Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder ISSN 1103-4092"

Transkript

1 Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder RAPPORT D2012:01 ISSN

2

3 Förord För att undvika skador på tätskiktet efter sluttäckning av deponier, behövs mer kunskap om dynamiken hos sättningarna. Ekonomiskt rimliga metoder att mäta sättningar behövs. Det finns därför ett intresse av att klarlägga vilken noggrannhet respektive mätmetod har, vilka för- och nackdelar de innebär samt kostnader för respektive metod. Projektet är ett examensarbete utfört av Ida Sandberg, Teknisk Geologi vid institutionen för Mätteknik och Industriell Elektroteknik, Lunds Tekniska Högskola. Malmö maj 2012 Carl Odelberg Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Deponering Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Examensarbetets syfte är att, för Avfall Sveriges räkning, kartlägga vilka metoder landets kommuner använder sig av för att mäta sättningar i deponier, att jämföra dessa metoder och att dra slutsatser kring vilken eller vilka metoder som är mest noggranna samt effektiva (både tids- och kostnadsmässigt). Dessutom ska ev. alternativa metoder undersökas. För att kunna uppnå syftet har projektet bestått av en litteraturstudie, en enkät som skickats ut under hösten 2011 till företrädare för större delen av de av Sveriges kommuner som har avfallsanläggningar med deponering samt studiebesök på tre olika avfallsanläggningar i Malmö, Linköping och Jönköping. Litteraturstudien resulterade i en beskrivning av tio olika mätmetoder som granskades ur ett tekniskt perspektiv. Av dessa var åtta representerade i enkäten, vilket även gav en praktisk utvärdering av dessa metoder. Från enkäten visade det sig att den absolut vanligaste mätmetoden är inmätning med GPS. Det är en enkel och billig metod som går att utföra själv. Anmärkningsvärt med enkätsvaren är att en väldigt stor del av de som svarade inte mäter sättningsbeteendet trots att detta är lagstadgat. Sammantaget är det svårt att dra några klara slutsatser kring rekommendationer av en optimal metod. En parameter att ta hänsyn till är deponins storlek, då en tekniskt enkel metod kan göra det billigare att mäta på en mindre anläggning medan det för en större anläggning kan vara bättre att använda en metod som kan täcka in större ytor per tidsenhet. En mer ingående undersökning rekommenderas därför att utföras i vilken även landets länsstyrelser bör delta. Utifrån denna bör riktlinjer kring minsta antal mätpunkter per hektar samt lämplig mätnoggrannhet utformas. Detta för att göra det lättare och tydligare för anläggningarna vilket på sikt skulle kunna öka antalet anläggningar som utför sättningsmätningar. Fortsatta undersökningar bör även göras på icke-beprövade metoder. Tekniken utvecklas hela tiden och om något år finns det antagligen både billigare och bättre utrustning för några av de nya metoderna.

6

7 ABSTRACT The thesis aims to identify the methods the municipalities use in order to measure subsidence in landfills for the benefit of Avfall Sverige. The purpose is also to compare these different procedures and ultimately reach a conclusion about which method, or methods, are most precise and efficient (both concerning time and cost). In addition alterative techniques should be investigated. In order to meet the objective, the project consisted of a literature study, a survey - which was sent out during the fall of 2011 to municipalities with landfill facilities - and study visits to three different waste facilities in Malmö, Linköping and Jönköping. The literature study resulted in ten different methods to measure settlements, which were reviewed from a technical perspective. Eight of these are represented in the survey, which also gave a practical evaluation of these methods. The survey shows that the most common method is surveying with GPS. It is a simple and an inexpensive method that can allow personal use. Remarkably, the results from the survey show that a very large proportion of respondents do not measure settlement behavior, even though it is statutory. Overall, it is difficult to draw clear conclusions about the recommendations of an optimal method. A parameter to be kept in consideration is the size of the landfill, a technically simple method can make it cheaper for a smaller facility, while for a larger plant it may be better to use a method that can cover larger areas per time unit. A more detailed investigation is recommended to be performed in which even the Swedish County Administrative Boards should participate. Based on this, guidelines regarding minimum number of measurement points per hectare and an appropriate degree of accuracy required should be compiled. As a consequence, facilitated by the use of these guidelines, the number of municipalities that will measure settlements in their landfills will eventually increase. Further investigations should also be made on non-tested methods. Technology is advancing all the time and in a year or two, there are probably cheaper and better equipment for certain measuring methods.

8

9 FÖRFATTARENS FÖRORD Under sommaren och hösten 2011 har jag utfört mitt examensarbete vid civilingenjörsutbildningen i ekosystemteknik. Detta har skett inom ämnet Teknisk Geologi vid Lunds Tekniska Högskola som ett projekt för Avfall Sverige där jag har undersökt hur sättningar i deponier mäts och skulle kunna mätas. Projektet har knutit ihop utbildningen på ett bra sätt då jag har kommit i kontakt med frågor rörande mark, avfall, miljörätt och mätteknik. Det har varit en fantastiskt lärorik process och jag hade inte kunnat göra det utan följande personer och därför vill jag rikta ett speciellt tack till er: Gerhard Barmen, Teknisk Geologi, för handledning och ovärderliga tips, Peter Flyhammar, Avfall Sverige, för handledning och värdefull kontaktinfo, Erik Gaude, Miljöhanteringen i Jönköping, för studiebesöket på Hults avfallsanläggning samt delaktighet i referensgruppen till enkäten, Magnus Hammar, Tekniska Verken i Linköping, för studiebesöket på Gärstads avfallsanläggning samt delaktighet i referensgruppen till enkäten, Kent Björck, SYSAV i Malmö, för studiebesöket på Spillepengens avfallsanläggning, Carl Odelberg, Miljö- och Återvinning i Vetlanda, för delaktighet i referensgruppen till enkäten, Caroline Person, för feedback och korrekturläsning, SGIs Bibliotek, för hjälp med litteratur samt ständigt förnyande av lån, samt alla de som tog sig tid att svara på enkäten.

10 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och avgränsning Målgrupp Disposition 3 2. Om sättningar Så fungerar sättningar Sluttäckningens funktion Vad säger lagen? Täckningens konstruktion Effekter av sättningar på sluttäckningen Tidpunkt för sluttäckning Reglering och tillsyn Vad säger lagen? Tidigare undersökningar 8 3 Olika mätmetoder Mätningar under mark Nivårör och nivåplattor Slangsättningsmätning Sättningsmätningar med hjälp av bollar Mätningar över mark Avvägning Digitalfotografering från marken Inmätning med GPS Laserscanning från marken Totalstation Mätningar från luften Flygburen laserscanning Flygfotografering Enkät Svarsöversikt Regional fördelning Fördelning mellan kostnad och mätmetod beroende på deponins storlek De olika mätmetoderna Nivårör Slangsättningsmätninig Avvägning Inmätning med GPS Laserscanning från marken Totalstation Flygburen laserscanning Flygfotografering Diskussion De olika mätmetoderna Regional fördelning Metoder för små och stora deponier Betydelsen av att mäta sättningar Tillsynens roll Felkällor Slutsats och rekommendation 29 Referenser 30 Bilaga 1 Enkät till Sveriges deponier 32 Bilaga 2 Inkomna svar 34

11 1 Inledning 1.1. Bakgrund Definitionen av en deponi är en upplagsplats för avfall där avfall inte omlastas, lagras kortare tid än ett år innan det bortskaffas eller lagras kortare tid än tre år innan det återvinns eller behandlas. På en avfallsanläggning bör deponin enbart avse det område där avfall lagts och som inte har för avsikt att flyttas. Själva verksamheten delas in i tre faser, aktiv-, drifts- och efterbehandlingsfasen. Den aktiva fasen innefattar både driftsfasen och efterbehandlingsfasen. Driftsfasen är tiden från det att avfallet börjar läggas på deponin till dess att den är sluttäckt. Efterbehandlingsfasen, vilken kan pågå i 30 år, omfattar kontroll efter driftfasen samt aktiva åtgärder för att begränsa utsläpp. Konstruktionen av en deponi är uppbyggd så att den ska förhindra att föroreningar sprids och består i botten av en geologisk barriär och en bottentätning, därpå läggs avfallet och vid avslutning av deponin läggs sedan en sluttäckning på (Avfall Sverige 2012). Enligt förordning (2001:512) om deponering av avfall 1 är det viktigt att sluttäckningen är tät för att förhindra att lakvatten och syre tränger igenom och därför är det viktigt att förebygga faktorer som kan skada den (Miljödepartementet 2001). Sättningar är just en sådan faktor och de påverkar hela skyddssystemet (Qian m.fl. 2002). Sättningar i en deponi är en viktig aspekt både före och efter sluttäckning då de har stor påverkan på den skyddstäckning som läggs på efter det att deponin är avslutad. Då de stora sättningarna sker tidigt under den aktiva fasen, är det önskvärt att veta när dessa börjar avta. För stora sättningar efter att deponin är avslutad kan leda till att den skyddande sluttäckningen går sönder och detta kan i sin tur kan leda till läckage. Därför är det viktigt att sättningarna mäts, både under deponins aktiva tid, då sättningarna är som störst, och efter sluttäckning (Ling m.fl.1998). I dag varierar sättningsmätningarna på flera olika sätt mellan de kommuner som har avfallsanläggningar med deponering (hur ofta, antalet mätpunkter, noggrannhet osv.) och därför är det önskvärt att ta fram någon form av riktlinjer och kunna föreslå en noggrann metod som även är kostnadseffektiv. Idag regleras tillsynen av deponier genom miljöbalken där kravet är att de ansvariga ska utföra mätningar av sättningsbeteende under deponins driftsfas, men också efter det att deponin är avslutad. Hur och med vilken noggrannhet är upp till de kommuner som driver avfallsanläggningarna. Information om vilka metoder som används är i dagsläget inte tillgänglig då inga tidigare sammanställningar har gjorts och avsaknaden av information är grunden till detta examensarbetet. Tillsammans med Avfall Sverige, vilket är den svenska intresse- och branchorganisationen inom avfallshantering och återvinning, arbetades projektet fram och det byggdes upp kring studiebesök, en enkät samt en fallstudie. Grundtanken var att eventuellt kunna utföra och testa olika typer av mätmetoder på en och samma deponi. Detta för att kunna studera skillnader och likheter dem emellan. Den delen omarbetades dock till en mer ingående litteraturstudie då den ursprungliga planen visade sig vara alldeles för omfattande. 1 Även kallad deponiförordningen. 1

12 Under början av arbetets första fas diskuterades främst deponiers sluttäckning och sättningarnas påverkan på dessa. Dessutom efterfrågades en eventuell mätmetod som skulle kunna fungera som referensmetod samt en närmare undersökning kring hur kostnaderna för sättningsmätningarna påverkar deponierna och om det finns förbättringar att göra för att minska dessa kostnaderna. Att enbart studera sättningsmätningar i sluttäckningen har efterhand omvärderades till att innefatta mätningar av sättningar generellt. Detta för att få en bredare bild då det finns relativt få deponier i landet med färdiga sluttäckningar som innefattas av lagen vilket hade kunnat medföra otillräckliga resultat i undersökningen. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att kartlägga vilka mätmetoder landets kommuner idag använder sig av samt att göra en jämförelse dem emellan. Detta ska leda fram till ett förslag på den mest optimala metoden, ett resultat som Sveriges deponier sedan ska kunna ta del av genom Avfall Sverige. Vidare ställdes följande delfrågor upp som en del av projektet: Vilka mätmetoder använder sig landets olika deponier av? Vilka ytterligare mätmetoder finns det? Vilken är den mest effektiva mätmetoden och som ger bäst resultat? Vilken är den mest kostnadseffektiva metoden? 1.3 Metod och avgränsning Examensarbetets har utförts genom en litteraturstudie och en enkät, vilken gått ut till kontaktpersoner på de kommuner som har avfallsanläggningar med deponering, samt genom studiebesök. Studiebesöken omfattade 3 deponier i södra Sverige och skedde under sommaren som en kick-off för projektet för att ge ökad förståelse kring deponiernas uppbyggnad och funktion men också som en inspirationskälla till frågeställningar att ta upp i enkäten. Enkäten utformades sedan tillsammans med en referensgrupp och skickades under tidig höst ut som en google.docs-fil via mail för att svaren lättare skulle kunna registreras i ett excel-ark. I bilaga 1 återfinns denna enkät i sin helhet. Svarsmaterialet har därefter gåtts igenom och bearbetats för att slutsatser ska kunna dras. Förutom att fokusera på de frågor som enkäten tog upp, har även sidospår kring fördelning mellan metoder gjorts i form av metodfördelning mellan regioner samt deponistorlek. Litteraturstudien innefattar reglering, hur sättningar fungerar, hur en sluttäckning är uppbyggd samt hur sättningarna påverkar denna. Vidare tar den även upp olika mätmetoder, dels sådana som idag används runt om i landet men även alternativa metoder som inte längre används eller enbart provats utomlands. Litteraturen som används är lagtexter och förordningar, föreskrifter och rapporter från Naturvårdsverket och Avfall Sverige, vetenskapliga undersökningar samt tekniska böcker och rapporter. Många deponier använder sig av snarlika mätmetoder, dessa har då sammanfattats till en generell mätmetod för att ge en bättre överblick. Även antalet mätmetoder har begränsats. De presenterade mätmetoderna har delats in i olika kategorier beroende på var mätningen sker, under eller över mark, alternativt från luften. I enkätdelen har hänsyn endast tagits till de som mäter sättningar, enbart volymmätning presenteras som ett resultat men ingen fördjupning har gjorts. Inte heller har strukturoch sammansättningsmätningar tagits upp eller hur täckningen av deponin har utförts (om det gjorts direkt efter avslutad deponering eller om deponin fått sätta sig mer). 2

13 1.4 Målgrupp Målgruppen för rapporten är främst anställda vid landets deponier som ska kunna använda sig av den som en inspirationskälla då de ska börja med sättningsmätningar. Rapporten riktar sig även till teknikstuderande och konsulter. 1.5 Disposition Rapporten består av 6 kapitel där det i det första ges en kort introduktion till projektet, dess bakgrund och syfte samt utförande. Kapitel 2 tar upp bakgrundsinformation som kan vara bra att känna till vid utvärderingen av enkäten så som sättningsbeteende och lagstiftning. I efterföljande kapitel, kapitel 3, introduceras mätmetoder, uppdelade efter de olika kategorierna och de ges en närmare presentation. I kapitel 4 presenteras enkäten samt de svar som inkommit. Först behandlas statistik kring svaren vilket följs av en mindre sammanfattning av de svar som inkommit för de olika mätmetoderna. Vidare följer kapitel 5 där resultat som framkommit i enkäten och litteraturstudien redovisas och diskuteras. Slutligen följer slutsatserna i kapitel 6 som ska svara på de frågeställningar som ligger till grund för examensarbetet samt ge eventuella förslag för framtida utredningar. 3

14 2. OM SÄTTNINGAR Att studera sättningsbeteendet i en deponi har sitt huvudsakliga syfte i att det vid sluttäckningen inte är önskvärt att ha för stora sättningar då det kan skada det skydd som läggs på. Därför är det strategiskt bra att låta marken sätta sig så mycket som möjligt redan tidigt under den aktiva delen innan sluttäckningen läggs på. Detta för att det är volymen avfall på deponin som är intressant för ju mer marken sätter sig, desto mer deponeringsvolym frigörs vilken kan användas för att deponera mer avfall. Dessutom är sena sättningar inte önskvärda då detta inte bara påverkar hållbarheten i sluttäckningen, utan också deponigasledningar och ledningar för lakvatten (Qian m.fl 2002). 2.1 Så fungerar sättningar Sättningar påverkar hela skyddssystemet kring en deponi vilket innefattar täckningar, eventuella geologiska barriärer och dränering. Sättningarna börjar ske nästintill omgående efter det att avfallet börjat läggas på deponin och fortsätter därefter tills den stabiliserats. Det finns fyra typer av mekanismer som påverkar sättningar i avfall. Dessa är enligt Qian m.fl (2002): Mekanisk kompression: sammanpressning av materialet orsakad av den egna överliggande vikten. Kompaktion/Utfyllnad: finare material letar sig in i hålutrymmen. Fysikalisk-kemisk förändring: volymförändring orsakad av korrosion, oxidation och förbränning. Biokemisk nedbrytning: aeroba och anaeroba processer orsakar volymminskning genom fermentering och förruttnelse. Enligt Oweis och Khera (1990) kan sättningarna även bero på: Upplösning av material i lak- och filtreringsvatten. Underliggande sättningar i marken under deponin. Omfattningen av sättningarna påverkas av många faktorer och ofta samverkar de olika mekanismerna med varandra. Detta gör att sättningarna för det mesta är oregelbundna och svåra att förutse (Oweis och Khera 1990). Sättningarna kan även delas in i två typer: primära och sekundära sättningar. De primära sättningarna sker under deponins drifttid och kan till största del kopplas till den mekaniska kompressionen. De sekundära sättningarna beror däremot på små rörelser i avfallet och dessa fortgår under flera decennier. De primära sättningarna tenderar till att stabilisera sig relativt snabbt under konstant påfyllnad (Gourc m.fl. 2001). Sättningar kan mätas på flera olika sätt och utförs antingen under eller ovan jord. Fördelen med underjordiska mätningar är att det kan ge en tydlig bild över rörelser i alla riktningar kontinuerligt medan mätningar över jord kanske inte görs mer än en-två gånger per år och då undersöks oftast bara skillnaderna i höjdled. Nackdelen med att mäta under jord är att noggrannheten blir mindre (Olivier m.fl. 2005). Sättningar i avfall är betydligt svårare att undersöka jämfört med i vanlig jord. Detta beror bland annat på att sättningarna är mycket stora och kan orsaka skada på mätinstrumenten, heterogent avfall (vilket korrelerar till heterogena sättningar) samt deponiernas storlek (Gourc m.fl. 2001). Som figur 1 visar sker sättningarna över längre tidsperioder och kan vara så stora att marken sjunker i hop med nära 30 % (Qian m.fl. 2002). 4

15 Figur 1. Visar hur sättningarna förändras över tiden (Qian m.fl. 2002). 2.2 Sluttäckningens funktion Syftet med sluttäckningen är att hindra att vatten och syre läcker in till avfallet. Inläckage av vatten kan leda till ökat lakvattenflöde och syrefria miljöer är önskvärda då metaller binds hårdare till avfallet om det inte får tillgång till syre vilket gör det svårare för dem att lakas ut (Avfall Sverige 2012) Vad säger lagen? Sluttäckningen av en deponi regleras genom deponiförordningen. Enligt 31 är det verksamhetsutövaren som är skyldig att se till att en deponi förses med sluttäckning när den avslutas. Konstruktionen, som är till för att reducera mängden lakvatten, skall vara så tät att infiltrationen av vatten som årligen passerar inte överskrider 5 l/m 2 för deponier för farligt avfall och 50 l/m 2, för deponier för icke-farligt avfall. Vidare får undantag eller avsteg ske om en tillståndsmyndighet finner att det kan ske utan risk för skada på miljön eller för människors hälsa. Enligt 32 anses en deponi, eller delar av den, som avslutade när en tillsynsmyndighet har inspekterat och godkänt den (Miljödepartementet 2001) Täckningens konstruktion Täckningen är uppbyggd av flera lager, enligt figur 2, för att ge så bra skydd som möjligt och innan täckningen påbörjas bör därför avfallet kompakteras (Naturvårdsverket 2004b). Figur 2. Principen för sluttäckningens konstruktion (Naturvårdsverket 2004a). Utjämningsskikt Ovanpå avfallet läggs ett utjämningsskikt som är till för att minska lutningarna och jämna till deponins yta. Detta är främst till för att få en bra vattenavrinning (Avfall Sverige 2012). Rekommendationerna säger att lutningen (V/H) bör vara min. 1:20 och max. 1:3 och materialet som används för ändamålet ska bestå av avfall som har sättningsreducerande egenskaper och som uppfyller mottagningskriterier och övriga deponikrav för just den deponiklassen (Naturvårdsverket 2009). Utjämningsskiktet är också till för att jämna ut förekommande sättningar. Finns det organiskt material i deponin måste skiktet kunna 5

16 släppa igenom gas och bör därför inte vara för tätt. Om dränerbart material kan användas bör det göras och skulle då kunna kombineras med ett gasdräneringsskikt. Tjockleken på skiktet bör helst överstiga 0,5 m (Avfall Sverige 2012). Gasdräneringsskikt Gasdräneringsskiktet är nästa lager i följden men läggs enbart på om deponin innehåller organiskt material som kan bilda deponigas. 25 deponiförordningen säger att verksamhetsutövaren skall se till att deponigas samlas in från deponier som tar emot biologiskt nedbrytbart avfall för deponering. Då deponering av organiskt material inte längre får lov att göras, enligt 10 i förordningen, gäller gasdräneringsskiktet främst äldre deponier påbörjade innan Tätskikt Efterföljande skikt är själva tätskiktet. Det är detta som årligen, enligt 31 deponiförordningen, inte får släppa igenom mer än 5 l/m 2 respektive 50 l/m 2 för deponier med farligt avfall respektive ickefarligt avfall. Då tätskiktet, som bör vara minst 0,5 m tjockt, ska vara funktionellt under många hundra år är det fördelaktigt att använda sig av naturliga mineraliska tätningar eller bentonitblandningar 2 (Avfall Sverige 2012). Detta kan vara allt från leror och bentonitblandat stenmjöl till avfall med täta och beständiga egenskaper (Naturvårdsverket 2009). Dräneringsskikt Över tätskiktet läggs ett dräneringsskikt vilket är till för att leda bort vatten från nederbörd som annars hade lagt sig ovanpå tätskiktet. Igensättning kan påverka funktionaliteten och finkornigt material och järnutfällningar från skyddstäckningen kan vara orsaker till detta (Avfall Sverige 2012). Material som är lämpligt att använda kan vara sand, sten, krossmaterial eller lämpligt avfall från deponin och som följer anläggningens krav. Tjockleken på detta skikt bestäms från fall till fall (Naturvårdsverket 2009). Skyddstäckning Skyddstäckning är till för att skydda de underliggande skikten från mekanisk påverkan så som erosion, uttorkning och frost och den kan bestå av schaktmassor, morän eller andra lämpliga material. Det har även visat sig att inblandning av slam kan vara bra då detta kan hålla fukt vilket är positivt vid etablering av växtlighet. I Sverige bör skyddslagret vara så pass tjockt att frosten inte tränger ner till de undre lagren (Avfall Sverige 2012). Naturvårdsverkets rekommendationer är ca 1,5 m inklusive dräneringsskiktet (Naturvårdsverket 2009) Effekter av sättningar på sluttäckningen När det gäller sluttäckningen är det två typer av sättningar som är intressanta, den totala sättningen samt differentiella sättningar. Den totala sättningen räknas som den totala rörelsen i vertikal riktning från ytan och ner i avfallet och de differentiella sättningarna är skillnaden mellan de totala sättningarna i 2 olika punkter (Qian m.fl 2002). De differentiella sättningarna kan ge upphov till böjspänningar (se figur 3) och dragtöjningar i sluttäckningen vilket ökar riskerna för sprickor i de täckande jordlagerna. Detta kan i sin tur leda till att tätskiktet brister (Qian m.fl 2002). 2 Bentonit är en lera med god vätskeuppsugande förmåga, dvs. den sväller mycket (Nationalencyklopedin 2011a). 6

17 Figur 3. Principen för hur böjspänningar kan uppstå där vissa delar utsätts för töjning och andra delar för kompression (Qian m.fl 2002). Sluttäckningens tålighet mot sättningar beror på vilka typer av material som används. Naturliga lerlager är exempelvis känsligare för spänningar än syntetiska tätskikt (Qian m.fl 2002) Tidpunkt för sluttäckning Tidpunkten för sluttäckning kan diskuteras. Fördelen med att avvakta med täckningen är att avfallet hinner sätta sig och därmed minskar risken för att skyddet ska spricka och släppa igenom lakvatten (Qian m.fl 2002). Med hänsyn till Naturvårdsverkets allmänna råd till deponiförordningen bör täckningen ske så snabbt som möjligt efter att deponeringen avslutats för att förhindra att större mängder lakvatten hinner bildas. Råden betonar också att en bedömning är nödvändig för varje enskilt fall. Om avfallet är väldigt sättningsbenäget och bedömningen är att vänta med sluttäckning ska en temporär täckning göras (Naturvårdsverket 2004a) 2.3 Reglering och tillsyn Kravet på sättningsmätningar regleras i deponiförordningen. I Sverige är det Naturvårdsverket som sedan vägleder landets Länsstyrelser då det är dessa som i sin tur ska ställa kravet om sättningsmätningar hos deponierna. Länsstyrelserna kan i sin tur lägga ut detta på en kommuns miljöförvaltning (Nygren 2011). Enligt Fagerqvist (2011) saknas det idag krav på både mätnoggrannhet och antalet mätpunkter per ha. Om deponin avslutats före den 16 juli 2001 innefattas den inte av förordningen Vad säger lagen? Regleringen kring mätning av sättningar under deponins aktiva fas återfinns i 30 i deponiförordningen under rubriken Provtagningar och mätningar. Den säger att under den aktiva fasen ska verksamhetsutövaren, förutom att provta och mäta deponigas, lak-, grund- och ytvatten, även mäta deponins struktur, sammansättning och sättningsbeteende. Vidare hänvisar 30 i deponiförordningen till 43 i Naturvårdsverkets föreskrifter, NFS 2004:10, att deponins tillväxt, i höjd eller volym, och sättningsbeteende ska mätas årligen på den yta av deponin som täcks av avfall (Naturvårdsverket 2004b). Efterbehandlingen av en deponi regleras i 33 i deponiförordningen vilken talar om att det är verksamhetsutövarens uppgift att se till att i minst 30 år, eller längre om tillsynsmyndigheten anser det nödvändigt, vidta åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll för att skydda miljön och människors hälsa. 7

18 2.4 Tidigare undersökningar Undersökningar angående metodjämförelser har tidigare gjorts i Frankrike vilka presenteras i Gourc m.fl. (2001). Av mätmetoderna i den undersökningen är samtliga utom en under marknivå. Mätmetoden på markytan består av ett rutnät med riktmärken där varje punkt mäts in, dock framgår det inte hur de mäter in dem men det kan antas vara med avvägning eller GPS. De övriga metoderna bygger på mätningar antingen med hjälp av nivåplattor, slangar eller bollar (se kapitel 3 för närmare beskrivning av metoderna). Det finns idag inga kända jämförelser gjorda på deponier i Sverige. De undersökningar som gjorts har innefattat peglar i täckningen för att skilja på sättningar i avfallet och sättningar i täckningen (Rihm 2011). Det har även gjorts en undersökning i USA baserad på sättningsmätningar i fem olika deponier. Dock är rapportens fokus på resultatet av mätningarna och inte på vilka metoder som har använts (Spikula 1998). 8

19 3 OLIKA MÄTMETODER I detta kapitel beskrivs ett antal mätmetoder mer ingående. De flesta av dem används runt om på deponier i landet men här tas även upp metoder som inte används längre, metoder som enbart har provats utomlands samt metoder där tekniken är relativt ny och ännu inte nått kommersiell framgång. För att göra det lättöverskådligt har uppdelningen skett efter huruvida mätningarna sker under marknivå, över marknivå eller från luften. Observera att skillnader mellan teori och hur mätningarna fungerar praktiskt i fält förekommer och att detta kapitel mer syftar till att ge en generell teoretisk beskrivning. Dessa metoder är inte enbart utvecklade för att mäta sättningar i avfall utan är applicerbara på alla typer av sättningsmätningar. Många av dem har dessutom utvecklats på andra områden innan de började användas på deponier. 3.1 Mätningar under mark Mätningar under mark är inte vanligt ifråga om sättningar i deponier utan de används främst för att ta reda på hur de olika lagren i sluttäckningen kompakteras. För att få en helhetsbild över deponins sättningsbeteende finns det ingen anledning till att mäta under ytan (Hammar 2011) Nivårör och nivåplattor Principen för att mäta sättningar med nivårör eller nivåplattor (även ibland kallade pegelrör eller pegelplattor) går ut på att rör, eller plattor med stänger, har monterats vertikalt i marken och att nivån för dessa läses av. Figur 4 visar hur det kan se ut på plats. Vid användning av plattor kan nivån på den påmonterade stångens överkant avläsas med hjälp av GPS (Peter 2011). Figur 4. Exempel på nivårör från Gärstads avfallsanläggning i Linköping. Foto: I, Sandberg (2011). Mätning med rör kan ske på flera olika sätt. Ett exempel är ett rör med en fast referensgivare i nederkanten och längs röret placeras sedan sättningsgivare vilka är rörliga i vertikalled. För att avläsa sättningsgivarnas position används en sensor kopplad till ett precisionsmåttband och när sensorn når givarna indikeras detta, tex genom en ljudsignal. Sättningarna kan sedan beräknas genom skillnaden på avståndet mellan referens- och sättningsgivare (Geometrik 2011). 9

20 3.1.2 Slangsättningsmätning Att mäta sättningar med slang innebär att plastslangar läggs ut och täcks eller grävs ner på det område som ska studeras. Det är bra att placera slangarna i olika riktningar och på olika nivåer för att få en så bra uppfattning som möjligt över sättningarnas beteende (Peter 2010). För själva mätningarna används en vätskefylld slang med en tryckgivare i ena änden. Tryckmätaren förs in i de olika slangarna i deponin och nivåskillnaden mellan vätskan, som utsätts för atmosfärstryck, och tryckgivaren avläses och efter kalibrering kan nivån anges (Avfall Sverige 2005). Figur 5 visar hur slangarna kan läggas ut och hur själva mätningen utförs. Jämförelser med tidigare mätningar visar om slangens läge i djupled har förändrats och ett exempel på resultatet återfinns i figur 6. Figur 5. Principen för slangsättningsmätning där tryckskillnaderna talar om på vilket djup slangen befinner sig (Consoil 2011). Figur 6. Resultat från slangsättningsmätningar. De tre nedersta linjerna visar inmätningar (Peter 2010). 10

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om deponering av avfall; SFS 2001:512 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17

PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17 BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen

Läs mer

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positioning System GPS i funktion Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen

Läs mer

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.

Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen

Läs mer

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier

Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden

Läs mer

VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden

VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden VIP- möte 2015 Branschsamverkan I Grunden Förbättrade kontrollsystem för uppföljning av sättningar Projektledare: Bo Lind Projektets mål Inventera tillgängliga geotekniska och geodetiska metoder Utvärdera

Läs mer

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING...

INLEDNING... 2 MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... Sidan 1 av 7 Innehåll INLEDNING... MÅLSÄTTNING, EXPRIMENTPLATS OCH MÄTUTRUSTNING... TEST LOKALISERING OCH MÅLSÄTTNING... TEORI OCH RESULTAT... TEORI... RESULTAT... 3 UTVÄRDERING... 6 APPENDIX... 6 APPENDIX

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Global Positioning System GPS

Global Positioning System GPS Global Positioning System GPS (Navstar 2) Mahtab Nasiri mni03001@student.mdh.se CIDEV 2 Handledare: Gordana Dodig Grnkovic Västerås 2004-10-18 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en grundläggande

Läs mer

Leica DISTO D8. Den mångsidiga för både inom- och utomhus!

Leica DISTO D8. Den mångsidiga för både inom- och utomhus! Leica DISTO D8 Den mångsidiga för både inom- och utomhus! Egenskaper Fördelar och ännu mer smarta egenskaper... 2,4 färgdisplay Egenskaper Digital målsökare med 4x zoom Indirekta distansmätningar Fördel

Läs mer

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare

Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Augusti 2010 Att använda Ignucell Drain i arbeten för isolering och dränering av källare Ignucell Drains specialutvecklade konstruktion gör den till det bästa alternativet för de flesta typer av arbeten

Läs mer

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för

Läs mer

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel www.baga.se Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-61 61 50 E-mail: info@baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar Figur 1. BAGA

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall

Läs mer

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Läs mer

Fastighet och sökande/anmälare

Fastighet och sökande/anmälare ANMÄLNINGSBLANKETT Datum Sid 1 (5) Bygg- och miljöförvaltningen Box 66 742 21 Östhammar byggochmiljo@osthammar.se Fastighet och sökande/anmälare Fastighetsbeteckning Fastighetsägare (om annan än sökande)

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Realtidsuppdaterad fristation

Realtidsuppdaterad fristation Precisionsanalys Januari 2009 Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Institution för transporter och samhällsekonomi Avdelningen för Geodesi Teknikringen 72, SE 100 44 Stockholm e-post: horemuz@kth.se

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

Dynapac Dokumentationssystem. Jordpackning

Dynapac Dokumentationssystem. Jordpackning Dynapac Dokumentationssystem Jordpackning Dynapac Dokumentationssystem Dynapacs erfarenhet av yttäckande packningskontroll sträcker sig tillbaka till sent 70-tal. Vi har sedan dess erbjudit våra kunder

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader

Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Energieffektiva lösningar för kulturhistoriska byggnader Område Energieffektiv avfuktning Detta informationsblad har tagits fram som en del i s och Sustainable Innovations projekt - Energieffektiva lösningar

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Metoder för rörelsemätning, en översikt.

Metoder för rörelsemätning, en översikt. Metoder för rörelsemätning, en översikt. Metoder för mätning av rörelser kan delas in i följande grupper: 1. Mekaniska metoder. 2. Elektromagnetiska metoder. 3. Akustiska metoder. 4. Optiska metoder. Nedan

Läs mer

Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006:114 1. Innehållsförteckning:

Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006:114 1. Innehållsförteckning: Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006:114 1 Innehållsförteckning: 1 Orientering 2 2 Sammanfattning 2 3 Begrepp 2 4 Utrustning 3 4.1 Temperaturmätning med hjälp av linjescanner (värmekamera).

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder Projektets syfte Att ta fram och testa en modell för riskbedömning från gassäkerhetssynpunkt, anpassad till förhållandena på svenska avfallsdeponier.

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information

Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information LANTMÄTERIET 1 (7) YITRANDE 2014-02-26 Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dnr 102-2013/3858 Yttrande över SOU 2013:51 - Skydd för geografisk information Regeringskansliets dru Fö2013/1371

Läs mer

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport

1(6) Datum 2011-10-03. Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping 2011. Metod- och kvalitetsrapport Datum 2011-10-03 1(6) Anna Björkesjö Klara Jakobsson Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö - Nyköping 2011 Metod- och kvalitetsrapport 2(6) Metoddokumentation Målpopulation Målpopulationen för en skräpmätning

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner 3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner Brytning av vågor som passerar gränsen mellan två material Eftersom utbredningshastigheten för en mekanisk våg med största sannolikhet ändras då den passerar

Läs mer

Leica ScanStation 2 En ny nivå för laserscanners ökad scanhastighet och mångsidighet

Leica ScanStation 2 En ny nivå för laserscanners ökad scanhastighet och mångsidighet Leica ScanStation 2 En ny nivå för laserscanners ökad scanhastighet och mångsidighet Med en förbättrad scanhastighet på upp till 10 gånger snabbare och friheten som totalstationsegenskaperna ger, lyfter

Läs mer

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; 2003-09-16 NFS 2004:X Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall; beslutade den XX 2004. Dessa allmänna råd ersätter tidigare allmänna råd (NFS 2001:22)

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512)

Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi. Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och sluttäckning i en deponi Vägledning till 32 och 37 i deponeringsförordningen (2001:512) rapport 5909 december 2008 Kvalitetssäkring av bottenkonstruktion och

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved

UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se. Copyright. 2013 Trimtec AB, all rights reserved UAS Obemannad flygfotografering Trimtec AB www.trimtec.se UAS Obemannad flygfotografering Agenda UAS Fördelar Tekniken Hur det går till Användningsområden Lagar Tillstånd Regler Kamera Egenskaper Noggrannhet

Läs mer

Uppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1

Uppgifter. Uppgifter. Uppgift 2. Uppgift 1 Uppgift 1 Uppgift 2 Det första målet är att beräkna vinkeldiametern på ringen, det vill säga ringens apparenta diameter sedd från jorden i bågsekunder. Detta är vinkel a. De relativa positionerna för stjärnorna

Läs mer

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH

LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH LASERAVSTÅNDSMÄTARE LH ANVÄNDARMANUAL LATRONIX AB Enhagsvägen 9 Tel: 08-446 48 30 e-mail: sales@latronix.se 187 40 Täby Fax: 08-446 48 39 www.latronix.se Dok. LH Manual 0809-Sv LATRONIX Laser Systems Besök

Läs mer

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad

Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i. området Färgaren 3, Kristianstad Rapport från refraktions- och reflektionsseismiska mätningar i området Färgaren 3, Kristianstad Emil Lundberg, Bojan Brodic, Alireza Malehmir Uppsala Universitet 2014-06-04 1 Innehållsförteckning 2 1.

Läs mer

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror

Läs mer

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning

Mottagningsregler. Blåbergets avfallsanläggning Mottagningsregler Blåbergets avfallsanläggning Verksamheten Blåbergets avfallsanläggning drivs av Sundsvall Energi. Verksamheten består av sortering, mellanlagring, bränsleproduktion och deponering. Vi

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof

Läs mer

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun Laxå november 2012 Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nedladga deponier i Laxå kommun ------------------------------------------------------------2 Mosjötippen ----------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

PROJEKT. Avslutning av industrideponier och uppläggningar av avfall för anläggningsändamål. kommun 2011-09-07

PROJEKT. Avslutning av industrideponier och uppläggningar av avfall för anläggningsändamål. kommun 2011-09-07 PROJEKT Avslutning av industrideponier och uppläggningar av avfall för anläggningsändamål i Skövde kommun 2011-09-07 BESÖKSADRESS Hertig Johans Torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST

Läs mer

Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2

Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2 Svar till beräkningsuppgifter för instuderingsfrågor i övning 2 F1: Introduktion till samhällsmätning a) Ge ett par exempel på geografisk information. b) Vad behandlas inom vetenskaperna geodesi respektive

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 3-33 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; beslutade den 15 april 2004. Utkom från trycket den 14 maj

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26

Ultraljudprovning. Inspecta Academy 2014-02-26 Ultraljudprovning Inspecta Academy 1 Ultraljudprovning Inspecta Sweden AB 2 Ultraljudprovning 3 Grundläggande principer Ljud skapas genom vibrationer och rör sig som vågor Ljudvågor fortplantas genom grundmaterialet

Läs mer

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras. 1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Laborationer i byggnadsakustik Osama Hassan 2010-09-07 Byggnadsakustik: Luftljudisolering Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i

Läs mer

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst

Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst Appendix 3 Checklista för höjdmätning mot SWEPOS Nätverks- RTK-tjänst I denna checklista redovisas en del allmänna råd angående hur nätverks-rtk-tekniken bör användas för att uppnå ett tillfredställande

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet

Laserskanning. Lars Harrie, Lunds universitet. Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet Laserskanning Lars Harrie, Lunds universitet Flera bilder har tagits fram av Gunnar Lysell, Lantmäteriet 1. Introduktion Innehåll 2. Grundläggande teknik för flygburen laserskanning 3. Data från flygburen

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009

GPS. Robin Rikberg 30029. 16 februari 2009 GPS Robin Rikberg 30029 16 februari 2009 Innehåll 1 Inledning 1 2 Satellitnavigeringens historia och framtid 1 2.1 Transit.............................. 1 2.2 GPS............................... 1 2.3 GLONASS...........................

Läs mer

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning

Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning 1(11) D atum: D ok umentversion: A vser tjänstens gränssnittsversion: 2014-12-12 1.0 1.0 Produktbeskrivning: Höjdmodell Visning Förändringsförteckning Innehållsförteckning 1 Allmän beskrivning... 2 1.1

Läs mer

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor

e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av kyrk o g å r d skar tor e t t p r o g r a m f ö r e f f e k t i va r e h a n t e r i n g av k y r ko g å r d s k a r to r Aveny Karta a v e n y k a r t a Aveny Karta Med Aveny Karta erbjuds ett toppmodernt hjälpmedel för elektronisk

Läs mer

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar

Leca Trädgårdsmurar. Allmänna anvisningar Leca Trädgårdsmurar Allmänna anvisningar Leca Trädgårdsmurar Dränering och bärighet I våra exempel har förutsatts att återfyllningen kring muren är väl dränerad, samt att jordarten är tillräckligt bärig

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Inventering av fordonspotential biogasdrift i Södermanland 610220 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Telefon

Läs mer

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson 2007-11-01 Inledning En interferometer är ett mycket precist verktyg för att exempelvis mäta avstånd eller skillnader i våglängder. Konstruktionen

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Handledning för dig som gör det själv

Handledning för dig som gör det själv Montera keramik på balkong och terrass Handledning för dig som gör det själv Denna arbetsbeskrivning gäller för montering av keramik på balkong och terrass/altan. Läs igenom hela broschyren innan du påbörjar

Läs mer

Optisk mätning av löst syre i kraft-och pannsystem

Optisk mätning av löst syre i kraft-och pannsystem Optisk mätning av löst syre i kraft-och pannsystem Inledning APPLIKATIONSRAPPORT: LDO-GIVARE Löst syre (DO) är en av de viktigaste parametrarna som måste övervakas och kontrolleras i kraft- och pannsystem

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer