Tjänsteskrivelse " KOMMUNSTYRELSENS KONTOR KS0806! ( Finansiella mål och ramar per nämnd ror Mål & Budget Dm KS 08/181

Transkript

1 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tjänsteskrivelse " KOMMUNSTYRELSENS KONTOR KS0806! ( Mats Christiansson SÖDERTÄLJE KOMMUN KOl" il ' ullstyre!sen G Mats.Christiansson@sodertalje.se Dlv IRnr ~ommlulstyrelsen Finansiella mål och ramar per nämnd ror Mål & Budget Dm KS 08/181 Sammanfattning ~onnnnlulstyrelsenskontor länmar i ärendet förslag på finansiella mål , rannar för nämnderna 2009, rannar för hela konnnnunen , uppdrag till förvaltningen och nämnderna och ett uppdrag till konnnnundirektören att fördela ut ett centralt budgetanslag. Beslutsunderlag ~onnnnlulstyrelsenskontors tjänsteskrivelse PM med bilagor Ärendet Ärendet innehåller ett underlag för den fortsatta processen med Mål&Budget Underlaget innefattar förslag på finansiella mål och ekonomiska rannar sannt uppdrag till nämnderna års budget ökar intäkterna med 6,2 procent (ca 227 mkr). Ett positivt resultat på 2 procent (ca 58,6 mkr) av intäkterna budgeteras. Genom att budgetera för ett positivt resultat får konnnnlulen en möjlighet att parera för oförutsedda händelser som kan påverka konnnnunens ekonomi enskilda år. Med positiva resultat kan konnnnunen dessutom genomföra investeringar upp till en viss nivå utan att behöva låna från externa aktörer sannt möjliggöra för nänmderna att disponera delar av tidigare års upparbetade resultat. En löne- och inflationsuppräkning har för år 2009 gjorts med 2,9 procent för all verksamhet utom den pedagogiska verksamheten som räknats upp med 3,8 procent som en följd av det nya läraravtalet. En generell effektivisering på 2, l procent motsvarande 60 mkr har lagts in i alla nänmders konnnnunbidrag år 2009 med luldantag för social- och omsorgsnämnden. Av dessa 60 mkr används 30 mkr för en förstärkning av Social- och omsorgsnänmden/försörjningsstöd. Resterande 30 mkr avsätts till Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 2 kommunstyrelsens förfogande för att kompensera nämnderna för ökade kapitaloch lokalkostnader efter ytterligare investeringar som kan komma att behövas. Detta innebär att den sammantagna investeringsnivån inte understiger 2008 års budgeterade nivå. För 2010 budgeteras ett resultat på 61,4 mkr. Tre finansiella mål föreslås: Mål!: Årets resultat (exkl reavinster) ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS. Mål nr 2: Kostnadsutvecklingen för lokalhyror för nytillkommande eller förändrade lokaler ska inte överstiga utvecklingen av skatteintäkterna sett över treårsperioden. Mål nr 3: Kommunens egna investeringar (exkl i exploatering) ska vara egenfinansierade varje år under budgetperioden. Ekonomiska konsekvenser och finansiering Förslaget får ekonomiska konsekvenser som behandlas i den fortsatta M&Bprocessen. Kommunstyrelsens kontors förslag till kommunstyrelsen: 1. Fastställer förslagen till finansiella mål för den fortsatta M&B-processen 2. Fastställer de ekonomiska ramarna för kommunen totalt för och för nämnderna för 2009 för den fortsatta M&B-processen 3. Fastställer den förändrade investeringsprocessen som innebär att kommundirektören får i uppdrag att inrätta ett investeringsråd 4. Inför 2009 får förvaltningen i uppdrag att utreda och lägga ett förslag till en uppdaterad lokalhanterings- och investeringsprocess för att ytterligare förbättra styrningen, prioriteringen och den långsiktiga planeringen av kommunens investeringar 5. Nämnderna ges i uppdrag att beskriva effekterna av de ekonomiska ramarna för Nämnderna ges i uppdrag att lägga förslag på vilka investeringar som ska inrymmas under de föreslagna taken för investeringar i dels nya verksamhetslokaler och dels i KS/KF investeringsbudget. 7. Facknämnderna ges i uppdrag att senast under augusti föreslå taxor inför den fortsatta M&B-processen

3 3 8. Kommundirektören ges i uppdrag att fördela ut de centrala anslaget för äldreomsorg efter en bedömning av behoven 2009 hos de olika nämnderna. ~~/MY- Ull -Marie Helle~g mmundirektör C c..~ --'~L_- "'"".-:--.,----- _ Christina Rapp Lundahl Ekonomidirektör Beslutet expedieras till: Nämnderna Akten

4 SÖDERTÄLJE KOMMUN " KOMMUNSTYRElSENS KONTOR PM Finansiella mål och ramar per nämnd rör Mål & Budget Dm KS 08/181 Ekonomiska iörutsättningar Under perioden har kommunerna en fortsatt stigande utveckling av skatteunderlaget om än i något långsammare takt. Dämpningen av skatteunderlagstillväxten från och med 2009 beror främst på en svagare ökningstakt av sysselsättningen. Det ökande skatteunderlaget i riket ger kommunen högre skatteintäkter. Utvecklingen av skatter och bidrag i Södertälje under budgetperioden beror därutöver på förändringar i kostnadsutjämningen och LSS-utjärnningen. I den prognos som används i M&B har även effekterna av den faktiska befolkningsutvecklingen vägts in. Södertäljes befolkning ökar nu snabbare än rikets. Skatter och bidrag (tkr) Budget Differens Skatteintäkter Inkomstutjämning Kostnadsuijämning Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift LSS-utjämning Slutavräkning året innan O O Slutavräkning innevarande år S:a skatter och bidrag Ökning i %från året innan 6,2 4,6 4,8 Södertäljes bidrag från kostnadsutjämningen ökar kraftigt 2009 jämfört med I stort sett alla faktorer utom äldreomsorgen utvecklas snabbare än riksgenomsnittet, inte minst faktorerna för individ- och familjeomsorg och grundskola. Totalt förbättras kostnadsutjämningen med 295 kr/invånare jämfört med LSS-utjämningen ger Södertälje ca 169 mkr i bidrag per år års utjämning bygger på förändrade utjämningsfaktorer jämfört med 2008, bl a slopas koncentrationsindex. Fastighetsavgiften är nu räknad per kommun Den statliga fastighetsskatten på bostäder är avskaffad och har ersatts aven kommunal fastighetsavgift från år Alla kommuner fick därför samma belopp 2008, räknat i kronor per invånare den 1 november För Södertäljes del blev utfallet tkr. För åren därefter ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprung- Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

5 2 liga beloppet För kommunerna blev fastighetsavgiften neutral eftersom statsbidragen sänktes (via regleringsposten) i motsvarande grad. Utvecklingen av kommunernas intäkter från fastighetsavgiften kommer att variera mellan åren och blir olika i olika kommuner. Dessutom sker en taxering av småhus år SCB har tagit fram en prognos för förändringen i fastighetsavgiften per kommun För Södertäljes del ökar fastighetsavgiften enligt prognosen med tkr till totalt tkr. För åren därefter finns ingen prognos och samma belopp budgeteras de kommande åren som Intäkter från bolagskoncernen Kommunen får 152 mkr per år i ränteintäkter och låneramsavgifter från Telgekoncernen, SYVAB och Söderenergi under Räntenettot har budgeterats upp med 3 mkr. I budgeten för perioden ingår en exploateringsintäkt på 15 mkr per år från Telge Återvinning, vilket utgör en del av betalningen för mark i Lerhaga. De ökade intäkterna finansierar uppräkningar och vissa nya behov De ökade skatteintäkterna tillsammans med förändringarna på finansnettot ska räcka till: Löne- och prisuppräkningar Ökade demografiska behov Förstärkningar som är ofrånkomliga, t ex ökade lokalkostnader på friskolor och ökat kommunbidrag för försörjningsstöd och ökande pensionskostnader Ökade lokalkostnader pga investeringar Ökade kapitalkostnader pga investeringar Utökningar - vårdnadsbidraget, modersmålsundervisningen och satsningen på att utveckla Södertälje. Finansiella mål Följande mål föreslås: Mål nr l: Årets resultat (exkl reavinster) ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS. 2 % innebär att kommunen ska uppnå ett resultat på 58,6 mkrför 2009, 61,4 mkr för 2010 och 64,3 mkrför Mål nr 2: Kostnadsutvecklingen för lokalhyror för nytillkommande eller förändrade lokaler ska inte överstiga utvecklingen av skatteintäkterna sett över treårsperioden. Målet innebär att kommunens hyreskostnader för den egna verksamheten/år öka med sammanlagt 34 mkr jämfört med 2008 för nya tillkommande/förändrade lokaler Taket motsvarar investeringar i lokaler på sammanlagt 550 mkr under treårsperioden. Dessutom ryms under taket prisuppräkningarna enligt avtalen med Telge fastigheter och Telge Hovsjö.

6 3 Mål nr 3: Kommunens egna investeringar (exkl i exploatering) ska vara egenfinansierade varje år under budgetperioden. För att kommunen inte ska behöva låna till sina investeringar sätts ett investeringstakvarje år under budgetperioden. För 2009 uppgår taket till 150 mkr,för 2010 är taket 158 mkr och mkr. Investeringstaketförutsätter enförändrad investeringsprocess där kommunstyrelsen får rollen av att avgöra vilka investeringar som ska genomföras under taket. Finansiell analys Resultat Kommunens resultat har stadigt förbättrats sedan 2002 men för 2007 försämrades resultatet till nivån minus 30 mkr. Kostnaderna ökade med ca 100 mkr mer än vad skattetillväxten gav. Den första prognosen för 2008 visar på ett negativt resultat på minus 15 mkr. Genom att budgetera för ett positivt resultat får kommunen en möjlighet att parera för oförutsedda händelser som kan påverka kommunens ekonomi enskilda år. Med en buffert i ekonomin kan verksamheten agera mer långsiktigt och koncentrera sig på uppdrag och kvalitet. Med positiva resultat kan kommunen dessutom genomföra investeringar upp till en viss nivå utan att behöva låna från externa aktörer samt möjliggöra för nämnderna att disponera delar av tidigare års upparbetade resultat. Resultatmålet Det finansiella målet att årsresultatet ska motsvara cirka 2 procent av skatteintäkterna före utjämning och LSS bedöms inte kunna uppnås under 2008, men kommer att återställas under budgetperioden igen. Under 2005 och 2006 har tomträttsförsäjjningar genererat betydande intäkter i form av reavinster till kommunen. För 2007 var reavinsterna 26 mkr och för åren därefter är de budgeterade till 4 mkr. Exploateringsvinsterna var däremot höga 2007 och ingick i resultatet med 95 mkr varav 75 mkr var avengångskaraktär. För är de budgeterade till 37 mkr och för 2011 är de budgeterade till 22 mkr. Under 2009 krävs effektiviseringar på sammanlagt 2,1 procent vilket motsvarar 60 miljoner kronor. Av dessa 60 mkr avsätts 30 mkr som en förstärkning av Social- och omsorgsnämndens budget medan resterande 30 mkr ställs till kommunstyrelsens förfogande för ökade kapital- och lokalkostnader efter ytterligare investeringar som kan behöva genomföras.

7 4 I Resultatutvecklingen mkr 175, O --"---"---,'-,' ,---,--,-,-""," ,-----'" ' l I : ~;~:~ :::::::::::::::::::::::::::::--..~ \ ~--1 Il l 100,0 i 75,0 ~~q I ~~: ~ -r ;;;~,...",~-..==- --i I O, O -t---iir ~, I -25, '.--:v--i---- I -50,0 ---; I -75, O+--, r---,----,---,----,----,--r-----il ; I ' I I i I Ii -.- Resultat % av egna skatten --- Resultat enl balanskravet] Lokalkostnaderna en allt större del av verksamhetens nettokostnader Kommunens verksamhetslokaler ägs sedan den l april 2004 av Telge Fastigheter AB och investeringarna i lokaler finns därmed inte med i kommunens investeringsbudget. Telge Fastigheter ABs investeringar i lokaler genererar ökade lokalkostnader for kommunen. För perioden har avsatts totalt 34 miljoner kronor i kommunens budget som används for att kompensera verksamheten for ökade hyreskostnader i takt med att nya investeringsprojekt färdigställs. I bokslutet for 2007 uppgick kommunens totala hyreskostnader för den egna verksamheten till 352 miljoner kronor. Med det finansiella målet om att hyreskostnaderna inte får tillåtas öka snabbare än skatteintäkterna kan en fortsatt utveckling dör hyrorna ökar snabbare än skatteintäkterna bromsas upp. -l P rocentuell utveckling från föregående år av skatter och hyreskostnader ,0 50,0.. 40,0 = 30,0 ~ 20,0 10,0 0, Ack AR Kommunen får allt högre lokalkostnader för elever som går i friskolor Utvecklingen av skatteintäkterna ligger betydligt lägre än utvecklingen av kostnaderna for elever som väljer skolor med andra huvudmän än Södertälje kommun. Det beror dels att bidraget/elev ökar när kommunen investerar i sina egna skolor men också på att fler väljer att gå i friskolor. I budgeten för

8 5 stärks utbildningsnämndens anslag med 10,1 mkr för att klara denna utveckling ekonomiskt. För att bromsa utvecklingen krävs dels att kommunens skolor på ett bättre sätt klarar konkurrensen från friskolorna, dels en annan konstruktion för hur kommunen ska finansiera friskolornas lokaler. Skatteintäktsutveckling jfr lokalkostnadutvecklingen för "fria" pedagogiska verksamheter... c 100% 80% (1) 60% (.) Ọ.. 40% Q. 20% 0% El Kostnadsutveckling lokaler för fri,' pedagogiska verksarrfieter Skatteinläktsutveckling! Egenfinansieringen av investeringarna Med den resultatnivå som budgeterats för år egenfinansieras en inve steringsvolym på 370 miljoner kronor Den sammantagna investeringsvo lymen för perioden uppgår till 511 miljoner kronor. mkr Investeringsvolymen ,0.-y , 450,0 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 ~1>< rf5 C_Nettoinvesteringar Egen finansiering! ~ ==========--===============---.--J Nettokostnaderna ökade betydligt mer än skatteintäkterna 2007 Nettokostnadsökningarna (exkl reavinster) under hållit jämna steg med skatteutvecklingen återgick kommunen till en obalans med större kostnadsökningarna än skattetillväxt, en situation som Södertälje hade 2002 och i början av 2000-talet. Budgeten för de kommande åren är anpassad till skattetillväxten och de positiva resultat som budgeteras klaras med tillskott från finansnettot.

9 1 1 0% ~ Skatternas utveckling kontra verksamhetens nettokostnader exkl I reavinster 14% 12% -t j 10% :...: I 8% c~ I 6%+-~~->""--- 4 '1 2% % Budget ; H&;'! Skatteintäkter Verksamhetens nettok~ '====--=======--============-----~ Några risker Under 2008 avslutar de flyktingar som kom till kommunen 2006 sin introduktionstid. Prognosen är osäker men ca 400 flyktingar kan förväntas tillkomma som bidragstagare under För de kommande åren är det avgörande att de satsningar som sker inom introduktionsprogrammets ram ger effekten att fler flyktingar når självförsörjning under introduktionstiden. Risk finns annars för en ytterligare ökning av behov av försörjningsstöd. Gymnasieskolan har haft stora kostnadsökningar sedan 2004, ett år då ekonomin för denna verksamhet var i balans. Därefter har elevutvecklingen varit kraftig och framförallt från hösten Fler och fler elever går mer än tre år i gymnasieskolan. Södertälje är den kommun på Södertörn som har flest elever i det individuella programmet. Dessa elever går i regel fyra år i gymnasiet. Kostnadsutvecklingen per elev har varit hög sedan Det beror framför allt på att en ökande andel elever väljer att gå i andra kommuners gymnasieskolor men till en del också på att eleverna väljer att gå i frigymnasier. När så blir fallet måste kommunen betala ett lokalbidrag för varje elev. Gymnasieskolans kostnadsutveckling måste bromsas så att den kan hållas inom de ekonomiska ramarna. Framförallt måste de kommunala gymnasieskolorna bli så attraktiva att de upplevs vara minst lika bra alternativ som gymnasieskolor utanför kommunen eller frigymnasier i Södertälje. Om man inte lyckas uppnå detta kommer kostnadsutvecklingen per elev att vara fortsatt kraftig. Fler och fler tecken kommer nu på en avmattning av konjunkturen. Det innebär att skatteunderlaget inte kommer att öka i samma takt som under de senaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting har i sin prognos gjort en bedömning av hur snabbt avmattningen kommer att ske. Eftersom det är svårt att göra den här typen av bedömningar finns det alltid en risk för att utvecklingen går snabbaremed minskande skatteintäkter som följd. I kommunens uppdrag ingår att se till att det finns tillräckligt med handlingsutrymme för att hantera olika typer av risker. Ett sätt är att budgetera för positiva resultat och på så sätt sörja för att det finns utrymme för att parera för oförutsed

10 7 da händelser. Dessutom krävs en god styrning och en successiv utveckling av den interna kontrollen. Förutsättningar för nämnderna Utgångsläget för beräkningen av nämndernas kommunbidrag åren 2009 och de kommande åren är kommunfullmäktiges fastställda kommunbidrag för år 2008 i M&B Beslut om tilläggsanslag eller andra justeringar tagna i kommunstyrelsen eller av kommundirektören på delegation till och med april månad år 2008 har beaktats. För åren 2010 och 2011 har inga nämndspecifika kommunbidrag tagits fram. I bilaga redovisas specifikt för varje nämnd de förändringar som gjorts, med utgångspunkt från nämndernas kommunbidrag 2008, för att komma fram till kommunbidraget Nedan redovisas de förutsättningar som berör samtliga nämnder eller i vissa fall en eller flera nämnder. En löne- och inflationsuppräkning har för år 2009 gjorts med 2,9 procent för all verksamhet utom den pedagogiska verksamheten som räknats upp med 3,8 procent som en följd av det nya läraravtalet. En effektivisering motsvarande 60 mkr eller ca 2,1 procent har lagts in i alla nämnders kommunbidrag år 2009 med undantag för social- och omsorgsnämnden. Social- och omsorgsnämndens kommunbidrag har utökats med 30 mkr för att möjliggöra en ökning av budgeten för försörjningsstöd. Samtliga nämnders kommunbidrag har justerats med anledning av nya principer för prissättning av IT-tjänster och beslutat förslag till utveckling av bevakningsoch väktartjänster. Demografi Demografiska förändringar har beaktats för den pedagogiska verksamheten, äldreomsorgsverksamheten och verksamheten för personer med funktionsnedsättning. I kostnadsberäkningarna för demografiska förändringar år 2009 har den senaste befolkningsprognosen använts (maj 2008). Pedagogisk verksamhet Demografiska förändringar har beaktats för gymnasieskolan, grundskolan och förskolan. För 2009 har de ekonomiska ramarna utökats för ytterligare 184 barn i förskolan, inom grundskolan med ytterligare 44 elever och inom gymnasiet med 95 elever. Förskolans ökade barnantal kostar ytterligare 14,6 mkr 2009, grundskolans (inkl förskoleklassen, skolbarnomsorgen och merkostnader i förberedelseklasser) kostar ytterligare 10,1 mkr mer än 2008 pga. fler elever. Gymnasieskolans ökade kostnader pga demografin är 6,3 mkr Äldreomsorg Befolkningsprognosen visar på en ökning av gruppen äldre (65 år och äldre) med 2,8 procent år 2009 och 3,2 procent år År 2011 pekar prognosen på

11 8 en ökning med 2,3 procent. För år 2009 beräknas den största ökningen (8,8 pro cent) för personer mellan 65 till 74 år, men även persongruppen 75 till 79 år och 85 till 89 år ökar med 2,2 procent respektive 2,9 procent. Personer 90 år och äldre beräknas ligga kvar på samma nivå som 2008 medan gruppen 80 till 84 år beräknas minska med 2,0 procent. Påsen för äldreomsorg har utökats med 3 mkr år 2009 med anledning av de demografiska förändringarna. Antalet hemtjänsttimmar år 2007 var Antalet hemtjänsttimmar har be räknats öka till cirka år 2008 eller med 1,5 procent och för år 2009 antas en ökning med 2,7 procent eller 9500 timmar. Totalt skulle antalet hem~änst timmar uppgå till år Behovet av särskilt boende bedöms vara oförändrat de närmsta åren dels beroen de på att andelen äldreäldre inte ökar och dels på den planerade satsningen och utökningen av stödet i ordinärt boende och öppenvård. Resursfördelningsmodeller Nedan redovisas i korthet de resursfördelningsmodeller som finns för pedago gisk verksamhet, äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsned sättning enligt LSS. Pedagogisk verksamhet För förskole- och grundskoleverksamhet har kommunbidraget till nämnderna beräknats med hjälp aven resursfördelningsmodell. Kostnader för lokaler och skolskjutsar omfattas inte av modellen. Inför 2009 och framåt föreslås en del förändringar i resursfördelningen till de pedagogiska verksamheterna: Gymnasieskolans volym stäms av fortlöpande Hittills har Södertälje inte haft någon volymavstämning under året inom gymna sieskolan. Däremot har volymen justerats inför beräkningen av budgetramarna. Nu föreslås att en volymavstämning införs från 2009 vid två av avstämningstill fållena, KS april och KS december. Elevantalet för höstterminen blir inte känt förrän sent på året. Det beror på att en del skolor utanför kommunen fakturerar väldigt sent. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommun styrelsen. Avräkningen sker enbart av volymförändringar i förhållande till bud getens elevantaganden. Snittpriset som används för 2009 grundas på förhållan dena 2008 och så långt möjligt, även för Eventuella förskjutningar under 2009 mellan elevernas val av dyrare/billigare program regleras inte. Gymnasiesärskolans volym justeras i varje års Mål&Budget och stäms av under året Snittpriset som budgeteras från 2009 tar hänsyn till graden av funktionsnedsätt ning enligt förhållandena år 2008 och så långt möjligt, även för Elevanta let i gymnasiesärskolan budgeteras med avstämningar mot verkligt elevantal 2008 som grund och till detta läggs en bedömning av elevförändringen Volymavstämning sker under året. Avräkning sker mot det centrala demografi anslaget hos kommunstyrelsen.

12 9 Volymerna för elever med rätt till modersmålsundervisning vägs in Antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning inom grundskolan har ökat med 85 procent på fem år. Budgettilldelningen har inte reglerats för volymförändringen och allt mindre har därför lagts per elev. Södertälje har under 2008 lägre budgeterade kostnader/elev än två referenskommuner: Södertälje lägger 4900 kr/elev, Botkyrka 8200 och Salem kr elev. Från 2009 ingår modersmålsundervisningen inte som nu i den pedagogiska påsen utan budgeteras med ett belopp på kr per elev och riktas direkt till utbildningsnämnden. Under året sker volymavstämningarna i KS i april och december. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommunstyrelsen. Grundskolan och förskolan förändras inte Principen för resursfördelningen till för- och grundskolan förändras inte. Fördel ningen till de fem ansvariga nämnderna sker som tidigare. Grundsärskolan stäms av och budgeteras utanför påsen Tidigare har grundsärskolan finansierats ur den pedagogiska påsen. Ingen be dömning har gjorts av förändringar i volymer eller förändrade genomsnittskost nader. Från 2009 är förändringen den att grundsärskolan inte ingår i den pedago giska påsen utan budgeteras utanför påsen och riktas direkt till utbildningsnämn den. Det snittpris som används som budgetunderlag inför 2009 tar hänsyn till graden av funktionsnedsättning 2008 och så långt möjligt, även för Elev antalet i grundsärskolan budgeteras med avstämningar mot verkligt elevantal 2008 som grund och till detta läggs en bedömning av elevförändringen Volymavstämning sker under budgetåret. Avräkning sker mot det centrala de mografianslaget hos kommunstyrelsen. Lokalkostnader för elever som väljer att gå i andra skolor än kommunens Kostnadsökningarna för elever som väljer andra alternativ än kommunens grund- och gymnasieskolor är ett växande ekonomsikt problem eftersom valen för med sig ökade kostnader för lokaler. Under åren ökade lokalkost naderna för dessa elever med 87 procent som kan jämföras med skatteintäktsök ningen som under samma period var 22 procent. För grundskolans del har de ökade kostnaderna finansierats ur den pedagogiska påsen. För att på ett bättre sätt synliggöra dessa kostnader föreslås nu att även de lyfts ur den pedagogiska påsen och att istället riktas direkt till ansvarig nämnd som är utbildningsnämn den. Förutom grundskolan gäller det även grundsärskolans motsvarande kostna der när elever väljer grundsärskolor utanför Södertäljes egna. För gymnasieskolan riktas kommunbidragen för lokalkostnaderna för elever som väljer frigymnasieskolor direkt till utbildningsnämnden. Mer precist handlar det om elever som väljer att gå i frigymnasier i nationella program som finns i de kommunala gymnasieskolorna. Då tillämpas kommunens pris för lokalkostna den/elev. Även för gymnasieskolan riktas kommunbidragen för lokalkostnaderna för elever som väljer skolor med andra huvudmän än kommunen direkt till ut bildningsnämnden. För förskolan gäller redan idag att utbildningsnämndens lokalkostnader för ele ver i friförskolor finansieras utanför den pedagogiska påsen.

13 10 Sammanfattningsvis innebär förändringen att lokalkostnaderna för elever som väljer andra skolor (förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola) än kommunens egna stäms av genom en avräkning mot det centrala demografianslaget i KS i april och december. Sett ur ekonomistyrningssynpunkt är avstämningarna viktiga eftersom kommunstyrelsen då får möjlighet att följa en viktig faktor för kommunens ekonomiska utveckling. Avräkning sker mot det centrala demografianslaget hos kommunstyrelsen. Mycket ska stämmas av men bara vid två tillfällen under året Avstämningarna kommer att ske vid följande tillfällen i kommunstyrelsen. I förhållande till nuläget innebär det att volymavstämningen av den pedagogiska påsen i KS juni (delår april) utgår. Avstämningar KS april KS december Ped påse - förskola och grundskola x X Modersmål X X Gymnasium X X Påse grundsärskola X X Påse gymnasiesärskolan X X Lokalkostnader friskolor X X Avstämningsprocenten på 1,5 procent som görs vid volymavstämningarna blir kvar. Ett argument för denna s.k. självrisk har varit att nämndernas marginal kostnader vid små förändringar inte motsvarar a-pris kompensationen/avdraget för en elev!bam. Procentsatsen har beräknats på budgeterat antal barn/elever och har varit en slags självrisk som nämnderna har fått stå får när antalet i verklighe ten överstigit budgeten. När volymerna har minskat däremot, har det omvända gällt, dvs. kommunstyrelsen har fått stå självrisken i förhållande till nämnderna. Äldreomsorg Befolkningsprognosen har delats upp på respektive nämnds geografiska an svarsområde. Fördelningsmodellen baseras på en befolkningsprognos räknad på antalet folkbokförda 65 år och äldre. Kostnaderna ökar med stigande ålder och därför har en ökad betydelse lagts vid de allra äldsta. Resursfördelningen är allt så inte linjär utan exponentiell. Det medelsutrymme för äldreomsorg som fördelas genom resursfördelningsmo dellen inkluderar inte medel för lokalkostnader. "Påsen" pengar får äldreom sorgsverksamhet uppgår år 2009 till totalt tkr. Påsen har tagits fram genom att till de resurser som tilldelades i Mål&Budget 2008 lägga till resurser för demografiska förändringar samt medel för löne- och inflationsuppräkning

14 11 (inklusive de extra medlen för lönesatsningen 2007 och kommunals avtal). En effektivisering har därefter lagts in motsvarande cirka 2, l procent eller 10 mkr. Jämfört med tidigare år har ingen förändring i själva resursfördelningsmodellen gjorts. En förändring har däremot skett efter att medlen delats ut enligt modellen. Från varje nämnds tilldelning av resurser för äldreomsorg har 20 % lyfts av för att läggas i ett gemensamt centralt anslag (96 mkr) för att senast i december 2008 fördelas ut till nämnderna utifrån då bedömda behov. År 2007 uppmärksammades det att det totala utrymmet för äldreomsorgsverksamheten var tillräckligt men att den resursfördelningsmodell som använts de senaste åren inte alltid stämmer överens med nämndernas behov. En arbetsgrupp har under våren försökt se över resursfördelningsmodellen genom att försöka ställa tilldelade anslag mot faktiska äldreomsorgskostnader i de olika åldersgrupperna. Tyvärr har det visat sig att det verksamhetssystem (Procapita) som används av äldreomsorgskontoret inte är tillförlitligt, varför den statistik som tas fram är omöjlig att använda för den analys vi försökt att göra. Verksamhetssystemet måste nu snabbt ses över och göras mer tillförlitligt. Ett sätt att fördela resurserna inom äldreomsorgen i avvaktan på ett fungerande verksamhetssystem är då att avsätta en viss del av resurserna centralt som kan fördelas efter de behov som kan ses i slutet av budgetåret Verksamhet för funktionshindrade enligt LSS Kommunstyrelsen beslutade i mars 2007 om en resursfördelningsmodell för funktionshindrade enligt LSS. Kommunen har valt att som grund för en resursfördelningsmodell använda det utjämningssystem som finns på riksnivå och som används för att reglera LSSkostnaderna i kommunerna. Modellen utgår från de olika LSS-insatser som det beslutas om och den standardkostnad som SCB tar fram vid framtagandet av vilket utjämningsbidrag kommunen ska få. Under budgetåret kommer ansvarig nämnds tilldelade anslag (kommunbidrag) att justeras utifrån volymförändringar vid vissa mättidpunkter. Nämnden får kompensation för fler insatser och avdrag för färre insatser. Volymavstämning ska ske genom att antalet insatser mäts vid följande tidpunkter: l april (Beslut KS april) l oktober (SeB-statistik) (Beslut KS okt) För verksamheten funktionshindrade enligt LSS ingår tkr i ansvarig nämnds tilldelade kommunbidrag år 2009 (SON). Det markeringsbelopp på 43 mkr som avsatts centralt år 2009 till verksamheten för funktionshindrade avser både LSS och SoL. Beloppet avser täcka volymförändringar och eventuell justering under budgetåret 2008 av anslaget för personer med funktionsnedsättning enligt SOL.