Nummer 9. Ökad jämställdhet skapar. Midroc är ny partner när Boliden. Svensk miljöinnovation viktig för FRAMTIDEN

Transkript

1 Nummer 9 Ökad jämställdhet skapar BALANS och DYNAMIK Midroc är ny partner när Boliden INVESTERAR I NY GRUVA Svensk miljöinnovation viktig för FRAMTIDEN

2 GRUPPDYNAMIK SKAPAR vinnande team Foto: Hans Berggren Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Anna Ullenvik, Susanne Hamne, Sofia Franzén Produktion Det, Box 15416, Stockholm , AD AnneSofie Andréasson Omslagsfoto H-O Utsi Skribenter Sofia Franzén, Anders Frelin, Anna Rikner Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, Solna Tel: Utgivning September 2014 Inom Midroc tror vi på att göra saker tillsammans, precis som vår slogan lyder: Together to get there. Samarbete och rätt gruppsammansättning är en självklarhet för oss och en nyckel till framgång. Vad rätt gruppsamansättning är däremot beror ju på en mängd olika saker, bland annat vilket projekt gruppen ska arbeta med. Men generellt tror vi starkt på att en blandning av kvinnor, män, kompetenser och erfarenheter skapar uthålliga och vinnande team. Inom vår affärsskola, Midroc Business School, arbetar vi aktivt med gruppdynamik, teamwork och att kunna lägga kompetenspussel. I tidningen kan ni ta del av hur en av våra koncernchefer, Roger Wikström, resonerar kring gruppdynamik, könsfördelning och vårt långsiktiga arbete med att utvecklas och inte sitta fast i gamla hjulspår. Vi har även pratat med ett par medarbetare som berättar hur de upplever sin arbetssituation. I vår inledningsartikel lyfter vi blicken och tittar på kopplingarna mellan innovationskraft och grupper med mångfald och dynamik. Är det så att ökad jämställdhet skapar balans och vad kan vi vinna på att utmana gamla mönster när det gäller Sveriges konkurrens- och innovationskraft? Det här är något som också Sophia Ivarsson på Vinnova tar fasta på och berättar om i Betraktelsen. Just innovationskraft är också utgångspunkten i artikeln I hetluften där Göran Linder, VD på Midrocs riskkapitalbolag, resonerar kring varför strukturerna för hur riskkapital fördelas i Sverige riskerar att hindra Sveriges innovationskraft. Ni hittar naturligtvis också artiklar om flera av de aktuella projekt som våra Midrocbolag arbetar med. Utmaningar och uppgifter våra medarbetare tillsammans med kollegor och kunder möter och som visar den bredd Midroc representerar. På Midroc ser vi fram emot en härlig färgsprakande höst, full av nya utmaningar att ta oss an tillsammans med våra kunder i olika projekt. Trevlig läsning! Anna Ullenvik Redaktör och ansvarig utgivare LINQ Kommunikation Midroc Europe 2

3 Innehåll: FOKUS PÅ GRUPPENS DYNAMIK Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper med dynamik. Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde Bygg Syds gedigna arbete med att sätta fokus på hur de arbetar i grupp. MIDROC ÄR NY PARTNER NÄR BOLIDEN INVESTERAR I GRUVA När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet och effektiv förrådshantering har Midroc anlitats. BETRAKTELSEN: SOPHIA IVARSSON Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor menar genusforskaren Sophia Ivarsson, som arbetar med genus och mångfald på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. EXPANSIVA HYLLIE SOM GLOBAL FÖREBILD Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus Hermod, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var hälften av kontorsytan uthyrd. PROFILEN: MAGDA BORG KONSTSMEDEN SOM BLEV CHEF Midrocbolaget Metalock Engineering HSEQ-chef Magda Borg har gått från att arbeta i kvinnodominerade grupper till att vara ensam tjej på en arbetsplats, vilket gett henne unika erfarenheter i hur gruppdynamik fungerar. HELIOSPECTRA STORSATSAR INTERNATIONELLT Investmentbolaget Midroc New Technology breddar sin affärsmodell och får en jämnare balans mellan unga och mer utvecklade bolag i sin portfölj. Med en ny generation intelligenta ljussystem och nytt kapital via börsnoteringen är Heliospectra redo för en stor internationell satsning. I HETLUFTEN: GÖRAN LINDER SVERIGE RISKERAR ATT GÅ MISTE OM MILJÖINNOVATIONER Ren kapitalförstöring. Det gör vi oss i Sverige skyldiga till idag, menar Midrocs Göran Linder. Och vad värre är, världen löper risk att missa banbrytande innovationer som kan lösa de globala miljöproblemen

4 Om Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen krävs innovativa svenska företag. Det finns tydliga kopplingar mellan innovationskraft och grupper med mångfald och dynamik men utnyttjar vi verkligen våra resurser på bästa sätt? Eller sitter vi fast i strukturer som hindrar utveckling? I det här numret har vi valt att i några artiklar belysa frågan vad finns det för potential i att våga bryta gamla mönster? Ökad jämställdhet skapar BALANS Enligt World Economic Forums Gender Gap Report är Sverige det fjärde mest jämställda landet att bo i, Island toppar för fjärde året i rad. I rapporten mäts klyftan mellan män och kvinnor i 136 länder utifrån jämlikhet gällande politisk representation, hälsa, utbildning och ekonomi. Men även om vi i Sverige kommit långt i jämställdhetsarbetet talar statistiken sitt tydliga språk. Det fi nns fl er börs-vd:ar som heter Johan än det fi nns kvinnliga vd:ar i börsnoterade företag. Enligt Grant Thorntons ranking av andelen kvinnor i högsta företagsledningen i 45 länder befi nner vi oss först på mitten av listan. Ryssland toppar, följt av Indonesien, Lettland, Filippinerna, Litauen och Kina. Mångfald ökar resultatet Om man bortser från den självklara rättviseaspekten i att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar i arbetslivet, fi nns det andra skäl för företag att aktivt arbeta för mer jämlika arbetsplatser? Ja, det fi nns fl era undersökningar som visar på ett klart samband mellan ökad jämställdhet och ökad tillväxt. Forskning från bland annat Credit Suisse visar också att mångfald i en grupp leder till bättre genomsnittliga resultat. På Vinnova, statens myndighet för innovationer stödjer man projekt som tar ett normkritiskt perspektiv på innovationer, genom bland annat utlysningen Mångfaldslabbet. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi är även världsledande Innovation, tolerans, jämställdhet och mångfald hänger ihop. inom jämställdhet. Det är ingen slump. Innovation, tolerans, jämställdhet och mångfald hänger ihop. Genom att ta in fl er perspektiv och ifrågasätta det vi tar för givet kan vi också bli mer innovativa, säger Klara Adolphson, enhetschef Innovationsledning på Vinnova, i en pressrelease. Ett företag som arbetar aktivt med sitt jämställdhetsarbete anses också attraktivare av den yngre arbetskraften. Och hur företag ska rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens är en av de viktigaste frågorna för många företag idag. Många branscher hotas fortfarande av kompetensbrist. Flera branscher har alltså helt enkelt inte råd att missa chansen att även kvinnor söker utlysta tjänster. Jämställdhet är en stor konkurrensfördel Ett sådant exempel är verkstadsföretaget Indexator i lilla kommunen Vindeln utanför Umeå. Deras arbete för en mer jämställd arbetsplats fi nns beskrivet i boken Det lönar sig, genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustrin. När företaget år 2006 på allvar tog tag i sitt arbete var 11 procent kvinnor av 140 anställda. Den relativt nye vd:n Pär Lärkeryd såg först inget problem med att företaget var en mansdominerad arbetsplats. Hans bild var att könsfördelningen var helt naturlig och att det inte fanns något problem. Men när de skulle expandera hade de svårt att hitta arbetskraft. Tillgången till arbetskraft i närområdet var helt enkelt begränsad om man man inte också fi ck kvinnor att söka tjänsterna. Ett gediget arbete med stöd av bland andra Vinnova och Länsstyrelsen tog fart. Pär Lärkeryd insåg snabbt att arbetet var en stor konkurrensfördel. Indexator genomförde samtal och enkäter, höll seminarier om jämställdhet och diskuterade affärsnyttan med jämställdhet. Samtidigt förde man fram jämställdhet som en viktig faktor i rekryteringsannonser och i kontakter med skolor och universitet. På två år gick man från tio till femtio procent kvinnliga sökande, andelen kvinnor i företaget ökade till 21 procent, arbetsklimatet blev bättre och det ekonomiska resultatet förbättrades. Nödvändigt att attrahera kvinnor Ett annat exempel är gruvindustrin, en klassikt maskulin bransch där kvinnor inte ens fi ck arbeta under jord för 35 år sedan. Nu söker gruvbolagen aktivt efter kvinnor. Jämställdhetsambitionerna i branschen plus det faktum att högteknologiska lösningar blir allt vanligare hjälpmedel gör att bilden av hur arbetet i en gruva ser ut håller på att förändras. Nu drivs forskningsprojektet Nordic mining and the search for women om jämställdheten i den nordiska gruvindustrin. Projektet har stöd från Nordiska ministerrådets expertnätverk NordMin, som verkar för en hållbar mineral- och gruvindustri. Att attrahera fl er kvinnor till branschen är nödvändigt för att kunna växa. Gruvnäringen expanderar och företagen behöver rekrytera fl er av invånarna i närområdet. Dessutom fi nns det symboliska värdet i att vara moderna för att attrahera yngre arbetskraft. 4

5 Foto: Shutterstock

6 Together to get there Midroc Europe har under många år arbetat fram en gemensam ledningsfilosofi för att hjälpa Midrocs olika verksamheter att förenkla och effektivisera arbetet. Att bli bäst i respektive klass är målet, och för att nå dit krävs ett systematiskt arbete både med kultur och struktur. Som företag lever vi hela tiden i en konkurrenssituation. Om vi omedvetet kör på i gamla hjulspår riskerar vi att inte utvecklas och komma vidare i den takt som är nödvändig för att vara fullt konkurrenskraftiga. För att behålla och hela tiden verka i en innovativ miljö gäller det att uppmärksamma mönster som hindrar oss från att utvecklas, säger Roger Wikström, koncernledningen Midroc Europe. Filosofi n är lagarbete Together to get there. Ett av framgångsrecepten för att skapa effektiva team är, förutom rätt kompetens och inställning, en blandning av män och kvinnor. Roger Wikström menar att en bra mix gör det lättare att bryta gamla mönster. Men de fl esta bolag i Midrocgruppen verkar i starkt mansdominerade branscher. Att medvetet och aktivt påminna oss om att se bortom traditionella mönster. Samtidigt måste vi också inse fakta: alltför få kvinnor söker sig till de mansdominerade branscherna. Vi behöver bryta mönster för att vara riktigt konkurrenskraftiga och inse att vi aktivt behöver arbeta för att få in fl er kvinnor i verksamheten. Midroc Business School Ett konkret exempel på hur man inom Midrocsfären skapar förutsättningar för detta är Midroc Business School. En framgångsfaktor för Midroc Business School är att de interna utbildningsledarna och organisationscoacherna är en blandning av män och kvinnor med gedigen kompetens om våra olika verksamheter. Här hålls bland annat medarbetar-, affärsmanna- och ledarskapsutbildningar med stort fokus på teamwork och kompetenspussel. Vi pratar bland annat om att respektera varandras yrkeskompetens och jobbar med hur vi bäst tar tillvara allas potential. Vi lägger mycket tid på att förankra våra gemensamma värderingar, relationsbyggande ledarskap samt att öka den personliga självinsikten. Ju mer vi förstår om oss själva desto lättare kan vi förstå andra. Det handlar om att skapa en trygg och ärlig miljö där alla vill och vågar bidra med sitt perspektiv. Varför tror du att det blir bättre gruppdynamik med en blandning av män och kvinnor? Jag tror att en blandning skapar större dynamik och även bidrar till att alla blir mer seriösa och målinriktade. Min personliga erfarenhet är att rätt fördelning av män och kvinnor i en grupp är positivt för gruppens framgång. Jag har sedan starten av min karriär i byggbranschen, alltid haft män och kvinnor som närmaste medarbetare, så för mig är kraften i blandade grupper ingen hypotes, utan en sanning. Hur ska ni som verkar i så mansdominerade branscher lyckas med det? Vi behöver ha aktivt fokus på det självklara med jämställdhet och vid rekrytering behöver vi än mer visa att vi har en kultur som attraherar både kvinnor och män. Det handlar mycket om marknadsföring och att lyfta fram goda exempel. Midroc speglar marknaden i stort, vilket innebär att det i fastighetsverksamheten och företagsstaberna fi nns en bra mix av könen, medan industri- och byggföretagen har en stor dominans av män. Vi kommer säkert inte att nå en helt jämn könsfördelning, och det är inget mål i sig, men i de gruppkonstellationer där vi har möjlighet, ska vi defi nitivt sträva däråt. Våra utmaningar ligger också i att som exempel få unga människor att intressera sig för industriarbeten och skapa bra modeller för erfarenhetsåterföring. Men jag är övertygad om att vi som företag har allt att vinna på att jobba på att få in fl er kvinnor i våra mest mansdominerade yrkeskategorier. 6

7 Foto: Hans Berggren Vi respektera varandras yrkeskompetens och jobbar med hur vi bäst tar tillvara allas potential. Viktigt att känna trygghet i gruppen Malin Kylefors jobbar som fastighetschef i Malmö och ansvarar för avdelningen som förvaltar de fastigheter som Midroc Property Development väljer att fortsätta att äga. Hon är enda kvinnan i en grupp på sex personer som består av fastighetstekniker, förvaltare och teknisk förvaltning. Åldersmässigt är vi däremot en blandad grupp, vi är spridda i åldern 25 till 60 ungefär. Vi har också väldigt olika erfarenheter och bakgrund. Det är oerhört positivt, inte minst när det gäller kundförståelse. Vi kan också ha väldigt olika infallsvinklar om vi ska lösa något problem. För att bibehålla en bra gruppdynamik och vara effektiva jobbar de mycket tillsammans. Vi pratar mycket med varandra och träffas dagligen. Vi har en öppenhet och ett stöttande och förlåtande förhållningssätt gentemot varandra. Det är viktigt att det är ok att säga, det här kan inte jag, kan du ta det? Att känna trygghet i gruppen. Det borde såklart vara självklart, men jag tror inte att det är det i alla grupper. Jag tror att det krävs att man känner varandra och har respekt för varandra. Det vi vill uppnå är ju bra resultat, plus att det ska vara roligt att gå till jobbet. Jag tror att det är väldigt viktigt att man har kul tillsammans och ser fram emot att gå till jobbet och att man känner att man tillhör ett gäng. 7

8 Fokus på gruppens dynamik Effektivare möten där alla känner sig delaktiga och väl sammansatta grupper med dynamik. Det är resultatet av Midroc Project Managements affärsområde Bygg Syds gedigna arbete med att sätta fokus på hur de arbetar i grupp. Dessutom har ett målmedvetet jämställdhetsarbete gjort att man ökat antalet kvinnor i gruppen. Björn Niklasson är arbetschef på Midroc Project Managements entreprenadsida, Bygg Syd i Malmö, en avdelning som består av 25 personer. Här ansvarar han för produktionspersonalen inom entreprenadverksamheten, en grupp på 12 personer bestående av produktionsledare, arbetsledare och produktionschefer. Nyligen gick han en utbildning i operativt ledarskap i Midrockoncernens egen regi, Midroc Business School. Det är en bra och bred utbildning där självinsikt står högt på agendan, säger Björn Niklasson. I utbildningen ingår många konkreta övningar i gruppdynamik och konfl ikthantering, och det handlar mycket om att öka tilliten i gruppen för att öka prestationsförmågan. Det blev tydligt i kursgruppen, där vi var ett gäng från olika bolag inom Midroc-sfären. Vi umgicks intensivt under sammanlagt 10 dygn utspridda under våren och blev väldigt bra vänner. När jag ser vad det gjorde för utvecklingen av den gruppen, så tänker jag såklart på hur jag kan jobba mer med det på hemmaplan, i min egen arbetsgrupp. I den lilla lokala ledningsgruppen har det resulterat i en tydligare kommunikation genom ett öppnare klimat. Vi har blivit personligare med varandra i gruppen. Det är väldigt enkelt; om jag vet mer om min kollegas bakgrund blir det lättare att både ta och ge feedback. Jobbar med känslokort Björn Niklasson tycker att det gör stor skillnad för effektiviteten i gruppen att man lär känna varandra. Har du ett klimat där gruppmedlemmarna känner att de kan ta pulsen på varandra och dela känslor och tankar har gruppen vunnit mycket inför att skapa ett effektivare möte. Ett av många verktyg jag har tagit med mig från operativt ledarskapskursen är känslokort. Den övningen hjälper till att sätta ord på känslor och bygger tillit på ett enkelt men effektivt sätt. Mötet blir också effektivare då deltagarna får dela vilken känsla de har med sig in i mötet och kan efter det lämna det och lägga fokus på nuet i mötet. Jag är övertygad om att alla människor vill känna delaktighet, ta ansvar för sin prestation samt nå ett bra resultat. Skapar högpresterande team Byggbranschen generellt är väldigt mansdominerad, men Midroc Project Management entreprenadsida har arbetat mycket med jämställdhetsfrågor. Bland annat försöker vi aktivt rekrytera utefter att skapa en jämnare fördelning mellan kvinnor och män. Det handlar inte om att kvotera in personal utifrån kön utan om att få till högpresterande team och då står en jämn könsfördelning väldigt högt upp på agendan. Det har resulterat i att Bygg Syd idag består av sex kvinnor och 19 män, vilket torde vara bättre än snittet i entreprenadbranschen. Inne på kontoret är fördelningen att ungefär hälften är kvinnor. Personligen tror jag inte att det är en fördel med grupper innehållande bara män eller bara kvinnor. Det räcker att blanda något så blir det ett bättre klimat. Det märks tydligt på de byggen där vi har kvinnlig personal vare sig det är underentreprenörer eller egna anställda, det är en trevligare stämning på de projekten. 8

9 Men oavsett kön menar Björn att det viktigaste för att maximera effektiviteten i gruppen är att alla känner sig delaktiga. Jag är övertygad om att alla människor vill känna delaktighet, ta ansvar för sin prestation samt nå ett bra resultat. Min erfarenhet är att vi inom bygg är för dåliga på att ställa krav och följa upp resultat på individnivå. Jag försöker skapa delaktighet inom min grupp genom att vara tydlig med förväntningar och målsättningar. Konkret feedback på prestationer är jätteviktigt och faller sig naturligt när gruppmedlemmarna har en hög tillit till varandra. Effektivare arbetsgrupper Hur gruppsammansättningen ser ut är givetvis inte alltid möjligt att styra, men där det går försöker Bygg Syd se till att få en dynamisk blandning. På avdelningen jobbar vi mycket med att se till att vi har personer med olika styrkor och olika saker som motiverar dem i samma grupp. Ett verktyg som vi har för detta är ett test som kartlägger hur du använder dina styrkor i relation till människor i din omgivning. Testet, som alla inom koncernen får möjlighet att göra, resulterar enkelt förklarat i att varje person placeras inom en triangel med olika färger (blå, röd, grön) som i sig symboliserar vad som motiverar personen i fråga. På detta sätt kan gruppmedlemmarna på ett snabbt och enkelt sätt se vilka motiverande värdesystem som kollegan eller gruppen som helhet har. Vi är noga med att poängtera att detta inte är ett personlighetstest eller en stämpel på hur man är som person. Nu har vi lyckats få hela avdelningen inprickad på kartan. När vi nu sätter ihop en ny projektgrupp internt tittar vi på var vi befi nner oss på kartan och sätter ihop den grupp som vi tror passar bäst för projektet i den mån det går. Systemet ger upphov till många bra diskussioner, och effektivare arbetsgrupper. Vi resonerar i gruppen hur de olika personerna skiljer sig åt och vilka risker och möjligheter vi bör uppmärksamma avseende vart på kartan vi befi nner oss. Jag upplever att detta verktyg ger oss bra förutsättningar till att bli ett högpresterande team. Björn Niklasson är arbetschef på Midroc Project Managements entreprenadsida, Bygg Syd i Malmö, en avdelning som består av 25 personer. Foto: Midroc Foto: Gunnar Nydrén 9

10 Foto:Midroc Gruvan Grasberg på den indonesiska ön Papua ligger på över 4000 meters höjd. Det är tur att man är från Västkusten och van vid regn. Anders Borssén är på plats för att kratta manegen för övriga medarbetare från Midroc Automation som ansluter i höst. Indonesien NU ÄR VI HÄR Anders Borssén på Midroc Automation är först på plats i Papua. I höst får han sällskap av sin fru och en handfull kollegor. Både Anders och Midroc hoppas få vara kvar ett bra tag. Midroc åtminstone till år Säg ordet gruva och de fl esta människor tänker djupt ner i marken. Men på den indonesiska ön Papua ligger gruvan Grasberg på över 4000 meters höjd och för att ta sig dit ska man först upp till bergsstaden Tembagapura på drygt 2000 meter. I staden som vuxit fram med gruvarbetarna och deras familjer bor idag närmare invånare. Här är familjerna med till skillnad mot många andra gruvorter. De som inte jobbar i gruvan arbetar i skolan, på sjukhuset eller i affärerna. Det lilla gruvsamhället har blivit en stad och växer hela tiden. Samtidigt är det en ganska isolerad plats. Det är bara personal som har tillstånd från gruvägarna och sju stammar med papuansk befolkning, som får komma hit. Papuanerna har automatiskt tillstånd då gruvan ligger på mark som tidigare ägdes av dessa stammar. Den som berättar det är Anders Borssén. Han är på plats för att kratta manegen för övriga medarbetare från Midroc Automation som ansluter i höst. Anders Borssén har tidigare jobbat i Kiruna och varit med och skapat den trafi k- styrningslösning som fi ck Grasberggruvans ägare Freeport-McMoRan intresserade. Ordern som det amerikanska företaget lagt kan till slut vara värd upp mot 1,5 miljarder kronor för Midroc. Anders Borssén åkte ner till Papua första gången i slutet av januari. Nu pendlar han fram till september då även frun Gunilla fl yttar ner, åtminstone för ett år. Anders är fullt upptagen med att installera sig, både på jobbet och i staden. Det går inte att få tag på allt här. Man kan till exempel köpa en tv men inte en antennkabel. Men alla är väldigt hjälpsamma och lånar ut sina prylar. De har ju någon gång själva kommit upp hit som nya och ställts inför samma problem. Här finns bara enkelvägar I september kommer som sagt ytterligare medarbetare från Midroc. En handfull personer ska då sätta igång driften av trafi k- ledningssystemet (CIP). Till skillnad från gruvan i Kiruna så fi nns här bara enkelvägar. Trafi ken in och ut ur gruvan måste hanteras med stoppskyltar, bommar och trafi kljus. Andra delen i projektet startar i mars nästa år. Då installeras ett system (DMLZ) som styr lastningen av lastbilarna. Stenen som tas ut ur gruvan skickas ner i ett hål. Här fi nns en tappläpp, ett slags tratt som styrs med joystick från kontrollrummet. Den tredje delen i projektet är de förar- 10

11 Foto:Midroc lösa tågen (GBC) som ska börja köras till hösten nästa år. För Anders Borssén är detta hans första utländska uppdrag. Mycket är annorlunda men en sak är i alla fall som hemma det är svensk sommarvärme här dock året runt. Dessutom faller 5000 millimeter regn per år och endast runt tio dagar brukar vara regnfria. Det är tur att man är från Västkusten och är van vid regn. När Anders är ledig brukar han åka ner till låglandets tropiska värme. Är han ledig en längre tid har han tillgång till en villa på Bali. Här fi nns sol och bad och möjlighet att både surfa, dyka och spela golf. Det är ganska skönt att mellanlanda här när man är på väg hem. Vårt arbete med anläggningen hjälper till både miljö- och energimässigt, eftersom systemet tar ut malmen tio gånger bättre jämfört med dieseldrivna truckar. I och med att hela underjordsoperationen fjärrstyrs och man kan ta ut malmen via förarlösa tåg ökar dessutom personsäkerheten och arbetsmiljön förbättras, säger Jonas Bergmark, divisionschef Midroc Automation. Blir kvar några år Midroc har än så länge kontrakt fram till Men både Anders Borssén och Jonas Bergmark, ser bolagets framtid i Indonesien på längre sikt. Midroc vill gärna vara med och utveckla gruvlogistiken i världen och då är Asien en tänkbar marknad och en bas i Indonesien en bra utgångspunkt. Jag hoppas att vi har lyckas skapa en permanent etablering i Indonesien där gruvindustrin framförallt är vår kundbas, säger Jonas Bergmark. I Freeportgruvan sker en ständig expansion och i varje steg bygger man ut och vid varje tillbyggnad behövs vi. Jag hoppas att vi kan vara med fram till minst år FÖLJ ANDERS PÅ BLOGGEN: YTBEHANDLING ÄR RÄDDNINGEN Nyupptäckt korrosion är ett hot mot plattformar ute till havs. När driften på en oljeplattform stoppas, för underhåll eller efter ett haveri, uppstår spänningskorrosion som kan få delar att rosta sönder. Midrocföretaget Alucroms ytbehandling är räddningen. På alla oljeplattformar är gasturbiner en förutsättning för verksamheten. Dygnet runt producerar turbinerna elektricitet till plattformarna. Turbinerna är byggda för att kunna köras oavbrutet i upp till 15 år. Endast ett par timmar vartannat år stoppas de för kontroll. För att personalens arbetsmiljö på en offshoreplattform ska vara acceptabel sitter bullerdämpare efter turbinerna och fångar upp ljuden. En nyupptäckt korrosion hotar nu livslängden på metallen runt ljuddämparna. Dämparnas metall har en driftstemperatur på runt 350 grader. Vid ett stopp sjunker temperaturen drastiskt ner under grader. De här svängningarna gör att spänningskorrosion kan uppstå. Metallen korroderar då väldigt snabbt, berättar Brian Thomsen avdelningschef på Alucrom i Gävle. Man har byggt många plattformar där den här spänningskorrosionen kan uppstå. Om man stänger ner anläggningarna för ofta, på grund av haveri eller underhåll, kan metallen rosta bort. Då skulle man få ett omfattande problem med att bygga om, säger han. Ytan förseglas med aluminiumsilikon Man har inom offshoresektorn kommit på ett sätt att åtgärda problemen långt innan rosten sätter in. På oljeplattformarna Edvard Grieg i Nordsjön och Hebron i Atlanten utanför Newfoundland har Alucrom som underleverantör till tillverkaren av ljuddämpare, Hedemora Industri akustik AB (HIAK AB), gjort ny ytbehandling av metallen. Genom att först blästra ljuddämparen samt belägga med 200 mikrometer aluminium och sedan måla den två gånger med 25 mikrometer aluminiumsilikon har ytan förseglats. Färgen tål nämligen väldigt höga temperaturer, 650 grader. Behandlingen kostar strax under en kvarts miljon per ljuddämpare. Det kan låta mycket men det sparar långt större belopp i längden, säger Brian Thomsen. Att det är komplicerat hur jobben ska utföras och att Alucrom bryter ny mark vittnar kundens beställning om. Arbetena ska utföras enlig standarden Norsok M-501, men vilken standard som skulle gälla för olika material hade kunden inte alltid koll på, berättar Brian Thomsen. Standarden på olika material som var inblandade, till exempel rostfritt och carbon, gick ibland emot varandra. Thomsen fi ck guida kunden rätt så att standard och beskrivningar stämde överens med verkligheten. Kompetensen är viktig Brian Thomsen vet vad han pratar om. Han har själv arbetat på oljeplattform och är en av få ackrediterade inspektörer på högsta nivå inom ytbehandling (Frosio steg 3). Båda projekten tog ett halvår att genomföra. Ett liknande projekt har nu Alucrom Entreprenad, utfört åt kunden Kamfi l i Uddevalla. Eftersom kompetensen fi nns hos Brian Thomsen lånades personal och utrustning från Gävle ut. Det är ju ganska höga krav på genomförandet. Därför är kompetensen viktig, säger Brian Thomsen som nu väntar på fl er uppdrag. Det fi nns ju rätt många plattformar som ännu inte åtgärdat problemen med spänningskorrosion i just ljuddämparsystemet, och många nya som ska byggas. FAKTA Norsok M-501 standard för hur offshoreutrustningar ska ytbehandlas, vilka material och vilka arbetssätt som ska användas. Frosio är ett norskt råd för utbildning och certifiering av färginspektörer inom ytbehandling. Foto: Midroc 11

12 Foto: Boliden Midroc är ny partner när Boliden INVESTERAR I NY GRUVA PRODUKTION 2013: Malm: kton Zink: ton Koppar: 517 ton Bly: ton Silver: kg Guld: 277 kg 12

13 Foto: Boliden Foto: Boliden När Boliden nu investerar upp mot fyra miljarder kronor i en ny fyndighet i Garpenberggruvan är reservdelar en viktig sak. För att få bra tillgänglighet och effektiv förrådshantering har Midroc anlitats. Allt, från minsta ventil till den 50 ton tunga gruvspelsmotorn, är analyserat och registrerat. För att få billigare transportkostnader och komma närmare den nya fyndighet som hittades för ett knappt decennium sedan i Garpenberg investerar Boliden nu upp mot fyra miljarder i en ny gruva och i ett nytt anrikningsverk. I verket mals malmen från gruvan ner i fl era steg. Till slut återstår slig, ett koncentrat av malm. Ur den fi nkorniga sanden utvinns främst zink, men även koppar och bly och till viss del också guld och silver. Garpenberg är Sveriges äldsta gruva som fortfarande är i produktion. Den första malmen bröts på 1200-talet och Bolidens nuvarande anläggning är från femtiotalet. När den nya fyndigheten hittades började man ganska snart planera för en utbyggnad. I det nya projektet, där full produktion beräknas ske i slutet av nästa år, ingick inte reservdelar från start. Istället skapade vi en grupp på Boliden. Men när den växte oss ur händerna gjorde vi en upphandling med fem företag och valet föll på Midroc, berättar Mattias Danielsson underhållsingenjör på Boliden. Först skapades ett anläggningsregister i IT-systemet Maximo. Registret speglar hela anläggningen ner till olika utrustningar som pumpar, växellådor och transportörer. Därefter kopplades reservdelar till anläggningen för att säkerställa att man har rätt antal, varken för få eller för många. Med allting, från minsta ventil till den 50 ton tunga motorn till gruvspelet, analyserat och registrerat fi nns grunden till en god tillgänglighet Helhetssyn på både drift- och underhållsverksamheten. samt en effektiv förrådshantering och inköpsstruktur. Då kan man driva produktionen i det skick man vill och behöver, säger Henric Mellbin, enhetschef Industri Öst på Midroc Project Management. Vi har en helhetssyn på både drift- och underhållsverksamheten. Dessutom har vi bra förståelse för vilka parametrar som påverkar en anläggnings tillgänglighet och vad som driver dess kostnader, fortsätter han. Gruppen inom Midroc som genomförde uppdraget under ett års tid fram till nu har ett femtontal konsulter spridda över Sverige. De sysslar med liknande frågor och har kontinuerligt ett tiotal liknande uppdrag igång hela tiden. Spannet på uppdragen går från kärnkraftverk över stålverk, gruvor och pappersbruk till raffi naderier. Vanligt är att vi kommer in när anläggningar inte fungerar. När kvaliteten på produkterna och resursutnyttjandet är lågt, och tillgängligheten är dålig. Det unika här är att vi fått komma in långt innan det har blivit problem. Det är väldigt roligt. Då kan vi jobba med anläggningen i centrum. Jobba förebyggande, skapa struktur och kapa kostnader. För att det inte bara ska bli en ingenjörsprodukt som stannar i en massa pärmar utan når ut till dem som ska sköta driften framhåller Henric Mellbin lättillgängligheten i ett modernt IT- stödsystem som Maximo. Han får medhåll av beställaren Mattias Danielsson. Det är vår akilleshäl och farhåga att många tänker enbart i papper och 3Dritningar. Därför är även referensgruppen med driftspersonal viktig. Där får vi en bra chans att förklara hur vi tänker och därigenom få större acceptans bland dem som ska leva med driften. Har ni räknat på om reservdelsprojektet är en besparing? Det är svårt att beräkna en besparing eller kostnad förrän saker börjar gå sönder men egentligen är det ovärderligt med ett projekt som detta. Stilleståndstid kan vara förödande. Är ni nöjda? Ja, i det stora hela, nu har vi smärre justeringar att göra. Men man hittar alltid saker man skulle kunna gjort bättre: varit med ännu tidigare i projektet och gjort förstudier till exempel. Nästa gång vi investerar i ett projekt så hoppas jag att vi tar med reservdelar från start. Så att man till exempel redan från början tänker in arbetsmiljön för dem som ska utföra underhållet. FAKTA Gruvan Produkter: zink, bly, malm, koppar, silver och guld Anställda: 366 Grundat: 1957 Gruvans djup: 1250 m 13

14 De senaste åren har jag intresserat mig för vikten av jämställdhet för innovationskraft, och hur jämlikhet kan öka tillväxten. Sophia Ivarsson Gör: Arbetar med frågor som rör genus och mångfald på Vinnova Familj: Fyra barn Bor: Vaxholm Intressen: Mycket intresserad av hästar och ridning. Har tagit upp ridningen igen som vuxen, slutade att rida i tonåren. Nu rider jag på ridskola och tar privatlektioner, men en egen häst står ju alltid på önskelistan. Två av mina tjejer rider också. Foto: Vinnova 14

15 Kan jämställda grupper ge fler innovationer? Innovations- och tillväxtpotentialen i att alltid ha genusglasögonen på sig är stor menar genusforskaren Sophia Ivarsson, som arbetar med genus och mångfald på Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Hon har alltid varit intresserad av jämställdhetsfrågor. BETRAKTELSEN Sophia Ivarsson menar att många mansdominerade branscher idag missar ett viktigt kundsegment kvinnorna. Om man inte tittar på sin produkt utifrån båda könens perspektiv har man missat en viktig del av sin omvärldsanalys, säger hon. Hon lyfter fram båtbranschen, som har varit i kraftig gungning under fl era år, som exempel. Trots att det ofta är kvinnorna i en familj som tar köpbeslut när det gäller båtar, och trots att både män och kvinnor är på sjön, är branschen väldigt traditionellt manlig och utgår ofta från att köparen är en man. Branschorganisationen Svenskt Marintekniskt Forum startade för ett par år sedan projektet All aboard där man tog fram en idébåt, bland annat med stöd av Vinnova. Projektet visade att kvinnor vill ha det mesta som männen önskar sig i en båt, men önskelistan är längre. Båten ska vara social, smart och säker. Branschen behöver fl er intresserade kunder. Sätter man då fokus på kvinnors perspektiv och riktar produkten fi nns en enorm tillväxtpotential. profi ler och ta hand om sin hälsa bättre. Ett brett team ökar också innovationsförmågan. Här är kön en faktor, men vi har också etnicitet och kulturell bakgrund. Ju fl er erfarenheter gruppen har desto bättre. De vinnande teamen ser vi alltså i breda, gränsöverskridande grupper. Den sämsta dynamiken får du i en likriktad grupp menar hon. Men varför blir det bättre dynamik i heterogena grupper? Kvinnor i stark minoritet anpassar sig ofta till den manliga jargongen. Men om kvinnorna blir fl er ställer de andra krav, och de ställer andra frågor. Det leder till förändringar i både stort och smått. Det är uppenbart så att kvinnor kommer in med andra frågor än män och med andra lösningar. Stort utrymme för förbättringar FN utför årligen jämställdhetsmätningar där man tar fram ett index för bristande jämställdhet mellan könen. Sverige hade senast det tredje bästa resultatet i världen. Man kan se på indexet som ett sätt att mäta gapet mellan könen. Sedan räknar man ut hur mycket tillväxtpotentialen skulle öka om kvinnor och män vore jämställda. I Sverige är den siffran 20 procent. Det fi nns alltså stort utrymme för förbättringar, säger Sophia Ivarsson. Att det trots god vilja och kanske genomtänkta jämställdhetsplaner inte fi nns en uppsjö av goda exempel i svenskt näringsliv, trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, tror Sophia Ivarsson beror på vår mänskliga attityd till förändring. De allra fl esta säger väl att de är för jämställdhet, men när det kommer till att faktiskt göra något då tar det stopp. Visst, Ett brett team är ett vinnande team Att se affärsnyttan i att inte utesluta 50 procent av marknaden när det gäller konsumentprodukter är enkelt. Men vad fi nns det för koppling mellan tillväxt och genus i det privata näringslivet inom industrin och för rena B2B-företag? Sophia Ivarsson menar att vinsterna med att sträva efter jämlikhet i grupper är många för både män och kvinnor. Det kan till exempel handla om hälsa. I jämställda situationer eller grupperingar tenderar män att ta över kvinnors hälsovi vill se en förändring i teorin. Men i praktiken vill vi människor ofta göra precis som vi alltid har gjort helt enkelt därför att förändring kräver stora insatser. Därför blir det ett glapp mellan vad vi vill, tycker och tänker och det vi faktiskt gör. Och det menar Ivarsson leder till ett moment 22. Det är mycket lättare att man går på i samma hjulspår i grupper där sammansättningen är likartad. Ska man få fram verklig innovationskraft så krävs det att man bryter gamla mönster. Och det är främst i de gränsöverskridande mötena som det händer något. Men i vissa branscher är det lättare sagt än gjort att bilda grupper med jämn könsfördelning. I många mansdominerade branscher är det väldigt få kvinnor som söker sig till yrkena eller som söker utlysta tjänster. Man kan ofta jobba mycket mer proaktivt för att öka och bredda rekryteringsbasen. Generellt är kvinnor mer benägna att ta reda på och undersöka saker om sin tilltänkta arbetsplats. Hur ser det ut med jämställdheten på bolaget? De tittar på hur bolaget syns utåt och funderar över om det är möjligt att som kvinna bli chef här? Allt fl er unga kvinnor och män tycker att de här frågorna är viktiga. Inte minst av rekryteringsskäl fi nns det alltså goda skäl att arbeta målinriktat med genusfrågor. Hur företaget syns utåt måste spegla en själ i företaget. Jag tror att det är viktigt för många företag att man verkligen funderar över sin värdegrund och vad man vill stå för. Allt företaget gör utåt blir viktigt. 15

16 Hållbar stadsutveckling GLOBAL FÖREBILD Nu är bygget i full gång för Midroc Property Developments kontorshus Hermod, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Redan före byggstart var hälften av kontorsytan uthyrd. För tio år sedan var Hyllie i södra Malmö inte mycket mer än åkermark. Nu är det ett glödhett område som växer snabbt. På bara några år har en ny stadsdel tagit form, när Malmö Arena, MalmöMässan och ett av Skandinaviens största köpcentrum, Emporia, fått sällskap av nya bostäder och kontor. Tack vare järnvägsförbindelsen Citytunneln som byggdes för några år sedan och närheten till Öresundsbron har Hyllie utmärkta kommunikationer. Från Station Hyllie tar det tre minuter till Triangelstationen i Malmö centrum, och på bara 12 minuter tar du dig till Kastrup med tåg. Klimatsmart blandstad Malmö stads ambition med Hyllie är att skapa en klimatsmart blandstad med bostäder, arbetsplatser, hotell, handel och evenemang som ska bli en global förebild för hållbar stadsutveckling. Tanken är att Hyllie redan år 2020 ska försörjas till 100 procent med förnybar eller återvunnen energi. Bland annat ska alla Hyllies byggnader vara energisnåla och smarta energilösningar ska göra det möjligt för boende och verksamma att styra sin egen energiförbrukning. Vi utvecklar området Hyllie tillsammans med ett stort antal projektutvecklare och fastighetsbolag. Vi hade aldrig kunnat göra det själva. För oss är ett bra samarbete med aktörer som till exempel Midroc Property Development oerhört viktigt, säger Magnus Alfredsson, enhetschef för Hyllie och näringslivsmark i Malmö stad. Hyllie är det område just nu i Malmö/ Lundområdet som är den klarast lysande stjärnan när det gäller kontor. Så det känns fantastiskt kul att bygga kontorsfastigheten Hermod här nu. Vi har fått bästa tänkbara start, hälften av kontorsytan är redan uthyrd, och vi räknar med att ha hela fastigheten fullt uthyrd innan bygget står klart 2015, säger Mikael Strand, affärschef på Midroc Property Development. Marknaden för kontorslokaler har varit tuff i ett par år i Malmö, men hösten 2013 började de på Midroc Property Development att se en liten uppgång. Vi har haft en fantastisk början på vi kan se att kontorsmarknaden har börjat vakna nu. En av anledningarna till det tror Mikael Strand är att allt fl er går över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt, där man anpassar lokalerna efter personalens olika behov vid olika tillfällen. Vi ser allt fl er hyresgäster som vill ha hjälp med att se över hur man utnyttjar sin kontorsmiljö genom aktivitetsbaserade arbetsplatser, vilket ofta innebär att man kan minska sin lokalyta ordentligt. Men det kräver ju att man bygger om eller fl yttar in i nya lokaler. Det är svårt att göra den övergången i äldre fastigheter. Nya moderna lokaler klarar det nya sättet att arbeta och är mer fl exibla. Midroc investerar 250 miljoner Den nya fastigheten Hermod får kontorsytor på totalt 5300 kvadratmeter och en butikslokal på 1000 kvadratmeter. Fasadmaterialen är tegel, ljust infärgad betong och glas, och på varje våningsplan fi nns ett Green Room som ger balkongkänsla. Thage Anderssons Byggnads AB är entreprenör och infl yttning är beräknad till årsskiftet 2015/2016. Midrocs investering uppgår till cirka 250 miljoner kronor. Byggnaden miljöcertifi eras enligt Green Building, vilket är standard för Midroc Property Developments byggen. Men för första gången har man också valt att certifi era enligt den interna- 16

17 Illustration: Midroc tionella standarden Breeam (BRE Environmental Assessment Method), som innebär betydligt tuffare miljökrav. Närheten till Kastrup gör att vi räknar med att internationella hyresgäster ska vara intresserade också, så för oss är det viktigt med en internationell klassning. När man på Midroc Property Development talar om hållbart byggande så menar man att det ska vara hållbart ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Därför har extra krut lagts inte bara på miljösmarta detaljer, utan också på sådant som ökar trivseln. Till exempel så vill vi stödja ett ökat cyklande, både av miljö- och hälsoskäl. Folk har begränsat med tid, men vill ändå få motion. Här kan du ta cykeln till jobbet. Vi kommer att bygga en sportdepå där du kan parkera cykeln och det kommer att fi nnas dusch och omklädningsmöjligheter. En gemensam takterrass med utsikt över hela Öresund får pentry och en toalett så att hyresgästerna ska kunna använda terrassen för olika event. Den klarast lysande stjärnan just nu när det gäller kontor. Området måste sättas på kartan För ett nytt område som Hyllie gäller det att ha en rimlig utbyggnadstakt menar Magnus Alfredsson på Malmö stad. Området måste sättas på kartan. Och när det gäller den kommersiella sidan är det många som insett fördelarna med läget och de möjligheter som det innebär. Nu är det viktigt att vi och våra partners tillsammans utvecklar området och stärker Hyllie även som bostadsområde. Om fem år är tanken att vi ska vi ha cirka bostäder i området och ungefär arbetsplaster. Flera bostadsprojekt är redan på gång i området, och Midroc planerar för två större bostadskvarter med totalt 220 bostäder vid Hyllie Allé. Dessutom planerar Midroc att bygga ytterligare en kontorsfastighet granne med Malmömässan. Det är fantastiskt roligt att se området växa och att Midroc Property Development, som är en väldigt aktiv aktör, så snabbt fyller sitt nya hus med hyresgäster, säger Magnus Alfredsson. Här växer kontorshuset Hermod fram, bara 150 meter från Citytunnelstationen i Malmös mest expansiva stadsdel, Hyllie. Illustration: Foto: Midroc 17

18 Framtidens energikälla BIOGAS På uppdrag av Göteborg Energi är Midroc med och skapar världens första anläggning för framställning av miljövänlig biogas från skogsråvara. Den första fabriken tas i drift till hösten 2014 och därefter är det dags för nästa etapp en fem gånger så stor fabrik. Det har varit en väldig styrka att ha Midroc med. LÄS MER PÅ: GOBIGAS.GOTEBORGENERGI.SE/ Foto: Midroc Det har gått fantastiskt bra och vi är väldigt nöjda med samarbetet så här långt. Det märks att man på Midroc är van vid att arbeta med stora och tunga industrier och det är en styrka att ha med en stor spelare som ligger på den här nivån, säger Per Lindeberg, underhållschef på Göteborg Energi AB. Midroc Project Management har funnits med från början och efter lite strul med en annan aktör tog Midroc Electro för drygt två år sedan över för att avsluta och modifi era de arbeten som inte blivit genomförda. Även Midrocbolagen Metalock Engineering, Midroc Rodoverken och Midroc Ställningar har anlitats för att färdigställa projektet. Det har varit en väldig styrka att ha Midroc med, inte minst för att de satsar lokalt på den här typen av tyngre industrijobb och därmed visar att det fi nns resurser att hjälpa oss. Vi har inte själva den kapaciteten eller den kompetensen, så det är naturligtvis jätteviktigt för oss, säger Per. Början på ett långsiktigt samarbete Med undantag för Midroc Ställningar fi nns samtliga Midrocföretag kvar även under uppstartsperioden. Också när fabriken är i drift kommer Midroc fi nnas med. Göteborg Energi AB har ingen egen installationsavdelning så vad vi gör är att felsöka själva och sedan kommer Midroc Electro in och gör modifi eringar och installationer. Även Metalock ansluter när det behövs. Det är ett långsiktigt samarbete där vi köper de tjänsterna, säger Per Lindeberg. Ny teknik i framkant Från Midrocs sida är det delprojektledare Åsa Marbe på Midroc Project Management som varit med längst i projektet. Hon kom in på konsultbasis redan när de första ritningarna togs fram Det har varit extra roligt att arbeta med ny teknik i framkant, det har aldrig tidigare funnits en sådan här anläggning i den här storleken. Och naturligtvis är det extra spännande nu, när det jag jobbat med så länge faktiskt är på plats och inte bara är streck på ett papper. Hon menar att kvaliteten i projektet höjdes rejält när kollegorna från andra Midrocbolag anslöt. De är väldigt duktiga och det kändes jätteroligt att få arbeta med fl er Midrocare. När något går extra bra tar jag åt mig lite av äran även om vi egentligen inte jobbar med samma saker, jag tänker lite ja, det är klart de är bra, det är ju ändå Midroc. Just nu pågår driftsättning av den nya fabriken, som beräknas gå med full kapacitet till hösten. De kommande två åren ska arbetet sedan utvärderas, innan det är dags för nästa etapp. En nästan fem gånger så stor fabrik som kommer ligga i direkt anslutning till den första. Midroc har god kännedom om projektet, kan vårt sätt att tänka och har värdefulla erfarenheter, så det är klart att det är en kompetens vi hoppas kunna utnyttja igen. Det är upphandlingen som avgör, men vi ser möjligheter för samarbete även under etapp två, säger Per Lindeberg. 18

19 Foto: Göteborg Energi FAKTA GoBiGas GoBiGas (Gothenburg Biomass Gasification Project) är energiföretaget Göteborg Energis storsatsning på förnybara energikällor genom tillverkningen av biogas. Biogas tillverkas genom termisk förgasning av skogsråvara som renas och uppgraderas till biogas av naturgaskvalitet. Målet är att 2018 generera närmare tusen GWh biogas per år, vilket motsvarar en årsförbrukning av drivmedel för personbilar. 19

20 Jag tror väldigt mycket på kraften i att arbeta tillsammans. 20 Foto: Niklas Olsson