l l l Nr 3 juni 2015 BOKHUND Lär barn att läsa Rapport från SRATs förbundsmöte

Transkript

1 l l l Nr 3 juni 2015 BOKHUND Lär barn att läsa Rapport från SRATs förbundsmöte

2 INNEHÅLL 3 Rapport från SRATs förbundsmöte och presentation av nya styrelsen Från Saco-toppen till stallbacken...12 Bokhund ett framgångsrikt projekt...16 Variation nyckeln till ett mer hållbart arbetsliv?...20 Åsa Lindh, ny vd för Trygghetsstiftelsen. Ett större ansvar för statliga arbetsgivare...24 Boktips...26 Anders Rådström om Sacoförbundens rekryteringsprojekt på privat sektor...27 Efter trettio år som facklig företrädare: Allt handlar om gott bemötande...28 Tuffa tag när Posten drog ner men bra skyddsnät underlättade.29 Ändrad yrkesroll påverkar audionomens arbetsmiljö Bokhund hjälper barnen att lära sig läsa 12 I varje nummer: 4-11 Ledare... 3 ordet Fråga & Svar Student Krönika Aktuellt från föreningarna Korsord PostNord har genomgått stora och tuffa förändringar SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Anders Berndt, Kommunikatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Förhandlingschef Mats Eriksson, Förhandlare Mia Axelsson, Martin Berndtsson, Ola Blomqvist, Lena Busck, Ann Garö, Linda Lekander, Emil Pettersson, Maria Yngvesson, IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Jessica Carlberg, Marie Samuels, SRAT-informationen nr

3 Ledare Smärtsam självkritik löser sällan problem Motsättningar som uppstår för att man har olika uppfattning kan både gagna jobbet och vara lärorikt för de inblandade. Vissa menar till och med att de är en förutsättning för utveckling att det är först när olika åsikter bryts mot varandra som man kan hitta nya lösningar på ett problem. Men det kräver förstås att alla parter är beredda att lyssna och att dela med sig, att ge och ta. Motsättningar som får ligga och gro kan däremot bidra till psykisk ohälsa. Konfliktforskare talar om tre olika problem vid svår- eller olösta konflikter. Att parterna är låsta i sina uppfattningar, att de är ovana vid att reflektera över sin egen roll i den uppkomna situationen och/eller har svårt att skilja mellan den professionella rollen och känslorna. Det händer då och då att jag får samtal från medlemmar, både chefer och medarbetare, som mår riktigt dåligt för att relationerna på jobbet inte fungerar. Förvånansvärt många av dem lägger hela skulden på sig själva. Om jag bara hade gjort annorlunda Om jag bara hade förstått Om jag bara inte Visst är det bra att vara ödmjuk. Men ibland tar sig självkritiken för stora uttryck. Det kan ju också vara så enkelt att vissa människor passar dåligt ihop, att personkemin inte stämmer. För det mesta går det att hitta lösningar på det också utan att man måste hitta en syndabock. De allra flesta av oss hamnar någon gång under arbetslivet i obehagliga situationer. Jag har också gjort det, och jag minns hur mycket kraft det tog att grubbla på vad jag hade gjort för fel. Helt i onödan, kan det tyckas, så här efteråt. Det är tråkigt, men oftast ingen katastrof om det är dåligt stämning på jobbet ibland det brukar lösa sig. Men jag vill än en gång påminna om att vi på kansliet finns tillgängliga för att stötta de medlemmar som hamnar i en situation som ni inte kan klara ut på arbetsplatsen. Från de här reflektionerna till en helt annan sorts samtal, som jag har ägnat mycket tid under det senaste året; förhandlingarna med Arbetsgivarverket om ett nytt pensionsavtal för statligt anställda medlemmar. Vi har hållit på ett och ett halvt år nu, och när vi började var Telefon Vx Fax E-post fornamn.efternamn@srat.se kansli@srat.se Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr målet att vi skulle ha ett nytt avtal klart så här dags. Men det har varit betydligt svårare än vi förutsatte att komma överens. Förhandlingarna har gått in i ett intensivare skede nu under våren, men än finns det många frågor kvar att lösa. Helt klart är att vi går mot ett systemskifte från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbaserat pensionssystem. Vad det innebär kommer berörda medlemmar givetvis att få information om när vi har kommit vidare i förhandlingarna. På tal om avtal; SRAT har vuxit, vi har medlemmar hos fler arbetsgivare och de individuella avtalen blir fler. Sammantaget har förhandlingsarbetet blivit mer komplext och det ställer högre krav på samordning och gemensam struktur. Vi har därför gjort en förändring i kansliorganisationen som innebär att Mats Eriksson, en av våra erfarna förhandlare, har utsetts till förhandlingschef. I hans arbetsuppgifter ingår numera ett tydligare strategiskt ansvar. Jag ser förändringen som en stor trygghet för mig i mitt ledarskap, men framför allt för medlemmarna. Så vill jag passa på och skicka en särskild hälsning och ett tack till alla er som deltog i förbundsmötet i maj. Det känns skönt att veta att vi har ert fortsatta mandat att jobba vidare. Men först ska vi njuta av ljuset, blommorna och förhoppningsvis också av solen! Jag önskar att ni alla får en riktigt skön sommar! Visst är det bra att vara ödmjuk. Men ibland tar sig självkritiken för stora uttryck. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen skickas per post /e-post till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Anna Nilsson Tryckeri Linderoths/AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2015 Nr 1 v.9 Nr 2 v.19 Nr 3 v.27 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning marie.norell@srat.se PAPPER Omslag: 130 g Multiart Silk Inlaga: 90 g G-print Tidningen är momsbefriad. MILJÖMÄRKT TRYCKSAK SRAT-informationen nr

4 SRATs förbundsmöte 2015 Utmaningar väntar Fredagen den 22 maj höll SRAT förbundsmöte på Djurönäset i Stockholms skärgård. En solig dag i positiv anda. Förbundsmötet är SRATs högsta beslutande organ som sammanträder vart tredje år och beslutar bland annat om budget, medlemsavgifter, stadgar. En ny förbundsstyrelse väljs också för de kommande tre åren. Förbundsordförande Anitha Wijkström inledde förbundsmötet och hälsade alla välkomna. Hon gjorde en tillbakablick från förbundsmötesperioden och konstaterade att den präglats av lågkonjunktur och ekonomisk återhämtning. SRAT har under samma period över förväntan haft en positiv medlemsutveckling trots tappet av medlemmar som gått i pension. Flera av SRATs yrkesgrupper har en stabil arbetsmarknad, medan det för andra är mer osäkert. Arbetslösheten slår hårt mot flera av SRATs medlemmar och förbundet har behövt göra extra insättningar till den inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften. Det är dessutom en utmaning att få åringar att gå med i a-kassan, som är den åldersgrupp som sällan ansluter sig, sade Anitha Wijkström. Vi avvaktar också en eventuell höjning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen från hösten. Förbundet har sedan senaste förbundsmötet också fått en ny medlemsgrupp i och med att Svenska Logopedförbundet anslöt sig i januari SRAT är ett modernt förbund med väl fungerande struktur för att kunna ta emot nya medlemsgrupper. Vi är nära medlemmen, vi vill att alla medlemmar ska bli väl bemötta och få god service. Från hösten startar förbundet ett samarbete med medlemsutveckling.se i syfte att bli ett ännu mer attraktivt förbund med fortsatt god medlemstillströmning. Därefter talade Sacos ordförande Göran Arrius om SRATs viktiga roll i Sacovärlden, att kunna ta hand om medlemsgrupper som vill vara självständiga. SRAT kan inte bli annat än framgångsrikt när det leds av två så starka kvinnor, konstaterade Göran Arrius och applåderades av förbundsmötets ombud. Göran Arrius berättade också om den hårdnande konkurrensen om medlemmarna, framför allt från TCO och sofflocket, det vill säga att välja att vara oorganiserad. Vi måste ställa oss frågan vad det är som gör att medlemmar söker sig till oss och stannar kvar. Vi har ett stort tapp av medlemmar i 35-årsåldern. Vi är smarta om vi samverkar inom Sacofederationen, då blir vi starkare, menade Göran Arrius. Göran Arrius riktade också ett stort tack till alla förtroendevalda, som ju är navet i våra fackliga organisationer. 4 SRAT-informationen nr

5 Förbundsmötesförhandlingarna Till mötesordförande valdes Anders Lönnberg, tidigare kanslichef på Saco och av regeringen nyutnämnd nationell samordnare av life science-sektorn och Nils-Bertil Rosén, pensionerad ombudsman på SRAT till ersättare. Till mötessekreterare valdes förbundsjurist Sophie Silverryd och förhandlare Emil Pettersson till ersättare. Motion En motion behandlades och den handlade om att utreda en reducerad medlemsavgift till föräldralediga och långtidssjukskrivna medlemmar. Förbundsmötet beslutade att bifalla motionen. Propositioner Tre propositioner fanns på dagordningen: 1. Ändringar i förbundsstadgan 2. Medlemsavgifter och fondavsättning. Budget Regler för nedsättning av medlemsavgiften Samtliga propositioner bifölls av förbundsmötet, vilket i korthet innebär att utträdestiden ändras från tre till en månad, att medlemsavgiften är oförändrad och att styrelsen fick befogenhet att omdisponera budgeten eller höja/sänka medlemsavgiften under förbundsmötesperioden. Blomqvist, Ulrika Guldstrand (nyval), Anders Jansson, Ingela Jägestrand, Eva Lind (nyval), Andreas Lövdahl, Magnus Nordström (nyval), Camilla Robertsson, Unni Rosengren (nyval), Patrik Wikand och Reza Zarenoe (nyval). Efter ett konstituerande möte utsågs Anders Jansson till 1:e vice förbundsordförande och Ola Blomqvist till 2:e vice förbundsordförande. Styrelsen presenterar sig på nästa uppslag. Avgående ledamöter Fyra ledamöter avgick i samband med förbundsmötet; Hans Fotmeijer, Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson, som varit med sedan 2006, och Ann-Marie Andela som varit med sedan Anitha Wijkström tackade för den tid de varit med i förbundsstyrelsen och allt engagemang de bidraget med under åren. Hans Fotmeijer var inte närvarande. Föreläsning Förbundsmötet bjöds också på en underhållande och känslosam föreläsning på temat Vi är varandras arbetsmiljö av Cecilia Hed Malmström, som är polarguide och nybliven regionchef för Handelskammaren i Gävle. Hennes berättelse baseras på erfarenheterna från Sydpolsbasen Amundsen-Scott där hon under fyra månader deltog i ett forskningsprojekt boende i tält i -58 o C och ombord på Polarfartyg till Antarktis, Grönland och Svalbard. Ny förbundsstyrelse Avslutning Valberedningen, med Åsa Rundquist som sammankallande, hade styrelsen och förbundskansliet till 2018 då förbundsmötet samlas igen. En dag i positiv anda är slut, nu väntar hårt arbete för den nya som vanligt gjort ett grundligt jobb och deras förslag till ny förbundsstyrelse bifölls enhälligt. kommunikatör Marie Norell, Anitha Wijkström omvaldes till förbundsordförande för sjunde gången. Till ledamöter valdes: Ola Fler bilder från förbundsmötet finns på sidorna SRAT-informationen nr

6 SRATs nya förbundsstyrelse presenterar sig Anitha Wijkström Leg tandhygienist Sveriges Tandhygienistförening, STHF Du har blivit vald till förbundsordförande för SRAT ytterligare en period. Dina tankar så här några veckor efter förbundsmötet? Jag är förstås stolt och glad, säger Anitha Wijkström. Och mycket hedrad att återigen få företräda SRAT. Förbundet mår bra och utvecklas hela tiden i en positiv riktning. Det gör mitt uppdrag väldigt stimulerande. 1. Lokalt och centralt för Sveriges Tandhygienistförening, bland annat ordförande fram till SRATs styrelse sedan 1987, ordförande sedan Ledamot i Sacos styrelse, vice ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Ersättare för Sacos ordförande i Europafacket. Ledamot i Nordens Fackliga Samorganisations styrelse. Ledamot i Rådet för Etisk Plattform. 2. Professionalism, kvalitet och service. 3. Se till att löneavtalen tillämpas på avsett vis. Rekrytering och rekryteringsbefrämjande åtgärder kommer att vara prioriterade områden. Fortsätta utveckla innehållet i ett SRAT-medlemskap. SRAT ska finnas representerade i alla de sammanhang som är relevanta för förbundet och för våra föreningar. Det är viktigt att stärka och utveckla våra medlemsföreningar. Det fackliga arbetet ska ligga så nära som möjligt den enskilde medlemmen och medlemsnytta ska alltid vara central. Alla medlemmar ska känna att det får en bra service och gott bemötande. 4. Unga människor vill också vara delaktiga och känna att de har möjlighet att påverka. Vi ska informera och kommunicera hur ett modernt fackförbund fungerar. Vi ska tydliggöra att vi är ett kollektiv med individfokus. Vi ska bättre beskriva nyttan av ett medlemskap. Berätta om vikten av kollektivavtal. Erbjuda olika verktyg för att möjliggöra för den enskilda medlemmen att göra informerade och medvetna val. Vi ska fortsätta att utveckla villkor och förmåner så att man får ett mervärde av medlemskapet. Vi ska beskriva hur vi arbetar integrerat med yrkes- och fackliga frågor. Vi ska befinna oss där unga människor finns. Vi ska kommunicera på deras villkor och efter deras behov. Vi ska ha koll på specifika verksamheter och frågor som direkt berör unga människor. Vi ska vara väldigt tydliga och tala om att vi är bra på det vi gör! 6 SRAT-informationen nr

7 SRAT-informationen ställde några frågor till den nya styrelsen. 1) Facklig bakgrund i korthet. 2) Vilka tre värdeord kopplar du till SRAT? 3) Viktigaste frågorna som SRAT bör driva under de närmaste åren? 4) Hur ska SRAT bli ännu mer attraktivt för nya medlemmar och behålla befintliga? 1:e vice förbundsordförande Anders Jansson Arbetsförmedlare, Arbetsförmedlingen SRAT Arbetsmarknad anders.jansson@arbetsformedlingen.se 1) i SRAT Arbetsmarknad och förste vice ordförande SRATs förbundsstyrelse samt olika förtroendeuppdrag inom Saco-S Arbetsförmedlingen. Har valt att engagera mig i fackliga frågor, till att börja med som platsombud. 2) Kompetens, engagemang, pålitlighet. 3) En god arbetsmiljö är inte längre en självklarhet på dagens arbetsmarknad. Sjuktalen ökar åter till oroande nivåer och ofta är den arbetsrelaterad. Kvalité på högre utbildning som är en viktig konkurrensfaktor i vår omvärld, ett kvitto på vår gemensamma välfärd. Sjunker kvalitén är det en orätt både för våra studenter och för oss som medborgare och skattebetalare. Kompetensutveckling i arbetslivet. Upplever att många inte får den kompetenspåfyllnad som behövs i det dagliga arbetet. 4) Konkurrensen ökar för varje dag från andra förbund utanför Saco om våra medlemmar och blivande medlemmar. Det finns tre grupper SRAT måste attrahera förutom oss som redan är medlemmar: ungdomar, till Sverige nyanlända akademiker och oorganiserade. Det viktigaste arbetet i att rekrytera nya medlemmar är ju alla vi tillsammans. Vi är drygt medlemmar inom SRAT och våra föreningar. Tänk om var och en av oss under det kommande året rekryterar en (1) ny medlem. En framgångsfaktor jag tror mycket på är att SRATs förhandlare även är utbildade karriärcoacher. En medlemsnytta till oss alla som ibland behöver stöd att finna nytt innehåll i sitt arbete. Karriär är inte bara att gå från medarbetare till chef utan det är även att växla och växa med de arbetsuppgifter man redan har. Den medlemsnyttan önskar jag att vi inom SRAT framhåller ännu mer framöver. 2:e vice förbundsordförande Ola Blomqvist Flygtekniker, SAS Svensk Flygteknikerförening ola.blomqvist@flygtekniker.se 1) Lokal förtroendevald sedan Centrala SFF-uppdrag sedan i SFF sedan Ledamot i SRATs förbundsstyrelse sedan Dessförinnan suppleant. Centralt förhandlingsansvarig för flygteknikerna inom förbundet. Vice ordförande i Aircraft Engineers International sedan ) Närhet, öppenhet och flexibilitet. 3) Behålla och utveckla det unika med att ha föreningar med stor frihet att agera i fackliga- och i yrkesrelaterade frågor. Hantera utmaningarna med att växa som förbund. Påverka löneavtalen för bästa möjliga utveckling för medlemmarna. Särskilt inom offentlig sektor riskerar trycket på besparingar att påverka löneutvecklingen på ett sätt som inte överensstämmer med de avtalade kriterierna för lönesättning. 4) Som hittills men med ytterligare fokus på att möta nya generationers intressen. Nyval Ulrika Guldstrand Leg logoped, Staffanstorps kommun Svenska Logopedförbundet ulrika.guldstrand@logopedforbundet.se 1) Svenska Logopedförbundets styrelse sedan 2003, från 2009 som ordförande. General Secretary i logopedernas europeiska samarbetsorganisation CPLOL sedan Lokalfacklig företrädare sedan ) Kompetens, engagemang och omtanke. 3) Lön, pension och schyssta villkor på arbetsmarknaden. 4) Jag tror att SRATs modell att koppla det traditionellt fackliga som rådgivning, förhandling och arbetsrätt nära samman med kunskap och utveckling kring yrkesfrågorna är vägen framåt. Jag tror att innehållet i arbetet ofta ligger arbetstagarna närmare än frågor kring arbetsförhållanden och villkor. Akademiker har valt sitt yrke av intresse för ämnet och innehållet, troligen mer än för lönen. Lyckas vi bli en intressant partner kring innehållet i arbetet och frågor som utveckling och fortbildning lockar vi medlemmar. t SRAT-informationen nr

8 Ingela Jägestrand Leg tandhygienist, Praktikertjänst Sveriges Tandhygienistförening 1) Vice ordförande STHF, ledamot SRAT förbundsstyrelse. 2) Stöd, service, trygghet. 3) Lönebildning, kompetensutveckling, jämställdhet. 4) Attrahera till medlemskap från studietiden under hela yrkeslivet genom att möta och stödja medlemmarna utefter egna behov och villkor. Nyval Eva Lind Personalspecialist, PostNord SRAT-Posten 1. Facklig förtroendevald sedan hösten Heltid på Saco-Postens kansli med ansvar för medlemsgrupperna inom produktion, försäljning och retail. Vilket innebär att lära känna medlemmarna så att jag kan företräda dem i olika förhandlingar och i enskilda ärenden. 2. Nära, tryggt och professionellt. 3. Karriärutveckling, kollektivavtal och arbetsrätt. 4. Synas mer ute som förbund, egna seminarium på olika orter. Tidningen har blivit väldigt bra det arbetet måste fortsätta. Andreas Lövdahl Effektivitetskonsult, Eget företag HälsoAkademikerna ordforande@halsoakademikerna.se 1) SRATs förbundsstyrelse sedan HälsoAkademikernas styrelse sedan 1997 och ordförande sedan Ledamot och ordförande i Migrationsverkets Saco-S förening ) Kvalitet, erfarenhet och specialiserad. 3) Utveckla rekryteringsarbetet så att vi inte bara balanserar upp pensionsavgångarna utan också ökar medlemsantalet. Kanske genom riktat fokus från enskild förhandlare eller fokusgrupp. Utveckla arbetet för studerandemedlemmar. För flera av de stora föreningarna sker rekryteringen till klar majoritet genom besök på studieorterna. Även här kan ett särskilt uppdrag hos enskild förhandlare vara en möjlig väg. Tätare samarbete mellan föreningarna. Här kan förbundet inspirera och samordna i större utsträckning. 4) Det är idag gratis att bli studerandemedlem. Det kan tyckas positivt men det gör även att många blir medlemmar utan att reflektera över om medlemskapet är något för dem. Lätt att bli medlem och lika lätt att säga upp medlemskapet. Kan vara något att fundera på. Det finns och framför allt utvecklas många små högkompetenta yrkesgrupper. SRATs organisation och arbetssätt är optimalt för att arbeta med dessa grupper. Här kan vi löpande omvärldsbevaka för att utöka SRAT med fler nya yrkesgrupper. Varumärkesarbetet för några år sedan visade att medlemmar som hade haft någon slags kontakt med SRAT och föreningarna hade en mycket positiv bild av SRAT samt även en bred kunskap om vad SRAT och föreningarna gör och erbjuder. Hur kan vi öka kontakten med våra medlemmar? Det är nyckel till ökad nöjdhet med medlemskapet. Nyval Magnus Nordström Kansliråd, Utrikesförvaltningen Utrikesförvaltningens Personalförening magnus.nordstrom@gov.se 1) Heltidsarbetande ordförande i UPF, vice ordförande i Regeringskansliets Saco-S-förening, ledamot i SRATs förbundsstyrelse. 2) Medlemsnära, engagerat och professionellt. 3) Att främja god arbetsmiljö i ett alltmer gränslöst arbete, att främja villkoren för alla våra yrkeskategorier, se till så att medlemmarnas kompetens och utbildning värderas högt och att kompetensutveckling blir ett livslångt lärande med mervärde som uppskattas. 4) Genom att vara nära medlemmarna, vara lyhört för medlemmarnas behov och att alltid ta tillvara medlemmarnas intressen. Våra medlemmar är våra bästa rekryterare. Vi ska visa på att vi genom vår mångfald och medlemsnärhet ger styrka i fackliga frågor för våra yrkesgrupper. Då behåller och rekryterar vi medlemmar inom våra nuvarande yrkeskategorier men kan också bättre locka nya yrkeskategorier som vill behålla sin unika identitet. 8 SRAT-informationen nr

9 Camilla Robertsson Civil tjänsteman, Försvarsmakten SRATs allmänna sektion, SRAT-A 1) Fackligt aktiv sedan 1998 i Saco HKV styrelse. Heltid facklig sedan 2003 och har förhandlat för akademiker i Försvarsmakten. i SRAT-A och Saco HKV sedan ) Gemenskap, trygghet och arbetsglädje. 3) Aktivt verka för att bevara styrkan i kollektivavtalen. Statliga myndigheter och verk ska kunna lösa sina uppgifter med anställd personal och inte vara beroende av bemanningsföretag. Verka för bra villkor genom hela arbetslivets alla faser, det vill säga från studier till nyanställning till föräldraledighet, kontinuerlig utveckling och slutligen pension. Rätten till heltidstjänst för samtliga grupper, god arbetsmiljö med i genomsnitt 40 timmars arbetsvecka för att säkerställa balans mellan arbete och fritid. 4) Bevaka och försvara samverkansavtalen och stöd de lokala föreningarna. Nyval Unni Rosengren Leg optiker, Sabbatsbergs närsjukhus Svensk Optikerförening unni.rosengren@gmail.com 1) Först adjungerad i Svensk Optikerförening, under de senaste tre åren som ordförande. 2) Engagemang, ansvar och professionalism. 3) Då vi har så många olika yrkeskategorier inom vårt förbund är det viktigt att vara lyhörda och identifiera vad vi behöver göra för våra medlemmar inom dessa respektive grupper. Det är något vi arbetar med redan idag men det är viktigt att fortsätta och utveckla detta arbete för att kunna hjälpa våra medlemmar på bästa sätt. 4) Synas mer i olika sammanhang samt göra det ännu tydligare varför det är så viktigt att engagera och stödja facklig verksamhet och varför SRAT är det bästa fackförbundet! Patrik Wikand Sjökapten/lots, Sjöfartsverket Lotsförbundet patrik.wikand@sjofartsverket.se 1) Styrelsen för Lotsförbundet sedan 2006, de senaste fyra åren som ordförande. 2) Professionalism, storhet och engagemang. 3) Små som stora, de som medlemmar tycker är viktiga, löner, statusfrågor, bra arbetsvillkor kan vara några. 4) Att lyssna på alla medlemmar och visa engagemang och stöd. Nyval Reza Zarenoe Leg audionom, Region Östergötland Audionomerna Reza.Zare.noe@regionostergotland.se 1) Styrelseledamot i Audionomerna sedan Ledamot i förbundsstyrelsen Lokal facklig representant i Linköping och Saco-rådet Östergötland ) Trygghet, professionalitet och framgång 3) Att skapa förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv där stressnivån inte sätter hinder för individen, att öka möjligheten för livslånga lärandet där individen kan bygga sina karriärvägar och att förbättra matchningen på den svenska arbetsmarknaden genom större kontakt med arbetslivet under studietiden, vilket Saco haft tankar om den senast tiden. 4) Genom att synliggöra sina styrkor (ett skickligt och professionellt kansli, ett starkt förbund med lång erfarenhet av medlemmar i olika sektorer, inkomst- och sjukförsäkring etc) samt att utnyttja kraften av unga medlemmarna i förändringsarbetet inför framtiden och dess behov. SRAT-informationen nr

10 10 SRAT-informationen nr

11 Stilstudie av föreläsaren Cecilia Hed Malmström Anitha Wijkström tackar av tre av fyra ledamöter i förbundsstyrelsen: Ann-Marie Andela, Bengt-Gunnar Herrström och Roger Larsson. Hans Fotmeijer hade fått förhinder. SRAT-informationen nr

12 Från Saco-toppen till stallbacken på Akademikernas a-kassa, AEA, och åtta i chefsrummet på Saco. Perspektiven har alltså skiftat, från att driva frågor för en enskild yrkesgrupp till den strikt reglerade verksamhet som jobbet på AEA innebär. Och så det mer övergripande samhällspolitiska på Saco-kansliet. Går det inte bra för Sverige går det inte bra för akademikerna, och tvärtom. Det är en tanke som genomsyrar hela Saco. Det är klart att det har varit både spännande och roligt att få arbeta med den gemensamma utgångspunkten från olika håll, säger han. En framgångssaga Med nästan medlemmar är AEA idag Sveriges största arbetslöshetskassa. Anders Edward beskriver utvecklingen som en framgångssaga. Det ger en oerhörd stabilitet att medlemmar inom 23 förbund delar på risken för arbetslöshet. Att vi har kunnat hålla medlemsavgiften på en låg nivå är en framgångsfaktor. Akademikernas relativt sett låga arbetslöshet är en annan. Administration av arbetslöshetsförsäkringen och utbetalning av ersättning till arbetslösa är en form av myndighetsutövning. Det gör det lite speciellt att arbeta på AEA, att arbetet i så hög grad styrs av ett statligt regelverk. En utmaning där är att bemöta medlemmarna på ett rättssäkert och strikt sätt, och samtidigt vara både effektiv och mänsklig. Jag tycker vi har lyckats med det. Som medlem i ett Saco-förbund omfattas man av en inkomstförsäkring. Under tiden på AEA var Anders Edward med och startade den och det är ytterligare en av de saker som han är särskilt stolt över. Den 1 juni lämnade Anders Edward kanslichefsjobbet på Saco. Nu är det stallet, hästarna och ridbanan hemma i Uppsala som gäller. Efter 26 år i Saco-sfären gör han verklighet av planer som han har haft ända sedan ungdomen. Anders Edward bestämde sig tidigt för att ordna det så för sig att han skulle ha full frihet att göra vad han ville vid 60 års ålder. Det var därför han började pensionsspara när han var 25. Och nu är det alltså dags. Han lämnar den fackliga världen för det som han beskriver som ett mer jordnära arbete och ett stort intresse. Jag har aldrig slutat på ett jobb för att jag har varit missnöjd, säger han. Det gör jag inte nu heller. Tvärtom, jag har haft tre fantastiska arbetsplatser i Saco-världen. Det blev tio år på förbundsnivån, som kanslichef för det som idag heter Fysioterapeuterna (tidigare sjukgymnasterna), åtta som kassachef Starkare röst De åtta åren som chef för Saco-kansliet innebar ett mer utåtriktat jobb där utredningar, opinionsbildning och kommunikation är centrala delar. När han ser tillbaka på den här tiden gläds han åt den starkare röst, som han menar att akademikerna har fått. Förbunden har varit duktiga på att rekrytera och behålla medlemmar. Tillsammans har de ökat med mellan tio och femton tusen medlemmar om året. Det gör skillnad. Så har vi också hela tiden haft fantastiska företrädare, enastående ordföranden och superproffs på kansliet. Vi har stor trovärdighet i samhällspolitiska frågor. Det tillsammans gör att han tror på en fortsatt bra utveckling, både vad gäller medlemsutveckling och påverkansmöjligheter. Det positiva vinner alltid, säger han. Uppgiften är bara att lyfta fram det goda till exempel fördelarna med att vara med i facket. Sacos uppgift är att driva frågor som rör akademikerna i arbetslivet. Men att företräda förbundsmedlemmar ger också möjligheter att förhandla om andra förmåner. En av dem är det avtal med SEB som ger medlemmarna rabatt på bolån. Det är jag nöjd med, säger han. Jag tror att det har bidragit till att många numera förhandlar om sina lån och inte bara accepterar listpriset. Framför allt har arbetet som Saco-chef präglats av viljan att bibehålla det goda samarbetet med och mellan de 22 förbunden. Man måste hela tiden komma ihåg att det är förbunden som äger Saco, säger han, inte tvärtom. Det är det som är grunden för allt arbete här. Birgitta Jakobsson Foto: Kalle Assbring 12 SRAT-informationen nr

13 Nordisk samverkan ger tyngd i EU» Att lagstadga om minimilöner strider helt mot Sacos syn på hur lönesättning ska ske «Norden, världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region. Det var temat när Nordiska fackliga samorganisationen, NFS, höll kongress i slutet av maj. Vi var ett hundratal företrädare för ländernas fackliga centralorganisationer, alltså motsvarande Saco, TCO och LO, som samlades i danska Köge, strax utanför Köpenhamn, för att diskutera samverkan i arbetsmarknadspolitiska frågor. Det nordiska samarbetet har kommit lite i skymundan i den facklig-politiska debatten, jämfört med det i europafacket. Men faktum är att nordisk samverkan inte bara har pågått länge, utan att det också har stärkts under senare år. Och det är en bra utveckling! Hittills har det handlat mycket om gränshinder. Även om vi har en fri arbetsmarknad i Norden har det inte alltid varit så enkelt att utnyttja den, bland annat på grund av olikheter i våra socialförsäkringssystem. Det vill vi förstås göra något åt. Diskussionerna i Danmark handlade också om hur vi tillsammans ska kunna möta de skilda synsätt på arbetsmarknadsfrågor som råder inom EU och som ibland går stick i stäv mot det arbetssätt vi har här hemma. Visst finns det skillnader mellan de nordiska ländernas syn på arbetsmarknadspolitiken. Men under kongressdagarna fick vi framför allt bekräftat att det är långt mer som förenar oss. Enigheten är stor om att vi har mycket att vinna på att använda vår samlade styrka, inte minst när det gäller att påverka de beslut som fattas i Bryssel. Den nordiska modellen kännetecknas av hög organisationsgrad och självständiga parter på arbetsmarknaden, med kollektivavtalen som en grundpelare i samarbetet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vi är oroade för att den detaljerade lagstiftning, som många ordet Anitha Wijkström anitha.wijkstrom@srat.se EU-länder kräver, ska kollidera med och bli ett hot mot den fria förhandlingsrätt som vi menar är en viktig förutsättning för ett fungerande samarbete mellan arbetsgivare och anställda. Inom Saco har vi länge hävdat att det är den enskilda individens kompetens och arbetsinsats som ska ligga till grund för lönesättningen. Vår utgångspunkt är att man genom att tydliggöra både arbetsuppgifternas innehåll och de individuella prestationerna också kan värdera dem i lön. Att lagstadga om minimilöner, som flera EU-länder vill, strider helt mot det synsättet och är alltså ett av de hot vi vill undanröja. Det finns en uppenbar risk att det som är tänkt som ett golv i lönesättningen också blir ett tak. Därmed faller grundtanken att goda prestationer och bra utbildning ska löna sig. Vi fortsätter därför med kraft att hävda vår inställning, att lönesättningen ska vara en del av företagets/ organisationens verksamhetsutveckling och att den individuella lönesättningen gynnar både anställda och arbetsgivare. De nordiska arbetsmarknadsministrarna har nyligen fattat beslut om att göra en genomgripande analys av den gemensamma arbetsmarknaden ur ett europeiskt och internationellt perspektiv. Bland annat ska man analysera frågor som rör konflikten mellan den nordiska synen och den del av EU-lagstiftning som kolliderar med den. Det är välkommet besked och förhoppningen från fackligt håll är att det kommer att underlätta arbetet med att utveckla strategier och hitta lösningar för att bevara och stärka vår nordiska avtalsmodell. NFS vill också få till stånd en nordisk trepartsdialog för att utveckla den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Kongressen uppmanade därför arbetsgivare, regeringar, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet att tillsammans med de fackliga organisationerna ta ansvar för en väl fungerande trepartsdialog. Kongressen föreslog också att nya EU-regler ska granskas ur ett nordiskt perspektiv innan de implementeras i respektive land. Därmed hoppas vi undvika uppkomsten av nya gränshinder. I EU-sammanhang är de nordiska länderna små, när vi agerar var för sig. Men tillsammans har vi en oerhörd styrka. För att vi har en i särklass hög organisationsgrad jämfört med de flesta andra europeiska länderna, och trots vår relativa litenhet representerar många medlemmar. Men också för att vi sammantaget utgör en stark ekonomi. Tillsammans ger det både tyngd och legitimitet. Det är den stora vinsten med samarbetet. n n n SRAT-informationen nr

14 ANNONS Om kärleken tar nya vägar Med rätt avtal kan du undvika de största fallgroparna När två människor finner varandra i kärlek är en naturlig följd ofta att de flyttar ihop eller tar steget till äktenskap. Få är väl de par som tänker sig att kärleken en dag ska sluta i separation eller skilsmässa. Ändå visar siffror att många parrelationer årligen upphör på något av dessa sätt. Vad berättar statistiken? Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån lever närmare hälften av Sveriges befolkning i dag i någon typ av parrelation. Av dessa personer är cirka 70 procent gifta eller registrerade partner medan resterande 30 procent lever i en samborelation. Samtidigt som många människor flyttar ihop och blir sambor eller gifter sig så inträffar det också ett flertal separationer och skilsmässor. Exempelvis visar SCB:s siffror att det år 2014 var par som gifte sig och samma år upplöstes hela äktenskap genom skilsmässa. Varje år upplever omkring barn i Sverige att deras föräldrar separerar. Uppbrott ur en parrelation är med andra ord ingen ovanlig företeelse. Däremot kan det vara en komplicerad process med ingående konsekvenser, såväl känslomässiga som ekonomiska och juridiska, någonting man kanske inte alltid är förberedd på. Genom att teckna relevanta avtal i förväg kan man som par gemensamt ta kontroll över hur man vill ha det utan att behöva oroa sig för framtida händelser och eventuella meningsskiljaktigheter. Sambo eller gift utan avtal Att vara sambo Lagens definition av ett samboförhållande är två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande med gemensamt hushåll. Att vara sambo liknas mycket vid att vara gift, men som sambo saknar man det rättsliga skydd som gifta har. Samboförhållanden regleras av sambolagen, och om inga avtal upprättats anger denna lag att man vid en separation ska dela lika på den gemensamma bostaden samt bohaget som förvärvats för gemensamt bruk. Denna samboegendom delas alltså på hälften vid en bodelning oavsett vem som äger eller köpt vad. Enligt lag har man som sambo aldrig rätt att ärva varandra. Detta gäller alltid, oavsett hur länge man varit sambo och om man har gemensamma barn eller inte. Att vara gift Att gifta sig är att ta ett stort steg i livet, inte minst juridiskt. Huvudregeln vid äktenskap anger att makarnas egendom blir giftorättsgods om inga avtal skrivits. Detta innebär att makarnas egendom vid en skilsmässa, efter avdrag från någon parts eventuella skulder, läggs samman för att sedan delas lika mellan makarna. Även företag ska ingå i en bodelning om inget annat angetts. Tänk efter före skriv avtal Samboavtal och testamente Om man i ett samboförhållande inte önskar att en eventuell bodelning ska ske i enlighet med sambolagen kan man avtala bort den genom att upprätta ett samboavtal. På så sätt kan man till exempel bestämma att ingenting ska delas lika om man tycker det är mer rättvist med tanke på vem som en gång betalat, eller att samboegendom men inte lägenhet ska delas. Skriver man dessutom ett gemensamt testamente kan man trygga varandra ekonomiskt i den händelse någon av parterna skulle gå bort. Äktenskapsförord I somliga fall kan en hälftendelning vara mindre önskvärd för vissa makar. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan man bestämma att tillgångar och egendom inte ska ingå i den gemensamma potten vid en eventuell framtida bodelning. I stället för giftorättsgods utgör då dessa enskild egendom och tillhör var och en av makarna. Med ett sådant juridiskt avtal kan man exempelvis som egen företagare säkerställa att man behåller hela företaget vid en skilsmässa. Rätt avtal med Avtal24 På juristbyrån Avtal24 kan du som SRAT-medlem helt kostnadsfritt upprätta samboavtal, äktenskapsförord, testamente, gåvobrev samt skuldebrev via webbplatsen. Önskar du i stället ta hjälp av någon av Avtal24:s jurister erbjuds du 50 procents rabatt vid upprättande av ovanstående avtal och 20 procents rabatt på övriga avtal. Du är välkommen att besöka oss på se/srat eller ringa måndag torsdag 8 20 samt fredag Länk finns även på SRATs webbplats: n n n Saknar vi din e-postadress? Missa inte viktig information från SRAT och din medlemsförening.!på DIN SIDA på kan du själv göra dina ändringar! Eller meddela oss: kansli@srat.se Tfn Grattis till följande korsordslösare i nr 2/2015: Inga-Lena Johansson, Linköping Georg Larsson, Sköndal Jane Rosengren, Landvetter Björn Sydbeck, Vaxholm Lars Söderlind, Upplands Väsby En penninglott är på väg! Lösning: 14 SRAT-informationen nr

15 Inga obehagliga överraskningar med Avtal 24 Vart femte barn som föds har minst ett halvsyskon. Fyra av fem samboförhållanden saknar avtal om vad som händer vid separation eller dödsfall. Det är bakgrunden till Avtal 24, en förmån som SRAT erbjuder sina medlemmar. En av dem som utnyttjat tjänsten är Théodore Froidevaux, Arbetsförmedlingen i Lund. Det var när jag och min blivande sambo började fundera på om vi behövde några avtal sinsemellan som jag fick ett tips om Avtal 24. Och vi är helnöjda med den hjälp vi fick. Tjänsten är utformad som en interaktiv rådgivning på webben, där användaren steg för steg blir lotsad genom frågorna, om det behövs med hjälp av en jurist. Om vi fastnade på något dök det upp en bild på en jurist med uppmaningen ring mig om du behöver hjälp. Sedan vägledde hon oss genom alla punkterna och tog även upp sådant vi inte tänkt på men behövde fundera på. Det hela var väldigt proffsigt. Utbilda och medvetandegöra Det är juristbyrån Avtal 24 som står bakom tjänsten med samma namn, som anlitas av flera fackförbund. För närvarande har man cirka användare, säger Ricard Stiller, som är partneransvarig på juristbyrån: Juristbyrån Avtal 24 har skapat ett kvalitetssäkrat it-verktyg som gör det jurister gör, det vill säga ställer frågor och följdfrågor för att få fram behoven och utforma avtal därefter. Men vi ville att det ska vara på svenska och inte på juridiska. Vår ambition är att informera, utbilda och medvetandegöra. On line-tjänsten är kostnadsfri för SRATs medlemmar, som på detta sätt själva kan utforma sitt eget samboavtal eller testamente. Behövs ytterligare hjälp kan jurist anlitas till reducerad kostnad. Mycket nöjd Eftersom det är så många samboförhållanden och familjer med särkullbarn som inte har de här viktiga avtalen behöver man nå fram med kunskapen om vad som händer om man inte ser över sin livssituation och agerar när man vet vad man behöver. Det är vår mission: Inga obehagliga överraskningar! Och Théodore Froidevaux är som sagt mycket nöjd med tipset han fick. För nu har han både samboavtal och testamente klara. Jag har visat testamentet för barnen och alla är nöjda. Jag kan varmt rekommendera Avtal 24 till medlemmar som lever i samboförhållande eller har särkullbarn. Det är verkligen bra! Nina Enström Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv-, olycksfallsförsäkring samt sjukkapital ingår i 3 månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukkapital för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA) 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister 4 Hem- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Seminarier 4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs webbplats Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt till rabatterade priser 4 Medlemslån & bolån 4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av kostnadsfria avtal genom Avtal24 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare 4 Ledarskapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar Läs mer på SRAT-informationen nr

16 Bokhund ett framgångrikt projekt Bokstäverna krånglar och tungan lyder inte heller. Men en puff på armen från en fuktig nos och en uppmuntrande blick hjälper. Barnet läser högre än vanligt: det finns en lurvig kompis som tycker om att höra på. Vi har hittills sett fina resultat av bokhundarna och i framtiden tror jag att logopeder kan ha stor glädje av dem, säger skollogopeden och SRAT-medlemmen Malin Petersson som medverkar i utbildningen av bokhundteamen. Text: Marika Sivertsson Foto: Anna Nilsson På bilden läser barnen Ida Kristensson och Felicia Paulsson tillsammans med hunden Aja. 16 SRAT-informationen nr

17 t Att använda hund i arbete med barn är ingen enkel historia. Det ställer stora krav på hund och hundförare, på sammanhanget och på utbildningen. Vi måste vara oerhört noga med allergier, med urval av hundar och så vidare. Hundarna måste till exempel vilja jobba utan godis: kladdiga barnfingrar i böckerna skulle inte uppskattas. Vissa barn är hundrädda och känsliga och sådant som ett litet nafs i ett finger vid godisutdelningen får bara inte hända, konstaterar projektledaren Helene Ehriander. Inom projektet Bokhunden och Astrid Lindgren är utbildningen ett år lång, den kräver daglig träning, och den är öppen endast för de hundar som klarar ett omfattande intagningstest. Det finns andra verksamheter med läshundar, men i just denna samlas material till forskning för att utvärdera nyttan med barns läsning för hundar. Alla steg i projektet har utformats noga bara att utforma intagningstestet och utbildningen för hundarna tog närmare två år. Hittills har 24 lärare och bibliotekarier utbildats i projektet Bokhunden och Astrid Lindgren, och logopeder kan komma att bli en framtida målgrupp. Jag tror att logopeder skulle kunna ha stor nytta av att bokhundar blir tillgängliga. Min förhoppning är att de kan vara med och öka motivationen till läsinlärning bokhundar skapar en positiv känsla kring läsning hos de barn som får träffa dem, säger Malin Petersson. Malin Petersson, leg logoped Att få vara tillsammans med medverkar i utbildningen en hund och att ha en-till-en-tid av bokhundsteamen. med en pedagog ger i sig goda förutsättningar för ett barn med lässvårigheter, liksom att få läsa för någon som inte dömer eller anmärker. Malin Petersson pekar också på möjligheten för pedagogen att kommunicera via hunden: Det kan vara väldigt bra att hänvisa till hunden. Nu förstod nog inte hunden, kan du läsa en gång till? eller Hunden minns nog inte riktigt vad vi läste senast. Kan du berätta för den? Det lyfter pressen från barnet. Inledningsvis tror hon framförallt på samverkan mellan logopeder och bokhundsteam: SRAT-informationen nr

18 Hunden Aja i läsartagen. Många logopeder har hört talas om bokhundarna, men verksamheten är ännu i ett startskede. Det finns fina resultat på barn som har deltagit men fortfarande ingen evidens. Det bör vi ha innan användningen av bokhundar får ytterligare spridning det är viktigt att det finns gedigen kunskap om metoderna. Ida Sylwan, logoped på Resursteamet i Stockholm, har goda erfarenheter av att arbeta med vårdhund i behandling av barn med förvärvad hjärnskada och menar att upplägget är liknande. Med vårdhundens hjälp blir träningen meningsfull, den blir "på riktigt" och därmed ökar motivationen till att träna. Grundkonceptet är ju detsamma för bokhunden, säger hon. Bokhundarna skulle enligt Ida Sylwan troligen i första hand vara till glädje för skollogopeder men såväl hon själv som Malin Petersson ser att det kan finnas användning för Bokhunden även i traditionella utredningar av läs- och skrivsvårigheter. Den motivationshöjande effekten av en hund i situationer då barn ska göra uppgifter på en logopedklinik skulle kunna öka träffsäkerheten i bedömningen, liksom den dämpande effekten på stresspåslag i bedömningssituationen. Det är främst en fråga om ekonomi: Det skulle kunna vara möjligt. Men här finns däremot avtal gentemot landstinget som logopedmottagningarna måste följa. De reglerar kostnader och effektivitet, och jag tror att de i många fall begränsar möjligheten att använda bokhundar, påpekar Ida Sylwan. För logopeder som vill prova kostar en kurs omkring kronor så länge projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. Därutöver består investeringen i arbetstid. De hundar som utmärker sig är enligt projektledaren Helene Ehriander retriever-raserna, men det finns många andra hundar också som gör ett utmärkt jobb. Men alla hundar får gå igenom ett intagningsprov som är mycket krävande, och klarar man det så har man en hund som är lämplig. Huvudsaken är att den är lugn och snäll och klarar av jobbet. Hunden måste själv tycka att det är roligt. Det är 34 moment som den behöver behärska för att kunna jobba den ska lyssna uppmärksamt, ha ögonkontakt, följa barnets finger i boken, puffa på barnet med nosen ifall barnet stakar sig i texten och mycket mer, berättar hon. Arbetspassen är aldrig längre än 30 minuter, sen måste hunden få vila. Det är ett avancerat lydnadspass där hunden är helt fokuserad. Den är trött efter det. Och på min egen hund kan jag se att hon är oerhört nöjd, hon känner att hon har gjort någonting bra, avslutar Helene. n n n Fakta Projektet startade Det är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet i Växjö, Dyslexiförbundet i Nordvästskåne, föreningen Hundsam samt Åstorps kommun. Det finansieras av Allmänna Arvsfonden till och med 2016, och sedan ska det övergå i företagsform. Projektet drivs i samarbete med föreningar, skolor och bibliotek, och fokuserar på barn mellan sex och 18 år. Hittills är 24 bokhundsteam under utbildning. Lämplighetstester inför nästa utbildningsomgång genomförs i september Läs mer på Ny medlemsförsäkring för medföljare Som utsänd arbetstagare för staten finns idag ett väl fungerande trygghetssystem på alla nivåer. Lagstiftning och kollektivavtal skapar en bra mix där den anställde har en grundtrygghet i det svenska socialförsäkringssystemet. Och i de delar som socialförsäkringen inte omfattar tas om hand genom försäkringsvillkor i de kollektivavtal (UVA och URA) som finns inom avtalsområdet. Men för medföljare till den utsände finns det luckor i försäkringsskyddet under utlandsstationeringen. Ett exempel på en sådan lucka är att medföljaren relativt snabbt förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) vilket kan få allvarliga konsekvenser då familjen återvänder till Sverige från sin utlandsstationering. SGI baseras på den inkomst som medföljaren hade innan utlandsstationeringen och säkerställer bland annat att sjukpenningen ligger på rätt nivå. I och med att det inte finns någon form av skydd i nuvarande lagstiftning kommer den intjänade SGI att hamna på grundnivån. SRAT och Utrikesförvaltningens Personalförening (UPF) har därför tillsammans med Folksam tagit fram en försäkringsprodukt som skapar en ökad trygghet för våra utsända medlemmar där medföljare förlorar sin SGI. Är medföljaren arbetsoförmögen då familjen kommer tillbaka till Sverige aktiveras försäkringen och ger en ökad ekonomisk trygghet. Familjen kan välja mellan tre olika försäkringsbelopp (5.000 kr, kr och kr) som betalas ut månadsvis i högst 180 dagar. UPF kommer att hålla informationsträffar på Regeringskansliet angående villkoren i försäkringen och Folksam har också tagit fram ett informationsblad kring villkoren. Mats Eriksson, förhandlingschef 18 SRAT-informationen nr

19 Chef Chefsnätverk Under våren har SRAT i samband med Sveriges Ingenjörer, Sveriges Arkitekter, Fysioterapeuterna, Officersförbundet och Naturvetarna startat upp chefsnätverk i Luleå, Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö. Tanken bakom samarbetet med de andra Saco-förbunden är att det finns ett mervärde i att träffa och nätverka med chefer i andra organisationer och med en annan profession än vad man själv har. Det har varit ett starkt söktryck och alla som var intresserade kunde inte få plats. Därför planerar vi nu för en fortsättning på delvis andra orter under hösten och vintern. Information kommer att finnas på SRATs hemsida och även mailas ut direkt till de som i vårt medlemsregister har anmält att de är chefer. Sophie Silverryd, förbundsjurist Chefsnätverk Kustbevakningen För dig som är chef på mellannivå inom kustbevakningen finns nu möjlighet att nätverka kring frågor som är specifikt kopplade till villkor som rör chefskapet. För mer information kontakta Alexander von Buxhoeveden, alexander.von.buxhoeveden@kustbevakningen.se Inspirationsseminarier Ny som chef Marie Norell, kommunikatör Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya chefer eller den som är på väg att bli chef. Höstens preliminära datum: 21 oktober, Norrköping 5 november, Gävle 19 november, Malmö 27 november, Stockholm Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www. srat.se så fort planeringen hos Saco är klar. Egenföretagare Inspirationsseminarier Att driva företag Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Höstens preliminära datum: 8 oktober, Stockholm 21 oktober, Norrköping 5 november, Gävle 19 november, Malmö Vi lägger ut information i kalendariet på SRATs webbplats www. srat.se så fort planeringen hos Saco är klar. Inspirationsseminarier AkademikerKompetens Kostnadsfria inspirationsseminarier i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Ämnena är skiftandek, håller hög kvalitet och är av sådan karaktär att de ska tilltala breda akademikergrupper. Du har också möjlighet att ta med en gäst som inte är medlem i SRAT. Höstens planerade tillfällen: 15 september, Gävle 21 september, Stockholm 29 september, Luleå 6 oktober, Göteborg 13 oktober, Lund Information läggs ut så snart seminarierna är färdigplanerade. Läs mer i kalendern på SRATs webbplats Fråga & Svar FRÅGA: Jag har bytt jobb och arbetsgivare under året, närmare bestämt den 1 maj. Hos min nya arbetsgivare, ett landsting, har jag 25 semesterdagar. Har jag rätt till alla 25 semesterdagarna i sommar? SVAR: Semesterreglerna finns dels i Semesterlagen, dels i det kollektivavtal som gäller på din arbetsplats, i ditt fall kan du hitta dem i Allmänna bestämmelser, AB, som gäller för det kommunala avtalsområdet dit landstinget hör. Hos din nya arbetsgivare tjänar du in semesterdagar med lön samma år som du kan ta ut dem. Man säger att intjänandeår och semesterår sammanfaller och man räknar då från 1 januari till 31december. Huvudregeln är att för att få 25 dagars semester med lön ska du arbeta hos arbetsgivaren under hela intjänandeåret. Eftersom du inte varit anställd hela intjänandeåret, minskas antalet semesterdagar med lön proportionellt. För dig beräknas semesterdagarna från 1 maj till 31 december, det vill säga: 245 dagar: 245 x 25 = 16,78, vilket avrundas uppåt och ger semesterdagar med lön. Du har enligt Semesterlagen rätt till 25 semesterdagar per år. Det innebär att du kan komma överens med din arbetsgivare om att ha fler semesterdagar än de 17. Du kan ta ut ytterligare åtta semesterdagar men då utan lön, för att få totalt 25 semesterdagar. Läs mer om semester på SRATs webbplats. Lena Busck, förhandlare lena.busck@srat.se SRAT kansli@srat.se SRAT-informationen nr

20 Variation nyckeln till ett mer hållbart arbetsliv? Trots en drastisk minskning av antalet fysiska uppgifter i arbetslivet de senaste årtiondena kvarstår problemet med arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär, det vill säga värk och smärta i muskler och leder. Dessa problem är vanligast inom tillverkningsindustrin och servicebranschen och uppstår ofta som en följd av monotona och repetitiva arbetsuppgifter. Besvären är vanligare bland kvinnor än bland män, och detta antas till stor del bero på att kvinnor och män blir tilldelade olika arbetsuppgifter trots att de arbetar på samma arbetsplats. Detta visar en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket från 2012 som heter Belastning, genus och hälsa. Det finns olika sätt att förebygga muskuloskeletala besvär på. Det mest uppenbara sättet är förstås att anpassa arbetsstationer så att det passar alla och att ge arbetstagarna ergonomisk utbildning. Att ha tillräcklig tid till vila är förstås också viktigt, även om den totala tiden för raster och pauser av ekonomiska skäl inte kan utvidgas hur långt som helst. Steg två skulle då kunna vara att införa en större variation i arbetet. Ett exempel på ökad variation är att växla mellan olika existerande arbetsuppgifter eller att utvidga antalet arbetsuppgifter (arbetsutvidgning). Man kan till exempel växla mellan enbart fysiska arbetsuppgifter, mellan enbart kognitiva arbetsuppgifter eller alternera mellan fysiska och mentala uppgifter. Det tredje sättet är inte lika vanligt i dagens arbetsliv.» Om vi lyckas aktivera rätt centra i hjärnan, så kan vi skynda på den fysiska återhämtningen.«på Högskolan i Gävle och Centrum för Belastningsskadeforskning (CBF) pågår just nu forskning om variation i arbete och då specifikt forskning kring effekter av att växla mellan en fysisk och en mental uppgift. Det finns en hel del studier sedan tidigare på idrottare där forskare undersökt effekterna av att växla mellan fysiska och mentala uppgifter. De har då kunnat dra slutsatsen att den fysiska tröttheten minskar om man har en aktiv paus mellan de fysiska arbetsuppgifterna jämfört med en paus där man inte gör någonting alls. I de tidigare studierna har de mestadels studerat fysiska arbetsuppgifter som utförs till utmattning, vilket inte kan sägas motsvara de uppgifter vi utför i arbetslivet. Varför är det då så, att man blir mindre trött av att växla mellan fysiska och mentala uppgifter, jämfört med att ha en passiv rast? Svaret kan vi hitta i det centrala nervsystemet. Det finns två huvudtyper av trötthet, central och perifer. Den perifera tröttheten beror på att musklerna får syrebrist och börjar producera slaggprodukter. Den centrala tröttheten beror på andra saker, till exempel hur vi aktiverar olika delar av hjärnan. Teorin bakom det hela är att om vi lyckas aktivera rätt centra i hjärnan, så kan vi skynda på den fysiska återhämtningen. Det är detta som antas hända när vi utför en avledande uppgift mellan de fysiska arbetsuppgifterna. Vi kan alltså lura nervsystemet att återhämtas snabbare. Vår forskargrupp vid Centrum för Belastningsskadeforskning utför just nu en experimentell studie där vi tittar på effekterna av att alternera mellan en repetitiv fysisk uppgift och en mental uppgift som utförs i olika svårighetsgrader. Under tiden som försöksdeltagarna utför dessa uppgifter mäter vi bland annat deras muskelaktivitet, EKG (hjärtfrekvens) och ber även försöksdeltagarna att skatta sin ansträngning, trötthet och värk. Om resultaten från studien visar att det är gynnsamt för återhämtning och prestationen att växla mellan fysiska och mentala arbetsuppgifter kan vi hitta helt nya vägar att organisera arbetslivet, vilket i långa loppet skulle kunna leda till ett mer hållbart arbetsliv. Susanna Mixter, Doktorand i Arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning suamir@hig.se Styrelseledamot i HälsoAkademikerna 20 SRAT-informationen nr