Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning Antagen av kommunfullmäktige 45, 29 april 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2013. Antagen av kommunfullmäktige 45, 29 april 2014"

Transkript

1 Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2013 Antagen av kommunfullmäktige 45, 29 april

2 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Kommunchefen har ordet... 4 Kommunens organisation och styrning... 5 Förvaltningsberättelse... 9 Heby kommun en översikt... 9 Förhållanden som är viktiga för bedömning av ekonomin Översikt och prognostiserad utveckling Finansiell analys Uppföljning av inriktningar Kvalitet Personalekonomisk redovisning Mångfald och valfrihet alternativa driftsformer Verksamheter Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamhetsutskott Miljö- och byggnämnden Sociala nämnden Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Räkenskaper Revisionsberättelse

3 Övergripande kommentarer och organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet Befolkningen har 2013 ökat med 86 personer. Det är den största befolkningsökningen på över 10 år i Heby kommun! Det är mycket positivt och det beror på bra kommunikationer, det gynnsamma geografiska läget, spännande E-handelsföretag, ökad inflyttning och bostadsbyggande i Östervåla, Harbo, Heby och Morgongåva. Kommunens varumärke Häst i Heby har också stärkts med många fina hästsportframgångar, och Julmyra Horse Centers positiva expansion. Jag vill understryka hur viktigt det är för kommunens medborgare att små och medelstora företag utvecklas och växer. Det är i småföretagen de nya jobben skapas och det är en förutsättning för tillväxt och välstånd i Heby kommun. Kommunen arbetar mycket aktivt tillsammans med näringslivet och dess organisationer för att företagsklimatet ska bli bättre. Det handlar bland annat om snabb och korrekt service, och ett gott bemötande. En ny översiktsplan har antagits - Kommunplan 2013 som ersätter den från Planen anger hur vi vill att kommunen ska utvecklas de närmaste 10 åren. Ett så kallat tematiskt tillägg gjordes för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Och Östaområdet har pekats ut som mycket attraktivt för såväl besöksnäring som närboende. Kollektivtrafikresorna har ökat kraftigt sedan Upptåget mellan Uppsala och Sala startade, med stopp i Heby och Morgongåva. Upptåget har helt enkelt blivit en succé med många nöjda resenärer! Vi har också fått det glädjande beskedet att Trafikverket planerar att starta byggnationen av riksväg 56 mellan Heby och Tärnsjö under 2014 och den förväntas pågå till Det är en mycket stor satsning inom kommunens gränser på nästan en halv miljard kronor. Miljö- och energifrågorna har gått in i en ny fas som syftar till att fler ska producera solelenergi. Nordens största solelanläggningar har invigts efter riksväg 56 och i Morgongåva, och flera privata anläggningar har sett dagens ljus. Vett och Wattutbildningar, för att spara energi, genomförs i kommunens verksamhet och i det civila samhället. Skolorna i Heby kommun ska vara bland landets bästa det är vår inriktning. Därför är det väldigt positivt att kunskapsresultaten förbättrats i de nationella proven i årskurs 6. I skolorna görs det en stor satsning på informationsteknik till lärare och elever. En satsning görs också på höjda löner för lärarna och det införs så kallade karriärtjänster. Arbetet med Framtidens äldreomsorg går nu in i ett genomförandeskede, med de tre gruppernas arbete med bostäder, dagliga aktiviteter för äldre och vård- och omsorgsboende som bakgrund. Under 2014 ska dagverksamhet för äldre startas på Tallgården i Östervåla, Liljebacken i Tärnsjö och på Torget i Heby. Förskolebarn, ungdomar och äldre kommer att serveras fisk, nötkött, fläskkött, grönsaker och frukt som producerats i Uppland när den nya livsmedelsupphandlingen träder ikraft 1 juli. Det ekonomiska resultatet för 2013 med plus 14,6 miljoner för kommunen, är glädjande nog för andra året i rad, på den nivå som budgeterats. Mångåriga ekonomiska problem och ökande behov inom främst vård och omsorg försvårar och utmanar alltjämt långsiktig planering både verksamhetsmässigt och finansiellt. Vi har arbetat hårt för att skapa den ordning och reda som krävs för en effektiv styrning och ledning, men det finns en del kvar att göra. Heby kommun har kunnat fatta beslut som syftar till att kommunen blir robustare och mindre sårbar. Vi har avsatt pengar till pensioner som måste betalas ut i framtiden, infört en resultatutjämningsreserv och genomfört en del eftersatt underhåll av fastigheter, gator och grönytemiljöer. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till er alla kommunanställda, förtroendevalda, medborgare, föreningar och företag för era engagerande och outtröttliga arbetsinsatser för att göra Heby kommun ännu bättre. Vi kan alla vara stolta över Heby kommun! Marie Wilén (C) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Kommunchefen har ordet Vi har lämnat 2013 och gått in i ett nytt år. Med det gångna året som utgångspunkt har Heby kommun all anledning att se positivt på framtiden. Kommunen befinner sig i en mycket intressant utvecklingsfas. Vi blir på ett allt tydligare sätt en del av den expansiva Stockholms- och Uppsalaregionen. Det kommer att ha stor betydelse för befolkningsutveckling, för nya företag som vill etablera sig och för byggnation av bostäder. Personligen kommer jag att minnas 2013 som året där det började hända saker inom dessa områden. På flera platser i kommunen, och främst i den norra delen, har lokala entreprenörer tagit initiativ till byggnation av bostäder. Utvecklingen av Julmyra hästsamhälle har också tagit ordentlig fart under året. Dessa initiativ är guld värda för kommunens utveckling. Stor betydelse har också beslutet att det kommunala fastighetsbolaget ska bygga fler bostäder. Utöver detta har kommunledningen haft kontakt med flera större byggföretag för att resonera om möjligheten till byggnation. Vi är med andra ord på väg på flera sätt och alla initiativ behövs. Att klara den nödvändiga bostadsförsörjningen kräver insatser från alla håll. Ingen klarar det ensam. Den positiva befolkningsutvecklingen under 2013 är också ett trendbrott. En positiv framåtanda, förbättrade kommunikationer, ett rikt föreningsliv, ett gott företagsklimat och god kommunal service är avgörande faktorer för det. Av avgörande betydelse är att vi använder oss av den vind vi har fått i våra segel för att fortsätta resan mot en än bättre kommun. Även här behöver alla krafter förenas för att nå framgång. Ingen part löser det på egen hand. De som har lärt känna mig i min nuvarande roll vet att jag alltid lyfter fram vikten av ett gynnsamt företagsklimat, som en avgörande faktor för kommunens framtid. Det är därför glädjande att konstatera att kommunen förbättrat sina resultat i den så kallade NKI-mätningen, som mäter just företagens nöjdhet med kommunen. Men även om det blivit bättre så är vi inte nöjda. Vi fortsätter därför envist resan mot att bli en av landets mest företagarvänliga kommuner. En annan förutsättning för att attrahera nya företag, människor och framför allt att få dem som redan finns här att vara tillfredställda är förstås upprätthållandet av en god kommunal service. Många utvecklingsinsatser genomförs hela tiden i verksamheten. En förutsättning för det är kompetenta medarbetare som mår bra och trivs i sina uppdrag. Det är därför glädjande att 2013 är ett år där fokus har riktats alltmer mot att bli en bra arbetsgivare och där det hälsofrämjande arbetet har fått allt större utrymme. Idag finns i kommunen över 40 hälsolagledare, vi har infört friskvårdskuponger, beslutat om rökfri arbetstid etc. Genomförd medarbetarenkät bekräftar också att vi är på rätt väg då resultaten generellt sett blivit bättre. Medelanställningstiden ökar och är över 15 år. Även det är ett tecken på att de flesta trivs på sina arbetsplatser. Alla kommuner har utmaningar framför sig. Men alla har också stora möjligheter. Heby kommun är inget undantag i det avseende. Den fortsatta resan handlar om att förena alla möjliga krafter i vår strävan att bli en än mer attraktiv kommun att leva i och bedriva verksamhet i. Gör vi det tillsammans och fokuserar på möjligheter istället för att fastna i möjliga problem så kommer vi att lyckas. Resan har bara börjat! Nu lägger vi i nästa växel och kör vidare! Peter Lund kommunchef 4

5 Kommunens organisation och styrning Politisk organisation Gemensam nämnd för överförmyndarfrågor i Uppsala län Kommunfullmäktige Hebyfastigheter AB Valnämnden Fullmäktiges revisorer Verksamhetsutskottet Kommunstyrelsen Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor Beredningen för kultur- och fritidsfrågor Beredningen för skolfrågor Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor Sociala nämnden Miljö- och byggnämnden Kommunfullmäktige I enlighet med kommunallagen (1991:900) har kommunfullmäktige det samlade ansvaret för den kommunala verksamheten och styr kommunens nämnder, kommunstyrelsen och bolag. Kommunfullmäktige fördelar anslagen till kommunstyrelsen, nämnder och beredningar och beslutar om inriktningar. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Centerpartiet 8 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Lokala partiet 4 Miljöpartiet 2 Moderaterna 6 Socialdemokraterna 13 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Totalt 41 5

6 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar, på uppdrag av kommunfullmäktige, för att organisationen agerar inom ramen för det uppdrag som tilldelats. Kommunstyrelsen ansvarar också för att det finns en fungerande planeringsprocess. Vidare är kommunstyrelsen skiljenämnd om olika delar i organisationen inte är överens om tolkningar och tillämpningar av regelverk eller överenskommelser inom kommunen. Verksamhetsutskott Kommunstyrelsens verksamhetsutskott (KsVU) ansvarar som utförare för den kommunalt drivna verksamheten förutom den som beredningen för skolfrågor ansvarar för. Verksamheten bedrivs på uppdrag, som utformas i överenskommelser mellan KsVU och beställande beredningar och nämnder. Kommunstyrelsen tilldelar verksamhetsutskottet driftansvar för verksamheterna genom sin delegationsordning. Finansiering av KsVU sker huvudsakligen genom intäkter från de uppdrag man får från beredningar och nämnder som dokumenteras i överenskommelser. Beredningarna för äldre- och omsorgsfrågor, miljö- och samhällsbyggnadsfrågor samt kultur- och fritidsfrågor Beredningarna är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningarna ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningarna ansvarar för finansiering av verksamheter, oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift, samt för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde. De intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Beredningen för skolfrågor Beredningen för skolfrågor är befolkningsföreträdare. I den rollen ska beredningen ta fram förslag till inriktningar och underlag för kommunfullmäktiges strategiska beslut. Beredningen för skolfrågor ansvarar för finansiering och uppföljning av det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och vuxna. Den ansvarar också för driften av den kommunala verksamheten inom området. Inom beredningen för skolfrågor säkerställs frågor om konkurrensneutralitet genom internkontroller som initieras av kommunstyrelsen. Utöver detta har fullmäktiges revisorer i sitt uppdrag att kontrollera att fattade beslut följs, det vill säga att exempelvis konkurrensneutralitet råder. Konkurrensneutraliteten säkerställs således genom kontroller. Nämnderna Nämnderna fullgör kommunens uppgifter inom respektive myndighetsområde. De tar fram förslag till inriktningar. De ansvarar för den övergripande uppföljningen inom respektive verksamhetsområde och för finansiering av verksamheter oavsett om de utförs i kommunal eller enskild drift. Nämnderna intar ett konkurrensneutralt förhållningssätt mellan intern och extern verksamhet. Styrdokument Lagstiftningen styr en stor del av den kommunala verksamheten. Som ett komplement till lagstiftningen beslutar kommunen om egna styrdokument. Av nedanstående tabeller framgår vilka typer av styrdokument som finns i Heby kommun. Samtliga styrdokument finns tillgängliga i Heby kommuns författningssamling och på kommunens hemsida 6

7 Styrning av ansvarsfördelning Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Instruktioner och reglementen för politiska organ Tills vidare Kommunfullmäktige Delegationsordningar Tills vidare Ansvarig beredning/nämnd/ styrelse Styrning av verksamhetsinnehåll och ekonomi Styrdokument Tidsomfattning Beslutsnivå Vision Mycket långsiktig Kommunfullmäktige Inriktningar 5-10 år Kommunfullmäktige Policies 5-10 år Kommunfullmäktige Planer 5-10 år Kommunfullmäktige Effektmål 1-4 år Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Riktlinjer Efter behov/tills vidare Ansvarig beredning/ nämnd/styrelse Ekonomisk planering (ingår i budget och plan) 1-3 år Kommunfullmäktige Styrkedjan All styrning och ledning utgår från kommunens vision Heby kommun, en växande landsbygdskommun, med trygghet, närhet och livskvalitet. Utifrån visionen lämnar beredningar, nämnder och kommunstyrelsen förslag till inriktningar. Inriktningarna är av långsiktig karaktär och pekar ut de verksamhetsområden som ska prioriteras under tidsperioden. De har ett brukar- och/eller medborgarfokus. Inriktningarna är en del av budget 2013 och plan och antas av fullmäktige. Kommunfullmäktige styr också med policies, planer och ekonomiska anslag. Policies och planer är av långsiktig karaktär och har bäring på visionen. Utifrån fullmäktiges styrdokument, ska beställande beredningar och nämnder samt kommunstyrelsen formulera och anta effektmål. Effektmålen är mätbara och har ett brukar- och/eller medborgarfokus och beskriver den kvalitet som ska uppnås av utförarna för att tillgodose brukarnas och/eller medborgarnas behov. Med utvalda kvalitets- och kostnadsmått som grund formuleras effektmålen. På det sättet bestäms nivån på den kvalitet som ska uppnås och en jämförelse med kostnader kan göras. Genom att använda mått som också används av andra kommuner i riket ges en möjlighet till jämförelse. Effektmålen har också en koppling till de resurser som fullmäktige ställer till förfogande för respektive beställande beredning och nämnd. Effektmålen styr såväl den kommunalt drivna verksamheten som den externt drivna. 7

8 Kommunstyrelsen och dess verksamhetsutskott ansvarar för den kommunala utförarverksamheten, förutom inom beredningen för skolfrågors ansvarsområde. Det står kommunstyrelsen, verksamhetsutskottet och beredningen för skolfrågor fritt att besluta om ytterligare effektmål i syfte att styra och följa upp den egna verksamheten. Kommunstyrelsen, dess verksamhetsutskott, nämnderna och beredningen för skolfrågor styr även med riktlinjer. För myndighetsutövningen svarar sociala nämnden och beredningen för äldre- och omsorgsfrågor när det gäller socialtjänstverksamheten och miljö- och byggnämnden när det gäller miljö- och byggfrågor. Beredningen för skolfrågor ansvarar för myndighetsutövningen inom sitt ansvarsområde. Myndighetsutövning i överförmyndarfrågor utövas av länets gemensamma nämnd för dessa frågor. Myndighetsutövningen styrs i hög grad av lagstiftningen, men myndighetsnämnderna styr också med effektmål och riktlinjer. Uppföljning av ekonomi och verksamhet sker månadsvis av respektive ansvarig nämnd och beredning samt av kommunstyrelsen och verksamhetsutskottet. Uppföljning av effektmål och ekonomi görs även vid tertialbokslut med måluppföljning per 30 april, delårsrapport per 31 augusti och årsredovisning per 31 december. Utvärdering av utförd verksamhet görs både vad avser kostnad och kvalitet. Denna utvärdering ligger till grund för korrigeringar av nästa års verksamhet, i syfte att uppnå ständiga förbättringar. 8

9 Förvaltningsberättelse Heby kommun en översikt Samtlig information är hämtad ur Invånarantalet har sedan 2000 legat på relativt konstant nivå och i nivå med medeltalet för invånarantalet för gruppen pendlingskommuner. Folkmängd 2012 efter ålder, andel Heby Riket år 7-15 år år år år år år år år 80år och äldre Åldersstrukturen för invånarna i Heby kommun är lik åldersstrukturen i gruppen pendlingskommuner. Jämfört med befolkningen i Uppsala län har Heby kommun något lägre andel invånare i åldrarna 0-64 år och något högre andel i åldersgruppen 65 år och äldre. I jämförelse med riket är den största skillnaden i åldrarna år, där åldersgruppen är betydligt mindre i Heby kommun än i riket. Heby kommun har också en större andel av befolkningen i åldrarna år än vad riket har. En åldrande befolkning kräver mer samhällsservice samtidigt som den genererar mindre skatteintäkter, vilket medför ökade kostnader och minskade intäkter. För att motverka detta krävs, sett ur enbart ett befolkningsperspektiv, inflyttning av fler människor i arbetsför ålder. 9

10 Medellivslängden för kvinnor är högre i Heby kommun än i de jämförda populationerna. Männens medellivslängd är högre än männens i pendlingskommuner och i riket. En slutsats som kan dras av detta är att om denna trend fortgår kommer trycket på tjänster för äldre, såsom åldringsvård, vara högre i Heby kommun än i jämförelsekommunerna. Att medellivslängden är högre för såväl män som kvinnor i Heby kommun jämfört med jämförelsekommunerna torde vara en signal om hög livskvalitet. Delas åldersgrupperna in i mindre grupper framkommer att Heby kommun har större andel förvärvsarbetande i åldersgrupperna år och år än gruppen pendlingskommuner, Uppsala län 10

11 och riket. Ett kvarstående problem, ur skatteförsörjningssynpunkt, är dock att gruppen år är underrepresenterad i Heby. Trots högre andel förvärvsarbetande i gruppen år blir skatteeffekten lägre då gruppen är underrepresenterad jämfört med jämförelsekommunerna. Antal Utpendlingsomfattning i kommunen Bor och arbetar i kommunen 0 Kvinnor Män Kvinnor Män Heby Alla kommuner ovägt medel Relationen mellan antalet som pendlar ut från Heby kommun till arbete och de som bor och arbetar i kommunen är relativt jämn för både kvinnor och män. I riket (vilket framgår av diagrammet) pendlar ungefär en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen, såväl män som kvinnor, medan i Heby kommun pendlar ungefär hälften. Heby är således mycket beroende av fungerande infrastruktur. 11

12 Andelen arbetslösa i Heby kommun har under 2000-talet fram till 2009 varit lägre än i riket, Uppsala län och pendlingskommuner. Härefter är den högre än i Uppsala län men lägre än i riket och i pendlingskommuner. Andelen långtidsarbetslösa har sedan 2009 följt kurvan för Uppsala län men är lägre än i riket och i pendlingskommuner. Trenden för Heby med låg andel långtidsarbetslösa, är positiv, men långtidsarbetslöshet är ett samhällsproblem som kommunen tillsammans med andra samhällsaktörer aktivt måste fortsätta arbeta med. Skattesatsen har under hela 2000-talet varit högre i Heby kommun än i jämförda kommunkonstellationer. Från och med 2012 överfördes ansvaret för kollektivtrafiken till landstinget. En skatteväxling skedde mellan kommunerna och landstinget utan att den kommunala skattesatsen i Heby kommun sänktes i motsvarande mån, vilket innebar en indirekt skattehöjning. 12

13 Skattekraften i kommunen har varit lägre än i jämförda kommunkonstellationer. 13

14 Förhållanden som är viktiga för bedömning av ekonomin Under år 2013 har några händelser påverkat kommunens ekonomiska förutsättningar påtagligt, nämligen: - sänkt diskonteringsränta med 0,75 procentenheter som innebar en ökad pensionskostnad med 4,4 mnkr på årsbasis. - återbetalning av FORA-premier avseende premier år som innebar en engångsintäkt om 10,2 mnkr under år avslut av internbanksfunktionen gentemot koncernbolag som innebar en minskad ränteintäkt, jämfört med budget, med 5,9 mnkr. Samtidigt har borgensavgiften från kommunens båda fastighetsbolag ökat med 0,4 mnkr och räntekostnad för externa lån minskat med 5,3 mnkr då lånen flyttats från kommunen till de båda fastighetsbolagen. - Verksamhetsutskottet redovisar underskott jämfört med budget inom verksamheterna särskilt boende (-1,1 mnkr) och stöd till funktionshindrade (3,5 mnkr). - Sociala nämnden redovisar ett underskott jämfört med budget (-3,3 mnkr) där kostnader från institutionsplaceringar jämfört med budget är den främsta orsaken till underskottet. - Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor har ett totalt underskott beroende på ökande volymer jämfört med budget med 8,3 mnkr. De verksamheter som har större underskott är ordinärt boende (-3,4 mnkr), hälso- och sjukvårdsverksamheten (-1,6 mnkr) samt stöd till funktionshindrade (-3,2 mnkr). 14

15 Översikt och prognostiserad utveckling Under perioden har Heby kommun erhållit återbetalning av sjukpremier från FORA avtalsförsäkringar, som tidigare betalats in med för höga belopp. Skatteutjämningssystemet, som ska utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommunerna, kommer att ge positiva tillskott under 2014 och därefter en upptrappning under åren Därefter kommer ingen ytterligare utökning från skatteutjämningssystemet att ske utifrån de beslut som är fattade. Skatteutjämningssystemet kommer att tillföra Heby kommun under den kommande treårsperioden, vid ett bedömt invånarantal om invånare, med: År 2014: År 2015: År 2016: +14,7 mnkr (1 101 kr/inv) + 17,4 mnkr (1 318 kr/inv) +18,6 mnkr (1 390 kr/inv) I nedanstående diagram redovisas ett tänkt scenario utifrån antagande om att kostnaderna under åren kommer att utvecklas i samma takt som de gjort under åren (+3,9 procent årligen). Samtidigt görs ett antagande om att, efter år 2016 (då sista upptrappning av skatteutjämningssystemet sker) utvecklas intäkterna enligt riksbanken inflationsmål (+2 procent årligen). Antagandena kan kullkastas utifrån att det i analysen exempelvis inte görs skillnad på om det är pris- eller volymutveckling som orsakat den höga totala kostnadsutvecklingen. Problemet kvarstår dock utifrån det långsiktiga behovet att nå en ekonomi i balans. Utifrån ovan nämnda gjorda antaganden står det klart att från årsskiftet 2017/18, då intäkter och kostnader i princip balanserar, överstiger kommunens prognostiserade kostnader dess intäkter. Kommunen har således några års frist att hantera sina kostnader och hindra kostnadsutvecklingen alternativt hitta intäktskällor för att uppnå balans under perioden efter år Som framgår av grafen ökar dessutom underskottet snabbt om åtgärder inte vidtas. Positivt är att kommunen till och med år 2017 har tid att agera för att hantera den bekymmersamma situationen. 15

16 Ekonomisk omvärldsanalys Under år 2013 har det akuta läge världsekonomin varit i, sedan finanskrisen år 2008, förbättrats. Stora och viktiga länder för världsekonomin, som USA och Tyskland, påvisar tydliga tecken på återhämtning. Amerikanska fastighetspriser och tillväxt av BNP förväntas öka kraftigt under 2014 samtidigt som arbetslösheten förväntas minska. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beskriver i Ekonomirapporten oktober 2013, hur den värsta krisen bedöms vara över för viktiga euroländer som Spanien och Portugal. Andra centrala euroländer som inte tagit sig igenom krisen helt är till exempel Grekland, som har visat på instabila statsobligationsräntor under år 2013, och Italien, med politisk oreda att hantera. Risken för en kris inom EMU-samarbetet bedöms i nuläget som försumbar. Europeiska centralbanken (ECB) har genom aktiva stödköp av europeiska statsobligationer visat att man kommer att använda till buds stående medel för att förhindra en systemkris för euron. En risk för världsekonomin, som SKL beskriver, är att många länder, för både de offentliga systemen och för hushållen, fortfarande befinner sig i en situation där skulderna är alltför höga. Under åren av finanskris har samtidigt centralbanker bidragit till stora ekonomiska stimulanser bland annat genom köp av statsobligationer. Fortsätter denna typ av stimulanser, även efter det att ekonomin klarar sig på egen hand, ökar risken för inflation. Tas dessa stimulanser bort för tidigt ökar risken för bland annat stora kursfall på världens börser när räntor stiger och upplånat kapital därigenom blir mer kostsamt. SKL gör bedömningen (Cirkulär 13:53; Budgetförutsättningar ) att världsekonomin tar fart under slutet av år 2013 och förbättras ytterligare under år Sverige är ett utlands- och exportberoende land. Den långsamma tillväxten i världsekonomin gör att svensk exportindustri drabbas dubbelt. Den svaga globala konjunkturen under år 2013 i kombination med en stark svensk krona gör att konkurrenskraften hos de svenska exportföretagen på sikt riskerar att försämras. SKL bedömer dock att den förbättrade världskonjunkturen under år 2014 kommer ge bättre exportförutsättningar för Sverige och exporten bedöms stiga med 5,1 procent jämfört med föregående år. BNP förväntas stiga till med 2,7 procent under år 2014, jämfört med bedömningen om 0,8 procent under år Trots en fortsatt relativt svag omvärldskonjunktur förväntas en BNP-tillväxt under åren 2015 och framåt. Såväl de svenska hushållens som företagens och de offentliga finanserna bedöms ha goda förutsättningar för tillväxt. Bedömningen av svensk ekonomi är att från år 2015 sker en tillväxt i omvärlden som genererar ökad efterfrågan. Innebörden blir att arbetslösheten då sjunker från drygt 8 % till cirka 6,5 %. De svenska hushållen har god ekonomi. Den svenska inhemska efterfrågan är fortsatt stark och de svenska hushållens sparande är stort. Detta, i kombination med stigande fastighetspriser och aktiekurser, har gjort att hushållen är mer optimistiska om framtiden och den egna ekonomin jämfört med tidigare. Under ökade hushållens disponibla inkomst med 3,1 procent per år. Under samma period ökade konsumtionen hos hushållen med 1,9 procent varpå sparandet steg. Bedömningen är att konsumtionen hos de svenska hushållen kommer att öka. Även den inhemska byggmarknaden är, enligt konjunkturbarometern, mer optimistisk jämfört med den senaste tvåårsperioden. Även invandringen förväntas bidra positivt genom att den ligger kvar på fortsatt hög nivå. Detta gör att befolkningen i åldern 15 till 74 år 2017 förväntas vara cirka en procent högre än vad tidigare prognoser beräknat. Samtidigt är etableringstiden på svensk arbetsmarknad tämligen lång, varför effekten på arbetade timmar inte ger full effekt omgående, trots positiv ökning av befolkningen i arbetsför ålder. Svenska hushåll är skuldsatta och sårbara för exempelvis snabbt stigande räntor och fallande fastighetspriser. Samtidigt är de svenska hushållens tillgångar mycket högre värderade än de totala 16

17 skulderna, varför hushållens ekonomi sammantaget är god. Risken för snabbt stigande räntor för kommande år, utifrån information från riksbanken och dess prognoser av reporäntebanan, innebär inte alarmerande signaler. (http://www.riksbank.se/sv/penningpolitik/prognoser-och-rantebeslut/aktuellprognos-for-reporanta-inflation-och-bnp). Det finns även marginal för sjunkande bostadspriser i de svenska hushållens balansräkningar jämfört med för hushållen i flera andra europeiska länder. Inflationen förväntas åter ta fart från och med år 2014, då den bedöms vara 1,3 procent (jämfört med 0,1 procent under år 2013). Under åren förväntas inflationen bli cirka 2 procent årligen. Arbetslösheten i Sverige bedöms ligga kvar på en nivå på cirka åtta procent under hela 2014 medan det under de därpå följande åren förväntas en minskning av arbetslösheten. När arbetslösheten minskar bedöms även lönerna öka jämfört nuvarande nivåer. De svenska kommunernas ekonomi Riksdagen fattade i samband med budgetbeslutet för år 2014 även beslut om nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Syftet är att skapa kommunala förutsättningar, oavsett geografisk belägenhet, att ge likvärdig grundservice i form av bland annat omsorg och vård, skola och trygghetssystem. Utjämningssystemets revidering innebär stor förändring för de kommunala ekonomierna. Det huvudsakliga syftet är att bättre kompensera för behovs- och kostnadsskillnader mellan kommuner. I kommunernas delårsbokslut per 30:e april 2013 angav knappt hälften av de svenska kommunerna, att de beräknade göra underskott SKL förväntade sig i Ekonomirapport oktober 2013 i stället att många kommuner skulle leverera ett positivt resultat. Detta beroende på de åtta miljarder kronor i engångsintäkter som AFA Försäkring bidrog med. SKL ser hur befolkningsförändringar, med ökad andel äldre och barn, ställer krav på de kommunerna, som medför ökade kostnader inom förskola, skola och äldreomsorg. Många kommuners verksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg har under nuvarande förutsättningar, 2013, svårt att hålla sina budgetar. Kostnadsökningar för kommunerna har under 2000-talet legat kring en 0,5 procent per år, som ett resultat av demografiska förändringar Anledningen är ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en allt högre ambitionsnivå gällande de kommunala uppdragen. Åren ser, enligt SKL:s bedömning, kärva ut för de kommunala ekonomierna, då de demografiska förändringarna och de stora investeringsbehoven medför ökande kostnader. För att nå ett resultat på 9 miljarder kronor år 2017, vilket motsvarar 1 procent av skatter och bidrag, krävs långtgående kostnadsminskningar alternativt stora skattehöjningar. Kostnaderna för förskolan har ökat kraftigt under 2000-talet. Bidragande orsaker till detta är fler barn i förskolan. Samtidigt innebar införandet av exempelvis maxtaxan år 2002, att en mindre andel av förskolans kostnader finansieras med avgifter. Kostnader för gymnasieskolan i kommunerna minskar på grund av mindre gymnasieelevkullar. Däremot är ofta kostnaderna per elev högre på grund av att kommunerna har haft svårt att minska sina fasta kostnader i samma takt som elevantalsminskningen. När lagstiftning med ökad ambitionsnivå införs, med kraftigt ökade kostnader (till exempel rättighetslagstiftningen inom LSS), får det inledningsvis konsekvenser för den nämnd som är ansvarig för verksamheten, men även för hela den kommunala ekonomin. Resultaten under de två senaste åren (år 2012 och 2013) har varit positiva för många kommuner, vilket i mångt och mycket berott på tillfälliga återbetalningar av premier från AFA försäkring. SKL beskriver, i Ekonomirapporten oktober 2013, en risk i att kommuner kan ha invaggats i en falsk trygghet, då resultaten förbättrats under slutet av året under år 2012 och En ytterligare påfrestning på kommunernas och landstingens ekonomi är att investeringstakten ökat och fortsatt kommer att ligga på en hög nivå. Det beror dels på att den infrastruktur och många av de fastigheter, exempelvis skolor, som byggdes under och 17

18 1980-talen nu börjar bli uttjänta och dels på att sjukvård nu bedrivs på ett annat sätt än tidigare. För att vården ska bli mer effektiv krävs en ny typ av sjukhus än de vi har idag. Mål för ökat kollektivtrafikresande ställer också krav på högre investeringstakt. SKL ser således omfattande investeringsbehov utifrån infrastrukturbehov i nybyggda bostadsområden och investeringsbehov inom skolområdet, vilket gör att kommunernas ofta låga upplåning kommer att behöva öka. Heby kommuns förutsättningar över budget- och planperioden Heby kommun står inför liknande ekonomiska förutsättningar som andra mindre kommuner där två större förändringar påverkar år 2014: Nytt skatteutjämningssystem. En långsam, men omvälvande förändring av befolkningsstrukturen. För Heby kommun innebär det förändrade skatteutjämningssystemet en ökad intäkt år 2014 med 14,7 mnkr, beräknat på ett invånarantal om invånare. Upptrappningen av skatteutjämningssystemet genererar 17,4 mnkr år 2015 och 18,6 mnkr år Sannolikt kommer dessa förutsättningar att förbättras ytterligare, då invånarantalet 1 november 2013 var invånare, det vill säga 80 invånare fler än tidigare prognoser. Eftersom Heby kommun inte har någon egen gymnasieskola, är uppföljning av utbetalningar av den interkommunala ersättningen mycket central. Den interkommunala ersättningen utgör en kostsam verksamhet i kommunens totala ekonomi. Det är viktigt att de mottagande kommunerna arbetar med att minska sina fasta kostnader så att dessa inte indirekt blir Heby kommuns kostnader. Skolstrukturen i kommunen med många små skolor kräver jämförelsevis stora resurser, för att upprätthålla en hög och kvalitet. Under slutet av april 2013 kom information från SKL om rekommendation att sänka diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07. Sänkningen var 0,75 procentenheter från den 1 januari 2014 och effekten skulle beaktas i redovisningen Det innebar en negativ resultatpåverkan om 4,4mnkr för Heby kommuns år Möjligheten till RUT-avdrag har gjort att många kommuners ökade kostnader för äldreomsorg dämpats något. Möjligheten att utveckla olika typer av tjänster genom bland annat RUT-avdrag, bör ses som en möjlighet i det påbörjade arbetet med Framtidens äldreomsorg. 18

19 Finansiell analys Årets resultat Årets resultat för Heby kommun uppgick till + 14,6 miljoner kronor (mnkr), vilket är cirka en miljon kronor lägre än budgeterat resultat (15,6 mnkr) och 2,4 mnkr sämre än bokslut 2012 (17,0 mnkr). Budgetavvikelse En förutsättning för en god ekonomisk hushållning och ekonomi i balans är följsamhet mot budgeten. Det budgeterade resultatet för 2013 innebar att skatter och statsbidrag (inkl. LSS-utjämning) skulle överstiga verksamhetens nettokostnader med knappt fyra procent. Kommunens resultat blev 14,6 mnkr. Skatter och statsbidrag översteg samtidigt verksamhetens nettokostnad med knappt fyra procent. Heby kommunkoncern I kommunkoncernen ingår förutom kommunen Hebyfastigheter AB dess dotterbolag Hebygårdar AB. Kommunen äger dessa båda till 100 procent, Kommunkoncernens resultat blev 2,6 mnkr, där engångsnedskrivningar inom Hebygårdar AB med 23,3 mnkr gjort att fastighetskoncernens resultat för år 2013 blivit lågt. Fastighetskoncernens moderbolag, Hebyfastigheter AB, uppnådde i bokslutet för år 2013 ett resultat om 2,0 mnkr medan Hebygårdar AB gör ett negativt resultat om -19,7 mnkr. Bolaget har under året genomfört värdering av fastigheter där det funnits nedskrivningsbehov på nyproducerade fastigheter, som utifrån hyresnivå och värdering genererar negativa driftsnetton. Det är centralt att hyror tillåtits marknadsanpassas varpå fler fastighetsobjekt bedöms kunna generera positiva överskott från och med år Nedskrivningen har dock gjort efterverkningar på kommunkoncernens långsiktiga betalningsförmåga, soliditeten, på nedanstående vis. Situationen är allvarlig och det är viktigt att den uppgjorda planen för nedskrivningar hålls eftersom dessa stora värden ger efterverkningar på hela kommunkoncernen. Fastighetskoncernen Summa eget kapital Summa skulder & eget kapital Soliditet fastighetskoncernen 15,8% 13,8% Summa eget kapital Summa skulder & eget kapital Soliditet HFAB 25,0% 26,0% Summa eget kapital Summa skulder & eget kapital Soliditet HGAB 23,7% 20,0% Kommunkoncernen Summa eget kapital

20 Summa skulder & eget kapital Soliditet 20,2% 18,7% Heby kommun Summa eget kapital Summa skulder & eget kapital Soliditet 25,3% 42,6% Bolaget redovisar i sin årsredovisning en plan om hur man avser skriva ned fastigheter till sitt marknadsvärde i den takt HGAB har utrymme för genom sitt egna kapital och balanserade resultat under en 5-10 års period. Nettovärdet i bolaget ligger samtidigt på en marknadsmässig nivå varpå risken för ägartillskott bedöms liten. Under året avslutades internbanken mellan kommunen och fastighetsbolagen. Kommunens lån, upptagna för fastighetsbolagens vidkommande, överfördes till fastighetsbolagen. Heby kommun gick istället i borgen för lånen. De i budgeten angivna soliditetskraven för respektive bolag har uppfyllts i boksluten för 2013, där moderbolaget har en soliditet motsvarande 26,2 procent (ägarens krav i budget är ett långsiktigt mål om högre än 25 procents soliditet) samt för dotterbolaget uppnåddes ägarens 20-procentsmål, då soliditeten uppgår till 20,7 procent i bokslutet för år Koncerninterna transaktioner Enhet Kommunen Hebyfastigheter AB Hebygårdar AB Ägd andel 100% 100% Försäljning Intäkt Kostnad Finansiella poster Intäkt Kostnad Långa skulder Tillgång Skuld Korta skulder Tillgång Skuld Borgen Givare Mottagare Tabellen visar de finansiella flödena mellan kommunen och de båda bolagen samt mellan bolagen. Tidigare redovisades finansieringen mellan kommun och fastighetsbolag som en lokalkostnad hos kommunen, medan den 2013 redovisas som en finansiell kostnad hos kommunen. 20

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2014. Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015

Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet. Årsredovisning 2014. Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015 Heby kommun en växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalitet Årsredovisning 2014 Antagen av kommunfullmäktige 61, 21 april 2015 21 april 2015 1 Innehållsförteckning Övergripande kommentarer

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Pajala kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 17 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Tierps kommun Anders Petersson Samir Sandberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 september 2011 Jonas Leander Ulrika Strånge Susanne Karlsson Helena Patrikson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2012 1 (6) e Ekonomiavdelningen, LLK -08-22 Landstingsdirektörens ekonomirapport juli 2 (6) Ekonomi Trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och tecken på en försvagad konjunktur på flera andra håll i världen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009

Jönköpings kommun. Granskning av delårsbokslut 2009. Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Jönköpings kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna 13 oktober 2009 Helena Patrikson Inger Andersson Susanne Karlsson Jonas Leander Marcus Wernborg Carin Jesenicnik Innehållsförteckning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer