Stereotyper, typ. Makerspaces på bibliotek. KUB-samarbete Möt Anna Söderbäck Knäck kreativitetskoden! nummer tema

Transkript

1 Ett magasin från länsbibliotek Uppsala nummer KUB-samarbete Möt Anna Söderbäck Knäck kreativitetskoden! Stereotyper, typ MOOC och TED vad är det? Makerspaces på bibliotek tema

2 medarbetare ledare Stefan Eurenius konsulent som skriver om läsfrämjande och statistik Julklappsönskan: Snö och kyla som start på en fin vinter. Lärorikt lärande Eleonor Grenholm konsulent som skriver om nya sätt att lära nytt. Julklappsönskan: Snälla barn som sover länge på morgnarna och LittleBits. Bäst just nu: Att jag får åka till Köpenhamn i december!! Läser just nu: Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie KUB-projektet är inne på sitt sista år, och för oss på länsbiblioteket har det inneburit många möjligheter att reflektera kring lärande. Vad är lärande? Hur sker lärande på bästa sätt och ser det likadant ut för alla? Hur blir vi bättre på att organisera vårt lärande på arbetsplatsen? Vad står i vägen för lärande? Hur kan jag själv påverka mitt eget lärande? Hur kan bibliotek utvecklas för att ytterligare stärka sin roll som resurs i människors livslånga lärande? Anneli Lidström konsulent som rapporterar från Mediekunnighetsdagen. Julklappsönskan: Richard Fords nya bok Kanada, massor av mörk choklad och en liten flaska champagne. UPPLYSNINGEN Ansvarig utgivare: Malin Norrby Redaktör: Lisa Eriksson Redaktion: Stefan Eurenius, Eleonor Grenholm och Anneli Lidström Grafisk form: Schlook-a-ling Johan Olsson TRYCK: Kommuntryckeriet, Uppsala kommun I julklapp önskar jag mej: En alldeles särskild klänning. Det är trixiga frågor, och det finns inga enkla svar, men förhoppningsvis har KUB gett oss en ökad medvetenhet om hur vi själva lär på bästa sätt, och om hur vi i arbetsgruppen kan dela vår kunskap till varandra och till andra. I det här numret av Upplysningen skriver vi om lärande ur en mängd olika perspektiv. Du kan läsa om nya sätt att lära nytt på Internet, om samverkan för läsfrämjande, om erfarenheter från KUB-projektet och mycket mer. Dessutom får du följa med till vår konferens Stereotyper, typ och ta del av det vi och deltagarna lärde oss av föreläsarna och av varandra. Lisa Eriksson konsulent på länsbibliotek Uppsala och redaktör för upplysningen Har du idéer på saker vi borde skriva om? Skriv till lansbiblioteket@lul.se omslagsbild: Eleonor Grenholm 2 Upplysningen Lärande

3 innehållsförteckning upplysningen Stereotyper, typ Följ med på vår konferens om stereotyper i barn- och ungdomslitteraturen 9 Makerspaces vad är det? Vad är egentligen makerspaces, och hur hänger det ihop med bibliotek? Eleonor Grenholm vet! 18 Härligt, härligt men farligt, farligt? Anneli Lidström rapporterar från Mediekunnighetsdagen, bland annat om barns och ungas Internetvanor Därför bibliotekarie 26 Fem praktikanter resonerar kring yrkesval och profession. 13 Nytt vardagsrum 28 Mia Öström, kommunikatör, berättar om arbetet med Bibliotek Uppsala. Alla goda ting är tre Enköping, Knivsta och Håbo har samarbetat inom KUB-projektet. Hur gick det? TED talks Vad är TEDtalks och hur kan du använda det för att utveckla ditt bibliotek? Upplysningen Lärande 3

4 Just nu Därför bibliotekarie Text och foto: Lisa Eriksson Under hösten har fem studenter från ABM-utbildningen gjort sin praktik på Bibliotek Uppsala. En förmiddag i oktober besökte de oss på länsbiblioteket för att få veta mer om vad ett länsbibliotek är och gör. Det var förstås oemotståndligt att ta reda på varför de valde bibliotekarieyrket, och hur de ser på bibliotek i framtiden. arbetsmarknaden är bättre och så, men så hamnade jag här ändå, till sist. Det känns rätt! Maja Olsson kan tänka sig att jobba på både folk- och forskningsbibliotek: Jag gillar att ordna och kategorisera, men tycker också om att möta människor. På bibliotek får jag både och! Och så tycker jag om att det är en så rörlig sektor. Nu händer jättemycket med tekniken, men samtidigt är det många möten med människor. Jag tror att man kan fortsätta utvecklas länge i det här arbetet. Heléne Andersson, Elsa Langland, Maja Olsson, Tova Sandberg och Naomi Smedberg är inne på den andra veckan av en fem veckors praktikperiod. När jag frågar dem hur det kom sig att de valde just bibliotekarieyrket haglar svaren runt bordet. Jag har alltid velat jobba i en lugn miljö där det ändå finns mycket inspiration och många människor, säjer Hélene. Därför vill jag allra helst arbeta på folkbibliotek hit kommer människor av fri vilja, och man får verkligen möjlighet att hjälpa. Jag tänkte på det redan när jag gick i högstadiet, men då fick jag höra att arbetsmarknaden för bibliotekarier var så dålig. Sedan gick det ett antal år, och jag läste andra ämnen, men släppte nog aldrig riktigt tanken på att bli bibliotekarie. Tova Sandberg vill allra helst arbeta på skolbibliotek. Jag hade en helt fantastisk gymnasiebibliotekarie, det har nog betytt mycket för mitt val. Vi hängde jättemycket i biblioteket, det var viktigt. Först var jag ändå inställd på att bli jurist, för att Elsa Langland tänker sig en framtid i folkbibliotekssektorn. Jag tycker om att man får möta så många olika människor, med så många olika behov. Det känns som att man får vara en kreativ problemlösare för att möta alla de där behoven, och det tror jag passar mig. Naomi Sandberg brinner för att arbeta läsfrämjande. Det är viktigt för mig, att få arbeta med den frågan. Det kommer så många rapporter om att barn och ungdomar läser sämre, jag tror att bibliotek kan göra skillnad där. Och sedan tycker jag att det är så positivt att det finns många olika 4 Upplysningen Lärande

5 Just nu Nytt från Litteraturcentrum Ola Jag tror att man kan fortsätta att utvecklas länge i det här arbetet. sätt att vara bibliotekarie på: alla måste inte vara på ett sätt. Larsmo och Elsie Johansson samtalar på Wiks slott. Uppsala stadsteater På Uppsala stadsteater uppmärksammades den 30 september 100-årsminnet av Rabindranath Tagores nobelpris i litteratur. Arne Ruth ledde panelsamtalet, som följdes av poesiläsning. De gästande bengaliska poeterna tillbringade en vecka i Sverige och Norge, bland annat med program under Bok & Bibliotek i Göteborg, vid Uppsala universitet och på Wiks folkhögskola. Om tio år hoppas de att bibliotek fortfarande är en avgiftsfri plats, men de spår också att biblioteksrummet kommer att se annorlunda ut. Mer av kulturcentrum, mer integrerat med andra (kultur)verksamheter, färre fysiska medier. Jag hoppas att bibliotek kan stärka sin roll som en plats för debatt och diskussion, säjer Maja Olsson. Det behövs som motvikt när samhället blir alltmer kommersialiserat. Ja, och så tror jag att bibliotek måste våga bli mer lokalt anpassade, inflikar Elsa Langland. Samverkan är en bra väg dit! Och om tio år hoppas jag att e-boks-frågan inte är en fråga längre, säjer Tova Sandberg. Att det bara är självklart att det finns böcker i olika format. Och så hoppas jag förstås att lagen om skolbibliotek fått ett stort genomslag! Älvkarleby folkbibliotek På Älvkarleby folkbibliotek arrangerades den 16 oktober en välbesökt kväll om det fria ordet, med medverkande från Stig Dagerman-sällskapet, Litteraturcentrum samt boende i Älvkarleby kommun som kommit som flyktingar och ägnar sig åt skrivande. Wiks slott Litteraturcentrum arrangerade också, tillsammans med Kultur i länet och Wiks slott, en författarkväll på Wik. Kvällen inleddes med middag i Borgsalen, för de som så önskade. (Och det gjorde de flesta av de 70 personer som kom.) I Riddarsalen bjöds sedan på musik från några av folkhögskolans elever följt av ett samtal mellan Elsie Johansson och Ola Larsmo. Samtalet kretsade kring deras författarskap. Temat var geografisk plats och litteratur. Elsie bjöd också på smakprov ur sin kommande roman, som kommer ut i juni Året med Litteraturcentrum avslutas den 5 december med en litterär vinterfestival på Uppsala stadsteater. För mer information, se hemsidan Upplysningen Lärande 5

6 julklappstips rån oss alla till er alla Julklappstips till STORA Det lackar mot jul, och vi på länsbiblioteket tycker om hårda klappar. Här kommer våra bästa tips för stor och liten. Stephen King goes Norrbotten Stallo Stefan Spjut Varför? För en helt hänförande skildring av norrbottnisk natur och miljö jag har aldrig läst något där jag så tydligt hört snön knarra under skorna, sett norrskenet ila över himlen och känt vinterkylan krypa innanför kläderna. Lägg till detta en rasande spännande och mystisk intrig, där barn rövas bort, där släktingar gör allt för att hålla varandra om ryggen och hålla myndigheterna utanför, där en dotter följer i sin döde fars fotspår och vänder på varje sten för att förstå vad som egentligen är i görningen. Stallo har allt! Till vem? Till alla som kommer från Norrbotten, som någon gång varit i Norrbotten eller funderat på att åka dit. Till alla som någon gång i livet slukat Stephen King. Till alla som tror att de inte gillar Stephen King. Ja egentligen till vem som helst över typ femton år. Välj själv! Lisa Perfekt till praliner! Gone girl Gillian Flynn Nobelnoveller Chicklit-stämning och kriminalhistoria i en och samma bok? Ja tack! Eleonor Kärlek, vänskap, hat Alice Munro Läs den första novellen i boken, med samma titel som boken, och du är fast! Två tonårstjejer bestämmer sig för att skoja lite med hushållerskan i den ena flickans hem. Det leder till följder de aldrig anat. Men det är inte bara själva handlingen som obevekligt drar in läsaren i novellerna, utan Munros blick för människorna hon skildrar. Jag kan bara citera motiveringen till Nobelpriset: hon är den samtida novellkonstens mästare. Du som aldrig riktigt gillat noveller, nu är det dags att ompröva! Anneli Miniatyrer och människor Haren med bärnstensögon Edmund de Waal Min julklapp är en hel påse en biografisk släktskildring, konsthistoria, kulturhistoria, tankar om kolonialism och om minoritetsskapets villkor utifrån en judisk familjs öde på tre kontinenter Asien, Europa och Nordamerika. Denna bok är en av de starkaste läsupplevelser jag haft i år. Efter att ha läst den vill jag resa till Wien, Paris och Tokyo och gärna ta er alla med mig. I författarens familj har en stor samling netsuke gått i arv. Netsuke är små miniatyrer gjorda i olika material som i Japan var avsedda för att med sin tyngd hålla delar av de traditionella kläderna på plats. De var alltså vardagsföremål men i Europa blev de samlarobjekt förvarade i vitrinskåp, skilda från sin vardagsfunktion. Edmund de Waal kommer från familjen Ephrussi som i 1800-talets Odessa skapade sig en förmögenhet genom handel. Charles Ephrussi flyttade till Paris där han vid sidan om affärslivet ägnade sig åt sin stora 6 Upplysningen Lärande

7 passion: samlande av konst bland annat en netsukesamling som sedan kom att gå i arv. Som en röd tråd i boken går erfarenheten av att som judar, hur ekonomiskt och socialt framgångsrik man än är, vara i minoritet och därigenom alltid utlämnade åt majoritetssamhällets godtycke. Detta kulminerar i berättelsen om familjens öde under andra världskriget. de Waals anfäder berövas sin bostad, sina konstsamlingar, sin värdighet och sina liv. Netsukesamlingen räddas dock undan nazisternas plundringar av familjens ickejudiska hushållerska och lämnas sedan över till författarens morbror som bosatt sig i USA före kriget. Morbrodern bosätter sig i Tokyo efter kriget och miniatyrerna kommer därigenom tillbaka till Japan. Edmund de Waal ärver de utsökta miniatyrerna och känner att han måste berätta både deras och familjens historia. Detta är en sällsam historia eftersom den väver ihop så många trådar och ställer så många frågor. Den är dessutom välskriven och fängslande. Jag rekommenderar den varmt. Malin Augustnominerat mästerverk Mannen som slutade ljuga Dan Josefsson Hannes Råstam gjorde smulor av morddomarna mot Thomas Quick/Sture Bergwall, och den boken var fantastisk. Att det nu kommer ännu en bok i samma ämne kan väl inte tillföra något? Jo, den verkar faktiskt ge ytterligare en dimension, nämligen bakgrunden till hur det kunde bli som det blev. Augustprisnominerad har den också blivit. Det är både ett journalistiskt och ett litterärt litet mästerverk. skrev Johan Croneman i DN. Stefan Julklappstips till små Relationsrysare för små och stora Ska vi va? Pija Lindenbaum Cirkusloppor på luffen Lena Sjöberg Perfekt om man är 3-4 år och just börjar försöka förstå sig på det där med att vara kompis. Det kan ju vara ganska svårt ibland. Eleonor Sorgligt och poetiskt för småfolk och andra Sorgligt och poetiskt äventyr för alla från tre år och uppåt. Om att skapa sig ett hem och förlora det, om att titta upp på stjärnorna och känna hur väldigt liten man är, om att filosofera på en kyrkogård och till sist lifta med en vespa mot ett alldeles nytt äventyr. Och förstås om hur skönt det är att hålla någon i handen. När du läser det här utgår jag från att Lena Sjöberg fått Augustpriset, för det här är kanske årets bästa bok, alla kategorier! Lisa Trotsar tyngdlagen Pojken som svävade John Boyne Barna Hedenhös på vinterresa i Sverige Bertil Almqvist julklappstips Herr och fru Brocket ser ner på alla som är annorlunda eller konstiga. Men när deras tredje barn, Barnaby, föds så visar det sig att han är allt annat än vanlig. Så fort man släpper taget om honom svävar han iväg upp i luften! Tyngdlagen som håller alla oss andra kvar på jorden har ingen verkan på honom. Det här ställer till med en massa problem. För att Barnaby inte ska slå sig mot taket hemma måste pappan spika upp madrasser där. För att sitta kvar på en stol måste han bindas fast. Att äta är inte heller lätt! Tänk bara på hur ketchupen från varmkorven skvätter ner på dem nedanför medan Barnaby svävar där uppe vid taket Herr och fru Brocket som vill vara så normala som möjligt skäms för sin son. När det är dags för honom att börja skolan väljer föräldrarna att sätta honom i Undermålsakademin för oönskade barn. Men snart händer det hemska saker där och man måste lösa Barnabys problem på annat sätt Du som gillar Roald Dahls böcker kommer alldeles säkert att tycka om den här. Den är väldigt rolig och väldigt sorglig på samma gång. Anneli Till tröst när sista luckan är öppnad Årets julkalender i SVT är Barna Hedenhös. Dämpa barnens sorg efter att sista avsnittet sänts på julafton med ett Barna Hedenhös-album i julklapp. Stefan Upplysningen Lärande 7

8 Forskning och praktik Ett närmande mellan forskning och praktik Text: Stefan Eurenius Hur kan läsfrämjande arbete riktat mot vuxna se ut? Hur kan forskning och praktik lära av varandra? Hur blir vi bättre på att reflektera över det vi redan gör? Under hösten har Stefan Eurenius haft tillfälle att reflektera närmare över dessa frågor. Under hösten har jag haft förmånen att delta i en forskarcirkel kring läsfrämjande för vuxna. Gruppen består av folkbibliotekarier och bibliotekskonsulenter från Uppsala och Stockholms län och tillkom på initiativ från NÄFS (Nätverket för skönlitteraturen på biblioteken). Från universitetshåll representerar Kerstin Rydbeck, institutionen för ABM, Uppsala universitet. Förhoppningen är att gruppen ska bli permanent och en del av ett större arbete. NÄFS ( har funnits sedan mitten av 00-talet, samlar författare, litteraturkritiker, bibliotekarier och litteraturvetare med förankring i Sveriges Författarförbund, Svensk Biblioteksförening, Svenska Vitterhetssamfundet och Svenska Akademiens Nobelbibliotek och har som mål att ge skönlitteratur på svenska folkbibliotek en starkare ställning. Tidigare i år fick NÄFS medel från Svenska Akademien för att inleda ett arbete där forskare och praktiker kan mötas, där vetenskap och praktik kan närma sig och dra nytta av varandra. Sammankallande och projektledare är Nina Frid, bibliotekarie och utvecklingsledare vid Bibliotek Huddinge. Under höstens tillfällen har vi hittills besökt Svenska Akademiens Nobelbibliotek, Retrobiblioteket i Huddinge och Bokbazaren vid Stockholms stadsbibliotek. Föreläsare har varit ledamoten av Svenska Akademien Anders Olsson, Petra Trobäck (känd från KUB:s marknadsföringsspår) och Elias Hillström och Alice Thorburn från bibliotekspodden Solen, Stockholms stadsbibliotek. Under varje möte har en angelägen text diskuterats. Vi har också diskuterat möjligheten att ta fram en taxonomi för det läsfrämjande biblioteket. En förhoppning som finns för gruppens arbete är att få praktiserande bibliotekarier att mer aktivt reflektera över det dagliga arbetet och därefter dokumentera vilka metoder som fungerar och vilka erfarenheter som finns. Ett sätt att komma framåt i det arbetet är att skapa ett forum och en plattform för barfotaforskning, dvs. forskning utanför akademien. Ett sådant forum kan samla erfarenheter, kunskaper, litteratur och därmed stärka det läsfrämjande arbetet. Finns det intresse, tid och pengar för ett sådant arbete? Det hoppas jag! Tidigare i år fick NÄFS medel från Svenska Akademien för att inleda ett arbete där forskare och praktiker kan mötas, där vetenskap och praktik kan närma sig och dra nytta av varandra. 8 Upplysningen Lärande

9 XXXXXX Stereotyper, typ en konferens om stereotyper i barn- och ungdomslitteratur Text och bild: Lisa Eriksson Den 7-8 november arrangerade vi på länsbiblioteket en konferens om stereotyper i barn- och ungdomslitteratur. Vi ville på det sättet fortsätta ett viktigt samtal som fick nytt bränsle i debatterna om Tintin och Lilla hjärtat förra hösten. Vi spolar bandet tillbaka ungefär ett år. TioTretton plockar bort sina Tintinalbum, och något senare höjs röster för att Stina Wirséns bilderboksfigur Lilla Hjärtat är en black face-inspirerad karikatyr. Under några månader går debattens vågor höga på kultursidor och i sociala medier, i tevesoffor och på bibliotek. Där debatteras konstnärlig frihet och yttrandefrihet å ena sidan, alla barns lika rätt att känna sig inkluderade och prioriterade å den andra. Vad hände ute på biblioteken då? Ja, TioTretton ställde tillbaka sina Tintinalbum i hyllorna, men andra bibliotek plockade bort dem, framför allt exemplar av Tintin i Kongo. Stina Wirséns böcker om Lilla Hjärtat finns inte längre till försäljning, och en del bibliotek har valt att gallra dem, medan andra låter dem stå kvar. Även om den heta debatten från förra hösten har lagt sig, betyder det inte att frågorna är mindre aktuella idag. Samtalet fortsätter, och med den här konferensen ville vi ge en möjlighet att fördjupa det. För det är inga enkla frågor, och vi tror inte att någon har facit. Däremot tror vi att ökad medvetenhet och fler perspektiv är en väg för bibliotek och biblioteksmedarbetare som vill arbeta mer medvetet med dessa frågor. Dag ett hade temat Boken Bilden berättelsen och först ut på scenen var Joanna Rubin Dranger, professor på Konstfack, illustratör och serietecknare. Rubriken Upplysningen Lärande 9

10 på hennes anförande var Visuell makt - om rasistiska stereotypers historia. Hon inledde med att inskärpa att vi måste lära oss läsa bilder på samma sätt som vi lär oss läsa text. Sedan fick vi följa med på en resa i bilder från Mona Lisa fram till helt nutida bilder som på olika sätt illustrerade detta. Genom att visa många bilder blev hennes argumentation lätt att följa, även för den som likt mig inte hade särskilt mycket förkunskaper. Och egentligen säger det sig självt: det blir så mycket enklare att prata om bilder när vi samtidigt tittar på dem. Joanna Rubin Dranger i färd med att skärpa vårt bildseende. Något jag inte tänkt på var att debatterna om Tintin och Lilla hjärtat var så förvånansvärt fria från bilder: det var människor som skrev eller samtalade om bilder, men de bilder som de här samtalen och texterna handlade om fick vi sällan se. Det är klart att det blir lätt att avfärda diskussionen om stereotyper i Tintin om den enda bild som visas är en bild av Tintin som tar på sig rocken medan Milou glatt skuttar vid hans fötter Nu visade Rubin Dranger istället hur Hergé i övrigt en nyanserad tecknare som utnyttjar hela paletten just när han tecknar svarta karaktärer överger sin egen nyansrikedom. De svarta karaktärerna är bara svarta, och de framställs som dumma vildar, ja nästan som djur. Men de bilderna visades inte när diskussionens vågor gick som högst. Rubin Dranger landade sin föreläsning i det som trots allt är positivt: att det finns så många motbilder i barn- och ungdomsböcker, både vad gäller bilder och representation. Hon berättade också att Konstfack planerar att anordna en ny kurs för yrkesverksamma (t ex journalister, bibliotekarier, lärare) i sådana här frågor. Sedan var det dags för Åsa Warnqvist, litteratursociolog från Stockholms universitet, som gav oss en exposé över nyare barnlitteratur där man på olika sätt försöker vidga gränser. Förlagen Vilda och Olika, som numera gått ihop har som profil att utmana stereotyper. Ett exempel är boken Kivi och monsterhund av Jesper Lundqvist och Bettina Johansson, Sveriges första barnbok där hen används som personligt pronomen. Gunna Grähs är en författare som medvetet använder annorlunda miljöer och personer än vad som är vanligt i barnlitteraturen. Dino och lilla Kurre utspelas i förortsmiljö. Dino träffar på Heikki i parken. Som vuxen tolkar man Heikki som en alkoholist på glid. Dino hjälper Heikki och de blir vänner. Trots författarens goda intentioner har en stereotyp slunkit med i skildringen, den av finska alkoholister. Ett annat exempel är Åke Holmbergs Ture Sventon i Paris där förlaget Rabén & Sjögren ville byta ut n-ordet mot svart eller färgad, men Sverige författarfond som förvaltar Åke Holmbergs verk nekar eftersom de anser att det skulle förändra bokens karaktär. Dag två hade temat Biblioteket. Konferensens mest långväga föreläsare, Rachel Wexelbaum från S:t Cloud State University i Minnesota, USA. Rachel talade kring rubriken Where are the Kids Like Me? Challenges of Representing Minorities in Children s/ya Literature Collections. Hon konstaterade att trots att Minnesota inte alls är så homogent som det ibland framställs (det talas ofta om som The Great White North ) så är samlingarna förvånansvärt icke-representativa. Det var intressant att få en internationell utblick på frågorna, och också intressant att se att utmaningarna på så många sätt är desamma! Marie Johansen, enhetschef i Botkyrka kommun, avslutade med att berätta om hur man resonerat i Botkyrka, där man valt att gallra bland annat böckerna om Lilla hjärtat. Men hon börjar med att berätta om kommunens arbete med en interkulturell strategi, där man vill gå från samexistens till samarbete och samverkan. I Botkyrka kommun finns 160 av värl- 10 Upplysningen Lärande

11 Tre röster från konferensen Ida Hedin bibliotekarie Bibliotek Uppsala Åsa Warnqvist berörde också problemet med nyutgivning av klassiker - här Pippi Långstrump i Söderhavet. dens 193 nationaliteter representerade, och på biblioteket arbetar man aktivt för att omsätta det interkulturella förhållningssättet i praktisk verklighet. Som ett slags kompass i detta arbete uppmanas medarbetarna att ställa sig själva frågorna Hur gör jag interkulturellt istället för mångkulturellt? och Vilken effekt får detta för besökaren?. Detta kan appliceras på såväl bemötande som program och urval. När det gäller just Lilla hjärtat tycker Marie Johansen att deras val att gallra fått nästan oproportionerligt stor uppmärksamhet. Vi köper ju böckerna innan vi läser dem konstaterar hon. Och det här är ju inte enda gången som vi, av olika skäl, valt att ta bort böcker. Det är egentligen inget konstigt med det! Konferensen avslutades med en eftermiddags-workshop där deltagarna fick möjlighet att i mindre grupper diskutera och smälta alla intryck och all ny kunskap. Den som gick runt och tjuvlyssnade kunde höra yttranden som: Nu kommer jag att se bilder på ett nytt sätt, efter Joannas föreläsning. Jag måste tänka om! Jag är överraskad att höra att så många bibliotek har kvar Tintin i Kongo. Där går definitivt min gräns för vad man kan ha på en barnavdelning. Vi har kanske kommit längre i att bedöma könsstereotyper men behöver jobba mer med rasstereotyper. Ytterligare några deltagarröster hittar du här intill. Mitt samlade intryck är att det här var en viktig konferens, kanske en av de viktigaste jag varit med om. Ja, och att jag är så glad att vi gjorde det! Repris nästa år, kanske? Kommer du? Resurssida är på det hela taget en guldgruva för alla som på olika sätt jobbar med frågor om representation och inkludering, och ett besök rekommenderas varmt! Föreläsningen med Joanna Rubin Dranger var helt fantastisk! Jag har aldrig riktigt tänkt på att man behöver lära sig läsa bilder, men när hon föreläste så blev det helt självklart. Jag känner mig lite knockad av ny information! Magnus Åberg konsulent Regionbiblioteket i Kalmar län Jag tar med mig väldigt mycket ny kunskap. Det är sällan man åker från en konferens med så mycket som verkligen känns nytt! Dessutom har jag fått många bra tips och flera nya kontakter. Marie Johansen enhetschef Botkyrka bibliotek Det var ett bra sammanhang, med många olika röster. Diskussionerna i gruppen visar att vi fortfarande har mycket att lära, att vi måste träna ännu mer på att läsa bilder. Det är himla synd att det inte är fler här inte minst bibliotekschefer. De här frågorna är så viktiga, och så svåra, och vi behöver prata mer om dem! Upplysningen Lärande 11

12 Resurssida din vän på nätet Vill du fördjupa dina kunskaper om normkritiskt (biblioteks)arbete? Vill du arbeta mer aktivt med urvalet på ditt bibliotek, så att det i högre grad speglar samhällets mångfald? Vill du få massor av bra tips på barn- och ungdomsböcker? Ta då en titt på resurssida.se en ny sida som vill vara din resurs i arbetet med dessa frågor. I redaktionen för den relativt nystartade sidan ingår ett antal bibliotekarier och kulturarbetare, bland andra Lena Grönlund, Karin Elfving, Bella Lawson och Anna-Stina Takala. Ur Resurssidas programförklaring saxar jag följande: Idag har svenskar rötter och kopplingar till många länder. Vikten av förebilder även i böcker är något som ofta tas för givet av de som tillhör det perspektiv som dominerar i litteraturen. Vi tror att det finns ett kunskapsglapp när det gäller frågor som rör rasism och fördomar i barnlitteratur. Det märks inte minst då den diskussionen förvånansvärt ofta kapas av prat om censur istället för en förståelse för stereotyper och bilder. Ett av resurssidas mål är att lyfta fram nya infallsvinklar samt visa på att det finns en mängd icke-vita karaktärer och författare att välja mellan. Förhoppningen är att en sådan sida bland annat kan medföra att bibliotekarier och andra yrkesverksamma får upp ögonen för de böcker som väljs in och från ett mer kritiskt perspektiv verkligen ställer sig frågor som: Vad representerar vi för perspektiv? Hur kan vi ta in andra perspektiv inom det område vi arbetar? Vad förmedlar vi för förebilder? Saknas det förebilder i barnböcker för icke-vita barn? Vilka böcker kan vi rekommendera? Resurssida är också en guide för föräldrar och för alla som är intresserade av frågor som rör representation. Med resurssida vill vi tipsa och lyfta fram icke-vita karaktärer, särskilt med fokus på målgruppen bruna barn. I arbetet med att sammanställa litteratur till resurssida har vi insett att det behövs fler berättelser där svarta barn ingår. Vi efterlyser fler barn- och kanske främst fler ungdomsböcker med karaktärer som har alla olika slags berättelser. Nyfiken? Läs mer på 12 Upplysningen Lärande

13 PROFILERING Det händer saker på biblioteken i Uppsala kommun! Ett stadsbibliotek, tolv stadsdelsbibliotek och två bokbussar vill tydligare visa att de hör ihop, och byter namn till Bibliotek Uppsala. Samtidigt byter man också logotyp. Vi pratar med Mia Öström, kommunikatör, om processen från idé till lansering. Text: Lisa Eriksson Foto: Fredrike Fagerlind och Lisa Eriksson Välkommen till ditt nya vardagsrum! Mia Öström betonar att biblioteket är en viktig kulturinstitution, och att detta ska framgå i kommunikation och marknadsföring biblioteket är en egen kulturell plats och ska lyfta fram som sådan, på ett professionellt och enhetligt sätt. Med namnbytet vill visa att Stadsbiblioteket, de tolv stadsdelsbiblioteken och de två biblioteksbussarna hör ihop. På köpet slipper vi förvirringen när det gäller att skilja på Uppsala Stadsbibliotek och Stadsbiblioteket, säger hon. att beskriva biblioteket som ett extra vardagsrum. Mia Öström har jobbat ungefär ett år på stadsbiblioteket. Hon hade tidigare jobbat som copywriter, och hade lång erfarenhet av att skapa varumärken, att ta fram strategiska och kommunikativa planer till olika företag och organisationer. Under mina första månader här arbetade vi mycket med att ta fram en kommunikativ plattform för biblioteken i Uppsala kommun. Vi sökte svar på frågor som: Vad erbjuder vi? Vilka vänder vi oss till? Vad är unikt med oss? Vad vill vi att människor ska tänka när de tänker på oss? Arbetet landade i fyra ord som ska beskriva bibliotekets personlighet: välkomnande, innehållsrikt, kreativt och berikande. Den nya logotypen är ett citationstecken och med det vill man lyfta fram biblioteket som kulturell och demokratisk mötesplats. Citationstecknet ska också signalera att biblioteket rymmer många olika slags berättelser: inte bara böcker utan också filmer, spel, samtal och möten. Bibliotek Uppsala vill vara ett ett extra vardagsrum för uppsalaborna. Vad innebär det, egentligen? Till biblioteket är alla välkomna. Hit kan man komma och bara vara om man vill. Du väljer själv om du vill läsa eller låna, lyssna på en författare eller ett samtal, eller bara sitta ned en stund. Biblioteket är en av få kravlösa platser i samhället, men samtidigt en plats full av möjligheter. Det vill vi fånga genom Bibliotek Uppsala är en stor organisation, men hur kan den som arbetar på ett litet bibliotek tänka när det kommer till kommunikation och marknadsföring? Mia Öström har några idéer: Gör det inte själv och be inte en kompis göra det. Mycket för pengarna Vänd er till en utbildning för grafiska formgivare eller till en ung formgivare som vill få en större portfölj då kan ni få mycket för pengarna, och det blir en win-win-situation. Tänk enhetlighet försök samla resurserna så att det går att byta ut t ex skyltar och trycksaker samtidigt. Profilmaterial Det folk tar med sig ut från biblioteket är viktigt: plastpåse med bibliotekets logga, foldrar etc. Sociala medier Komplettera med kanaler som inte kostar pengar utöver arbetstid: Facebook, Twitter och Instagram. Upplysningen Lärande 13