#2 49 SEK. Rebecka & Milad. Timbuktu. Alva. har hjärtat fyllt av revolution. 18-åringen som stoppade gruvbolaget. skakar om och berör

Transkript

1 världen hållbarhet förändring kärlek passion pepp engagemang mod hjältar 2013 #2 49 SEK I samarbete med Ungdomar.se #2 Timbuktu har hjärtat fyllt av revolution Rebecka & Milad skakar om och berör Alva 18-åringen som stoppade gruvbolaget

2 Hej! Det finns mycket som är fel i världen, mycket vi behöver fixa till och vissa grejer är det riktigt bråttom med. Men lika mycket fel som sker, lika många fantastiska människor finns det som gör något åt det. Därför finns den här tidningen. De vi skriver om är inga supermänniskor. De är inte bättre än någon annan, varken än dig eller mig. Många har haft det tufft på olika sätt, mött motgångar och känt sig osäkra. Kanske känner de fortfarande så. Men vad de har gjort är att följa sitt hjärta och försökt rätta till något de tycker är fel. Försökt fixa till problemen, kommit på lösningar eller bara visat vilka värderingar de tycker är viktiga på riktigt. Tillsammans visar de att en annan värld är möjlig. Som du och jag kan leva i. Magasinet lever Sikta med mobilen på bilderna i magasinet och ta del av peppiga filmer, skön musik och massvis med annat extramaterial Jag ser fram emot att höra vad du tycker och vad du själv skulle vilja göra. Bläddra fram till sidan 44 när du är redo att sätta igång. Vill du ha lite skönt gung medan du läser hittar du en Spotifylista på sidan 30. Allt gott, c h e f r e d a k t ö r Sophy Elevall sophy@heroesoftoday.se PS! Det här numret är ett samarbete med Ungdomar.se och ett magasin utan baksida. Vänd på det så får du se vad jag menar. Ladda ner appen Sök på PointCloud i din mobil i App Store eller Google Play. Sätt igång appen Därefter trycker du på Heroes of Today-ikonen. Sikta med mobilen Njut av extramaterial i form av bild, ljud och film. världen hållbarhet förändring kärlek passion pepp engagemang mod hjältar 2013 #2 49 SEK Timbuktu har hjärtat fyllt av revolution #2 Rebecka & Milad skakar om och berör I samarbete med Ungdomar.se Alva 18-åringen som stoppade gruvbolaget r e d a k t i o n e n Chefredaktör Sophy Elevall Ansvarig utgivare Magnus Åkerlind Art Director David Tobar Herrera Layout Fredrik Oviedo Redaktör André Vifot Haas Skribenter Sophy Elevall, Olivia Andersson, Sara Brinkberg, Jason Diakité, Matilda Bjerlöw, André Vifot Haas Fotograf Johanna Norin Illustratör Alva Oskar Olofsson 18-våringen som stoppade gruvbolaget o m s l a g Fotograf Johanna Norin Modell Evangelina Lindberger Illustratör Oskar Olofsson t ry c k e r i Tryck Sörmlands Grafiska AB Papper omslag Arctic Silk 130g Papper inlaga Graphomatt 70g h ä l s a på oss Skvadronsbacken 81a Sundbyberg info@heroesoftoday.se ISSN

3 Innehåll Maja Frankel 10 Ge jantelagen en rak höger 30 Louise Lindén Vad är bättre än att göra en riktig festival? 26 Fallskärm på modet Nike Gilager Kondakis designar om 06 Timbuktu Hjärtat fullt av revolution 29 Cykelkärran full av sopor RycycleAid hjälper dig att källsortera 08 Är vi körda? Professor Johan Rockström svarar 30 Festival som projektarbete Live Green är här för att stanna 42 Milad Mohammadi Hur vill du bli ihågkommen när du dör? 10 Social entreprenör För Maja Frankel är inget omöjligt 32 We stand with you Världens unga kämpar tillsammans 14 Istället för Angry Birds Apparna som gör världen schysstare 35 Livs levande vägg Grönt och skönt på Globala gymnasiet 15 Passion för cyklar Bill Thernström rustar upp 36 Tänk annorlunda Reklamfri stad och clowner i trafiken 16 Kändisar som bryr sig Jesper Rönndahl kissar i duschen 18 Alvas kamp för skogen Artonåringen som stoppade gruvbolaget 22 Miljöministern letar lösningar Lena Ek vill ha dina förslag 23 Olivia känner som Jihde Från Facebook till Nyhetsmorgon 24 Det är inte dig det är fel på Sophy Elevall vill göra samhället friskt 38 Köttfritt i skolan På elevernas initiativ 40 Dags att pusha på! Hållbar plattform för unga 42 Milad & Rebecka Peppar på olika sätt 44 Vad brinner du för? Gör vad du kan, få som du vill! 47 Vänd på magasinet Och anta utmaningarna! 18 Alva Snis Sigtryggsson Ibland slås jag av hur häftigt det är att vi lyckades Timbuktu Naturen borde tillhöra alla Johan Rockström Vi har allt att vinna på att ställa om

4 Varje gång jag kommer ihåg att det amerikanska jordbruksbolaget Monsanto har tagit patent på sojabönan fylls mitt hjärta med tankar på revolution. Det är som att Findus skulle få ensamrätt på alla laxar i världshaven eller att News Corporation skulle ta patent på bokstaven A. Så att varje gång vi vill skriva ett A i en text måste vi betala en avgift till Rupert Murdoch. Se och lyssna på Timbuktus Gott folk egentligen kanske det inte är så orimligt som det känns just nu. Jag menar vi köper och säljer vatten. Jag kan bara tänka mej personen som kläckte idéen för första gången. Han måste mötts av ljudligt gapskratt och självklar misstro. Men mycket riktigt gick det alldeles utmärkt att buteljera och sälja det som tillhör alla och ingen. Undrar hur många styrelserum som tänkt sej in i möjligheten att sälja luft? Kanske är det något våra barnbarn kommer att ta som en självklarhet att både luft och vokaler kostar pengar. vore så dumt att vi tog bättre hand om den större kroppen som vi alla är beroende av? Det är så rimligt att vi verkar oförmögna att förstå det. Det faktum att vi faktiskt håller på att erodera livsvillkoren på den enda planeten vi har. Det kanske inte vore så Text Jason Timbuktu Diakité Fotograf Mads Maurstad sedan ganska nyligen har storföretagen börjat sätta dollarpriser på naturen och dess tjänster. Skogar, sjöar, korallrev med mer måste mätas i valuta för att vi ska förstå vad dess värde är för oss. Amerikanska EPA har precis uppgraderat värdet av en människokropp från 6.8 miljoner dollar som det var under Bush-eran till 9,1 miljoner dollar idag. Bara det att en lunga kostar dollar innebär ju att vi alla bär på en skatt. Det kanske inte vore så dumt att investera i det träningskortet ändå? Det kanske inte det handlar om att inse att våran existens beror på en kedja av liv och att om en länk i den kedjan helt plötsligt slutar respektera de andra länkarnas rätt att finnas och deras funktioner kommer hela kedjan att drabbas. Det är en fråga om konsekvenstänkande. Något vi människor börjar lära oss redan som barn och sedan förhoppningsvis blir bättre på i vuxen ålder. våran art är dock i jämförelse med planeten väldigt ung. Vi kanske först nu har nått mänsklighetens tonår. I så fall hoppas jag att vi snabbt växer upp och inser konsekvenserna av vårt kollektiva handlande. Först då kan vi ens börja hoppas på att vi som art kommer att nå pensionsåldern och kanske på våran ålders höst inser vi att naturen, dess bönor och vatten borde förvaltas och tillhöra alla. 7

5 Är vi körda? Vi har hört att rapporter varnar om att vi är på väg mot ett fyra grader varmare klot. Vad innebär det? Vad spelar det för roll om Sverige gör nåt när t.ex. USA och Kina skiter i det? Text Sophy Elevall Foto J. Lokrantz/Azote Vad innebär det här med klimatförändringar egentligen och kan vi verkligen lita på forskarna? Professor Johan Rockström svarar på våra frågor. Okej, en gång för alla. Är vi körda? Se Rockström berätta mer om läget Varför ska vi unga göra något när vuxenvärlden och politikerna inte tar ansvar? Det skulle innebära en oerhört dramatisk förändring av livsvillkoren. Då talar vi om mycket allvarliga, eller rent katastrofala konsekvenser, med kraftigt stigande havsnivåer, översvämningar och inte minst extrem hetta. Värmeböljan i Europa 2003 är den största miljökatastrofen i Europa i modern tid, uppemot människor dog redan då. Vid fyra graders uppvärmning riskerar i princip alla stora städer som ligger nära kusten att svämmas över. Extrema chocker, som torka, översvämningar och stormar blir vardagsmat. Det är viktigt att komma ihåg att länder som USA och Kina trots allt har börjat röra på sig och gör allt mer på klimat- och miljöområdet även om de inte levt upp till förväntningarna vid de globala toppmötena. Vad gäller Sverige så har vi fortfarande en internationell trovärdighet som ger oss en möjlighet att vara ett föredöme som vågar gå före och testa nya lösningar. Sverige är litet och det är därför viktigt att vi använder vår trovärdighet för att påverka EU:s och FN:s miljöarbete. Johan Rockström är professor i miljövetenskap vid Stockholms Universitet och chef för Stockholm Resilience Centre. Nej, loppet är absolut inte kört. Tillståndet för vår planet är visserligen kritiskt: Koldioxidutsläppen fortsätter att öka, och det som händer med klimatet är mycket allvarligt. Jorden upplever dessutom en global massutrotning av arter och tillgången till färskvatten är i fara för miljarder människor. Vi håller på att slå i taket för vad planeten klarar av. Men vi kan fortfarande vända utvecklingen, jag är en försiktig optimist. För att ni är framtiden och den första generationen som växer upp med vetskapen om att vi har allt att vinna på att ställa om våra samhällen. Och för att politikerna ska våga behövs ett opinionstryck underifrån. Varför ska vi tro på forskarna? Vi forskare blir ju ofta beskyllda för att överdriva riskerna, men allt tyder dessvärre på att situationen faktiskt är värre än vad till exempel FN:s klimatpanel IPCC tidigare sagt i sina rapporter. All trovärdig forskning visar helt enkelt att det behövs en stor samhällsomvandling för att undvika en farlig uppvärmning av jorden. Visst finns det en osäkerhet när det gäller riskbilden. Just nu rör sig världen längs en väg som kan leda till en temperaturhöjning på mellan två grader då är det väldigt problematiskt och åtta grader, som vore en fullständig katastrof och helt oacceptabelt. 8 9

6 Om nån säger att det är omöjligt då är du på rätt väg! Text Sophy Elevall När Maja Frankel vann en strid mot sin gymnasieskola förstod hon att allt var möjligt. Idag är hon chef för Ashoka i Skandinavien, en organisation som stöttat över 3000 sociala entreprenörer som vill göra världen bättre. Ingen är bättre än du på att förändra världen, säger hon. Foto Johanna Norin Maja växte upp i Karlskrona på 90-talet där främlingsfientligheten och rasismen hade starkt fotfäste. Det gällde att tidigt välja sida, antingen var man för eller emot. Så redan i högstadiet blev jag intresserad av sånt som mänskliga rättigheter, säger hon. Samtidigt hade hon en medfödd nyfikenhet att förstå saker och hon har alltid tänkt att om det är vi människor som har skapat världen, elevrådet, den här kommunen eller vad som helst, då måste det betyda att vi kan skapa om det. Det är ju inga naturlagar hur till exempel ett elevråd ska vara uppbyggt, säger hon och tillägger att det inte alls är ett bra argument att vi fortsätter göra på ett visst sätt bara för att vi alltid har gjort så. när maja gick i ettan på gymnasiet sökte hon jobb i elevorganisationen som kampanjledare för Operation Dagsverket. Hennes uppdrag bestod av att föreläsa om utvecklingsfrågor för ungdomar runt omkring i Sverige. Då ville min skola att jag skulle gå om ettan eftersom jag skulle vara borta från lektionerna i tre månader. detta gjorde maja både förundrad och upprörd och hon tyckte det var konstigt hur man värderar kunskap, engagemang och framgång. Alla som höll på med idrott och sånt dom kunde göra det på skoltid, men när man tar ett initiativ inom samhällsfrågor då ska man gå om det året för att det inte räknas! Maja gick i strid med sin skola och efter en mycket medial och hetsig process vann hon, trots att många sa att det inte skulle gå. Det var en jäkligt viktig kamp för mig. Jag förstod att det inte bara handlar om att se orättvisor utan att faktiskt göra någonting åt dem. Och det här har väl blivit det enda gemensamma i allt jag gör: När alla säger det där kommer aldrig att gå, då vet jag att okej, det är dit jag ska. Allt vi människor har skapat måste vi kunna skapa om 10 11

7 efter gymnasiet började maja jobba som ungdomsambassadör för Unicef och gjorde en reportagebok om barnkonventionen. Så småningom startade hon sitt eget företag Frankel&Friends och senare företaget Framtidsboxen. Idag jobbar hon som chef för Ashoka i Skandinavien, som är världens första och ledande organisation för sociala entreprenörer. Till dags dato har de hjälpt fram över 3000 personer i 70 länder som vill göra världen bättre, med visionen att Everyone is a change maker. Jag vill multiplicera antalet personer som vågar tro på att dom är precis rätt person och stora nog att göra skillnad, säger hon och berättar att det är just så hon ser socialt entreprenörskap. Som någon som ser ett problem i samhället, litar på att den kan förändra det, och med hjälp av handlingskraft, skaparglädje, passion och jäkligt mycket envishet gör det. Och så ska man kunna leva på det som med ett vanligt jobb. Det är inte pengarna som är det viktigaste, men det är viktigt att det är hållbart för en själv så man slipper ha ett vanligt jobb på dagarna och ägna sig åt sin idé på kvällar och helger. Pepp från Maja Hitta dina möjliggörare Vilka finns runt dig som du skulle kunna berätta din idé för och som skulle kunna stötta dig? Vem eller vilka ger dig energi och inspiration? Underskatta inte vad en möjliggörare kan göra för dig om han eller hon bara får frågan att vara ditt stöd. Att hjälpa varandra och vilja se andras framgång tror jag är en naturlig drivkraft hos oss alla. Använd den! Berätta din personliga historia och varför du är rätt person att lösa problemet och be om konkret hjälp, t ex: kan jag få låna en kontorsplats över sommaren? eller kan ni stötta mig med min lön under 6 månader så kan jag hjälpa er med att ge er feedback på er hemsida?. Ge jantelagen en rak höger När folk säger att det inte går, då är du på rätt spår. Vi blir inpräntade med jantelagen så tidigt i livet, att varför skulle DU kunna skriva en bok? eller varför skulle just DU kunna starta och driva ett socialt företag?. Vi har en inneboende förmåga att skapa och förändra och jag tycker man ska ge jantelagen en rak höger och tänka jo, JAG tycker att det här är fel och JAG tänker försöka göra något åt det. Ingen är bättre lämpad än du! Det viktigaste är att du litar på att du själv är expert på att gå i dina egna skor, det finns ingen som är bättre lämpad att veta vad som ska förändras i samhället än DU. Det svåraste steget är att komma igång och börja testa det man vill göra. Idéer går ju alla runt med, men det gäller att du litar på att du kan och börja testa. Hantera motgångar Att saker går åt skogen och att man tar fel beslut eller går på villovägar hör till den kreativa processen och att skapa nåt nytt. Se det som lyckade misslyckanden. Försök se varje misstag som ett nödvändigt ont för att komma framåt, det vill säga ett steg åt fel håll du var tvungen att ta för att komma på rätt spår. Identifiera problemet Börja med att identifiera saker som kan bli bättre, som gör dig irriterad, frustrerad eller som bara känns som att det borde gå att göra på ett bättre sätt. Tänk inte att du ska göra det på fritiden utan tänk direkt på hur du kan hitta en självförsörjande lösning för det du vill göra. själva begreppet socialt entreprenörskap upplever hon har skapat både förståelse och gemenskap för både henne och många andra. Alla vi kreativa outsiders som är besatta av att förändra något vi vägrar acceptera har äntligen fått ett yrke, säger hon och fortsätter: Man känner att okej, jag är inte bara konstig för att jag aldrig har kunnat ställa mig i ett led, utan jag är en social entreprenör och jag kommer förmodligen alltid att vara det. Krångla inte till det Gör det inte för krångligt, man behöver t.ex. ingen affärsplan för att dra igång en verksamhet. Det är mycket bättre att lägga tiden på att identifiera behovet du löser och testa lösningen och vara ute och leta efter personer som vill hjälpa till. Har du inga visitkort kan du skicka ett mail med dina kontaktuppgifter. Har du inte råd med kontor kan du sitta hemma eller på caféer, det är ett bra sätt att nätverka på. Vad är en social entreprenör? Se filmen!

8 Istället för Angry Birds Illustratör Oskar Olofsson Passion för cyklar Text Sophy Elevall Foto Johanna Norin gratis gratis gratis 15 kr 7 kr Bill Thernström är entreprenören som alltid älskat cyklar. Efter några års runtresande i Sydamerika bestämde han sig för att komma tillbaka till Sverige och satsa helhjärtat på sin passion. Idag driver han företaget Easy ReCycling som rustar upp och säljer begagnade cyklar. Grön Guide Fruktväljaren, Fiskväljaren och Grönsaksväljaren hjälper dig att göra smarta val. Du hittar också närmaste butik som säljer eko och reko kläder, Återvinnaren hjälper dig med soporna och du får råd om hur du kan minska din energianvändning. Världskoll Vad vet du om läget i världen? Världskoll är spelet för dig som gillar quiz. Du får jämföra, rangordna och hitta sanningar om olika länder. Utmana dina vänner eller slumpa fram en motståndare och svara på frågor om allt från internetanvändande till medellivslängd. Shopgun Med Shopgun kan du scanna av varor direkt i matbutiken och se vad som gömmer sig bakom streckkoden. Appen berättar om varan är bra eller dålig ur miljö-, etikoch hälsosynpunkt och du får även information om företaget bakom varan. Appen har tagits fram av några vanliga konsumenter i Göteborg. Green Travel Choice Du vill resa men göra det så klimatsmart som möjligt. Med hjälp av appen kan du fylla i din startpunkt och vart du vill resa och få reda på hur mycket koldioxid du släpper ut beroende på färdsätt. Du får även en personlig loggbok där du ser dina utsläpp över tid. Gratitude Journal Forskning visar att vi genom att fokusera på positiva saker i livet attraherar ännu mer positivt. Appen ger dig en dagbok där du skriver ner vad du är tacksam för och du kan även lägga in bilder. Ett tips är att scrolla igenom dina anteckningar i efterhand och se allt positivt du faktiskt varit med om. Bill har gjort dokumentärfilm om Amazonas och bott flera år i Brasilien, men när han för fyra år sedan av en slump började samla på sig ett gäng övergivna cyklar märkte han att han kunde rusta upp och sälja dem och faktiskt tjäna pengar på det. Har man cyklat mycket och alltid pillat lite när nånting gått sönder så lär man sig automatiskt, säger han. Han bestämde sig för att satsa och startade företaget Easy ReCycling. första året drev han verksamheten i sin egen butik och cykelverkstad i centrala Stockholm. Tusentals cyklar som annars skulle hamnat på skroten har han rustat upp. Nu har han gjort om konceptet till att arrangera stora cykelloppisar dit människor som vill köpa lite billigare cyklar kommer för att handla. Jag har alltid älskat cyklar och jag hoppas att alla innerstadsbilister snart väljer cykeln framför bilen. Visst är det mycket och slitigt jobb många dagar, men jag skulle inte vilja göra något annat, säger han

9 Snälla människor skrattar oftare Foto Riogrande Production Dogge Doggelito artist och mångsysslare Foto Oscar Näsström Foto Paul Lindqvist Foto adamtensta.com Foto Sotarn OTF Foto Bingo Rimér Vad gör du för att försöka göra världen lite bättre? Jag fösöker alltid vara glad och hjälpa folk. Universums lag säger att det du gör till andra kommer alltid tillbaka till en själv, därav vill jag alltid hjälpa, vara snäll och godhjärtad. Jennifer Åkerman, musiker, bloggare och modell Jesper Rönndahl komiker Adam Tensta artist Syster Sol reggaeartist Kodjo Akolor komiker & programledare Vad är viktigt för dig? Jag tycker fler människor på jorden ska inse att vi är här tillsammans! Vi alla är lika värda och borde ha samma möjligheter. Vad gör du för världen? Jag delar med mig till andra och driver en blogg för att inspirera. Jag har precis startat musikprojektet New York Street Musicians där jag vill upptäcka och hjälpa andra musiker. En vacker dag hoppas jag att det kan heta The World s Street Musicians. Vad gör du för att försöka göra världen lite bättre? Jag källsorterar, har ingen bil, och flyger aldrig om det går att åka tåg. Ibland passar jag på att kissa i duschen. Varför tycker du man ska bry sig? För att snälla människor skrattar oftare. Och det är det viktiga. Vad gör du för världen? Jag är vegetarian och har styrt så att det alltid bara är ekologiskt i omlopp i logen backstage när jag spelar. Oftast när vi åker på turné åker jag tåg. Jag har inget körkort och ingen bil för jag trivs så bra med kollektivtrafiken, det är skönare än att sitta isolerad i en bil och det funkar asbra att ta sig fram. Och så är det smartare än att köra SUV i innerstan. Jag kan säkert bli bättre på alla punkter men jag tror i alla fall att jag gör lite bättre val eftersom jag har tänkt på det. Varför bryr du dig? Det är bara att kolla runt omkring, på nyheter, bland vänner som lider, bland människor jag träffar på mina resor, i min egen historia av olycka och olika svårigheter så ser jag att det är en självklarhet att nåt måste ändras i sättet vi lever våra liv. Det känns faktiskt nödvändigt att göra nåt om mänskligheten ska överleva, annars tror jag vi måste signa ut och lämna över planeten till en art som kan värdesätta den och sina fellow monkeys lite bättre. Det är faktiskt möjligt att leva i en skön vibb alltid och det här med One Love har fått en verklig upplevelse för mig. Bob Marley hade hajjat nåt som vi alla borde ta till oss. Vad gör du för världen? Spontant känns det som att jag gör alldeles för lite. Men mitt mål i allt som jag gör är att försöka att förändra genom att visa att ingenting är omöjligt. Oavsett var, när eller hur man börjar sitt liv så tror jag att man själv i slutändan är den som avgör sin framtid. Jag vet att det kan vara svårt att våga göra en förändring. Men om ingen annan vågar ta steget så är det ju ännu viktigare att man gör det som man själv kan. Mänskligheten skulle inte ha tagit sig så här långt om inte någon brydde sig. Så om vi ska kunna göra världen till en lite bättre plats så måste man bry sig, även om det bara är lite. Foto Privat Pa Modou Badjie artist och sångare i Panetoz Har du några tips till unga? Ta hand om dina medmänniskor och då menar jag genom de små gesterna: Hjälp de äldre över gatan. Säg ifrån kompisar som mobbar andra. Dröm stort och tro på dig själv så faller det mesta på plats så småningom. Bara dans, inga pauser, haha. Läs längre intervjuer på ungdomar.se/we_change 16 17

10 Alvas kamp för skogen Text Sara Brinkberg Foto Tommy Söderlund och Alva Snis Sigtryggsson Kan en artonårig tjej hindra ett gruvbolag från att skövla en skog? Kan hon samla ihop hundratals människor för att protestera, få maskinerna att vända och beslut att upphävas? Ja, Alva kunde. Den 28 augusti 2012 står en grupp på nästan hundra demonstranter lamslagna och ser på medan stora maskiner sakta äter upp tallar, granar och björkar. Träden är magra, sega och knotiga och maskinerna får kämpa för att avverka dem. Det kvider och gnisslar i grenarna. Små barn tröstas av sina föräldrar, musikanterna har tystnat och vissa vänder bort sina ansikten för att slippa se skogen försvinna. Några demonstranter klättrar upp i träden för att skydda dem, men maskinerna väljer bara andra träd. Skogen är stor och även om demonstranterna är många kan de inte hindra skogsbolaget från att fortsätta sin framfart. Hittills har artonåriga Alva Snis Sigtryggsson och de andra lyckats hålla maskinerna på avstånd genom att spana, sätta sig i vägen och rapportera till media om vad som händer. Ojnareskogen, som de vecka efter vecka skyddat från avverkning, är en skog på norra Gotland med många sällsynta djur- och växtarter. Just på den plats i skogen där lokalbefolkningen får sitt färskvatten från har det multinationella cement- och kalkindustriföretaget Nordkalk fått tillstånd att skövla naturen och påbörja ett kalkbrott. Se hur det gick till i Ojnareskogen Ojnareskogen är ett skogsområde i Bunge socken på norra Gotland som är vattenskyddsområde och har nyckelbiotoper, vilket betyder att det har en mycket stor betydelse för flora och fauna. Ojnareskogen definieras som riksintresse för naturvård, turism och friluftsliv och är föreslagen nationalpark

11 Ojnare i domstolsprocess Sedan 2005 har Nordkalk arbetat för att få tillstånd att bryta kalk på Gotland. De fick avslag av Mark- och miljödomstolen 2011 men överklagade till Miljööverdomstolen som sa ja Efter det började avverkningen. I samband med att Alva, lokalbefolkningen och andra engagerade hindrade maskinerna att komma fram överklagades det till Högsta domstolen som i oktober 2012 slutligen beslutade om inhibition, vilket betyder att tidigare besluts inte får verkställas innan en ny prövning gjorts. bara några år tidigare hade Alva inte kunnat drömma om att befinna sig i händelsernas centrum, att kämpa för något. Inte heller hade hon kunnat drömma om att känna så starkt för någonting. Jag var ganska lugn och blyg och tyckte om att läsa och sjunga i kör. Jag önskade att jag vore en person som engagerade sig för saker, men är man inte i ett sådant sammanhang känns det nästan omöjligt, säger hon. Men under gymnasietiden lärde Alva känna en ny kompis som var medlem i Fältbiologerna, och hon började följa med på deras aktiviteter. Plötsligt befann hon sig i ett sammanhang där de frågor hon tyckte var intressanta diskuterades. Det var också med Fältbiologerna som Alva befann sig i Visby på Gotland för att göra aktioner och hålla seminarier om jordbruk, några veckor innan maskinerna kom och påbörjade skövlingen. Den 5 juli 2012, mitt under ett av dessa seminarier, får Alva och de andra Fältbiologerna plötsligt veta att Nordkalk fått tillstånd att omedelbart börja skövla Ojnareskogen. Vi kastade oss på våra cyklar till lägenheten vi lånade i Visbys hamn. På mindre än en timme målade vi banderoller och cyklade tillbaka innan färgen ens hunnit torka, säger Alva. Strax därefter går de på gatorna med sina nymålade banderoller för att demonstrera mot avverkningen. Vi hade ingen tid att förlora. Jag hade hört så mycket om skogsskövling och nu fick jag helt plötsligt chansen att protestera, säger Alva. Demonstrationen ger uppmärksamhet i de gotländska dagstidningarna, men Alva känner att det inte räcker. Därför hyr hon och sju andra Fältbiologer en buss, packar och åker till Ojnareskogen för att protestera på plats. Ryktet spred sig och lokalbefolkningen hjälpte oss på alla möjliga sätt. När vi kom fram till skogen hade de lagt fram två stora militärtält åt oss att sova i. De gav oss mat och vatten och började komma till lägret för att umgås. Det blev en samlingsplats där vi lärde oss mer tillsammans och blev vänner, säger hon. fem veckor senare, den 7 augusti 2012, närmar sig den första maskinen skogen. Alva och de andra tar sig dit och turas om att sätta sig i vägen. - Det var ändå trevlig stämning. Vi satte oss kring maskinen och hade picknick och spelade musik, säger Alva. Maskinföraren förstår till slut att det inte är någon idé att fortsätta. Han kliver ur och tar en fika med demonstranterna. Skövlingen fördröjs och livet i lägret fortsätter. Alva som tänkt tillbringa sommarlovet hemma i Stockholm i väntan på att börja studera på universitetet där får nu bråttom att ändra planer. Hon söker till högskolan på Gotland och får en restplats på en biologikurs. På så sätt kan hon fortsätta att vara i Ojnareskogen och hålla skövlingen under uppsikt, rapportera till media om vad som händer och samtidigt cykla in till Visby och gå på föreläsningar ibland. så plötsligt, den 27 augusti 2012, får Alva ett bildmeddelande från en kompis. Bilden föreställde massor av polisbilar på Gotlandsfärjan. Då förstod vi att Nordkalk kommer att fortsätta skövlingen med beskydd av polisen, säger Alva. Mycket riktigt, morgonen därpå kommer en karavan av fordon mot lägret. Sammanlagt 70 poliser har kallats in för att stoppa demonstranterna. Det var tre polisbilar och ett terrängfordon mellan varje maskin i en lång rad, säger hon. Men Alva och de andra har hunnit organisera sig och ringa dit fler vänner och demonstranter. De sätter sig framför maskinerna och äter frukost som de tagit med sig från lägret. Mer än så hinner de inte göra innan poliserna börjar fösa bort dem. De som inte flyttar sig självmant bärs bort. Maskinerna börjar sin ljudliga framfart genom skogen. Bredvid står Alva och hennes vänner, förtvivlade över att de inte längre kan hindra skövlingen. Jag var förvånad över hur starkt jag kände när jag såg träden fällas, säger Alva. i en vecka fortsätter avverkningen, men en morgon väcks Alva av att en kompis ringer. Hon skrek att Greenpeace kedjat fast sig vid maskinerna. Det var en helt spontan aktion. Vi blev överlyckliga och polisen visste inte vad de skulle göra. Vi var många i lägret då och med ny energi satte vi oss framför maskinerna. Det blev lite tumultartat och till slut ropade polisen att avverkningen skulle stoppas för idag, säger Alva. Hon och de andra går glada tillbaka till lägret för att planera hur de ska stoppa skövlingen också dagen därpå. Då ringer det återigen i Alvas mobil. En journalist frågade hur det kändes att avverkningen stoppats. Skogsbolaget ville inte fortsätta avverkningen på grund av alla protester. Jag var helt chockad och överlycklig, säger Alva och fortsätter: Ibland slås jag av hur häftigt det är att vi satte igång det här och faktiskt lyckades stoppa skövlingen. Nu tror jag verkligen på att man kan förändra. Man ska inte underskatta vilken skillnad man kan göra om man är många. I efterhand har vi fått höra att till och med miljöministern var skakad över det som hände i Ojnareskogen. hösten 2012 utsågs Alva till Årets Miljöhjälte av Världsnaturfonden, och på listan över Sveriges 100 miljömäktigaste personer finns hon som nummer 13, före både miljöministern och ordföranden i hennes egen förening, Fältbiologerna. Under 2013 åker hon runt och håller föreläsningar om hur de lyckades stoppa skövlingen av Ojnareskogen. Jag är jättestolt över oss. Nu har jag tänt en gnista som jag måste förvalta, säger hon

12 22 Miljöministern vill ha dina förslag Text André Vifot Haas Klimatlarmen avlöser varandra. Det ena värre än det andra. Men miljöminister Lena Ek är ändå hoppfull: Läget är allvarligt, men man ska aldrig ge upp. Jag är optimistisk och försöker hitta lösningar på problemen. Foto Johan Ödmann/Regeringskansliet Lena Ek har alltid velat göra skillnad. En sån där människa som var elevrådsordförande redan i gymnasiet, som hon själv beskriver sig. I dag sitter hon i regeringen, och som miljöminister har hon enorma utmaningar framför sig. Just nu håller vi bland annat på med något som heter Klimatfärdplan 2050 där vi tittar på vad som behövs för att Sverige ska bli helt klimatneutralt. Det är något som alla ungdomar kan hjälpa till med genom att övertyga sin kommun om att ta fram egna färdplaner, säger hon. Finns det något mer vi kan göra? Gör de enkla grejerna hemma, gå med i någon miljöorganisation och skriv gärna till mig, jag tar med glädje emot alla bra förslag! Varför tackade du ja till att bli miljöminister? För att jag kände att det var spännande och att det fanns möjlighet för mig att förändra samhället. Men det är inte så himla lätt alltid att sitta i regeringen när man är en otålig människa som jag, haha. Behöver vi vara oroliga, eller kommer ni att fixa vår framtid? Det är klart att vi kommer fixa det. Men det är inte så att någon annan kommer att lösa allt, vi måste alla hjälpas åt. Jag har ett ansvar i regeringen att göra det enkelt och billigt för folk att vara miljövänliga. Och helst ska det vara roligt också. Se Lena Ek och Peter Jihde i TV4. Jag känner som Jihde Med hjälp av lite sociala medier kan man få mycket att hända. När Olivia Andersson såg ett klipp på TV4 med Peter Jihde som upprördes över klimatförändringarna bestämde hon sig för att starta en kampanj på Facebook. Några dagar senare hamnade hon själv i Nyhetsmorgon. När reportern Peter Jihde i vintras uttryckte sin oro för klimatförändringarna på bästa sändningstid i TV4:s Nyhetsmorgon* var det många som blev berörda av hans uppriktighet, däribland Olivia Andersson. - När Jihde sa Jag känner att man vill skrika att världen ska vakna upp! Vi är på väg mot slutet känner jag så tänkte jag att exakt så har jag själv känt länge. olivia trodde att tv4 nu skulle börja rapportera mer om klimatförändringarna och ta det här med klimatet på allvar, men när så inte blev fallet bestämde hon sig för att starta en kampanj. under en hel natt satt hon och en vän och fixade ihop en hemsida och ett Facebookevent med namnet Jag känner som Jihde. De uppmanade människor att maila Peter Jihde för att få honom och hans kollegor på TV4 att rapportera mer om klimatet. kampanjen fick direkt flera hundra följare som under dagen mailbombade Jihde. Som resultat fick Olivia några dagar senare komma till TV4:s Nyhetsmorgon och prata klimatförändringar tillsammans med Sveriges miljöminister Lena Ek. - Klimathotet är dagens mest akuta samhällsfråga och olika aktörer behöver samarbeta för att lösa krisen. Media, politiker och civilsamhället. Medias roll tycker jag är att synliggöra frågan. För det som inte syns, det finns ju inte, säger Olivia. Se klippet med Peter Jihde, där även miljöministern är med. Text Sophy Elevall Se Olivia i Nyhetsmorgon. 23

13 När jag växte upp var det mycket som gjorde ont i mig. Något som så småningom gjorde hela livet till ett nattsvart mörker. Jag var fel, ful och misslyckad, passade inte in, hatade allt som var jag och skar mig över hela min kropp. Allt var som ett enda långt skrik. Skrik efter luft, skrik efter att få vara jag, skrik efter att känna någon slags mening. Jag ville inte finnas. Det är inte dig det är fel på Sophy Elevall Skribent och föreläsare. Har bland annat skapat magasinet du just nu läser. Ladda ner PointCloud till din mobil och sikta på denna text. Lyssna. En låt till oss som känner Men så träffade jag en person som sa: Det är inte dig det är fel på, Sophy. Det är världen. Det är inte konstigt att du mår dåligt. på många sätt lever vi i ett sjukt och trasigt samhälle, ett samhälle som är mycket sjukare än alla oss som mår dåligt. I vårt fina Sverige har var tredje person som går i gymnasiet någon gång skadat sig själv, visar en färsk undersökning från Linköpings Universitet. Det är inte någon liten parentes, det är var tredje person. På det här har vi mobbning i skolan, mobbning på arbetsplatser, ett skolsystem som vill att alla ska vara likadana, våldtäkter, misshandel, rasism, djur som far illa, natur vi förstör, tusentals människor som lever i hemlöshet och alla de som mår dåligt utan att veta varför. Det är inte konstigt att du mår dåligt. jag blir ledsen av allt skevt som händer, både stort i världen och bland människor i min närhet. Men framförallt blir jag ledsen av att leva i ett avtrubbat samhälle där så många bara låter allt det här ske. Där yta och vad andra tycker har blivit viktigare än att sträcka ut en hand, viktigare än empati och medmänsklighet. Där det har blivit viktigare att vara rätt än att se och finnas till för varandra. jag undrar, när blev det rätt att inte reagera? När blev det accepterat och inbyggt i vårt sätt att leva att vi bara ska köra på, titta bort, bry oss om vårt eget och surfa vidare för att läsa om något roligare? Och hur kommer det sig att människor fortfarande tycker det är konstigt att så många mår dåligt, när vi har skapat ett samhälle som det här? Det är inte dig det är fel på. Det är världen. Och så kom följdfrågan: Vad vill du göra åt det? den dagen jag började agera, då förändrades mitt liv. Den dagen då jag förstod att det inte är jag som ska anpassas till ett sjukt system, och istället började göra systemet och samhället friskt så att jag och andra ska vilja vara en del av det, då fick mitt liv mening. Då slutade jag skada mig själv. det är skitviktigt för mig att inte kompromissa. Jag vill få finnas till i den här världen. Precis så som jag är. Jag vill få göra det jag brinner för, det jag tycker om och tycker är viktigt. Det gör fortfarande ont ibland att vara jag. Men jag är oerhört tacksam för att jag är en av alla oss som känner. Som inte bara tittar på och accepterar. Det är inte dig det är fel på

14 Text Sophy Elevall på modet Foto Charlie Grieves Cook och Mia Collis Nike Gilager Kondakis har alltid gillat att sy om gamla tyger till nya kläder. Idag är hon erkänd modedesigner i Kenya och människor från hela världen köper hennes fallskärmsklänningar. Det var för några år sedan när Nike, som ursprungligen kommer från Danmark men nu bor i Kenya, befann sig på en tygmarknad i Nairobis slum som hon såg en kvinna försöka sälja ett väldigt annorlunda tyg. Det var fullt med konstiga stygn och hade en stämpel där det stor Korean Security Kvinnan berättade att det var en bit av en gammal fallskärm och Nike, som alltid tyckt om att skapa roliga och intressanta grejer av gamla tyger för sig och sina vänner, blev nyfiken och köpte det. Jag gjorde en klänning till mig själv som jag gillade och tänkte inte mer på det. Men så hade jag på mig den på lite olika fester och alla älskade den! berättar hon. Folk undrade vem som var designern, vad den var gjord av och när Nike berättade fallskärmshistorien så ville de ha en likadan. Idag får hon de uttjänade fallskärmarna från hela världen. När hon sedan syr om dem använder hon allt material och låter ingenting gå till spillo. Snörena gör hon tröjor av och stygnen och stämplarna på skärmarna blir en del av designen. I vintras var hon med på Fashion Week i Los Angeles och varje år gör hon turer till USA och Europa för att visa upp kläderna. Nike gör också smycken av dött trä som hon hittar i naturen. Jag tar aldrig levande trä till mina smycken. Kenyas natur är så vacker och värdefull och det känns viktigt att ta hand om den i en värld där våra skogar minskar dagligen, säger hon, och påpekar också att modeindustrin är en av de mest förorenande industrierna i världen och att hon därför vill göra saker på nya och bättre sätt. Tre procent av vinsten från Nikes försäljning går dessutom till att utbilda Maasaiflickor i den Kenyanska bushen. Det gäller att göra något som människor verkligen kommer ihåg Nike har fått mycket uppmärksamhet för sina kläder och smycken och hon tror att det är viktigt att hitta en nisch om man vill lyckas. Om jag hade kommit till Kenya bara för att bli en vanlig modedesigner tror jag inte att jag hade klarat det. Idag kan man få vad som helst när som helst, det gäller att göra något som människor verkligen kommer ihåg, säger hon

15 Schysstare kläder Se filmen The Story of Stuff Klädbibliotek I flera stora städer i Sverige finns det särskilda klädbibliotek som funkar som vanliga bibliotek men med kläder istället för böcker. Här kan du låna allt från någon annans inlämnade kläder till nya designade plagg med hög modegrad. Tips: Finns det inget i din stad starta ett eget! Swopping! Swopping är en mix av shopping och swapping och innebär att man istället för att köpa nytt, byter med varandra. Bytesevenemang arrangeras lite överallt i Sverige; lika många plagg du lämnar in, lika många nya får du med dig hem. Det finns också en hel del bytessajter på nätet du kan kolla in. Tips: Släng ihop en egen bytesträff med några vänner! Second hand & Vintage Varför ska vi slösa liter vatten på att producera ett par nya jeans när det finns så många redan producerade som ingen använder? Second hand- och Vintagebutiker finns överallt. Många av dessa butiker ger dessutom vinsten till olika välgörande ändamål. Leta upp din favoritbutik, favorittidsepok och shoppa loss. Tips: Ladda hem appen Secondhand till din smartphone! gör om! Skaffa dig en helt unik stil och sy om dina gamla trasor. Du behöver inte göra som Nike Kondakis och använda fallskärmar för att det ska bli snyggt. Ta något gammalt, lägg till lite kreativitet och inspireras av nån av alla upcycling- eller gör-om-bloggar som finns! Marisa Lynch på newdressaday.com utmanade sig själv genom att sy om ett plagg varje dag i ett helt år. Nånting för dig? Komposterbara kläder Ja, det är sant, det finns kläder som går att kompostera. Matilda Wendelboe och Bonkeli Design är några av de svenska designers som gjort kollektioner enligt Cradle to Cradle. Designstrategin har naturens processer som förebild och när plagget är utslitet kan det läggas på komposten eller bli biogas och näring igen. Även Puma är på gång med en Cradle to Cradle-certifierad kollektion. Det finns väl roligare saker källsortera att göra än att Det är viktigt att källsortera men för vissa kan vägen till återvinningsstationen kännas jobbig. Därför startade fem klasskompisar företaget RecycleAid UF. För en liten summa pengar kommer de hem till din dörr och hämtar det som ska sorteras och slängas. På Peder Skrivares Skola i Varberg går Tove Grimslätt, Victor Andersson, Kayli Sobovitch, Jonathan Leding och Kristian Hanstad som tillsammans driver RecycleAid, ett UF-företag som hjälper människor med återvinningen. Hemma hos oss är källsortering en självklarhet, men ingen i familjen tycker det är särskilt roligt att ta skräpet med sig till återvinningsstationen. Det blir lätt att det samlas på hög, tills någon tröttnar och slänger in allt i bilen för att sedan köra bort det, säger Tove. hon pratade med sina vänner och tillsammans kom de på lösningen: Ett företag som kommer hem till folk och hämtar deras återvinning, för att sedan frakta det till närmsta återvinningsstation. Det finns väl roligare saker att göra än att källsortera, men man känner sig bra och får ett gott samvete för att man vet att det man gör är viktigt för alla, säger Victor, och påpekar att de dessutom går med vinst då det enda de har investerat i är cykelkärran som de fraktar soporna i. Man får ju ofta höra saker om miljön, att tillståndet försämras och att vi måste göra något åt det, men det känns som att varje enskild individ måste bry sig mer för att göra skillnad. Så vi tänkte att om vi börjar bry oss så kanske vi även kan få fler att bry sig, säger Tove

16 FESTIVAAAL Text Sophy Elevall Foto Stefan Andersson och Emnika Karlsson Ska man göra en manifestation för miljön ska man göra det på ett roligt sätt tyckte Louise Lindén och gjorde en festival som projektarbete i skolan. Nu har Live Green blivit ett årligt evenemang i Karlskrona. Jag älskar musik och tycker det är ett bra sätt att lyfta viktiga frågor, säger hon. När det var dags för projektarbete i skolan valde Louises kompisar att skriva uppsatser eller göra undersökningar. Själv ville hon slå på stort och göra en festival för miljön. i början skrattade folk åt henne, för hur skulle en 18-åring utan erfarenhet kunna göra en stor festival med kända artister? Men jag lyckades ju. Kanske just på grund av att jag inte riktigt visste hur jag skulle göra. Jag fick lära mig längs vägen, säger hon. sommaren 2011 fick Karlskronaborna uppleva den första Live Green-festivalen. Det blev en heldag fylld med recycleworkshops, klädbytardag, ekologisk marknad och fantastisk musik. Lyssna på världens bästa Spotifylista festivalen blandar brett mellan punk, pop, rock, akustiskt, soul och hip hop och allt från lokala ungdomsband till det världskända rockbandet Electric Boys och Thomas DiLeva har uppträtt. Dessutom drivs festivalen med förnyelsebar energi, lamporna på scen är utbytta till LED-lampor och extra kollektivtrafik sätts in för att ta besökarna till och från festivalplatsen. Jag älskar musik och tycker det är ett bra sätt att sprida och lyfta fram viktiga frågor. Och så kände jag att ska jag göra en manifestation för miljön då ska jag göra det på ett roligt sätt och vad är bättre än en riktig festival? i år arrangerar hon festivalen för tredje året i rad. Det är väldigt mycket jobb och fruktansvärt stressigt ibland. Men så står jag där på festivaldagen. Solen skiner, människorna är glada och musiken är fantastisk. Då är det värt det och jag vill köra ett år till, säger hon

17 Genom konferenscentret slingrar sig ett antal stora, öppna, ljusa korridorer, med takfönster högt däruppe. Från taket hänger budskap på stora banderoller, som lyder: Every step you take matters, Make today count, 12 days that could last forever. Dessa hoppfulla budskap muntrar upp de delegater som promenerar mellan förhandlingssalarna. Men så hörs sång. Förhandlarna hör upprörda röster och slagord. Vilka är det som är upprörda? När de går runt hörnet ser de en stor samling ungdomar. Det är en aktion som genomförs i foajén. Förrellersenare måste de lyssna på oss Text Olivia Andersson Foto Sallie Dean Shatz och IISD Det är december 2012 och ledande förhandlare och makthavare från hela världen har samlats på årets stora klimatkonferens COP18 i Doha, Qatar. Här vill man nå en global överenskommelse, för att rädda planeten och vår framtid undan en stundande klimatkatastrof. caroline jonsson, 24 år och från Sverige, deltog vid många möten och aktioner under COP18. Dagen efter att supertyfonen Bopha slagit till mot Filippinerna med full kraft genomförde vi en aktion som hette We stand with you. Med den ville vi visa att vi kommer till klimattoppmötena för att vi står i solidaritet med dem som redan drabbas av klimatförändringarna. Tillsammans med ungdomar från världens alla hörn sjöng hon låten Ain t gonna let nobody turn me around. Tal hölls till ö-nationen Filippinerna, ett av de länder som drabbas allra hårdast nu när den globala medeltemperaturen stiger, på grund av exempelvis en höjd havsnivå och fler svårberäkneliga oväder. vissa vuxna förhandlare stannar en stund för att titta och lyssna på aktionen. Talarna är känslosamma, uppgivna och arga. Ungdomarna på COP18 står enade: Vi vill ha en framtid, för oss allihop. Samtidigt går de vuxna förhandlarna oftast i grupper nationsvis, och det är svårt att undgå att ställa sig frågan: Hos vilka finns egentligen ambitionen att verkligen lösa klimatkrisen? även mima mendoza, 22 år och från Filippinerna, deltog i aktionen. På universitetet i Manila upplevde jag min första naturkatastrof, tyfonen Ketsana. Lektionerna ställdes in i en hel vecka och mitt universitet omvandlades till ett stort hjälpcenter. Jag minns inte ens att jag sov något den veckan, jag var på centret hela tiden. Det var då jag började ställa mig frågan om det här var normalt, och vad det var som orsakade det. Hon upplevde ett överväldigande stöd från de andra ungdomarna under COP18. Det värmde att se alla deras aktioner för utvecklingsländer som mitt. De stöttade oss till 100 procent. De stod upp när vår chefsförhandlare Yeb höll sina tal och kramade oss och gav oss ständigt hopp och stöd

18 halva vår vakna tid spenderar vi i skolan, så visst borde vi vara med och göra den så bra vi bara kan? Så tänker i alla fall sex sistaårselever på Livs levande vägg Globala gymnasiet i Stockholm, och med sitt projektarbete den gröna väggen hoppas de kunna förändra attityder. i skolan Det är så lätt att bli bortkopplad från det som är viktigt, att fastna i innerstadens ekorrhjul. Text Matilda Bjerlöw Foto Johanna Norin Jag tror att den här väggen kan påminna oss, i vardagen, om vad som faktiskt är viktigt, säger Hanna Wessling och tittar på sina klasskompisar. gemensamt för alla unga på plats är att de inte tycker att länderna som släpper ut mest tar sitt ansvar på allvar, ambitionerna är alldeles för låga. Graham Reeder, 22 år och från Kanada, ser att de ungas närvaro på konferensen är viktig. Några följer förhandlingarna och skriver om dem i bloggar och debattinlägg, några lobbar direkt gentemot förhandlarna och några gör icke-våldsaktioner för att nå ut med viktiga budskap i media. Andra är helt enkelt där för att lära sig, säger han och berättar att när de fick reda på resultatet av COP18, som blev ett totalt nederlag, var det ungdomarna som lyckades få resten av organisationerna på plats att demonstrera tillsammans och visa sitt missnöje. cirka 350 ungdomar från 50 länder deltog under COP18 för att tillsammans försöka påverka beslutsfattarna. Samtidigt som folk visade både desperation och ilska så var det också mycket glädje över att träffa varandra och att få arbeta tillsammans, säger Caroline. Över hälften av världens befolkning är under 25 år, fortsätter hon. Klimatfrågan är oerhört viktig för alla, men speciellt för oss unga eftersom det är vi som kommer att få uppleva konsekvenserna av framtida klimatförändringar. Mima är säker på att hon kommer att fortsätta kämpa. Även i de mörkaste stunderna när vi inte känner något större hopp, finns vi där för varandra. Något håller oss samman. Det är vissheten om att vi klarar detta om vi fortsätter kämpa, om vi fortsätter skrika för full hals... Förr eller senare blir de tvungna att lyssna, säger hon. Ladda ner PointCloud till din mobil och sikta på denna text. Vad är COP? Se aktionen We stand with you COP (Conference of the Parties) är FN:s klimatkonferens som anordnats sedan 1995 för att världens länder tillsammans ska ta itu med klimatkrisen. Förhandlare och politiska makthavare från nästan alla världens nationer deltar och eldsjälar från olika miljöorganisationer är på plats för att sätta press på förhandlarna. COP19 sker i december 2013 i Warsawa, Polen. Är du intresserad av att delta, ta kontakt med PUSH Sverige som du kan läsa om på sidan 40. Deras skola har inte bara uteslutande vegetarisk mat. Nu har den även en stor, grön, elevplanterad vägg, som ska förbättra luften, minska stressen och få människor att må bättre. Vi hoppas att väggen ska bli en ikon, som visar att det faktiskt går att göra något konkret, säger Adrian Södergren. redan i ettan fick de lära sig vad parker gör för en stad, och sedan dess har de med jämna mellanrum talat sig varma om hur viktigt det är med växter. Att de dämpar buller, minskar stress, förbättrar luften och gör att både människor och djur mår bättre. i januari åkte hela gänget till Norrköping, där de ägnade en dag åt att plantera sticklingar och små plantor i väggen, som då mest såg ut som en stor, märklig metallställning. Idag har den både fått liv (ett riktigt frodigt sådant!) och ett nytt hem i skolans matsal. Det är så skönt att vara nära en grön vägg, det är verkligen skillnad på luften, säger Viktor Åkerberg. de hoppas att alla på skolan ska känna att de är en del av väggen, att den blir till en kollektiv stolthet som lever vidare och inspirerar andra till att vilja skapa egna ringar på vattnet. Alla måste ju ta ansvar för miljön och därför är det så viktigt att det involveras i skolan. Jag tror att det kan vara svårt för många att hitta tid och ork för det annars, på sin fritid, säger Lotten Hammar. Från vänster: Adrian Södergren, Viktor Åkerberg, Hanna Wessling, Jakob Dowling (saknas på bild: Lotten Hammar, Patricia Vallez) 34 35

19 Pengarna till naturen Costa Rica är ett av 15 länder i världen som inte har någon militär. Redan för 64 år sedan avskaffades all militär och pengarna som tidigare lades på militärstyrkorna läggs nu bland annat på att skydda naturen, utbildning, säkerhet och kulturen i landet. Jorden får egna rättigheter Clowner i trafiken I åttamiljonersstaden Bogotá bytte den tidigare borgmästaren Antanas Mockus ut alla trafikpoliser mot mimande clowner som gav rött kort till dem som inte följde trafikreglerna. Bilister som talade i mobiltelefon medan de körde tvingades köra tre straffvarv i en rondell. Lycka istället för pengar I Bhutan använder de sig av bruttonationallycka istället för BNP (bruttonationalprodukt). All aktivitet som genomförs i landet måste leda till ökad bruttonationallycka för befolkningen. Lyckan är viktigare än pengar, både inom den offentliga sektorn och i näringslivet. Straff om du inte källsorterar Flera städer i Filippinerna har förbjudit plastpåsar och sugrör i affärerna, en dag i veckan får du inte köra bil och så är det lag på att källsortera annars får du städa hela kommunalhuset själv som straff. I Bolivia har det instiftats en lag som skyddar moder jord och ger naturen och människan lika rättigheter. Enligt lagen ses jorden inte bara som en plats som tillgodoser levande varelser med resurser, utan också som en levande organism i sig. Reklamfri miljonstad I Saõ Paulo finns en lag som förbjuder visuell förorening. Därför är all utomhusreklam förbjuden på bland annat husfasader, taxibilar och bussar. Nu ser de 20 miljoner invånarna naturen, staden och varandra, istället för att ständigt bli bombarderade av olika budskap. Allt omkring oss är påhittat av någon, någon gång. Alla företag, alla språk, alla filosofier, ideologier, religioner, lagar och partier. Att inse det är som att bli The One i Matrix. Plötsligt kan man börja förändra världen omkring sig. Sven Heijbel, social entreprenör

20 Köttfritt på elevernas initiativ Text Sophy Elevall På Spykens gymnasieskola i Lund serveras det inget kött en dag i veckan. Initiativet kom från en grupp elever som ville göra maten mer hälsosam och klimatsmart. Det gör massor med skillnad att ta bort köttet en dag i veckan, säger Felicia Kindeberg. De flesta elever var positiva när den köttfria dagen infördes. Men inte alla. Vissa ville ha tillbaka köttet och hängde upp protestlistor i matsalen. Men vi anordnade en miljövecka och tog in föreläsare som informerade om köttkonsumtionens konsekvenser. Och ju mer insatta folk blev, desto mer ebbade motståndet ut, säger Felicia Kindeberg, en av de elever som drev fram initiativet om den köttfria dagen. redan innan felicia började gymnasiet hade idén kommit upp bland några elever som ville göra maten mer hälsosam och miljösmart. Inspirationen kom från kampanjen Köttfri måndag som idag finns i många olika delar av världen. Felicia räknade lite på hur mycket nötfärsen i en lunch bestående av spagetti och köttfärssås på Lunds fyra kommunala gymnasieskolor påverkar miljön och kom fram till att det kan bli lika stora växthusgasutsläpp som km bilåkning och kräva 5,6 miljoner liter vatten. Även om det är räknat på ett ungefär visar det på hur stor skillnad en köttfri lunch kan göra. Tänk då om man inte bara äter vegetariskt till lunch utan skippar köttet hela dagen och tänk om alla gymnasieskolor i Sverige hade gjort det! själva organiserade Spykens elever sig genom miljörådet på skolan och samarbetade även med elevrådet för att få skolledningen att nappa på förslaget. Hade någon av oss kommit ensamma och sagt att vi ville ha en köttfri dag i veckan hade de antagligen inte lyssnat, men nu när vi var många och pålästa var de väldigt positiva, säger Felicia. Se Justin Timberlakes galna vegandans Tycker du att det är krångligt med vegetariskt? Gör som cirka andra och gilla Vegetarisk veckomatsedel på Facebook. Varje vecka får du nya enkla recept att välja mellan. Allt från latmaskens pyttipanna, kryddig korvstroganoff och kikärtsgryta, till pasta med svarta bönor, turkisk vegoburgare och chili sin carne. Välj ut din favorit och börja med att byta ut köttet en dag i veckan. Vill du inte laga maten själv kan du ladda ner gratisappen Vegman som letar upp närmaste vegetariska matstället åt dig. Felicias tips till dig som vill skapa förändring i din skola Starta en miljögrupp! Vi i miljörådet på Spyken har under det senaste året gjort en massa roliga saker. Vi har anordnat klädbytardag, haft miljödebatt med lokalpolitiker, skickat cyklar till Sydafrika och så har vi haft en halloweendag då vi släckte ner i korridorerna en hel dag för att spara el. Fakta om kött 18 % av världens växthusgasutsläpp, mer än världens alla transporter tillsammans, kommer från köttindustrin. Dessutom upptas 70 % av världens jordbruksmark av djurhållningen. För att producera 1 kg nötkött krävs det upp till liter vatten. Världscancerfonden rekommenderar att man maximalt äter 300 gram rött kött per vecka, idag äter vi ca 180 gram om dagen. Källa FN:s jordbruksorgan FAO, Världscancerfonden, Livsmedelsverket 38 39