Tjänsteskrivelse " KOMMUNSTYRELSENS KONTOR KS0806! ( Finansiella mål och ramar per nämnd ror Mål & Budget Dm KS 08/181

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteskrivelse " KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2008-05-27 9 KS0806! ( Finansiella mål och ramar per nämnd ror Mål & Budget 2009-2011 Dm KS 08/181"

Transkript

1 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tjänsteskrivelse " KOMMUNSTYRELSENS KONTOR KS0806! ( Mats Christiansson SÖDERTÄLJE KOMMUN KOl" il ' ullstyre!sen G Dlv IRnr ~ommlulstyrelsen Finansiella mål och ramar per nämnd ror Mål & Budget Dm KS 08/181 Sammanfattning ~onnnnlulstyrelsenskontor länmar i ärendet förslag på finansiella mål , rannar för nämnderna 2009, rannar för hela konnnnunen , uppdrag till förvaltningen och nämnderna och ett uppdrag till konnnnundirektören att fördela ut ett centralt budgetanslag. Beslutsunderlag ~onnnnlulstyrelsenskontors tjänsteskrivelse PM med bilagor Ärendet Ärendet innehåller ett underlag för den fortsatta processen med Mål&Budget Underlaget innefattar förslag på finansiella mål och ekonomiska rannar sannt uppdrag till nämnderna års budget ökar intäkterna med 6,2 procent (ca 227 mkr). Ett positivt resultat på 2 procent (ca 58,6 mkr) av intäkterna budgeteras. Genom att budgetera för ett positivt resultat får konnnnlulen en möjlighet att parera för oförutsedda händelser som kan påverka konnnnunens ekonomi enskilda år. Med positiva resultat kan konnnnunen dessutom genomföra investeringar upp till en viss nivå utan att behöva låna från externa aktörer sannt möjliggöra för nänmderna att disponera delar av tidigare års upparbetade resultat. En löne- och inflationsuppräkning har för år 2009 gjorts med 2,9 procent för all verksamhet utom den pedagogiska verksamheten som räknats upp med 3,8 procent som en följd av det nya läraravtalet. En generell effektivisering på 2, l procent motsvarande 60 mkr har lagts in i alla nänmders konnnnunbidrag år 2009 med luldantag för social- och omsorgsnämnden. Av dessa 60 mkr används 30 mkr för en förstärkning av Social- och omsorgsnänmden/försörjningsstöd. Resterande 30 mkr avsätts till Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress:

2 2 kommunstyrelsens förfogande för att kompensera nämnderna för ökade kapitaloch lokalkostnader efter ytterligare investeringar som kan komma att behövas. Detta innebär att den sammantagna investeringsnivån inte understiger 2008 års budgeterade nivå. För 2010 budgeteras ett resultat på 61,4 mkr. Tre finansiella mål föreslås: Mål!: Årets resultat (exkl reavinster) ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS. Mål nr 2: Kostnadsutvecklingen för lokalhyror för nytillkommande eller förändrade lokaler ska inte överstiga utvecklingen av skatteintäkterna sett över treårsperioden. Mål nr 3: Kommunens egna investeringar (exkl i exploatering) ska vara egenfinansierade varje år under budgetperioden. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget får ekonomiska konsekvenser som behandlas i den fortsatta M&Bprocessen. Kommunstyrelsens kontors förslag till kommunstyrelsen: 1. Fastställer förslagen till finansiella mål för den fortsatta M&B-processen 2. Fastställer de ekonomiska ramarna för kommunen totalt för och för nämnderna för 2009 för den fortsatta M&B-processen 3. Fastställer den förändrade investeringsprocessen som innebär att kommundirektören får i uppdrag att inrätta ett investeringsråd 4. Inför 2009 får förvaltningen i uppdrag att utreda och lägga ett förslag till en uppdaterad lokalhanterings- och investeringsprocess för att ytterligare förbättra styrningen, prioriteringen och den långsiktiga planeringen av kommunens investeringar 5. Nämnderna ges i uppdrag att beskriva effekterna av de ekonomiska ramarna för Nämnderna ges i uppdrag att lägga förslag på vilka investeringar som ska inrymmas under de föreslagna taken för investeringar i dels nya verksamhetslokaler och dels i KS/KF investeringsbudget. 7. Facknämnderna ges i uppdrag att senast under augusti föreslå taxor inför den fortsatta M&B-processen

3 3 8. Kommundirektören ges i uppdrag att fördela ut de centrala anslaget för äldreomsorg efter en bedömning av behoven 2009 hos de olika nämnderna. ~~/MY- Ull -Marie Helle~g mmundirektör C c..~ --'~L_- "'"".-:--.,----- _ Christina Rapp Lundahl Ekonomidirektör Beslutet expedieras till: Nämnderna Akten

4 SÖDERTÄLJE KOMMUN " KOMMUNSTYRElSENS KONTOR PM Finansiella mål och ramar per nämnd rör Mål & Budget Dm KS 08/181 Ekonomiska iörutsättningar Under perioden har kommunerna en fortsatt stigande utveckling av skatteunderlaget om än i något långsammare takt. Dämpningen av skatteunderlagstillväxten från och med 2009 beror främst på en svagare ökningstakt av sysselsättningen. Det ökande skatteunderlaget i riket ger kommunen högre skatteintäkter. Utvecklingen av skatter och bidrag i Södertälje under budgetperioden beror därutöver på förändringar i kostnadsutjämningen och LSS-utjärnningen. I den prognos som används i M&B har även effekterna av den faktiska befolkningsutvecklingen vägts in. Södertäljes befolkning ökar nu snabbare än rikets. Skatter och bidrag (tkr) Budget Differens Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsuijämning Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift LSS-utjämning Slutavräkning året innan O O Slutavräkning innevarande år S:a skatter och bidrag Ökning i %från året innan 6,2 4,6 4,8 Södertäljes bidrag från kostnadsutjämningen ökar kraftigt 2009 jämfört med I stort sett alla faktorer utom äldreomsorgen utvecklas snabbare än riksgenomsnittet, inte minst faktorerna för individ- och familjeomsorg och grundskola. Totalt förbättras kostnadsutjämningen med 295 kr/invånare jämfört med LSS-utjämningen ger Södertälje ca 169 mkr i bidrag per år års utjämning bygger på förändrade utjämningsfaktorer jämfört med 2008, bl a slopas koncentrationsindex. Fastighetsavgiften är nu räknad per kommun Den statliga fastighetsskatten på bostäder är avskaffad och har ersatts aven kommunal fastighetsavgift från år Alla kommuner fick därför samma belopp 2008, räknat i kronor per invånare den 1 november För Södertäljes del blev utfallet tkr. För åren därefter ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprung- Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress:

5 2 liga beloppet För kommunerna blev fastighetsavgiften neutral eftersom statsbidragen sänktes (via regleringsposten) i motsvarande grad. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera mellan åren och blir olika i olika kommuner. Dessutom sker en taxering av småhus år SCB har tagit fram en prognos för förändringen i fastighetsavgiften per kommun För Södertäljes del ökar fastighetsavgiften enligt prognosen med tkr till totalt tkr. För åren därefter finns ingen prognos och samma belopp budgeteras de kommande åren som Intäkter från bolagskoncernen Kommunen får 152 mkr per år i ränteintäkter och låneramsavgifter från Telgekoncernen, SYVAB och Söderenergi under Räntenettot har budgeterats upp med 3 mkr. I budgeten för perioden ingår en exploateringsintäkt på 15 mkr per år från Telge Återvinning, vilket utgör en del av betalningen för mark i Lerhaga. De ökade intäkterna finansierar uppräkningar och vissa nya behov De ökade skatteintäkterna tillsammans med förändringarna på finansnettot ska räcka till: Löne- och prisuppräkningar Ökade demografiska behov Förstärkningar som är ofrånkomliga, t ex ökade lokalkostnader på friskolor och ökat kommunbidrag för försörjningsstöd och ökande pensionskostnader Ökade lokalkostnader pga investeringar Ökade kapitalkostnader pga investeringar Utökningar - vårdnadsbidraget, modersmålsundervisningen och satsningen på att utveckla Södertälje. Finansiella mål Följande mål föreslås: Mål nr l: Årets resultat (exkl reavinster) ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS. 2 % innebär att kommunen ska uppnå ett resultat på 58,6 mkrför 2009, 61,4 mkr för 2010 och 64,3 mkrför Mål nr 2: Kostnadsutvecklingen för lokalhyror för nytillkommande eller förändrade lokaler ska inte överstiga utvecklingen av skatteintäkterna sett över treårsperioden. Målet innebär att kommunens hyreskostnader för den egna verksamheten/år öka med sammanlagt 34 mkr jämfört med 2008 för nya tillkommande/förändrade lokaler Taket motsvarar investeringar i lokaler på sammanlagt 550 mkr under treårsperioden. Dessutom ryms under taket prisuppräkningarna enligt avtalen med Telge fastigheter och Telge Hovsjö.

6 3 Mål nr 3: Kommunens egna investeringar (exkl i exploatering) ska vara egenfinansierade varje år under budgetperioden. För att kommunen inte ska behöva låna till sina investeringar sätts ett investeringstakvarje år under budgetperioden. För 2009 uppgår taket till 150 mkr,för 2010 är taket 158 mkr och mkr. Investeringstaketförutsätter enförändrad investeringsprocess där kommunstyrelsen får rollen av att avgöra vilka investeringar som ska genomföras under taket. Finansiell analys Resultat Kommunens resultat har stadigt förbättrats sedan 2002 men för 2007 försämrades resultatet till nivån minus 30 mkr. Kostnaderna ökade med ca 100 mkr mer än vad skattetillväxten gav. Den första prognosen för 2008 visar på ett negativt resultat på minus 15 mkr. Genom att budgetera för ett positivt resultat får kommunen en möjlighet att parera för oförutsedda händelser som kan påverka kommunens ekonomi enskilda år. Med en buffert i ekonomin kan verksamheten agera mer långsiktigt och koncentrera sig på uppdrag och kvalitet. Med positiva resultat kan kommunen dessutom genomföra investeringar upp till en viss nivå utan att behöva låna från externa aktörer samt möjliggöra för nämnderna att disponera delar av tidigare års upparbetade resultat. Resultatmålet Det finansiella målet att årsresultatet ska motsvara cirka 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS bedöms inte kunna uppnås under 2008, men kommer att återställas under budgetperioden igen. Under 2005 och 2006 har tomträttsförsäjjningar genererat betydande intäkter i form av reavinster till kommunen. För 2007 var reavinsterna 26 mkr och för åren därefter är de budgeterade till 4 mkr. Exploateringsvinsterna var däremot höga 2007 och ingick i resultatet med 95 mkr varav 75 mkr var avengångskaraktär. För är de budgeterade till 37 mkr och för 2011 är de budgeterade till 22 mkr. Under 2009 krävs effektiviseringar på sammanlagt 2,1 procent vilket motsvarar 60 miljoner kronor. Av dessa 60 mkr avsätts 30 mkr som en förstärkning av Social- och omsorgsnämndens budget medan resterande 30 mkr ställs till kommunstyrelsens förfogande för ökade kapital- och lokalkostnader efter ytterligare investeringar som kan behöva genomföras.

7 4 I Resultatutvecklingen mkr 175, O --"---"---,'-,' ,---,--,-,-""," ,-----'" ' l I : ~;~:~ :::::::::::::::::::::::::::::--..~ \ ~--1 Il l 100,0 i 75,0 ~~q I ~~: ~ -r ;;;~,...",~-..==- --i I O, O -t---iir ~, I -25, '.--:v--i---- I -50,0 ---; I -75, O+--, r---,----,---,----,----,--r-----il ; I ' I I i I Ii -.- Resultat % av egna skatten --- Resultat enl balanskravet] Lokalkostnaderna en allt större del av verksamhetens nettokostnader Kommunens verksamhetslokaler ägs sedan den l april 2004 av Telge Fastigheter AB och investeringarna i lokaler finns därmed inte med i kommunens investeringsbudget. Telge Fastigheter ABs investeringar i lokaler genererar ökade lokalkostnader for kommunen. För perioden har avsatts totalt 34 miljoner kronor i kommunens budget som används for att kompensera verksamheten for ökade hyreskostnader i takt med att nya investeringsprojekt färdigställs. I bokslutet for 2007 uppgick kommunens totala hyreskostnader för den egna verksamheten till 352 miljoner kronor. Med det finansiella målet om att hyreskostnaderna inte får tillåtas öka snabbare än skatteintäkterna kan en fortsatt utveckling dör hyrorna ökar snabbare än skatteintäkterna bromsas upp. -l P rocentuell utveckling från föregående år av skatter och hyreskostnader ,0 50,0.. 40,0 = 30,0 ~ 20,0 10,0 0, Ack AR Kommunen får allt högre lokalkostnader för elever som går i friskolor Utvecklingen av skatteintäkterna ligger betydligt lägre än utvecklingen av kostnaderna for elever som väljer skolor med andra huvudmän än Södertälje kommun. Det beror dels att bidraget/elev ökar när kommunen investerar i sina egna skolor men också på att fler väljer att gå i friskolor. I budgeten för

8 5 stärks utbildningsnämndens anslag med 10,1 mkr för att klara denna utveckling ekonomiskt. För att bromsa utvecklingen krävs dels att kommunens skolor på ett bättre sätt klarar konkurrensen från friskolorna, dels en annan konstruktion för hur kommunen ska finansiera friskolornas lokaler. Skatteintäktsutveckling jfr lokalkostnadutvecklingen för "fria" pedagogiska verksamheter... c 100% 80% (1) 60% (.) Ọ.. 40% Q. 20% 0% El Kostnadsutveckling lokaler för fri,' pedagogiska verksarrfieter Skatteinläktsutveckling! Egenfinansieringen av investeringarna Med den resultatnivå som budgeterats för år egenfinansieras en inve steringsvolym på 370 miljoner kronor Den sammantagna investeringsvo lymen för perioden uppgår till 511 miljoner kronor. mkr Investeringsvolymen ,0.-y , 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 ~1>< rf5 C_Nettoinvesteringar Egen finansiering! ~ ==========--===============---.--J Nettokostnaderna ökade betydligt mer än skatteintäkterna 2007 Nettokostnadsökningarna (exkl reavinster) under hållit jämna steg med skatteutvecklingen återgick kommunen till en obalans med större kostnadsökningarna än skattetillväxt, en situation som Södertälje hade 2002 och i början av 2000-talet. Budgeten för de kommande åren är anpassad till skattetillväxten och de positiva resultat som budgeteras klaras med tillskott från finansnettot.

9 1 1 0% ~ Skatternas utveckling kontra verksamhetens nettokostnader exkl I reavinster 14% 12% -t j 10% :...: I 8% c~ I 6%+-~~->""--- 4 '1 2% % Budget ; H&;'! Skatteintäkter Verksamhetens nettok~ '====--=======--============-----~ Några risker Under 2008 avslutar de flyktingar som kom till kommunen 2006 sin introduktionstid. Prognosen är osäker men ca 400 flyktingar kan förväntas tillkomma som bidragstagare under För de kommande åren är det avgörande att de satsningar som sker inom introduktionsprogrammets ram ger effekten att fler flyktingar når självförsörjning under introduktionstiden. Risk finns annars för en ytterligare ökning av behov av försörjningsstöd. Gymnasieskolan har haft stora kostnadsökningar sedan 2004, ett år då ekonomin för denna verksamhet var i balans. Därefter har elevutvecklingen varit kraftig och framförallt från hösten Fler och fler elever går mer än tre år i gymnasieskolan. Södertälje är den kommun på Södertörn som har flest elever i det individuella programmet. Dessa elever går i regel fyra år i gymnasiet. Kostnadsutvecklingen per elev har varit hög sedan Det beror framför allt på att en ökande andel elever väljer att gå i andra kommuners gymnasieskolor men till en del också på att eleverna väljer att gå i frigymnasier. När så blir fallet måste kommunen betala ett lokalbidrag för varje elev. Gymnasieskolans kostnadsutveckling måste bromsas så att den kan hållas inom de ekonomiska ramarna. Framförallt måste de kommunala gymnasieskolorna bli så attraktiva att de upplevs vara minst lika bra alternativ som gymnasieskolor utanför kommunen eller frigymnasier i Södertälje. Om man inte lyckas uppnå detta kommer kostnadsutvecklingen per elev att vara fortsatt kraftig. Fler och fler tecken kommer nu på en avmattning av konjunkturen. Det innebär att skatteunderlaget inte kommer att öka i samma takt som under de senaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin prognos gjort en bedömning av hur snabbt avmattningen kommer att ske. Eftersom det är svårt att göra den här typen av bedömningar finns det alltid en risk för att utvecklingen går snabbaremed minskande skatteintäkter som följd. I kommunens uppdrag ingår att se till att det finns tillräckligt med handlingsutrymme för att hantera olika typer av risker. Ett sätt är att budgetera för positiva resultat och på så sätt sörja för att det finns utrymme för att parera för oförutsed

10 7 da händelser. Dessutom krävs en god styrning och en successiv utveckling av den interna kontrollen. Förutsättningar för nämnderna Utgångsläget för beräkningen av nämndernas kommunbidrag åren 2009 och de kommande åren är kommunfullmäktiges fastställda kommunbidrag för år 2008 i M&B Beslut om tilläggsanslag eller andra justeringar tagna i kommunstyrelsen eller av kommundirektören på delegation till och med april månad år 2008 har beaktats. För åren 2010 och 2011 har inga nämndspecifika kommunbidrag tagits fram. I bilaga redovisas specifikt för varje nämnd de förändringar som gjorts, med utgångspunkt från nämndernas kommunbidrag 2008, för att komma fram till kommunbidraget Nedan redovisas de förutsättningar som berör samtliga nämnder eller i vissa fall en eller flera nämnder. En löne- och inflationsuppräkning har för år 2009 gjorts med 2,9 procent för all verksamhet utom den pedagogiska verksamheten som räknats upp med 3,8 procent som en följd av det nya läraravtalet. En effektivisering motsvarande 60 mkr eller ca 2,1 procent har lagts in i alla nämnders kommunbidrag år 2009 med undantag för social- och omsorgsnämnden. Social- och omsorgsnämndens kommunbidrag har utökats med 30 mkr för att möjliggöra en ökning av budgeten för försörjningsstöd. Samtliga nämnders kommunbidrag har justerats med anledning av nya principer för prissättning av IT-tjänster och beslutat förslag till utveckling av bevakningsoch väktartjänster. Demografi Demografiska förändringar har beaktats för den pedagogiska verksamheten, äldreomsorgsverksamheten och verksamheten för personer med funktionsnedsättning. I kostnadsberäkningarna för demografiska förändringar år 2009 har den senaste befolkningsprognosen använts (maj 2008). Pedagogisk verksamhet Demografiska förändringar har beaktats för gymnasieskolan, grundskolan och förskolan. För 2009 har de ekonomiska ramarna utökats för ytterligare 184 barn i förskolan, inom grundskolan med ytterligare 44 elever och inom gymnasiet med 95 elever. Förskolans ökade barnantal kostar ytterligare 14,6 mkr 2009, grundskolans (inkl förskoleklassen, skolbarnomsorgen och merkostnader i förberedelseklasser) kostar ytterligare 10,1 mkr mer än 2008 pga. fler elever. Gymnasieskolans ökade kostnader pga demografin är 6,3 mkr Äldreomsorg Befolkningsprognosen visar på en ökning av gruppen äldre (65 år och äldre) med 2,8 procent år 2009 och 3,2 procent år År 2011 pekar prognosen på

11 8 en ökning med 2,3 procent. För år 2009 beräknas den största ökningen (8,8 pro cent) för personer mellan 65 till 74 år, men även persongruppen 75 till 79 år och 85 till 89 år ökar med 2,2 procent respektive 2,9 procent. Personer 90 år och äldre beräknas ligga kvar på samma nivå som 2008 medan gruppen 80 till 84 år beräknas minska med 2,0 procent. Påsen för äldreomsorg har utökats med 3 mkr år 2009 med anledning av de demografiska förändringarna. Antalet hemtjänsttimmar år 2007 var Antalet hemtjänsttimmar har be räknats öka till cirka år 2008 eller med 1,5 procent och för år 2009 antas en ökning med 2,7 procent eller 9500 timmar. Totalt skulle antalet hem~änst timmar uppgå till år Behovet av särskilt boende bedöms vara oförändrat de närmsta åren dels beroen de på att andelen äldreäldre inte ökar och dels på den planerade satsningen och utökningen av stödet i ordinärt boende och öppenvård. Resursfördelningsmodeller Nedan redovisas i korthet de resursfördelningsmodeller som finns för pedago gisk verksamhet, äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsned sättning enligt LSS. Pedagogisk verksamhet För förskole- och grundskoleverksamhet har kommunbidraget till nämnderna beräknats med hjälp aven resursfördelningsmodell. Kostnader för lokaler och skolskjutsar omfattas inte av modellen. Inför 2009 och framåt föreslås en del förändringar i resursfördelningen till de pedagogiska verksamheterna: Gymnasieskolans volym stäms av fortlöpande Hittills har Södertälje inte haft någon volymavstämning under året inom gymna sieskolan. Däremot har volymen justerats inför beräkningen av budgetramarna. Nu föreslås att en volymavstämning införs från 2009 vid två av avstämningstill fållena, KS april och KS december. Elevantalet för höstterminen blir inte känt förrän sent på året. Det beror på att en del skolor utanför kommunen fakturerar väldigt sent. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommun styrelsen. Avräkningen sker enbart av volymförändringar i förhållande till bud getens elevantaganden. Snittpriset som används för 2009 grundas på förhållan dena 2008 och så långt möjligt, även för Eventuella förskjutningar under 2009 mellan elevernas val av dyrare/billigare program regleras inte. Gymnasiesärskolans volym justeras i varje års Mål&Budget och stäms av under året Snittpriset som budgeteras från 2009 tar hänsyn till graden av funktionsnedsätt ning enligt förhållandena år 2008 och så långt möjligt, även för Elevanta let i gymnasiesärskolan budgeteras med avstämningar mot verkligt elevantal 2008 som grund och till detta läggs en bedömning av elevförändringen Volymavstämning sker under året. Avräkning sker mot det centrala demografi anslaget hos kommunstyrelsen.

12 9 Volymerna för elever med rätt till modersmålsundervisning vägs in Antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning inom grundskolan har ökat med 85 procent på fem år. Budgettilldelningen har inte reglerats för volymförändringen och allt mindre har därför lagts per elev. Södertälje har under 2008 lägre budgeterade kostnader/elev än två referenskommuner: Södertälje lägger 4900 kr/elev, Botkyrka 8200 och Salem kr elev. Från 2009 ingår modersmålsundervisningen inte som nu i den pedagogiska påsen utan budgeteras med ett belopp på kr per elev och riktas direkt till utbildningsnämnden. Under året sker volymavstämningarna i KS i april och december. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommunstyrelsen. Grundskolan och förskolan förändras inte Principen för resursfördelningen till för- och grundskolan förändras inte. Fördel ningen till de fem ansvariga nämnderna sker som tidigare. Grundsärskolan stäms av och budgeteras utanför påsen Tidigare har grundsärskolan finansierats ur den pedagogiska påsen. Ingen be dömning har gjorts av förändringar i volymer eller förändrade genomsnittskost nader. Från 2009 är förändringen den att grundsärskolan inte ingår i den pedago giska påsen utan budgeteras utanför påsen och riktas direkt till utbildningsnämn den. Det snittpris som används som budgetunderlag inför 2009 tar hänsyn till graden av funktionsnedsättning 2008 och så långt möjligt, även för Elev antalet i grundsärskolan budgeteras med avstämningar mot verkligt elevantal 2008 som grund och till detta läggs en bedömning av elevförändringen Volymavstämning sker under budgetåret. Avräkning sker mot det centrala de mografianslaget hos kommunstyrelsen. Lokalkostnader för elever som väljer att gå i andra skolor än kommunens Kostnadsökningarna för elever som väljer andra alternativ än kommunens grund- och gymnasieskolor är ett växande ekonomsikt problem eftersom valen för med sig ökade kostnader för lokaler. Under åren ökade lokalkost naderna för dessa elever med 87 procent som kan jämföras med skatteintäktsök ningen som under samma period var 22 procent. För grundskolans del har de ökade kostnaderna finansierats ur den pedagogiska påsen. För att på ett bättre sätt synliggöra dessa kostnader föreslås nu att även de lyfts ur den pedagogiska påsen och att istället riktas direkt till ansvarig nämnd som är utbildningsnämn den. Förutom grundskolan gäller det även grundsärskolans motsvarande kostna der när elever väljer grundsärskolor utanför Södertäljes egna. För gymnasieskolan riktas kommunbidragen för lokalkostnaderna för elever som väljer frigymnasieskolor direkt till utbildningsnämnden. Mer precist handlar det om elever som väljer att gå i frigymnasier i nationella program som finns i de kommunala gymnasieskolorna. Då tillämpas kommunens pris för lokalkostna den/elev. Även för gymnasieskolan riktas kommunbidragen för lokalkostnaderna för elever som väljer skolor med andra huvudmän än kommunen direkt till ut bildningsnämnden. För förskolan gäller redan idag att utbildningsnämndens lokalkostnader för ele ver i friförskolor finansieras utanför den pedagogiska påsen.

13 10 Sammanfattningsvis innebär förändringen att lokalkostnaderna för elever som väljer andra skolor (förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola) än kommunens egna stäms av genom en avräkning mot det centrala demografianslaget i KS i april och december. Sett ur ekonomistyrningssynpunkt är avstämningarna viktiga eftersom kommunstyrelsen då får möjlighet att följa en viktig faktor för kommunens ekonomiska utveckling. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommunstyrelsen. Mycket ska stämmas av men bara vid två tillfällen under året Avstämningarna kommer att ske vid följande tillfällen i kommunstyrelsen. I förhållande till nuläget innebär det att volymavstämningen av den pedagogiska påsen i KS juni (delår april) utgår. Avstämningar KS april KS december Ped påse - förskola och grundskola x X Modersmål X X Gymnasium X X Påse grundsärskola X X Påse gymnasiesärskolan X X Lokalkostnader friskolor X X Avstämningsprocenten på 1,5 procent som görs vid volymavstämningarna blir kvar. Ett argument för denna s.k. självrisk har varit att nämndernas marginal kostnader vid små förändringar inte motsvarar a-pris kompensationen/avdraget för en elev!bam. Procentsatsen har beräknats på budgeterat antal barn/elever och har varit en slags självrisk som nämnderna har fått stå får när antalet i verklighe ten överstigit budgeten. När volymerna har minskat däremot, har det omvända gällt, dvs. kommunstyrelsen har fått stå självrisken i förhållande till nämnderna. Äldreomsorg Befolkningsprognosen har delats upp på respektive nämnds geografiska an svarsområde. Fördelningsmodellen baseras på en befolkningsprognos räknad på antalet folkbokförda 65 år och äldre. Kostnaderna ökar med stigande ålder och därför har en ökad betydelse lagts vid de allra äldsta. Resursfördelningen är allt så inte linjär utan exponentiell. Det medelsutrymme för äldreomsorg som fördelas genom resursfördelningsmo dellen inkluderar inte medel för lokalkostnader. "Påsen" pengar får äldreom sorgsverksamhet uppgår år 2009 till totalt tkr. Påsen har tagits fram genom att till de resurser som tilldelades i Mål&Budget 2008 lägga till resurser för demografiska förändringar samt medel för löne- och inflationsuppräkning

14 11 (inklusive de extra medlen för lönesatsningen 2007 och kommunals avtal). En effektivisering har därefter lagts in motsvarande cirka 2, l procent eller 10 mkr. Jämfört med tidigare år har ingen förändring i själva resursfördelningsmodellen gjorts. En förändring har däremot skett efter att medlen delats ut enligt modellen. Från varje nämnds tilldelning av resurser för äldreomsorg har 20 % lyfts av för att läggas i ett gemensamt centralt anslag (96 mkr) för att senast i december 2008 fördelas ut till nämnderna utifrån då bedömda behov. År 2007 uppmärksammades det att det totala utrymmet för äldreomsorgsverksamheten var tillräckligt men att den resursfördelningsmodell som använts de senaste åren inte alltid stämmer överens med nämndernas behov. En arbetsgrupp har under våren försökt se över resursfördelningsmodellen genom att försöka ställa tilldelade anslag mot faktiska äldreomsorgskostnader i de olika åldersgrupperna. Tyvärr har det visat sig att det verksamhetssystem (Procapita) som används av äldreomsorgskontoret inte är tillförlitligt, varför den statistik som tas fram är omöjlig att använda för den analys vi försökt att göra. Verksamhetssystemet måste nu snabbt ses över och göras mer tillförlitligt. Ett sätt att fördela resurserna inom äldreomsorgen i avvaktan på ett fungerande verksamhetssystem är då att avsätta en viss del av resurserna centralt som kan fördelas efter de behov som kan ses i slutet av budgetåret Verksamhet för funktionshindrade enligt LSS Kommunstyrelsen beslutade i mars 2007 om en resursfördelningsmodell för funktionshindrade enligt LSS. Kommunen har valt att som grund för en resursfördelningsmodell använda det utjämningssystem som finns på riksnivå och som används för att reglera LSSkostnaderna i kommunerna. Modellen utgår från de olika LSS-insatser som det beslutas om och den standardkostnad som SCB tar fram vid framtagandet av vilket utjämningsbidrag kommunen ska få. Under budgetåret kommer ansvarig nämnds tilldelade anslag (kommunbidrag) att justeras utifrån volymförändringar vid vissa mättidpunkter. Nämnden får kompensation för fler insatser och avdrag för färre insatser. Volymavstämning ska ske genom att antalet insatser mäts vid följande tidpunkter: l april (Beslut KS april) l oktober (SeB-statistik) (Beslut KS okt) För verksamheten funktionshindrade enligt LSS ingår tkr i ansvarig nämnds tilldelade kommunbidrag år 2009 (SON). Det markeringsbelopp på 43 mkr som avsatts centralt år 2009 till verksamheten för funktionshindrade avser både LSS och SoL. Beloppet avser täcka volymförändringar och eventuell justering under budgetåret 2008 av anslaget för personer med funktionsnedsättning enligt SOL.

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Bilagor till Mål och budget 2014-2016

Bilagor till Mål och budget 2014-2016 Bilagor till Mål och budget 2014-2016 Bilageförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4a-c Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Resultatbudget Balansbudget Finansieringsbudget Investeringsbudget Exploaterings-

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomi - resultat 2008

Ekonomi - resultat 2008 Ekonomi - resultat 2008 Utbildningsnämnden redovisar ett överskott om 6,6 Mkr vid årets slut. Det är en positiv avvikelse från budgeten med 0,5 %. Under perioden 2006-2008 har nettokostnaden för förskolan

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016

Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Majoritetens förslag till Driftbudget 2016 Kompl. Budget 2015 pris/lön Just. Volym Verks.för. Budget 2016 Kommunstyrelsen -46 186-1 198 1 580-45 804 Tekniska nämnden -27 587-921 750-27 758 Miljö- och byggnadsnämnden

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN

BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Ekenbergska/fordon - tidigareläggning av investering Dm UN 09/03

Ekenbergska/fordon - tidigareläggning av investering Dm UN 09/03 SÖDERTÄLJE o Tjänsteskrivelse UTBILDNINGSKONTORET 2009-01-08 Stefan Sundbom Yerksamhetscontroller 08-55022202 stefan.sundbom(q)sode11alj e.se Petra Karlsson Ekström Lokalstrateg 08-550 215 32 petra.karlssonekstrom@sode11alje.se

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Tilläggsbudget för år 2015

Tilläggsbudget för år 2015 2014-11-21 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/240-241 Kommunstyrelsen för år 2015 Förslag till beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar att Nacka kommun ska ingå avtal om överlåtelse av

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14

8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 Verksamhetsplan 2014-2016 8. KOMMUNTOTALT OCH PER NÄMND 2014-2016... 14 8.1. DRIFTBUDGET...14 8.2 RESULTATBUDGET...21 8.3 BALANSBUDGET...22 8.4. NOTER...23 Verksamhetsplan 2014-2016 14 8. Kommuntotalt

Läs mer

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54

2013-03-22. Kommunstyrelsen. Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 2013-03-22 Kommunstyrelsen Månadsrapport februari 2013 Dnr KS/2013:54 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se

Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se 1 (4) 2010-05-17 Tjänsteskrivelse Dnr ÄON 11/23 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Ann-Christine Mohlin 08-523 027 45 ann-christine.molin@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Äldreomsorgsnämndens delårsbokslut

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

Månadsrapport februari

Månadsrapport februari 2012-03-29 1 (7) Kommunstyrelsen Månadsrapport februari Beslutsunderlag Kommunkontorets skrivelse den 29 mars 2012. Sammanfattning Stadens resultat uppgick efter februari månad till 23,9 mnkr, vilket är

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Förslag till reviderad budget 2015

Förslag till reviderad budget 2015 Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou,0550-88 009 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-26 Ks/2015:24 041 Budget Sida 1(5) Förslag till reviderad budget 2015 Sammanfattning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -03-31 Övergripande ekonomiska händelser Det budgeterade resultatet för år uppgår till +40 034 tkr. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +19 429 tkr.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar.

53e VALLENTUNA KOMMUN. iirendet i korthet. Månadsuppföljning februari 2013, samtl ga nämnder (KS ) Propositionsordning. Handlingar. VALLENTUNA KOMMUN Kom mu nstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 20L3-03-2L 12 (16) 53e Månadsuppföljning februari, samtl ga nämnder (KS.093) Beslut Arbetsutskottet föreslår att: Kommunstyrelsen

Läs mer

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun

Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun RAPPORT Månadsbokslut mars 2016 för Nacka kommun Bilaga, KFKS 2016/300 INNEHÅLL Läget i korthet s. 2-3 Fördjupning s. 4-7 Läget i korthet fortsatt balans i ekonomin Lägesbedömningen i denna rapport görs

Läs mer

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011.

Därutöver har kommunfullmäktige beslutat om följande specifika uppdrag för Barn- och utbildningsnämnden 2011. Information Datum 2011-02-17 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Stefan Bergdoff 0346-886408 stefan.bergdoff@falkenberg.se Info-ärende på BUN 2011-02-23 Internbudget 2011 Uppdrag från Kommunfullmäktige

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012

Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget 2010-2012 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Förslag till mer flexibla budgetperioder

Förslag till mer flexibla budgetperioder Kommunledningskontoret 2014-12-03 Dnr Ks 2014-1069 Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Förslag till mer flexibla budgetperioder FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSENS BESLUT 1. Kommunfullmäktige förelås besluta ändra

Läs mer

Månadsuppföljning. November 2012

Månadsuppföljning. November 2012 A Månadsuppföljning November 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 november 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Kommunplan S-gruppens förslag. Verksamheternas nettokostnader. Nämndernas uppräkning, mnkr

Kommunplan S-gruppens förslag. Verksamheternas nettokostnader. Nämndernas uppräkning, mnkr Kommunplan 2015-2017 S-gruppens förslag Verksamheternas nettokostnader Nämndernas uppräkning, mnkr 2015 2016 2017 Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris 39 50 59 Effektiviseringar -20-25 -29

Läs mer

Barn- och ungdomsnämnden

Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Resultaträkning, exkl. kostenheten Belopp i mkr Budget juli /budget Verksamhetens intäkter 63,7 66,0 2,3 Personalkostnader -417,9-416,2 1,7 Lokalhyror -105,8-105,3 0,5 Köp av tjänster

Läs mer

Budgetdirektiv samt ramar för

Budgetdirektiv samt ramar för 2011-05-31 1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/251-041 Kommunstyrelsen Budgetdirektiv samt ramar för 2012-2014 Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 skall ligga till grund för nämndernas

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Ark1. Teknisk justering: sänkt internränta 2017 på befintliga investeringar till 1,75%

Ark1. Teknisk justering: sänkt internränta 2017 på befintliga investeringar till 1,75% EVP 2017-2019 MED BUDGET 2017 Kommunfullmäktiges beslut 2015-11-26 nettokostnadsram för respektive nämnd/verksamhet -=ökad nettokostnad, +=minskad nettokostnad i förhållande till senast beslutade ram,

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 2017-03-24 Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21

Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21 KOMMUNSTYRELSEN 2009-01-21 Tid och plats: Ledamöter: Ersättare: Onsdag den 21 januari 2009 kl 08.30-09.25, Demokratin i Stadshuset Anders Lago (s) ordförande Marita Lärnestad (m) 1:e vice ordförande Susanne

Läs mer

Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206

Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2014-04-22 128 Justering av budgetramar för löneökningar m m. KS 2014-206 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun RAPPORT 1(7) 2010-05-04 KS-118/2010 Handläggare, titel, telefon Claes-Göran Magnell, ekonomidirektör 011-15 34 41 Kommunfullmäktige Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun Förslag till beslut

Läs mer

Delårsrapport per den 30 april 2015 och helårsprognos för kommunen

Delårsrapport per den 30 april 2015 och helårsprognos för kommunen 1 (5) 2015-06-04 Tjänsteskrivelse Dnr KS 15/187 Kontor Kommunstyrelsens kontor Handläggare Camilla Broo 08-523 069 63 Camilla.broo@sodertalje.se Kommunstyrelsen Delårsrapport per den 30 april 2015 och

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt

att med anledning av 2015 års lönesatsning fastställa justerade bidrag för budgetår 2015 för förskoleklass och grundskola enligt Styrkort 2, samt Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-08-25 52 Fördelning av lönesatsning 2015 UN-2014/8 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att med anledning av 2015 års lönesatsning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015

2010-06-17 FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Dnr: 2009/797 042 1(10) Administrativa sektorn Bo Ekström 2010-06-17 Budgetberedningen FÖRSLAG TILL DRIFTBUDGET 2011-2013 OCH INVESTERINGS- OCH EXPLOATE- RINGSBUDGET 2011-2015 Förvaltningens arbetssätt

Läs mer

Uppföljning volymprognos 2011

Uppföljning volymprognos 2011 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2011-03-14 Barn- och utbildningsförvaltningen 14 bilaga 1 Dnr 2011/BUN 0040-010 Barn- och utbildningsförvaltningen Uppföljning volymprognos 2011 Förslag till beslut Barn-

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011

Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 1(11) KS 2011/0010 Ombudgetering, tilläggsanslag och reviderad budget 2011 Denna samordnas med ärendet KS 2011/0009 som gäller Budgetprognos 1, år 2011. Förslaget förutsätter fastighetsnämndens förslag

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

PITEÅ KOMMUN 2013-03-18 Kommunfullmäktiges beslut ANSLAGSÖVERFÖRING TILL ÅR 2013

PITEÅ KOMMUN 2013-03-18 Kommunfullmäktiges beslut ANSLAGSÖVERFÖRING TILL ÅR 2013 PITEÅ KOMMUN 2013-03-18 Kommunfullmäktiges beslut ANSLAGSÖVERFÖRING TILL ÅR 2013 Kommunfullmäktiges beslut 13-03-18 Resultaträkning/-budget (tkr) Utfall Budget Förändring Skatt/avt försäkr/ Ny Budget Plan

Läs mer

Budget 2011 Plan 2012-2014

Budget 2011 Plan 2012-2014 Alliansens och DSPs Finansplan 2011 Plan 2012-2014 Landstingsstyrelsen 8 nov 2010 Sid 1 Innehållsförteckning Driftbudget, tkr.ii II t II,_ " III II II'II II 3 Resultatbudget, mkr 7 Finansieringsbudget,

Läs mer

Månadsrapport oktober

Månadsrapport oktober Månadsrapport oktober Resultat jan-okt 58,1 mkr Årsprognos 31,9 mkr (1,5%) Årsprognos sept 27,7 mkr (1,7%) Budget 41,2 mkr (2,2 %) Avvikelse -9,3 mkr Prognos investeringar 214 mkr (69 % av budget 312 mkr)

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial

Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial PATRIC ANDERSSON SID 1/11 EKONOMICHEF PATRIC.ANDERSSON@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse VaSaRu tertial 1 2011 Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. att föreslå kommunfullmäktige

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Ombudgeteringar och reviderad budget Förslag till ombudgetering och begäran om tilläggsbudget

Ombudgeteringar och reviderad budget Förslag till ombudgetering och begäran om tilläggsbudget 1(7) KS 2009/0005 Ombudgeteringar och reviderad budget 2009 Kommunfullmäktige fastställde budget för år 2009 vid sammanträdena den 24 och 27 november. Revidering av budgeten behöver göras på följande punkter.

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Ärende 17. Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett

Ärende 17. Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett Ärende 17 Svar till Barn- och utbildningsnämnden avseende ansökan om tilläggsanslag ur KS oförutsett Tjänsteskrivelse 1 (2) -09-02 KS.0016 Handläggare Christian Westas Kommunstyrelsen Svar till barn- och

Läs mer

Delårsrapport T1 2013

Delårsrapport T1 2013 130605 Delårsrapport T1 2013 Resultatet för perioden 1 januari - 30 april uppgår till -11,3 (-4,1) Mkr, att jämföra med budget på -10,6 Mkr. Helårsprognosen för kommunens resultat bedöms till 4,1 Mkr,

Läs mer

Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014

Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-22 111 Dnr: KS2011/207 Bollebygds kommun - mål och budget 2012-2014 Förord Bollebygds kommun är en attraktiv kommun. En rad samverkande faktorer gör att kommunen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ekonomi och ägarstyrning

Ekonomi och ägarstyrning Kallelse/Föredragningslista KOMMUNSTYRELSEN 2007-08-20 Ola Schön Kommunstyrelsens sekreterare 08-550 219 29 Ola.schon@sodertalje.se Tid och plats: fredag den 7 september 2007 klockan 08.30 i Ekdahlssalen

Läs mer

Månadsuppföljning. Oktober 2012

Månadsuppföljning. Oktober 2012 A Månadsuppföljning Oktober 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31oktober 2012 Skatteunderlagsprognosen per oktober pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både

Läs mer