hand inlemmade i en struktur av större eller mindre geografiska marknader. Regionalisering är en av»den nya ekonomiska geografins«starkaste realiteter. För det andra, under 1990-talet har det tillkommit en betydande kunskapsutveckling inom forskning om regional och urban ekonomi, som påvisar nya och starka geografiska villkor för ekonomisk utveckling. Det är i detta samman- 14 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

15 hang som nordamerikanska ekonomer myntat begreppet»den nya ekonomiska geografin«. Det»nya«ligger i att man fått en mer grundläggande förklaring till varför det finns både stora och små regioner, varför en del växer långsammare än andra och varför storleken spelar roll. Grundförklaringen ligger i att det finns så kallade interna skalfördelar som också kallas växande avkastning i praktiskt taget alla moderna företag. Utan förekomst av skalfördelar kan man i grund och botten inte förklara varför det finns geografisk koncentration av företag, produktion, arbetskraft och sysselsättning. Skalfördelar är liktydigt med att företag har fasta kostnader som är oberoende av antalet kunder. Det vanligaste exemplet på sådana fasta kostnader är resurser för produktutveckling. Fasta kostnader fungerar som ett av de mest effektiva etablerings- eller lokaliseringshindren för mindre regioner. Det är därför ingen tillfällighet att mobilnät och liknande system med stora fasta kostnader först byggs ut i de största och tätaste regionerna. Det var tidigare samma sak med fjärrvärmenät och vid seklets början elnät. Finns det fasta kostnader i en verksamhet är det alltid mindre ekonomisk risk i att lokalisera verksamheten i en större region än i en mindre det vill säga det är större chans att få täckning för fasta kostnader i en större marknadsplats än i en mindre. Geografisk koncentration av företag och sysselsättning är därför en direkt återspegling av att skalfördelar och fasta kostnader har ett mycket starkt inflytande på lokaliseringsmönster och regional tillväxt. Utan skalfördelar kunde näringsliv och sysselsättning lika gärna vara jämnt utspridd i geografin. Huvudbudskapet från den nya ekonomiska geografin är att en regions storlek potential spelar roll. Med avreglering och växande rörlighet söker sig företag till regioner med större marknadspotentialer och när företagen söker sig till dessa regioner växer de ytterligare och blir mer attraktiva för företag med fasta kostnader. Mindre regioner har i allmänhet komparativa nackdelar. Större regioner har å andra sidan en mer självförstärkande tillväxt, blir mer diversifierade och mindre riskfyllda marknader. Skall man bättre förstå regionstorlekens ekonomiska betydelse måste regioner ses som geografiska marknadsplatser. Med en geografisk marknadsplats menas enkelt uttryckt en plats där det är särskilt lätt att mötas för ekonomiskt utbyte att förvärva inkomster, göra affärer och driva företag. Det mest grundläggande är att det är lätt för hushåll och företag att mötas och dra ömsesidig helst daglig nytta av varandra. Och eftersom tillgång till kompetens är nyckelresursen för moderna och alltmer kunskapsberoende företag blir lokala arbetsmarknader de mest elementära regionerna. Det finns flera förklaringar till att arbetsmarknader i grunden är lokala. Både efterfrågan och utbud är lokalt betingad. För det första efterfrågar arbetsgivare sällan arbetskraft till någon geografiskt obestämd arbetsplats. Arbetsplatsen är oftast geografiskt fixerad och härmed starkt beroende av sin lokala marknad av kunskapskapital. Den främsta förklaringen till att arbetsmarknader är lokala är dock att bostadsmarknader är strängt lokala. Rörlighet på bostadsmarknaden är inte bara förenad med direkta flyttkostnader. De avgörande kostnaderna beror på att flyttning oftast är förenad med andra djupgående uppoffringar för att överge en känd och invand fysisk och social miljö. Huvuddelen av hushållens flyttningar begränsas därför till avstånd mindre än 10 till 20 km. Rörligheten mellan arbetsplatser, företag och branscher blir därför starkt lokalt bunden. Utbudet av arbetskraft blir också lokalt eftersom arbetsresor är en av hushållens absolut största obetalda uppoffringar som sätter mycket påtagliga geografiska marknadsgränser. 1 Vad har hänt? 15

16 Det finns inte något självklart svar på hur lokala arbetsmarknader bör avgränsas. Numera är emellertid flertalet forskare och andra experter överens om att en fix distans i kilometer mellan kärnan i någon tänkt centralort och dess omland inte sätter några särskilt funktionella gränser för lokala arbetsmarknaders utbredning. Lokala arbetsmarknader är i stället en funktion av pendlingsmönstrens utbredning. Lokala arbetsmarknader definieras bäst som pendlingsregioner. Sedan början av 1990-talet har Statistiska centralbyrån med statistik över pendlingen mellan alla svenska kommuner avgränsat lokala arbetsmarknader. SCB:s analyser för mitten av 1990-talet visar att det finns drygt hundra (109) lokala arbetsmarknader i landet. Det finns också analyser av senare års pendlingsmönster, som visar att antalet lokala arbetsmarknader i landet kan ha krympt till under 90 stycken under de senaste åren. Problemet med dessa är att de verkar ha mer osäkra gränser. Den följande beskrivningen och analysen grundas därför på att 1995 års funktionella gränser är mest statistiskt tillförlitliga. Regionstorlek handlar framförallt om de lokala arbetsmarknadernas relativa storlek. Spridningen i de lokala arbetsmarknadernas storlek är mycket stor. Det kan tydligt illustreras med personer i förvärvsaktiv ålder (16 64 år). I var och en av de minsta lokala marknaderna finns det inte mer än till förvärvsaktiva. Var och en av dessa marknader omfattar mindre än 1 promille av hela landets förvärvsaktiva befolkning. De minsta är Sorsele, Dorotea, Åsele och Arjeplog i norr. Men de minsta finns inte bara i landets norra del. Markaryd, Emmaboda, Laxå och Gullspång är små lokala arbetsmarknader i landets södra del. De minsta marknaderna har som regel en låg befolkningstäthet. Härmed blir naturligen också tätheten av utbud och efterfrågan samt ekonomisk aktivitet mycket låg. Många av de minsta marknaderna ligger också utom räckhåll för rimlig pendling till större lokala arbetsmarknader. De minsta marknaderna innefattar som regel endast en och oftast en liten kommun. Var och en av de tjugo största lokala arbetsmarknaderna är å andra sidan mångfalt större än de minsta och omfattar flera och ibland många kommuner. Villkoren för ekonomisk verksamhet, service, företag och sysselsättning är väsenskilda från villkoren i de minsta. Näringslivet i de minsta är mycket smalt, den lokala marknaden kan endast täcka mycket begränsade fasta kostnader och präglas oftast av stora ekonomiska risker. Det betyder naturligtvis inte att de minsta marknadernas utveckling är ödesbestämd. Det finns några små lokala arbetsmarknader som präglas av en gynnsam tillväxt. Men de är inte många. Vid sidan av Gnosjö, Värnamo och Gislaved är det främst Strömstad och Falkenberg. På följande schematiska karta visas en bild av Sveriges geografi av stora och små lokala arbetsmarknader. Gränsen mellan stora och små har lagts vid 5 promille av landets förvärvsaktiva befolkning, vilket betyder att de små marknaderna har färre än personer i yrkesaktiva åldrar. Gränsfallen blir då Karlskoga, Oskarshamn och Ludvika som de tre största av de små. Med en gräns på yrkesaktiva följer att den totala befolkningen i den lokala marknaden är cirka invånare. Med denna avgränsning finns det 74 små lokala arbetsmarknader. Bilden av dessa är relativt tydlig. De omfattar ett band över Småland i södra Sverige, kring Vänern, stora delar av Värmland och Bergslagen samt praktiskt taget hela norra Sverige väster om kustbandet. Den typiska storleken (medianen) bland de små är personer i förvärvsaktiva åldrar och antalet bosatta hushåll är knappt Till 16 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

17 dessa typiskt små marknader hör Bengtsfors, Hultsfred, Olofström och Hagfors. I dessa typiska marknader har befolkningen under 1990-talet minskat med (i genomsnitt) drygt 10 procent och sysselsättningen har som regel minskat med över 20 procent. Hushållens disponibla inkomster ligger kvar på samma nivå som Vakansgraden i kommunernas bostadsföretag ligger numera mellan 10 och 20 procent. De större lokala arbetsmarknaderna präglas av en annan bild. Totalt sett gäller det 35 lokala marknader, där den typiska (medianmarknaden) är Jönköping med förvärvsaktiva år 2000 och över hushåll. Av de större marknaderna domineras huvuddelen av en positiv ekonomisk utveckling. Sysselsättning och inkomster växer. Det är uppenbart att i den nya ekonomiska geografin spelar lokala marknaders storlek en Figur 1 Stora och små lokala arbetsmarknader år 2000 Över yrkesaktiva Under yrkesaktiva grundläggande roll för ekonomisk utveckling. De geografiska villkoren delar landet på ett mer djupgående sätt än tidigare. Se figur 1. Vid sidan av regionalisering och lokala marknaders storlek finns det, som tidigare nämnts, ytterligare ett förhållande som påverkat drivkraften i en ny ekonomisk geografi för Sverige. För det tredje har svensk ekonomi genomgått en dramatisk utveckling sedan senare delen av 1980-talet. Sverige har också fått grundläggande institutionella ekonomiska förändringar, som innebär att regioner och lokala marknader utsatts och utsätts för ekonomiska realiteter på ett hårdare sätt och som innebär att regionstorlek blir en starkare vattendelare. De senaste femton åren har svensk ekonomi genomlöpt fyra relativt tydliga faser och är nu på väg in i en femte. Dessa faser kan översiktligt sammanfattas med följande indelning: 1. Över 2. Kris 3. Stabili- 4. Förnyad 5. Avhettning sering tillväxt mattning Källa: SCB. Medlemskap i EU och nationell valutareglering har inte bara ersatts med offentliga utgiftstak. Sverige har fått en ny så kallad stabiliseringspolitisk regim. Den juridiska ramen för både penning- och finanspolitik har stöpts om. Kortsiktighet, inflation och tillhörande beteenden har ersatts med långsiktighet och konkreta mål om prisstabilitet. Regioner och lokala marknader, som tidigare var skyddade av finanspolitik bakom en mur av valuta- och kreditregleringar, uppräkningssystem för förändrade priser och räntebidrag, är numera inlemmade i en värld där regionala och lokala konkurrensvillkor spelar en helt annan roll. Marknadsvillkoren är reala och finanspolitiken svagare. Därtill har ett flertal nyckelmarknader avreglerats. De ekonomiska riskerna har 1 Vad har hänt? 17

18 förändrats och särskilt på små geografiska marknader ökat. Hela övergången medförde djupgående förändringar i sysselsättning och arbetslöshet. Under de tre till fyra första åren på 1990-talet föll sysselsättningen i hela landet med över personer. Den öppna arbetslösheten steg till över 8 procent. I de mest utsatta delarna av landet föll en femtedel av sysselsättningen bort i de lokala arbetsmarknaderna på tre år. Den nationella nedgången i sysselsättningen nådde sin botten Men detta var inte bottenåret i alla delar av landet. I hälften av landets drygt 100 lokala arbetsmarknader föll sysselsättningen ytterligare fram till och med utgången av år Stora delar av landet har därför endast under mycket kort tid kanske bara under sex kvartal haft någon sysselsästningstillväxt. Figur 2 Lokala arbetsmarknaders sysselsättningsutveckling åren Positiv sysselsättningstillväxt Negativ sysselsättningstillväxt Och som tidigare sagts, hela ekonomin är nu på väg in i en ny avmattningsperiod. Sysselsättningen kommer troligen åter att falla i stora delar av landet. Utvecklingen illustreras i figur 2. Denna bild är inte helt olik bilden av små kontra stora lokala arbetsmarknader. Tvärtom. I en mycket stor del av de små lokala marknaderna har tillväxten uteblivit. Hur kan man då sammanfatta den ekonomiska utvecklingen för regioner och lokala marknader? Hur ser egentligen den geografiska bilden ut för landet de tio senaste åren? Vad har hänt? Den realekonomiska utvecklingen i en region kan bäst och mest tillförlitligt avläsas med hushållens lönesumma. Det mest idealiska måttet är emellertid den så kallade bruttoregionprodukten BRP som direkt motsvaras av BNP på nationell nivå. Problemet med BRP-data är att de beräknas och publiceras med lång tidseftersläpning och blir därför mindre intressanta. BRP består dock av två huvudkomponenter: lönesumma och företagens bruttovinster. Lägger man ihop dessa två för en region får man BRP. Företagens bruttovinster är svårare att fastställa geografiskt och de är också relativt lättrörliga mellan regioner. För hushållens lönesumma finns det däremot snabb och tillförlitlig statistik. Och lönesumman i en region utgör faktiskt huvuddelen av BRP i normalfallet två tredjedelar av BRP. Lönesumman är därför i allmänhet ett tillförlitligt mått på BRP:s utveckling. Hushållens lönesumma är också grundbulten i deras disponibla inkomster. Mellan 1990 och utgången av 2000 växte hushållens reala lönesumma i hela landet med drygt 25 procent. Men utvecklingen var kraftigt snedfördelad mellan olika lokala arbetsmarknader. I sex lokala marknader Stockholm, Uppsala, Göteborg, Umeå, Gnosjö och Gislaved växte den med över 30 procent. Källa: SCB. 18 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

19 I hälften av landets cirka 110 lokala arbetsmarknader var tillväxten mindre än 15 procent. I nästan femton lokala marknader var den mindre än 5 procent eller negativ. I följande kartbild sammanfattas strukturen. Denna bild har stora likheter med de två föregående som sammanfattar regionstorlek och sysselsättning. Det finns ett starkt samband mellan regionstorlek, sysselsättning och inkomstutveckling, vilket naturligtvis också påverkar bostadsefterfrågan och villkoren för både kommuner och bostadsföretag. Figur 3 Real tillväxt i hushållens totala lönesumma åren Över 15% tillväxt i lönsumma Under 15% tillväxt i lönesumma Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. Nu är emellertid inte utvecklingen av hela lönesumman en direkt återspegling av de geografiska marknadsvillkorens förändringar. Det gäller lönesumman från offentliga myndigheter stat och kommuner. Denna del av lönesumman beror bland annat på den geografiska fördelningen av statliga myndigheter och deras sysselsättning i olika delar av landet. Lönesumman från offentliga myndigheter beror naturligtvis därtill framförallt på kommunernas och landstingens lokala verksamhet, som skiftar över landet beroende på villkor och ambitioner. Vid sidan av lönesumman från offentliga myndigheter kommer huvuddelen av lönesumman i flertalet regioner från marknadsberoende företag. Utvecklingen av hushållens lönesumma från företag ger därför en skarpare bild av hur de geografiska marknadsvillkoren förändrats. I hushållens inkomster från företag yttrar sig delningen av Sverige och den nya ekonomiska geografin mycket tydligt. Trots det mycket kraftiga ekonomiska uppsvinget under 1999 och 2000 förmådde företagen i stora delar av landet inte expandera tillräckligt för att motverka en långsiktig tillbakagång. Mellan 1990 och 2000 minskade hushållens reala löneinkomster från näringslivet i drygt trettio lokala arbetsmarknader. Och i nästan hälften av landets arbetsmarknader var tillväxten negativ eller mindre än 5 procent. Samtidigt växte hushållens lönesumma från företag med över 20 procent i närmare tjugo lokala marknader. Vid sidan om storstadsmarknaderna gällde det i första hand flertalet större regioner med universitet och högskolor. Bilden sammanfattas i figur 4 på sidan 20 och den återger på ett slående sätt den allvarliga bilden av marknadsvillkorens geografiska genomslag. Låg eller negativ ekonomisk tillväxt i en lokal marknad betyder inte nödvändigtvis att hushållens disponibla inkomster följer samma mönster. Vid sidan av löneinkomster bestäms hushållens disponibla inkomster framförallt av ersättningar från socialförsäkringssystemen inklusive pensioner. Och minskade arbetsinkomster beroende på svag eller negativ lokal tillväxt motverkas av ersättningar från socialförsäkringar. 1 Vad har hänt? 19

20 Figur 4 Real tillväxt i hushållens lönesumma från företag åren Över 5% tillväxt i lönesumma Under 5% tillväxt i lönesumma mfl faktorer, som är mer eller mindre beroende av den lokala marknadens långsiktiga utveckling. Socialförsäkringarnas betydelse för hushållens disponibla inkomster beror naturligtvis också på systemens ersättningsvillkor, som förändrats under 1990-talet. De regionalekonomiska förändringarna under 1990-talet ger emellertid en mycket tydlig bild av utvecklingen av hushållens disponibla inkomster. I nästan trettio lokala arbetsmarknader har hushållens samlade disponibla inkomster i reala termer vuxit med över 15 procent. Huvuddelen av dessa marknader är relativt stora. I nästan trettio lokala marknader har å andra sidan tillväxten i hushållens disponibla inkomster begränsats till högst fem procent realt. I flera av dessa har tillväxten varit negativ. Tillväxten i hushållens disponibla inkomster är också Figur 5 Real tillväxt i hushållens disponibla inkomster åren Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. Något förenklat kan uppbyggnaden av hushållens disponibla inkomster sammanfattas med följande uppställning: Över 15% tillväxt i disponibel inkomst Under 15% tillväxt i disponibel inkomst Tabell 2 Hushållens disponibla inkomster Löneinkomster från offentliga myndigheter + Löneinkomster från företag + Ersättningar från socialförsäkringssystem inklusive pensioner = Bruttoinkomst Preliminär skatt och egenavgifter = Disponibel inkomst Socialförsäkringarnas utfall, som i en del lokala marknader kan motsvara 30 procent eller mer av hushållens bruttoinkomster, beror naturligtvis inte bara på förändringar i lokala marknaders villkor. De beror också på ett mer djupgående sätt på befolkningens åldersstruktur, ohälsotal Källa: Kontrolluppgifterna, SCB och Temaplan. 20 Efter bostadsakuten tomma bostäder kostar på

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen

Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen Utvecklingsavdelningen God ekonomisk tillväxt i Umeåregionen 1 (12) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, maj 212 INNEHÅLL sida Inledning 3 Högre ekonomisk tillväxt än rikssnittet

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Är det dags för en ny grön våg?

Är det dags för en ny grön våg? Är det dags för en ny grön våg? Kan man motverka urbaniseringen med pendlingsersättning? Ted Lindqvist 1 Innehåll Utvecklingen av Sveriges ekonomiska geografi Kort om undersökningen - respondenter Resultat

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep 160930 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 20 september BP 2017 20 september Svenskt näringsliv presenterar ranking av lokalt företagsklimat: Storstäderna backar 20

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001

Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Arbetskraftsrörelser Arbetskraftsrörelser mellan Sverige och Norge under 2001 Gunnar Hedin 6 Bakgrund Sedan mer än femtio år har det funnits ambitioner inom det nordiska

Läs mer

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA

Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA Foto: Karl Gabor UPPSALA HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-05 BEFOLKNINGSÖKNINGEN UTMANAR UPPSALA 400 000 invånare i Uppsala län inom tio år Sveriges befolkning ökar rekordartat. Nästa år kommer Sverige med

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande Finanspolitiska rådets rapport 2016 John Hassler Ordförande Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt 2015. Sverige är på väg in i en högkonjunktur redan i år. Offentliga budgeten har förstärkts betydligt

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige

A2002:006. Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige A2002:006 Rapport om den regionala utvecklingen i Sverige Preliminär beskrivning, våren 2002 ITPS Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 063-166600 Telefax: 063-166601 E-post: info@itps.se www.itps.se

Läs mer

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING

Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer