Samhällsbyggnadskartor för användning i samhällsbyggnadsprocessen

Transkript

1 Samhällsbyggnadskartor för användning i samhällsbyggnadsprocessen Samhällsbyggnadskartor för användning i samhällsbyggnadsprocessen Samverkansprojektet Svensk geoprocess

2 Innehåll 1 Bakgrund Uppdragets mål och syfte Omfattning Samhällsbyggnadsprocessen Samhällsbyggnadskartor Baskarta Planeringsunderlag Översiktskarta Översiktliga 3D- modeller Grundkarta Detaljerade 3D- modeller Nybyggnadskarta Projekteringsunderlag Rekommendationer Bilagor och uppdragsmaterial... 15

3 1 Bakgrund Svensk geoprocess ska definiera några av de produkter och tjänster några varianter av s.k. Samhällsbyggnadskartor som samhällsbyggnadsprocesserna har behov av i framtiden. Uppdraget rekommenderas att tänka i nya innovativa banor och identifiera verksamheternas behov av geodata (innehåll och kvalitet) och beskriva i vilka former de bör finnas. Rapporten ska publiceras på projektets hemsida och ligga till grund för att ta fram geodatademo 3 med några exempel på samhällsbyggnadskartor. Framtida intressenter (slutanvändare) av liknande varianter av samhällsbyggnadskartor är främst kommunala och statliga verksamheter inom samhällsbyggnadsprocessen, t.ex. översiktlig planering, detaljplanering, projektering, fastighetsbildning, bygglovshantering etc. Framtida producenter/ajourhållare/lagerhållare/tillgängliggörare är kommunala mät- och kartverksamheter samt statliga geodataproducenter (informationsägare). Inom uppdraget har 3 stycken arbetsmöten genomförts och däremellan har telefonmöten skett. I uppdraget har följande medverkat: Marie Malmberg Falu kommun Allan Almqvist Malmö Stad Lennart Moberg Karlstad kommun Britt-Marie Eriksson Lantmäteriet Peter Lundin Agima Management (sammankallande) 2 Uppdragets mål och syfte Uppdragets mål är bland annat: Att definiera framtida produkter och tjänster olika varianter av s.k. Samhällsbyggnadskartor innehåll, kvalitet och i vilka former de bör figurera. Att mer i detalj ensa och definiera de centrala och vedertagna begrepp och termer på sammanställningar Att minimera riskerna, t.ex. att missa nödvändiga objekttyper som bör ingå i produkter och tjänster inom samhällsbyggnadsprocesserna för att säkerställa en effektiv myndighetsutövning. Att minimera riskerna att onödiga objekttyper fortsättningsvis ingår i geodatahanteringen. Varianterna av Samhällsbyggnadskartor utgörs av ett antal sammanställningar av geodata som bedöms tillgodose samhällsbyggnadsprocessens framtida grundläggande behov av geodata. Svensk geoprocess bidrar med enhetliga geodataspecifikationer och samverkansprocesser för en delmängd av innehållet i dessa sammanställningar/karttyper. Uppdragets syfte är bland annat: Att informera och diskutera förslagen till innehåll i Samhällsbyggnadskartorna med projektets olika målgrupper, bl.a. projektets temauppdrag och projektets intressenter samt övriga projektdeltagare. Att under projektarbetet förenkla för intressenterna att formulera krav och synpunkter på innehållet i Samhällsbyggnadskartorna. Att stödja temauppdragens specifikationsarbeten med gemensamma målbilder i form av olika varianter av Samhällsbyggnadskartor. 3 Omfattning I rapporten beskrivs några varianter av Samhällsbyggnadskartor, vilka bedöms kunna tillgodose behoven

4 av geodata från flera av verksamheterna i samhällsbyggnadsprocessen. I rapporten används fortsättningsvis benämningen samhällsbyggnadskartor och definitionen lyder: Samhällsbyggnadskartor utgörs av ett antal sammanställningar av geodata som bedöms tillgodose samhällsbyggnadsprocessens framtida grundläggande behov av geodata. Svensk geoprocess bidrar med enhetliga geodataspecifikationer och samverkansprocesser för en delmängd av innehållet i dessa sammanställningar/karttyper. I beskrivningarna av samhällsbyggnadskartorna anges kortfattade beskrivningar inkluderat syfte och användning samt ett oftast använt innehåll, som uttrycks med ingående objekttyper. De varianter av samhällsbyggnadskartor som beskrivs i avsnitten är följande: 1. Baskarta 2. Planeringsunderlag 3. Översiktskarta 4. Översiktliga 3D-modeller 5. Grundkarta 6. Detaljerade 3D-modeller 7. Nybyggnadskarta 8. Projekteringsunderlag 4 Samhällsbyggnadsprocessen Samhällsbyggandsprocessen kan ses som ett flöde från idé till något utförande inom den fysiska planeringen. Den utgår ifrån olika styr- och visionsdokument, som beskriver mål och visioner för hur den fysiska planeringen ska ske i ett längre tidsperspektiv, se bilden nedan. Samhällsbyggnadsprocessen från ax till limpa Utbyggnad Utstakningar Lägeskontroller Relationshandlingar Bygglov Nybyggnadskarta Projekteringsunderlag Fastighetsbildning Förrättningskarta Detaljplanering Detaljplan Grundkarta Projektide Översiktskartor Visionsoch måldokument Översiktsplan Fördjupade översiktsplaner 3D modeller etc

5 Översiktsplan Kommuntäckande plan som används inom fysisk planering och som anger hur kommunens markanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk m.m.) ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen innehåller ett antal olika anpassade kartprodukter. Grundkarta Storskalig karta som beskriver gällande förutsättningar beträffande mark, fastigheter, byggnader, anläggningar, planer etc. och som ligger till grund för upprättande och redovisning av förslag till detaljplan. Kartunderlaget ska vara lämpligt för ändamålet och anpassas till behoven i varje enskilt fall. Detaljplan Plan med plankarta och (juridiskt bindande) planbestämmelser enligt PBL (plan-och bygglagen). Grundkartan ligger till grund för detaljplaneringen tillsammans med behovsanpassade underlag, exempelvis planerings- och ortofotounderlag. Förrättningskarta Karta upprättad vid lantmäteriförrättning enligt FBL, AL, LL, EVL, Vag samt ML. Dessa redovisar beslut beträffande fastighetsindelning, servitut, rättigheter etc. Nybyggnadskarta Kartunderlag och beskrivning av förutsättningar för ett byggnadsprojekt och avsett att utgöra underlag för en situationsplan till bygglovsansökan. Nybyggnadskartan visar fastighetens exakta mått och läge i plan och höjd samt andra uppgifter såsom läget för befintliga byggnader, gränser för byggrätt, läge i plan och höjd för anslutningspunkt för VA och angränsande gata, anslutningspunkt för el etc. Projekteringsunderlag Kartunderlag och beskrivning av förutsättningar för ett byggnadsprojekt och avsett att utgöra underlag för främst vägar, ledningar (VA, fjärrvärme mm) men även byggnader. Det behövs alltid kompletterande mätning för att ta fram projekteringsunderlag. Utstakning Grovutstakning sker innan schaktning påbörjas och innebär att käppar sätts ut i den blivande byggnadens hörn. Finutstakning sker efter schaktning, men innan grunden färdigställs. Lägeskontroll, relationshandlingar Är kontroller av färdiga utbyggnader och exploateringar. De utgörs av fältdokumentationer, inmätningar av samtliga objekt som ingår projektet. Relationshandlingar ska tillhandahållas till kommunen som dokumentation av utfört arbete. Kommunen kan använda lägeskontrollen/relationshandlingar som underlag för uppdatering av kommunens geodatabaser, men bygglovshanteringen ställer inga krav om detta.

6 Den vanligaste projekttypen i samhällsbyggnadsprocessen är ett samhällsbyggnadsprojekt. Projekten är ofta omfattande både vad gäller tidsåtgång och budgetbehov. I tillägg involveras ofta många kompetenser i projektgenomförandet där geodata och kartsammanställningar är naturliga delar i olika underlag. Ett exempel på sådan uppdelning av ett samhällsbyggnadsprojekt redovisas i bild nedan. Beredning Projektdirektiv Projektplan Samhällsbyggnadsprocess Översikt Slutrapport Projektutförande Projektplanering Projektavslut Förvaltning Projektledning: Samhällsbyggnadsprojekt SB B1 B3 B4 B5 B6 Projekt- Utvärdering B2 Projektplanering Planera, styra, följa upp & kommunicera Avslut Beredningsprocess Delprojekt: Detaljplan LK Delta i projektplanering Detaljplanearbete Stöd vid genomförande Avslut Delprojekt: Avtal Delta i projektplanering Avtalsarbete Genomförandefrågor Fastighetsbildning, köp, försäljning Avslut Delprojekt: Väg, utbyggnad, park & VA Delta i projektplanering Förprojektering och ev. fördjupad projektering Detaljprojektering Upphandling Byggande Överlämning till förvaltning Avslut Beslutspunkter: B1, B2 = Positivt beslut om projektidé, B3 = Projektdirektiv, B4 = Projektplan, B5 = Påbörja avslut, B6 = Beslut om avslutat projekt Övriga beteckningar: LK = Laga kraft, SB = Slutbesiktning, = projektdokument Bild ovan redovisar exempel på samhällsbyggnadsprojekt översiktligt 5 Samhällsbyggnadskartor I konceptskissen nedan redovisas flödet från grundläggande geodata till olika varianter av samhällsbyggnadskartor (exempelvis, grundkarta och nybyggnadskarta) som används i samhällsbyggnadsprocessens olika delprocesser.

7 Översiktsplaner Detaljplaner Förrättningskartor Initiering av förändring Topografiska kartor Översiktsplaneprocess Detaljplaneprocess Fastighetsbildningsprocess 3D Medborgardialoger etc Översiktskartor Grundkartor Standardiserade Tjänster och datamängder Riksantikvarieämbete (RAÄ) Lantmäteriet SCB Trafikverket SGU Samhällsbyggnadsprocessen Planeringsoch ortofoto underlag Bygglovsprocess Genomförandeprocess Mark- och exploatering, teknik Detaljerade 3D modeller Baskartor Svensk geoprocess Flygbild/orto Hydrografi Markanvändning Höjd/laserdata Kommunikation Byggnader Adresser Stomnät Projekterings underlag för Gata, Va mm Nybyggnads- Kartor, i olika nivåer Övriga exempel på Informationsmängder Förändring genomförd Produkter och tjänster Bearbetningar Insamling, lagring och tillhandhållande av grundläggande enhetliga geodata Bild ovan redovisar konceptskiss översiktligt på flödet av geodata Enligt begreppsmodeller som Lantmäteriet har tagit fram kan innehållet definieras på tre nivåer; Informationsgrupp, Objekttyp och Subobjekttyp. Informationsgrupp är den mest övergripande och subobjekttyp den mest detaljerade nivån. I denna rapport definieras innehållet i samhällsbyggnadskartorna av Informationsgrupper och ingående objekttyper. 5.1 Baskarta Baskartan är en karta som tas fram från kommunens storskaliga databas. Den används som bakgrund i olika verksamheter. Baskartan har olika innehåll i kommunerna men innehåller alltid minst byggnader, kommunikation, hydrografi, höjdinformation och belysningspunkter. Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Byggnader Byggnader Byggnadstillbehör Kommunikation Järnväg Vägkanter Väg-och gatunamn Höjdinformation Höjdkurvor Hydrografi Strandlinje Belysningspunkter

8 5.2 Planeringsunderlag Planeringsunderlag används i olika processer allt från den översiktliga- till detaljplaneringen. Innehållet i underlaget varierar. Innehållsmässigt tas information allt från kommunerna egna geodata till att länsstyrelserna, och myndigheter (lantmäteriet, RAÄ, m fl.) i stort bidrar med geodata. Olika typer av planeringsunderlag är oftast sammanställningar av följande informationsgrupper och objektstyper Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Riksintressen Natur och kulturintressen Bestämmelser av olika slag Rekreationsområden Flygbilder Höjdinformation Skyddsområden Kulturmiljö Ortofoton Fornminnen etc Grönområden Tysta områden Friluftsområden Ortofoton, 360 bilder Laserdata, höjdkurvor Vatten Vattentäkter Kulturhistoriska objekt Ortofoton 5.3 Översiktskarta Översiktskartan innehåller generaliserad kartinformation och den används inom översiktlig planering och redovisning. Nedan ges exempel på två typer av samhällbyggnadskartor som kommunerna idag använder som översiktskartor. Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad eller sammanslagen Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen är uppdelad i tolv informationsslag. Vart och ett av informationsslagen, utom terrängskuggning, finns i två skikt. Ett skikt där informationen presenteras tydligt framträdande och färgsatt och ett där informationen presenteras nedtonad i en gråskala. Varje skikt är en separat bild. Innehållet i Topografisk webbkarta Visning har ett skiktindelat innehåll med ett urval av topografisk information från flera av Lantmäteriets produkter. Det går också att använda Topowebbkartan sammanslagen. För utförlig beskrivning av innehållet i respektive produkt hänvisas till produktbeskrivningarna för dessa på Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag och olika skalnivåer. Se även Svensk geoprocess demomiljöer på projektets hemsida Malmö och Karlstad geodatademo innehåller båda Topografiska webbkartan Visning, skiktindelad. GSD-Fastighetskartan, vektor Fastighetskartan är Lantmäteriets mest detaljerade karta, anpassad för sammankoppling med information ur Fastighetsregistret och lämplig för visning i skalområdet 1:5000-1: Innehållet i GSD-Fastighetskartan, vektor är uppdelad i två delar, fastighetsindelning och topografi. Från Fastighetsregistrets kartdel Registerkartan kan du få följande information som tillägg till GSD- Fastighetskartan, vektor:

9 Planer och bestämmelser visar vilka planer och markreglerande bestämmelser som gäller för ett visst område eller en viss fastighet, till exempel detaljplan, naturreservat, byggnadsminnen och fornlämningar. Rättigheter servitut, fiske, vägrätt eller andra rättigheter som är kopplade till en viss fastighet. Förslag till Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Oftast använd Byggnader Offentliga Byggnader Industribyggnader Enskilda större hus landsbygd Kommunikation Järnväg Vägar Väg-och gatunamn Gång- och cykelvägar Färjeleder Hydrografi Sjöytor Sjönamn Vattendrag Fastighetsindelning Länsgräns Kommungräns Texter Ortsnamn Områdesnamn Upplysningstexter Adresser Start- och slutnummer på kvarter Markanvändning Bebyggelse Industriområde Skog Öppen mark Myr Bestämmelser Naturskyddsområde Ledningar Högspänningsledningar 5.4 Översiktliga 3D-modeller 3D modeller används i allt större utsträckning för att få allmänhetens synpunkter kring framtida exploateringar och utbyggnationer. Översiktliga 3D modellernas detaljeringsgrad varierar i s.k. LOD nivåer med ett intervall mellan 1-2.

10 Geodata för översiktliga 3D modeller Översiktsplaneprocess Detaljplaneprocess Samhällsbyggnadsprocessen Initiering av förändring 3D Medborgardialoger etc Grundkartor Genomförandeprocess Mark- och exploatering, teknik Detaljerade 3D modeller Förändring genomförd Produkter och tjänster Topografiska kartor Översiktskartor Standardiserade Tjänster och datamängder Riksantikvarieämbete (RAÄ) Lantmäteriet SCB Trafikverket SGU Planeringsoch ortofoto underlag Baskartor Svensk geoprocess Flygbild/orto Hydrografi Markanvändning Höjd/laserdata Kommunikation Byggnader Adresser Stomnät Övriga exempel på Informationsmängder Bearbetningar Insamling, lagring och tillhandhållande av grundläggande enhetliga geodata Konceptskiss visar geodataflödet för 3D-modeller. Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Oftast använd Byggnader Byggnader Byggnadstillbehör Raster Ortofoton Texturer på fasader Höjdinformation Höjdkurvor Laserdata Träd Vegetationsklassningar Parkbänkar Lyktstolpar 5.5 Grundkarta Grundkartan är en storskalig karta som beskriver gällande förutsättningar beträffande mark och vatten, fastigheter, byggnader, anläggningar, aktuell planinformation, rättigheter och bestämmelser etc. De objekt som påverkar detaljplanen ska finnas med ett verifierat innehåll och aktualitet. Grundkartan ligger till grund för upprättande och redovisning av förslag till detaljplan. Kartunderlaget ska vara lämpligt för ändamålet och anpassas till behoven i varje enskilt fall. Innehållet är kontrollerat och kvalitétsgodkänt och vid behov har en kontroll och uppdatering i fält av ingående objekt genomförts.

11 Detaljplaner Detaljplaneprocess Geodata i detaljplaneprocessen grundkarta Samhällsbyggnadsprocessen Initiering av förändring Grundkartor Genomförandeprocess Mark- och exploatering, teknik Detaljerade 3D modeller Förändring genomförd Produkter och tjänster Planeringsoch ortofoto underlag Baskartor Bearbetningar Standardiserade Tjänster och datamängder Svensk geoprocess Övriga exempel på Informationsmängder Riksantikvarieämbete (RAÄ) Lantmäteriet SCB Trafikverket Flygbild/orto Hydrografi Markanvändning Höjd/laserdata Kommunikation Insamling, lagring och tillhandhållande av grundläggande enhetliga geodata SGU Byggnader Adresser Stomnät Konceptskiss visar geodataflödet för en grundkarta. Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Oftast använd Byggnader Byggnader Byggnadstillbehör Kommunikation Järnväg Vägkanter Väg-och gatunamn Stig, traktorväg Höjdinformation Höjdkurvor, markhöjder Hydrografi Strandlinje, bäckar, diken Fastighetsindelning Fastighetsgränser, samfälligheter Fastighetsbeteckningar Traktnamn Kvartersnamn Rättigheter och bestämmelser Servitut Ledningsrätter GA Nyttjanderätter Registertexter Ledningar

12 5.6 Detaljerade 3D-modeller 3D modeller används i allt större utsträckning för att få till sig allmänhetens synpunkter kring framtida exploateringar och utbyggnationer. Underlag för bulleranalyser, sikt- solstudier mm, 3D modellernas detaljeringsgrad varierar i s.k. LOD nivåer med ett intervall mellan 2-3. Mer detaljerade 3D-modeller används oftast i olika detaljplanering- och projekterings skeenden. Geodata för detaljerade 3D modeller Översiktsplaneprocess Detaljplaneprocess Samhällsbyggnadsprocessen Initiering av förändring 3D Medborgardialoger etc Grundkartor Genomförandeprocess Mark- och exploatering, teknik Detaljerade 3D modeller Förändring genomförd Produkter och tjänster Topografiska kartor Översiktskartor Standardiserade Tjänster och datamängder Riksantikvarieämbete (RAÄ) Lantmäteriet SCB Trafikverket SGU Planeringsoch ortofoto underlag Baskartor Svensk geoprocess Flygbild/orto Hydrografi Markanvändning Höjd/laserdata Kommunikation Byggnader Adresser Stomnät Övriga exempel på Informationsmängder Bearbetningar Insamling, lagring och tillhandhållande av grundläggande enhetliga geodata Konceptskiss visar geodataflödet för 3D-modeller. Innehållstabell Informationsgrupp Objekttyp Oftast använd Byggnader Byggnader Byggnadstillbehör Raster Ortofoton Texturer på fasader Höjdinformation Höjdkurvor Laserdata Träd Vegetationsklassningar Parkbänkar Lyktstolpar 5.7 Nybyggnadskarta Nybyggnadkartan är kartunderlag för beskrivningar av förutsättningar för ett byggnadsprojekt och utgöra underlag för situationsplanen till bygglovsansökan.

13 Nybyggnadskartan utvisar fastighetens exakta mått och läge i plan och höjd samt redovisar geometriska läget för exempelvis befintliga byggnader, gränser för byggrätt, läge i plan och höjd för anslutningspunkt för VA och angränsande gata, anslutningspunkt för el etc. Nybyggnadskartor indelas i olika nivåer beroende komplexiteten och omfattningen av bygglovsansökan. Följande exempel redovisar skillnaden mellan olika nybyggnadskartor. Komplett nybyggnadskarta) Krävs alltid vid nybyggnad av huvudbyggnader, större tillbyggnader och komplementbyggnader som är större än 50 kvm inom planlagda områden. Fältkontroll med nymätning av objekt genomförs. Förenklad nybyggnadskarta (finns olika nivåer av förenklade nybyggnadskartor) Nybyggnadskarta inom eller utanför planlagda områden. Innehållet är lika som en komplett nybyggnadskarta men utan ledningar eller planförhållanden och används oftast utanför områden med detaljplan. Fältkontroll med nymätning kan behövas men det är inte obligatoriskt. Geodata i bygglovsprocessen nybyggnadskarta Samhällsbyggnadsprocessen Bygglovsprocess Initiering av förändring Genomförandeprocess Mark- och exploatering, teknik Nybyggnads- Kartor, i olika nivåer Förändring genomförd Produkter och tjänster Standardiserade Tjänster och datamängder Riksantikvarieämbete (RAÄ) Lantmäteriet SCB Trafikverket SGU Svensk geoprocess Flygbild/orto Hydrografi Markanvändning Höjd/laserdata Kommunikation Byggnader Adresser Stomnät Övriga exempel på Informationsmängder Bearbetningar Insamling, lagring och tillhandhållande av grundläggande enhetliga geodata Konceptskiss visar geodataflödet för en nybyggnadskarta. Innehållstabell (Komplett nybyggnadskarta) Informationsgrupp Objekttyp Ofta använd Byggnader Byggnader Byggnadstillbehör Kommunikation Vägkanter Väg-och gatunamn Höjdinformation Höjdkurvor Markhöjder Vägmittshöjder

14 Sockelhöjder på byggnader Hydrografi Strandlinje Fastighetsindelning Fastighetsgränser Fastighetsbeteckningar Traktnamn Kvartersnamn Samfälligheter Gränspunkter, utredda Gränspunktsnummer Rutnät Rättigheter och bestämmelser Servitut Ledningsrätter GA Nyttjanderätter Registertexter Planbestämmelser Användningsgräns Egenskapsgräns Planbeteckning Prickmark Byggnadshöjder, tillåtna Planhöjd på gata VA Förbindelser punkter VA Berörda VA ledningar Ev. fjärrvärmeledningar Belysningsstolpar Elledningar 5.8 Projekteringsunderlag När ett projekteringsunderlag ska tas fram hämtar man in nödvändig information via inmätningar i fält, exempelvis GPS, totalstation etc. Det kan vara detaljmätning av anläggningar, markavvägning, inmätning av slänter i plan och höjd, vattengång i brunnar. Med denna information görs det slutligen mängdberäkningar och kartor med eller utan höjdkurvor. Innehållstabell Informationsgrupp Höjdinformation Raster Objekttyp Detaljer i området som påverkas av projekteringen 360 bilder 6 Rekommendationer Arbetsgruppen SHBK rekommenderar att följande samhällsbyggnadskartor i enlighet med beskrivningarna ovan i avsnitt 5 publiceras på projektets hemsida i geodatademo 3: Senast 11 juni baskarta, grundkarta, nybyggnadskarta, 3D-stadsmodell och översiktskarta i lämpliga områden i Malmö stad. I september planerings- och projekteringsunderlag i lämpliga områden i Karlstad kommun. I november 3D modeller och Lantmäteriets topografiska kartor i lämplig kommun med kuperad terräng.

15 Publiceringarna av dessa samhällsbyggnadskartor ska alla tillämpa den senaste standarden för webbkartografi. En uppdragsbeställning för Geodatademo 3 (SHBK) ska tas fram och godkännas, uppdragsbeställningen ska minst förtydliga uppdraget Geodatademo 3 samhällsbyggnadskartor fortsatta aktiviteter, resurser, tid, budget och omfattning. 7 Bilagor och uppdragsmaterial Material som arbetsgruppen använt under uppdraget finns på Svensk geoprocess Projektplats.